Uppfödning/nutrition av nyfödda barn på sjukhus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppfödning/nutrition av nyfödda barn på sjukhus"

Transkript

1 1(6) sjukhus Gestationsvecka under 32 veckor eller 2000 gram Energibehov Varierar mellan 460 till 700 kj/kg/dygn ( kcal/kg/dygn) beroende på hur sjukt barnet är eller har varit samt födelsevikt. I praktiken får energibehovet bedömas utifrån viktutvecklingen. Använd därför viktkurva för för tidigt födda barn. Proteinbehov Varierar mellan 2,9 till 4 g/kg/dygn. Det finns inget bra och exakt mått som styr proteinbehovet. Även här är det tillväxten som styr tillförsel av protein. Låga urea värden kan tala för protein brist. Ju mer omoget barnet är desto högre protein/kg krävs. Peroral uppfödning Om möjligt bröstmjölk från egen mor (BMe)i annat fall donator bröstmjölk (BMd). Första målet kan ges redan vid 2-3 timmars ålder. Hos extremt underburna barn under 28 veckor kan det första målet dröja beroende på hur barnet mår, men alltid inom det första dygnet. Börja med 0,5 till 2 ml var 6:e till 8:e timme beroende på barnets storlek. Sträva efter att komma upp i ml/kg/dygn. Sedan ett år tillbaka använder vi oss av kontinuerlig tillförsel av mat via matpump, vg se separat PM. Barn födda mellan v Bör alltid ha navelartär och navelvenskateter. Börja med kontinuerlig tillmatning. Första tillmatningen bör ske efter läkarordination. Tillmatning sker försiktigt och alltid med BMe eller BMd. Om inte kontinuerlig tillmatning kan ges, tillmata då intermittent. Börja i regel med 2-5 ml/mål var tredje timme. Ju mindre och sjukare barn, desto försiktigare initial peroral uppfödning. Dock viktigt att försöka ge per os tidigt, om än små mängder. Barn födda mellan v Bör alltid ha navelartär och navelvenskateter. Tillmatning bör ske med försiktighet och alltid med BMe eller BMd. Tidpunkten för första målet bör ske under de första 24 timmarna. Se separat PM. Börja med kontinuerlig tillmatning. Första tillmatningen bör ske efter läkarordination. Tillmatning sker försiktigt. Om inte kontinuerlig tillmatning kan ges, tillmata då intermittent. Så lite som 0,5 ml kan vara tillräckligt för de första målen. Om barnet är fortsatt stabilt kan matmängderna ökas, men försiktigt och för de allra minsta barnen med 0,5 ml/gång. Ge i regel var tredje timme under de första dygnen. Härefter kan man vanligen ge tillmatning varannan timme.

2 2(6) Berikning Om barnet inte går upp adekvat i vikt eller behöver mer energi, berikar vi bröstmjölken eller bröstmjölksersättningen med Calogen. I allmänhet tycks det vara en fördel att avvakta introduktion av energiberikning tills barnet har kommit upp i relativt stora volymer bröstmjölk ( ml/kg/dygn) och ökat näringsintag inte längre kan uppnås genom höjd volym. Börja med 0,5 ml-1 ml x 6 och öka om behov finns till 1-2 ml x Barn under 1500 gram har ett högre behov av protein än mer mogna barn. Därför berikas bröstmjölken med Nutriprem. Börja med en påse/100ml vid 10 dagars ålder och två påsar efter ytterligare ett par dagar. Såväl Calogen som Nutriprem bör sättas ut när barnet väger mellan 2,2 och 2,5 kg. Berikningen bör vara utsatt innan barnet skrivs ut. Individuella bedömningar av barnets tillväxt måste dock göras. Tänk på att vissa sjukdomsgrupper, t ex gravt tillväxthämmade och barn med BPD har ett högre energibehov för att växa optimalt. Underburna barn med födelsevikt över 1500 g har en tillfredställande tillväxt på enbart bröstmjölk och behöver ej extra energi eller protein tillskott. Bröstmjölksuppfödning av extremt för tidigt födda innebär risk för demineralisering av skelettet p g a fosfat brist, med kulmen runt v postkonceptionell ålder. Den karakteriseras biokemiskt i typiska fall av hypofosfatemi (s-p < 1,8 mmol/l), avsaknad av fosfatutsöndring i urin (U-p = 0 mmol/l) och ökad kalciumutsöndring i urinen (U-Ca > 2 mmol/l). Bröstmjölk innehåller 0,5 mmol/100ml och underburna bör få i sig 2 mmol/fosfat/kg/dygn. 1 påse Nutriprem innehåller 1 mmol fosfat. Målsättning med kalcium-fosfat berikning är S-P > 1,8 mmol/l och/eller U-P 1-2 mmol/l. Mixtur fosfat kan beställas från Apoteket. Var speciellt uppmärksam på barn med långvarig diuretikabehandling. Gestationsvecka 32 och däröver eller över 2000 gram Energibehov Detta varierar men utgör normalt kj/kg ( kcal/kg/dygn) men kan hos lätta för tiden barn vara betydligt högre, upp till kj/kg och dygn. I praktiken får energibehovet bedömas efter viktutvecklingen. Använd viktkurva för underburna barn. Viktkurvan anses vända i regel vid energitillförsel om kj/kg. Proteinbehov Varierar mellan 2,9 till 3,5 g/kg/dygn. Det finns inget bra och exakt mått som styr proteinbehovet. Även här är det tillväxten som styr tillförsel av protein. Låga urea värden kan

3 3(6) tala för protein brist. Det finns studier som har visat att barn födda efter vecka 31 har inget behov av extra proteintillskott om de får bröstmjölk från egen mamma. Peroral uppfödning Om möjligt bröstmjölk från egen mor (BMe) i annat fall ges bröstmjölkstillägg (vg se PM riktlinjer för nutrition). Först målet kan ges redan vid 2-3 timmars ålder. Ge 5 ml åtta gånger per dygn och öka om det går bra. Sträva efter att komma upp i ml/kg/dygn. Bröstmjölksanalys På alla mödrar, som har fått barn innan vecka 32, analyseras bröstmjölken. Första analysen sker när mor pumpar ut större mängder bröstmjölk, vilket brukar vara mot slutet av barnets första levnadsvecka. Analysen sker på tisdagar och därefter på tisdagar kl 11 är det nutritionsrond med dietist, läkare, sjuksköterska och barnsköterska från mjölkköket. En bedömning görs då av barnets hälsa, viktuppgång, mammans bröstmjölk och om extra energi (Calogen) eller protein (Nutriprem) behöver tillsättas. Tillväxt Sträva efter en viktökning på gram/dag, längd tillväxt 1 cm/vecka, huvudomfång 1 cm/vecka. Gestationsvecka Energi Detta varierar men utgör normalt kj/kg ( kcal/kg/dygn) men kan hos lätta för tiden barn vara betydligt högre, upp till kj/kg och dygn. I praktiken får energibehovet bedömas efter viktutvecklingen. Använd viktkurva för underburna barn. Viktkurvan anses vända i regel vid energitillförsel om kj/kg. Protein Varierar mellan 2,9 till 3,5 g/kg/dygn. Det finns inget bra och exakt mått som styr proteinbehovet. Även här är det tillväxten som styr tillförsel av protein. Det är mycket sällan aktuellt med extra protein i dessa gestationsveckor. Peroral uppfödning Om möjligt bröstmjölk från egen mor (BMe) i annat fall se PM riktlinjer för nutrition. Första målet kan ges redan vid 2-3 timmars ålder. Ge ml åtta gånger per dygn och öka om det går bra. Berikning Behövs ytterst sällan Gestationsvecka 37 och däröver Friska barn. Bör om möjligt amma från egen moder. Om barnet av någon anledning behöver tillmatas, t ex pga gulsot, ges dygn 1 minst 10 ml x 6, dygn 2 ges 20 ml x 6 osv. Se även PM om tillmatning

4 4(6) på BB. Friska fullgångna bör i slutet av första levnadsveckan få minst 340 kj/kg (80 kcal/kg) och dygn. Lågviktiga och sjuka nyfödda barn betydligt mera, se nedan. Sjuka fullgångna barn. Bör i regel tillmatas med samma mängder som under rubrik mat och vätskemängder, vilket oftast kräver partiell parenteral nutrition under de första dygnen. Barn med högt syrgasbehov eller som vårdas i respirator eller CPAP bör få peroral tillmatning via sond under det första dygnet. Ge helst bröstmjölk från egen mamma, i annat fall NAN. Tillmatning skall ske med stor försiktighet, framförallt för de instabila barnen. Mat och vätskemängder 1. Mycket lågviktiga barn, < 1000 gram Dag 1 80 ml/kg/dygn Dag ml/kg/dygn Dag ml/kg/dygn Dag ml/kg/dygn Dag ml/kg/dygn Dag ml/kg/dygn 2. Lågviktiga barn, <1500 gram Dygn 1: 60 ml/kg och dygn Dygn 2: 80 " Dygn 3: 100 " Dygn 4: 120 " Dygn 5: 140 " Dygn 6: 160 " 3. Vikt >1500 gram Dygn 1: 60 ml/kg och dygn Dygn 2: 90 " Dygn 3: 120 " Dygn 4: 150 " Dygn 5: 170 " 6. Intravenösvätska Om barnet behöver intravenös vätska under de två första dygnen ges 10% glukos utan elektrolyter eller Evalac, vg se PM om total och partiell parenteral nutrition. Från dag tre

5 5(6) tillsätts 3 mmol Na/100 ml och 2 mmol K/100 ml. Om barnets perorala tillmatning är mindre än 1/3 av det totala vätskebehovet ges partiell TPN, vg se separat PM. 8. Matningsteknik Friska fullgångna och pigga underburna från vecka 35 kan med fördel matas med kopp till en början, när matmängderna inte är så stora. Tillmatning av underburna eller sjuka fullgångna barn sker med kvarliggande ventrikelsond. Går tillmatningen bra behövs ingen rutinmässigt mätning av retentioner. På små och/eller sjuka barn bör retention mätas under de första dygnen. Observera att retentionen kan vara tecken på sjukdom, t ex sepsis, öppetstående ductus m.m. Visar barnen tendens till apné, bradykardi, andningspåverkan eller spottning vid matning, måste man överväga minskning av matmängden eller tätare intervall. Speciellt för de extremt lågviktiga barnen kan det vara ett problem med att ta emot alltför stora matmängder på en gång. Kontinuerlig tillmatning har hos extremt för tidigt födda visat sig vara gynnsamt. I studier har man visat att extremt för tidigt födda som blev tillmatade kontinuerligt, blev snabbare fullmatade och hade mindre frekvens av NEC, jämfört med barn som blev tillmatade 8 eller 12 gånger per dygn, se separat PM om kontinuerlig tillmatning. Alla små eller sjuka barn bör sondmatas. Som gräns kan anges vikt <2500 g eller graviditetslängd < 35 veckor. Sonden sitter oftast kvar till dess att barnet ammar fulla mål. Nappning kan i enstaka fall bli aktuellt. Målsättningen är dock att alla barn oavsett gestationsålder vid födelsen skall ammas vid utskrivning. Observera att alla barn bör får tröstnapp om de visar tecken till att vilja suga, speciellt gäller detta för tidigt födda och sjuka fullgångna. Det försämrar inte barnets förutsättningar att kunna amma. Barnet behöver tröstnapp för att lättare kunna nå optimal självreglering. Referenser: Tsang R, Uauy R, Koletzko B, Zlotkin S. Nutrition of the preterm infant, Scientific basis and Practical Guidelines, Second Edition, Olhager E, Flinke E, Hannestad U, Forsum E. Total energy expenditure, body composition and weight gain in moderately preterm and fullterm infants at term postconceptional age. Acta Paediatrica, Vol 92: , Polberger S, Handbok i nutrition av för tidigt födda barn. Nestlé Nutrition, Dsilna A, Christensson K, Alfredsson L, Lagercrantz H, Blennow M. Continous feeding promotes gastrointenstinal tolerance and growth in very low birth weight infants. J Pediatr Vol 147; 43-0, 2005.

6 6(6) Dokumenthistorik Utgåva nr: Giltig fr o m: Kommentar till ny utgåva: Godkänd av (namn, titel, datum): Sign Första utgåvan Bo Orlenius, Verksamhetschef, Nina Nelson, Verksamhetschef, Andra utgåvan Leif Strömberg, Tf Verksamhetschef, Nina Nelson, Verksamhetschef, Tredje utgåvan Bo Orlenius, Verksamhetschef, Nina Nelson, Verksamhetschef, Fjärde utgåvan Tobias Ekenlie, Verksamhetschef, Barbara Graffmann, Specialistläkare

NUTRITION AV NYFÖDDA BARN

NUTRITION AV NYFÖDDA BARN NUTRITION AV NYFÖDDA BARN Eftersträvad tillväxt hos alla barn från 30 40 graviditetsveckor : Vikt: Längd: Huvudomfång: 25 30 g/dygn 0.9 1.2 cm/vecka 0.9 1.2 cm/vecka I första hand ges bröstmjölk från barnets

Läs mer

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210 Amning på neonatalavdelning Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210 Annorlunda start Oförberedd på förlossning Traumatisk förlossning Sjuk mor Sjukt barn eller barn som fötts för tidigt Krisreaktioner

Läs mer

Enteral nutrition barn. 2. Tillfartsvägar. Enteral nutrition barn. 1. Vilka barn? 3. Produkter

Enteral nutrition barn. 2. Tillfartsvägar. Enteral nutrition barn. 1. Vilka barn? 3. Produkter Enteral nutrition barn Enteral nutrition barn Dietetik B 2009 Leg. Dietist Agnes Pal Akademiska Barnsjukhuset Vilka barn? Tillfartsvägar Produkter Val av produkt Beräkna behov Tillförselsätt Upptrappningsschema

Läs mer

Neonatologi - Fall 1. 1) Vilka undersökningar/prover är prioriterade vid ankomst till neo-avdelningen?

Neonatologi - Fall 1. 1) Vilka undersökningar/prover är prioriterade vid ankomst till neo-avdelningen? Neonatologi - Fall 1 Flicka född med sectio i v 27+1 pga säte. 30 timmars vattenavgång. Värkarbete går ej att stoppa. Full dos steroider är givet antenatalt. FV 1050 gram, FL 42 cm, HO 28 cm. Hon gnyr

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 13004 su/med 2015-09-21 3 RUTIN Magnesium, fosfat och calcium - riktlinjer på BIVA

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 13004 su/med 2015-09-21 3 RUTIN Magnesium, fosfat och calcium - riktlinjer på BIVA Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 13004 su/med 2015-09-21 3 Innehållsansvarig: Ola Ingemansson, Sektionschef, Läkare AN OP IVA barn (olain) Godkänd av: Eira Stokland, Verksamhetschef,

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition

Parenteral nutrition Enteral nutrition Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Elektrolytrubbingar på en neonatalavdelning. Mireille Vanpée Neonatalen Solna, ALB Stockholm

Elektrolytrubbingar på en neonatalavdelning. Mireille Vanpée Neonatalen Solna, ALB Stockholm Elektrolytrubbingar på en neonatalavdelning Mireille Vanpée Neonatalen Solna, ALB Stockholm 131114 Innehåll Allmänt bakgrund Nyföddhetsperioden är speciellt Vätske-förhållande och förluster Njurfunktionen

Läs mer

Amning på neonatal en högprioriterad arbetsuppgift. Annorlunda start. Amning på neonatalavdelning. Vägen till amning

Amning på neonatal en högprioriterad arbetsuppgift. Annorlunda start. Amning på neonatalavdelning. Vägen till amning Annorlunda start Amning på neonatalavdelning Oförberedd på förlossning Traumatisk förlossning Sjuk mor Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 309 Sjukt barn eller barn som fötts för tidigt Krisreaktion

Läs mer

Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik

Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman, vårdchef obstetrik Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Barn som inte visar amningsbeteende och inte suger på bröstet första dygnet Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels Björkman,

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15810 su/med 2014-10-16 1 RUTIN Enteral nutrition inom neonatalverksamheten

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15810 su/med 2014-10-16 1 RUTIN Enteral nutrition inom neonatalverksamheten Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15810 su/med 2014-10-16 1 Innehållsansvarig: Anders Elfvin, Överläkare, Läkare (andel3) Godkänd av: Henrik Almgren, Verksamhetschef, Gemensamt Kvinnosjukvård

Läs mer

Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken

Enteral nutrition på Mag-tarmmedicinska kliniken Innehåll: Vad är enteral nutrition? Snabbguide för enteral nutrition Kalkylera patientens energi- och vätskebehov Olika typer av sondnäringar Att tänka på vid start av sondnäring Förskrivning av sondnäring

Läs mer

Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan. Föreläsningens titel

Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan. Föreläsningens titel Amningsutbildning Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan Födelsevikt 2400 g i vecka 36 Barnets temp 36,3. TM ord. av barnläkare 10-15 x 8. Pojken

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Celiaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran.

Celiaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran. Celiaki, vårdprogram 1(5) Celiaki - Vårdprogram Definition: Immunologiskt medierad intolerans mot gluten, som ger typiska histologiska förändringar i tarmslemhinnan och som medför att tarmen inte fungerar

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

Omstart : Barnets väg till bröstet. Amning Speciella omständigheter. Spruta för indragna bröstvårtor. Plana eller indragna bröstvårtor

Omstart : Barnets väg till bröstet. Amning Speciella omständigheter. Spruta för indragna bröstvårtor. Plana eller indragna bröstvårtor 2009 Amning Speciella omständigheter Omstart : Barnets väg till bröstet Anna Maria /Mia/ Westlund Barnmorska IBCLC Kontakt : mia.westlund@home.se Låt mamman sitta/halvsitta bekvämt Börja med en lugn baby

Läs mer

POX-screening av nyfödda

POX-screening av nyfödda Barn- och ungdomsklinikerna POX-screening av nyfödda 1(5) POX-screening av nyfödda Bakgrund: En stor svensk studie har visat att man genom att kombinera ordinarie barnundersökningar med undersökning av

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

ANELÄK Premedicinering till barn

ANELÄK Premedicinering till barn 1 (6) ANELÄK Premedicinering till barn Dosering enligt detta dokument får ske av sjuksköterska utan särskild ordination av narkosläkare när det gäller barn utan komplicerande sjukdom. Barn som fått premedicinering

Läs mer

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera?

Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Nutritionens betydelse och hur ska vi få det att fungera? Emma Lundmark, leg. Dietist Sara Eklöf, specialistsjuksköterska Margareta Knowles, undersköterska Kirurgkliniken Gävle Sjukhus Hippokrates (440

Läs mer

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin

Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE. 1 Vårdrutin 1(5) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE 1 Vårdrutin Nutritionsbehandling vid kirurgisk behandling av ventrikelcancer Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt

Läs mer

Amning. och typ 1-diabetes

Amning. och typ 1-diabetes Amning och typ 1-diabetes Utges av: Diabetesförbundet Box 1107, 172 22 Sundbyberg, Telefon: 08 564 82 1 00, Fax: 08 564 821 39 Pg: 481 31 35 3, Bg: 332 4373 info@diabetes.se, www.diabetes.se Text och idé:

Läs mer

Efter en förlossning 1

Efter en förlossning 1 Efter en förlossning 1 På bäddavdelningen för nyfödda får man träna hur det är att leva med en bebis Bebisen sköts av mamman under hela sjukhusvistelsen. För bebisen är den bästa platsen föräldrarnas famnar

Läs mer

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Omtentamen 2013-08-20.

Hälsouniversitetet i Linköping, Läkarutbildningen termin 11, Pediatrik, Obstetrik & Gynekologi och Akuta verksamheter. Omtentamen 2013-08-20. SKRIFTLIG OMTENTAMEN 20 augusti 2013 T11 Skrivningen består av följande fall Fall Totalt Delpoäng Pelle och Lisa 19 p 1+1+2+1+1+1+1+2+1+1+2+1+1+1+1+1 Olof, 8 år 22 p 1+2+2+2+1+3+3+3+3+2 Sven, 62 år 25

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

ANELÄK CRRT med citrat

ANELÄK CRRT med citrat 1 (5) ANELÄK CRRT med citrat Prismocitrate 18/0 är en citratlösning för regional antikoagulation i systemets filter och slangar. Med Prismocitrate 18/0 infusion via Pre-blod pumpen (PBP) i Prismaflex-systemet

Läs mer

Hypertoni och graviditet

Hypertoni och graviditet Kvinnokliniken i Norrköping Hypertoni och graviditet 1(5) Hypertoni och graviditet Kronisk hypertoni och graviditet Definition: Hypertoni som har förelegat före graviditeten eller har diagnostiserats före

Läs mer

Vård av den nyfödda. Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355

Vård av den nyfödda. Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Vård av den nyfödda Ritning: Lotta Sundell HUDVÅRD Kontrollera babyns hud dagligen, speciellt

Läs mer

Sammanställning på sjukhus- och divisionsnivå Dagen Nutrition Akademiska sjukhuset 2014

Sammanställning på sjukhus- och divisionsnivå Dagen Nutrition Akademiska sjukhuset 2014 Sammanställning på sjukhus- och divisionsnivå Dagen Nutrition Akademiska sjukhuset 2014 På Akademiska sjukhuset genomfördes årets mätning den13 februari 2014. Mätningen är en punktprevalensmätning under

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning. 1(5) INDIKATIONER Huvudindikation enl WHO är förhöjt fasteglukos ( impaired fasting glucose ) dvs fp-glukos 6,1 6,9 mmol/l. Andra indikationer beskrivs i Läkemedelsboken 2011-2012 som screening (opportunistiskt)

Läs mer

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1 NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång

Läs mer

PM Parenteral nutrition, barn och ungdom

PM Parenteral nutrition, barn och ungdom PM Parenteral Nutrition, barn och ungdom Författare: Lovisa Telborn, Ann-Christine Lussagnet, Gunnar Westbacke, Lotta Söderberg, Pia Karlsland-Åkeson, Caroline Jeppsson, Maria Molin och Irene Axelsson.

Läs mer

Insulinbehandlad diabetiker. Amningsutbildning steg 2. Amningssvårigheter för diabetiker. Mjölkproduktion hos diabetiker. Hur lyckas man med amningen?

Insulinbehandlad diabetiker. Amningsutbildning steg 2. Amningssvårigheter för diabetiker. Mjölkproduktion hos diabetiker. Hur lyckas man med amningen? Amningsutbildning steg 2 amningsbild Insulinbehandlad diabetiker Efter drygt 6 timmar BB perm och barnet läggs på mors bröst och suger några tag. Information om handmjölkning efter ca 9 timmar, men vill

Läs mer

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Föräldraenkät 2014 Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Förord Folkhälsoenkät Barn- och föräldrar i genomfördes av Region 2013. Detta var den första enkäten för denna målgrupp och enkäten skickades till föräldrar

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 3, oktober 2011. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 20. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 3, oktober 2011. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 20. Innehåll BHV-Nytt Nr 3, oktober 2011 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 20 Innehåll Plötslig spädbarnsdöd ökar igen sid 2 Rikshandboken flyttar! sid 3 Uppmärksamhetsvecka

Läs mer

Losec MUPS Losec MUPS

Losec MUPS Losec MUPS Frågor & Svar Losec MUPS är ett mycket skonsamt och effektivt läkemedel vid tillfällig halsbränna och sura uppstötningar. Mer än 900 miljoner behandlingar i mer än 100 länder har genomförts med Losec,

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Sunderby sjukhus Avd 41 PAVA Syfte med deltagandet i Genombrott Att varje enskild palliativ patient är välinformerad och har så optimal näringstillförsel och måltidsmiljö som möjligt med hänsyn

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

Läkemedel enligt generella direktiv, barn

Läkemedel enligt generella direktiv, barn Läkemedel enligt generella direktiv, barn Datum: 2014-05-20 Akutmottagningen i Västervik Version: 3 Ansvarig: Karl Landergren Godkänd av: Gäller från: 2014-05-20 Gäller till: 2015-05-19 I enlighet med

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Behandlings- och åtgärdsförslag Intensivvårdsavdelningen

Behandlings- och åtgärdsförslag Intensivvårdsavdelningen Anestesi- och Intensivvårdsklin Länssjukhuset Kalmar Behandlings- och åtgärdsförslag Intensivvårdsavdelningen Antal sidor: 3 Sid C 10:1 D-nr: 06-06 CRRT MED PRISMOCITRATE 18/0 CRRT med Prismocitrate 18/0

Läs mer

Nutritionspolicy Riktlinjer för nutritionsbehandling på Akademiska sjukhuset

Nutritionspolicy Riktlinjer för nutritionsbehandling på Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset Division: Verksamhetsområde: Titel: Enhet: Nutritionspolicy Dokumenttyp Riktlinjer Godkänt av: / Godkänt den: 2010-01-28 Skapat av: Karin Blom Malmberg Skapat den: 2010-01-28 Under

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet

Parenteral nutrition Enteral nutrition. Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov och huvudprinciper för

Läs mer

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför.

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Träningens mål är att stimulera kroppens anpassning för att

Läs mer

SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat

SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat Bakgrund och omfattning Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra

Läs mer

Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult

Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult Fall att lösa i slutet av föreläsningen Kvinna 30 år gammal Första barnet Normal graviditet och förlossning

Läs mer

Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan

Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan Giltigt: 2 år fr.o.m. 2010-10-13 PM Gäller för enhet: Dokumenttyp: Framtagen av: Godkänd av: Amning Riktlinjer för vårdkedjan - för att skydda, stödja och främja amning i hela vårdkedjan Mödra- och Barnhälsovården

Läs mer

!"##$"%$#&' Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult

!##$%$#&' Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult Fall att lösa i slutet av föreläsningen Bröstmjölk, amning och nutrition Anna-Karin Edstedt Bonamy, barnläkare, med dr, amningskonsult Kvinna 30 år gammal Första barnet Normal graviditet och förlossning

Läs mer

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling

RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Del 6_9 sidor_13 poäng

Del 6_9 sidor_13 poäng En 22-årig kvinna söker akut för blodiga diarréer. Hon är avmagrad och blek. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi på akuten och finner en

Läs mer

Kurs: Omvårdnadsvetenskap C, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa OM1723 och OM1724

Kurs: Omvårdnadsvetenskap C, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa OM1723 och OM1724 Kurs: Omvårdnadsvetenskap C, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa OM1723 och OM1724 Datum: 2010-09-24 Tid: 4 timmar Lärare: Agneta Anderzén Carlsson För betyget godkänd (G) krävs godkänd nivå på alla i

Läs mer

ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN.

ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN. ANSÖKAN OM VÅRDBIDRAG FÖR DITT NJURSJUKA BARN. Till hjälp för Dig som söker vårdbidrag. MITT BARN ÄR NJURSJUKT! Att få beskedet att ens barn har en njursjukdom gör att familjen hamnar i en krissituation.

Läs mer

Livets celler. Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret

Livets celler. Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret Livets celler Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret Var vänlig, läs noggrant igenom informationen innan du ansluter dig till Stamcellsregistret. Du ansluter dig till registret på webbadressen

Läs mer

Vi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor.

Vi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor. Hej och tack för ett trevligt föräldramöte! Jätteroligt att det var så många som kunde närvara vid detta möte. För er som hade förhinder tänkte jag sammanfatta lite vad vi gick igenom och vad vi kom fram

Läs mer

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi

MHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi MHV PM Kvinnokliniken Länssjukhuset Kalmar Författare: Helene Muhr Giltigt from 2014-09-11 Giltigt tom 2016-09-11 Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården Fysisk aktivitet under graviditet

Läs mer

Förskrivning av speciallivsmedel till patienter 16 år

Förskrivning av speciallivsmedel till patienter 16 år 2015 Förskrivning av speciallivsmedel till patienter 16 år Tillämpningsanvisningar Utgiven 2015-10-01 Enheten för Läkemedelsstyrning Vårdgivare Förskrivning i Skåne av speciallivsmedel Vårdriktlinjer till

Läs mer

Pärm - amningsråd på BVC

Pärm - amningsråd på BVC Pärm - amningsråd på BVC Innehåll: Handledning angående amningsråd på BVC Flik 1 Inledning sid 2 Bakgrund sid 2 Barnets första levnadsdagar sid 2 Syfte sid 3 Mål sid 3 Amningsråd på BVC Flik 2 1. Amningsråd

Läs mer

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården

Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården 1(8) Fysisk aktivitet Kvinnor bör uppmanas att fortsätta vara fysiskt aktiva under sin graviditet, alternativt initiera någon form av träning. De enda aktiviteter som bör undvikas är sådana som kan innebära

Läs mer

Underhållsbehandling av astma hos barn

Underhållsbehandling av astma hos barn 1(8) Underhållsbehandling av astma hos barn Mål för behandlingen av barn: Barnet ska klara sina vardagsaktiviteter utan besvär och sova lugnt utan astma eller hosta Vid kraftig ansträngning, luftvägsinfektion

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Näringslära Meri Hakkarainen

Näringslära Meri Hakkarainen Näringslära Meri Hakkarainen Lupus Foder AB Djurskyddsföreningen Enköping 5 sept 2015 Grundläggande näringslära för katt och kattens matbeteende Innehållsförteckningar vad står det på påsen egentligen?

Läs mer

Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år

Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Giltigt i 2 år från 2015-04-24 Sida 1 av 6 Bakgrund De blodbildande stamcellerna finns framför allt i benmärgen. En liten mängd cirkulerar

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider?

Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Vad skulle vi kunna fråga om mat och måltider? Anja Saletti, projektledare, Klinisk nutrition och metabolism, Uppsala universitet anja.saletti@pubcare.uu.se Faktorer som påverkar intag och ätande Funktion

Läs mer

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER

KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER KOSTRÅD FÖR BARN MED OLIKA NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Kostråd för barn med funktionshinder Barn med neurologiska funktionshinder utvecklar ofta tidigt svåra och långdragna problem med sitt ätande och

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 RUTIN Celiaki - Glutenintolerans Lokalt vårdprogram Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 17613 su/med 2016-02-12 2 Innehållsansvarig: Audur Gudjonsdottir, Överläkare, Läkare medicin barn (audgu) Godkänd av: Lars Gelander, Verksamhetschef,

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Utfodring av slaktgrisar

Utfodring av slaktgrisar Utfodring av slaktgrisar Innehåll Bakgrund 1 Foder 1 Energihalt Näringsinnehållet styrs av olika faktorer Kompensatorisk tillväxt Optimalt innehåll av näringsämnen Utfodringsnorm 5 SLU-normen Anpassa fodermängden

Läs mer

SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat

SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat SNQ:s årsrapport för 2013: Neonatalvårdens omfattning och resultat Bakgrund och omfattning Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver

Läs mer

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5

KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 KlinikNytt NV Skåne Sidan 1 av 5 Lokalt dokument om diabetes hos äldre Med Åsa Theanders och Anders Nilssons goda minne vidareskickar vi deras uppdaterade PM som gjorts för VC Åstorp. Vi vet att deras

Läs mer

Bland små barn är det ovanligt att ha förlorat någon förälder. Av alla barn upp till och med 5 år har knappt 1 200 barn. Se även tabell 6.

Bland små barn är det ovanligt att ha förlorat någon förälder. Av alla barn upp till och med 5 år har knappt 1 200 barn. Se även tabell 6. Barn och deras familjer 2005 6. Barn vars föräldrar avlidit %DUQYDUVI UlOGUDUDYOLGLW År 2005 var det omkring 3 000 barn som förlorade en av sina föräldrar. Det är vanligare att uppleva sin pappas än sin

Läs mer

8-4 Ekvationer. Namn:..

8-4 Ekvationer. Namn:.. 8-4 Ekvationer. Namn:.. Inledning Kalle är 1,3 gånger så gammal som Pelle, och tillsammans är de 27,6 år. Hur gamla är Kalle och Pelle? Klarar du att lösa den uppgiften direkt? Inte så enkelt! Ofta resulterar

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd

Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Uppföljning Utvärdering Presentation Jessica Grundutbildning 1994 Specialistutbildning äldrevård 2005 Projektledare vårdutveckling

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE

A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE A3 SEMESTERLÖN, SEMESTERERSÄTTNING OCH SEMESTERPREMIE Beräkningsregler för semesterlön Valet av beräkningsregel för semesterlön beror på vilket avlöningssätt och vilken intjäningsregel som har tillämpats

Läs mer

MAT OCH NÄRING ENERGI. Barns energi- och näringsbehov 2009-01-22. Dietist Jenny Stålhammar 1. Vitaminer Mineraler, spårämnen Vatten

MAT OCH NÄRING ENERGI. Barns energi- och näringsbehov 2009-01-22. Dietist Jenny Stålhammar 1. Vitaminer Mineraler, spårämnen Vatten MAT OCH NÄRING Kroppen består av samma saker som vi äter Protein Fett Kolhydrater Vitaminer Mineraler, spårämnen Vatten Hur ser rekommendationerna ut? Svenska Näringsrekommendationer 2005 (SNR) Nordiska

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

Oxygen O 2 - syrgas. Mo jligheter med syrgas till KOL-patienter. Blodgaser. Syremättnad. Långtidsbehandling med oxygen i hemmet

Oxygen O 2 - syrgas. Mo jligheter med syrgas till KOL-patienter. Blodgaser. Syremättnad. Långtidsbehandling med oxygen i hemmet Oxygen O 2 - syrgas Mo jligheter med syrgas till KOL-patienter Alf Tunsäter Docent, Överläkare SUS, Lund O 2 = 21% N = 78% Syremättnad: Ung och frisk: ca 97%

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Matematik Åk 9 Provet omfattar stickprov av det centrala innehållet i Lgr-11. 1. b) c) d)

Matematik Åk 9 Provet omfattar stickprov av det centrala innehållet i Lgr-11. 1. b) c) d) 1. b) c) d) a) Multiplikation med 100 kan förenklas med att flytta decimalerna lika många stg som antlet nollor. 00> svar 306 b) Använd kort division. Resultatet ger igen rest. Svar 108 c) Att multiplicera

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Fetma under graviditet en interventionsstudie

Fetma under graviditet en interventionsstudie Fetma under graviditet en interventionsstudie Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 29,9 Fetma, grad I 30,0 34,9 Fetma, grad II 35,0 39,9 Fetma, grad

Läs mer

Pulmonell hypertension (PHT) i neonatalperioden

Pulmonell hypertension (PHT) i neonatalperioden 1(6) i /Motala och Norrköping INNEHÅLL 1. Persisterande fetal cirkulation (PFC) 2. I samband med kronisk lungsjukdom (CLD) 3. Referenser 4. Läkemedel 1. PFC Patogenes: Kvarstående pulmonell vasokonstriktion

Läs mer

Huvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv.

Huvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv. Bilaga 2 HUDDINGE UNIVERSITETSSJUKHUS A-Divisionen Akutvårdsavdelning K41/43, B82 Standardvårdplan För patienter med hjärtsvikt Vårdtid Finns Individuell vårdplan (IVP)? Ja / Nej PATIENTIDENTITET Huvudmål:

Läs mer

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler

Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Nationell Patientenkät Nationell Primärvård Läkare Sammanfattande rapport Primärvård > Privata vårdcentraler Undersökningsperiod 0 Höst Ansvarig projektledare Jenny Roxenius Om Nationell Patientenkät Nationella

Läs mer

Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå 1. 26 kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt 2007 28 jan 2008

Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå 1. 26 kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt 2007 28 jan 2008 Sommaren 2007 Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå 1 26 kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt 2007 28 jan 2008 Snabbt Mitt i mellan Långsamt Ca 0,5 3,5 kg / vecka Livslångt projekt.

Läs mer