Bristande riskanalys patient fick kompartmentsyndrom
|
|
- Katarina Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ristande riskanalys patient fick kompartmentsyndrom En kvinna genomgick ett långvarigt gynekologiskt ingrepp. rots att hon hade benen i högläge i mer än sex timmar vidtogs inga åtgärder för en tillräcklig blodcirkulation i underbenen. RSASMRÅDEN I DENNA ANALYS U P ommunikation och information Utbildning och kompetens mgivning eknik, utrustning och apparatur Procedurer, rutiner och riktlinjer arriärer och skydd ANALYS AV AVVIELSER I HÄLS- CH SJUVÅRDEN NR. 8 Socialstyrelsens fallstudier är analyser av händelser i hälso- och sjukvården där patienter har kommit till skada eller utsatts för risker. En analys visar varför det gick fel och hur bristerna kan åtgärdas ur ett systemperspektiv. I vissa fallstudier belyser vi också ekonomiska aspekter. Fallstudierna utgår från en eller flera händelser som har anmälts enligt Lex Maria. Detaljer har ändrats så att vårdenheter, personal och patienter inte ska kunna identifieras. Artikelnr ISSN Publicerad 8 mars 2006 Ansvarig utgivare: Johan Carlson Redaktör: Eva Stolpe Socialstyrelsen, Stockholm el Fax patientsakerhet@socialstyrelsen.se» HÄNDELSEANALYSEN FINNS ILLUSRERAD PÅ SIDRNA 5 7 Vad hände? En kvinna förbereddes för en komplicerad gynekologisk operation där hon skulle ha benen placerade i benstöd. I samband med den preoperativa vårdplaneringen beräknades att ingreppet skulle ta minst fyra timmar. rots den långa tiden förbereddes inga åtgärder för att främja blodcirkulationen i patientens ben under ingreppet. perationen blev komplicerad och kom att pågå i drygt sex timmar. Under hela tiden var patientens ben placerade i högläge. Efter operationen fördes patienten över till uppvakningsavdelningen. rots att operationspersonalen rapporterade om den långa tid patienten legat i benstöd gjordes ingen postoperativ rutinkontroll av patientens underben och vadmuskler. Någon timma efter att patienten kommit till avdelningen klagade hon över svår smärta, men det framkom inte var hon hade ont. Först efter ytterligare några timmar framkom att patienten hade smärta i underbenen. Den jourhavande läkaren kunde konstatera att patientens vader var svullna, hårda och ömma. Patienten opererades akut på grund av kompartmentsyndrom. Vad berodde det på? rots vetskapen om att operationen beräknades bli långvarig vidtogs inga förberedelser för att regelbundet under operationen kunna sänka ner patientens ben till planläge, och därmed sörja för en god blodcirkulation till patientens underben. Varför vidtogs då inga sådana förberedelser? Under den preoperativa vårdplaneringen observerade operationsteamet inte den allvarliga risk för att utveckla kompartmentsyndrom som är förknippad med långvarigt högläge i benstöd. En orsak var att långvariga operativa ingrepp var ovanliga på enheten. I enhetens rutiner ingick inte heller att göra en samlad helhetsbedömning av peroperativa risker för patienten, och ingen i operationsteamet hade därför denna uppgift. En helhetssyn på det pre- och peroperativa omhändertagandet saknades, och ansvarsfördelningen i samband med den preoperativa bedömningen var oklar. m en patient har benen i högläge under lång tid finns en risk att blodtillförseln till underbenen blir otillräcklig. Vid syrebrist i musklerna svullnar dessa. Eftersom muskelfibrerna omges av oelastiska skidor av bindväv, så kallade fascior, är expansionsutrymmet för muskelvävnaden begränsat. Detta leder till att blodcirkulationen stryps ytterligare. Musklerna blir svullna och spända, och patienten får svåra smärtor. illståndet kan leda till vävnadsdöd i muskulaturen.
2 U P I övervakningsrutinerna efter gynekologiska ingrepp ingick inte kontroll av status i patientens underben. Risken för kompartmentsyndrom efter långvarigt högläge i benstöd hade inte uppmärksammats när rutinerna utformats. Dessutom hade operationsteamet bristande kunskaper om riskerna för komplikationer efter ingrepp med patientens ben i högläge. Personalen hade inte fått någon fortbildning om risken för utveckling av postoperativt kompartmentsyndrom. Fortbildningsplanen hade inte föregåtts av någon analys av vilka risker som fanns i den egna verksamheten. Patienten låg kvar med benen i högläge under hela ingreppet. Hur kom det sig? rots att operationen drog ut på tiden insåg operationsteamet inte att det fanns en risk för otillräcklig blodtillförsel till patientens underben. En orsak var att operatören och den övriga personalen i första hand koncentrerade sig på det komplicerade operativa ingreppet. vanan vid långa operationer, den otillräckliga preoperativa planeringen och bristande fortbildning var bidragande orsaker. När operationen var klar fördes patienten över till uppvakningsavdelningen. Av rapporten från operationspersonalen framkom att patienten haft benen i högläge i mer än sex timmar. Informationen föranledde dock inte någon undersökning av patientens underben. Varför genomfördes då inte någon sådan kontroll? I övervakningsrutinerna efter gynekologiska ingrepp ingick inte kon- troll av status i patientens underben. Risken för kompartmentsyndrom efter långvarigt högläge i benstöd hade inte uppmärksammats när rutinerna utformats. omplikationen är relativt sällsynt, och enhetens säkerhetsrutiner byggde inte på någon systematisk riskanalys av verksamhetens processer eftersom ledningen inte bedrev något systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Efter någon timma klagade patienten över svår smärta. Men hon var fortfarande dåsig efter narkosen och kunde därför inte precisera var hon hade ont. Vårdpersonalen antog att smärtan kom från patientens operationssår och gav henne smärtstillande läkemedel. Därmed fördröjdes upptäckten av patientens kompartmentsyndrom. Varför antog vårdpersonalen då att patientens smärta kom från operationssåret? En orsak var att det är normalt att en nyopererad patient har smärta från operationsområdet. En annan var att informationen om att patienten legat över sex timmar i benstöd inte beaktades. En tredje orsak var att ingen analys och bedömning gjordes av patientens smärtproblem; smärtans lokalisation, intensitet, utbredning, karaktär och styrka. En sådan analys ingick inte i uppvakningsavdelningens rutiner för smärtbedömning. 2
3 U P Vilka åtgärder kan förhindra upprepning? Den analys som genomförts gör det möjligt att föreslå åtgärder som angriper de bakomliggande orsakerna till den negativa händelsen. Följande åtgärder kan tillsammans förhindra att patienter utsätts för en liknande skada eller risk för skada. Förutom den specifika anestesiologiska och kirurgiska bedömningen inför en operation måste också en övergripande helhetsbedömning göras av patientens vårdbehov. Vid den preoperativa bedömningen bör man sträva efter att identifiera tänkbara risker för patienten, och utforma planeringen av den peroperativa vården så att vårdskador förebyggs så långt som möjligt. För att förebygga kompartmentsyndrom bör en patient inte ligga mer än högst två timmar med benen i högläge. Under en långvarig operation där patienten är placerad i benstöd bör benen därför mobiliseras till horisontalläge minst varannan timma. I rutinerna för preoperativ bedömning och vårdplanering bör det finnas klara riktlinjer för ansvarsfördelning mellan de olika yrkesutövarna i operationsteamet. I detta fall skulle operationssjuksköterskan ha kunnat ansvara för en helhetsbedömning av risker och vårdbehov. En kontinuerlig fortbildning av personalen är en viktig faktor för god vårdkvalitet. Vid planering av fortbildningsinsatser är det lämpligt att först analysera patientsäkerhetsriskerna i verksamheten. Sådan kunskapsförmedling som kan bidra till att vårdskador förebyggs bör prioriteras högt. Rutiner och riktlinjer i en verksamhet växer inte sällan fram relativt osystematiskt och baseras ofta på en allmän erfarenhet av vad som kan utgöra problem eller vilka arbetsmoment som visat sig kunna vara svåra eller riskfyllda. För en bättre kvalitet bör rutinerna i stället bygga på en systematisk kartläggning och riskanalys av verksamhetens vårdprocesser och administrativa processer. Säkra rutiner för smärtbedömning behövs inom alla vårdverksamheter, och är centrala för en god vård. En bedömning av smärta utgår från patientens reaktioner och beskrivningar av hur smärtan upplevs. Viktiga faktorer att registrera vid smärtbedömning är smärtans lokalisation, utbredning (både ytmässigt och på djupet), karaktär (till exempel molande, huggande eller ilande) och intensitet. Ett smärtskattningsinstrument, till exempel VAS, är ett bra hjälpmedel. Smärtbedömningen bör dokumenteras så att förändringar lätt kan upptäckas och eventuellt åtgärdas. En kvinna genomgick en komplicerad gynekologisk operation som tog drygt sex timmar. Under hela tiden var hennes ben placerade i högläge, och blodtillförseln till underbenen blev otillräcklig. Foto: Matton Hur gick det för patienten? Patienten genomgick en omfattande operation med klyvning av muskelfasciorna i båda underbenen. Snitten lämnades öppna och slöts efter en tid 3
4 U P LÄSIPS! ompartmentsyndrom välkänd men förbisedd komplikation» Riskronden nr Artikelnr successivt. Vissa delar av muskulaturen hade blivit nekrotisk och måste avlägsnas. Patienten behövde vårdas på sjukhus omkring två veckor längre än vad som ursprungligen hade planerats, och gjorde tre återbesök hos specialistläkare på sjukhus. vinnan fick en sårinfektion i ett av snitten på benen, vilket krävde omläggningar hos distriktssköterskan i två månaders tid. Patienten kommer att behöva fortsatta rehabiliteringsinsatser under flera år, och en längre tids sjukskrivning på hel- eller deltid. Hon kommer att få bestående men, bland annat omfattande ärr på båda benen och viss funktionsnedsättning. Vad blev vårdens kostnader? Vårdskadan innebar ökade kostnaderna för hälso- och sjukvården, bland annat ca kronor för operativa ingrepp på grund av kompartmentsyndrom ca kronor för två veckor extra vårdtid på sjukhus ca kronor för återbesök hos läkare på sjukhus och i primärvård ca kronor för drygt 20 besök hos distrikssköterska ca kronor för omkring 200 besök hos sjukgymnast/rehab. otalt blev kvalitetsbristkostnaden för vården i detta fall minst kronor. illkommer gör samhällskostnader för sjuksrivning, färdtjänst med mera. AN DE HÄNDA I DIN VERSAMHE? Finns liknande inbyggda felkällor i din verksamhet? Har ni ett fungerande system för avvikelsehantering där ni identifierar orsaker och vidtar åtgärder mot dessa? Hur tar ni hand om och informerar patienter som drabbats av vårdskada? illåter kulturen er att öppet diskutera fel och misstag? Används förebyggande riskanalys för att utveckla patientsäkerheten? an förslagen till åtgärder i den här fallstudien användas även på din enhet? 1SÅ HÄR LÄSER DU HÄNDELSEANALYSEN PÅ FÖLJANDE SIDR Läs hela 2 Läs orsakerna händelsekedjan. och åtgärderna till första händelsen. 3 nästa Läs orsakerna och åtgärderna till händelse. På publiceras en ny fallstudie varje månad. ill fallstudierna finns H-bilder som kan användas vid diskussioner och utbildningar. E-prenumeration är kostnadsfri. På webbplatsen finns också en handbok för patientsäkerhetsarbete där du kan läsa om hur du kan göra risk- och händelseanalyser i vården. SCIALSYRELSENS PAIENSÄERHESAREE Socialstyrelsen arbetar för att förebygga skador och eliminera risker inom hälso- och sjukvården. Det innebär bland annat att vi stödjer och granskar vårdens verksamheter, utfärdar riktlinjer och föreskrifter och följer upp vårdens resultat. Att återföra erfarenheter från tillsynen ser vi som ett sätt att stödja vårdens arbete för en ökad patientsäkerhet. Läs mer på» 4
5 VAD HÄNDE? 1 rots att patienten skulle opereras under lång tid med benen i benstöd planerades inga åtgärder för att upprätthålla en god blodcirkulation i benen under ingreppet. VARFÖR PLANERADES INGA CIRULAINSFRÄMJANDE ÅGÄRDER? Därför att operationsteamet inte observerade risken för kompartmentsyndrom efter långvarig placering i benstöd. Därför att långvariga ingrepp var ovanliga på enheten. Därför att det inte ingick i rutinerna att göra en samlad preoperativ riskbedömning. Därför att ingen hade till uppgift att ansvara för en helhetsbedömning av patientens behov. Därför att kunskapen om vilka komplikationer bristande blodtillförsel till underbenen kan medföra var bristfällig. VAD ERDDE DE PÅ? Därför att personalen inte hade fått adekvat fortbildning om risken för kompartmentsyndrom. PRCEDURER, RUINER CH RILINJER: Därför att det saknades en helhetssyn på det pre- och peroperativa omhändertagandet. PRCEDURER, RUINER CH RILINJER: Därför att ansvarsfördelningen i samband med preoperativa bedömningar var oklar. UILDNING CH MPEENS: Därför att fortbildningsplanen inte hade föregåtts av en analys av patientsäkerhetsriskerna i verksamheten. VILA ÅGÄRDER AN FÖRHINDRA UPPREPNING? Utöver specifik anestesiologisk och kirurgisk bedömning måste det göras en preoperativ helhetsbedömning av varje patients vårdbehov och av vilka risker som föreligger. I rutinerna för preoperativ bedömning måste det ingå klara riktlinjer för ansvarsfördelning mellan anestesiolog, operatör, anestesisjuksköterska och operationssjuksköterska. Vid fortbildning bör sådan kunskapsförmedling prioriteras som kan bidra till att vårdskador förebyggs. 5
6 VAD HÄNDE? 2 Patienten opererades i drygt sex timmar och låg hela tiden kvar med benen i högläge. 3 På uppvakningsavdelningen gjordes ingen inspektion av patientens underben trots rapport om den långa operationen med benen i högläge. VARFÖR LÅG PAIENEN VAR? VARFÖR GJRDES INGEN INSPEIN? Därför att risken för bristande blodtillförsel till underbensmusklerna inte identifierades. Därför att kontroll av underben inte ingick i övervakningsrutinerna efter gynekologiska ingrepp. Därför att operatören och den övriga personalen fokuserade på det operativa ingreppet. Se orsaker till händelse 1 Därför att risken för kompartmentsyndrom efter långvarigt högläge i benstöd inte uppmärksammats. VAD ERDDE DE PÅ? Därför att operationen var mycket komplicerad. Därför att komplikationen är relativt sällsynt. Därför att en riskanalys av verksamhetens processer inte genomförts. PRCEDURER, RUINER CH RILINJER: Därför att enhetens ledning inte bedrev ett systematiskt kvalitetsoch patientsäkerhetsarbete. VILA ÅGÄRDER AN FÖRHINDRA UPPREPNING? Ett systematiskt kvalitetsarbete innebär bl.a. att rutiner för olika moment i vårdarbetet bör utformas efter att verksamhetens processer kartlagts och dess risker analyserats. 6
7 VAD HÄNDE? 4 Patienten hade smärta, men det framkom inte att smärtan kom från underbenen. Därför fördöjdes upptäckten av patientens kompartmentsyndrom. VARFÖR FRAMM DE INE VAR PAIENEN HADE N? Därför att vårdpersonalen antog att smärtan kom från operationssåret. Därför att en nyopererad patient vanligen har ont just i operationssåret. Därför att informationen om att patienten legat i benstöd inte beaktades. Därför att en korrekt smärtbedömning inte genomfördes. VAD ERDDE DE PÅ? Se orsaker till händelse 3 PRCEDURER, RUINER CH RILINJER: Därför att enhetens rutiner för smärtbedömning var otillräckliga. VILA ÅGÄRDER AN FÖRHINDRA UPPREPNING? I rutinerna måste framgå att bl.a. smärtans lokalisation, utbredning, karaktär och styrka ska registreras vid bedömning av smärta. 7
Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas
Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger
Läs meropereras för åderbråck
Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!
Läs merTill dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen
Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den
Läs merInformation. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig
Jönköping 2012-04-11 Information Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig En kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i flera län i landet men det har inte genomförts
Läs merKlinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng.
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 120218 Tid: 09.30-12.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merMaria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414
Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...
Läs merInformation inför operation höftprotes
Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet
Läs merPatientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag
Läs merKvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2013 för Nygårds Vård Gotland AB
1 (10) Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2013 för Nygårds Vård Gotland AB Garda, januari 2014 Anna Larsson, verksamhetschef / föreståndare Conny Hörnsten, vårdhemschef Agneta Hörnsten Svanberg,
Läs merKlinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 02 24 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merTillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.
Tg1 2013 v2.5 n W BESLUT Expedit rat lnspektionen för värd och omsorg 2015-07-30 Dnr 8.5-7644/2014-21 1(8) Avdelning syd Jill Franssohn _ii".fi'anssohi'l@ivo.sc Vårdgivarens dnr 1500855 Region 291 89 KRISTIANSTAD
Läs merBESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,
Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland
Läs merSammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva
Läs merFörfrågan om att delta i ett forskningsprojekt
1 Förfrågan om att delta i ett forskningsprojekt Ändtarmscancer: operation med stomi där anus lämnas kvar eller tas bort. (Hartmann eller Abdominoperineal excision med intersfinkterisk dissektion vid rektalcancer:
Läs merUtbildning i Läkemedelshantering lokal del
Utbildning i Läkemedelshantering lokal del Ansvar Ansvar: MAS medicinskt ansvarig sjuksköterska är ansvarig för att det finns säkra rutiner för läkemedelshantering och delegering och att de är kända Sjuksköterska
Läs merDel 7_6 sidor_14 poäng
Del 7_6 sidor_14 poäng 62-årig kvinna med viss höftledsartros i övrigt väsentligen frisk. Hon kommer nu på mottagningsbesök pga att hon senaste halvåret haft tilltagande besvär av andfåddhet vid ansträngning.
Läs merPatient blev hemskickad begick självmord
Patient blev hemskickad begick självmord En nyanställd läkare utan erfarenhet var ensam ansvarig på jourmottagningen. Den nedstämda patienten erbjöds läkemedelsbehandling och återbesök efter drygt en vecka.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Solna SpecialistCenter 2015
Patientsäkerhetsberättelse för Solna SpecialistCenter 2015 Avseende år 2014 I handen håller du Solna SpecialistCenters patientsäkerhetsberättelse för år 2014. Här beskriver vi hur vi har arbetat för att
Läs merTillsynsbeslut Ordinarie tillsyn 2014 Östra Grevie montessoriförskola
2014-01-24 1 (9) Tillsynsbeslut Ordinarie tillsyn 2014 Östra Grevie montessoriförskola Huvudman: Östra Grevie Montessoriförskola AB 2014-01-24 2 (9) Beslut i utbildningsnämnden 2014-02-24, Un 22 Vellinge
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB -Styrdokument- 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Ledningssystem Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-08-11, 132 Dokumentansvarig
Läs merDu kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller
Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges
Läs merFörsättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig
Läs merUppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation
Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation Svar skickas till: Överviktsenheten Kirurgkliniken Västmanlandssjukhus 721 89 Västerås Till patienten! För några år sedan genomgick du en överviktsoperation.
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs merBESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås
/5-(e,.(7s BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2015-06-05 Dnr 8.5-26139/2014-81(7) Avdelning mitt Håkan Hult hakan.hultgivo.se Landstinget Västmanland Diariet Västmanlands sjukhus Landstingshuset ingång
Läs merINFORMATION OM EGENKONTROLL
INFORMATION OM EGENKONTROLL Väl fungerande rutiner i verksamheten gör att fel på utrustning och felaktig hantering kan upptäckas innan allvarlig skada inträffar. Egenkontrollen är ett verktyg för att skapa
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset
Patientsäkerhetsberättelse Ortopediska Huset 2014 2014-09-01 Granskad och godkänd av Björn Waldebäck Verksamhetschef 1 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Upprättad av Eva Bladh, medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015-03-01 EVA BLADH MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA 1 Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merDelexamination 3. Klinisk Medicin 2014-11-19. 20 poäng MEQ 1
Delexamination 3 Klinisk Medicin 2014-11-19 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merRiskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016
Riskanalys Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8 Mars 2016 2016-03-31 Handläggare Mikael Åsén Kvalitet- och patientsäkerhetsavdelningen 2016-03-31
Läs merKirurgi. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011 STUDIEHANDLEDNING Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012
Patientsäkerhetsberättelse för 2012 Datum:2013-03-01 Sophia Lehnberg, MAS Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur
Läs merEnkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Roger Olsson, Överläkare
Läs merFörslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-08-09 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13185 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2011-09-29 Förslag till reviderade riktlinjer
Läs merFörskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 15-16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Läs merSommarträningsprogram Juniortruppen
Sommarträningsprogram Juniortruppen Vi kommer ta ett par veckors uppehåll från fotbollsträningen i sommar men det är fortfarande viktigt att hålla igång kroppen, jag har därför satt ihop ett träningsprogram
Läs merRiskanalys. Riskanalys
Vad är en riskanalys? Systematisk identifiering och bedömning av risk Varför ska man genomföra en riskanalys? För att upptäcka risker som kan leda till att en patient skadas För att ta fram konkreta åtgärder
Läs merVad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013
Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merKvalitetsberättelse för Lysekils kommun
Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Solgården Vision På förskolan förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans värdegrund
Läs merVad är näsplastik? Vad händer hos oss? Operationen
NÄSPLASTIK Vad är näsplastik? Näsplastik är ett av de vanligaste ingreppen inom den estetiska kirurgin. En näsoperation görs av estetiska eller funktionella skäl eller en kombination av dessa. Vanliga
Läs merRegionalt biobanksregister Södra sjukvårdsregionen
Regionalt biobanksregister Södra sjukvårdsregionen Datum 2005-10-03 1 (5) ENKÄT ANGÅENDE KLINISKA RUTINER FÖR INFORMATION OCH SAMTYCKE TILL SPARANDE AV PROV För att utvärdera informations- och samtyckesordningen
Läs merHandbok för administration av konst- och kulturutbildning
Handbok för administration av konst- och kulturutbildning november 2015 Innehållsförteckning Att administrera en konst- och kulturutbildning... 3 En utbildning från start till slut... 4 1. När utbildningen
Läs merNordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling
Nordens främsta kompetens inom bukhinnecancerbehandling Kliniken som kapar vårdköer. Och räddar liv. Bakom varje sjukdomsprognos finns en själ. En människa med drömmar och visioner. Vi som arbetar vid
Läs merInformation från Ortopedkliniken
Knäprotes Information från Ortopedkliniken Mars 2010 Information inför planerad knäprotesoperation. Informationen vänder sig främst till dig som står på väntelista för att en läkare skall bedöma om du
Läs merPatientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare
Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merAll vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.
Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de
Läs merSTs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Läs merHandlingsplan för gynekologi och urologi
1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och
Läs merDel 3_9 sidor_12 poäng
Del 3_9 sidor_12 poäng Karin Orpulént, 37 år söker dig på vårdcentralen för sin övervikt. Hon har bantat med olika kurer hela sitt liv. Tyvärr har det har alltid slutat med att hon väger mer än innan hon
Läs merOrdinarie tillsyn 2013 Arrie förskola
2013-02-28 1 (5) Utbildningsavdelningen Maria Kvist Utbildningscontroller Framtidskompassen AB Västra Ingelstad skola 235 41 Vellinge Ordinarie tillsyn 2013 Arrie förskola Huvudman: Framtidskompassen AB
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Mona Andersson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll:
Läs merRedovisning av uppdrag ang. effekterna av Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (BeL).
GR Utbildning 2007-12-17 Barn i behov av särskilt stöd Redovisning av uppdrag ang. effekterna av Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (BeL). Bakgrund: Fr.o.m.
Läs mer1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Läs merPolitisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merRiktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering
Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 3 Grundutbildning läkemedelshantering och diabetes 4 Delegering
Läs merVägledning Patientsäkerhetsberättelsen
Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen Birgitta Boqvist Patientsäkerhetsarbete Att göra vården säkrare. Säkrare vård ska leda till färre vårdskador och därmed ökad patientsäkerhet Patientsäkerhetslagen
Läs merSOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och
Läs merTjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE
Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet
Läs merRapport. Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten 2007-02-09. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun
Rapport Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten 2007-02-09 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Anna-Karin Löfsved Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland
Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...
Läs merViktigaste för oss det är du förstås INFORMATION INFÖR OPERATIONER. Innehållsförteckning
INFORMATION INFÖR OPERATIONER Innehållsförteckning Information till dig som ska opereras för sjukdom i binjuren.... 2 Information till dig som ska operera ljumskbråck... 3 Information till dig som ska
Läs merBeslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL
Datum Diarienr 2010-02-23 1646-2009 Praktikertjänst AB Adolf Fredriks Kyrkogata 9A 103 55 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen
Läs merRapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared
sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Martin Christensen Kvalitetscontroller Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared September 2014 sida 2
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB
Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2015 2016-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merSå vill vi utveckla närsjukvården
Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-07 Så vill vi utveckla närsjukvården Mark - Svenljunga 2 (8) Innehållsförteckning Närsjukvård Mark - Svenljunga... 3 Vad vill Socialdemokraterna?... 3 Lokala
Läs merHandledning av ST-läkare. Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
Handledning av ST-läkare Michael Ullman Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Målbeskrivning för läkares specialiseringstjänstgöring Ny modell Kompetensbaserad Målbaserad ...enligt Regeringsbeslut
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs merPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR GISLAVEDS KOMMUNS HAN- TERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2013-03-27 Ansvarig: Ulrika Dagård Revideras: Följas upp: POLICY OCH RIKTLINJER FÖR GISLAVEDS KOMMUNS HAN- TERING
Läs merTelefonrådgivning för sjuksköterskor
Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Telefonrådgivning för sjuksköterskor Medicinsk lagstiftning och egenvårdsråd vad bör du tänka på? Smärta i huvud, buk och bröst
Läs merRiktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.
Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003 Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Reviderade av VOK-lg 2013-09-09, redaktionell ändring 2014-06-30
Läs merALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET
ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET Denna policy omfattar frågor som har med vanor och skadligt bruk att göra och kan användas som mall för upprättande av en egen alkohol- och drogpolicy. Syfte och mål
Läs merUnderlag för prioritering av den egeninitierade tillsynen 2015
Underlag för prioritering av den egeninitierade tillsynen 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis Du får gärna i utbildningsmaterial citera Inspektionen
Läs merRiktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete
Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Innehåll A. Inledning B. Övergripande mål C. Policy D. Resursfördelning E. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare F. Systematiskt arbetsmiljöarbete
Läs merKvalitetsberättelse 2015 Medihead
Kvalitetsberättelse 2015 Medihead Inledning och verksamhetsbeskrivning: Medihead ett privat hemtjänst och assistansföretag, med mångkulturell inriktning (främst till persisk-, arabisk- och kurdisk- talande
Läs merInför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2012
Inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2012 Förord Den här informationen är tänkt att vara en vägledning för organisationer som företräder nationella minoriteter och som vill ansöka om statsbidrag.
Läs merÄndring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m.
SOSFS 2014:19 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling
Läs merFÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION
Vårdplanerare (06) 826 4782 vardagar kl. 9-12 Kirurgiska polikliniken (06) 826 4293 Kirurgisk vårdavdelning 7 040 6534107 Fysiatri och rehabiliterigstjänster 040 6534254 FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION
Läs merFölja upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Läs merProjekt. Revisionmetodik -utbildning i systemkontroll. Ett projekt inom livsmedelsavdelningen. Genomfört 2010.
Projekt Revisionmetodik -utbildning i systemkontroll Ett projekt inom livsmedelsavdelningen Genomfört 2010. Författare: Margareta Söderstedt Margareta Jonsson 2 Sammanfattning Dagens livsmedelslagstiftning
Läs merHur hanteras synpunkter och klagomål?
Hur hanteras synpunkter och klagomål? Resultat från inspektioner av HVB och LSS-verksamheter för barn och ungdomar 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan,
Läs merHändelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion.
Datum: 2013-03-28 Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion. Februari 2012 Analysledare: Verksamhetsutvecklare Område Medicin, NU-sjukvården Västra Götalandsregionen
Läs merUppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1
Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling Självvärderingsinstrument steg 1 Förberedelse: Bestäm vem som ska leda uppföljningsarbetet. Det kan exempelvis vara studiecirkelledaren, enhetschef,
Läs merTufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11
10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
2012-02-28 1(10) Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2011 Sylvia Myrsell Patientsäkerhetsenheten Inledning SOS Alarm Sverige AB är en vårdgivare med verksamhet över hela landet vid 18 SOS-centraler. Enligt
Läs merKommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS
SAMS-utvärdering Harry Petersson Med kompletterande anteckningar från Joakim Tranquist 2009-02-05 Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS 1. Inledning Det var intressant att läsa
Läs merClaudia Mallea Lira och Isabell Darkman
PRESENTATION AV KVALITETSARBETE Titel: Feedback till ST-läkare på Akutcentrum, SUS Malmö Handledare: Sven Karlander Syfte Målet med arbetet är att införa standardiserade rutiner som innebär att STläkarna/underläkarna
Läs merKommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014
Kommittédirektiv Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet Dir. 2014:20 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet
Läs merProjekt Vårdhund. Palliativ vård och ASIH HANDLINGSPLAN 2014-09-01 2014-12-31. Bilaga 2
Palliativ vård och ASIH Camilla Tengvall Tf enhetschef/sammankallande 070-5196706 camilla.tengvall@skane.se Datum:2014-09-18 Dnr Bilaga 2 Projekt Vårdhund HANDLINGSPLAN 2014-09-01 2014-12-31 Innehåll 1
Läs merOm du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen
Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Besök vår hemsida för mer information: www.patientforsakring.se Om du skadas i vården... Om du drabbas
Läs merOmtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp)
Omtentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (7,5 hp) Kurskod: MC1033 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2013-11-16 Skrivtid 180 min Totalpoäng: 37 Poängfördelning: Tentamen rörelseapparatens
Läs mer/(\ inspektionen för vård och omsorg
/(\ inspektionen för vård och omsorg BESLUT 2016-02-24 Dnr 8.1.1-20976/2014 1(5) A v delning Mitt Hälso- och sjukvård, HS l hans.rudstam@ivo.se Region Gävleborg län Vårdgivare Region Gävleborg, Gävle sjukhus,
Läs merVerksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun
Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2007 Inom vård och omsorg Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: 0414-81 94 00 FAX: 0414-174 17 E-POST: social@simrishamn.se
Läs merTjänsteskrivelse. Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering. 2015-06-02 Vår referens. Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-06-02 Vår referens Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.se Tjänsteskrivelse Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering SOFV-2015-633
Läs mer