Måluppföljning Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål för Mars 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Måluppföljning 2009. Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål för 2009. Mars 2010"

Transkript

1 Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål för Mars Måluppföljning

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 ÅRSUPPFÖLJNING AV VÅRDVAL HALLAND... 3 Sammanfattning... 3 Resultat av uppföljningen på landstingsövergripande nivå... 4 Tillgänglighet... 4 Täckningsgrad... 5 Samverkan... 6 Säker vård... 7 Medicinsk kvalitet... 8 Hälsofrämjande arbete Läkemedel Särskilt uppdrag MÅLUPPFÖLJNING FÖR KUNGSBACKA KOMMUN Vårdenheter Tillgänglighet Täckningsgrad Samverkan Säker vård Medicinsk kvalitet Hälsofrämjande arbete Läkemedel Särskilt uppdrag MÅLUPPFÖLJNING FÖR VARBERGS KOMMUN Vårdenheter Tillgänglighet Täckningsgrad Samverkan Säker vård Medicinsk kvalitet Hälsofrämjande arbete Läkemedel Särskilt uppdrag MÅLUPPFÖLJNING FÖR FALKENBERGS KOMMUN Vårdenheter Tillgänglighet Täckningsgrad

3 Samverkan Säker vård Medicinsk kvalitet Hälsofrämjande arbete Läkemedel Särskilt uppdrag MÅLUPPFÖLJNING FÖR HALMSTADS KOMMUN Vårdenheter Tillgänglighet Täckningsgrad Samverkan Säker vård Medicinsk kvalitet Hälsofrämjande arbete Läkemedel Särskilt uppdrag MÅLUPPFÖLJNING FÖR HYLTE KOMMUN Vårdenheter Tillgänglighet Täckningsgrad Samverkan Säker vård Medicinsk kvalitet Hälsofrämjande arbete Läkemedel Särskilt uppdrag MÅLUPPFÖLJNING FÖR LAHOLMS KOMMUN Vårdenheter Tillgänglighet Täckningsgrad Samverkan Säker vård Medicinsk kvalitet Hälsofrämjande arbete Läkemedel Särskilt uppdrag

4 Årsuppföljning av Vårdval Halland Sammanfattning Vårdval Halland har fortsatt att röna stort intresse i vårdsverige. Införandet av lagen om valfrihetssystem ledde till många förfrågningar om Vårdval Halland från andra landsting. En erfarenhetsdag arrangerades därför den 26 maj. Dagen var mycket uppskattad, och ett trettiotal tjänstemän och politiker från 12 landsting deltog. Flera landsting har under året kommit på studiebesök för att ta del av Hallands erfarenheter. tillkom en vårdenhet och vid årets slut fanns det 45 vårdaktörer (varav 21 var privata) som bedrev verksamhet vid 47 vårdenheter. Som helhet fortsätter Vårdval Halland att utvecklas i den riktning som målen anger, genom exempelvis ökad täckningsgrad, samverkan med olika specialister, ökad kvalitet i läkemedelsanvändningen och ökat antal diagnossatta läkarbesök. Kvaliteten i vården utvecklas ständigt men det finns utrymme för förbättring, uppfyllelsen av flera mål är svår att värdera på grund av att vårdenheterna har svårt att ta fram information. Positivt är att alla vårdenheter rapporterar att man har utbildning för sina astmapatienter. Patientutbildningen sker i grupp eller individuellt och man anger att alla dessa patienter också får hjälp för att sluta röka. Samtliga vårdenheter rapporterar nu till diabetesregistret, men täckningsgraden är fortfarande låg. Andelen patienter med hjärtsvikt som erhåller blodtrycksänkande behandling med ACE/ARB-läkemedel ökade under året, och 16 vårdenheter rapporterade att 80 procent av patienterna med diagnosen fick denna behandling. Fler patienter med psykisk ohälsa får tillgång till samtalsterapi och stödsamtal och vid 12 vårdenheter får procent av patienterna del av sådan behandling. Även om målet om att sambandet mellan livsstil och hälsa ska tas upp i 90 procent av mötena med patienterna inte har nåtts, har andelen besök där livsstil tas upp ökat. Elva vårdenheter rapporterar att livsstil tas upp vid 90 procent av besöken - en ökning med 9 vårdenheter jämfört med Andelen vårdenheter som utfärdat recept på fysisk aktivitet (FaR) ökade under året från 19 vid tertial 1 till 27 vid årets slut. Läkemedelsförskrivningen fortsätter att utvecklas positivt och 32 vårdenheter uppfyllde målet om att de rekommenderade terapeutiska kvoterna skall följas till minst 50 %. Även om följsamheten mot terapeutiska kvoterna generellt är god kan den förbättras. Speciellt inom kvoterna för behandling med fettsänkande och blodtryckssänkande läkemedel. Trettioåtta av vårdenheterna hade överenskommelse om skärskilt uppdrag för särskilda boende för äldre. Ansvariga läkare gör regelbundna besök vid boendena för konsultation, utbildning av boendets personal och läkemedels uppföljning. Ca 550 personal vid länets särskilda boenden deltog i utbildningsinsatser från läkare med särskilt boende. 3

5 Resultat av uppföljningen på landstingsövergripande nivå Fakta om uppföljningsenkäten Enkäten har skickats ut till samtliga 47 vårdenheter för obligatorisk uppföljning av målen för Vårdval Halland. Två vårdaktörer bedriver verksamhet på mer än en plats och har därför slagit samman sina enkäter, totalt har 45 enkäter lämnats in. Tillgänglighet Vårdenheterna inom Vårdval Halland ska ha en hög tillgänglighet för de patienter som har behov av vårdenhetens tjänster, oavsett vem inom vårdenheten som ger vården. Landstingsfullmäktiges mål är att vårdenheterna till 100 procent ska uppfylla den nationella vårdgarantin. Den senaste och den sextonde nationella tillgänglighetsmätningen inom primärvården i SKL s regi, som gjordes i oktober, visar på en mycket god tillgänglighet inom Vårdval Halland. Landstingets resultat har varit högst i riket vid de senaste mätningarna. Tillgängligheten via Internet är god, alla vårdenheter utom två kan nås via e-post eller annan webblösning. Alla patienter ska kunna få kontakt med närsjukvården samma dag. Mätningen av telefontillgängligheten visar att 90 procent av samtalen besvaras vid telefonrådgivning eller tidsbeställning vid vårdenheterna, jämfört med 88 procent i riket. Majoriteten av vårdenheterna i Vårdval Halland (25 stycken) hade datoriserade telefonsystem för uppringning av och till patienterna. Besök hos läkare inom närsjukvården ska kunna erbjudas inom 7 dagar. Mätningen visar att 98 procent av de patienter som besökte Vårdval Halland fick ett läkarbesök inom garantitiden, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 92 procent. Andelen patienter som kan tas emot inom 7 dagar % Förändring % Oktober Oktober Kungsbacka Varberg Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Halland I Vårdbarometern talar invånarna bland annat om vad de tycker om tillgängligheten i närsjukvården och års undersökning visade att 90 procent av hallänningarna tyckte att väntetiden till närsjukvården varit rimlig (riksgenomsnittet var 86 procent). 4

6 I den nationella patientenkäten, som baseras på de patienter som gjorde läkarbesök vid vårdenheterna i september, rapporterade 86 procent att de fick tid för läkarbesök inom sju dagar (riksgenomsnittet var 81 procent). Enligt vårdbarometern uppgav fyrtio procent att de fick tid samma dag som de ringde. Majoriteten av hallänningarna (70 procent) tyckte att det var lätt att komma fram till vårdenheten på telefon (riksgenomsnittet var 59 procent). Samma tendens fanns i den nationella patientenkäten som visade att 70 procent av patienterna i Halland, jämfört riksgenomsnittet 62 procent, var nöjda med tillgängligheten på telefon. Täckningsgrad Landstinget har som mål att närsjukvården senast 2010 tillgodoser 80 procent av invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Målet är att 80 procent av vårdenhetens invånares konsumtion av öppen hälso- och sjukvård ska tillgodoses hos den valda vårdenheten, hos de vårdaktörer som vårdenheten samverkar med och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. Sedan vårdvalet infördes i Halland har täckningsgraden stadigt ökat. var täckningsgraden 1%, en ökning sedan % Halland 65% 60% Utgångs läge Täckningsgradens utveckling varierar mellan kommunerna och över tid. 74% 70% 66% 62% Halland Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Utgångs läge

7 Samverkan Målet för samverkan är att vårdenheten ska ansvara för att skapa effektiva vårdkedjor för den enskilde patienten och samverkan ska utvecklas efter lokala förutsättningar, så att hälsovinster och ökad livskvalitet uppstår. Vårdenheternas samverkan med specialister inom olika områden fortsätter att stärkas framförallt med specialister som har rehabiliteringskompetens. Antalet vårdenheter som samverkar med rehabiliteringscoach har fördubblats sedan förra året till 31 stycken och 33 vårdenheter samverkar med psykoterapeuter med behandlingskompetens i kognitiv beteendeterapi (KBT). Vårdenheternas samverkan med företagsläkare har också ökat, från åtta vårdenheter 2008 till 14 vårdenheter. Vidare har samverkan med specialistläkare i internmedicin och ortopedi ökat något. Kompetenser Antal vårdenheter som har tillgång till olika kompetenser 1 Förändring sen Arbetsterapeut Barnsjuksköterska Biomedicinsk analytiker Dietist Distriktssköterska Distriktssköterska med speciell utbildning inom astma/kronisk obstruktiv lungsjukdom Distriktssköterska med speciell utbildning inom beroendeproblematik Distriktssköterska med speciell utbildning inom diabetes Distriktssköterska med speciell utbildning för problem med högt blodtryck Distriktssköterska med speciell utbildning inom obesitas Företagsläkare KBT-terapeut Kurator Logoped Medicinsk fotvård Naprapat Psykolog Psykoterapeut Rehabcoach Samtalsterapeut Sjukgymnast Sjuksköterska Specialist i barnmedicin Specialist i dermatologi Specialist i geriatrik Specialist i gynekologi Specialist i handkirurgi Specialist i idrottsmedicin Specialist i internmedicin Specialist i kardiologi Specialist i ortopedi Specialist i psykiatri Specialist i reumatologi

8 Kompetenser Antal vårdenheter som har tillgång till olika kompetenser 1 Förändring sen Specialist inom öron, näsa och hals Undersköterska Uroterapeut Övrig kompetens Specialist i allmänmedicin är ej inkluderad 2 Frågan ställdes inte mätningarna 2007 och Förändring sen 2008 Ortopedi, rutiner innan remittering till specialistsjukvård Vårdenheterna har i olika grad rutiner för att garantera att patienter som man tänker remittera till ortopeden först får kontakt med en sjukgymnast, arbetsterapeut, kiropraktor eller naprapat inom närsjukvården. Utarbetade rutiner finns vid 38 vårdenheter och i Kungsbacka, Falkenberg och Hylte kommun har alla vårdenheter det. Säker vård Landstingsfullmäktiges mål säger att en säker hälso- och sjukvård ska innebära kontinuitet för patienten. Den ska verka för att hallänningen får ett friskt liv och inte drabbas av sådana sjukdomar som kan förebyggas och behandlas. En säker hälso- och sjukvård ska dessutom verka för att varje hallänning kan leva ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet, och med delaktighet i samhällslivet. Avvikelserapportering Sedan 2008 har samtliga vårdenheter rutiner för avvikelserapportering, och detta goda resultat kvarstår. Rutinerna för avvikelserapportering består bland annat i att händelser och ärenden hanteras i särskilda system för avvikelser, att ärenden diskuteras på arbetsplatsträffar och att återkoppling sker till berörd personal. På så sätt lyfts kontinuerligt upp frågor som berör patientsäkerhet och gör det möjligt att identifiera fel i systemet, det vill säga rutiner som är osäkra eller har brister. Diagnossättning Allt fler vårdenheter gör ett dokumenterat ställningstagande om patientens diagnos, och liksom under 2008 diagnossätts ungefär 50 procent eller fler av besöken. I december rapporterade 32 vårdenheter att procent av deras patienter får en diagnos enligt ICD 10. 7

9 30 25 Antal vårdenheter Totalt 2008 Totalt 5 0 < 50 % % % % Patientbesök hos läkare som är diagnossatta enligt ICD-10. En vårdenhet har inte besvarat frågan. Skriftlig handlingsplan för sjukskrivning 37 vårdenheter har en skriftlig handlingsplan för hur man ska arbeta med sjukskrivning av patienterna. Medicinsk kvalitet Landstingsstyrelsens mål säger att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och den medicinska kvaliteten ska relateras till nationellt framtagna mål och mått. Kvaliteten ska kunna följas upp i detalj, och rutiner och system ska vara dokumenterade för att möjliggöra extern granskning och medicinsk revision. Samtliga vårdenheter rapporterar att de har rutiner för att följa upp medicinsk kvalitet. Man använder olika system för detta, till exempel kvalitetsledningssystem och avvikelsehanteringssystem. Vidare deltar man i olika register. Bland de vanligaste är Equalis (nationellt kvalitetsregister för laboratorieverksamhet) och Nationella Diabetesregistret (se vidare nedan). Man har också skriftliga rutiner och fortlöpande utbildning av personal för att dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet. I denna rapport följs medicinsk kvalitet upp med en rad olika parametrar för olika ohälso-/sjukdomsgrupper. De redovisas nedan under egna underrubriker i alfabetisk ordning. Astmautbildning för patienter De flesta vårdenheter uppger att de har utbildning om sjukdomen för de patienter som har astma. Utbildning ges individuellt och/eller i grupp, och ofta är distriktssköterska och läkare involverade. Vidare ger man stöd för att sluta röka och astmaskola finns i länet. Diabetes Från och med så deltar vårdenheter inom Vårdval Halland i Nationella Diabetesregistret. Täckningsgraden för Halland bland de lägsta i riket, och det beror främst på en begränsad inrapportering från närsjukvården. Sjukhusen i länet har en täckningsgrad om %. From med hösten 2010 kommer Nationella Diabetesregistret att vara integrerat med VAS och det kommer att underlätta inrapporteringen till registret. 8

10 Kommun Antal patienter som registrerades i Nationella Diabetesregistret ,2 3 Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Halland Två vårdenheter deltog ej 2 Två vårdenheter uppger 2008 att de inte vet 3 En vårdenhet har inte svarat Kommun Jan apr Antalet vårdenheter och i vilken utsträckning som de rapporterar alla patienter och alla parametrar till Nationella Diabetesregistret 1,2,3,4 < 50 % 50 % 75 % 100 % Jan aug Jan dec Jan apr Jan aug Jan dec Jan apr Jan aug Jan dec Jan apr Jan aug Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Halland En vårdenhet i Laholm har inte rapporterat jan apr. 2 Tre vårdenheter uppger att de inte vet jan aug. 3 Två vårdenheter har inte besvarat frågan jan aug. 4 En vårdenhet i Halmstad har inte besvarat frågan jan dec. Jandec Hjärtsvikt, behandling ACE/ARB-läkemedel För patienter med hjärtsvikt (ICD-10 diagnos I50) ger behandling med blodtryckssänkande medel (ACE/ARB-läkemedel) stora vinster avseende överlevnad, livskvalitet och vårdkonsumtion. Till Tertial 3, har endast 21 vårdenheter kunnat ta ut information om behandling, och av dem rapporterar 16 enheter att över 80 procent av patienterna med hjärtsvikt får behandling med ACE/ARB-läkemedel Andel patienter i % 1 Antal vårdenheter per kommun Kungsbacka Varberg Falkenberg Apr Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug dec Antal vårdenheter

11 Andel patienter i % 1 Antal vårdenheter per kommun Halmstad Hylte Laholm Apr Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug dec Antal vårdenheter Endast de procentsatser som rapporterats finns angivna - = Frågan har inte besvarats KOL, undersökning med spirometri Spirometri är en undersökning som mäter lungornas funktion och är en viktig faktor vid undersökning och behandling av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Uppföljningen visar att vid 21 vårdenheter undersöks procent av KOLpatienterna med spirometri och på 4 vårdenheter undersöks procent av patienterna. På 4 vårdenheter undersöks procent och på 3 vårdenheter undersöker procent. Flera vårdenheter erbjuder också utbildning och information om sjukdomen för patienterna. Psykisk ohälsa, tillgång till samtalsterapi och stödsamtal Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har i olika kunskapssammanställningar visat att samtalsbehandling (särskilt i form av kognitiv beteendeterapi) är minst lika effektiv som antidepressiva läkemedel vid lindrig till måttlig depression. För tertial 3 har endast 26 vårdenheter kunnat ta fram information om i vilken utsträckning patienter med psykisk ohälsa behandlats med samtalsterapi eller stödsamtal. Vid 12 av dessa fick procent av patienterna med psykisk ohälsa tillgång till samtalsterapi och vid övriga vårdenheter fick procent av patienterna med psykisk ohälsa tillgång till samtalsterapi. Andel patienter med psykisk ohälsa som fick behandling med samtalsterapi eller stödsamtal Apr Antal vårdenheter per kommun Kungsbacka Varberg Falkenberg Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug Antal vårdenheter Dec 10

12 Andel patienter med psykisk ohälsa som fick behandling med samtalsterapi eller stödsamtal 1 Apr Antal vårdenheter per kommun Halmstad Hylte Laholm Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug Antal vårdenheter = Frågan har inte besvarats Stroke Specialistsjukvården remitterade under allt fler strokepatienter till närsjukvården för uppföljande läkarbesök, vid Länssjukhuset i Halmstad remitterades 87% av patienterna och vid Sjukhuset i Varberg remitterades 92%. Det har inte gått att följa upp hur många av dem som verkligen fått uppföljande besök i närsjukvården då vårdenheterna har haft svårigheter med att ta fram tillförlitliga uppgifter. Inga resultat redovisas därför på länsövergripande nivå. Dec Hälsofrämjande arbete Landstingets mål är att för 90 procent av patienterna ska man i mötet ta upp frågor som rör sambanden mellan patientens hälsa och livsstil. är det en minoritet av vårdenheterna som uppfyller målet, 11 stycken, och jämfört med förra året är det stor ökning (9 stycken) av vårdenheter som uppfyller målet. En majoritet av vårdenheterna uppger att de har haft livsstilssamtal per telefon. Endast 27 vårdenheter har haft underlag för att kunna besvara frågan. Andel patientbesök där Antal vårdenheter livsstil tas upp > Totalt Antalet vårdenheter som utfärdat FaR ökade från 19 vid tertial 1 till 27 vid tertial 3 och antalet förskrivna FaR tredubblades mellan tertial 1 och tertial 3. 11

13 Antal recept 2 Antal patienter 1,2 Antal patientbesök 1,2 Kommun Antal vårdenheter som utfärdat FaR 2 Apr Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug Dec Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Halland Frågan ställdes inte vid mätningen i april 2 Flera vårdcentraler kan inte besvara frågan 3 Fåtal recept 4 En vårdenhet uppger alla patienter Läkemedel Läkemedelsföreskrivning inom Vårdval Halland ska ha en god kvalitet och vara kostnadseffektiv. Verksamhetschefen och den medicinskt ansvarige på vårdenheten ska ha övergripande ansvar för enhetens förskrivning av läkemedel. Minst 50 procent av de terapeutiska kvoter som Läkemedelskommittén Halland har angett ska vara uppnådda. Producentobunden läkemedelsutbildning Landstinget Halland ställer höga krav på att vårdenheternas samtliga förskrivare ska delta i producentobunden läkemedelsutbildning. Jämfört med 2008 minskade antalet förskrivare som deltagit i producentobunden läkemedelsutbildning. Procent Läkare antal vårdenheter Distriktssköterskor antal vårdenheter < > Antal svarande En vårdenhet har inte besvarat frågan Rekommenderade terapeutiska kvoter Läkemedelskommittén i Halland har fastställt rekommenderade terapeutiska kvoter för fem läkemedel. Målet är att läkemedelsförskrivningen ska följa de terapeutiska kvoterna till minst 50 procent. Läkemedelskommittén Hallands terapeutiska kvoter är inte några absoluta medicinska sanningar utan skall ses som inriktningar för god hushållning vid användning av läkemedel. På länsövergripande nivå har följsamheten mot dessa utvecklats positivt och förbättring kan ses jämfört med 2008 i alla kommuner utom Varberg. Speciellt avseende kvoten för antibiotika mot urinvägsinfektioner där alla vårdenheter följer rekommenderad kvot. Sjuttio procent av vårdenheterna uppfyllde målet för alla kvoter. Bland övriga 30 procent var det 5 vårdenheter som inte uppfyllde kvoten för blodtryckssänkande medel, 3 som inte uppfyllde kvoten för blodfettsänkande medel och 3 som inte uppfyllde kvoten för blodfettssänkande medel. 12

14 Kommun Antal vårdenheter som klarar av läkemedelskvoterna i procent Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Utvecklingsarbete, landstingsgemensamt Under året deltog flera personalgrupper i landstingsgemensamt utvecklingsarbete. Personalgrupper som deltog var läkare, distriktssköterskor/sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och övrig personal. Antal timmar som medarbetarna har deltagit varierar mellan vårdenheterna. 33 vårdenheter uppger att de har deltagit i landstingsgemensamt utvecklingsarbete. Särskilt uppdrag Särskilda boende för äldre Uppdraget innebär att vårdenheten ska ge ett konsultativt stöd och utbildande insatser till kommunens personal inom boendet i form av exempelvis övergripande råd i medicinska frågor. Samt att delta i läkemedelsgenomgångar i utbildande och kompetenshöjande syfte Har överenskommelse om särskilt boende Har inte överenskommelse om särskilt boende Har inte svarat Antal svarande I enkäten har några vårdenheter uppgett att de har överenskommelse om särskilt boende, fast de egentligen inte har någon sådan. Dessa vårdenheter besöker dock sina patienter i boendet regelbundet och har därför svarat även på de följande frågorna. De flesta vårdenheter besöker det särskilda boendet för att ge råd, stöd och utbildning till personalen en gång i veckan. Läkarens undervisnings- och utbildningsinsatser har getts till alla personalgrupper och andelen personal från särskilda boenden är ungefär lika stor som för Kommun Antal utbildad personal på särskilda boenden Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Halland = Frågan har inte besvarats 13

15 Områden för utbildning av särskilda Vårdenheter boendets personal 2008 Sjukdomslära Läkemedel Hygien Personalgrupper som fått utbildning Vårdenheter 2008 Endast kommunsköterskan Flera kommunsköterskor i grupp Vårdpersonal vid boendet Hur ofta ansvarig läkare besöker det särskilda boendet 2 tim/vecka gång/vecka gånger/vecka gånger/månad För att underlätta för den boende, kan de som tillhör vårdenheten välja att läkaren gör hembesök hos dem vid det tillfället då han/hon ändå finns vid boendet för råd och stöd till personalen. Detta sker utanför den tid som läkaren ingår i det särskilda uppdraget. Kommun Antal boende, som tillhör vårdenheten, som fått hembesök av läkare i samband med läkarens ordinarie tid för råd, stöd och utbildning Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Halland vårdenheter har svarat samtliga 2 4 vårdenheter har svarat i % 3 1 vårdenhet har svarat 4 8/mån 4 En vårdenhet har svarat flertalet 5 En vårdenhet har angivit uppgifter till och med september 6 En vårdenhet har svarat ca 75 % 14

16 Måluppföljning för Kungsbacka kommun Vårdenheterna i Kungsbacka kommun har en täckningsgrad mellan 67 och 72 procent, och andelen diagnossatta besök är hög. Två vårdenheter avviker från rekommenderad kvot för blodtryckssänkande läkemedel och en avviker för blodfettsänkande medel. En vårdenhet når målet om att ta upp sambandet mellan livsstil och hälsa i patientmötet. Rapporteringen till Diabetesregistret har ökat under året men omfattar inte alla patienter och alla indikatorer. Vårdenheter I Kungsbacka kommun ingick 8 vårdenheter i Vårdval Halland vid tertiär 3, : Husläkarna i Kungsbacka Husläkarna i Vallda Säröledens Familjeläkare Vårdcentralen Fjärås Vårdcentralen Kungsbacka Vårdcentralen Onsala Vårdcentralen Särö Vårdcentralen Åsa Tillgänglighet Vårdenheterna inom Vårdval Halland ska ha en hög tillgänglighet för de patienter som har behov av vårdenhetens tjänster, oavsett vem inom vårdenheten som ger vården. Målet är att vårdenheten till 100 procent ska uppfylla den nationella vårdgarantin. Målen för tillgänglighet följs upp genom: Andelen av alla patienter som kan erbjudas läkarbesök inom vårdgarantins sju dagar. Andelen patienter som kan tas emot inom 7 dagar % Oktober 2007 Oktober 2008 Oktober Husläkarna Kungsbacka Husläkarna Vallda *) Säröledens familjeläkare **) Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö *) Vc Åsa Kungsbacka kommun *) Deltog inte i mätningen **) Verksamheten hade inte startat Siffrorna kommer från Sveriges Kommuner och Landstings nationella mätning våren.. 15

17 Finns det ett datoriserat system för uppringning (t ex TeleQ) vid er vårdenhet? - Fem vårdenheter uppger att de har ett datoriserat system för uppringning. En vårdenhet har inte besvarat frågan. Kan patienter nå vårdenheten via e-post eller webblösning? - Samtliga vårdenheter uppger att patienter kan nå vårdenheten via e-post eller webblösning. Täckningsgrad Täckningsgraden är ett mått på vårdkonsumtion. Den visar andelen besök som hallänningarna gör i närsjukvården, i förhållande till samtliga öppenvårdsbesök (vissa undantag finns). Ju högre andel av alla öppenvårdsbesök som sker inom närsjukvård, desto högre blir täckningsgraden. Alla besök som hallänningarna har gjort ingår i beräkningen, oavsett var i Sverige besöken skett. 80% Kungsbacka 75% 70% 65% 60% Utgångs läge Täckningsgrad fördelat på vårdenhet Kommun 2007 % 2008 % % Husläkarna Kungsbacka Husläkarna Vallda Säröledens Familjeläkare Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa Kungsbacka kommun Verksamheten hade inte startat 16

18 Samverkan Mål Vårdenheten ska ansvara för att skapa effektiva vårdkedjor för den enskilde patienten och samverkan ska utvecklas efter lokala förutsättningar, så att hälsovinster och ökad livskvalitet uppstår. Verksamheten ska därigenom utgöra en väl fungerande bas i hälso- och sjukvården. Målet för samverkan följs upp genom Beskrivning av de kompetenser, förutom specialist i allmänmedicin, som vårdenheten har tillgång till. Husläkarna Vallda Säröledens Familjeläkare Husläkarna Kungsbacka Vc Kungsbacka Vc Fjärås Vc Åsa Vc Särö Vc Onsala Förändring sen 2007 Arbetsterapeut X X X X X X X X Barnsjuksköterska X X X X Biomedicinsk analytiker X X X X Dietist X X X X X X Distriktssköterska X X X X X X X X Distriktssköterska med speciell utbildning inom astma/kroniskt X X X X X X obstruktiv lungsjukdom Distriktssköterska med speciell utbildning inom X X beroendeproblematik Distriktssköterska med speciell utbildning inom diabetes X X X X X X X Distriktssköterska med speciell utbildning inom obesitas X X X X Distriktssköterska med speciell utbildning inom problem med X högt blodtryck Företagsläkare X X KBT-terapeut 1 X X X X X Kurator X X Logoped 1 X X X X X X Medicinsk fotvård 1 X X X X X X X X Psykolog X X X X X X X Psykoterapeut X X X Rehabcoach X X X X X X Samtalsterapeut X X X Sjukgymnast X X X X X X X X Sjuksköterska X X X X X X X X Specialist barnmedicin X Specialist i idrottsmedicin X Specialist i geriatrik X Specialist i internmedicin X X X Specialist i ortopedi X X X Specialist i psykiatri X Undersköterska X X X X X X X Uroterapeut X X X X X X X X Övrig kompetens X X X X Frågan ställdes inte vid föregående mätningar Övrig kompetens: Specialist inom infektion, allergologi, sjuksköterska med specialistutbildning i rökavvänjning, astma, KOL, hypertoni, distriktssköterska utbildad i hjärtsvikt, resevaccination 17

19 Har vårdenheten rutiner för att garantera att patienter som remitterats till ortopedisk specialistvård först får en kontakt med antingen sjukgymnast, arbetsterapeut, kiropraktor eller naprapat knuten till vårdenheten? - Samtliga vårdenheter uppger att de har rutiner för att garantera att patienter som remitteras till ortopedisk specialistvård först får kontakt med någon av ovan specialister. Säker vård Mål En säker hälso- och sjukvård ska innebära kontinuitet för patienten. Den ska verka för att hallänningen får ett friskt liv och inte drabbas av sådana sjukdomar som kan förebyggas och behandlas. En säker hälso- och sjukvård ska dessutom verka för att varje hallänning kan leva ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet, och med delaktighet i samhällslivet. Målet för samverkan följs upp genom Andelen av alla patientbesök hos läkare som är diagnossatta enligt den internationella diagnosstandarden ICD Patienterna vid vårdenheten i Kungsbacka har en hög andel diagnossatta läkarbesök. 6 5 Antal vårdenheter Totalt 2008 Totalt 1 0 < 50 % % % % Tabell: Patientbesök hos läkare som är diagnossatta enligt ICD-10 En vårdenhet har inte besvarat frågan Vårdcentralen Onsala: Redovisar endast för underlag januari november 89%. Bytte journalsystem i december och har delvis registrerat fel vilket gjort att diagnossättning hamnat i löpande text och ej går att söka på. Har vårdenheten en skriftlig handlingsplan för arbetet med sjukskrivning av patienter? - Samtliga vårdenheter utom en har en skriftlig handlingsplan. 18

20 Redovisning av verksamhetens rutiner för avvikelserapportering och av hur vårdenheten arbetar med förbättringar utifrån avvikelserapportering. - Samtliga vårdenheter uppger att de har rutiner för avvikelserapportering. - Avvikelserapportering består bland annat av att händelser och ärenden hanteras med särskilda rutiner, exempelvis genom att ärenden diskuteras på arbetsplatsträffar och att återkoppling sker till berörd personal. Medicinsk kvalitet I denna rapport följs medicinsk kvalitet upp med en rad olika parametrar för olika ohälso-/sjukdomsgrupper. Efter avsnittet om Rutiner för uppföljning av medicinsk kvalitet redovisas de nedan under egna underrubriker och i alfabetisk ordning. Rutiner för uppföljning av medicinsk kvalitet Har vårdenheten rutiner och system för att dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet? - Samtliga vårdenheter i Kungsbacka arbetar kontinuerligt med olika rutiner och system för att på bästa sätt dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet. Nedanstående rutiner och system används: Husläkarna Vallda Säröledens Familjeläkare Husläkarna Kungsbacka Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Fjärås Vc Åsa Vc Särö Avvikelsehantering X X X X X X X X Deltar i nationellt kvalitetsregister för X X X X X X X laboratorieverksamhet Fortlöpande utbildning av personal X X X X X X X X Kvalitetsledningssystem X X X X X X X Deltar i Nationella Diabetesregistret X X X X X X X X Skriftliga rutiner X X X X X X X X Deltar i Rikssvikt X X Övrigt X X X Övrigt: Rikskol, Uppföljning av riktlinjer för BVC verksamheten, uppföljning av astmapatienter i samarbete med läkemedelsföretag (ALMA), årlig uppföljning av läkemedelshanteringen av apotekare, årlig kontroll av medicinsk apparatur, regelbunden uppföljning av läkemedelsföreskrivningen genom Läkemedelskommitténs försorg, BVC-statistik, MTA-årliga kontroller av teknisk apparatur. Astma Vilka utbildningsinsatser erbjuder vårdenheten för att öka kunskapen om sjukdomen hos astmapatienter? - Husläkarna i Vallda: Rökavvänjning, KOL-projekt, kostrådgivning, livsstilsfrågor m m. - Säröledens Familjeläkare: Individuellt och i grupp. 19

21 - Vårdcentralen Fjärås: Rökavvänjning, kostrådgivning, hälsa/ohälsa, FYSS/FaR, samtal angående missbruk, obesitas, högt BT, kolesterol, glutenintolerans, lakosintolerans, rehab. - Vårdcentralen Kungsbacka: Enskild information och utbildning i samband med besök hos läkare eller astmasköterska enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Patienter med KOL erbjuds delta i en KOL-skola vilket är ett samarbetsprojekt mellan sjukgymnast, dietist, arbetsterapeut, astma- /KOL-sköterska och personal från allergimottagningen - Vårdcentralen Onsala: Genom individuell patientutbildning via astmasjuksköterska enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. - Vårdcentralen Särö: Besök hos astma-/kol-sjuksköterska - Vårdcentralen Åsa: Rökslutarstöd muntlig och skriftlig. Råd och individuell utbildning i samband med besök hos astma-/kol-sjuksköterska, spirometri, hjärtsviktsjuksköterska, diabetesskola, dietist. Diabetes Hur många patienter registrerades under? Kommun Antal patienter som registrerades i Nationella Diabetesregistret 2008 Husläkarna i Kungsbacka Husläkarna i Vallda 150 ca 150 Säröledens Familjeläkare Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa Totalt I vilken utsträckning man rapporterar samtliga parametrar och på vårdenhetens alla diabetiker till Nationella Diabetesregistret Grad av rapportering Antal vårdenheter Jan apr Jan aug Jan-dec < 50 % % % % Hjärtsvikt Hur stor andel av alla patienter med diagnosgruppen I50 (hjärtsvikt) behandlas med ACE/ARB-läkemedel (blodtrycksmedicin)? - Två vårdenheter uppger att % av alla patienter med diagnosgruppen I50 (hjärtsvikt) behandlas. - En vårdenhet uppger % - Fem vårdenheter har inte besvarat frågan 20

22 KOL, undersökning med spirometri Hur stor andel av alla patienter med KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, har undersökts med spirometri? - Två vårdenhet uppger att % av alla patienter med KOL har undersökts med spirometri. - Fem vårdenheter uppger % - En vårdenhet har inte besvarat frågan Vårdcentralen Onsala: Spirometri utförs på alla med misstänkt KOL som del i diagnostiken för denna diagnos men vi kan inte ta fram statistik på det. Hur sker patientutbildning? - Fem vårdenheter uppger att patientutbildning sker individuellt och tre vårdenheter uppger både individuellt och i grupp. Psykisk ohälsa, tillgång till samtalsterapi och stödsamtal Hur stor andel av alla patienter med en diagnos som innefattar psykisk ohälsa har behandlats med samtalsterapi eller stödsamtal? - En vårdenheter uppger % av alla patienter med en diagnos som innefattar psykisk ohälsa har behandlats med samtalsterapi eller stödsamtal - En vårdenhet uppger % - Tre vårdenheter uppger % - Tre vårdenheter har inte besvarat frågan Vårdcentralen Onsala: Alla patienter som behöver stödsamtal hos oss får det hos kurator eller psykolog men vi kan inte ta fram statistik på det. Stroke Hur stor andel av alla patienter med stroke, som remitterats till närsjukvården från specialistvården, har varit på återbesök under perioden januari december? (antal remitterade, återbesök, återbesök vars datum ännu inte inträffat) - Endast en vårdenhet har svarat på frågan om antal remitterade och anger 12 patienter. Övriga vårdenheter kan inte ta fram uppgifterna. Utvecklingsarbete, landstingsgemensamt Hur många timmar under har vårdenhetens medarbetare deltagit i landstingsgemensamt utvecklingsarbete? Under året deltog flera personalgrupper i landstingsgemensamt utvecklingsarbete. Personalgrupper som deltog var läkare, distriktssköterskor/sjuksköterskor och övrig personal. Antal timmar som medarbetarna har deltagit varierar mellan vårdenheterna. Följande vårdenheter anger att de har deltagit i landstingsgemensamt utvecklingsarbete: Husläkarna Vallda, Vårdcentralen Kungsbacka, Vårdcentralen Onsala och Vårdcentralen Åsa. 21

23 Hälsofrämjande arbete Mål Vårdenheterna ska i patientmötet ta upp frågor som rör sambandet mellan patientens hälsa och levnadsvanor och vid behov erbjuda rökslutastöd, råd om fysisk aktivitet, stöd vid övervikt och fetma samt vid riskbruk av alkohol. Målet för hälsofrämjande arbete följs upp genom Andelen patienter där sambandet mellan patientens hälsa och livsstil tagits upp i patientbesöket. Målet ska vara 90 %. - Tre vårdenheter har kunnat besvara frågan. De andra har inte kunnat ta fram uppgifterna, se tabell nedan. - Samtliga vårdenheter utom två uppger att de har givit livsstilssamtal per telefon. Kommun Procent 2008 Husläkarna i Kungsbacka Husläkarna Vallda Vc Fjärås - > 90 Vc Särö = Kan inte ta fram uppgifterna - Vårdcentralen Onsala: Vårdcentralen Onsala: Kan ej ta fram statistik eller uppskatta andel. Alla på enheten arbetar ur ett hälsofrämjande perspektiv där patientens egna vilja till förändring är central. Information ges utifrån detta med motiverande samtal vad gäller hälsa och livsstilsförändringar. Alla som vill ha stöd och råd får det. Enheten kan erbjuda stöd vid övervikt, tobak- och alkoholbruk och förskriva FAR. Centralt på vårdcentralen finns också ett hälsotorg med information. Andelen utfärdade FaR, fysisk aktivitet på recept Kommun Antal recept Antal patienter 1 Antal patientbesök 1 Apr Aug Dec Apr Aug Dec Apr Aug Dec Husläkarna i Kungsbacka Alla Husläkarna i Vallda * - - * Säröledens Familjeläkare Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa - < = Har inte besvarat frågan * Kan inte ta fram statistik 1 Frågan ställdes inte vid mätningen i april 2 Ett fåtal 22

24 Särskilda kommentarer - Husläkarna i Vallda: Använder ej mycket FaR-Fyss, har dock mycket diskussioner, noggranna uppföljningar. patientutbildningar samt sjukgymnastik - råd och information i livsstilsfrågor, kost och motion. - Vårdcentralen Onsala: Fråga 19 och 20: Dessa frågor kan vi inte ta fram statistik på. - Vårdcentralen Särö: Vad menas med skriftliga rutiner för sjukskrivning? Det finns framtagna men inte specifikt på vår vårdenhet. På vårdenheten finns endast skriftliga rutiner vid långtidssjukskrivning. Frågan angående stroke kan vi inta ta fram statistik på. Läkemedel Mål Vårdenhetens läkemedelsföreskrivning ska ha en god kvalitet och vara kostnadseffektiv. Verksamhetschefen och den medicinskt ansvarige ska ha övergripande ansvar för vårdenhetens förskrivning av läkemedel. Minst 50 procent av de terapeutiska kvoter som Läkemedelskommittén Halland har angett ska vara uppnådda. Målet för läkemedel följs upp genom: Personal som deltagit producentobunden läkemedelsutbildning Procent Läkare antal vårdenheter Distriktssköterskor antal vårdenheter < > Antal svarande Hur många besök av Läkemedelskommitténs informationsläkare har vårdenheten haft under? - Samtliga vårdenheter uppger att de har haft ett besök av Läkemedelskommitténs informationsläkare under. Hur stor andel av de terapeutiska kvoterna för läkemedel är uppfyllda. Målet är minst 50 procent. 23

25 KUNGSBACKA Sömnmedel Blodsockersänkande (Metformin) Antibiot mot urinvägsinf. (UVI) Blodfettssänkande (Statin) Blodtryckssänkande (ACE-ARB) Uppnått målet Kvot 0,7 Kvot 0,8 Kvot 0,8 Kvot 0,8 < 50 DDD/rec Husläkarna Kungsbacka 0,78 0,73 0,57 0,51 39 Nej Säröledens familjeläkare 0,43 1,00 0,80 0,46 36 Nej Husläkarna Vallda 0,71 0,77 0,62 0,58 53 Ja VC Fjärås 0,80 0,80 0,68 0,76 33 Ja VC Kungsbacka 0,81 0,86 0,68 0,65 54 Ja VC Onsala 0,75 0,84 0,62 0,52 39 Nej VC Särö 0,71 0,86 0,73 0,61 38 Ja VC Åsa 0,79 0,86 0,71 0,67 42 Ja Tabellen finns i färg på insidan av omslagets framsida. Har läkemedelsöversyn genomförts för minst 80 % av patienterna i de särskilda boenden som vårdenheten ansvarar för? - 7 vårdenheter har genomfört läkemedelsöversyn för minst 80 % av patienterna i de särskilda boenden som vårdenheten ansvarar för. 1 vårdenhet har inte överenskommelse om särskilda boenden. Särskilt uppdrag Särskilda boende för äldre Uppdraget innebär att vårdenheten ska ge ett konstruktivt stöd och utbildande insatser till kommunens personal inom boendet i form at exempelvis övergripande råd i medicinska frågor samt delta i läkemedelsgenomgångar i utbildande och kompetenshöjande syfte. Arbetet med särskilt boende följs upp genom Har vårdenheten överenskommelse om särskilt boende? - Samtliga vårdenheter utom en uppger att de har överenskommelse om särskilt boende. Hur ofta besök den ansvarige läkaren det särskilda boendet för att ge råd, stöd och utbildning till personalen Kommun Husläkarna i Kungsbacka - 2 gånger/vecka 1 gång/vecka Husläkarna i Vallda - 2 gånger/månad 2 gånger/månad Vc Fjärås 1 gång/vecka 2 gånger/vecka 1 gång/vecka Vc Kungsbacka 1 gång/vecka 1 gång/vecka 1 gång/vecka Vc Onsala 1 gång/vecka 1 gång/vecka 1 gång/vecka Vc Särö 2 gånger/vecka 2 gånger/vecka 2 gånger/vecka Vc Åsa - 2 gånger/vecka 2 gånger/vecka 24

26 Antal personal på särskilda boenden som har utbildats Kommun Husläkarna i Kungsbacka Husläkarna i Vallda Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa = Frågan har inte besvarats - Vårdcentralen Åsa: Tillgång till nära läkarjour finns på fredagseftermiddagar samt måndag torsdag under dagtid. Vilket eller av vilka nedanstående områden har varit föremål för utbildning? Kommun Sjukdomslära Läkemedel Hygien Husläkarna i Kungsbacka X X X Husläkarna i Vallda X X X Vc Fjärås X X Vc Kungsbacka X X X Vc Onsala X X X Vc Särö X X Vc Åsa X X Till vem eller vilka har dessa utbildningar getts? Kommun Endast kommun-sköterskan Flera kommunsköterskor i grupp Vårdpersonal vid boendet Husläkarna i Kungsbacka X X Husläkarna i Vallda X Vc Fjärås X Vc Kungsbacka X X X Vc Onsala X X X Vc Särö X X Vc Åsa X X Arbetet med medicinsk kvalitet i särskilt boende följs upp genom: Hur många av vårdenhetens patienter, bosatta på det särskilda boendet har fått hembesök av läkare i samband med läkarens ordinarie tid för råd, stöd och utbildning? Kommun Husläkarna i Kungsbacka Husläkarna i Vallda Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa = Frågan har inte besvarats. 25

27 - Husläkarna i Vallda: Detta boende avvecklas nu och har 10 platser: sittrond med kommunsköterska och telefonkonsultation vid behov. Patienterna har besök mottagningen flera gånger under året, enstaka hembesök vid behov har gjorts. - Vårdcentralen Onsala: Kan ej i statistiken särskilja när hembesöken hos patienter varit. Kan ej heller se om de varit hos patienter i särskilt boende eller korttidsboende eller i patientens hem. Siffran som redovisas gäller alltså för samtliga av dessa besök. - Vårdcentralen Kungsbacka: Uppgifterna gäller till och med november. Därefter övergång till journalsystemet VAS. - Vårdcentralen Särö: Går ej att ta fram uppgifter om hembesök. Varierar från gång till gång. Från 0 5 hembesök per rond. - Vårdcentralen Åsa: Tillgång till nära läkarjour finns på fredagseftermiddagar samt måndag torsdag under dagtid. Arbetet med medicinsk kvalitet i korttidsboende följs upp genom: Har vårdenheten särskilt uppdrag om korttidsboende? - Av vårdenheterna i Kungsbacka är det endast Vårdcentralen Kungsbacka, vårdcentralen Onsala och Vårdcentralen Åsa som har särskilt uppdrag om korttidsboende. Hur ofta besöker ansvarig läkare korttidsboendet för att ge råd, stöd och utbildning till personalen? - Ansvarig läkare på vårdcentralen i Kungsbacka och Vårdcentralen Åsa besöker korttidsboendet 2 gånger i veckan och på Vårdcentralen i Onsala 1 gång i veckan för att ge råd, stöd och utbildning till personalen. Beskriv hur det särskilda uppdraget bedrivs när det gäller korttidsboende. - Vårdcentralen Kungsbacka: Vi har läkaransvaret för 4 platser på Tölö äldreboende och för 25 platser på Tölö Smedja. Läkaren besöker korttidsboendet regelbundet. Dessutom har personalen på boendet möjlighet att direkt kontakta läkaren under annan tid. När den ordinarie läkaren är ledig övergår ansvaret för boendet till annan läkare. Sjuksköterskan tar upp medicinska frågor vid ronden och vid behov med distriktsläkaren i ibland görs hembesök. - Vårdcentralen Onsala: Direkt patientkontakt samt konsultativ roll både på regelbunden basis och vid behov. Medicinjusteringar och hembesök vid behov. - Vårdcentralen Åsa: Undervisning sker i samband med ronder och hembesök samt vid de bokade läkemedelsgenomgångarna. Övriga kommentarer: - Husläkarna i Kungsbacka: Jag är en ny chef och har bara jobbat någon månad, vilket innebär att jag haft vissa problem med att fylla i enkäten. Ber om överseende med detta och hoppas att ni återkommer per telefon om ytterligare uppgifter behövs. Flera frågor är så klart formulerade att 26

28 jag inte helt förstod vad ni ville ha svar på. Frågorna 19, 20, 21, 25 och 40 har vi inte möjlighet att svara på. - VC Fjärås: Det är inte möjligt att få fram alla svar som efterfrågas. Vissa frågor tycker jag inte heller är relevanta. - Vårdcentralen Kungsbacka: Under hösten har vi infört ett nytt journalsystem, VAS. Därför saknas statistik för december månad. - Vårdcentralen Särö: Vissa frågor mycket svårt att svara på. Statistik saknas. - Vårdcentralen Åsa: Jour finns att tillgå 5 dagar i veckan vid akut sjukdom. Kommunsjuksköterskan har lätt att komma i kontakt med vårdcentralens läkare för råd och medicinändring. 27

29 Måluppföljning för Varbergs kommun Täckningsgraden för vårdenheterna i Varbergs kommun är stabil och har varit ca 66 procent under hela, med en hög andel diagnossatta besök. Endast en vårdenhet når målet om att ta upp sambandet mellan hälsa och livsstil i patientmötet. Tre vårdenheter avviker för rekommenderad kvot för behandling med blodfettsänkande medel och en enhet avviker från kvoten för behandling med blodtryckssänkande medel. Två vårdenheter rapporterar alla patienter och parametrar till Diabetesregistret. Vårdenheter I Varbergs kommun ingick 7 vårdenheter i Vårdval Halland vid tertiär 3, : Läjeskliniken Navets Vårdcentral (startade 1 maj ) Neptunuskliniken Vårdcentralen Håsten Vårdcentralen Tvååker Vårdcentralen Veddige Vårdcentralen Västra Vall Tillgänglighet Vårdenheterna inom Vårdval Halland ska ha en hög tillgänglighet för de patienter som har behov av vårdenhetens tjänster, oavsett vem inom vårdenheten som ger vården. Målet är att vårdenheten till 100 procent ska uppfylla den nationella vårdgarantin. Målet för tillgänglighet följs upp genom: Andelen av alla patienter som kan erbjudas läkarbesök inom vårdgarantins 7 dagar. Andelen patienter som kan tas emot inom sju dagar % Oktober 2007 Oktober 2008 Oktober Läjeskliniken Navets Vårdcentral Neptunuskliniken Vc Håsten Vc Tvååker Vc Veddige Vc Västra Vall Varbergs kommun Verksamheten hade inte startat. Siffrorna kommer från Sveriges Kommuner och Landstings nationella mätning våren. Finns det ett datoriserat system för uppringning (t ex TeleQ) vid er vårdenhet? - Fyra vårdenheter uppger att de har ett datoriserat system för uppringning. 28

30 Kan patienter nå vårdenheten via e-post eller webblösning? - Samtliga vårdenheter uppger att patienter kan nå vårdenheten via e-post eller webblösning. Täckningsgrad Täckningsgraden är ett mått på vårdkonsumtion. Den visar andelen besök som hallänningarna gör i närsjukvården, i förhållande till samtliga öppenvårdsbesök (vissa undantag finns). Ju högre andel av alla öppenvårdsbesök som sker inom närsjukvård, desto högre blir täckningsgraden. Alla besök som hallänningarna har gjort ingår i beräkningen, oavsett var i Sverige besöken skett. 80% Varberg 75% 70% 65% 60% Utgångs läge Täckningsgrad fördelat på vårdenhet Kommun 2007 % 2008 % % Läjeskliniken Navets vårdcentral Neptunuskliniken Vc Håsten Vc Tvååker Vc Veddige Vc Västra Vall Varberg kommun Vårdenheten startade 1 maj Samverkan Mål Vårdenheten ska ansvara för att skapa effektiva vårdkedjor för den enskilde patienten och samverkan ska utvecklas efter lokala förutsättningar, så att hälsovinster och ökad livskvalitet uppstår. Verksamheten ska därigenom utgöra en väl fungerande bas i hälso- och sjukvården. 29

Hälsa Sjukvård Tandvård. vhlt_rgb. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. vhlt_rgb. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum vhlt_rgb Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Uppföljning av målen Tillgänglighet Täckningsgrad Medicinsk kvalitet Läkemedelsförskrivning Hälsofrämjande arbete 2 Sammanfattande kommentarer God

Läs mer

sätter hallänningen i centrum

sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Vårdval Halland. Uppföljning april 2008. Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå

Vårdval Halland. Uppföljning april 2008. Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå Hälsa Sjukvård Tandvård Uppföljning april 2008 Vårdval Halland Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011. VC Fröslunda

Kvalitetsbokslut 2011. VC Fröslunda Kvalitetsbokslut 2011 VC Fröslunda Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016 Bilaga 4, Krav- och kvalitetsbok 15RS5982, version 3 Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016 Beslutad av RS 2015-12-02 1 (11) Uppföljning av God vård mm Uppföljning målrelaterad ersättning Övrig

Läs mer

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Vadstena Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, receptförnyelse och bokning av läkartid via sjuksköterska Telefontid: Vardagar 08.00-17.00 Samtliga

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 6 Patienterfarenheter... 6 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet...

Läs mer

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014 Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-25 Carina Persson Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Vårdcentralen Ankaret

Vårdcentralen Ankaret Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.

Läs mer

UTREDNINGSINSTITUTET

UTREDNINGSINSTITUTET September år 2010 UTREDNINGSINSTITUTET Astma- och Allergiförbundets kartläggning över astmavården i fem län/regioner En rapport genomförd av Utredningsinstitutet HANDU AB på uppdrag av Astma- och Allerigförbundet.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

Kommentar efter remiss Stockholm 200 100 0 350 200 geriatriker 0 geriatriker**

Kommentar efter remiss Stockholm 200 100 0 350 200 geriatriker 0 geriatriker** Patientavgifter i öppen hälso- och sjukvård år 2012 En patient betalar under en tolvmånadersperiod högst 1 100 kr för öppen hälso- och sjukvård. Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Primärvårdens uppdrag. En kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade

Primärvårdens uppdrag. En kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade Primärvårdens uppdrag En kartläggning av hur landstingens uppdrag till primärvården är formulerade Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

INNEHÅLL... 1 SAMMANFATTNING... 5 UPPFÖLJNING AV VÅRDVAL HALLAND JANUARI TILL OCH MED DECEMBER 2010... 6. Inledning... 6

INNEHÅLL... 1 SAMMANFATTNING... 5 UPPFÖLJNING AV VÅRDVAL HALLAND JANUARI TILL OCH MED DECEMBER 2010... 6. Inledning... 6 Vårdval Halland Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Helår 2010 Innehåll INNEHÅLL... 1 SAMMANFATTNING... 5 UPPFÖLJNING AV VÅRDVAL HALLAND JANUARI TILL OCH MED DECEMBER 2010... 6 Inledning... 6 MÅLUPPFÖLJNING

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga Ersättning 2015

Bilaga Ersättning 2015 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2015 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Bilaga Ersättning 2016

Bilaga Ersättning 2016 Diarienr1 (15) Bilaga Ersättning 2016 Utgångspunkten för ersättningen är att det ska råda balans mellan uppdrag och ersättning. Eventuella förändringar av ersättning eller andra förhållanden i uppdraget

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Skiftinge Eskilstuna

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Skiftinge Eskilstuna Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Skiftinge Eskilstuna Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 4 Tillgänglighet...

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991

Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Resultat från enkätstudie om resurser för hematologisk intensivvård i Sverige 2008 med jämförelser med 1991 Rapport från Kvalitetsutskottet (KU) inom Svensk Förening för Hematologi (SFH) 2009-09-16 Ledamöter

Läs mer

Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015

Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef. Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 Hälsovalsenheten 2014-05-27 Dnr 2014/0296 Cecilia Klüft Frih Hälsovalschef Landstingsstyrelsen Förslag till Uppdragsbeskrivning och Regelbok för Hälsoval Blekinge 2015 År 2010 infördes Lagen om Valfrihet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-21 Anita Segerslätt Lars Tengryd Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Uppföljning 2014. Vårdcentralen Åsidan Nyköping

Uppföljning 2014. Vårdcentralen Åsidan Nyköping Uppföljning 2014 Vårdcentralen Åsidan Nyköping Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Psykiatrin Halland 2013-02-13 DN PS120011, 74 Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef Driftnämnden Psykiatri Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse År 2012 Enskede 2013-03-01 Ansvarig för innehållet: Gunnel Köhler Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015 Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården År 2015 2016-02-19 Luis Quiroga Verksamhetschef Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall Kvalitetsavdelningen 2015-12-01

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Vårdcentralen Kolmården

Vårdcentralen Kolmården Vårdcentralen Kolmården Välkommen till Vårdcentralen Kolmården Öppettider: 07.45-17.00 Alla besök till läkare och distriktssköterska förbokas genom telefonsamtal med sjuksköterska. Sjuksköterskorna tar

Läs mer

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Gällivare kommun Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden Inledning Bakgrund Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god och säker hälso- och sjukvård

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

Definition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling

Definition av besöks- och åtgärdsregistreringar samt exempelsamling INSTRUKTION 1 (11) DEFINITIONER AV LÄKARBESÖK OCH ÖVRIGA ÅTGÄRDER FÖR LÄKARE EXKLUSIVE GULA TAXAN Läkarbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök Läkarbesök Öppenvårdsbesök på mottagning som innebär ett personligt

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. 070208 Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. Bakgrund. Den övergripande kompetensplanen för sjukgymnaster är en beskrivning av dagens kompetens, framtida förmodade behov

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16

Patientsäkerhetsberättelse 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16 Patientsäkerhetsberättelse 2014 CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-16 INNEHÅLL 1. Fakta...3 2. Sammanfattning...4 3. Övergripande mål och strategier...4 4. De viktigaste åtgärderna som vidtagits för

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA BILAGA 1 DNR 2011-145-1.2.1. 2011-11-28 SID 1 (6) Uppföljning av hälso- och sjukvården på Rio 2011 Stadsdelsnämndens MAS och MAR 1 har

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Fröslunda Eskilstuna

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Fröslunda Eskilstuna Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Fröslunda Eskilstuna Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 6 Patienterfarenheter... 6 Smidig resa genom vården... 6 Tillgänglighet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Vardaga Ullstämma servicehus DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logotyp Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde

Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården. Ett utvecklingsområde Verksamhetskodning i hälso- och sjukvården Ett utvecklingsområde FÖRSLAG PÅ VIDARE ARBETE Låt oss vara tydliga: vi saknar fackkompetens inom hälso- och sjukvård. Vi säger detta med förhoppningen att läsare

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015.

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015. Närvarande: Elisabeth Forssén, verksamhetschef, Eva Eriksson, samordnare och undersköterska, Inger Brandell,

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Åsidan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Socialförvaltningen Ann-Britt Christensen MAS Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2011. Syftet med lagen är att minska

Läs mer

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Strängnäs Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 6 Tillgänglighet... 6 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 14 Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om öka användningen av hälsoekonomiska

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen

Läs mer

Tingsryd i toppform med FYSS

Tingsryd i toppform med FYSS 1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress

Läs mer

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Sida 1(6) Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Rapportering av nedanstående uppgifter skall ske senast den 31 januari påföljande år i den webbaserade inrapporteringsmallen, WIM. Mallen görs tillgänglig

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 150122 Grännäs Strands Vårdboende / Åsa Högö VC, Christina Witalisson SSK, Malin Hansson SSK. 1/11 Innehållsförteckning

Läs mer

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Roger Olsson, Överläkare

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:69 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-22 Helene Sandqvist Benjaminsson Innehållsförteckning Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012 Patientsäkerhetsberättelse för 2012 Datum:2013-03-01 Sophia Lehnberg, MAS Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Struktur

Läs mer

Tillsynsrapport omsorgskonsulenter 2012

Tillsynsrapport omsorgskonsulenter 2012 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2013-02-22 Tillsynsrapport omsorgskonsulenter 2012 Omsorgskonsulenternas uppdrag Omsorgskonsulenter arbetar tillsammans med MAS, MAR och dietist

Läs mer