Timely treatment in stroke and TIA Annika Nordanstig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Timely treatment in stroke and TIA Annika Nordanstig"

Transkript

1 Timely treatment in stroke and TIA Annika Nordanstig Huvudhandledare: Katarina Jood, MD, PhD Bi-handledare: Lars Rosengren, MD, PhD, Professor Bi-handledare: Göran Bergström, MD, PhD, Professor

2 Varför får inte fler patienter effektiv reperfusionsbehandling? Vanligaste orsaken är att patienter inte söker i tid! TIDEN avgörande Patienter måste söka snabbare

3 NATIONELLA STROKEKAMPANJEN ETT INITIATIV FRÅN SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER

4 Sekundärprofylax efter TIA och stroke Utan behandling hög risk att återinsjukna i stroke närmaste tiden Risk för återinsjuknande i stroke efter TIA eller stroke % Dagar (efter kontakt) Modifierad bild från Rothwell et al 2007

5 Sekundärprofylax efter TIA och stroke Särskilt hög om orsaken är en symtomgivande karotisstenos Bästa behandlingen är kirurgi i kombination med medicinsk behandling Bättre opereras inom 14 dagar jämfört med efter 14 dagar från senaste symtom, men oklart om ännu tidigare kirurgi skulle vara ännu mer effektivt % Risk för återinsjuknande i stroke efter TIA eller stroke orsakad 2 av karotisstenos TIDEN avgörande! Dagar Baserat på data från Tsantalis et al 2015

6 Mål/Syfte Arbete I: Undersöka svenska befolkningens kännedom om stroke Arbete II: Undersöka nationella strokekampanjens effekt på befolkningens kännedom om AKUT-testet och benägenheten att ringa 112 vid stroke Arbete III: Undersöka om nationella strokekampanjen har lett till om fler som drabbas av stroke kommer in till sjukhus inom tre timmar från insjuknande och om högre andel erhåller reperfusionsbehandlingar Arbete IV: Studera risken för per- och post-operativa komplikationer vid karotisop inom 48 timmar från senaste symtom jämfört med 48 timmar- 14 dagar från senaste symtom

7 Mål/Syfte Arbete I: Undersöka svenska befolkningens kännedom om stroke Arbete II: Undersöka nationella strokekampanjens effekt på befolkningens kännedom om AKUT-testet och benägenheten att ringa 112 vid stroke Arbete III: Undersöka om nationella strokekampanjen har lett till om fler som drabbas av stroke kommer in till sjukhus inom tre timmar från insjuknande och om högre andel erhåller reperfusionsbehandlingar Arbete IV: Studera risken för per- och post-operativa komplikationer vid karotisop inom 48 timmar från senaste symtom jämfört med 48 timmar- 14 dagar från senaste symtom

8 Mål/Syfte Arbete I: Undersöka svenska befolkningens kännedom om stroke Arbete II: Undersöka nationella strokekampanjens effekt på befolkningens kännedom om AKUT-testet och benägenheten att ringa 112 vid stroke Arbete III: Undersöka om nationella strokekampanjen har lett till om fler som drabbas av stroke kommer in till sjukhus inom tre timmar från insjuknande och om högre andel erhåller reperfusionsbehandlingar Arbete IV: Studera risken för per- och post-operativa komplikationer vid karotisop inom 48 timmar från senaste symtom jämfört med 48 timmar- 14 dagar från senaste symtom

9 Mål/Syfte Arbete I: Undersöka svenska befolkningens kännedom om stroke Arbete II: Undersöka nationella strokekampanjens effekt på befolkningens kännedom om AKUT-testet och benägenheten att ringa 112 vid stroke Arbete III: Undersöka om nationella strokekampanjen har lett till om fler som drabbas av stroke kommer in till sjukhus inom tre timmar från insjuknande och om högre andel erhåller reperfusionsbehandlingar Arbete IV: Studera risken för per- och post-operativa komplikationer vid karotisop inom 48 timmar från senaste symtom jämfört med 48 timmar- 14 dagar från senaste symtom

10 Mål/Syfte Arbete I: Undersöka svenska befolkningens kännedom om stroke. Arbete II: Undersöka nationella strokekampanjens effekt på befolkningens kännedom om AKUT-testet och benägenheten att ringa 112 vid stroke. Arbete III: Undersöka om nationella strokekampanjen har lett till om fler som drabbas av stroke kommer in till sjukhus inom tre timmar från insjuknande och om högre andel erhåller reperfusionsbehandlingar. Arbete IV: Studera risken för per- och post-operativa komplikationer vid karotisop inom 48 timmar från senaste symtom jämfört med 48 timmar- 14 dagar från senaste symtom.

11 Timely treatment in stroke and TIA Undersöka befolkningens kunskap om stroke samt effekterna av nationella strokekampanjen Karotislarmstudien Kännedomsundersökningar Effekt på sökbeteende mm delarbete I delarbete II delarbete III delarbete IV

12 Timely treatment in stroke and TIA Undersöka befolkningens kunskap om stroke samt effekterna av nationella strokekampanjen Karotislarmstudien Kännedomsundersökningar Effekt på sökbeteende mm delarbete I delarbete II delarbete III delarbete IV

13 Timely treatment in stroke and TIA Undersöka befolkningens kunskap om stroke samt effekterna av nationella strokekampanjen Karotislarmstudien Kännedomsundersökningar Effekt på sökbeteende mm delarbete I delarbete II delarbete III delarbete IV Studier baserade på telefonintervjuer

14 Timely treatment in stroke and TIA Undersöka befolkningens kunskap om stroke samt effekterna av nationella strokekampanjen Karotislarmstudien Kännedomsundersökningar Effekt på sökbeteende mm delarbete I delarbete II delarbete III delarbete IV Registerbaserad studie

15 Timely treatment in stroke and TIA Undersöka befolkningens kunskap om stroke samt effekterna av nationella strokekampanjen Karotislarmstudien Kännedomsundersökningar Effekt på sökbeteende mm delarbete I delarbete II delarbete III delarbete IV Prospektiv uppföljningsstudie

16 NATIONELLA STROKEKAMPANJEN ETT INITIATIV FRÅN SVERIGES LANDSTING OCH REGIONER

17 Syfte Öka allmänhetens kunskaper om stroke och bidra till att fler söker akut vård i tid AKUT-testet: A - ansikte K kroppsdel U uttal T tid

18 Oktober 2011-december

19 Oktober 2011-december

20 Oktober 2011-december

21 Oktober 2011-december

22 Oktober 2011-december

23 Timely treatment in stroke and TIA Undersöka befolkningens kunskap om stroke samt effekterna av nationella strokekampanjen Karotislarmstudien Kännedomsundersökningar Effekt på sökbeteende mm delarbete I delarbete II delarbete III delarbete IV

24 Metod arbete I och II telefonintervjuer på uppdrag av Sveriges landsting och regioner Strokekampanjen

25 Metod arbete I och II telefonintervjuer på uppdrag av Sveriges landsting och regioner Strokekampanjen

26 Metod arbete I och II telefonintervjuer på uppdrag av Sveriges landsting och regioner ca 1500 personer år/undersökning Ingen intervjuades mer än en gång Professionellt intervjuföretag Strokekampanjen Mindre uppföljande kampanj

27 Delarbete I Kännedom om stroke i Sverige (innan kampanjen)

28 Syfte arbete I Kartlägga svenska befolkningens kunskap om: Strokesymtom Riskfaktorer för stroke Medvetenheten att larma 112 vid tecken på stroke

29 % Resultat arbete I ringa 112 vid strokesymtm kännedom om minst ett strokesymtom kännedom om minst en riskfaktor

30 % Resultat arbete I ringa 112 vid strokesymtm kännedom om minst ett strokesymtom kännedom om minst en riskfaktor

31 % Resultat arbete I ringa 112 vid strokesymtm kännedom om minst ett strokesymtom kännedom om minst en riskfaktor

32 % Resultat arbete I ringa 112 vid strokesymtm kännedom om minst ett strokesymtom kännedom om minst en riskfaktor

33 % Resultat arbete I ringa 112 vid strokesymtm kännedom om minst ett strokesymtom kännedom om minst en riskfaktor

34 % Resultat arbete I ringa 112 vid strokesymtm kännedom om minst ett strokesymtom kännedom om minst en riskfaktor Multivariabel analys: Resultaten stod sig

35 Konklusion - Män har sämre kunskap än kvinnor - Lågutbildade sämre kunskap än högutbildade - Äldre uppger i lägre utsträckning än yngre och medelålders att de skulle ringa 112, men äldre har inte sämre kunskap om symtom och riskfaktorer

36

37 Delarbete II Hade den nationella strokekampanjen någon effekt på befolkningens kunskap? AKUT-testet Ringa 112 Olika genomslag beroende på tex kön, ålder och utbildningsnivå?

38 Har Du hört talas om AKUT-testet? (%) I n t e n s i v f a s I n t e n s i v f a s I n t e n s i v f a s Totalt Allmänheten 0 Sept/okt 2011 Sept/okt 2012 Jan/feb 2013 Sept/okt 2013 Jan/feb 2014 Sept/okt 2014 Jan/feb 2015 Sept/okt 2015 Arbetsplatser och idrottsföreningar Män och yngre Kampanjen startade Kampanjen slutade

39 Har Du hört talas om AKUT-testet? (%) I n t e n s i v f a s I n t e n s i v f a s I n t e n s i v f a s Totalt Kvinnor Män Allmänheten 0 Sept/okt 2011 Sept/okt 2012 Jan/feb 2013 Sept/okt 2013 Jan/feb 2014 Sept/okt 2014 Jan/feb 2015 Sept/okt 2015 Arbetsplatser och idrottsföreningar Män och yngre Kampanjen startade Kampanjen slutade

40 Har Du hört talas om AKUT-testet? (%) I n t e n s i v f a s I n t e n s i v f a s I n t e n s i v f a s Universitet/högskola Gymnasium Yrkesskola Grundskola eller lägre Allmänheten 0 Sept/okt 2011 Sept/okt 2012 Jan/feb 2013 Sept/okt 2013 Jan/feb 2014 Sept/okt 2014 Jan/feb 2015 Sept/okt 2015 Arbetsplatser och idrottsföreningar Män och yngre Kampanjen startade Kampanjen slutade

41 Har Du hört talas om AKUT-testet? (%) 90 Före kampanjen år år år år

42 Har Du hört talas om AKUT-testet? (%) Före kampanjen Under och efter kampanjen (us 2-8) Mindre kunskapsökning hos äldre år år år år *Signifikant interaktion, p<0.0001

43 Ringer 112 vid strokesymtom (%) I n t e n s i v f a s I n t e e n s i v f a s I n t n s i v f a s Signifikant ökning, som i viss mån kvarstod 21 månader efter kampanjslut 2. Effekt i alla subgrupper, men precis som AKUT-testet mindre hos de äldre

44 Konklusion arbete II Kampanjen ledde till ökad kännedom om AKUT-testet och fler uppgav att de skulle ringa 112 vid strokesymtom Kampanjen nådde män lika bra som kvinnor och lågutbildade lika bra som högutbildade, men nådde inte äldre i lika hög utsträckning som yngre och medelålders

45

46 Delarbete III Hade den nationella strokekampanjen någon effekt på Andel till sjukhus <3 timmar Andel trombolys och/eller trombektomibehandlade Olika genomslag beroende på tex kön, ålder och utbildningsnivå?

47 Metod, arbete III SCB Patienter registrerade i Riksstroke okt dec 2014, dvs 1 år innan kampanjstart tom 1 år efter avslutad kampanj

48 Stroke hos person >18 år, reg i Riksstroke, n= Inget svenskt personnummer, n=646 Insjuknat på sjukhus, n=6041 n= patients Tid för insjuknande/ankomst saknas, n= Ischemisk stroke >18 år, n= Blödning, n= Ospec stroke, n=1192 Ischemisk stroke >80 år, n= Analys ankomst <3 timmar, n= Analys erhållit reperfusionsbehandling (18-80 år), n=48 253

49 Stroke hos person >18 år, reg i Riksstroke, n= Inget svenskt personnummer, n=646 Insjuknat på sjukhus, n=6041 n= patients Tid för insjuknande/ankomst saknas, n= Ischemisk stroke >18 år, n= Blödning, n= Ospec stroke, n= % Analys ankomst <3 timmar, n= Ischemisk stroke >80 år, n= Analys erhållit reperfusionsbehandling (18-80 år), n=48 253

50 Stroke hos person >18 år, reg i Riksstroke, n= Inget svenskt personnummer, n=646 Insjuknat på sjukhus, n=6041 n= patients Tid för insjuknande/ankomst saknas, n= Ischemisk stroke >18 år, n= Blödning, n= Ospec stroke, n= % >99% Ischemisk stroke >80 år, n= Analys ankomst <3 timmar, n= Analys erhållit reperfusionsbehandling (18-80 år), n=48 253

51 Andel (%) som inkommer <3 timmar Arbete III p = p = p = Före kampanjen Under kampanjen Efter kampanjen Subgruppsanalys: Enbart kvinnor och de som bodde i storstadsregion förbättrades signifikant q42011 q12011 q22011 q32011 q42012 q12012 q22012 q32012 q42013 q12013 q22013 q32013 q42014 q12014 q22014 q32014 q4

52 Andel <3 h Danmark enl årsrapporter från Danska Apopleksiregister (%) Andel <3 h Danmark

53 Insjuknandetider Arbete III

54 Andel reperfusionsbehandlade (%) Arbete III p = p < p = Före kampanjen Under kampanjen Efter kampanjen q q q q q q q q q q q q q q q q q4

55 Andel reperfusionsbehandlade (%) Arbete III p = p < p = Före kampanjen Under kampanjen Efter kampanjen q q q q q q q q q q q q q q q q q4

56 12 månader före vs 12 mån i slutet av kampanjen; reperfusionsbehandling total och i olika subgrupper Subgrupper OR (95% Cl) Totalt 1.33 ( ) Kön Kvinnor 1.35 ( ) Män 1.32 ( ) Åldersgrupper år 1.26 ( ) år 1.42 ( ) Utbildningsnivå Låg a 1.36 ( ) Hög b 1.30 ( ) Storstadsregion vs övrigt Storstad c 1.25 ( ) Övrigt d 1.39 ( )

57 Konklusion arbete III Nationella strokekampanjen var associerad med ökat andel som behandlades med reperfusionsbehandling och marginellt ökad andel som kom till sjukhus <3 timmar från insjuknande Alla subgrupper (ålder, kön, utbildningsnivå, storstad småstad landsbyggd) förbättrades vad gäller reperfusion Enbart kvinnor och de som bodde i storstadsregion förbättrades avseende ankomst <3 timmar

58 Konklusion arbete III Nationella strokekampanjen var associerad med ökat andel som behandlades med reperfusionsbehandling och marginellt ökad andel som kom till sjukhus <3 timmar från insjuknande Alla subgrupper (ålder, kön, utbildningsnivå, storstad småstad landsbyggd) förbättrades vad gäller reperfusion Enbart kvinnor och de som bodde i storstadsregion förbättrades avseeende ankomst <3 timmar

59 Konklusion arbete III Nationella strokekampanjen var associerad med ökat andel som behandlades med reperfusionsbehandling och marginellt ökad andel som kom till sjukhus <3 timmar från insjuknande Alla subgrupper (ålder, kön, utbildningsnivå, storstad småstad landsbyggd) förbättrades vad gäller reperfusion Enbart kvinnor och de som bodde i storstadsregion förbättrades avseeende ankomst <3 timmar

60 Konklusion arbete III Nationella strokekampanjen var associerad med ökat andel som behandlades med reperfusionsbehandling och marginellt ökad andel som kom till sjukhus <3 timmar från insjuknande Alla subgrupper (ålder, kön, utbildningsnivå, storstad småstad landsbyggd) förbättrades vad gäller reperfusion Enbart kvinnor och de som bodde i storstadsregion förbättrades avseeende ankomst <3 timmar

61

62 Timely treatment in stroke and TIA Undersöka befolkningens kunskap om stroke samt effekterna av nationella strokekampanjen Karotislarmstudien Kännedomsundersökningar Effekt på sökbeteende mm delarbete I delarbete II delarbete III delarbete IV

63 Syfte, delarbete IV Testa hypotesen: Att karotiskirurgi inom 48 timmar från senaste symtom inte (eller endast marginellt) ökar komplikationsrisken jämfört med kirurgi 48 timmar - 14 dagar efter senaste symtom

64 Design prospektiv uppföljningsstudie i VG-region Konsekutiva patienter med TIA, amaurosis fugax, retinal ocklusion och minor stroke pga av signifikant karotisstenos 50-99% enligt NASCET Snabbspår för de som sökte <24 timmar för: - att maximera antalet opererade <48 timmar - att minimera selektion av högriskpatienter till operation <48 timmar Standardiserad preoperativ utredning, bedömning och registrering av variabler Operation <48 timmar från senaste symtom Operation 48 timmar-14 dagar från senaste symtom Uppföljning 30 dagar efter operation avseende ny stroke och död

65 Primärt utfall och sekundära utfall, delarbete IV inom 30 d från op Primärt utfall: - Död och/eller stroke Sekundära utfall: - Stroke - Ipsilateral stroke - Ischemisk ipsilateral stroke

66 Dimensionering, delarbete IV Året före start op 145 pat, varav majoriteten sökte vård samma dag som de insjuknat Vi antog att ¼ (ca 35 pat/år) kunde bli föremål för op inom 48 timmar Mål: Att inkludera 600 pat, varav 150 skulle op inom 48 timmar. Beräknad studietid 4-5 år

67 102 patienter som op på Södra Älvsborgs sjukhus 544 patienter som op på Sahlgrenska sjukhuset Ej valbara: 164 pat Ej valbara: 16 pat Op >14 dagar, n= 5 Stenos <50%, n= 11 Op >14 dagar, n= 133 Trombolys, n= 17 Bor ej i regionen, n= 2 Stenos <50%, n= 8 Asymtomatisk stenos, n= 4 86 patienter möjliga att inkudera 380 patienter möjliga att inkludera Samtycke saknas, n= 27 Språksvårigheter, n= patients inkluderade Samtycke saknas, n= 15 Språksvårigheter, n= 2

68 102 patienter som op på Södra Älvsborgs sjukhus 544 patienter som op på Sahlgrenska sjukhuset Ej valbara: 164 pat Ej valbara: 16 pat Op >14 dagar, n= 5 Stenos <50%, n= 11 Op >14 dagar, n= 133 Trombolys, n= 17 Bor ej i regionen, n= 2 Stenos <50%, n= 8 Asymtomatisk stenos, n= 4 86 patienter möjliga att inkudera 380 patienter möjliga att inkludera Samtycke saknas, n= 27 Språksvårigheter, n= patients inkluderade 90% Samtycke saknas, n= 15 Språksvårigheter, n= 2

69 Grupp <48 timmar (n=75) 48 timmar-14 dagar (n=343) Ålder, medel (SD) 73,05 (8,52) 73,70 (8,51) Kvinnor, % Senaste symtom Amaurosis fugax/retinal stroke, % TIA, % Crescendo-TIA, % 19 5 Minor stroke, % Major stroke, % 0 0,3 Riskfaktorer Diabetes mellitus % Hypertoni, % Rökare, % Hjärtsjukdom, % Procedur Shunt, % Opererad jourtid, n % 49 44

70 Resultat, delarbete IV Primära och sekundära utfall < 48 h (n=75) 48 h 14 d (n=343) p-value OR op <48 h (95 % CI) Stroke och/eller död, n (%) 6 (8.0) 10 (2.9) ( ) Stroke, n (%) 6 (8.0) 9 (2.6) ( ) Ipsilateral stroke, n (%) 6 (8.0) 7 (2.0) ( ) Ipsilateral ischemisk stroke, n (%) 6 (8.0) 5 (1.5) ( )

71 Resultat, delarbete IV Primära och sekundära utfall < 48 h (n=75) 48 h 14 d (n=343) p-value OR op <48 h (95 % CI) Stroke och/eller död, n (%) PRIMÄRT UTFALL 6 (8.0) 10 (2.9) ( ) Stroke, n (%) 6 (8.0) 9 (2.6) ( ) Ipsilateral stroke, n (%) 6 (8.0) 7 (2.0) ( ) Ipsilateral ischemisk stroke, n (%) 6 (8.0) 5 (1.5) ( )

72 Konklusion, delarbete IV Karotislarmstudien visar att op inom 48 timmar är associerat med ökad komplikationsrisk jämfört med op 48 timmar-14 dagar efter en ischemisk händelse Oklart om förhöjd komplikationsfrekvens väger upp minskad frekvens återinsjuknanden Stroke som komplikation till operation Stroke i väntan på operation

73 Konklusion Män och lågutbildade har sämre kunskap om stroke. Äldre uppger i lägre utsträckning att de skulle ringa 112 vid stroke Strokekampanjen ledde till ökad kännedom om AKUT-testet och att ringa 112 vid stroke. Kampanjen nådde inte äldre i lika hög utsträckning som yngre och medelålders Strokekampanjen var associerad med ökat andel som behandlades med reperfusionsbehandling och marginellt ökad andel som kom till sjukhus <3 timmar från insjuknande Karotislarmstudien visar att operation inom 48 timmar vid symtomgivande karotisstenos är associerat med ökad komplikationsrisk jämfört med operation 48 timmar-14 dagar efter en ischemisk händelse

74 Konklusion Män och lågutbildade har sämre kunskap om stroke. Äldre uppger i lägre utsträckning att de skulle ringa 112 vid stroke Strokekampanjen ledde till ökad kännedom om AKUT-testet och att ringa 112 vid stroke. Kampanjen nådde inte äldre i lika hög utsträckning som yngre och medelålders Strokekampanjen var associerad med ökat andel som behandlades med reperfusionsbehandling och marginellt ökad andel som kom till sjukhus <3 timmar från insjuknande Karotislarmstudien visar att operation inom 48 timmar vid symtomgivande karotisstenos är associerat med ökad komplikationsrisk jämfört med operation 48 timmar-14 dagar efter en ischemisk händelse

75 Konklusion Män och lågutbildade har sämre kunskap om stroke. Äldre uppger i lägre utsträckning att de skulle ringa 112 vid stroke Strokekampanjen ledde till ökad kännedom om AKUT-testet och att ringa 112 vid stroke. Kampanjen nådde inte äldre i lika hög utsträckning som yngre och medelålders Strokekampanjen var associerad med ökat andel som behandlades med reperfusionsbehandling och marginellt ökad andel som kom till sjukhus <3 timmar från insjuknande Karotislarmstudien visar att operation inom 48 timmar vid symtomgivande karotisstenos är associerat med ökad komplikationsrisk jämfört med operation 48 timmar-14 dagar efter en ischemisk händelse

76 Konklusion Män och lågutbildade har sämre kunskap om stroke. Äldre uppger i lägre utsträckning att de skulle ringa 112 vid stroke Strokekampanjen ledde till ökad kännedom om AKUT-testet och att ringa 112 vid stroke. Kampanjen nådde inte äldre i lika hög utsträckning som yngre och medelålders Strokekampanjen var associerad med ökat andel som behandlades med reperfusionsbehandling och marginellt ökad andel som kom till sjukhus <3 timmar från insjuknande Karotislarmstudien visar att operation inom 48 timmar vid symtomgivande karotisstenos är associerat med ökad komplikationsrisk jämfört med operation 48 timmar-14 dagar efter en ischemisk händelse

77 Konklusion Män och lågutbildade har sämre kunskap om stroke. Äldre uppger i lägre utsträckning att de skulle ringa 112 vid stroke Strokekampanjen ledde till ökad kännedom om AKUT-testet och att ringa 112 vid stroke. Kampanjen nådde inte äldre i lika hög utsträckning som yngre och medelålders Strokekampanjen var associerad med ökat andel som behandlades med reperfusionsbehandling och marginellt ökad andel som kom till sjukhus <3 timmar från insjuknande Karotislarmstudien visar att operation inom 48 timmar vid symtomgivande karotisstenos är associerat med ökad komplikationsrisk jämfört med operation 48 timmar-14 dagar efter en ischemisk händelse

78

79

80 Faktorer Univariabel logistisk regressionsanalys Multivariabel logistisk regressionsanalys Odds Ratio (95% CI) p-värde Odds Ratio (95% CI) p-värde Ålder 1.01 ( ) Kvinnligt kön 1.06 ( ) Hypertoni 0.77 ( ) Hjärtsjukdom 0.43 ( ) Diabetes 2.24 ( ) Rökning 0.77 ( ) Kontralateral ocklusion 1.61 ( ) Preoperativ statinbehandling 0.45 ( ) Op <48 h 2.90 ( ) ( ) Op jourtid 3.81 ( ) ( ) Shunt 3.58 ( ) ( ) 0.012

81 ensidig domningar ensidig svaghet talsvårigheter synstörning yrsel/balansstörning huvudvärk ensidig domning, inkl ej komplett ensidig svaghet, inkl ej komplett

82 talsvårigheter synstörning yrsel/balansstörning huvudvärk

83 % Kan du påminna dig om att du sett någon reklam/annons om stroke under de senaste månaderna? * * Undersökning 2 Undersökning 3 Undersökning 4 Undersökning 5 * Män Kvinnor *p<0.0001

84 >50% stenos enl NASCET Neurologbedömning Amaurosis fugax TIA Akut CT hjärna Minor Stroke Akut MR hjärna Kontraindikation annan diagnos Kontraindikation, tex utbredd infarkt eller infarkt i fel område Beslut op kärlkirurgi + neurolog Ej lämplig för op Trombendartärektomi inom 48 tim från symtomdebut

85 sökt inom 24 h op inom 48 h % har sökt sjukvård inom 24 h från symtomdebut 11% har op inom 48 h från symtomdebut (avser symtom som fört patient till sjukvård)

86 Resultat arbete II svarsfrekvens Sjukdom Språksvårigheter Avböjde deltagande Svarade inte Intervjuade Undersökning 1 Undersökning 2 Undersökning 3 Undersökning 4 Undersökning 5 Undersökning 6 Undersökning 7 Undersökning 8

87 Före kampanjen Under och efter kampanjen (us 2-8) år år år år år år år år Hört talas om AKUT-testet* Ringer 112 vid strokesymtom** *Signifikant interaktion, p<0.0001, **signifikant interaktion, p<0.0028

88 12 månader före vs 12 mån i slutet av kampanjen; <3 timmar till sjukhus totalt och i olika subgrupper Arbete III Subgrupper OR (95% Cl) Totalt 1.04 ( ) Kön Kvinnor 1.08 ( ) Män 1.00 ( ) Åldersgrupper år 1.05 ( ) år 1.04 ( ) Utbildningsnivå Låg a 1.03 ( ) Hög b 1.03 ( ) Storstadregion vs övrigt Storstad c 1.12 ( ) Övrigt d 1.01 ( ) 1 1.2

89 Antal strokeinsjuknanden per individer >15 år, fördelat på län 2016 Ej kön- och åldersstandardiserat Kön- och åldersstandardiserat

90 Svarsfrekvens i olika grupper Participate (n) Response rate Phoned (n) (%) Total Male Female y y y y

91 Responses No (%) Knowledge of Stroke Symptoms Difficulty understanding or slurred speech 561 (39) Trouble walking/dizziness/loss of balance 341 (24) Numbness 320 (22) Weakness 315 (22) Headache 204 (14) Vision problem 108 (7) Knowledge of Stroke Risk Factors Smoking 580 (40) Stress 435 (30) Hypertension 403 (28) Obesity 334 (23) Unhealthy diet 337 (23) Lack of exercise 277 (19) Alcohol 155 (11) High cholesterol 123 (9) Family history of stroke 110 (8) Cardiovascular disease 76 (5) Diabetes 48 (3) Old age 43 (3) Depression 7 (0.5) Previous stroke 3 (0.2) Salt intake 2 (0.1)

92 Bild supplement arbete I * 41 44* 28 39* * *= p < * 12* * 1 Respondents with specific risk factor Respondents without specific self-reported risk factor

93 Factor Univariable logistic regression analysis Multivariable logistic regression analysis Knowledge of 3 risk factors Odds Ratio (95% CI) P Value Odds Ratio (95% CI) P Value Age, per year 1.00 ( ) Female 1.37 ( ) ( ) Education Primary school Elementary school 1.74 ( ) ( ) High school 1.91 ( ) < ( ) University 2.96 ( ) < ( ) <.0001 Knowledge of 3 stroke symptoms Age, per year 1.00 ( ) Female 1.82 ( ) ( ) Education Primary school Elementary school 2.06 ( ) ( ) High school 1.43 ( ) ( ) University 2.46 ( ) ( ) Intent to call 112 Age, per year 0.98 ( ) < ( ) Female 1.59 ( ) < ( ) Education Primary school Elementary school 0.80 ( ) ( ) High school 1.63 ( ) ( ) University 1.68 ( ) ( )

94

95

96 ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT)

97 Sett reklam senaste månaderna? Var? Variable Observed advertisement in the last months? Survey 1 (n=1443*) Sept-Oct 2011 Survey 2 (n=1440*) Sept-Oct 2012 Survey 3 (n=1480*) Jan-Feb 2013 Survey 4 (n=1503*) Sept-Oct 2013 Survey 5 (n=1506*) Jan-Feb 2014 Survey 6 (n=1504*) Sept-Oct 2014 Survey 7 (n=1519*) Jan-Feb 2015 Survey 8 (n=1518*) Sept-Oct (29%) 735 (52%) 836 (57%) 736 (49%) 779 (52%) 693 (46%) 662 (44%) 649 (43%) TV 168 (12%) 405 (30%) 477 (34%) 342 (24%) 405 (28%) 353 (24%) 296 (20%) 272 (19%) Newspapers 153 (11%) 250 (19%) 251 (18%) 248 (18%) 241 (17%) 195 (13%) 205 (14%) 241 (17%) Internet 9 (0.7%) 20 (1.5%) 42 (3.0%) 41 (2.9%) 49 (3.4%) 42 (2.9%) 42 (2.9%) 36 (2.5%) Other sources 59 (4.3%) 105 (7.8%) 151 (11%) 145 (10%) 143 (10%) 149 (10%) 143 (10%) 125 (8.8%)

98 Jf us 1 med us 8 Variable AKUT test Preintervention (survey 1) n=1443 Postintervention (survey 8) n=1518 OR (95% CI) p-value Adjusted* OR (95% CI) Adjusted* p-value Have heard about the AKUT test 213 (15%) 753 (50%) 1.28 (1.25;1.31) < (1.26;1.33) <.0001 Can recall all keywords in the mnemonic AKUT 4 (0.3%) 35 (2%) 1.36 (1.17;1.57) < (1.15;1.55) Can recall some/all keywords in the mnemonic AKUT 55 (4%) 220 (14%) 1.23 (1.18;1.29) < (1.17;1.28) < Intent to call (65%) 1109 (73%) 1.06 (1.03;1.08) < (1.03;1.08) <.0001 For categorical variables n (%) is presented. OR, p-value, adjusted OR and adjusted p-value are taken from logistic regression. *Adjustment made with gender, age (piecewise linear), education, relative have had a stroke, smoking, physical inactivity, diabetes and overwei ght

99 Jf us 2-5 med us 8 During and Variable directly after the campaign survey 2-5 n= months after the campaign survey 8 n=1518 OR (95% CI) p-value Adjusted* OR (95% CI) Adjusted* p-value AKUT test Have heard about the AKUT test 3000 (51%) 753 (50%) 0.95 (0.85;1.06) (0.85;1.07) Can recall all keywords in the mnemonic AKUT 203 (3.4%) 35 (2.3%) 0.67 (0.46;0.96) (0.48;0.99) Can recall some/all keywords in the mnemonic AKUT 1359 (23%) 220 (14%) 0.57 (0.49;0.67) < (0.48;0.66) < Intent to call (76%) 1109 (73%) 0.87 (0.77;0.99) (0.76;0.99) For categorical variables n (%) is presented. OR, p-value, adjusted OR and adjusted p-value are taken from logistic regression. *Adjustment made with gender, age (piecewise linear), education, relative have had a stroke, smoking, physical inactivity, diabetes and overweight

100 Variable Patients arriving <3 h from stroke onset (%) Patients receiving reperfusion therapy (%) 12 months pre campaign Final 12 months of campaign 12 months post campaign 12 months pre campaign Final 12 months of campaign 12 months post campaign Total Sex Male Female Age group y y y y a 11.7 a 13.2 a 85+ y Education Primary school Secondary school University >3 years Country of birth Sweden or other Nordic Other European Other Community size >200, , <40,

101 Kvalificerande händelse Stroke and/or death/total numbers in the group (%) Qualifing event a Total CEA b <48 h CEA b 48 h-2 w Amaurosis fugax/retinal stroke, n (%) 3/100 (3) 1/18 (6) 2/82 (2) TIA, n (%) 5/134 (4) 2/28 (7) 3/106 (3) Crescendo TIA, n (%) 1/31 (3) 1/14 (7) 0/17 (0) Stroke, n (%) 7/153(5) 2/15 (13) 5/138 (4) Total, n (%) 16/418 (4) 6/75 (8) 10/343 (3)

102 Qualifying event a Preop mrs b Preop NIHSS c Time to surgery d Endpoint, timing Type of endpoint Probable etiology to stroke Patency of the treated artery after primary endpoint Outcome at 30 days mrs b Outcome at 30 days NIHSS c Stroke d Day 3 Ipsilateral haemorrhagic stroke and death Amaurosis fugax d Day 0-2 e Ipsilateral ischemic stroke TIA d Day 0 f Ipsilateral ischemic stroke Stroke d Day 0 f Ipsilateral ischemic stroke Stroke d Day 0-2 e Ipsilateral ischemic stroke TIA d Day 1 Contralateral ischemic stroke No hyperperfusion g Not investigated 6 Undetermined Not investigated 2 1 Thrombosis or occlusion of CTA showed thrombosis in 1 0 the carotid artery h ICA Thrombosis or occlusion of CTA showed thrombosis in 3 3 the carotid artery h ICA Undetermined Not investigated 0 0 Symptomatic carotid stenosis on contralateral side Not investigated 0 0 Stroke d Day 28 Contralateral ischemic Small artery occlusion Not investigated 1 1 stroke TIA d Day 2 Ipsilateral No hyperperfusion g Not investigated 5 18 haemorrhagic stroke Stroke d Day 28 Death (in sepsis) - Not investigated 6 Retinal stroke d Day 0 f Ipsilateral ischemic Thrombosis or occlusion of ICA thrombosis at reoperation, 0 2 stroke the carotid artery h CTA not performed TIA 0 0 <48 h Intraoperative Ipsilateral ischemic Undetermined Not investigated 1 0 stroke Stroke 3 5 <48 h Intraoperative Ipsilateral ischemic stroke Thrombosis or occlusion of the carotid artery h CTA confirmed occluded ICA 3 5 Amaurosis fugax 0 0 <48 h Day 1 Ipsilateral ischemic stroke Crescendo TIA 2 0 <48 h Day 0-2 e Ipsilateral ischemic stroke TIA 0 0 <48 h Intraoperative Ipsilateral ischemic stroke Stroke 1 0 <48 h Intraoperative Ipsilateral ischemic stroke Thrombosis or occlusion of the carotid artery h Re-operation showed suturerupture, thrombosis of ICA and massive bleeding 5 16 Undetermined Not investigated 2 1 Thrombosis or occlusion of the carotid artery h CTA confirmed occluded ICA 4 7 Undetermined CTA showed normal anatomy 4 8 in extra- and intracranial

103 Delay to carotid endarterectomy from onset of most recent ischemic event <48 hours 48 hours- 14 days Preoperative medication a, n Antithrombotic therapy 75 (100) 343 (100) Aspirin, n (%) 23 (31) 130 (38) Clopidogrel, n (%) 23 (31) 81 (24) Aspirin+dipyridamole, n (%) 16 (21) 68 (20) Aspirin+clopidogrel, n (%) 9 (12) 27 (8) Anticoagulants, n (%) b 2 (3) 26 (8) Aspirin+anticoagulants, n (%) 1 (1) 10 (3) Clopidogrel+anticoagulants, n (%) 0 (0) 1 (0.3) Study medication, n (%) c 1 (1) 0 (0) Antihypertensive therapy, n (%) 60 (80) 268 (78) Statin therapy, n (%) 63 (84) 315 (92) Antidiabetic therapy, n (%) 13 (17) 74 (22) Discharge from hospital, n d Antithrombotic therapy 75 (100) 341 (100) Aspirin, n (%) 8 (11) 31 (9) Clopidogrel, n (%) 37 (49) 164 (48) Aspirin+dipyridamole, n (%) 20 (27) 89 (26) Aspirin+clopidogrel, n (%) 6 (8) 14 (4) Anticoagulants, n (%) b 3 (4) 32 (9) Aspirin+anticoagulants, n (%) 0 (0) 9 (3) Clopidogrel+anticoagulants, n (%) 0 (0) 2 (1) Study medication, n (%) c 1 (1) 0 (0) Antihypertensive therapy, n (%) 62 (83) 279 (82) Statin therapy, n (%) 74 (99) 333 (98) Antidiabetic therapy, n (%) 14 (19) 74 (22) Follow-up day 30, n d Antithrombotic therapy 75 (100) 340 (99.7) Aspirin, n (%) 8 (11) 31 (9) Clopidogrel, n (%) 38 (51) 173 (51) Aspirin+dipyridamole, n (%) 19 (25) 76 (22) Aspirin+clopidogrel, n (%) 4 (5) 12 (4) Anticoagulants, n (%) b 5 (7) 37 (11) Aspirin+anticoagulants, n (%) 0 9 (3) Clopidogrel+anticoagulants, n (%) 0 2 (1) Study medication, n (%) c 1 (1) 0 (0) No antithrombotic therapy, n (%) e 0 1 (0.3)

104 12 Mediantid till karotisoperation Alarmsymtom till operation Swedvasc tom juni

105 100 Op inom 14 d Op inom 14 d

106 Andel trombolyserade i Danmark (%) Andel trombolyserade i Danmark (%)

107 Resultat arbete I 2539 personer ringdes 2423 personer 1500 (62%) fullföljde intervjun Exkluderade: Felaktigt telefonnummer, n=106 Tillhörde inte målgruppen, n=8 Avlidna, n=2 Avböjde deltagande, n=624 Svarade inte trots flera försök, n=239 Språksvårigheter, n=30 Sjukdom, n=30

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

TIA-modulen i Riks-Stroke. Nationella strokekampanjen

TIA-modulen i Riks-Stroke. Nationella strokekampanjen TIA-modulen i Riks-Stroke Nationella strokekampanjen TIA Transitorisk Ischemisk Attack En varningspropp Ger samma plötsliga symtom som stroke Spontant övergående symptomduration vanligen

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Socioekonomiska ojämlikheter i prehospital strokevård

Socioekonomiska ojämlikheter i prehospital strokevård Socioekonomiska ojämlikheter i prehospital strokevård Amanda Niklasson 1, MD. Johan Herlitz 2, MD, PhD. Katarina Jood 1, MD, PhD. 1. Sektionen för klinisk neurovetenskap, Institutionen för neurovetenskap

Läs mer

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10 Uppföljning Nationella strokekampanjen Susanne Hillberger 2013-04-10 Bakgrund: Nya nationella riktlinjer 2009 Snabbt agerande vid stroke räddar många liv Snabbt påbörjad utredning och behandling och vård

Läs mer

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell Vinst med karotiskirurgi att jämföra med uppskattad srisk Månader mellan senaste symtom och Månader mellan senaste symtom och Stenosgrad*

Läs mer

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

www.timingstudien.se Varför gör vi TIMING? NOAK vid akut ischemisk stroke och förmaksflimmer Risk för hemorrhagisk transformation/ blödning Risk för tidigt återinsjuknande i ischemisk stroke Återinsjuknande

Läs mer

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger Uppföljning Nationella strokekampanjen Susanne Hillberger 2013-04-12 Vad är stroke? Från hjärnan styrs flera av kroppens funktioner bland annat rörelse, tankar och sömn. Miljarder hjärnceller samarbetar

Läs mer

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Nationella Strokekampanjen. Lars Rosengren Aarhus

Nationella Strokekampanjen. Lars Rosengren Aarhus Nationella Strokekampanjen Lars Rosengren Aarhus 2016-06-17 Basfakta stroke i Sverige ett av samhällets värsta lidanden 25 000 drabbas årligen varav 20 000 nyinsjuknanden 1 miljon vårddagar 20% avlider

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS- STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepagenter Täckningsgrad c:a 96% 25-26 000 pagenter

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS STROKE STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepatienter Täckningsgrad c:a

Läs mer

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen

Läs mer

TIA transitorisk ischemisk attack Aspekter påp klinik, prognos och akut handläggning TIA Fokala neurologiska bortfallssymtom orsakade av cerebral ischemi som går g tillbaka helt inom 24 tim Majoriteten

Läs mer

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF

Läs mer

Rapport från valideringsprojekt Delrapport 2. Tolkningsfel i akutformuläret.

Rapport från valideringsprojekt Delrapport 2. Tolkningsfel i akutformuläret. Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Delrapport 2. Tolkningsfel i akutformuläret. 1 BAKGRUND Akutformuläret fylls i av personalen på sjukhuset där patienten vårdats. Det kan vara personer i olika

Läs mer

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?

Läs mer

STROKE- vad är det? En kort översikt

STROKE- vad är det? En kort översikt STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20

Läs mer

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom

Läs mer

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps - är operation med sutureringsinstrument likvärdigt traditionell teknik avseende recidiv och allvarliga komplikationer? Jennifer Campbell ST-läkare Kvinnokliniken

Läs mer

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Ropen skalla Ticagrelor till alla! Thomas Mooe, Östersund Intressekonflikt: Prövare i 9cagrelorstudierna PLATO och PEGASUS Ticagrelor att

Läs mer

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - TIA Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn: Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund

VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN. Skånes universitetssjukhus Lund VÄLKOMMEN TILL VÄRLDS- STROKEDAGEN Skånes universitetssjukhus Lund Vad är stroke? Arne Lindgren Professor i Neurologi, överläkare Skånes universitetssjukhus Lund Innehåll Allmänt om stroke Vad händer

Läs mer

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research

Läs mer

Trombektomi vid stroke

Trombektomi vid stroke Trombektomi vid stroke Umeå stroketeamkongress 12 oktober 2016 Erik Lundström Med dr, sektionsöverläkare R15 Karolinska universitetssjukhuset, Solna Tack till dr Tiago Moreira (neurlog) och bitr öl Åsa

Läs mer

Vilka ska vi inte operera?

Vilka ska vi inte operera? Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer

Läs mer

Nya rutiner för pre-hospital handläggning av stroke i VGR

Nya rutiner för pre-hospital handläggning av stroke i VGR Nya rutiner för pre-hospital handläggning av stroke i VGR Lars Rosengren Metis Forum 2015-12-08 vem som helst kan drabbas.. Claes Månsson, skådespelare Ålder 53 Winston Churchill, politiker Ålder 74 Sanne

Läs mer

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 9.1 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2019-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi

Läs mer

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 7.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2017-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 Innehållsansvarig: Claes Gustafsson, Sektionschef, Läkare (clagu1) Godkänd av: Christina Raner, Chefläkare, Säkerhet och kvalitetsutveckling

Läs mer

Plackkarakteristik med ultraljud

Plackkarakteristik med ultraljud Plackkarakteristik med ultraljud association med risk för stroke Göran Bergström Klinisk Fysiologi & Wallenberg laboratoriet Göteborgs Universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Eid Evidensbaserad dikbdö

Läs mer

vad gäller vid hjärninfarkt?

vad gäller vid hjärninfarkt? 18-09-05 Dagens ämne Trombolys eller trombektomi vad gäller vid hjärninfarkt? Ville Sjögren Strokeenheten i Sundsvall Länsverksamheten geriatrik, neurologi och rehabilitering Trombolys eller trombektomi?

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer 2013 12 03 Stroke är en folksjukdom 30 000 drabbas årligen varav 20 000 nyinsjuknanden 1 miljon vårddagar 20% avlider 1:a månaden 3:e vanligaste

Läs mer

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och

Läs mer

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer

Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Kronisk hypertoni och graviditet Epidemiologiska aspekter på maternella och perinatala komplikationer Karin Zetterström, KK, USÖ, Örebro Handledare Doc Solveig Lindeberg KK, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Läs mer

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro Peter Eriksson Hjärtcentrum Norrlands universitetssjukhus, Umeå Intressekonflikt: Föreläsningar för AstraZeneca

Läs mer

Karotiskirurgi (CEA) och stentning (CAS)

Karotiskirurgi (CEA) och stentning (CAS) VO hematologi och kärl PM 1 (6) Utfärdat/uppdaterat av: T. Mätzsch/K.Björses G. Asciutto Utgåva: Nr 6. Godkänt av: Tim Resch, sektionschef Ersätter: 5/2012-02-10 Dokumentnamn: Karotiskirurgi och stentning

Läs mer

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018

Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018 Farmakologisk Blodsockerbehandling REK-listan 2018 Peter Fors Medicinkliniken Alingsås Ordf terapigrupp diabetes Nyheter 2018 Vi vänder upp och ner på behandlingstrappan. Jardiance till alla med typ 2

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 8.1 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2018-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi

Läs mer

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction

The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction Mona Schlyter Kardiologiska klinken SUS Malmö ingen intressekonflikt Malmö Högskola Kardiologiska kliniken

Läs mer

Health Technology Assessment HTA-projekt Akutkirurgi vid TIA

Health Technology Assessment HTA-projekt Akutkirurgi vid TIA 2009:14 Health Technology Assessment HTA-projekt Akutkirurgi vid TIA Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg HTA-centrum Vad är HTA? HTA står för Health Technology Assessment

Läs mer

Gulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad

Gulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Gulanmöte 2012 Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Birgitta Sigvant Gulamöte 2012 Kärlsektionen Dygnet runt jour, länsspecialitet

Läs mer

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets

Läs mer

Health Technology Assessment HTA-projekt Akutkirurgi vid TIA

Health Technology Assessment HTA-projekt Akutkirurgi vid TIA 2009:14 Health Technology Assessment HTA-projekt Akutkirurgi vid TIA Västra Götalandsregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg HTA-centrum Vad är HTA? HTA står för Health Technology Assessment

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram

Implementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram Implementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram Syfte Att förbättra STROKE - sjukvården inom prehospital- och akut strokesjukvård för alla patienter

Läs mer

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar.

Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Övergripande syfte med avhandlingen: Att studera effekter av fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil på överlevnad och vanliga sjukdomar. Five papers I Farahmand B, Hållmarker U, Brobert GP, Ahlbom A

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Återinsätta antikoagulantia efter akut stroke. Signild Åsberg, med.dr läkare strokeavd, Uppsala

Återinsätta antikoagulantia efter akut stroke. Signild Åsberg, med.dr läkare strokeavd, Uppsala Återinsätta antikoagulantia efter akut stroke Signild Åsberg, med.dr läkare strokeavd, Uppsala Vad & När? Beror sig lite på.. Stroke Ischemisk stroke Med förmaksflimmer Utan förmaksflimmer Intracerebral

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2011-02- 03 ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Kjell Asplund KUNSKAPSCIRKLARNA FÖR KVALITET I VÅRDEN Klinisk forskning Systema7ska kunskaps-

Läs mer

5:e rapporten sedan 2006

5:e rapporten sedan 2006 5:e rapporten sedan 2006 134 indikatorer för landstingsjämförelser 41 uppdelade per sjukhus 5:e rapporten Om Statistik 1, otur i ranking Om Statistik 2, statistisk osäkerhet Procent sämre utfall kvinnor

Läs mer

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING INDIKATIONER OCH DOSERING Pradaxa är ett antikoagulantium med indikationerna prevention av stroke och systemisk embolism hos patienter med förmaksflimmer samt behandling

Läs mer

Evidens för en ny era av strokebehandling

Evidens för en ny era av strokebehandling Evidens för en ny era av strokebehandling En resa till framtiden Tiago Moreira med dr, spec läk neurologi KS Solna tiago.more@gmail.com 2007: - 53-63% rekanaliserings frekvens -3 mån mrs 0-2: 39%, -10%

Läs mer

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV Dr. Jonas Lind, överläkare,medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Dr. Robert Bielis,

Läs mer

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Syfte, metod och resultat Distriktsläkare, med dr Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet Futurum, Region Jönköpings län Riktade mot vad då? Syftet är att:

Läs mer

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018 OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska

Läs mer

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping

CTO-PCI. Evidens, indikation, teknik. Regionmöte Kalmar, Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping CTO-PCI Evidens, indikation, teknik Regionmöte Kalmar, 2017-03-22 Georgios Panayi, Kardiologiska Kliniken, US Linköping CTO-PCI Evidens Indikationer Teknik 2 CTO-definition och prevalens ockluderat koronart

Läs mer

Stentinläggning som alternativ till kirurgi

Stentinläggning som alternativ till kirurgi Stentinläggning som alternativ till kirurgi Martin Delle Röntgenkliniken Södersjukhuset Equalis vårmöte Stockholm 2014 Stroke! Katastrof för individen! Stora kostnader för samhället! 25% dör! 3:e vanligaste

Läs mer

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning

En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention. Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning En första inblick i de nya europeiska riktlinjerna för prevention Nya modeller för kardiovaskulär riskbedömning Bakgrund 1994 First Joint Task Force Recommendations (Pyörälä) 1994 Joint European Societies

Läs mer

Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning?

Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning? Antikoagulantia vid förmaksflimmer hur skall man göra efter intrakraniell blödning? Årlig recidivrisk 1-5%, högst för lobära hematom Europeiska riktlinjer ger ingen tydlig vägledning i avsaknad på randomiserade

Läs mer

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery)

AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) --9 AMOS study (Adolescent Morbidity Obesity Surgery) Inclusion -9 Prospective controlled nonrandomized Stockholm, Gothenburg, Malmö Surgery at Sahlgrenska, Gothenburg Gothenburg Malmö Stockholm Inclusion

Läs mer

STudy of Antithrombotic Treatment after IntraCerebral Haemorrhage

STudy of Antithrombotic Treatment after IntraCerebral Haemorrhage STudy of Antithrombotic Treatment after IntraCerebral Haemorrhage Nationella koordinatorer Sverige: Eva-Lotta Glader/Johanna Pennlert, Norrlands universitetssjukhus Samordnande forskningssköterska i Sverige:

Läs mer

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

ADHD & SUD; Vad vet vi idag? Samsjuklighet vid ADHD och Beroendesjukdom Etiologi och Farmakologisk Behandling Charlotte Skoglund M.D., PhD Department of Clinical Neuroscience, Centre of Psychiatry Research, Karolinska Institutet Vi

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Bilaga. Tabell. Alla artiklar som inkluderas i studien, det vill säga kliniska studier där man sätter in implantat på diabetiker och uppföljer det.

Bilaga. Tabell. Alla artiklar som inkluderas i studien, det vill säga kliniska studier där man sätter in implantat på diabetiker och uppföljer det. Bilaga Tabell Alla artiklar som inkluderas i n, det vill säga kliniska r där man sätter in på diabetiker och uppföljer det. Titel År Design Antal individer Uppföljningstid Resultat Är diabetes en kontraindikation

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Huvudtyper av stroke Blödning i hjärnan 10 % Blödning i hjärnans hinnor 5 % Cerebral infarkt

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.

STROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt

Läs mer

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging,

XIVSvenska. Kardiovaskulära Vårmötet. Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, Peak systolic velocity using color- coded 4ssue Doppler imaging, - a strong and independent predictor of outcome in acute coronary syndrome pa4ents Carl Westholm, Jonas Johnsson,Reidar Winter, Tomas Jernberg

Läs mer

Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia ASA ASA + dipyramidol ASA vs clopidogrel ASA + clopidogrel ASA + clopidogrel vs dipyramidol AK

Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia ASA ASA + dipyramidol ASA vs clopidogrel ASA + clopidogrel ASA + clopidogrel vs dipyramidol AK 49 50 Återinsjuknande i stroke Återinsjuknande i stroke, hjärtinfarkt eller kardiovaskulär död 51 Trombocythämning och antikoagulantia efter ischemisk stroke eller TIA Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia

Läs mer

Statistiska metoder. - Praktiska erfarenheter från Riksstrokes forskning

Statistiska metoder. - Praktiska erfarenheter från Riksstrokes forskning Statistiska metoder - Praktiska erfarenheter från Riksstrokes forskning Marie Eriksson, Docent Enheten för Statistik, Umeå universitet Riksstroke, Norrlands Universitetssjukhus Allmänt om stroke Tredje

Läs mer

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet Stark för kirurgi Stark för livet Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet Socialstyrelsen:insatser som främjar arbetet med sjukdomsförebyggande metoder Svenska Läkaresällskapets levnadsvaneprojekt

Läs mer

Trombektomi och stentning i bakre cirkulationen ANS Neurologiveckan Marcus Ohlsson, MD PHD Neurointervention Karolinska Sjukhuset

Trombektomi och stentning i bakre cirkulationen ANS Neurologiveckan Marcus Ohlsson, MD PHD Neurointervention Karolinska Sjukhuset Trombektomi och stentning i bakre cirkulationen ANS Neurologiveckan 2017 Marcus Ohlsson, MD PHD Neurointervention Karolinska Sjukhuset No disclosures Bakre cirkulationen A vertebralis A basilaris PICA

Läs mer

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro Gunnel Hensing Professor i Socialmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Kumulativ incidens (%) sjukfrånvaro med psykiatriska

Läs mer

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse? Annika Bay Leg.ssk Universitetsadjunkt/Doktorand Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Institutionen

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013

NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013 NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013 STROKE EN FOLKSJUKDOM - Vanligaste orsaken till handikapp - Drabbar årligen 30 000 svenskar - Tredje vanligaste dödsorsaken - Medelålder 73 år för män,

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Pregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD

Pregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD Pregnancy outcome in women who seek medical care for decreased fetal movements - a cohort study Gita Strindfors, MD, Sissel Saltvedt, MD, PhD Vad visar litteraturen? Ökad risk att uppleva MFR om Yngre

Läs mer

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på

Läs mer

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa!

Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Det går att få tillbaka individer i arbete vid stressrelaterad psykisk ohälsa! Kristina Glise, med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom Generaliserad smärta Gråzon UTMATTNINGSSYNDROM

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Gastroenterit - smittar det också via luft? Carl-Johan Fraenkel Vårdhygien Skåne Avd för Infektionsmedicin, Lunds Universitet

Gastroenterit - smittar det också via luft? Carl-Johan Fraenkel Vårdhygien Skåne Avd för Infektionsmedicin, Lunds Universitet Gastroenterit - smittar det också via luft? Carl-Johan Fraenkel Vårdhygien Skåne Avd för Infektionsmedicin, Lunds Universitet Gastroenterit som luftsmitta Clostridium Norovirus Spridning eller smitta via

Läs mer

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis

The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE Version 10.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2010-01-01 och därefter. För registrering av TIA-diagnos använd särskilt TIA-formulär! RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING

Läs mer