Uppfödning/nutrition av nyfödda barn på sjukhus

Transkript

1 1(6) sjukhus Gestationsvecka under 32 veckor eller 2000 gram Energibehov Varierar mellan 460 till 700 kj/kg/dygn ( kcal/kg/dygn) beroende på hur sjukt barnet är eller har varit samt födelsevikt. I praktiken får energibehovet bedömas utifrån viktutvecklingen. Använd därför viktkurva för för tidigt födda barn. Proteinbehov Varierar mellan 2,9 till 4 g/kg/dygn. Det finns inget bra och exakt mått som styr proteinbehovet. Även här är det tillväxten som styr tillförsel av protein. Låga urea värden kan tala för protein brist. Ju mer omoget barnet är desto högre protein/kg krävs. Peroral uppfödning Om möjligt bröstmjölk från egen mor (BMe)i annat fall donator bröstmjölk (BMd). Första målet kan ges redan vid 2-3 timmars ålder. Hos extremt underburna barn under 28 veckor kan det första målet dröja beroende på hur barnet mår, men alltid inom det första dygnet. Börja med 0,5 till 2 ml var 6:e till 8:e timme beroende på barnets storlek. Sträva efter att komma upp i ml/kg/dygn. Sedan ett år tillbaka använder vi oss av kontinuerlig tillförsel av mat via matpump, vg se separat PM. Barn födda mellan v Bör alltid ha navelartär och navelvenskateter. Börja med kontinuerlig tillmatning. Första tillmatningen bör ske efter läkarordination. Tillmatning sker försiktigt och alltid med BMe eller BMd. Om inte kontinuerlig tillmatning kan ges, tillmata då intermittent. Börja i regel med 2-5 ml/mål var tredje timme. Ju mindre och sjukare barn, desto försiktigare initial peroral uppfödning. Dock viktigt att försöka ge per os tidigt, om än små mängder. Barn födda mellan v Bör alltid ha navelartär och navelvenskateter. Tillmatning bör ske med försiktighet och alltid med BMe eller BMd. Tidpunkten för första målet bör ske under de första 24 timmarna. Se separat PM. Börja med kontinuerlig tillmatning. Första tillmatningen bör ske efter läkarordination. Tillmatning sker försiktigt. Om inte kontinuerlig tillmatning kan ges, tillmata då intermittent. Så lite som 0,5 ml kan vara tillräckligt för de första målen. Om barnet är fortsatt stabilt kan matmängderna ökas, men försiktigt och för de allra minsta barnen med 0,5 ml/gång. Ge i regel var tredje timme under de första dygnen. Härefter kan man vanligen ge tillmatning varannan timme.

2 2(6) Berikning Om barnet inte går upp adekvat i vikt eller behöver mer energi, berikar vi bröstmjölken eller bröstmjölksersättningen med Calogen. I allmänhet tycks det vara en fördel att avvakta introduktion av energiberikning tills barnet har kommit upp i relativt stora volymer bröstmjölk ( ml/kg/dygn) och ökat näringsintag inte längre kan uppnås genom höjd volym. Börja med 0,5 ml-1 ml x 6 och öka om behov finns till 1-2 ml x Barn under 1500 gram har ett högre behov av protein än mer mogna barn. Därför berikas bröstmjölken med Nutriprem. Börja med en påse/100ml vid 10 dagars ålder och två påsar efter ytterligare ett par dagar. Såväl Calogen som Nutriprem bör sättas ut när barnet väger mellan 2,2 och 2,5 kg. Berikningen bör vara utsatt innan barnet skrivs ut. Individuella bedömningar av barnets tillväxt måste dock göras. Tänk på att vissa sjukdomsgrupper, t ex gravt tillväxthämmade och barn med BPD har ett högre energibehov för att växa optimalt. Underburna barn med födelsevikt över 1500 g har en tillfredställande tillväxt på enbart bröstmjölk och behöver ej extra energi eller protein tillskott. Bröstmjölksuppfödning av extremt för tidigt födda innebär risk för demineralisering av skelettet p g a fosfat brist, med kulmen runt v postkonceptionell ålder. Den karakteriseras biokemiskt i typiska fall av hypofosfatemi (s-p < 1,8 mmol/l), avsaknad av fosfatutsöndring i urin (U-p = 0 mmol/l) och ökad kalciumutsöndring i urinen (U-Ca > 2 mmol/l). Bröstmjölk innehåller 0,5 mmol/100ml och underburna bör få i sig 2 mmol/fosfat/kg/dygn. 1 påse Nutriprem innehåller 1 mmol fosfat. Målsättning med kalcium-fosfat berikning är S-P > 1,8 mmol/l och/eller U-P 1-2 mmol/l. Mixtur fosfat kan beställas från Apoteket. Var speciellt uppmärksam på barn med långvarig diuretikabehandling. Gestationsvecka 32 och däröver eller över 2000 gram Energibehov Detta varierar men utgör normalt kj/kg ( kcal/kg/dygn) men kan hos lätta för tiden barn vara betydligt högre, upp till kj/kg och dygn. I praktiken får energibehovet bedömas efter viktutvecklingen. Använd viktkurva för underburna barn. Viktkurvan anses vända i regel vid energitillförsel om kj/kg. Proteinbehov Varierar mellan 2,9 till 3,5 g/kg/dygn. Det finns inget bra och exakt mått som styr proteinbehovet. Även här är det tillväxten som styr tillförsel av protein. Låga urea värden kan

3 3(6) tala för protein brist. Det finns studier som har visat att barn födda efter vecka 31 har inget behov av extra proteintillskott om de får bröstmjölk från egen mamma. Peroral uppfödning Om möjligt bröstmjölk från egen mor (BMe) i annat fall ges bröstmjölkstillägg (vg se PM riktlinjer för nutrition). Först målet kan ges redan vid 2-3 timmars ålder. Ge 5 ml åtta gånger per dygn och öka om det går bra. Sträva efter att komma upp i ml/kg/dygn. Bröstmjölksanalys På alla mödrar, som har fått barn innan vecka 32, analyseras bröstmjölken. Första analysen sker när mor pumpar ut större mängder bröstmjölk, vilket brukar vara mot slutet av barnets första levnadsvecka. Analysen sker på tisdagar och därefter på tisdagar kl 11 är det nutritionsrond med dietist, läkare, sjuksköterska och barnsköterska från mjölkköket. En bedömning görs då av barnets hälsa, viktuppgång, mammans bröstmjölk och om extra energi (Calogen) eller protein (Nutriprem) behöver tillsättas. Tillväxt Sträva efter en viktökning på gram/dag, längd tillväxt 1 cm/vecka, huvudomfång 1 cm/vecka. Gestationsvecka Energi Detta varierar men utgör normalt kj/kg ( kcal/kg/dygn) men kan hos lätta för tiden barn vara betydligt högre, upp till kj/kg och dygn. I praktiken får energibehovet bedömas efter viktutvecklingen. Använd viktkurva för underburna barn. Viktkurvan anses vända i regel vid energitillförsel om kj/kg. Protein Varierar mellan 2,9 till 3,5 g/kg/dygn. Det finns inget bra och exakt mått som styr proteinbehovet. Även här är det tillväxten som styr tillförsel av protein. Det är mycket sällan aktuellt med extra protein i dessa gestationsveckor. Peroral uppfödning Om möjligt bröstmjölk från egen mor (BMe) i annat fall se PM riktlinjer för nutrition. Första målet kan ges redan vid 2-3 timmars ålder. Ge ml åtta gånger per dygn och öka om det går bra. Berikning Behövs ytterst sällan Gestationsvecka 37 och däröver Friska barn. Bör om möjligt amma från egen moder. Om barnet av någon anledning behöver tillmatas, t ex pga gulsot, ges dygn 1 minst 10 ml x 6, dygn 2 ges 20 ml x 6 osv. Se även PM om tillmatning

4 4(6) på BB. Friska fullgångna bör i slutet av första levnadsveckan få minst 340 kj/kg (80 kcal/kg) och dygn. Lågviktiga och sjuka nyfödda barn betydligt mera, se nedan. Sjuka fullgångna barn. Bör i regel tillmatas med samma mängder som under rubrik mat och vätskemängder, vilket oftast kräver partiell parenteral nutrition under de första dygnen. Barn med högt syrgasbehov eller som vårdas i respirator eller CPAP bör få peroral tillmatning via sond under det första dygnet. Ge helst bröstmjölk från egen mamma, i annat fall NAN. Tillmatning skall ske med stor försiktighet, framförallt för de instabila barnen. Mat och vätskemängder 1. Mycket lågviktiga barn, < 1000 gram Dag 1 80 ml/kg/dygn Dag ml/kg/dygn Dag ml/kg/dygn Dag ml/kg/dygn Dag ml/kg/dygn Dag ml/kg/dygn 2. Lågviktiga barn, <1500 gram Dygn 1: 60 ml/kg och dygn Dygn 2: 80 " Dygn 3: 100 " Dygn 4: 120 " Dygn 5: 140 " Dygn 6: 160 " 3. Vikt >1500 gram Dygn 1: 60 ml/kg och dygn Dygn 2: 90 " Dygn 3: 120 " Dygn 4: 150 " Dygn 5: 170 " 6. Intravenösvätska Om barnet behöver intravenös vätska under de två första dygnen ges 10% glukos utan elektrolyter eller Evalac, vg se PM om total och partiell parenteral nutrition. Från dag tre

5 5(6) tillsätts 3 mmol Na/100 ml och 2 mmol K/100 ml. Om barnets perorala tillmatning är mindre än 1/3 av det totala vätskebehovet ges partiell TPN, vg se separat PM. 8. Matningsteknik Friska fullgångna och pigga underburna från vecka 35 kan med fördel matas med kopp till en början, när matmängderna inte är så stora. Tillmatning av underburna eller sjuka fullgångna barn sker med kvarliggande ventrikelsond. Går tillmatningen bra behövs ingen rutinmässigt mätning av retentioner. På små och/eller sjuka barn bör retention mätas under de första dygnen. Observera att retentionen kan vara tecken på sjukdom, t ex sepsis, öppetstående ductus m.m. Visar barnen tendens till apné, bradykardi, andningspåverkan eller spottning vid matning, måste man överväga minskning av matmängden eller tätare intervall. Speciellt för de extremt lågviktiga barnen kan det vara ett problem med att ta emot alltför stora matmängder på en gång. Kontinuerlig tillmatning har hos extremt för tidigt födda visat sig vara gynnsamt. I studier har man visat att extremt för tidigt födda som blev tillmatade kontinuerligt, blev snabbare fullmatade och hade mindre frekvens av NEC, jämfört med barn som blev tillmatade 8 eller 12 gånger per dygn, se separat PM om kontinuerlig tillmatning. Alla små eller sjuka barn bör sondmatas. Som gräns kan anges vikt <2500 g eller graviditetslängd < 35 veckor. Sonden sitter oftast kvar till dess att barnet ammar fulla mål. Nappning kan i enstaka fall bli aktuellt. Målsättningen är dock att alla barn oavsett gestationsålder vid födelsen skall ammas vid utskrivning. Observera att alla barn bör får tröstnapp om de visar tecken till att vilja suga, speciellt gäller detta för tidigt födda och sjuka fullgångna. Det försämrar inte barnets förutsättningar att kunna amma. Barnet behöver tröstnapp för att lättare kunna nå optimal självreglering. Referenser: Tsang R, Uauy R, Koletzko B, Zlotkin S. Nutrition of the preterm infant, Scientific basis and Practical Guidelines, Second Edition, Olhager E, Flinke E, Hannestad U, Forsum E. Total energy expenditure, body composition and weight gain in moderately preterm and fullterm infants at term postconceptional age. Acta Paediatrica, Vol 92: , Polberger S, Handbok i nutrition av för tidigt födda barn. Nestlé Nutrition, Dsilna A, Christensson K, Alfredsson L, Lagercrantz H, Blennow M. Continous feeding promotes gastrointenstinal tolerance and growth in very low birth weight infants. J Pediatr Vol 147; 43-0, 2005.

6 6(6) Dokumenthistorik Utgåva nr: Giltig fr o m: Kommentar till ny utgåva: Godkänd av (namn, titel, datum): Sign Första utgåvan Bo Orlenius, Verksamhetschef, Nina Nelson, Verksamhetschef, Andra utgåvan Leif Strömberg, Tf Verksamhetschef, Nina Nelson, Verksamhetschef, Tredje utgåvan Bo Orlenius, Verksamhetschef, Nina Nelson, Verksamhetschef, Fjärde utgåvan Tobias Ekenlie, Verksamhetschef, Barbara Graffmann, Specialistläkare