Video vägleder vid anläggning av gastrostomiknapp hos barn Tio års erfarenheter visar metodens fördelar
|
|
- Anna Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Einar Arnbjörnsson, docent, överläkare Lars Torsten Larsson, docent, överläkare, divisionschef båda barnkirurgiska sektionen, Barn- och ungdomssjukhuset, Universitetssjukhuset i Lund Video vägleder vid anläggning av gastrostomiknapp hos barn Tio års erfarenheter visar metodens fördelar Uppfödning med gastrostomi används alltmer för barn med svårigheter att svälja och/eller mera långvarigt behov av ökad energitillförsel. Den traditionella vägen med uppfödning via ventrikelsond kan vara tillräcklig för kortare perioder, men på sikt ger sonden irritation i hals och svalg, bekymmer med ökad salivation innebär, hosta och, förutom den kosmetiska aspekten, återkommande problem när sonden måste bytas och återplaceras [1]. Hos barn med sväljningssvårigheter, inte sällan på grund av neurologiska skador, innebär uppfödning med gastrostomi en möjlighet att ge de nödvändiga kalorierna på ett lätt och säkert sätt samtidigt som föräldrarnas stress och otaliga sjukvårdsbesök reduceras; matsituationen blir betydligt mindre påfrestande för hela familjen. Uppfödning med gastrostomi är också en bra metod hos barn som på grund av missbildningar i mag tarmkanalen har svårt att nutriera sig tillräckligt peroralt liksom hos barn med ökat energibehov, t ex vid hjärtmissbildningar, cystisk fibros med malabsorption och maligna sjukdomar där t ex illamående eller stomatit orsakad av cytostatikabehandling kan försvåra ett normalt födointag. Flera tekniker finns för att anlägga gastrostomi. Vid den traditionella öppna kirurgiska metoden med laparotomi gav det katetermaterial som förr användes inte sällan problem, eftersom kateterspetsen kunde obstruera pylorusregionen, ge erosionsskador i ventrikel och duodenum eller accidentellt avlägsnas. Återplacering av katetern innebar ibland såväl smärta och obehag för patienten som ökad sjukvårdskonsumtion. Sedan 1980 används den s k PEG(perkutan endoskopisk gastrostomi)-metoden allmänt [2]. Med den undviks den laparotomiorsakade morbiditeten, och eftersom katetermaterialen har förbättrats har användningen av gastrostomiuppfödning även hos barn ökat. En del nackdelar finns beskrivna med PEG-metoden på barn, och därför använder vi i Lund sedan 1994 en metod där vi med hjälp av videoassisterad kirurgi (laparoskopi) kan anlägga en gastrostomiknapp med ett enseansförfarande. På så sätt kan vissa av PEG-metodens risker undvikas. Vi beskriver här vår nuvarande kirurgiska metod, våra erfarenheter efter tio års användning på över 300 barn och den organisation vi byggt upp för att bistå patienterna och deras föräldrar. Sammanfattat Tio års erfarenheter av att anlägga gastrostomier på barn med hjälp av videoendoskop redovisas. I patientgruppen ingår 300 barn i åldern 3 månader till 18 år med neurologiska åkommor, metabola sjukdomar, medfödda hjärtmissbildningar och maligna sjukdomar. Operationen görs i intubationsnarkos med en videoassisterad anläggning av gastrostomi där en s k gastrostomiknapp placeras direkt i stomat och används så fort barnet har vaknat. Några svåra operativa eller postoperativa komplikationer, såsom blödningar, fistlar till kolon eller behov av akut reoperation, har inte förekommit. Lokala problem runt själva stomat är vanliga, liksom vid andra gastrostomimetoder. Vi rekommenderar den här beskrivna videoassisterade tekniken för användning på barn om de anatomiska förutsättningarna så tillåter. Patienter och metod I Lund opereras årligen drygt 30 barn med anläggning av gastrostomi. Barnen kommer huvudsakligen från södra sjukvårdsregionen, men även från andra delar av landet, framför allt när det gäller barn med hjärtmissbildningar som kräver operation. Barnens diagnoser sammanfattas i Figur 1. Majoriteten av barnen har svåra neurologiska handikapp på grund av medfödda missbildningar, förlossningsskador eller senare trauman. Sammanlagt 46 barn har svåra hjärtmissbildningar som krävt hjärtkirurgi, och de har av den anledningen vårdats på Barn- och ungdomssjukhuset i Lund. I gruppen tumörsjukdomar ingår barn med nutritionsproblem under pågående behandling för sin tumörsjukdom. I gruppen övrigt ingår barn med metabola sjukdomar, cystisk fibros, lungsjukdomar och ett barn med morbus Crohn. I Figur 2 sammanfattas barnens åldersfördelning. Den största gruppen utgörs av barn yngre än 2 år. De äldsta barnen närmar sig 18 års ålder. Indikationen för gastrostomi var i samtliga fall nutritions- Läkartidningen Nr Volym
2 Neurologiskt handikapp Tumörsjukdomar Hjärtmissbildningar Övrigt Klinik och vetenskap En troakar, 2 eller 3 mm, förs in genom naveln magsäcken tittar fram under levern levern har fösts undan, magsäcken syns en 2, 3 eller 5 mm troakar och en fattningstång genom denna förs in på önskad plats för gastrostomin magsäckens vägg dras ut genom troakarhålet som ibland behöver vidgas problem som befarades bestå mer än sex månader. Samtliga patienter var också bedömda av barnspecialister inom neurologi, habilitering, neonatologi, gastroenterologi, kardiologi eller onkologi. De flesta av barnen hade då redan fått sin näring via ventrikelsond. Preoperativ utredning omfattade röntgenundersökning av matstrupe, magsäck och tolvfingertarm med frågeställningen sväljningsproblem, magsäckstömning, gastroesofageal reflux, hiatusbråck eller malrotation. En 24-timmars ph-mätning samt endoskopi gjordes vid klinisk misstanke om gastroesofageal reflux. Kirurgisk metod. Den kirurgiska metod som vi beskriver här (se bildsvit) är endast lätt modifierad sedan vi tidigare beskrev den, bl a i Läkartidningen 1995 [3]. Ingreppet kräver intubationsnarkos och lokal anestesi. Med minilaparotomi via naveln introduceras en 2 eller 3 mm (0 30-gradig) optik, och en 2, 3 eller 5 mm troakar förs in i bukhålan där vi valt att placera stomin. Denna sitter vanligen på vänster sida mitt emellan naveln och revbenskanten och genom rectus-muskeln. Ventrikelväggens minorsida ovan angulusvecket fattas med en griptång via troakaren. När griptång och troakar retraheras följer en flik av ventrikelväggen med, och från utsidan genom hålet efter troakaren förankras ventrikelväggen mot bukväggen. Dimensionen, såväl diameter som längd, på silikonknappen bestäms, varefter ventrikeln öppnas och gastrostomiknappen placeras genom dubbla tobakspungssuturer. Ballongen som fixerar knappen på insidan av ventrikelväggen blåses upp, och hudincisionen i naveln tejpas. Avslutningsvis görs en gastroskopi för att konfirmera läget av knappen och utesluta t ex esofagit, varefter tillmatning påbörjas så fort barnet vaknat ur narkos och fått hostreflexen tillbaka. Den totala operationstiden inklusive gastroskopin är idag 30 minuter, och blödningen är försumbar. Fördelning, procent Diagnosgrupper Figur 1. Diagnosfördelning i en grupp av 300 barn som har opererats med anläggning av en gastrostomi i Lund 1994 till Uppföljning. Samtliga barn följdes postoperativt enligt ett särskilt uppföljningsformulär, antingen av en specialsjuksköterska själv eller telefonledes via vårdgivare på andra orter i landet. Barnen följdes med tanke på komplikationer eller problem med gastrostomiknappen de första dagarna på sjukhus och sedan efter två månader samt efter ett halvår. De frågor som ställdes rörde problem med granulom, läckage, infektioner, blödning, sår eller smärta samt näringsvolym peroralt eller i stomin. Svaren dokumenterades. Förutom planerade kontakter fanns gastrostomiteamet tillgängligt även via telefon. En undergrupp bestående av 53 barn i åldern 3 11 månader (vikt 2,6 9,3 kg) följde vi med viktkontroller såväl preoperativt som efter en respektive sex månader. För att korrigera för den normala viktökningen användes s k Z-score som definieras som aktuell vikt minus medelvikt dividerat med standarddeviation [4]. Standarddeviationen erhölls enligt den nationella, standardiserade viktkurvan [5]. Om vikt enligt Z- score är högre än före operationen indikerar detta en accelererad viktökning,»catch up«. För att värdera effekten av cytostatika på incidensen av postoperativa komplikationer har en grupp barn med maligna sjukdomar (n=27) följts och jämförts med matchade kontroller från gruppen barn med neurologiska sjukdomar. En 24-timmars ph-mätning gjordes konsekutivt i en undergrupp (n=23) av neurologiskt skadade barn med kräkningsproblem såväl direkt före som efter (7 22 månader) ingreppet, och refluxindex (definierat som procent av tiden under 24 timmar där ph i esofagus varit under 4) jämfördes. Fördelning, procent < >10 Åldersgrupper, år Figur 2. Åldersfördelningen i en grupp av 300 barn som har opererats med anläggning av en gastrostomi i Lund 1994 till Resultat Hos tre barn blev den laparaskopiska operationen konverterad till öppen operation: hos två av dessa (båda över 14 års ålder) beroende på en kraftig bukvägg och hos det tredje barnet på grund av besvärliga sammanväxningar. Någon mortalitet eller allvarliga komplikationer såsom gastrokoliska fistlar eller allvarliga blödningar har inte inträffat. Efter operationen har två barn återkommit med pneumoperitoneum vid 11 respektive 14 dagar postoperativt; 3452 Läkartidningen Nr Volym 102
3 magsäckens vägg dras ut och sys fast till bukväggens fascia magsäcken öppnas genom två tobakspungssuturer gastrostomiknappen är på plats gastroskopi visar knappen i magsäcken och avslöjar patologiska fynd i matstrupe och magsäck. hos det ena barnet krävdes laparotomi på grund av läckage kring gastrostomiknappen, medan det andra barnet behandlades framgångsrikt konservativt. Hos två barn blev knappen borttagen på grund av infektion. Mindre allvarliga komplikationer är vanliga såsom lokala sårinfektioner, övergående läckage vid sidan om knappen och granulombildning. Vi har tidigare redovisat dessa för våra första 100 patienter [6]. Hos de 53 spädbarnen ökade vikten 6 månader postoperativt jämfört med preoperativt från 5,5 ± 1,6 kg till 8,5 ± 1,6 kg. Den för normal tillväxt med Z-score korrigerade viktökningen (»catch up«) ökade från 2,7 ± 1,5 till 1,7 ± 1,0 (P<0,001) och motsvarade således en standarddeviation. Barnen med maligna sjukdomar hade inte statistiskt signifikant fler komplikationer än barnen med neurologiska åkommor. Dessutom sågs ingen säkerställd korrelation mellan tiden som förflutit från avslutande cytostatikabehandling inför operationsdagen eller från operation till påbörjad nästa cytostatikabehandling. Hos de 23 neurologiskt skadade barn där en konsekutiv pre- och postoperativ refluxvärdering gjordes noterades en reduktion av refluxindex från 6,8 (± 4,5) till 3,7 (± 2,0) (7 22 månader postoperativt), reduktionen var dock inte statistiskt signifikant. Barnen försörjdes i början i det närmaste helt via sin gastrostomi. Några började så småningom försörja sig per os i tilltagande omfattning. Gastrostomiknappen kunde därefter avvecklas, vilket skedde hos 39 barn. Några av barnen har avlidit på grund av sin grundsjukdom. Exakta data är osäkra, eftersom de flesta av barnen vårdas utanför vårt lokala sjukvårdsdistrikt. Diskussion Erfarenheten har visat att uppfödning via gastrostomi i en utvald patientgrupp är viktig för att förebygga malnutrition. Barn med maligna sjukdomar har ofta svårighet att nutriera sig adekvat peroralt, de blir malnutrierade och har därmed svårt att tolerera tumörbehandlingen. Eftersom parenteral nutrition ökar risken för bakteriell translokation från mag tarmkanalen och barnen inte tolererar en nasogastrisk sond, är gastrostomi ibland enda möjligheten till enteral nutrition [7]. Dessutom är den kostnadseffektiv. Även hos barn med sväljningssvårigheter på grund av mag tarmmissbildningar (esofagusatresi) eller sekundärt till neurologiska sjukdomar föreligger risk för malnutrition eller aspirationsproblem. Barn med nutritionsproblem får i första hand nutritionshjälp via en ventrikelsond. Vid långvariga problem utnyttjas en gastrostomi som kan anläggas på olika sätt. PEG-metoden är det vanligaste sättet att anlägga en gastrostomi hos vuxna och även hos barn, men även öppen operation ad modum Stamm eller Witzel förekommer ofta vid barnkirurgiska centrum. Inga svåra komplikationer, blind punktion behövs inte Gentemot den traditionella öppna metoden för anläggande av gastrostomi har den laparoskopiska metoden liksom PEGmetoden fördelar: de ger färre lokala problem från operationsområdet, färre akutbesök på grund av behov att byta själva gastrostomituben men också mindre uppfödningsproblem [8]. PEG-metoden ger, liksom den här beskrivna, en rad mindre allvarliga problem. I de flesta större material ses dock även allvarligare komplikationer till PEG-metoden, t ex peritonit, blödning, ileus och gastroenteriska fistlar [9-11]. Incidensen av gastroenteriska fistlar vid PEG-metoden är rapporterad till mellan 2 och 3 procent [12]. Den största fördelen med vår metod jämfört med PEG-metoden är att vi undviker en blind punktion genom bukhålan, från bukväggen in i magsäcken, med åtföljande risk för skador på andra intraabdominella organ. I vårt material med över 300 patienter har vi endast ett fall av läckage till bukhåla, vilket krävde operativ åtgärd då patienten först 11 dagar efter operationen fick symtom av läckaget. Behovet av generell anestesi med vår metod har varit en invändning mot den; PEG-metoden utförs i lokalanestesi hos vuxna patienter. Det finns även rapporter som beskriver PEGanläggning hos barn med bara kompletterande sedation [13]. Vår åsikt är dock att i modern barnsjukvård ska kirurgiska ingrepp inklusive gastroskopi göras i intubationsnarkos. Detta är överlägset såväl etiskt som säkerhetsmässigt (upprätthållande av fria luftvägar). Gastrostomin kan ha gynnsam antirefluxeffekt Vi har tidigare rapporterat ett dödsfall fyra år efter en öppen operation, dödsfallet orsakades av en materialrelaterad komplikation med perforation av den bakre ventrikelväggen [14]. Den nyare typ av gastrostomiknapp som introducerades efter den rapporten har inte givit upphov till någon liknande komplikation. När vi började med den beskrivna metoden använde vi gastrostomiknappar i tjockleken 24 Charrière (Ch). Successivt har vi reducerat grovleken till 14 Ch, och nyligen har vi börjat använda knappar i grovleken 12 Ch. Vår uppfattning är att vi med de mindre dimensionerna ser färre knapprelaterade postoperativa problem, särskilt läckagebekymmer. I enstaka fall har vi tvingats konvertera från laparoskopisk till öppen kirurgi hos de största barnen. Detta kan tala för att den metod vi använder kan vara olämplig hos vuxna, medan Läkartidningen Nr Volym
4 annons den lämpar sig utmärkt hos barn med tunnare bukvägg, mindre än 0,5 cm tjock. Våra erfarenheter visar inga hinder mot att använda metoden även bland barn med maligna sjukdomar. Vi har dock kliniskt observerat att barn som behandlas med cytostatika ofta får lokala problem från själva stomat under cellgiftsbehandlingen och att dessa problem minskar mellan behandlingskurerna. Efter PEG ses gastroesofageal reflux hos procent av patienterna [1, 15]. Vissa författare rekommenderar därför samtidig antirefluxoperation [9, 16], medan andra förnekar behovet av rutinmässig antirefluxkirurgi efter PEG [12]. I vår undersökning gjordes 24-timmars ph-mätning konsekutivt pre- och postoperativt (7 22 månader), och vi fann snarare en lätt minskning av barnens sura reflux. Att gastrostomin skulle kunna ha en antirefluxeffekt har föreslagits eftersom gastrostomin innebär en främre gastropexi men också eftersom det förbättrade näringsläget påverkar antirefluxfunktionen [17]. Vår metod för anläggande av gastrostomi innebär inget hinder för en senare genomförd, laparoskopisk fundoplikation [18], vilket vi också gjort på fyra patienter. Endast sex av våra patienter har opererats med fundoplikation och samtidig gastrostomi. Eftersom vi uppfattar vår metod som säker använder vi den på allt mindre barn. De spädbarn vi opererat med metoden har inte drabbats av några allvarligare komplikationer. I gruppen som följdes på sedvanligt sätt via vår specialsjuksköterska noterades en signifikant viktökning, trots att de flesta av barnen före operationen blivit uppfödda via ventrikelsond. Information och tillgänglighet ger färre akutbesök Vår uppfattning är, i likhet med andra författare, att en majoritet av barnens vårdnadshavare är nöjda med ingreppet, men att den preoperativa informationen måste vara realistisk och baserad på kunskap [19]. Här ska poängteras att placering av en främmande kropp genom bukväggen inte är problemfri för patienten. Den ska göras endast om nutritionstillförsel behövs under längre tid. I vår organisation ger en specialsjuksköterska strukturerad information med hjälp av ett särskilt utarbetat vårdprogram. Detta liksom hög tillgänglighet via telefon för såväl föräldrar som andra vårdare reducerar också antalet akuta besök på grund av gastrostomiproblem. Malfunktion på grund av att PEG-katetrar glider är en vanlig orsak till akuta läkarbesök och leder till stora sjukvårdskostnader [20]. Den gastrostomiknapp vi använder är lätt att byta, även för föräldrarna, och konstruktionen med en ballong på insidan fixerar knappen så att den varken glider ut eller obstruerar pylorusregionen. Med PEG-metoden måste ju först ventrikeln läka fast mot bukväggen, eftersom den inte sutureras, innan en silikonknapp kan sättas in. Gastrostomiknappen är kosmetiskt tilltalande och syns inte ens under baddräkt, gymnastikkläder etc, vilket kan vara en väsentlig aspekt för barnen. Vi har ännu inte värderat de gastrostomiopererade barnens och deras familjers livskvalitet, men en dylik undersökning planeras. Sammanfattningsvis har vi goda erfarenheter av den beskrivna metoden, och vi anser att den kan rekommenderas för användning på barn där de anatomiska förutsättningarna så tillåter. * Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. Referenser 1. Heine RG, Reddihough DS, Catto-Smith AG. Gastro-oesophageal reflux and feed Läkartidningen Nr Volym 102
5 ing problems after gastrostomy in children with severe neurological impairment. Dev Med Child Neurol. 1995;37: Gauderer MW, Ponsky JL, Izant RJ Jr. Gastrostomy without laparotomy: a percutaneous endoscopic technique. J Pediatr Surg. 1980;15: Mikaelsson C, Arnbjörnsson E, Larsson LT. Laparoskopisk knapp. Ny metod med minimalt operativt trauma vid gastrostomi på barn. Läkartidningen. 1995;92: Liou TG, Adler FR, Fitzsimmons SC, Cahill BC, Hibbs JR, Marshall BC. Predictive 5-year survivorship model of cystic fibrosis. Am J Epidemiol. 2001;153: Albertsson-Wikland K, Karlberg J. Natural growth in children born small for gestational age with and without catch-up growth. Acta Paediatr Suppl. 1994;399: Arnbjörnsson E, Larsson LT, Lindhagen T. Complications of laparoscopy-aided gastrostomies in pediatric practice. J Pediatr Surg. 1999;34: Sala A, Wade L, Barr RD. Nutritional support for children with cancer. Indian J Pediatr. 2003;70: Wadie GM, Lobe TE. Gastroesophageal reflux disease in neurologically impaired children: the role of the gastrostomy tube. Semin Laparosc Surg. 2002;9: Khattak IU, Kimber C, Kiely EM, Spitz L. Percutaneous endoscopic gastrostomy in paediatric practice: complications and outcome. J Pediatr Surg Jan; 33(1): Kutiyanawala MA, Hussain A, Johnstone JM, Everson NW, Nour S. Gastrostomy complications in infants and children. Ann R Coll Surg Engl. 1998;80: Beasley SW, Catto-Smith AG, Davidson PM. How to avoid complications during percutaneous endoscopic gastrostomy. J Pediatr Surg. 1995;30: Patwardhan N, McHugh K, Drake D, Spitz L. Gastroenteric fistula complicating percutaneous endoscopic gastrostomy. J Pediatr Surg. 2004;39: Saitua F, Acuna R, Herrera P. Percutaneous endoscopic gastrostomy: the technique of choice? J Pediatr Surg. 2003;38: Arnbjörnsson E, Jakobsson I, Larsson LT, Mikaelsson C. Gastrostomy button causing perforation of the posterior gastric wall. Acta Paediatr. 1998;87: Sulaeman E, Udall JN Jr, Brown RF, Mannick EE, Loe WA, Hill CB, et al. Gastroesophageal reflux and Nissen fundoplication following percutaneous endoscopic gastrostomy in children. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 1998;26: Wesley JR, Coran AG, Sarahan TM, Klein MD, White SJ. The need for evaluation of gastroesophageal reflux in brain-damaged children referred for feeding gastrostomy. J Pediatr Surg. 1981;16: Lewis D, Khoshoo V, Pencharz PB, Golladay ES. Impact of nutritional rehabilitation on gastroesophageal reflux in neurologically impaired children. J Pediatr Surg. 1994;29: Lintula H, Antila P, Kokki H. Laparoscopic fundoplication in children with a preexisting gastrostomy. J Laparoendosc Adv Surg Tech A. 2003;13: Ladas SD, Triantafyllou K, Liappas I, Hatziargyriou M, Tzavellas E, Barbatzas C, et al. Percutaneous endoscopic gastrostomy: adequacy and quality of information given to decision makers. Dig Dis. 2002;20: Odom SR, Barone JE, Docimo S, Bull SM, Jorgensson D. Emergency department visits by demented patients with malfunctioning feeding tubes. Surg Endosc. 2003; 17: =artikeln är referentgranskad SUMMARY This report summarizes the experience of more than 300 gastrostomies performed during a ten-year period on children, 3 months (2.6 kg) to 15 years of age. The method used included the use of a video-assisted technique to perform a gastrostomy and placing a gastrostomy button directly in the stoma for use as soon as the child woke up after anaesthesia. The method did not cause any serious per- or postoperative complications and there were no re-does. Minor complications including granuloma, infections and leakage were common during the first two months postoperatively. Due to the child s anatomy this method should be preferred in children. Einar Arnbjörnsson, Lars Torsten Larsson Correspondence: Einar Arnbjörnsson, Barnkirurgiska sektionen, Barn- och ungdomssjukhuset, Universitetssjukhuset i Lund, SE Lund, Sweden einar.arnbjornsson@skane.se Läkartidningen Nr Volym
Studies of preoperative evaluation and surgical procedures for gastroesophageal reflux disease
Sida 1 av 7 Startsidan 2008-02-18 Studies of preoperative evaluation and surgical procedures for gastroesophageal reflux disease Bengt Håkanson, verksam vid Kirurgiska kliniken Ersta sjukhus i Stockholm,
Läs merDokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin
1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt
Läs merPRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31
Läs merÅrsrapport Hysteroskopi 2015
Årsrapport Hysteroskopi 2015 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Hysteroskopi Författare: Stefan Zacharias Delregisteransvarig hysteroskopiregistret Statistisk bearbetning: Gabriel Granåsen Registret underställt
Läs merBarnkirurgiska aspekter på reflux
Barnkirurgiska aspekter på reflux Gunnar Göthberg Barnkirurgiska kliniken Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg Barnkirurgiska kliniken Drottning Silvias
Läs merMer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation
Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(10) Information till Dig som skall opereras för refluxbesvär med titthålsteknik Allmän information Reflux innebär att
Läs merFramtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi
1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merPatientinformation rörande: Grå starr
Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merMaria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414
Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?
Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Professor i kirurgisk vårdvetenskap Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi Upplägg
Läs merVårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.
1 Vårdprogram Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 2 Bakgrund Besvär från övre mag-tarmkanalen är vanligt
Läs merGastrostomi på barn anläggs bäst med videoassisterad teknik
originalstudie läs mer Engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Gastrostomi på barn anläggs bäst med videoassisterad teknik Metaanalys av frekvensen uppkomna fistlar vid två olika metoder
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merDel 3_7 sidor_11 poäng
Sigward von Oben, 73 år, söker dig på vårdcentralen för tilltagande besvär av sura uppstötningar. Detta har han haft hela livet, men tycker inte att han blir riktigt bra av medicinen längre och han har
Läs merSpecialrapport adnexkirurgi. Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara?
Specialrapport adnexkirurgi Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara? FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Adnexregistret Författare: Mathias Pålsson Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Delregisteransvarig
Läs merKirurgi. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011 STUDIEHANDLEDNING Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi,
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Bakgrund Dyspepsi är
Läs merFlanksnitt som alternativ till linea-albasnitt vid ovariohysterektomi av tik
Flanksnitt som alternativ till linea-albasnitt vid ovariohysterektomi av tik Marie Hansson Handledare: Elisabeth Persson Inst. för anatomi och fysiologi Bitr. handledare: Hilkka Nurmi-Sandh Inst. för kirurgi
Läs merExklusiv enteral nutritionsbehandling
Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt
Läs merDysfagi. Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19]
Dysfagi Margareta Bülow Leg.logoped, Med. dr. [2005-05-19] 2005-05-19 1 Dysfagi Information om orala och faryngeala sväljningssvårigheter Dysfagi är ett symptom på onormal sväljningsförmåga. Problemen
Läs merKonvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter
3M Patient Warming Introduktion till konvektiv uppvärmning Konvektiv jämfört med konduktiv uppvärmning av kirurgiska patienter Introduktion till konvektiv uppvärmning Jämförelse av system Frågor kring
Läs merÖron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor
Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%
Läs merÅrsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2014
Årsredovisning avseende hysterektomi utförd på benign indikation år 2014 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret avseende patienter som blivit
Läs merKvinnlig sterilisering utan narkos: ja! Sofie Eriksson, Sonia Andersson, Miriam Mints
Kvinnlig sterilisering utan narkos: ja! Sofie Eriksson, Sonia Andersson, Miriam Mints Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2008 08 28 Bakgrund Enl. Socialstyrelsen från n 2003 : i Sverige utförs mellan
Läs merRIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel - 190507 Question #: 1 Artikeln tar upp en aspekt på nätval som är viktigt vid laparoskopiskt IPOM, nämligen behovet av en adhesionsbarriär. Varför behövs en sådan barriär?
Läs merVad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were
Läs merDel 3_9 sidor_12 poäng
Del 3_9 sidor_12 poäng Karin Orpulént, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har bantat med olika kurer hela sitt liv. Tyvärr har det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon
Läs merNationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999
Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Sammanställningen utförd av Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Kvalitetsregister Cancer rekti 1999 Beställningsadress
Läs merBristande riskanalys patient fick kompartmentsyndrom
ristande riskanalys patient fick kompartmentsyndrom En kvinna genomgick ett långvarigt gynekologiskt ingrepp. rots att hon hade benen i högläge i mer än sex timmar vidtogs inga åtgärder för en tillräcklig
Läs merEn vanlig behandling i en annorlunda form
LEVODOPA/KARBIDOPA INTESTINAL GEL En vanlig behandling i en annorlunda form - Kontinuerlig dopaminerg behandling vid Parkinsons sjukdom Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuksköterska
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merRetrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar
Retrospektiv studie av akuta och långsiktiga komplikationer av venportar 2015-02-17 Version 9 Emma Sundwall, ST-läkare, Anestesi och intensivvård, Sunderby sjukhus Handledare Magnus Hultin, Universitetslektor,
Läs merMedicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Läs merNordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling
Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Kliniken som kapar vårdköer. Och räddar liv. Bakom varje sjukdomsprognos finns en själ. En människa med drömmar och visioner. Vi som arbetar vid
Läs meropereras för åderbråck
Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!
Läs merFAST TRACK KIRURGI UTVECKLING - INNEHÅLL - MÖJLIGHETER 2009-09-30 NBW KK US
FAST TRACK KIRURGI UTVECKLING - INNEHÅLL - MÖJLIGHETER Utveckling inom gynekologi Mitten på 1800-talet över 60% dödlighet efter sectio (studie från Europa och Amerika på 1600 kvinnor). Peritonit uterotomin
Läs merHäckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren
Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.
Läs merMethodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Läs merÅrsredovisning Inkontinenskirurgiregistret år 2012
Årsredovisning Inkontinenskirurgiregistret år 2012 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret Maud Ankardal Ansvarig för inkontinenskirurgiregistret,
Läs merFörfrågan om att delta i ett forskningsprojekt
1 Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:
Läs merHudcancer och Hudsjukdomar. Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Hudcancer och Hudsjukdomar Hudsjukvård idag och i framtiden! Markus E.S Danielsson Läkare Hudkliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Conflicts of interest: None declared Utan huden flyger själen iväg
Läs merUtfallsmått:Cervix Antal lymfkörtlar som opererades bort Författare, år, land, referens nr
Utfallsmått:Cervix Antal lymfkörtlar som opererades bort 4. Ko, Gyn TRH 33,8 medel+-14,2 TAH 23,3 medel+-12,7 (P
Läs merNej. 511 - Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) 511 Kardiologi I 1 Gävle gör mest PCI vs CABG i landet jfr erfaren operatör (Falun ) bedöms att ytterligare pat kan
Läs merDel 8_10 sidor_12 poäng
Du träffar Therese som är 38 årig som varit överviktig sedan barndomen. Hon har försökt med olika bantningsprogram utan att lyckas. Hon är bekymrad över sitt hälsotillstånd pga. en nyupptäckt diabetes
Läs merDu vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.
Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. 1.1 Vilken undersökningsmetod använder
Läs merPatienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.
Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt
Läs merRegisterbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Läs merEtt annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI
Ett annat sätt att äta. INFORMATION TILL DIG SOM KAN BEHÖVA EN GASTROSTOMI Att få tillräckligt med fullgod näring är avgörande för att man ska kunna tillgodogöra sig medicinsk behandling, för att upprätthålla
Läs merRECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE).
RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE). RECORD är ett globalt program med fyra stora studier omfattande över 12 000 patienter. I studierna
Läs merTill dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen
Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den
Läs merNationella Kataraktregistret och PROM
Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merKateter - inget nytt påfund! Vårdrelaterad urinvägsinfektion, VUVI. Olika typer av kateterrelaterade skador. Ännu värre..
Kateter - inget nytt påfund! Urinblåsan viktigare än du tror! John of Gaddesden (1300-1367) - konsekvenser av kateterinläggning och överfylld urinblåsa Eva Joelsson-Alm Intensivvårdssjuksköterska, Med.
Läs merhemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp
RIKTLINJE RUTIN Riktlinjer för patienter inom social- och hemvårdsförvaltning med nasogastrisk sond, percutan endoskopisk gastrostomi (PEG), gastrotub och knapp Framtagen av Barbro Hansson och Linda Gillrup
Läs merflexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n
Böjsenskador av Peter Axelsson, Sahlgrenska, Göteborg saxat ur Läkartidningen Flexorsenskadorna, särskilt inom senskideregionen, har alltid tillhört handkirurgins största utmaningar. Mekanisk skada inom
Läs merVad händer efter kirurgisk obesitasbehandling
Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Malin Werling ST-läkare allmänmedicin, Göteborg Forskare, Sahlgrenska/SU malin.werling@vgregion.se Stockholm SFSD symposium 2016-04-08 Disposition Bakgrund/Historik
Läs merVilka ska vi inte operera?
Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer
Läs merAntirefluxkirurgi möjlig även för multihandikappade barn Goda resultat av fundoplikation enligt Nissen i ett tioårsmaterial
Kai Lundkvist, avdelningsläkare (kai.lundkvist@kirurgi.uu.se) Leif Olsen, docent, överläkare; båda vid barnkirurgiska kliniken, Akademiska barnsjukhuset, Uppsala Antirefluxkirurgi möjlig även för multihandikappade
Läs merRuxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros
1 Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel 130114 Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros Tillägg 140505 Sedan utlåtandet publicerades har TLV nu beslutat att Jakavi
Läs merVSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation
Läs merPolitisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merPM Omvårdnad. PM för inläggning, skötsel och eftervård av PEG = Perkutan Endoskopisk Gastrostomi.
Specialitet: OP/IVA Endoskopisektionen PM Omvårdnad Text författare: Ingrid Madsen Faktaansvarig: Caroline Lindstedth Godkänt av: Åsa Rudin Skapat: 2006-05-31 Reviderat: 2011-04-04 Bäst före: 2012-12-31
Läs merA N V Ä N D A R G U I D E
ANVÄNDARGUIDE INNEHÅLL Inledning...................3 Urinvägarnas funktion...........4 Orsaker till tömningsproblem......5 RIK Ren Intermittent Kateterisering..6 LoFric katetern...............7 Instruktioner
Läs merkompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten
Läs merRegionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne
Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag
Läs merERAS Enhanced Recovery After Surgery
ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för
Läs merVad är näsplastik? Vad händer hos oss? Operationen
NÄSPLASTIK Vad är näsplastik? Näsplastik är ett av de vanligaste ingreppen inom den estetiska kirurgin. En näsoperation görs av estetiska eller funktionella skäl eller en kombination av dessa. Vanliga
Läs merPROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer
PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer
Läs merAtresi hos barn. - Floriana, Louise, Marina, Mathilda -
Atresi hos barn - Floriana, Louise, Marina, Mathilda - Atresi hos barn Medfödd missbildning Naturlig öppning i hålorgan saknas Kan förekomma i hela matspjälkningssystemet Uppkommer ofta i samband med andra
Läs merKOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER
KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Kostråd för barn med funktionshinder Barn med neurologiska funktionshinder utvecklar ofta tidigt svåra och långdragna problem med sitt ätande och
Läs merDILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR
DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR 1. Dagens datum: 2. PatientID (studiespecifikt): 3. Patient: Ålder 1 man 2 kvinna 4. Vem fyller i (namn): 5. Vem fyller i (titel): 6. Patologisk undersökning av operationspreparat
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merDupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar
Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merDel 1_6 sidor_25 poäng
Del 1_6 sidor_25 poäng 1. Du är läkare på anestesikliniken UAS och tjänstgör på centraloperation. Morgondagens uppgift blir att ge anestesi till en patient med pankreascancer som ska genomgå en öppen pankreatikoduodenektomi
Läs merMotion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi
Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika
Läs merThe National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide
The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).
Läs merNLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Läs merDel 7 14 sidor 28 poäng
14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen
Läs merStark inför kirurgi stark för livet
Stark inför kirurgi stark för livet Kunskapsstöd om levnadsvanor och tillämpning av fysisk träning och andningsträning för patienter som ska genomgå bukkirurgi www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor Juni
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merBesvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna:
Tentamen i vetenskaplig artikel 25 april 2013 Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna: I. Belshe RB et al. Efficacy results of a trial of a herpes simplex vaccine. N Engl J Med
Läs merDen 24 augusti 2012. Svårigheter att administrera sondnäring Etiska överväganden, exempelvis vid terminalvård. Upprättad:2012-08-24 Version :1
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 (5) Den 24 augusti 2012 Rutin för enteral nutrition via PEG Allmänt enteral nutrition Enteral nutrition, det vill säga flytande näring som tillförs
Läs merMedtronic DBSvid. av epilepsi. mer. trygghet oberoende frihet. Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX. Shannan B.
Medtronic DBSvid epilepsi mer trygghet oberoende frihet Shannan B. Får DBS-behandling sedan 2XXX Shannan B. får Medtronic DBSbehandling av epilepsi mer ut av livet Du behöver inte nöja dig med ett liv
Läs merSmärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr.
Nationella omvårdnadsriktlinjer för gastrostomikateter/-knapp Bakgrund Långvariga uppfödningsproblem till följd av att barnet inte kan försörjas peroralt förekommer vid olika tillstånd. Gastrostomi är
Läs merBehandling av prostatacancer
Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas
Läs merHälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och
Läs merPatientens upplevelse av obesitaskirurgi
Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen
Läs merungdomar i en västsvensk population med IBD
Nedsatt bentäthet thet hos barn och ungdomar i en västsvensk population med IBD Susanne Schmidt Örebro 2008-10 10-1616 Studiedesign (1) Samarbetsprojekt Göteborg-Borås Barn och ungdomar 5-19 år med IBD
Läs merEnteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken
Innehåll: Vad är enteral nutrition? Snabbguide för enteral nutrition Kalkylera patientens energi- och vätskebehov Olika typer av sondnäringar Att tänka på vid start av sondnäring Förskrivning av sondnäring
Läs merUppfödning/nutrition av nyfödda barn på sjukhus
1(6) sjukhus Gestationsvecka under 32 veckor eller 2000 gram Energibehov Varierar mellan 460 till 700 kj/kg/dygn (110-160 kcal/kg/dygn) beroende på hur sjukt barnet är eller har varit samt födelsevikt.
Läs merSAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (5) BERÖRT FÖRETAG Pfizer AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna Företrädare: Johan Bolander SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS
Läs merStockholm 2016-04-14
Stockholm 2016-04-14 Once upon a time Bedömning av tunntarmsbiopsi vid misstänkt celiaki enl KVASTgruppen (Sv patol fören) IEL=intraepiteliala lymfocyter. Ökat antal IEL kan förekomma vid andra tillstånd
Läs merSvenskt yttrande avseende EU-kommissionens grönbok om rökfritt Europa
Bilaga 2007-05-23 S2007/1767/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C6 Hälsoåtgärder B-1040 BRYSSEL sanco-smoke-freeconsultation@ec.europa.eu
Läs merÖverviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26
Kirurgkliniken Västerviks sjukhus Överviktskirurgipatientinformation inför läkarbesök Reviderat 2014-02-26 Utfärdat av: Magnus Fröstorp, överläkare Godkänt av: Bengt Arvidsson, verksamhetschef Bakgrund
Läs mer