Atresi hos barn. - Floriana, Louise, Marina, Mathilda -

Transkript

1 Atresi hos barn - Floriana, Louise, Marina, Mathilda -

2 Atresi hos barn Medfödd missbildning Naturlig öppning i hålorgan saknas Kan förekomma i hela matspjälkningssystemet Uppkommer ofta i samband med andra missbildningar Hos barn kan ett antal olika typer atresi uppstå Benämns olika beroende på var atresin är lokaliserad Duodenalatresi Tunntarmsatresi Analatresi Esofagusatresi

3 Esofagusatresi Esofagus = matstrupe Medfödd missbildning - förbindelse mellan esofagus och magsäcken = avbruten Förekommer ofta tillsammans med en tracheoesophageal fistel Beskrevs först 1967 av Thomson Gibson Förekomst i Sverige - 25 barn per nyfödda varje år Orsakas av en störning under graviditeten, genetiska faktorer samt miljöfaktorer kan ha en påverkan

4 Diagnostik ⅔ av alla kvinnor som bär på ett barn med esofagusatresi överskott av fostervatten Efter födseln - ventrikelsond förs ned i matstrupen Röntgenundersökning för att säkerställa diagnos - med och utan kontrast

5

6 Undersökningar Röntgenundersökningarna görs oftast på patientens rum Thoraxröntgen Buköversikt Undersökningarna kan utföras med kontrast

7 Klassiska radiologiska tecken

8 Symptom Esofagusatresi: problem vid insättning av sond, andningsbesvär, att barnet kastar upp vid matning och cyanos. Duodenalatresi: gallfärgade kräkningar under det första levnadsdygnet. Tunntarmsatresi: Kräkningar som börjar en till tre dagar efter födseln. Analatresi: Ingen synlig analöppninig, hos pojkar är urinen blandad med mekonium, hos flickor kommer faeces från vagina.

9 Behandling Behandling av atresi görs genom kirurgi. För att barnet ska vara helt avslappnad behöver de ibland vara sövda och ha respirator någon dag efter operation. Vid Esofagusatresi: Barnet får de närmsta 3-6 månaderna läkemedlet Omeprazol. Gör att produktionen av sura uppstötningar minskar. Viktigt med uppföljning av patienten, för att se om vidare åtgärder. De första åren kan barnet få problem med sväljning och reflux. Etiska aspekter: Psykologiskt och socialt stöd för anhöriga. Anpassa sig till basala vårdhygieniska principer.

10 Patientomvårdnad Föräldrars närvaro skapar en trygghet för barnet. Följa upp hur det går för patienten. Samarbete med föräldrarna och eventuell övrig vårdpersonal på avdelning.

11 Vetenskaplig artikel Porcaro, F., Valfré, L., Aufiero, L., Dall'Oglio, L., De Angelis, P., Villani, A., &... Cutrera, R. (2017). Respiratory problems in children with esophageal atresia and tracheoesophageal fistula. Italian Journal Of Pediatrics, 43(1), 1-9. doi: /s Artikelns syfte är att beskriva resultaten från undersökningar av barn med kirurgiskt åtgärdad EA (esofagusatresi) samt TEF (tracheoesofagal fistel). Med hjälp av denna information vill författarna till artikeln främja framtida förståelse för patienternas behov och anpassa deras omvårdnad utifrån dessa. Resultatet av undersökningen påvisade att majoriteten av barnen haft diverse respiratoriska problem. Vanliga problem var återkommande pneumoni och väsande andning, men även divertiklar i både trachea och esofagus förekom bland flera patienter. Många fick genomgå endoskopiska undersökningar för att utreda symptomen, varav det hos en del barn kunde påvisas bland annat tracheomalaci och tracheal kompression. Resultatet indikerar att omvårdnad och åtgärder anpassade för dessa problem bör beaktas vid vård av barn med EA och TEF.

12 Referenser Porcaro, F., Valfré, L., Aufiero, L., Dall'Oglio, L., De Angelis, P., Villani, A., &... Cutrera, R. (2017). Respiratory problems in children with esophageal atresia and tracheoesophageal fistula. Italian Journal Of Pediatrics, 43(1), 1-9. doi: /s Tjønneland, R.M. & Lagesen, B. (2014). Barnradiografi: en praktisk vägledning. (1. uppl.) Lund: Gleerup.