Så här blev året 2011 Kvalitets- och verksamhetsrapport Kompetens och arbetsmiljörapport Kommunikations- och marknadsföringsrapport

Transkript

1 Så här blev året 2011 Kvalitets- och verksamhetsrapport Kompetens och arbetsmiljörapport Kommunikations- och marknadsföringsrapport

2 Innehåll Inledning 3 Nämnd 4 Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning 5 Förvaltningsövergripande verksamheter (stab) 8 - Kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling 8 - Integration 10 - EU-samordning 12 Upphandlad utbildning 15 Avdelningen för vägledning och service 21 - Vägledning 21 - Service 25 Avdelningen för livslångt lärande 28 - Individstöd Subventionerade anställningar Ferie Coachning Flyktingmottagning 41 - Vuxenutbildning egen regi Arbetsplatsförlagt lärande Komvux teoretisk utbildning Svenska för invandrare (Sfi) Särvux 54 - Repris 56 - Älvens grupphem 61 2

3 Kvalitets- och verksamhetsrapport 2011 Utgångspunkt för rapporten är Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildnings Kvalitets- och verksamhetsplan för 2011 samt Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildnings Verksamhetsidé och mål för Rapporten syftar till att redovisa verksamheten, värdera måluppfyllelsen och utifrån detta identifiera viktigare utvecklingsbehov. Kvalitets- och verksamhetsrapporten används främst för eget lärande inom verksamheterna samt som underlag till ledning och styrning för politiker och chefer, men även för information till intresserade och allmänhet. Verksamhetsidé Vi erbjuder en stödstruktur för den enskilde individens livslånga lärande genom flexibel utbildnings- och arbetsmarknadsverksamhet i former som utgår från individens, samhällets samt arbetsmarknadens behov och önskemål. Övergripande mål Nämndens ambition är att anpassa verksamheten utifrån rådande förutsättningar och samtidigt fortsätta att utveckla den så att fler ungdomar får fäste på arbetsmarknaden eller kommer in i utbildning de som står längst från arbetsmarknaden får det stöd och den hjälp till personlig utveckling de behöver för att närma sig egen försörjning vi kan erbjuda strategiska yrkesutbildningar kopplade till det lokala tillväxtprogrammet och arbetslivets behov samt ett brett utbud av högskoleutbildning den resurs som invandrare och flyktingar utgör, tillvaratas och integreras för att bidra till ökad mångfald och tillväxt i kommunen. Europa 2020 Förvaltningens verksamheter påverkas av det som händer inom EU och just nu introduceras den nya strategin Europa 2020 för smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Statlig styrning Delar av förvaltningens verksamhet har direkt statlig styrning, framförallt vuxenutbildningen, men även den statliga arbetsmarknadspolitiken och integrationspolitiken påverkar förvaltningens verksamhet. Verksamhetsrapporten Verksamhetsrapporten är upplagd så att först presenteras nämndens verksamhet och därefter de förvaltningsövergripande verksamheterna som ligger under förvaltningschefens ansvar. Därefter redovisas avdelningarnas respektive verksamheter, under respektive avdelningschefs ansvar. För respektive avdelning finns först en kort inledande beskrivning av avdelningens uppdrag. Därefter redovisas verksamhetsresultat, måluppfyllelse och identifierade utvecklingsbehov. 3

4 1. Nämnd Verksamhetens inriktning och förutsättningar inför 2011 Nämnden har fått flera nya ledamöter efter valet hösten Under året har också flera ledamöter slutat och ersatts med nya. Nämnden har haft åtta sammanträden under året. Nämnden har förändrat sitt arbetssätt genom att införa ett arbetsutskott (AU) med fem fasta ledamöter, varav två från oppositionen. Det första mötet för året hölls som en Beredning enligt tidigare arbetssätt. Vid arbestutskottets möten är förvaltningens ledningsgrupp föredragande och nämndsekreterare är också med. AU har haft sex sammanträden under året. Inför arbetsutskott och nämnd hålls en ordförandeberedning där förvaltningschef och nämndsekreterare är med. Nämnden har haft flera utbildningstillfällen under året, dels på sammanträdenas tema och dels i form av en separat utbildningsdag samt ett tvådagars internat med utbildningsinslag om bland annat politikerrollen och jämställdhetsintegrering. En halv utbildningsdag om Europa 2020 har också genomförts. Nämnden har under året besökt förvaltningens alla verksamheter i deras lokaler, som finns på flera platser i kommunen. Nämnden har granskats av revisorerna vad gäller projektverksamheten, förutom den ordinarie årliga granskningen. Utvecklingsbehov Nämnden ska beakta de synpunkter som framkommit i revisorernas granskning av projektverksamheten. Nämnden måste förhålla sig till konsekvenserna av den organisationsöversyn som pågår 2012 och där en ny nämndsorganisation för kommunen ska utarbetas. 4

5 2. Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning Verksamhetens inriktning och förutsättningar inför 2011 Förvaltningen har en delvis ny organisation från och med januari Ledorden för verksamhetsplaneringen för året har varit kompetensförsörjning, integration och jämställdhet. Den stora utmaningen är att rusta alla medborgare så att de kan ta del av den positiva samhällsutveckling länet har för närvarande och för att de ska kunna ta plats i arbetslivet nu när den stora generationsväxlingen pågår som bäst. Att öka andelen utlandsfödda i Piteå och bygga strukturer för integration är en annan utmaning. Befolkningsutvecklingen de senast åren skulle ha varit negativ om vi inte hade haft inflyttning av utlandsfödda. Uppdraget att stimulera könsneutrala utbildnings- och yrkesval tar förvaltningen på största allvar. Att Norrbotten och Piteå attraherar såväl kvinnor som män och att både kvinnor och män vill bo och verka här är avgörande för framtiden. Förvaltningens vuxenutbildningsverksamhet organiserades inför 2011 inom olika delar av avdelningsstrukturen. De delar som utgör vuxenutbildningsverksamheten är vägledning, vuxenutbildning i egen regi (inkl. Sfi och Särvux), upphandlad utbildning och stöd och service till distansstuderande. De mål och särskilda uppdrag som respektive delverksamhet hade att arbeta med inför året redovisas i avsnitten för respektive delverksamhet. Verksamhetens resultat 2011 Det märks tydligt att verksamheterna har en ökande medvetenhet om kvinnor och mäns livsvillkor. Det har blivit självklart i såväl resultatredovisning som i analyser och utvecklingsbehov att man reflekterar över könsperspektivet. Att verka för att bryta traditionella yrkesval är svårt och kräver mycket stor medvetenhet hos personalen och en förmåga att problematisera sitt eget arbete i vardagen. Stora investeringar har gjorts på Studiecentrum för att skapa en ändamålsenlig lärandemiljö. Lokalerna har fräschats upp och mycket ny teknik har införskaffats. Detta har bidragit mycket positivt till såväl deltagares som personalens utveckling och lärande. Invigningen i oktober skapade uppmärksamhet kring möjligheterna i lokalerna och visade att den moderna och mångkulturella mötesplatsen, som stimulerar till lärande och utveckling, verkligen finns. Investeringarna på Repris har gett en funktionell och bra miljö för deltagare, kunder och personal. Att försäljningen ökar är ett tecken på att verksamheten jobbar på ett bra sätt. Satsningen på kommunala ungdomsjobb har varit framgångsrik och ett femtiotal unga pitebor har fått nya möjligheter till delaktighet i arbetslivet. Projekt Norrsken hjälper ett antal pitebor att bryta gamla mönster och hitta nya vägar till utbildning och arbete. Satsningar på att erbjuda yrkesutbildning har gett nästa hundra pitebor möjlighet till ett arbete i efterfrågade yrken. Vi har däremot inte lyckats erbjuda tillräckligt många personer subventionerad anställning och resurserna har inte använts fullt ut. I samverkan mellan flera aktörer finns utmaningar som behöver överbryggas för att nå bättre resultat. För unga personer i försörjningsstöd finns 5

6 det kommunala arbetsmarknadsprogrammet (KAP), men även här har det varit problem att använda resurserna på bästa sätt, även om de som har fått del av KAP har väldigt goda resultat och väldigt få återgår till passivt försörjningsstöd. Ungdomsarbetslösheten är fortsatt en utmaning för förvaltningen. Samverkan med andra aktörer inom exempelvis Partnerskapet för tillväxt och sysselsättning, Lokala kompetensrådet och Femkantens vuxenutbildning är viktiga. Metodutveckling och nya kommunikationsvägar med ungdomar är viktiga delar. Att verka via sociala medier och webb är avgörande för att nå den unga generationen. Flyktingmottagandet har tagit fart under hösten, när fler bostäder kunde förhyras. Det finns för närvarande inga bra och hållbara rutiner för att erbjuda bostäder i den omfattning som behövs för att uppfylla avtalet med Migrationsverket om minst 40 personer per år. Volymutvecklingen i vuxenutbildning i egen regi och i upphandlad utbildning har varit relativt stabil under de senaste tre åren, med endast en svag tendens till nedgång av volymerna från 2010 till Under 2011 låg antalet deltagare i verksamheten totalt på knappt 600 personer per halvår, varav ca 60 % var kvinnor och 40 % var män. Av deltagarna läste ungefär hälften inom vuxenutbildning i egen regi och ungefär hälften inom ramen för upphandlad utbildning. Det totala antalet kursdeltagare uppgick under 2011 till knappt 1900 per halvår, varav drygt 60 % läste inom upphandlad utbildning. Det innebär att det genomsnittliga antalet kurser per person i upphandlad utbildning uppgick till ca fyra per person och i egen regi till 2,5 per person. Det mönstret har varit stabilt de senaste tre åren. En delförklaring till skillnaden i antalet kurser per person i egen regi och i upphandlad utbildning är att den senare också omfattar längre, sammanhållna yrkesutbildningar. Inom egen regi bestod kursgivningen (räknat i producerade verksamhetspoäng) till nära 80 % av s.k. allmänna kurser, till ca 10 % av orienteringskurser och till resterande andel av yrkeskurser. Inom upphandlad utbildning bestod kursgivningen räknat på samma sätt till nära 85 % av yrkeskurser och till resterande del av allmänna kurser. Orienteringskurser förekom nästan inte inom upphandlad utbildning under Övrig resultatredovisning för vuxenutbildningen görs i avsnitten för respektive delverksamhet. Måluppfyllelse 2011 Förslag till policy för integrationsarbete har gått till kommunfullmäktige Språkcafé har startats, Mångfaldsdagen arrangerades i samband med invigningen av Studiecentrum. Arbetet med mottagande av ensamkommande flyktingbarn har utvecklats positivt. En samrådsgrupp för berörda nämnder har bildats bestående av nämndsordförande, förvaltningschef och verksamhetsansvariga. Kommunala ungdomsjobb har gett drygt 50 ungdomar chansen att komma in i arbetslivet 6

7 Projekt UTAN, Unga till arbete i norr, har startat i samverkan med Luleå kommun. Projektet vänder sig till unga som ej avslutat gymnasieskolan. Projektet Validering i norr har bidragit till utveckling av lärandedokumentation. Verktyget Valiweb ska underlätta lärandedokumentation Lärandemiljön har utvecklats genom ett förnyat Studiecentrum och Repris Lärandeprocesserna har utvecklats genom projektet Delfi inom sfi, svenska för invandrare Vuxenutbildning i egen regi har arbetat med utveckling av metoder för lärande kompetensförsörjning Lokala kompetensrådet har arrangerat temadagar Vägledningscentrum har tydliggjorts som ingång till våra verksamheter och arbetat mer utåtriktat och närmare näringslivet Vuxenutbildningen har genom bibehållna volymer fortsatt bidragit till god måluppfyllelse när det gäller möjligheter till livslångt lärande i allmänhet och till yrkesutbildning i synnerhet Kompetensutveckling för personalen om entreprenöriellt förhållningssätt I ansökan om EU-projektet ALLTA, alla till arbete, ingick ett spår med socialt företagande -kompetens/användning (bildning utslagning) Den satsning som gjort på Studiecentrum med ny teknik har bidragit til såväl personalens som deltagarnas ökade IT-användning vilket är mycket positivt Utvecklingsbehov Den beslutade Handlingsplanen för jämställdhetsintegrering kommer att vara till stor hjälp under kommande år, för att på allvar förändra bemötande, metoder och inriktning i verksamheten. Utveckling av ungwebben är viktigt under kommande år för att väcka intresse för våra verksamheter och nå fler unga. Hur kommunen ska kunna erbjuda bostäder till flyktingar i den omfattning som avtalats med Migrationsverket är ett utvecklingsområde. Hur kan vi frigöra resurser för att erbjuda yrkesutbildningar så att piteborna kan ta del av den positiva utvecklingen i länet. 7

8 3. Förvaltningsövergripande verksamheter (stab) Staben har under året bestått av funktionerna verksamhetsutvecklare, kvalitetssamordnare, EU-samordnare, integrationssamordnare och rektor för upphandlad utbildning. I juni rekryterades en strategisk funktion som kommunikatör. Stabens uppdrag är att arbeta på ledningsgruppens uppdrag med att stödja förvaltningens verksamheter samt handlägga och föredra ärenden till nämnden. 3a. Kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling Verksamhetens inriktning och förutsättningar inför 2011 Inför 2011 var det huvudsakliga uppdraget för förvaltningens kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling att anpassa det till beslutade förändringar av verksamhet och organisation. Särskilt fokus skulle ligga på utveckling och anpassning av planering och rapportering i linje med kommunens övergripande styr- och ledningssystem samt på utveckling och systematisering av formerna för uppföljning och utvärdering. De särskilda uppdrag som formulerades handlade om implementering av riktlinjer för kvalitetsarbete, samordning av arbetet med planer och rapporter, översyn av mål och nyckeltal, uppföljning och utvärdering av upphandlad utbildning samt hållbar jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Dessutom har särskilda insatser för verksamhetsutveckling planerats, bland annat i form av framtagande av projektansökningar. Verksamhetens resultat 2011 Under år 2011 har följande huvudsakliga resultat nåtts: Implementeringen av riktlinjer för kvalitetsarbetet har fortsatt och framför allt inriktats på att hitta former för den löpande månadsrapporteringen från verksamheter till avdelningsnivån. Samordning av planer och rapporter har utvecklats. Plan och rapportstrukturen har getts fastare former och utgör i dagsläget en bra grund för att identifiera starka och svaga sidor i verksamheten. Strukturen utgör också en bra grund för kommande implementering av det nya kommunövergripande IT-stödet för styrning och ledning. Översyn av mål och nyckeltal gjordes under våren Översynen ledde till en tydligare mål- och nyckeltalsstruktur med starkare resultatorientering. Uppföljning och utvärdering av upphandlad utbildning har utvecklats inom ramen för arbetet med nya avtal, under överseende av rektor för upphandlad utbildning. Området bör ses som ett fortlöpande utvecklingsområde. Arbetet med jämställdhet och jämställdhetsintegrering har tagit steg framåt genom medverkan i Hållbar Jämställdhet II Arbetet med utveckling och systematisering av uppföljning och utvärdering har pågått främst i förvaltningens verksamheter, knutet bland annat till arbetet med delårsrapporter, årsredovisning och verksamhetsrapporter. Området bör ses som ett 8

9 fortsatt utvecklingsområde. Framsteg har gjorts framför allt när det gäller projektbeskrivningar för förvaltningsinterna projekt. Projektverksamheten har utvecklats genom genomförande av förstudier (Unga till Arbete i Norr), framtagande av ansökningar till nya projekt (Alla Till Arbete) samt deltagande i samverkans- och utvecklingsprojekt (Samverkan Nord, Mänskliga rättigheter). Arbetet att etablera program och planer för sysselsättning och tillväxt samt att följa upp dessa har fortsatt inom ramen för partnerskapet, där förvaltningens verksamhetsutvecklare svarat för uppdraget att utgöra dessa sekretariat. Måluppfyllelse 2011 Målen för kvalitetsarbetet och verksamhetsutvecklingen har delvis nåtts under året. När det gäller det allmänna kvalitetsarbetet har steg framåt tagits när det gäller formerna för framtagande av planer och verksamhetsrapporter, såväl löpande under året som den periodiska rapporteringen. Mål och nyckeltal har fått en tydligare och mer resultatorienterad struktur. Ett fortsatt utvecklingsområde är emellertid fortsatt att få till stånd en verksamhetsuppföljning som tillåter kvalificerade analyser och utvärderingar av verksamhetens resultat och effekter, såväl för särskilda målgrupper, som ur ett vidare medborgarperspektiv. Verksamhetsutvecklingen har fortsatt inriktats på att hitta former för metodutveckling för prioriterade målgrupper. Förstudien om Unga till Arbete i Norr har resulterat i ett genomförandeprojekt finansierat av ESF och en ansökan om projektet Alla Till Arbete, som dock inte resulterade i beviljade medel. Medverkan i SKL:s projekt om mänskliga rättigheter medförde att SKL förlade en av fyra nationella konferenser på temat Mänskliga Rättigheter i Piteå under våren Verksamhetsutvecklingen bedrivs också genom samverkan med ett stort antal samverkanspartners, lokalt, regionalt, nationellt och inom EU. Arbetet är långsiktigt och en viktig grund för erfarenhetsutbyte, lärande och spridning av resultat av olika insatser. En handlingsplan för jämställdhetsintegrering för år 2012 har formulerats under året. Utvecklingsbehov Fortsatta utvecklingsbehov finns när det gäller former för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Särskilt behov finns av att utveckla underlag för kvalificerade analyser av verksamhetens resultat och effekter för olika målgrupper, såväl när det gäller vuxenutbildning som arbetsmarknadsverksamhet. Vidare behöver ett fortsatt fokus sättas på att utveckla insatser för att motverka ungdomsarbetslösheten och den totala arbetslösheten i Piteå. I det löpande arbetet behövs fortsatt stöd till utveckling och anpassning av verksamhet och projekt utifrån förändrade förutsättningar på arbetsmarknaden samt fortsatt fokus på samverkan internkommunalt, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. 9

10 Förutom det som hittills har nämnts behöver kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling inriktas på att bidra till att utveckla metoder och former för analys av kompetensförsörjningsbehov, att implementera nya verktyg för IT-stöd för styrning och ledning samt att anpassa organisation och verksamhet till förändrade förutsättningar, bland annat till följd av den organisationsöversyn som genomförts i kommunen. 3b. Integration Verksamhetens inriktning och förutsättningar inför 2011 Uppdraget inför 2011 var främst strategiskt och innebar att se över uppdrag, roller och ansvar, beslut och riktlinjer. Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret för integrationsfrågorna i Piteå kommun. Uppdraget är kommunövergripande, även det inte omfattar direkt beslutanderätt över andra nämnders ansvarsområden. Integrationsuppdraget gäller hela kommunen som ort och det är viktigt att kraftsamla kring det genom fortlöpande dialog med olika aktörer på hög nivå. I Kvalitets- och verksamhetsplanen för 2011 fokuserades på några särskilda uppdrag: Organisationsöversyn där uppdraget var att klargöra roller och ansvarsområden mellan olika förvaltningar och att se över styrningen av integrationsuppdraget. Kunskapsuppbyggnad genom olika utbildningsinsatser, projekt, seminarier, mm, för att öka kunskapen om integrationsfrågorna i ett brett perspektiv. Mötesplatser så att ett naturligt socialt samspel uppmuntras. Utvecklingsprojekt som syftar till olika aktiviteter, möten som kännetecknas av en integrationsambition. Samhällsintroduktion, dvs. det kommunala uppdraget att samtliga nyanlända flyktingar skall få 60 timmar samhällsintroduktion. Verksamhetens resultat 2011 Inför 2011 hade ett förslag till förvaltningsövergripande policy och uppdrag skickats till kommunens förvaltningar på remiss. I svaren framkom att det ansågs otydligt hur dokumentet skulle styra och att allt borde samlas i ett dokument. Efter diskussioner på kommunledningsnivå fick förvaltningen i uppdrag att skriva en ny policy och program för integrationsfrågorna, som skulle samlas i ett dokument. Ett nytt policydokument togs fram och lämnades till nämnden för beslut. Förslaget var att även detta dokument skulle ut på remiss. Nämnden fattade dock beslut om att lämna det till kommunstyrelsen, som i december 2011 beslutade att anta den nya policyn efter att den i delar redigerats. Policyn innehåll dock ingen översyn av roller och ansvar, däremot lämnades uppdrag till kommunen och dess nämnder att genomföra aktiviteter som syftade till att genomföra policyn i Piteå kommun. Då det inte på ett tydligt sätt går att sära på frågorna om kunskapsutveckling, mötesplatser och utvecklingsprojekt redovisas här de aktiviteter som genomförts under 2011 och som omfattas av alla tre fokusområdena. Utställningen Hedersrelaterat våld en fråga för de andra genomfördes i samarbete med Konsthallen och Biblioteket. Det var en interaktiv utställning framtagen av Diskrimineringsbyrån Uppsala om kopplingen mellan våld, etnicitet, kön, ålder, religion och sexuell läggning. Utställningen visade verk av bland andra Elisabeth Ohlson Wallin, Kajsa 10

11 Haglund och Christina Cho Nylund. Besökarna fick möta sina föreställningar om hedersrelaterat våld och tillfälle att diskutera heder i olika kulturer, såväl i andras, som i vår egen. Utställningen pågick i fyra veckor. Varje helg hölls olika program för att stärka och bredda utställningens ambition, bland annat genom att Röda korset höll ett seminarium om mångfald och solidaritet. Mångfaldsdagen genomfördes samband med nyinvigningen av Studiecentrum, i slutet av oktober 2011i. På Studiecentrum visades den mångfald som karaktäriserar verksamheterna och besökarna kunde vandra runt för att få en inblick i aktiviteterna. De bjöds också på buffé och underhållning. Dagen avslutades med en politikerdebatt i sessionssalen där Bengt-Urban Fransson från Piteåtidningen svarade för utfrågningen. Många besökare deltog i invigningen, men färre i den senare debatten. När det gäller utveckling och projekt följdes modellen mikrolån, dvs. en gräsrotstanke att många små projekt med stor variation skapar dynamik i samhället och en rik mylla för utveckling. Vi har på hemsidan, i Vardagsrummet, mm, uppmanat medborgare och föreningsliv att ta initiativ till integrationsprojekt och därmed fått en rik flora av förslag. De projekt som beviljades medel var: Projektet Ajm o kalltjör fränd som bedrevs inom ramen för ett projektarbete på Strömbackaskolan beviljades 4100 kr. Sfi inom vuxenutbildningen, Piteå kommun beviljades 6750 kr för genomförande av projektet Innebandyspel. För att arrangera kulturmöten på Studiecentrum genom olika idrottsliga aktiviteter för ungdomar ca år beviljades bidrag på 5000 kr. Piteå Församling beviljades 3000 kr för projektet Skoterutflykt Projektet genomfördes som ett arrangemang under en dag i mars Piteå Teaterförening beviljades 7000 kr för projektet Teater som mötesplats för att kunna bjuda in minst två gymnasieklasser till föreställningen. Piteå Västra Rotaryklubb beviljades kr för projektet Möten med mervärde, där flyktingar och invandrare bjöds in för att berätta om sig själva och skapa nätverk. Piteå Entreprenörerna beviljades 7000 kr för projektet Fotboll för alla med syftet att genom fotboll samlas, spela och umgås. Samhällsorienteringen genomfördes som ett samverkansprojekt mellan kommunerna Luleå, Piteå, Boden och Älvsbyn. Samverkan var nödvändig för den kompetens som behövdes. Ingen kommun kan genomföra ett så brett uppdrag på egen hand. Genom samverkan kunde vi ta vara på samtliga kommuners erfarenheter. Luleå fick i uppdrag att vara samordnare, medan övriga kommuner ingick i styrgruppen. Till projektet ansöktes om medel via Länsstyrelsen, som beviljade ansökan. Därmed kunde en projektledare anställas. Samhällsorineteringen skall garantera alla nyanlända flyktingar 60 timmar samhällsinformation, med möjlighet att undervisas genom tolk på det egna språket. Den första utbildningsomgången genomfördes med start den 21 oktober 2011 och var lyckad med avseende på deltagarnas reaktioner. Med anledning av den nya etableringsreformen, som innebär att Arbetsförmedlingen tar över kommunens roll i vissa frågor, har ett avtal tecknats mellan Af och Piteå kommun. Processen fram till avtalet var lång och arbetsam, då det på många håll fanns oklarheter om hur ansvaret fördelas mellan myndigheterna. Ett avtal togs dock fram och ligger nu till grund för det integrationsarbete och etableringsuppdrag som åligger arbetsförmedlingen och kommunen. I övrigt kan nämnas att Attraktiv och uthållig kommun har ett integrationsprojekt som legat under förvaltningschefen för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Projektet har syftat till att aktivera samhället utanför kommunen, som idrottsföreningar, företag, studieförbund och andra intresserade. Meningen har varit att dessa ska komma med förslag och genomföra 11

12 gemensamma projekt. Ett lyckat exempel är Språkcafé, som varit mycket uppskattat bland de som deltagit. Måluppfyllelse 2011 Måluppfyllelsen får till stora delar anses vara god. En ny policy med integrationsprogram, flera arrangemang med mångfald och diskriminering som huvudtema, många små projekt som skapat nya mötesplatser och aktiviteter samt att samhällsorientering kunnat starta i samverkan med de andra kommunerna i 4kanten talar för det. Det gör också att ett avtal tagits fram i samverkan med Arbetsförmedlingen som tydliggör roller och ansvar i den nya etableringsreformen. Däremot har inte någon större kartläggning av organisation och ansvarsområden internt i kommunen genomförts, då det i första hand har varit viktigt att lägga en grund i form av en policy och ett handlingsprogram för kommunen. Utvecklingsbehov Kommunfullmäktige har fastställt ett program för kommunens integrationsarbete. Arbetet med att implementera programmet kommer att blir det huvudsakliga uppdraget för en integrationssamordnare. Ett fortsatt utvecklingsarbete behövs inom följande områden: Värdskap/dörrar in Information/kunskap Arbete/entreprenörskap Mötesplatser/arenor 3c. EU-samordning Verksamhetens inriktning och förutsättningar inför 2011 En utvärdering av det tidigare EU-arbetet genomfördes under hösten Utvärderingen ledde till att nya riktlinjer för EU-arbetet antogs av nämnden i början av EU-projekten ska framförallt användas för att: Möjliggöra för fler att få grundläggande utbildning såväl teoretiskt som yrkesmässigt. Möjliggöra för de som är långt från arbetsmarknaden att etablera sig på den. Det gäller särskilt invandrare, ungdomar och personer med behov av försörjningsstöd. Möjligöra för fler till mobilitet det vill säga att studera, praktisera eller arbeta i andra länder. De viktigaste programmen och fonderna som förvaltningen använder sig av är Europeiska Socialfonden (ESF) och Programmet för livslångt lärande (LLP). Förvaltningen har en heltidsanställd EU-samordnare, som bland annat deltar i kurser och konferenser inom EU-området. Dessutom bevakas nya utlysningar via nyhetsbrev och aktivt sökande på webben. Pågående projekt rapporteras till respektive myndighet och nämnden. För de större projekten sker extern utvärdering. 12

13 Verksamhetsresultat 2011Pågående projekt vid årsskiftet , där förvaltningen är projektägare, framgår av följande tabell. Fond Projekt Beskrivning Projekttid ESF UTAN För unga som inte avslutat gymnasiet tillsanmans med Luleå LLP LdV mobilitet River out Erfarenhetsutbyte för personalen vid Älvens gruppboende för ensamkommande flyktingbarn LLP LdV mobilitet Step forward Utlandspraktik i 3 veckor för deltagare. LLP Grundtvig multilateralt. DELFI Metodutveckling av språkinlärning för invandrare med partners från fem länder ESF Norrsken För långtidsarbetslösa tillsammans med Arvidsjaur Avslutade EU-projekt 2011 Program/fond Projekt/aktiviteter Projekttid LLP Grundtvig partnerskap SUNDIAL Samtliga verksamheter inom förvaltningen har under året medverkat i olika EU projekt. Ett nytt stort ESF-projekt och två Leonardo da Vinci-projekt har beviljats. Förutom de projekt där förvaltningen är projektägare har förvaltningen deltagit i ytterligare tre projekt där andra är projektägare. En ansökan om ett stort ESF-projekt har inte beviljats. Under året har 35 resor gjorts av personal från förvaltningen samt ytterligare tre från samarbetspartners i projekt, för att delta i studiebesök och konferenser utomlands. De flesta inom ramen för pågående EU-projekt. En grupp på fem deltagare har praktiserat i två veckor i Belgien. En föreläsning om användandet av sociala medier har genomförts i Piteå av partner från Nederländerna. En utbildningsdag om Europa 2020 strategin har genomförts för all personal och nämnden. Måluppfyllelse 2011 När det gäller projekt inom Europeiska socialfonden (ESF) finns det fungerande rutiner och samarbeten. I huvudsak nås också målen med projekten, även om inte alla beviljade medel har kunnat utnyttjas. Även vad gäller de olika projekten inom Programmet för livslångt lärande 13

14 (LLP) såsom Grundtvig och Leonardo da Vinci finns väl fungerande rutiner. Det Europeiska nätverket blir allt större. Det ekonomiska utfallet blev 6,3 % av bruttobudget, jämfört med målet 5 %. Utvecklingsbehov EU-rådet har antagit en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, och vidare har arbetet med de nya programmen som ska gälla för nästa programperiod som börjar 2014 inletts. Bevakning av dessa kommer att behöva prioriteras för att även i fortsättningen vara framgångsrika i EU-arbetet. Kommunens revisorer har genomfört en särskild granskning av förvaltningens projektverksamhet. Med anledning av den ska indikatorer tas fram för ledning och styrning av EU-projekten. 14

15 4. Upphandlad utbildning Verksamhetens inriktning och förutsättningar inför 2011 Under 2011 har tillgången till resurser varit större än normalt, genom att yrkesvux omfattade ca 80 helårsplatser inom yrkesutbildningar. Det gjorde att många olika utbildningar kunde genomföras. Verksamhetens inriktning hade några fokusområden, där en halvering av ungdomsarbetslösheten stod högst på agendan. Andra viktiga utvecklingsområden var ett bättre kvalitetsarbete, med en genomgripande implementering av kvalitetssystemet, en jämnare könsfördelning på yrkesutbildningarna och insatser för att underlätta för deltagare med annat modersmål än svenska att delta i utbildningarna. Verksamhetens resultat 2011 Nyckeltal. Nyckeltalen visar volymen på och effekten av yrkesutbildningarna. De ger underlag att värdera om yrkesutbildningar ger önskade resultat, dvs. om de som går dem får arbete, om utbudet har rätt inriktning och om utbildningar getts i rätt i tid i förhållande till årstider och konjunktur. Siffrorna från 2009 ser stora ut i jämförelse med Det beror på ändrad definition av strategiska yrkesutbildningar. Ändringen innebär att utbildningar som är Yrkesvux-kurser, men inte är sammanhållna utbildningar, inte längre räknas. Tolkningen av vad som utgör strategisk yrkesutbildning är alltså snävare 2011 än tidigare. Vad gäller effekten av dessa utbildningar, dvs. hur många som får arbete efter utbildningen, är resultaten som förväntat och något ökande. Det beror på att undersköterskor varit efterfrågade och att nästan alla yrkesförare fått arbete direkt efter utbildning Verksamhetsmått (nyckeltal) kv m tot kv m tot kv m tot Antal personer som genomgått strategisk yrkesutbildning Andel av de som gått strategisk yrkesutbildning som erhåller arbete Volymutveckling. Volymutvecklingen är positiv i och med en ökning av antalet genomförda utbildningar. Under 2011 nådde yrkesvux sina största volymer och det var det år med flest platser tilldelade från staten. Även här var det som förväntat en volymökning på efterfrågade utbildningar från medborgarna. Av tabellen på nästa sida framgår att volymökningen började redan 2010, då de flesta utbildningar sträcker sig över årsskiftet. Största volymerna var på distanskurser via Hermods, vilket beror på att många läser på kompletterande kurser som inte erbjuds i egen regi. Utbildningarna inom svets och omvårdnad har också haft stora volymer, dels på grund av att dessa utbildningar omfattar många kurser, dels på grund av att flest deltagare läst dessa utbildningar. 15

16 Utbildning Vår Höst Vår Höst Vår Höst Teknikutbilda varav kvinnor varav män Hermods varav kvinnor varav män Jensen varav kvinnor varav män Lernia Bygg varav kvinnor varav män Lernia Rest varav kvinnor varav män Lernia Städ varav kvinnor varav män Lernia Svets varav kvinnor varav män Lernia Omvårdn varav kvinnor varav män Lernia Handel varav kvinnor varav män Lernia El varav kvinnor varav män Lernia Fast varav kvinnor varav män Lernia CNC varav kvinnor varav män Miroi varav kvinnor varav män NTI varav kvinnor varav män NUAB varav kvinnor varav män Yrkesförare varav kvinnor varav män Maskinförare varav kvinnor varav män Praktik varav kvinnor varav män Totalt Resultatutveckling. Resultatutvecklingen är ganska stabil över tid. Utmärkande är våren 2010 som avviker lite mer från de övriga mätningarna. En annan iakttagelse är att avbrotten minskar något över tid, dock ökar inte antalet IG. 16

17 Tabellen gäller samtliga kursdeltagare Resultat Vår Höst Vår Höst Vår Höst Avbrott, % Betyg, % Ork kurs, % Betyg saknas, % Fortsätter, % Resultat jämförelse mellan kvinnor och män. Tydligast här är att avbrotten minskat markant i tidsserien för kvinnor samtidigt som det är en ökande andel som har betyg saknas. För männen är det svårare att se någon tydlig trend, då det varierar över tid. Resultat - kvinnor Resultat Vår Höst Vår Höst Vår Höst Avbrott, % Betyg, % Ork kurs, % Betyg saknas, % Fortsätter, % Resultat - män Resultat Vår Höst Vår Höst Vår Höst Avbrott, % Betyg, % Ork kurs, % Betyg saknas, % Fortsätter, % Betygsfördelning, av de som fått betyg. Även när det gäller betygsfördelningen bland de som har gått till betyg ser resultatet stabilt ut över åren. Fördelningen är som förväntat och den stora majoriteten får G och VG. Tabellen gäller samtliga kursdeltagare som fått betyg Resultat Vår Höst Vår Höst Vår Höst IG, % G, % VG, % MVG, % Betygsfördelning jämförelse mellan kvinnor och män. När det gäller könsskillnader pekar nedanstående tabeller på det vi redan visste, att kvinnor har något bättre resultat vad gäller betygen VG och MVG. En iakttagelse är att hösten 2011 visar en liten ökning för båda könen vad gäller IG. Om det är en trend eller en tillfällighet är svårt att säga. 17

18 Betyg - kvinnor Resultat Vår Höst Vår Höst Vår Höst IG, % G, % VG, % MVG, % Betyg - män Resultat Vår Höst Vår Höst Vår Höst IG, % G, % VG, % MVG, % Förändringar i verksamheten Den viktigaste förändringen över åren är den volymökning som visade sig redan under Ökningen berodde på yrkesvux, den reform som fasas ut under 2012 och Vad gäller resultat ser man att det över tid inte har skett några stora förändringar annat än svaga tendenser. De tydligaste tendenserna är att antalet avbrott minskat över åren och att antalet IG var störst under hösten Det rör sig emellertid om så små skillnader att det knappast går att dra några säkra slutsatser. Vad gäller resultaten för dem som går till betyg, följer dessa trenden att kvinnor generellt sett har något bättre resultat på de högre betygsnivåerna. Andelen som går till betyg har i genomsnitt legat på ca 50 procent över tid, borttaget dem som ännu inte fått sin betygskatalog inlämnad vid mättillfället och dem som går vidare till nästa mätperiod. Mönstret har varit detsamma över de senaste åren. Intressant är våren 2010 som kraftigt avviker från trenden, men vars siffror inte går att förklara med annat än att det kan röra sig om något mätfel eller någon exceptionell händelse som inte har redovisats. Värdegrundsfrågor Likabehandling. Värdegrundsarbetet baseras på den lagstadgade likabehandlingsplan som skall finnas i alla verksamheter. Samtliga upphandlade leverantörer har redovisat sin Likabehandlingsplan och genomfört olika aktiviteter som utbildningsdagar, samtal vid introduktion etc. Vår egen likabehandlingsplan får ett naturligt fokus på antagningsrutiner, vägledningssituationen samt uppföljning av deltagarna. Några anmälningar om kränkningar eller diskriminering har heller inte varit aktuella. Deltagarnas åsikter om verksamheten. Deltagarna är mycket nöjda med verksamheten enligt vad som har framkommit vid kursråden på utbildningarna. Lernias elektrikerutbildning hade en del barnsjukdomar då det rört sig om en helt nystartad utbildning. De inledande problemen har dock löst sig allt eftersom. En del på fastighetsskötarutbildningen har också klagat på dålig information om villkoren för utbildningen, bland annat med resor etc. Sammanfattande kommentarer. Resultaten kan tolkas som ganska stabila över tid. Det finns några trender som redan nämnts och frågan är vad som bör förbättras. När det gäller avhopp kan de aldrig undvikas helt, men däremot finns det säkert en del att göra vad gäller vägledningens precision och kunskaperna om målgruppen (de nya unga) hos lärare och rektorer. Man kan ana att vi börjar få in en grupp som behöver en tydligare vägledning, för att 18

19 få ett bättre underlag till beslutet att börja läsa, så att de inte går in i utbildningssituationer de inte orkar slutföra. En tydligare uppföljning skulle kunna minska till siffrorna för avhopp och antalet IG, även om det inte finns någon tydlig trend i ökningen av dessa. En sådan uppföljning skulle också ge ledtrådar till innehållet i en bättre vägledning och kartläggning. Siffrorna är inte alarmerande, men varje människas misslyckande i utbildningarna är ett misslyckande även för dessa. Det som bör ses som alarmerande är de siffror vi nu sett under mycket lång tid och som visar att vi har svårt att rekrytera män till teoriutbildningarna. Det kan man kanske acceptera under en viss tid som en tillfällig trend, men genom att den är ihållande blir tolkningen att samhället håller på att dras isär och att segregering inte bara drabbar diskriminerade minoriteter. Jämställdheten måste börja omfatta mäns lika tillgång till högre akademisk utbildning. Det farligaste ett samhälle kan ha är en stor grupp marginaliserade unga män. Det som inte fångas upp i det statistiska underlaget är den skillnad utbildningarna kan medföra för individen vad gäller ett stärkt självförtroende, en nyvunnen stolthet och bättre förutsättningar att bli en aktiv och deltagande medborgare. Inte heller syns att deltagaren erhållit en bättre helhetssyn på sig själv och samhället, insett kraften i de egna besluten och att det går att påverka sin egen framtid. Det är viktiga resultat som är svåra att fånga i den statistik som tas fram för att beskriva verksamhetens resultat. Måluppfyllelse 2011 Vuxenutbildningen styrs från två håll. Staten har genom skollag, förordning, läroplan och kursplaner mycket omfattande och ambitiösa mål. I botten ligger värdegrunden med respekt för person och våra olikheter. För vuxenutbildningen är det också tydligt att den skall utgå från individens behov både vad gäller innehåll och metod. För att möta vuxna kräver styrdokumenten mer flexibilitet i tid och rum, ökad tillgängligheten och att undervisningen anpassas målgruppen, dvs. vuxna i Piteå. För samtliga dessa mål är måluppfyllelsen mycket hög. Genom vuxenutbildningen har medborgarna i fem kommuner tillgång till ett utbud av kurser som omfattar nästan alla kurser på gymnasial nivå. Därutöver kan medborgarna välja mellan undervisningsformer: närstudier i klassrum, blandat lärande och rena distanskurser. Varje deltagare får en individuell studieplan som är det levande dokument som skall styra utbud och deltagarens väg genom utbildningssystemet. Det som egentligen begränsar utbudet är ekonomin. Trots detta har vi fortfarande förbättringsbehov, t.ex. vad gäller uppföljning på individnivå och vägledning. Allmänt sett behövs en modernisering av utbildningssystemet och bättre kunskaper om IT. De särskilda mål som var satta för verksamheten var att kvalitetssystemet skulle implementeras i verksamheten och en jämnare könsfördelning på yrkesutbildningarna. Implementeringen är ännu inte helt på plats, utan arbetet fortsätter under Anledningen har varit att en ny upphandling genomfördes 2011, vilket medfört att vi har fått avvakta att leverantörerna kontrakteras i avtal som ställer krav på uppföljning etc. Närmast 2012 skall samtliga leverantörer redogöra för hur vårt kvalitetssystem kan harmoniseras med deras. När det gäller jämnare könsfördelning på yrkesutbildningarna är det mycket svårt att nå det målet. Deltagarna är mycket könsbundna i sina yrkesval och även om vi i reklam och annat strävar efter könsneutrala val har framgången i detta uppdrag varit liten. En hel del projekt som syftat att bryta detta könsmönster har följts genom åren, men få eller inga av dessa har visat sig ge resultat över tid. Den viktigaste aktören i detta, som nu också visar upp en ny och 19

20 tydligare ambition, är industrin och framgångar kan nog nås i samverkan med dem. Vad gäller hantverksyrken i små och medelstora företag, vården, etc., är det mycket svårare att hitta en framgångsrik väg. Utvecklingsbehov Det finns flera utvecklingsområden för verksamheten. Kvalitetsarbetet behöver fortsätta att utvecklas i samverkan med leverantörerna. I det ingår också en bättre uppföljning av deltagarnas resultat på individnivå, för att säkra att de får rätt utbildning och att de gör framsteg. Vägledningen behöver stärkas för att bättre kunna kartlägga och validera och för att få bättre underlag inför beslut om utbildningsväg och antagning. Fortsatt utveckling av samverkan inom 5kanten och regionalt. Samplanering behövs, liksom kunskapsutbyten mellan kommunerna. Samverkan med industrin och utvalda företag för riktade rekryteringsinsatser som kan hjälpa att bryta det tydliga könsmönster som fortfarande råder inom våra utbildningar. Hitta former för teoriutbildning som inte lämnar så stora mängder män utanför som det uppenbarligen gör idag. Ett resonemang bör föras om vad en modernisering av utbildningarna innebär och definiera utvecklingsområden för detta, med hänsyn tagen till attityder, kommunikationsformer, kunskapsfilosofi, en global värld, klimatutvecklingen och den ekonomiska framtiden. 20

21 Avdelningen för vägledning och service Verksamhetens inriktning och förutsättningar inför 2011 Inför 2011 omorganiserades förvaltningens avdelningar och avdelningen för vägledning och service kom att svara för förvaltningens utåtriktade verksamhet. Som förstagångsbesökare möter individen i första hand personal inom denna avdelning, oavsett om det sker via besök vid Vägledningscentrum eller vid Studiecentrum. Avdelningen är indelad i två verksamheter: Vägledning och Service. Inom vägledningsdelen svaras också för det strategiska samarbetet med arbets- och näringsliv och har haft uppdraget att analysera rekryteringsprocessen till avdelningens alla verksamheter. Verksamhetens resultat 2011 De konkreta verksamhetsresultaten redovisas under respektive delverksamhet. Sammanfattningsvis kan sägas att besöksfrekvensen inom vägledningsdelen legat på en stabilt hög nivå under året vilket till följd av begränsningar i personalresurser medfört att kärnverksamheten prioriterats och att bland annat uppsökande verksamhet inte bedrivits fullt ut i avsedd omfattning. Inom verksamheten har bland annat arbetet med analys av kompetensoch utbildningsbehov utvecklats under året. När det gäller verksamheten inom service har antalet distansstuderande ökat och tillgången till modern teknik förbättrats. Den interna servicen kännetecknas av flexibilitet och ojämn belastning, bland annat till följd av att EUprojekt periodvis befinner sig i tunga administrativa faser. Måluppfyllelse 2011 Måluppfyllelsen i verksamheten är överlag relativt god. När det gäller vägledning är många mål långsiktiga och därmed svåra att entydigt värdera. De särskilda uppdragens måluppfyllelse redovisas under respektive delverksamhet Utvecklingsbehov Avdelningens utvecklingsbehov handlar dels om att stärka det strategiska arbetet med kompetensanalyser samt de aktiva och uppsökande insatser som riktas till särskilda målgrupper. Den interna servicen behöver fortlöpande utvecklas bland annat till följd av förändrade redovisningskrav. Den externa servicens utvecklingsbehov bestäms av förändrade förväntningar från de som använder den service som ges och även av utvecklingen hos externa utbildningsanordnare. De specifika utvecklingsbehov som finns anges under avsnitten för respektive delverksamhet. 5a. Vägledning Verksamhetens inriktning och förutsättningar inför 2011 Vägledningscentrum har varit ingång till vuxenutbildningen och fungerat som gränssnittet gentemot allmänheten. Ansökningar till förvaltningens utbildningar har hanterats av verksamheten liksom studieplanering inför kursstart. Verksamheten arbetar för att vara en offensiv funktion och ansvarar för kontakterna med närings- och arbetsliv. Kunskap om kompetensbehov i kommunen som ort har utvecklats genom aktiva kontakter, kartläggning och analys. Det har legat till grund för bedömningar av hur utbudet av vuxenutbildning ska utformas. Omvärldsbevakning kring utbildningsfrågor i 21

22 allmänhet och vuxenutbildning i synnerhet är en viktig del av verksamhetens ansvar. Behov av yrkesutbildning genom yrkeshögskola och yrkesvux ska särskilt beaktas. Ett annat ansvarsområde gäller högskolefrågor i bred mening. Samverkan ska genomföras med en mängd lärosäten för att kunna erbjuda högskoleutbildningar som ges lokalt i Piteå. Ytterligare ett ansvarsområde är kunskapsuppbyggnad kring validering, som blir än viktigare i framtiden. Dessutom har samordningsfunktionen för vuxenutbildningsfrågor överförts till verksamheten, vilket inneburit kontakter med andra parter inom Femkanten, regionalt och nationellt. Verksamheten utför många arbetsuppgifter på uppdrag av rektorerna i förvaltningen. Verksamheten har under 2011 haft följande särskilda uppdrag: att kvalitetssäkra antagningsrutiner i dialog med förvaltningens rektorer att ta fram förslag för mer jämställd vägledning med grund i CEMR (särskilda insatser för att uppmuntra icketraditionella karriärval) och att använda resultat från HÅJprojektet. att verkställa nämndens beslut om framtidens vuxenutbildning att under våren 2011 färdigställa behovsanalys för vuxenutbildning inför kommande år. att utveckla former och metoder för analys och bedömning av utbildningsbehov, som flexibelt kan översättas i utbildningsutbud, som dels matchar behoven på arbetsmarknaden på kort och lång sikt, dels matchar behoven bland invånarna och bidrar till att höja den allmänna utbildningsnivån i kommunen. att strukturera arbetet för dialog med arbets- och näringsliv samt övriga samverkansparter. att framställa underlag för ansökan om yrkesvux under året och inför att säkerställa att formulär för studieplan innehåller de uppgifter som behövs för uppföljning enligt nationella direktiv. att förbereda för reformering av vuxenutbildningen enligt statliga beslut. Verksamhetens resultat Verksamhetsmått (nyckeltal) kv m tot kv m tot kv m tot Antal kontakter VLC Ekonomiskt resultat, tkr* Omsättning, mkr* Personal* 2,5 1,0 3,5 *Jämförelsesiffror från tidigare år saknas eftersom verksamheten är omorganiserad och inte kan jämföras med tidigare siffror 22

23 Antalet kontakter Antalet kontakter VLC 2011 Besök, telefon och mejl Uppdelat på kvinnor och män, månadsvis 0 Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kvinnor Män Vägledningsverksamheten är nyorganiserad från januari Den leds dels av avdelningschefen för vägledning och service samt av en samordnare med verksamhetsansvar. Verksamheten har under året inte haft tillräckliga personalresurser för att genomföra sina uppdrag på bästa sätt. Det har gjort att kärnverksamheten har fått prioriteras. Statistiken visar att det är betydligt fler kvinnor än män som kontaktar vägledningen. Det har samband med att fler kvinnor än män i allmänhet söker sig till utbildningsväsendet. Efterfrågan var störst under perioden september till november (statistik för januari-februari saknas). Under juli har verksamheten begränsad service till allmänheten. Intressant är att det enbart var under juli månad som fler män än kvinnor kontaktade vägledningen, något som sannolikt är kopplat till starttider för utbildningar inom yrkesvux. En sammanställning har gjorts över uppsökande aktiviteter med deltagarfokus under året. Den visar att aktiviteterna var fler under det första halvåret. Under det andra halvåret var 23