The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction

Transkript

1 The impact of personality factors on delay in seeking treatment of acute myocardial infarction Mona Schlyter Kardiologiska klinken SUS Malmö ingen intressekonflikt Malmö Högskola Kardiologiska kliniken SUS Malmö

2 SECAMI Secondary Prevention and Compliance following Acute Myocardial Infarction

3 BAKGRUND Det finns fortfarande liten kunskap om psykosociala och personlighetsfaktorers påverkan till att personer med misstänkt hjärtinfarkt inte söker omedelbar akut sjukvård

4 Personlighetsfaktorer Type-D, neurotisism, fientlighet och ängslan har visat sig vara förenade med ökad risk för hjärtkärlsjukdom Moser DK, Cirt Care, 2007, 16(4): Denollet J, J Psychosom Res 2001, 51(3):

5 Syfte Undersöka om personlighets faktorer påverkar tiden från att bröstsmärta uppkommer tills det att patienten söker akut sjukvård

6 METOD Enkät med sociala och demografiska data Anhöriga eller närstående hördes om tiden för symtomdebut Ankomsttid till sjukhusets akutintag togs från patientjournalen

7 Studie upplägg Tidsperiod Juli Januari 2005 Alla patienter som hade en akut hjärtinfarkt (AMI) och inte var fyllda 70 år

8 Inklusionskriterier Diagnostiserad AMI Ålder år Tillhöra Malmös upptagningsområde Förstå och kunna skriva svenska Forskningspersonal i tjänst

9 Exklusionskriterier > 70 år Ovilja att delta Hög comorbiditet Mental instabilitet

10 Bortfall 847 patienter fyllde inklusionskriterierna 208 anlände när forskingsstaben var ledig 101patienter tillhörde inte Malmös upptags- område 72 förstod inte svenska 21 patienter var för sjuka för att kunna delta 45 ville inte medverka

11 283 män och 117 kvinnor med akut hjärtinfarkt inkluderades i studien Åldersspannet var år Medelålder för män 57.7 år Medelålder för kvinnor 60.5 år

12 Instrument Stress adaption mätt med Color Word Test (CWT) Coping strategier Beck Depression Inventorie (BDI) NEO Personlighets test (NEO PI)

13 Color Word Test

14 Av de 400 patienterna var det 323 som svarade på BDI, Coping testet och NEO PI CWT besvarades av180 patienter

15 Distribution of clinical, psychosocial, and personality background characteristics by time to arrival at hospital Group 1 Group 2 Group 3 p-value Adjusted* N= minutes Men Immigrant Married BMI Earlier AMI Smoker Education high * Adjusted for age and sex Values are mean±standard deviation or proportions,%

16 Distribution of clinical, psychosocial, and personality background characteristics by time to arrival at hospital Group 1 Group 2 Group 3 p-value Adjusted* n= minutes BDI 7.8 ± ± ± NEO PI neuroticism 16.9 ± ± ± extraversion 29.5 ± ± ± agreeableness 30.5 ± ± ± openness 27.7 ± ± ± conscuentiousness 34.5 ± ± ± *Adjusted for age and sex Values are mean±standard deviation or proportions,%

17 Distribution of clinical, psychosocial, and personality background characteristics by time to arrival at hospital Group 1 Group 2 Group 3 p-value Adjusted* n= minutes Coping strategies Confrontiv Distancing self-controlling seeking social support accepting responsibility escape/avoidance planful probl solving no coping strategy altruism used more than one strategy *Adjusted for age and sex Values are mean±standard deviation or proportions,%

18 Psychosocial and personality factors Depressive symptoms (BDI 10) Men n=77 31,0% Women n=42 46,2% 0,010 Personality factors (n=363) n=262 72,2% n=101 27,8% p-value High level of neuroticism ,6 0,001 Low level of extraversion 89 34, ,679 Low level of openness 98 37, ,6 0,755 Low level of agreeableness , ,6 0,038 Low level of conscientiousness 94 35, ,140 Wong, CK QJM 2008, 101(2): O`Caroll RE, Psychosom Res 2001, 51(4):

19 Resultat Depression är mer vanligt hos kvinnor än män. Neurotisism är högre hos kvinnor än hos män. Det fanns ingen signifikant samband mellan hög neurotisism och dröjsmål med att söka sjukvård akut vid bröstsmärta.

20 Konklusion Depressionssymptom, ensamstående, utbildnigsnivå eller kön tycks inte ha något inflytande på hur lång tid det tar innan vederbörande söker akut sjukvård Olika personlighets faktorer, såsom (neurotisism och öppenhet)

21 Authors Mona Schlyter RN, PhD student, Malmö Högskola, Hälsa och samhälle, Kardiologiska kliniken SUS Malmö Lena André-Petersson, Psykolog, PhD, Lunds Universitet Gunnar Engström, MD,PhD, Professor Lunds Universitet Patrik Tyden, MD, PhD Kardiologiska kliniken SUS Malmö, Lunds Universitet Margareta Östman, Professor, PhD, Malmö Högskola, Hälsa och samhälle

22 TACK