Studies of preoperative evaluation and surgical procedures for gastroesophageal reflux disease
|
|
- Sten Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1 av 7 Startsidan Studies of preoperative evaluation and surgical procedures for gastroesophageal reflux disease Bengt Håkanson, verksam vid Kirurgiska kliniken Ersta sjukhus i Stockholm, presenterar här sin avhandling om utredning och kirurgisk behandling av gastroesofageal refluxsjukdom. Huvudhandledare var Anders Thorell, också verksam på Ersta sjukhus. Avhandlingens övergripande målsättning var att granska olika aspekter av preoperativa undersökningar samt effekter av olika tekniker i samband med kirurgisk behandling av gastroesofageal refluxsjukdom (GERD). Avhandlingen är sammansatt av fyra delarbeten. Delarbete ett och fyra undersökte värdet av preoperativ manometri 1 respektive ny trådlös teknik vid esofageal ph mätning 2. Delarbetena två och tre utvärderade olika kirurgiska tekniker vid behandling av GERD, dels den laparoskopiska i jämförelse med den tidigare traditionella öppna tekniken 3 dels effekterna av en endoskopisk antirefluxbehandling 4. Delarbete 1 Sväljningsbesvär är vanligt förekommande hos patienter med refluxbesvär och hiatusbråck men är också en vanlig sidoeffekt till antirefluxkirurgi. Preoperativ esofagusmanometri utförs vanligen inför ställningstagande till antirefluxkirurgi. Syftet är trefaldigt: 1. Diagnostiskt för att utesluta specifika motorikrubbningar som exempelvis akalasia kardiae, 2. Att bestämma LES övre begränsning för att rätt kunna placera Avhandlingssammanfattning Studies of preoperative evaluation and surgical procedures for gastroesophageal reflux disease Bengt Håkanson, verksam vid Kirurgiska kliniken Ersta sjukhus i Stockholm, presenterar här sin avhandling om utredning och kirurgisk behandling av gastroesofageal refluxsjukdom. Huvudhandledare var Anders Thorell, också verksam på Ersta sjukhus. ph-sonden vid ambulatorisk 24 timmars ph mätning och 3. För att kunna anpassa den kirurgiska tekniken till det rådande manometriska mönstret, huvudsakligen för att åstadkomma vad som anses vara en mindre obstruerande plastik vid hypotensiv esofagusperistaltik, det vill säga så kallad tailoring. Nyttan av rutinmässig preoperativ manometri är dock omtvistad om än vanligen utförd. Frågeställningen i studie 1 var huruvida det går att påvisa en relation mellan preoperativa sväljningsbesvär och esofagusdysmotorik och om preoperativ esofagusmanometri förmår förutsäga graden av postoperativa sväljningsbesvär. Av 200 konsekutivt opererade patienter som genomgått öppen partiell posterior fundoplikation utfördes en retrospektiv analys hos 191 patienter av esofagusmanometridata och förekomsten av pre- respektive postoperativa sväljningsbesvär. Standardiserad esofagusmanometri och självskattning av eventuellt förekommande sväljningsbesvär utfördes preoperativt inför ställningstagande till antirefluxkirurgi. Minst ett år
2 Sida 2 av 7 postoperativt fick patienterna ånyo skatta graden av sväljningsbesvär. Esofagusmanometri utvärderades enligt särskilt protokoll. Relationen mellan förekomst av preoperativ dysmotorik och pre- och postoperativ dysfagi visas i tabell 1 och figur 1. Preoperativ dysfagi (51 %) liksom dysmotorik (31 %) var vanligt förekommande. Samtidig dysfagi och dysmotorik förekom hos 18 procent av patienterna (tabell 1). Postoperativt minskade förekomsten av dysfagisymtom signifikant till 23 procent av patienterna oberoende av preoperativt motoriskt status (figur 1). Sammanfattande slutsatser 1. Preoperativ dysfagi är ej systematiskt relaterad till dysmotorik preoperativt. 2. Rutinmässigt utförd preoperativ esofagusmanometri förefaller ej kunna förutsäga utveckling av postoperativ dysfagi. Delarbete 2 Laparoskopisk antirefluxkirurgi introducerades utan föregående studier av dess effekter i jämförelse med traditionell teknik. Den laparoskopiska tekniken har ifrågasatts, framförallt med avseende på hållbarhet av plastiken med åtföljande hög förekomst av användning av protonpumpshämmare (PPI) postoperativt, alternativt behov av reoperation. Delarbete 2 är en prospektiv randomiserad studie som utfördes för att jämföra kliniskt utfall mellan öppen och laparoskopisk teknik vid bakre partiell fundoplikation. Inklusionskriterier var typiska refluxsymtom, esofageal syraexposition >4 procent av registrerad tid, ålder?18 år och verifierad esofagit grad II eller högre enligt Savary-Miller i händelse av icke-konklusiv ph-mätning. Patienter med Barretts esofagus och intestinal metaplasi inkluderades ej i studien. Samanlagt 192 patienter randomiserades till öppen eller laparoskopisk bakre partiell fundoplikation. Preoperativt utreddes patienterna med gastroskopi, esofagusmanometri och ph-mätning samt standardiserat frågeformulär för symtomskattning. Patienterna följdes med upprepade undersökningar i enlighet med preoperativt protokoll samt med avseende på kliniskt förlopp efter ett och tre år. Kliniskt utfall analyserades enligt intention-to-treat. Standardiserad öppen (n=93) eller laparoskopisk (n=99) bakre partiell fundoplikation utfördes. Grupperna var lika med avseende på ålder, kön, BMI, sjukdomsduration, esofagitgrad, esofageal syraexposition och förekomst av hiatusbråck. Per- och postoperativa komplikationer var vanligare i den öppet opererade gruppen medan vårdtid, återhämtning och sjukskrivningstid var kortare i den laparoskopiska gruppen (tabell 2). Lindring av typiska refluxsymtom var signifikant inom respektive grupp och likartad mellan grupperna (p=0,37 för halsbränna, p=0,54 för regurgitation och p=1,0 för dysfagi) efter tre år. Esofageal syraexposition
3 Sida 3 av 7 reducerades signifikant inom respektive grupp under uppföljningstiden. Ingen signifikant skillnad förelåg mellan grupperna beträffande esofageal syraexposition efter tre år, tabell 3. Symtomatiska recidiv var vanligare i den laparoskopiskt opererade gruppen men skillnaden var inte statistiskt signifikant (tio jämfört med fyra patienter, p=0,17). Antalet operationer för recidiv var dock signifikant högre i den laparoskopiska gruppen, p=0,035 (n=8 jämfört med 1). Postoperativa ärrbråck var vanligare i den öppet opererade gruppen, från vilken sju patienter opererades för denna diagnos jämfört med ingen patient från den laparoskopiska gruppen. Totalt antal operationer (för symtomatiskt recidiv eller ärrbråck) skiljde sig ej mellan grupperna (p=1,0). Ingen signifikant skillnad förelåg mellan grupperna beträffande syrareducerande behandling till följd av typiska refluxsymtom efter tre år, p=0,28 (fem öppet respektive tio laparoskopiskt opererade patienter). Sammanfattande slutsatser 1. Öppen och laparoskopisk bakre partiell fundoplikation gav god och likartad reduktion av esofageal syraexposition samt kontroll av typiska refluxsymtom under tre års uppföljning. 2. Öppen fundoplikation medförde ökade per- och postoperativa komplikationer, längre vårdtid och längre tid för återhämtning jämfört med laparoskopisk operation. 3. Totala frekvensen av operationer (recidiv av GERD samt postoperativa ärrbråck) skiljde sig ej mellan grupperna. 4. Våra data talar för att laparoskopisk teknik skall betraktas som förstahandsalternativ vid kirurgisk behandling av gastroesofageal refluxsjukdom. Delarbete 3 Kirurgisk behandling av GERD innefattar laparoskopisk eller öppen fundoplikation och är förutom risken för perioperativa komplikationer associerad med förekomst av metodspecifika sidoeffekter, framförallt dysfagi och
4 Sida 4 av 7 så kallad bloating. På grund av detta har mindre invasiva metoder utvecklats varav endoskopisk gastroplikation är en sådan (EndoCinch, EGP). en har introducerats på många centra utan egentlig utvärdering. I delarbete tre undersöktes därför effekterna av EGP i en randomiserad placebokontrollerad studie. Fyrtiosex i övrigt friska patienter med typiska refluxsymtom, kontinuerlig PPI-behandling samt esofageal syraexposition?4 procent totalt, randomiserades till endoskopisk operation med EndoCinch alternativt endoskopisk sham-operation. Patienter med hiatusbråck större än tre cm axial längd eller Barretts esofagus exkluderades. Preoperativ utredning utfördes med gastroskopi, esofagusmanometri och ph-mätning samt generell och specifik quality of life skattning (QoL) med SF36 (short form 36) respektive GSRS (gastrointestinal symptom rating scale). Medicinförbrukningen dokumenterades i form av antal doser ekvipotenta med 20 mg omeprazol per vecka. Patienterna stratifierades för BMI (?25 kg/m2; >25 kg/m2). Ingreppen skedde under intubationsnarkos och patienterna allokerades till respektive grupp efter narkosinduktion. I båda grupperna användes övertub och tiderna för ingreppet gjordes likartat långa (cirka 30 minuter). Två?fyra prolensuturer sattes omedelbart distalt om z-linjen för att åstadkomma eftersträvad täthet. Primär resultatvariabel var postoperativ PPI-förbrukning efter tolv månader och upprepade undersökningar utfördes en och en halv, tre och tolv månader efter ingreppet. Vilket ingrepp som utförts var blindat för patient och undersökare under uppföljningen. Data analyserades enligt intention-to-treat. Tjugotvå patienter lottades till behandlingsgruppen och 24 till kontrollgruppen. Demografiska data skiljde sig ej mellan grupperna. Tre patienter exkluderades ur studien, samtliga från kontrollgruppen; en till följd av graviditet samt två till följd av uttalade refluxsymtom. De senare behandlades sedermera med laparoskopisk antirefluxkirurgi. I bägge grupperna sågs signifikant minskad PPI-konsumtion efter såväl en och en halv, tre som tolv månader jämfört med preoperativa data (tabell 4). Efter tre månader förelåg en signifikant skillnad i PPI-förbrukning mellan grupperna (tabell 1) med lägre förbrukning i behandlingsgruppen. Denna möjliga behandlingseffekt kunde dock inte påvisas ett år efter operationen. GSRS-poäng minskade signifikant i båda grupperna under hela uppföljningstiden, och på motsvarande sätt som för PPI-förbrukningen påvisades också en skillnad mellan grupperna efter tre månader, med mindre symtom i behandlingsgruppen (GSRS, figur 2). Ingen skillnad mellan grupperna förelåg dock ett år efter behandlingen. Varken LES-karakteristika eller esofageal syraexposition förändrades i någon av grupperna under uppföljningstiden jämfört med preoperativa data.
5 Sida 5 av 7 Sammanfattande slutsatser: 1. Endoskopisk gastroplikation minskar ej PPI-konsumtion eller refluxsymtom mer än placebo tolv månader efter behandling. 2. Endoskopisk gastroplikation medför ingen signifikant minskning i esofageal syraexposition eller förbättring av LES karakteristika vare sig tre eller tolv månader efter behandling. 3. Endoskopisk gastroplikation har ingen behandlingsfördel jämfört med placebo och kan därför inte rekommenderas som behandling för GERD. Delarbete 4 Tjugofyra timmars esofageal phregistrering ingår rutinmässigt i utredning inför eventuell antirefluxkirurgi. Traditionellt används transnasal, sondbaserad sensor vilken av många patienter dock upplevs som mycket besvärande, och inte sällan plågsamt. Huruvida resultaten från sondbaserad ph-registrering representerar normalsituationen beträffande esofageal syraexposition har därför ifrågasatts. En alternativ teknik med phsensor som fästs vid esofagusslemhinnan med sugteknik och trådlöst överför data (Bravo ) har utvecklats men är ej fullt utvärderad. I studien undersöktes därför genomförbarhet, överensstämmelse, reproducerbarhet och möjligt diagnostisk utbyte av 48 timmars trådlös esofageal ph-mätning jämfört mot traditionell sondbaserad ph-mätning. Femtiotre friska försökspersoner (fp) och 55 patienter som remitterats för utredning av övre gastrointestinala besvär talande för GERD rekryterades till studien. Samtliga fp och patienter genomgick samtidig sondbaserad och trådlös ph-mätning i två olika serier. Patienter med Barretts esofagus inkluderades ej. Samtliga deltagande genomgick symtom- och QoL-skattning (GSRS respektive SF36) och esofagus-manometri före gastroskopi och ph-mätningar. Trådlös ph-mätning utfördes med Bravo -kapsel som temporärt fästs i esofagusslemhinnan sex cm ovan z-linjen. Den sondbaserade ph-sensorn (slimline) placerades fem cm ovan LES enligt föregående esofagusmanometri hos 32 fp och 29 patienter (serie 1) eller under genomlysning för positionering till samma nivå som Bravo-sensorn hos 21 fp och 26 patienter (serie 2). Dygn ett utfördes phmätningarna samtidigt och under dygn två registrerades phdata enbart med trådlös teknik. Nio av fp i serie 2 hade tidigare genomgått undersökning i serie 1. Fp och patienter skattade fysisk aktivitet, måltidsfrekvens och volym i jämförelse med ett normalt dygn, under mätningarna. Grupperna var lika med avseende på ålder och kön men BMI och GSRS poäng var högre och SF36 poäng signifikant lägre i patientgruppen. Två fp exkluderades, på grund av påvisad esofagit vid gastroskopi respektive anamnes på låggradig halsbränna enligt GSRS före undersökningarna. Totalt kunde ph-data analyseras hos 87 procent av fp och patienterna. Generellt gav den traditionella tekniken approximativt tvåfalt högre värden för syraexposition jämfört med trådlös teknik, såväl för dag ett och dag två som totalt. Denna skillnad tenderade dock att försvinna hos patienter dag två samt totalt. Det förelåg en höggradigt signifikant korrelation mellan Bravo- och slimlinegenererade ph-data (figur 3). Gränsvärde för total fraktionstid med ph <4 för trådlös mätning beräknades till 1,9 procent, baserat på regressionslinjen för syraexpositionsvärden med de två teknikerna samt den traditionella teknikens övre normalvärde på fyra procent (figur 3). Konkordans (diagnostiskt utbyte) beräknades till 81,5 procent med både fp och patienter inräknade. Bland-Altman analys visade att medelskillnaden mellan slimline och Bravo ph-värden var 3,2 ± 3,4 procent, vilket ger intervallet (= limits of agreement, medelvärde ± 2SD) 3,7 till 10,0 procentenheter, figur 4. Variationskoefficienten (CV) var hög för bägge teknikerna (60,1 ± 26,3 procent för slimline respektive 66,0 ± 47,3 % för Bravo). Subjektivt skattade såväl fp som patienter signifikant mindre födointag (beträffande både frekvens och volym) samt lägre fysisk aktivitet dag ett när slimlinekatetern var på plats.
6 Sida 6 av 7 Sammanfattande slutsatser 1. Trådlös ph-mätning med Bravo - kapsel är genomförbar och väl tolerabel. 2. Den trådlösa tekniken underskattar esofageal syraexposition jämfört med traditionell teknik vilket medför behov av korrigerade normalvärden. 3. Graden av överensstämmelse mellan teknikerna är inte tillräckligt hög för att dessa skall kunna anses vara direkt utbytbara i klinisk praxis. Avslutande diskussion Kirurgisk behandling av GERD har under det senaste decenniet successivt minskat i frekvens såväl i Sverige som internationellt. Den aktuella avhandlingen har inte haft som målsättning att belysa tänkbara orsaker till detta. Möjligen kan dock spekuleras att orsaken bland annat står att finna i att antirefluxkirurgin hamnat i visst vanrykte, dels på grund av en alltför hög frekvens av sidoeffekter och behandlingskrävande återfall, dels att en nyligen utkommen rapport från SBU slagit fast att farmakologisk behandling med PPI synes vara relativt ofarlig, även vid långtidsbehandling. Det står dock klart att för att uppnå goda resultat med kirurgisk behandling av GERD krävs såväl optimerad preoperativ utvärdering för att välja rätt patient till rätt behandling som möjligheter att erbjuda så god kirurgisk behandling som möjligt. Det aktuella avhandlingsarbetet har haft till övergripande syfte att belysa dessa aspekter. Beträffande preoperativ manometri kan således fastslås att
7 Sida 7 av 7 undersökningen har dålig förmåga att förutsäga vilka patienter som löper risk att utveckla postoperativ dysfagi. Här finns en klar potential för utveckling av preoperativa rutiner för att förbättra patientselektionen. Esofageal ph-registrering bör dock av allt att döma även i fortsättningen vara en obligat del i den preoperativa utredningen. Att underlätta undersökningen för patienten och därmed öka representativiteten av de data som utvinns kan sannolikt åstadkommas med hjälp av trådlös överföring med Bravo-kapsel. Tekniken är dock inte direkt utbytbar mot den sondbaserade tekniken för kliniskt bruk och synes behöva utvecklas ytterligare med avseende på precision. Om dessutom normalvärden kan fastställas för den trådlösa tekniken kan denna komma att bli standard för esofageal ph-mätning. Endoluminala tekniker kan vara ett attraktivt behandlingsalternativ till laparoskopisk antirefluxkirurgi för behandling av selekterade patienter med GERD, sannolikt framförallt de med låggradig sjukdom. Den i avhandlingen utvärderade tekniken (EGP) tycks dock inte ha någon plats i behandlingsarsenalen på grund av otillräcklig effekt. En modifierad variant av endoskopisk sutureringsteknik så kallad full-thickness plication har introduceras, och framtida utvärderingar får utvisa om denna teknik kan medföra mer hållbara resultat. För patienter med uttalad refluxsjukdom visar den i avhandlingen ingående randomiserade studien att laparoskopisk fundoplikation dock kan ge goda resultat även på lång sikt, och att operationen i första hand bör utföras med laparoskopisk teknik. Vilken plastik som är optimal i det enskilda fallet, när laparoskopiskt tillvägagångssätt används, återstår dock att fastställa, liksom huruvida förstärkning av hiatus med exempelvis patch kan minska frekvensen av rehernieringar och därmed även risken för uppkomst av symtomatiskt recidiv. Bägge dessa frågeställningar är exempel på kliniska forskningsmässiga utmaningar inom området som kan bidra till att förbättra resultaten för de selekterade patienter som faktiskt bör rekommenderas att genomgå kirurgisk behandling av gastroesofageal refluxsjukdom. Delarbeten 1. Hakanson BS, Thor KB, Pope CE, 2nd. Preoperative oesophageal motor activity does not predict postoperative dysphagia. Eur J Surg 2001; 167(6): B Hakanson, P Berggren, S Granqvist, O Ljungqvist and A Thorell. Comparison of wireless 48-hour (Bravo) versus traditional ambulatory 24- hour esophageal ph monitoring. Submitted for publication Hakanson BS, Thor KB, Thorell A, Ljungqvist O. Open vs laparoscopic partial posterior fundoplication. A prospective randomized trial. Surg Endosc 2007; 21(2): Montgomery M, Hakanson B, Ljungqvist O, et al. Twelve months follow-up after treatment with the EndoCinch endoscopic technique for gastro-oesophageal reflux disease: a randomized, placebo-controlled study. Scand J Gastroenterol 2006; 41(12): Bengt Håkansson Stockholm bengt.hakansson@erstadiakoni.se Svensk kirurgisk förening
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Bakgrund Dyspepsi är
Läs merVårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.
1 Vårdprogram Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 2 Bakgrund Besvär från övre mag-tarmkanalen är vanligt
Läs merGERD/ FUNKTIONELL ESOFAGUSSJUKDOM
GERD/ FUNKTIONELL ESOFAGUSSJUKDOM Hans Törnblom / Magnus Simrén Avdelningen för invärtesmedicin & klinisk nutrition Institutionen för Medicin Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet GERD - Montrealdefinitionen
Läs merDel 3_9 sidor_12 poäng
Del 3_9 sidor_12 poäng Karin Orpulént, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har bantat med olika kurer hela sitt liv. Tyvärr har det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon
Läs merSakrospinosusfixation vid vaultprolaps
Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps - är operation med sutureringsinstrument likvärdigt traditionell teknik avseende recidiv och allvarliga komplikationer? Jennifer Campbell ST-läkare Kvinnokliniken
Läs merMethodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Läs merRECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE).
RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE). RECORD är ett globalt program med fyra stora studier omfattande över 12 000 patienter. I studierna
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?
Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Professor i kirurgisk vårdvetenskap Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi Upplägg
Läs merEn bra start på dagen. Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD
En bra start på dagen Ritalin kapsel och tablett för barn och ungdomar med ADHD ADHD kärnsymtom Överaktiv Ouppmärksam Impulsiv Kärnsymtom förenar men konsekvenserna varierar mellan olika individer och
Läs merPatienter med fetma som ej svarar på konservativ behandling, i synnerhet vid samtidig fetmarelaterad sjuklighet.
Bakgrund - för vårdgivare Fetmakirurgins plats i dagens sjukvård kommer av att konservativ behandling av etablerad övervikt tyvärr ej är långsiktigt effektiv: Oddsen för en patient med mångårig övervikt
Läs merSpecialrapport adnexkirurgi. Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara?
Specialrapport adnexkirurgi Är skillnaderna i operationsteknik försvarbara? FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Adnexregistret Författare: Mathias Pålsson Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Delregisteransvarig
Läs merRegisterbaserade PROM-studier
Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,
Läs merRuxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros
1 Regionala expertgruppen för bedömning av cancerläkemedel 130114 Ruxolitinib (Jakavi) för behandling av symtom vid myelofibros Tillägg 140505 Sedan utlåtandet publicerades har TLV nu beslutat att Jakavi
Läs merEn vanlig behandling i en annorlunda form
LEVODOPA/KARBIDOPA INTESTINAL GEL En vanlig behandling i en annorlunda form - Kontinuerlig dopaminerg behandling vid Parkinsons sjukdom Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuksköterska
Läs merRegionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne
Läkemedelsrådet Dokumentet reviderat av Läkemedelsrådet 2014-01-16 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för peroral trombocythämning vid akut kranskärlsjukdom i Region Skåne Uppdrag
Läs merCalcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006
Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006 Women s Health Initiatve(WHI)-studien (primärpreventionsstudie) 36.282 friska postmenopausala kvinnor medelålder
Läs mer5. Nytta av hörapparat
5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning
Läs merSAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (5) BERÖRT FÖRETAG Pfizer AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna Företrädare: Johan Bolander SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS
Läs merNationella Kataraktregistret och PROM
Nationella Kataraktregistret och PROM Mats Lundström Registerhållare, Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden Nationella Kataraktregistret (NCR) Startår: 1992 Täckningsgrad: 100% av alla kliniker, 98.5%
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos
Läs merPatientinformation rörande: Grå starr
Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning
Läs merHandlingsplan Modell Västerbotten
Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan
Läs merÅrsrapport 2011. Huvudman Landstinget i Uppsala län 751 25 UPPSALA. 2 Årsrapport 2011
Årsrapport 2011 2 Årsrapport 2011 Årsrapport 2011 Nationella kvalitetsregistret för psykossjukdomar (PsykosR) www.kcp.se Författare Rickard Färdig Leg psykolog, Fil.Dr, Utveckingsresurs Projektet Bättre
Läs merFortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL
1(5) Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL Försäljningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka. Under 5 sålde apoteken i länet 18,5 miljoner dygnsdoser, en så stor mängd att det
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merungdomar i en västsvensk population med IBD
Nedsatt bentäthet thet hos barn och ungdomar i en västsvensk population med IBD Susanne Schmidt Örebro 2008-10 10-1616 Studiedesign (1) Samarbetsprojekt Göteborg-Borås Barn och ungdomar 5-19 år med IBD
Läs merKAPITEL 6 kunskapsluckor och framtida forskning
6. Kunskapsluckor och framtida forskning Inledning Den systematiska litteraturgenomgång som genomförts inom ramen för detta projekt har visat att det saknas forskning på vissa områden när det gäller icke-farmakologisk
Läs merAtt donera en njure. En första information
Att donera en njure En första information Denna broschyr är en första information om vad en njurdonation innebär. Du har antagligen fått denna broschyr i din hand därför att någon som står dig nära är
Läs merÅrsrapport för år 2007
Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.
Läs merDel 7 14 sidor 28 poäng
14 sidor 28 poäng 22-årig man söker på din distriktsläkarmottagning pga blod i avföring. Noterar det i samband med toalettbesök och när han torkar sig. Har egentligen inga smärtor vid tarmtömningen. Mannen
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merAppendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merFöreträdare: Karl-Johan Myren
BESLUT 1 (8) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-10 Vår beteckning 583/2004 SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 30037 104 25 Stockholm Företrädare: Karl-Johan Myren SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna
Läs merBristande riskanalys patient fick kompartmentsyndrom
ristande riskanalys patient fick kompartmentsyndrom En kvinna genomgick ett långvarigt gynekologiskt ingrepp. rots att hon hade benen i högläge i mer än sex timmar vidtogs inga åtgärder för en tillräcklig
Läs merÅrsrapport Hysteroskopi 2015
Årsrapport Hysteroskopi 2015 FRÅN GYNOP-REGISTRET Delregister: Hysteroskopi Författare: Stefan Zacharias Delregisteransvarig hysteroskopiregistret Statistisk bearbetning: Gabriel Granåsen Registret underställt
Läs merKVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell
KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell Vinst med karotiskirurgi att jämföra med uppskattad srisk Månader mellan senaste symtom och Månader mellan senaste symtom och Stenosgrad*
Läs merVad händer efter kirurgisk obesitasbehandling
Vad händer efter kirurgisk obesitasbehandling Malin Werling ST-läkare allmänmedicin, Göteborg Forskare, Sahlgrenska/SU malin.werling@vgregion.se Stockholm SFSD symposium 2016-04-08 Disposition Bakgrund/Historik
Läs merDel 3_7 sidor_11 poäng
Sigward von Oben, 73 år, söker dig på vårdcentralen för tilltagande besvär av sura uppstötningar. Detta har han haft hela livet, men tycker inte att han blir riktigt bra av medicinen längre och han har
Läs merProblem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox
Problem En medelstor mjölkkobesättning där kalvarna plötsligen och oförklarligt börjar dö. Inga rutiner har förändrats. Kalvarna föds i kalvningsbox och går med kon i tre dygn. Lantbrukaren ingriper endast
Läs merBarnkirurgiska aspekter på reflux
Barnkirurgiska aspekter på reflux Gunnar Göthberg Barnkirurgiska kliniken Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg Barnkirurgiska kliniken Drottning Silvias
Läs merPer Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet
Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Medicinsk behandling 43 tillstånd Kurativ och palliativ behandling Strålbehandling
Läs merBESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet
BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07, Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT
Läs merPersoncentrerad vård Jämlik hälsa
Personcentrerad vård Jämlik hälsa Lina Johannesson Vice ordförande Barnmorska Iréne Sjövall Sanned Styrelseledamot Biomedicinsk analytiker Personcentrerad vård Etiskt förhållningssätt en människosyn som
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs mer0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3)
: 0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD BESLUT Dm Ö 25-2009 2009-11-23 KLAGANDE Stockholms läns landsting Gastrocentrum Kirurgi Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge
Läs merLymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer
Lymfscintigrafi och undersökning av första lymfkörteln (sentinel node) vid bröstcancer Publicerad 98-10-09 Reviderad 00-08-21 Version 3 Alerts bedömning Vid operation av bröstcancer undersöks alltid förekomst
Läs mer52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod. För rekommendationer om läkemedel vid tarmrengöring, se hemsidan www.vgregion.se/vardgivarstod/mage.
52 REKLISTAN 2013 www.vgregion.se/vardgivarstod Tillfällig förstoppning sorbitol Resulax Långvarig förstoppning laktulos Diarré loperamid Hemorrojder lidokain hydrokortison Xyloproct Opioidinducerad förstoppning
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merPRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31
Läs merDepression hos äldre i Primärvården
Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merHFS Hälsovinstmätningsprojekt
HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter
Läs merFotodynamisk behandling med dagsljus
Fotodynamisk behandling med dagsljus För behandling av milda och måttliga aktiniska keratoser Information till patient att utdelas av behandlande sjukvårdspersonal 2 Vad är aktiniska keratoser? Hudcancer
Läs merANELÄK Premedicinering till barn
1 (6) ANELÄK Premedicinering till barn Dosering enligt detta dokument får ske av sjuksköterska utan särskild ordination av narkosläkare när det gäller barn utan komplicerande sjukdom. Barn som fått premedicinering
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merBILAGA II EEUROPEISKA LÄKEMEDELSMYNDIGHETENS VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄLEN TILL ÄNDRING AV PRODUKTRESUMÉERNA OCH BIPACKSEDLARNA
BILAGA II EEUROPEISKA LÄKEMEDELSMYNDIGHETENS VETENSKAPLIGA SLUTSATSER OCH SKÄLEN TILL ÄNDRING AV PRODUKTRESUMÉERNA OCH BIPACKSEDLARNA 108 VETENSKAPLIGA SLUTSATSER ÖVERGRIPANDE SAMMANFATTNING AV DEN VETENSKAPLIGA
Läs mer2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman
Barnallergologi-sektionens höstmöte, Linköping 2011-09 09-15 Överläkare, Medicine doktor Barn och Ungdomsmedicinska kliniken/ Centrum för Klinisk Forskning Centrallasarettet, Västerås Karolinska Institutet,
Läs merEsofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29
Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker
Läs merForskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan
1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik
Läs merSvenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger
Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på
Läs merGastrointestinal cancer
Gastrointestinal cancer Esofagus, ventrikel, tunntarm, pancreas, lever, gallvägar, colon, rectum, anus 9.000 fall/år i Sverige 6.000 dödsfall/år april-07 Åke Berglund Övre Gastrointestinal cancer Esofagus,
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merEkonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?
REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler
Läs merBoehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merHandläggning av prolaps, gällande rutin
Handläggning av prolaps, gällande rutin Berörda enheter Samtliga enheter inom Kvinnosjukvården Norrbotten. Syfte Erbjuda likvärdig, god och säker vård till kvinnor med prolaps vid samtliga enheter inom
Läs merTidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst
Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten
Läs merERAS Enhanced Recovery After Surgery
ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för
Läs mervåra 1 026 första operationer
Kvalitetsredovisning Här redovisas i första hand vår medicinska kvalitet i form av resultat från vår specialitet som är Robotkirurgisk prostatektomi (RALP). Vi lägger också stor vikt vid omhändertagandet
Läs merSvåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB
Svåra eksem hos barn Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB Hudenheten Sachsska Ca 1200 besök/år samt konsultverksamhet Samlokaliserad med barnallergimottagningen Natalia
Läs merDel 7_6 sidor_14 poäng
Del 7_6 sidor_14 poäng 62-årig kvinna med viss höftledsartros i övrigt väsentligen frisk. Hon kommer nu på mottagningsbesök pga att hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning.
Läs merBilaga III Tillägg till relevanta avsnitt i Produktresumén och Bipacksedeln
Kommittén fann också att trimetazidin kan orsaka eller förvärra parkinsonsymtom (tremor, akinesi, hypertoni). Uppträdandet av motoriska störningar såsom parkinsonsymtom, restless leg-syndrom, tremor och
Läs merFörfrågan om att delta i ett forskningsprojekt
1 Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:
Läs merBIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09)
LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) Aktuella avsnitt i boken är Kapitel 7. Lektionens mål: Du
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merTENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod TENTAMEN KVANTITATIV METOD (205) Examinationen består av 11 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt anslutning
Läs merNationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999
Nationellt kvalitetsregister Cancer rekti 1999 samt tidstrender 1995-1999 Sammanställningen utförd av Onkologiskt centrum Norrlands universitetssjukhus 901 85 UMEÅ Kvalitetsregister Cancer rekti 1999 Beställningsadress
Läs merDu är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-10-23 1977/2005
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
1 (6) 8 februari 2016 Lemilvo (aripiprazol) Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Schizofreni
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merKan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling?
Kan ett nationellt kvalitetsregister bidra till kvalitetsutveckling? Svenskt Bråckregister Pär Nordin Umeå -15 Förutsättning för kvalitetsutveckling Nyfiken på förbättring Ta reda på dina resultat Registrets
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merSlutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merXL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning
PRODUKTINFORMATION XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning Det är ett komplement till kalorisnål kost och anpassad träning som ser till att patientens egen insats gör större skillnad
Läs merFaktorer som påverkar resultatet av operationen
Faktorer som påverkar resultatet av operationen Sjukdomen Interventionen Rätt diagnos Bäst teknik / operationsmetod Organisationen Kliniska riktlinjer, vidareutbildning, kvalitetsäkring Patienten ålder,
Läs merKARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL
KARTLÄGGNING AV BRIST PÅ VITAMIN B12 HOS METFORMINBEHANDLADE PATIENTER MED TYP 2 DIABETES MELLITUS PÅ TENSTA VÅRDCENTRAL RIFAT ROB ST-läkare TENSTA VÅRDCENTRAL E-mail: rifat.rob@sll.se Tfn: 073-772 43
Läs merEnkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Roger Olsson, Överläkare
Läs merPrioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merSväljningsbedömning Kalmar
Gäller från och med: Gäller till och med: Version: Sida: 2012-02-01 2014-01-31 1 1(5) Dokumenttyp: Metodbeskrivning Utfärdat av: Teresa Bobeck, leg logoped Monica Hellgren, nutritionssjuksköterska Förvaltning
Läs merNedre urinvägssymptom vid MS
Nedre urinvägssymptom vid MS Vårdprogram vid samarbete med Urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus En betydande andel av patienter med MS har symptom på störningar av de nedre urinvägarnas funktion.
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)
EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att
Läs merANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Läs merVad beror skillnaden på?
Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (
Läs mer