Vårdval Halland. Uppföljning april Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdval Halland. Uppföljning april 2008. Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå"

Transkript

1 Hälsa Sjukvård Tandvård Uppföljning april 2008 Vårdval Halland Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 3 Resultat av uppföljningen... 6 Tillgänglighet... 6 Täckningsgrad... 7 Samverkan... 8 Säker vård Medicinsk kvalitet Vårdens utveckling Läkemedel Hälsofrämjande arbete Måluppföljning för Kungsbacka kommun Vårdenheter Tillgänglighet Täckningsgrad Samverkan Säker vård Medicinsk kvalitet Vårdens utveckling Läkemedel Hälsofrämjande arbete Måluppföljning för Varbergs kommun Vårdenheter Tillgänglighet Täckningsgrad Samverkan Säker vård Medicinsk kvalitet Vårdens utveckling Läkemedel Hälsofrämjande arbete Måluppföljning för Falkenbergs kommun Vårdenheter Tillgänglighet Täckningsgrad Samverkan Säker vård Medicinsk kvalitet Vårdens utveckling Läkemedel Hälsofrämjande arbete Måluppföljning för Hylte kommun Vårdenheter Tillgänglighet Täckningsgrad Samverkan

3 Säker vård Medicinsk kvalitet Vårdens utveckling Läkemedel Hälsofrämjande arbete Måluppföljning för Halmstads kommun Vårdenheter Tillgänglighet Täckningsgrad Samverkan Säker vård Medicinsk kvalitet Vårdens utveckling Läkemedel Hälsofrämjande arbete Måluppföljning för Laholms kommun Vårdenheter Tillgänglighet Täckningsgrad Samverkan Säker vård Medicinsk kvalitet Vårdens utveckling Läkemedel Hälsofrämjande arbete Ordförklaringar

4 Sammanfattning Vårdval Halland väcker fortfarande stor uppmärksamhet i Sverige och många landsting följer efter med liknande vårdvalsmodeller. Det är glädjande att Landstinget Halland på detta sätt spelar en viktig roll i den nationella utvecklingen av den öppna hälso- och sjukvården. Efter första året med Vårdval Halland var antalet vårdenheter 44 stycken, med 46 utbudspunkter. I januari öppnade ytterligare en vårdenhet i norra Halland. För att garantera att den vård som ges inom Vårdval Halland motsvarar hallänningarnas behov och att den håller hög kvalitet, anger landstingsfullmäktige årligen mål som varje vårdenhet ska uppfylla. Hur vårdenheterna lyckats med detta följs upp tre gånger per år. Uppföljningen för första tertialen 2008 är nu klar och man kan se att vården fortsätter att utvecklas i huvudsak i den riktning som målen anger. Tillgängligheten inom Vårdval Halland är fortsatt god. Landstinget Halland har landets högsta andel patienter som kommer till läkare inom vårdgarantins sju dagar. Flertalet vårdenheter ligger väldigt nära detta mål och 16 enheter når ända fram vid vårens mätning. Täckningsgraden mäter andelen besök i den öppna hälso- och sjukvården som utförs hos den valda vårdenheten, hos de aktörer som vårdenheten samverkar med och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. Mellan de olika uppföljningarna har variationer setts för enskilda vårdenheter och kommuner medan täckningsgraden för länet som helhet fortsätter att ligga på 67 procent. Mellan kommunerna och vårdenheterna varierar täckningsgraden, som mest med 10 procent. Ett arbete har inletts för att se över vilken vård som ska vara grundande för täckningsgraden. Enligt landstingsfullmäktige ska närsjukvården senast 2010 tillgodose 80 procent av invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Ett tecken på att utvecklingen går åt rätt håll är att andelen övriga kompetenser inom vårdenheterna har ökat. Samverkan med andra kompetenser och myndigheter är ofta nödvändigt i vården eftersom många patienter har komplexa sjukdomsbilder. Vårdenheterna samverkar bland annat med kommunerna, genom såväl kontakt med förskolor och skolor som med kommunernas sjuksköterskor och distriktssköterskor. Samverkan sker i stor utsträckning även med försäkringskassan i syfte att hålla en hög kvalitet i sjukskrivningsprocessen och för att därigenom skapa en rättssäker sjukskrivningsprocess. Genom apotekets spetskompetens inom läkemedelsområdet säkras kunskapsöverföring när tät samverkan sker mellan vårdenheten och apotekets personal. Mellan vårdgrannar sker samverkan kontinuerligt genom till exempel jourverksamhet, men även kring helgbemanning av distriktssköterskor. Vårdenheterna redovisar också i stor utsträckning samverkan med den specialiserade sjukvården. 3

5 Säker vård är en av de viktigaste frågorna att ständigt och systematiskt arbeta med inom hälso- och sjukvården. En viktig faktor i patientsäkerhetsarbetet är inställningen och attityden är hos såväl medarbetare som hos ledare. Att rapportera avvikelser är ett sätt att systematiskt arbeta med att göra vården säkrare. Engagemanget för detta samt för att arbeta med risk- och händelseanalys är stort inom Vårdval Hallands vårdenheter. Medicinsk kvalitet i vården utgör en av framgångfaktorerna i vårdvalsmodellen. En stor del av vårdenheterna visar att de nu arbetar med fler områden när det gäller att utveckla den medicinska kvaliteten, jämfört med vid förra uppföljningen. Detta sker genom att rutiner säkras, genom fortlöpande utbildning till personal, systematiskt avvikelsehanteringsarbete och deltagande i nationella kvalitetsregister. Att delta i Nationella diabetesregistret är ett krav i Vårdval Halland och vid denna uppföljning rapporterar 41 vårdenheter att de deltar. Det är en ökning med 13 vårdenheter sedan årsskiftet. De som inte deltar kommer att få ett ekonomiskt avdrag på hälso- och sjukvårdspengen. För att verkligen ha effekt av att delta i ett kvalitetsregister krävs dock att den stora merparten av patienter rapporteras in men i hur stor utsträckning detta sker har inte granskats i denna uppföljning. Vårdenheternas rehabiliteringsarbete sker överlag i enlighet med landstingets handlingsplan och utvecklingen är positiv. Ohälsotalet i Halland är det fjärde lägsta i landet och vid april månads utgång var det 34,0 dagar. Målet för Halland är 33,5 dagar. Vårdens utveckling är ett prioriterat område för Landstinget Halland. Utveckling kräver engagemang från alla vårdens professioner. Ett syfte med vårdens utveckling är att till exempel förbättra vårdkedjor för patienterna, att identifiera gränsdragningar i de olika verksamheterna samt att utveckla olika processer för att vara stödjande för patienterna. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet trädde i kraft under uppföljningsperioden och ett stort antal berörda läkare inom Vårdval Halland deltog i de utbildningar som erbjöds. Läkemedel ska förskrivas kostnadseffektivt, utan avkall på medicinsk kvalitet. Detta sker, även om det finns stora skillnader mellan vårdenheterna när det gäller att nå upp till rekommenderade terapeutiska kvoter. En mycket tydlig förbättring ses i förskrivningsmönstret av antibiotika vid urinvägsinfektion, vilket är positivt inte minst med tanke på att Landstinget Halland under 2007 toppade den nationella statistiken över antibiotikaförskrivning. En kvalitetssäkrad läkemedelskunskap förutsätter deltagande i producentobunden läkemedelsutbildning, något som också ökat under de fyra första månaderna. Flertalet vårdenheter anger att de har rutiner för läkemedelsgenomgångar på kommunens särskilda boenden, vilket är ett prioriterat område. Hälsofrämjande arbete är en del i landstingets övergripande mål god hälsa. Alla patienter ska ges ett kort samtal om livsstil och levnadsvanor. Svårigheten att mäta detta kvarstår till viss del och entydiga resultat är fortsatt svårt att påvisa. En viss bild av i hur stor utsträckning detta sker gav Vårdbarometerns årsrapport för Av de tillfrågade hallänningar som besökte vården förra året uppger en fjärdedel att läkaren eller sjuksköterskan tagit upp livsstilsfrågor. Samtidigt uppger 90 procent att de var 4

6 positiva till att få ett sådant samtal. Landstingets kompetensutvecklingsprogram inom hälsofrämjande hälso- och sjukvård fortsätter under 2008 och har sedan starten haft drygt deltagare, vilket borde gynna att en ökad andel får livsstilssamtal i framtiden. I ackrediteringen för Vårdval Halland ingår att vårdenheterna ska redovisa sitt arbete för att uppnå landstingsfullmäktiges mål. Ett antal vårdenheter har svårt att nå målen men samtliga vårdenheter rapporterar nu in till uppföljningen. Under hösten kommer ackrediteringen och därmed vårdenhetens åtagande att följas upp genom bland annat medicinsk revision och då kommer orsakerna till att målen inte nås att granskas och kartläggas. Sammantaget kan man säga att metodiken för att följa upp vårdens innehåll har förbättrats och ett fortsatt arbete med utveckling av målen och dess kvalitet pågår. Från att i stort sett bara ha kunnat beskriva vad som produceras i antal besök, närmar sig Landstinget Halland nu en beskrivning där resultaten av landstingsfullmäktiges mål verkligen kan mätas. I år och under 2009 införs ett gemensamt journalsystem som kommer att vara ett gott stöd för att ge en ännu bättre beskrivning. 5

7 Resultat av uppföljningen Fakta om uppföljningsenkäten Enkäten har skickats ut till samtliga 45 vårdenheter för obligatorisk uppföljning av målen för Vårdval Halland. Alla har lämnat svar. Det är dock inte alltid som samtliga frågor i enkäten har besvarats, vilket förklarar varför summan av antalet svarande ibland blir en annan än vårdenheter deltog i enkäten för Tillgänglighet Vårdenheterna inom Vårdval Halland ska ha en hög tillgänglighet för de patienter som har behov av vårdenhetens tjänster, oavsett vem inom vårdenheten som ger vården. Vårdenheten ska till 100 procent uppfylla den nationella vårdgarantin. Målet för tillgänglighet följs upp genom: Andelen patienter med behov av läkarbesök som kan erbjudas detta samma dag. Andelen av alla patienter som kan erbjudas läkarbesök inom vårdgarantins 7 dagar. April Uppfyller målet 16 vårdenheter 13 vårdenheter Tas emot samma dag 62 % av patienterna 76 % av patienterna Läkarbesök inom sju dagar 97 % av patienterna 96 % av patienterna Har inte rapporterat 8 vårdenheter 7 vårdenheter Telefontid under vardagar Samtliga vårdenheter Samtliga vårdenheter Tillgänglighet 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 97% 96 % 76 % 62 % April Tas emot samma dag Läkarbesäk inom sju dagar 6

8 SKL:s nationella vårdgarantiuppföljning visar att tillgängligheten inom Vårdval Halland har ökat från 96 procent inom sju dagar till 97 procent. Halland har därmed landets största andel patienter som kommer till läkare inom garantitiden sju dagar. Spridningen mellan vårdenheterna i länet är dock stor, med som lägst 73 procent av patienterna inom sju dagar och som högst 100 procent. Bilden som ges av den halländska tillgängligheten är dock inte helt rättvisande eftersom åtta vårdenheter inte rapporterat in sina resultat. Täckningsgrad Täckningsgraden visar hur stor andel av vårdenhetens invånares konsumtion av öppen hälso- och sjukvård som tillgodoses hos den valda vårdenheten, hos de med vårdenheten samverkande aktörerna och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. 80 procent av vårdenhetens invånares konsumtion av öppen hälso- och sjukvård ska tillgodoses hos den valda vårdenheten, hos de med vårdenheten samverkande aktörerna och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. Målet för täckningsgrad följs upp genom: Andelen besök av totala antalet besök i öppen hälso- och sjukvård som utförs hos den valda vårdenheten, hos de med vårdenheten samverkande aktörerna och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. Täckningsgrad Kungsbacka 65% 65% Varberg 64% 66% Falkenberg 68% 67% 2007 Hylte 72% 74% April 2008 Halmstad Laholm Halland 68% 68% 67% 67% 70% 71% 58% 60% 62% 64% 66% 68% 70% 72% 74% 76% 7

9 Täckningsgraden mäter hur väl de olika vårdenheterna lyckas ta hand om patienter i den nära vården, det vill säga utanför sjukhusen. Enligt landstingsfullmäktiges mål ska 80 procent av invånarnas vårdkonsumtion klaras i den nära vården. De vårdenheter som inte uppfyller målet får avdrag på sin hälso- och sjukvårdspeng. Totalt för Halland ligger täckningsgraden för de första fyra månaderna i år på 67 procent. Vårdenheterna i Hylte kommun ligger högst men har minskat något, medan Laholm och Halmstad har förbättrat sin täckningsgrad under samma period. Samverkan Vårdenheten ska ansvara för att skapa effektiva vårdkedjor för den enskilde patienten och samverkan ska utvecklas efter lokala förutsättningar, så att hälsovinster och ökad livskvalitet uppstår. Verksamheten ska därigenom utgöra en väl fungerande bas i hälso- och sjukvården. Beskrivning av de kompetenser, förutom specialist i allmänmedicin, som vårdenheten har tillgång till, och omfattningen av deras uppdrag. 8

10 Resultat: Övriga kompetenser April Annan kompetens 20 vårdenheter 18 vårdenheter Arbetsterapeut 37 vårdenheter 33 vårdenheter Barnsjuksköterska 20 vårdenheter 22 vårdenheter Biomedicinsk analytiker 15 vårdenheter 14 vårdenheter Dietist 20 vårdenheter 18 vårdenheter Distriktssköterska med speciell utbildning inom astma/kroniskt 30 vårdenheter 31 vårdenheter obstruktiv lungsjukdom Distriktssköterska med speciell utbildning inom 13 vårdenheter 11 vårdenheter beroendeproblematik Distriktssköterska med speciell utbildning inom diabetes 37 vårdenheter 36 vårdenheter Distriktssköterska med speciell utbildning inom 17 vårdenheter 15 vårdenheter fetmaproblematik Distriktssköterska med speciell utbildning för problem med högt 12 vårdenheter 9 vårdenheter blodtryck Företagsläkare 7 vårdenheter 8 vårdenheter Kurator 30 vårdenheter 27 vårdenheter Naprapat 1 vårdenhet 1 vårdenhet Psykolog 39 vårdenheter 34 vårdenheter Psykoterapeut 7 vårdenheter 7 vårdenheter Samtalsterapeut 7 vårdenheter 8 vårdenheter Sjukgymnast 41 vårdenheter 37 vårdenheter Sjuksköterska 27 vårdenheter Fanns inte som alternativ Specialist i internmedicin 11 vårdenheter 10 vårdenheter Specialist i ortopedi 6 vårdenheter 4 vårdenheter Specialist i barnmedicin 6 vårdenheter 11 vårdenheter Specialist i hudsjukdomar 5 vårdenheter 4 vårdenheter Specialist i reumatologi 4 vårdenheter 2 vårdenheter Specialist inom öron, näsa och hals 3 vårdenheter 3 vårdenheter Specialist i psykiatri 3 vårdenheter 3 vårdenheter Specialist i idrottsmedicin 3 vårdenheter 4 vårdenheter Specialist i hjärtsjukdomar 2 vårdenheter 2 vårdenheter Specialist i ålderdomens sjukdomar 2 vårdenheter 2 vårdenheter Specialist i gynekologi 2 vårdenheter 2 vårdenheter Specialist i handkirurgi 1 vårdenhet 1 vårdenhet Undersköterska 37 vårdenheter 35 vårdenheter Uroterapeut 14 vårdenheter 10 vårdenheter Ett viktigt mål med Vårdval Halland är att mer av den öppna hälso- och sjukvården ska ges inom den nära vården, det vill säga utanför sjukhusen. Ett tecken på att utvecklingen går åt rätt håll är att andelen övriga kompetenser som vårdenheterna har tillgång till ständigt ökar. Viktigt att notera är också att den psykosociala kompetensen, det vill säga psykologer och kuratorer, ökar kontinuerligt, vilket måste ses som mycket positivt. Vad som är en verklig ökning på grund av Vårdval Halland är svårt att ta ställning till men det är positivt att vårdenheterna ständigt söker nya samverkanspartner. 9

11 Finns det rutiner för att säkerställa avstämningsmöte med behandlande läkare och försäkringskassan inom 60 dagar från sjukskrivningens start? Resultat: 35 vårdenheter har rutiner för att säkerställa avstämningsmöte inom 60 dagar. 9 vårdenheter har inte sådana rutiner. Tidiga insatser i samband med långa och komplicerade sjukskrivningar påverkar positivt en tidig återgång i arbete. Därför är avstämningsmötet tillsammans med patienten, vården och försäkringskassan ett viktigt instrument för att lägga upp arbetet med insatserna. Ju tidigare mötet kan ske, desto bättre förutsättningar ges att patienten ska komma tillbaka i arbete. Självklart är arbetsgivaren med för den som har en anställning. Om patienten är arbetslös är det viktigt att tidigt ta med arbetsförmedlingen. Finns det rutiner för att garantera att de patienter som får remiss till ortopedisk specialistvård dessförinnan har haft kontakt med sjukgymnast, arbetsterapeut, kiropraktor eller naprapat som arbetar på vårdenheten, eller som har avtal med denna? Resultat: 25 vårdenheter har rutiner. 19 vårdenheter har inte rutiner. En enhet har inte besvarat frågan. Alla patienter med symtom och besvär från rörelseapparaten är inte i behov av ortopedisk specialistvård. I många fall är behandlingar och åtgärder initierade av andra personalkategorier, exempelvis sjukgymnast, arbetsterapeut, kiropraktor eller naprapat, ett bättre behandlingsalternativ. Genom att frekvent remittera till dessa kompetenser innan begäran om ortopedisk specialistvård sker kan remissinflödet till ortopedisk specialistvård minska. Detta skapar utrymme för den ortopediska specialistvården att ta hand om de svårast sjuka patienterna. Redovisning av samverkan med vårdgrannar. Resultat: o Kontinuerliga dialoger mellan vårdenheter o Kollegiala träffar o Joursamarbete o Utvecklingsträffar o Gemensamma utbildningar o BVC-samverkan o Kontakt med mödrahälsovården o Träffar för verksamhetschefer 10

12 o Samarbete med specialistmottagningar o Samverkan kring kompetenser o Samverkan kring helgdistriktssköterska o Verksamhetsråd o Samverkan kring vårdkedjan mellan länssjukvård, primärvård och kommunens hemsjukvård o Möte med sjukhusens specialistvård Samverkan med vårdgrannar sker i mycket stor utsträckning vid de flesta vårdenheterna. Aktörer inom Vårdval Halland drar samordningsvinster genom till exempel jourverksamhet men samverkar även kring helgbemanning av distriktssköterskor. Samverkan med den specialiserade sjukvården redovisas också i stor utsträckning. Redovisning av samverkan med kommunen. Resultat: o BVC har kontakt med förskolor och andra viktiga aktörer o Kontakt med kommunens distriktssköterskor o Gemensamma hembesök med kommunens distriktssköterskor o Bjuder in kommunen att delta vid utbildningar o Samverkan med omsorgs- och familjefunktioner o Läkarmedverkan i särskilda boenden o Samverkan kring barn som far illa o Samverkan kring avtal för hemsjukvården och rehabilitering o Kontakt med medicinskt ansvariga sjuksköterskor Samverkan med kommunerna sker framför allt genom kontakt med förskolor och skolor i närområdet men i syfte att göra patientens övergångar så smidiga som möjligt sker även samverkan med kommunens sjuksköterskor och distriktssköterskor. I arbetet med barn som far illa finns ett utvecklat samarbete med funktioner inom omsorg och familjeenheter. Redovisning av samverkan med försäkringskassan. Resultat: o Avstämningsmöte o Rehabiliteringsmöte o Rehabiliteringsteam o Försäkringskasseråd o Arbetsförmågebedömningar Samverkan med försäkringskassan är en förutsättning för att nå målet med en hög kvalitet i sjukskrivningsprocessen och för att därmed skapa möjlighet till en snabb 11

13 återgång i arbete. Samverkan med försäkringskassan har till viss del fungerat bra även tidigare men har stärkts ytterligare det senaste året. Redovisning av samverkan med apoteket. Resultat o E-recept o Genomgång av behandlingslistor och läkemedelsgenomgångar o Årlig inspektion av läkemedel på vårdenheten o Erfarenhetsutbyte o Kvalitetsgranskning av läkemedelsrutiner Läkemedelsbehandling är ett viktigt område för såväl patient som behandlande läkare. Att förskrivning sker på ett säkert sätt och att patienten tar läkemedel på ett korrekt sätt förutsätter goda kunskaper hos båda parter. Genom en samverkan mellan vårdgivare och apotek är det möjligt att hela tiden höja kvaliteten i läkemedelsförskrivningen. Säker vård En säker hälso- och sjukvård ska innebära kontinuitet för patienten. Den ska verka för att hallänningen får ett friskt liv och inte drabbas av sådana sjukdomar som kan förebyggas och behandlas. En säker hälso- och sjukvård ska dessutom verka för att varje hallänning kan leva ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet, och med delaktighet i samhällslivet. Andelen av alla patientbesök hos läkare som är diagnossatta enligt den internationella diagnosstandarden ICD-10. April % 2 vårdenheter 21-30% 1 enhet % 1 enhet % 1 enhet % 1 enhet % 11 vårdenheter % 25 vårdenheter Antal svarande 42 vårdenheter Diagnossatta läkarbesök ska eftersträvas i alla patientmöten. Ett dokumenterat ställningstagande till patientens diagnos är positivt för patientsäkerheten eftersom det därigenom blir möjligt för övrig vårdpersonal och även eventuella nya behandlare att 12

14 ta del av patientens sjukdomshistoria. Det är också positivt för patientens del att veta vad hon eller han lidit av. Det är dock orimligt att samtliga läkarbesök diagnossätts eftersom det kan vara omöjligt att avgöra patientens diagnos vid besöket, men andelen ska vara mycket nära 100 procent. Redovisning av verksamhetens rutiner för avvikelserapportering och av hur vårdenheten arbetar med förbättringar utifrån avvikelserapportering. Resultat: 44 vårdenheter av 45 har rutiner för avvikelserapportering. Dessa rutiner består bland annat av att ärenden hanteras i särskilda system för avvikelser, att ärenden diskuteras på arbetsplatsträffar och att återkoppling sker till berörd personal. Hälso- och sjukvården är ett komplext system där många riskfyllda moment ingår. Det är viktigt att ständigt vara observant på sådana risker och händelser som kan innebära ett hot mot patientsäkerheten och att ha ett system för systematisk återföring till samtliga medarbetare på en enhet. Genom att kontinuerligt lyfta upp frågor som berör patientsäkerhet är det möjligt att identifiera fel i systemet, det vill säga rutiner som är osäkra eller har brister. Medicinsk kvalitet Verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och den medicinska kvaliteten ska relateras till nationellt framtagna mål och mått. Kvaliteten ska kunna följas upp i detalj, och rutiner och system ska vara dokumenterade för att möjliggöra extern granskning och medicinsk revision. Målet för medicinsk kvalitet följs upp genom: Har vårdenheten rutiner och system för att dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet? Resultat: 44 vårdenheter av 45 uppfyller målet och redovisar att de har rutiner för att följa upp medicinsk kvalitet. 1 vårdenhet har inte svarat. Att systematiskt följa upp medicinsk kvalitet är viktigt för att kunna identifiera kvalitetsbrister. Samtliga vårdenheter som svarat på frågan uppger att de har rutiner för detta. En ökning av antalet vårdenheter som på olika sätt följer upp den medicinska kvaliteten kan ses vid varje uppföljning. 13

15 Antal vårdenheter som har rutiner för uppföljning av medicinsk kvalitet Skriftliga rutiner Fortlöpande utbildning av personal Deltar i Nationella diabetesregistret Deltar i nationellt kvalitetsregister för laboratorieverksamhet April 2008 Kvalitetsledningssystem Avvikelsehantering med datorstöd Övrigt Målet för medicinsk kvalitet följs upp genom: Har vårdenheten rutiner och system för att dokumentera och följa upp rehabiliteringsarbetet? Resultat: 40 vårdenheter har rutiner för att dokumentera och följa upp rehabiliteringsarbetet. 5 vårdenheter har inte några sådana rutiner. Rehabiliteringsgrupper, kompetenser som ingår Läkare Sjukgymnast Arbetsterapeut Kurator Psykolog April 2008 Sjuksköterska Rehabiliteringscoach Annan kompetens

16 o 36 vårdenheter bedriver rehabiliteringsmöten. Detta sker med varierande intervall. 3 vårdenheter har inte angett något intervall. April ggr/månad 9 vårdenheter 8 vårdenheter 2ggr/månad 15 vårdenheter 17 vårdenheter 4ggr/månad 8 vårdenheter 6 vårdenheter 1ggr/kvartal 1 vårdenheter 3 vårdenheter Den nära hälso- och sjukvården tar hand om komplexa tillstånd hos patienterna som ofta kräver insatser från mer än en personalkategori. Tidiga och samordnade insatser är ofta helt avgörande för utgången av patientens behandling. Multidisciplinära rehabiliteringsteam är ett sätt att möta dessa behov och deras antal ökar under perioden. Målet för medicinsk kvalitet följs upp genom: Har vårdenheten rutiner och system för att analysera och åtgärda det som behövs i syfte att öka kvaliteten i sjukskrivningsprocessen? Antal vårdenheter som har rutiner för att öka kvaliteten i sjukskrivningsprocessen Rehabiliteringsgrupp Avstämningsmöten med Försäkringskassan Deltar i Förhindra, förkorta och föra åter Rehabiliteringscoach April 2008 Kollegial dialog för samsyn i sjukskrivningsfrågan Övrigt Det syns en tydlig ökning av aktiviteter när det gäller att öka kvaliteten i sjukskrivningsprocessen. Ohälsotalet i Halland är det fjärde lägsta i landet och är vid utgången av april nere i 34,0. Av den handlingsplan som är framtagen tillsammans med försäkringskassan framgår de mål som vårdenheterna ska arbeta med för att öka sjukskrivningsprocessens kvalitet. Bland annat poängteras vikten av tidiga åtgärder. Samtliga vårdenheter inom Vårdval Halland har erbjudits att delta i det landstingsgemensamma projektet Förhindra, förkorta och föra åter och en majoritet av vårdenheterna deltar. 15

17 Målet för medicinsk kvalitet följs upp genom: Har vårdenheten rutiner för att erbjuda patienter med diagnos som innefattar psykisk ohälsa samtalsterapi eller stödsamtal? Resultat: 42 vårdenheter har rutiner. 3 vårdenheter har inte rutiner. Den psykiska hälsan försämras i befolkningen och detta utgör ett viktigt arbetsområde för närsjukvården. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) har genom olika kunskapssammanställningar visat att samtalsbehandling, särskilt i form av kognitiv beteendeterapi, är minst lika effektiv som antidepressiva läkemedel vid lindrig och måttlig depression. Det visar att det inom detta område är viktigt att erbjuda andra behandlingsalternativ än läkemedel. Målet för medicinsk kvalitet följs upp genom: Andelen patienter med diagnosen diabetes där det finns uppgift om långtidsvärdet av blodsocker (HbA1c) under senaste året. Andelen ska vara över 90 %. Antal vårdenheter som uppnåt målet >90 % Uppnått målet Inte uppnått målet 9 11 April 2008 Kan inte ta fram uppgifter Diabetes drabbar ungefär 4 procent av befolkningen och är en kronisk sjukdom som medför ökad risk för andra sjukdomar. Enligt medicinsk praxis bör en testning för att mäta långtidsvärdet av blodsocker ske minst en gång per år hos de allra flesta patienter för att effekten av given behandling ska kunna bedömas i ett längre perspektiv. Målet för medicinsk kvalitet följs upp genom: Deltar vårdenheten i Nationella diabetesregistret? Resultat: 41 vårdenheter deltar i det Nationella diabetesregistret. 4 vårdenheter uppger att de inte deltar. Detta är ett kvalitetsregister för hela den vårdkedja som patienten rör sig i. Det kan användas av den kliniska verksamheten för snabb återkoppling på det arbete som bedrivs. Att rapportera in samtliga patienter till detta register är grundläggande för att 16

18 uppföljningen av patienterna ska fungera. Denna fråga visar dock bara att vårdenheten är med, inte hur många patienter som rapporterats in. Vårdens utveckling Hälso- och sjukvården ska styra mot hälsovinster och bedrivas med effektiva behandlingsmetoder. Andelen av vårdenhetens anställda läkare som har deltagit i seminarier kring försäkringsmedicinskt beslutsstöd under den senaste tolvmånadersperioden. Resultat: 36 vårdenheter anger att dess medarbetare har deltagit. Det är ett positivt resultat. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet trädde i kraft den 1 mars och är ett instrument för vägledning i arbetet med sjukskrivningar. Beslutstödet ger både generella och specifika rekommendationer som vården och försäkringskassan ska ta hänsyn till i syfte att sjukskrivningen ska bli god och säker. Inför att beslutsstödet trädde i kraft genomfördes fyra utbildningstillfällen i Halland. Därutöver arbetar det försäkringsmedicinska nätverket med att åka ut på vårdenheterna och på plats implementera beslutstödet, som är en förutsättning för en god och rättssäker sjukskrivningsprocess. Det är av vikt att alla vårdens aktörer är väl förtrogna med beslutsstödet. Läkemedel Vårdenhetens läkemedelsförskrivning ska ha en god kvalitet och vara kostnadseffektiv. Verksamhetschefen och den medicinskt ansvarige ska ha övergripande ansvar för vårdenhetens förskrivning av läkemedel. Minst 50 procent av de terapeutiska kvoter som Läkemedelskommittén Halland har angett ska vara uppnådd. Målen följs upp genom: Andel av förskrivarna som under året har deltagit i producentobunden läkemedelsutbildning. Andelen av vårdenhetens läkare som deltagit: April < 70 % 3 vårdenheter 2 vårdenheter > 70 % 40 vårdenheter 39 vårdenheter Har inte svarat 2 vårdenhet 2 vårdenheter Antal svarande 43 vårdenheter 41 vårdenheter 17

19 Andelen av vårdenhetens distriktssköterskor som deltagit: April < 70 % 15 vårdenheter 15 vårdenheter > 70 % 25 vårdenheter 26 vårdenheter Har inte svarat 5 vårdenheter 2 vårdenheter Antal svarande 40 vårdenheter 41 vårdenheter Landstinget Halland ställer höga krav på att vårdenheternas samtliga förskrivare ska delta i producentobunden läkemedelsutbildning. Detta sker också i stor utsträckning. Det är dock fler läkare som deltar än distriktssköterskor. Producentobunden läkemedelsutbildning är en förutsättning för kvalitetssäkrad läkemedelskunskap. Målet för läkemedel följs upp genom: Hur stor andel av de rekommenderade terapeutiska kvoterna för läkemedel är uppnådda? Målet är minst 50 procent. Andelen terapeutiska kvoter som vårdenheterna i respektive kommun uppnått: April 2008 Kommentar Kungsbacka 60 % Variation mellan vårdenheterna Varberg 53 % Stor variation mellan vårdenheterna och läkemedelsgrupperna Falkenberg 69 % Stor variation mellan vårdenheterna och läkemedelsgrupperna Hylte 80 % Mycket liten variation mellan vårdenheterna Halmstad 70 % Mycket stor variation mellan vårdenheterna och läkemedelsgrupperna Laholm 70 % Mycket stor variation mellan vårdenheterna Terapeutiska kvoter är tal som pekar på god hushållning med läkemedel. De sätts upp av Läkemedelskommittén Halland. Terapeutiska kvoter är inte några absoluta sanningar utan mer inriktningar för god hushållning vid användning av läkemedel. Målsättningen är att för vanliga större terapiområden, ska de terapeutiska kvoterna vara enkla och tydliga samt vara baserade på välgjord vetenskaplig dokumentation och på prisvärderingar. En avvikelse från en terapeutisk kvot kan innebära en förskrivning av god medicinsk kvalitet men vara ett sämre val ur ekonomisk aspekt. Grav avvikelse, rött och brunt, bör förklaras av vårdenheten. Med anledning av den höga ökningen av antibiotikaförskrivningen i Landstinget Halland under 2007 har insatser gjorts för att medvetandegöra förskrivningsmönster. Som ett led i detta ses en klar förbättring för första tertialen 2008 inom gruppen läkemedel för urinvägsinfektioner, där vårdenheterna i mycket stor utsträckning nu förskriver antibiotika enligt terapirekommendationerna. Målet för läkemedel följs upp genom: Har läkemedelsöversyn genomförts för minst 80 procent av patienterna i de särskilda boenden som vårdenheten ansvarar för? 18

20 April vårdenheter 5 vårdenheter 31 vårdenheter 31 vårdenheter Har inte överenskommelse om särskilt boende 6 vårdenheter 5 vårdenheter Har inte svarat 3 vårdenheter 2 vårdenheter Antal svarande 42 vårdenheter 41 vårdenheter Samtidig användning av många läkemedel kan vara förknippat med svårigheter att inta läkemedlen på korrekt sätt, med högre kostnader, risk för skadliga läkemedelsinteraktioner och läkemedelsorsakad inskrivning vid sjukhus. Ett sätt att minska dessa risker kan vara rutiner för läkemedelsöversyn vid de särskilda boendena. I uppföljningsenkäten rapporteras om olika sätt att hantera denna fråga. Vid vissa vårdenheter arbetar man tillsammans med personal i kommunens boende enligt Modell Halland, medan vissa vårdenheter har andra rutiner. Hälsofrämjande arbete Patienters rökvanor, kostvanor, riskbruk av alkohol och brist på fysisk aktivitet har ett mycket starkt samband med ohälsa. Hälso- och sjukvårdens roll är, förutom att ge behandling och rehabilitering, att genom olika insatser stödja människor att göra hälsosamma val och att ta ansvar för sin egen hälsa. Vårdenheterna ska i patientmötet ta upp frågor som rör sambandet mellan patientens hälsa och levnadsvanorna och vid behov erbjuda rökslutarstöd, råd om fysisk aktivitet, stöd vid övervikt och fetma samt vid riskbruk av alkohol. Målet för hälsofrämjande arbete följs upp genom: Samtlig legitimerad personal ska ha genomgått kompetensutvecklingsprogram om hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Antal deltagare från starten i slutet av 2006 till och med april 2008: Personalkategori Övervikt/fetma och fysisk aktivitet Tobak/alkohol Motiverande samtal Läkare Sjuksköt./distriktsköt Sjukgymnaster Övriga Summa Under tiden som kompetensutvecklingsprogrammet i hälsofrämjande hälso- och sjukvård funnits har enheter inom Vårdval Halland haft deltagare enligt ovan. Samma medarbetare kan ha deltagit vid en eller flera tillfällen. Vissa vårdenheter hade redan under 2006 haft deltagare i programmet, varför frågan denna gång ställdes på ett 19

21 sådant sätt att den omfattade samtliga utbildade, oavsett när utbildningen skett. Resultatet för länet som helhet är positivt. Utbildningar i basfakta inom områdena övervikt och fetma, fysisk aktivitet respektive tobak och alkohol skulle enligt planen vara avslutade vid utgången av det här året men kommer att förlängas ytterligare eftersom det finns ett fortsatt utbildningsbehov. När det gäller motiverande samtal fortsätter även denna utbildning under

22 Måluppföljning för Kungsbacka kommun Vårdenheter Åtta vårdenheter ingår i Vårdval Halland: Husläkarna Kungsbacka, Husläkarna Vallda, Säröledens familjeläkare (startade 21 januari), Vårdcentralen Fjärås, Vårdcentralen Kungsbacka, Vårdcentralen Onsala, Vårdcentralen Särö och Vårdcentralen Åsa. En beskrivning av syftet med respektive uppföljningsparameter finns i den del av rapporten som redovisar svaren på landstingsnivå. Tillgänglighet Vårdenheterna inom Vårdval Halland ska ha en hög tillgänglighet för de patienter som har behov av vårdenhetens tjänster, oavsett vem inom vårdenheten som ger vården. Vårdenheten ska till 100 procent uppfylla den nationella vårdgarantin. Målet för tillgänglighet följs upp genom: Andelen patienter med behov av läkarbesök som kan erbjudas detta samma dag. Andelen av alla patienter som kan erbjudas läkarbesök inom vårdgarantins 7 dagar. Telefontillgänglighet för medicinsk rådgivning och tidsbokning. Husläkarna Kungsbacka Husläkarna Vallda Säröledens familjeläkare Tas emot samma dag Tas emot inom sju dagar Telefontid vardagar April April April % 94 % 81 % 99 % Mån-fre kl 8-11 och Deltog inte i mätningen Har inte deltagit i mätningen Deltog inte i mätningen Verksamheten hade inte startat Vc Fjärås 67 % Deltog inte i mätningen Deltog inte i mätningen Deltog inte i mätningen Deltog inte i mätningen Verksamheten hade inte startat 83 % Deltog inte i mätningen Mån-tors 8-11 och Fre 8-11 Mån och tor Tis och ons Fre Sön Mån 8-19, tis-fre 8-17 Vc Kungsbacka 74 % 86 % 91 % 93 % Mån-tor Vc Onsala 71 % 79 % 95 % 100 % 8-16 Vc Särö 92 % 98 % 100 % 99 % Mån-tor 7-15 Fre Vc Åsa Deltog inte i mätningen 74 % Deltog inte i mätningen 100 % Mån-tor 7-15 Fre Kungsbacka kommun 74 % 86 % 87 % 98 % Siffrorna kommer från Sveriges Kommuner och Landstings nationella mätning april

23 Täckningsgrad 80 procent av vårdenhetens invånares konsumtion av öppen hälso- och sjukvård ska tillgodoses hos den valda vårdenheten, hos de med vårdenheten samverkande aktörerna och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. Målet för täckningsgrad följs upp genom: Andelen besök av totala antalet besök i öppen hälso- och sjukvård som utförs hos den valda vårdenheten, hos de med vårdenheten samverkande aktörerna och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. April Husläkarna Kungsbacka 63 % 64 % Husläkarna Vallda 66 % 65 % Säröledens familjeläkare Startade 21 januari Verksamheten hade inte startat Vc Fjärås 65 % 65 % Vc Kungsbacka 64 % 63 % Vc Onsala 67 % 67 % Vc Särö 64 % 66 % Vc Åsa 64 % 66 % Kungsbacka kommun 65 % 65 % Samverkan Vårdenheten ska ansvara för att skapa effektiva vårdkedjor för den enskilde patienten och samverkan ska utvecklas efter lokala förutsättningar, så att hälsovinster och ökad livskvalitet uppstår. Verksamheten ska därigenom utgöra en väl fungerande bas i hälso- och sjukvården. Beskrivning av de kompetenser, förutom specialist i allmänmedicin, som vårdenheten har tillgång till. 22

24 Husläkarna Kungsbacka Husläkarna Vallda Säröledens familjeläkare Psykolog X X X X X X 6 7 Dietist X X X X X X X 7 7 Undersköterska X X X X X X X 7 7 Distriktssköterska X X X X X X X 7 7 Distriktssköterska med speciell utbildning inom diabetes X X X X X X X 7 7 Annan kompetens 6 Sjukgymnast X X X X X X X X 8 6 Arbetsterapeut X X X X X X 6 6 Uroterapeut X X X X X X 6 5 Distriktssköterska med speciell utbildning inom astma/kroniskt obstruktiv lungsjukdom X X X X X 5 6 Biomedicinsk analytiker X X X X 4 4 Specialist i barnmedicin X X 2 3 Specialist i internmedicin X X X X 4 4 Distriktssköterska med speciell utbildning för problem med högt blodtryck X X X X 4 4 Distriktssköterska med speciell utbildning inom fetmaproblematik X X X X 4 3 Barnsjuksköterska X X X 3 3 Specialist i psykiatri X X 2 2 Psykoterapeut X X X 3 2 Samtalsterapeut X X X 3 3 Specialist i hudsjukdomar - 1 Kurator X X 2 2 Specialist i ortopedi X X 2 - Distriktsköterska med speciell utbildning inom beroendeproblematik X X X 3 - Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa Totalt april 2008 Totalt 2007 Finns det rutiner för att säkerställa avstämningsmöte med behandlande läkare och Försäkringskassan inom 60 dagar från sjukskrivningens start? Husläkarna Vallda Husläkarna Kungsbacka Säröledens familjeläkare Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa Har inte svarat 23

25 Finns det rutiner för att garantera att de patienter som får remiss till ortopedisk specialistvård som dessförinnan har haft kontakt med en sjukgymnast, arbetsterapeut, kiropraktor eller naprapat som arbetar på vårdenheten eller har avtal med denna. Husläkarna Vallda Husläkarna Kungsbacka Säröledens familjeläkare Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa Säker vård En säker hälso- och sjukvård ska innebära kontinuitet för patienten. Den ska verka för att hallänningen får ett friskt liv och inte drabbas av sådana sjukdomar som kan förebyggas och behandlas. En säker hälso- och sjukvård ska dessutom verka för att varje hallänning kan leva ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet, och med delaktighet i samhällslivet. Andelen av alla patientbesök hos läkare som är diagnossatta enligt den internationella diagnosstandarden ICD-10. April 2008 Husläkarna i Vallda % Husläkarna Kungsbacka % Säröledens familjeläkare % Vc Fjärås % Vc Kungsbacka % Vc Onsala % Vc Särö Har inte svarat Vc Åsa % 24

26 Redovisning av verksamhetens rutiner för avvikelserapportering och av hur enheten arbetar med förbättringar utifrån avvikelserapportering. Resultat: Samtliga vårdenheter redovisar att de har rutiner för avvikelserapportering. Husläkarna Vallda Husläkarna Kungsbacka Säröledens familjeläkare Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa Avvikelser rapporteras och diskuteras på arbetsplatsträffen. Vid förändringsarbete görs riskanalys utifrån konsekvenser för patientsäkerhet, för att förebygga avvikelser. Avvikelserapporter diskuteras och analyseras på arbetsplatsträffen, med beslut om åtgärder. Alla har ansvar att rapportera avvikelser. Dessa följs upp och diskuteras regelbundet på arbetsplatsträffen. En person på enheten är ansvarig för uppföljning samt eventuella åtgärder och återkoppling. Alla avvikelser läggs in i Platina. Därefter tas de upp på arbetsplatsträffen där man gemensamt kommer fram till nya rutiner och förändringar för att förbättra rutinerna på enheten. Avvikelsen bearbetas och riskbedöms i Platina av särskild Platinaansvarig. Därefter skickas ärendet ut på remiss till berörd yrkesgrupp, som diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Ärendet går sedan tillbaka till chef och Platinaansvarig och därefter redovisas och diskuteras de förslagna åtgärderna på arbetsplatsträffen. Avvikelser registreras i Platina. Alla avvikelser riskbedöms. Vid en bedömd risk över 6 bedöms om en händelseanalys ska göras. Förslag tas fram för förbättringar av alla berörda grupper. Införande av förbättringsförslag presenteras och genomförs. Landstingets system Platina - riskbedömning och åtgärdsförslag. Naturlig del i verksamhetens löpande utveckling för att arbeta med kvalitetsförbättring i alla led. Landstingets system Platina - riskbedömning och åtgärdsförslag. Naturlig del i verksamhetens utveckling för att förbättra kvaliteten. 25

27 Medicinsk kvalitet Verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och den medicinska kvaliteten ska relateras till nationellt framtagna mål och mått. Kvaliteten ska kunna följas upp i detalj, och rutiner och system ska vara dokumenterade för att möjliggöra extern granskning och medicinsk revision. Har vårdenheten rutiner och system för att dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet? Resultat: Samtliga vårdenheter har rutiner och system för att dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet. Vilka av nedanstående rutiner och system används för att dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet? Husläkarna Kungsbacka Husläkarna Vallda Säröledens familjeläkare Kvalitetsledningssystem X X X X X X Avvikelsehantering X X X X X X X X Nationella Diabetesregistret X X X X X X X Deltar i nationellt kvalitetsregister för laboratorieverksamhet X X X X X X X X Skriftliga rutiner X X X X X X X X Fortlöpande utbildning av personal X X X X X X X X Övrigt X X Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa Har vårdenheten rutiner och system för att dokumentera och följa upp rehabiliteringsarbetet? 26

28 April Husläkarna Vallda Husläkarna Kungsbacka Säröledens familjeläkare Verksamheten hade inte startat Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa Har vårdenheten rutiner och system för att analysera och åtgärda det som behövs i syfte att öka kvaliteten i sjukskrivningsprocessen? Vc Åsa Vc Särö Vc Onsala Vc Kungsbacka Vc Fjärås Säröledens familjeläkare Husläkarna Vallda Husläkarna Kungsbacka Rehabiliteringsgrupp X X X X X X Avstämningsmöten med X X X X X X X X Försäkringskassan Deltar i Förhindra, förkorta X X X och föra åter Rehabiliteringscoach X X X X X Kollegial dialog för samsyn i X X X X X X X X sjukskrivningsfrågan Övrigt X X X X Målet för medicinsk kvalitet följs upp genom: Har vårdenheten rutiner för att erbjuda patienter med psykisk ohälsa samtalsterapi eller stödsamtal? Resultat: Samtliga vårdenheter har rutiner för att erbjuda patienter med psykisk ohälsa samtalsterapi eller stödsamtal Andelen patienter med diagnosen diabetes där det finns uppgift om långtidsvärde för blodsocker (HbA1c) under det senaste året? Andelen ska vara mer än 90 %. 27

29 April Husläkarna i Vallda < 90 % > = 90 % Husläkarna Kungsbacka > = 90 % > = 90 % Säröledens familjeläkare > = 90 % Verksamheten hade inte startat Vc Fjärås < 90 % < 90 % Vc Kungsbacka > = 90 % > = 90 % Vc Onsala > = 90 % > = 90 % Vc Särö > = 90 % < 90 % Vc Åsa < 90 % > = 90 % Deltar ni i Nationella diabetesregistret? Husläkarna i Vallda Husläkarna Kungsbacka Säröledens familjeläkare Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa April 2008 Vårdens utveckling Hälso- och sjukvården ska styra mot hälsovinster och bedrivas med effektiva behandlingsmetoder. Andelen av vårdenhetens anställda läkare som har deltagit i seminarier kring försäkringsmedicinskt beslutsstöd under den senaste tolvmånadersperioden. Husläkarna i Vallda Husläkarna Kungsbacka Säröledens familjeläkare Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa April

30 Läkemedel Vårdenhetens läkemedelsförskrivning ska ha en god kvalitet och vara kostnadseffektiv. Verksamhetschefen och den medicinskt ansvarige ska ha övergripande ansvar för vårdenhetens förskrivning av läkemedel. Minst 50 procent av de terapeutiska kvoter som Läkemedelskommittén Halland har angett ska vara uppnådd. Andel av förskrivarna som under året har deltagit i producentoberoende läkemedelsutbildning. Läkare Sjuksköterskor Husläkarna i Vallda > 70 % > 70 % Husläkarna Kungsbacka > 70 % > 70 % Säröledens familjeläkare > 70 % Har inte svarat Vc Fjärås > 70 % > 70 % Vc Kungsbacka > 70 % > 70 % Vc Onsala > 70 % > 70 % Vc Särö > 70 % > 70 % Vc Åsa > 70 % > 70 % Hur stor andel av de terapeutiska kvoterna för läkemedel är uppfyllda? Målet är minst 50 procent. Hjärtsvikt/ blodtryck Blodfettssänkande Magsyresänkande Antibiotika mot urinvägsinfektion Astma Uppnått målet Kvot 0,8 Kvot 0,8 Kvot 0,8 Kvot 0,8 Kvot 0,7 Husläkarna Kungsbacka 0,47 0,53 0,77 0,66 0,33 Husläkarna Vallda 0,45 0,58 0,69 0,79 0,52 VC Fjärås 0,74 0,51 0,83 0,82 0,45 VC Kungsbacka 0,68 0,53 0,83 0,92 0,57 VC Onsala 0,34 0,41 0,69 0,84 0,45 VC Särö 0,65 0,60 0,75 0,94 0,39 VC Åsa 0,70 0,67 0,80 0,84 0,59 Kungsbacka kommun 0,58 0,55 0,77 0,83 0,47 Avviker mindre än 20 % negativt mot rekommenderad nivå Avviker % negativt mot rekommenderad nivå Avviker % negativt mot rekommenderad nivå Avviker mer än 40 % negativt mot rekommenderad nivå Pilarna visar förändringen jämfört med föregående år. 29

31 Terapeutiska kvoter är tal som pekar på god hushållning med läkemedel. Kvoter finns för fem vanliga läkemedelsgrupper och bör uppnås om vårdenheten vill ha en förskrivning som håller hög medicinsk kvalitet till en rimlig kostnad. Har läkemedelsöversyn genomförts för minst 80 % av patienterna i de särskilda boenden som vårdenheten ansvarar för? April Husläkarna i Vallda Husläkarna Kungsbacka Säröledens familjeläkare Har inte överenskommelse om särskilt boende Verksamheten hade inte startat Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa Hälsofrämjande arbete Vårdenheterna ska i patientmötet ta upp frågor som rör sambandet mellan patientens hälsa och levnadsvanorna och vid behov erbjuda rökslutarstöd, råd om fysisk aktivitet, stöd vid övervikt och fetma samt vid riskbruk av alkohol. Samtlig legitimerad personal ska ha genomgått kompetensutvecklingsprogram om hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 30

32 Husläkarna Kungsbacka Husläkarna Vallda Säröledens familjeläkare Personalkategori: Läkare Motiverande samtal Övervikt och fetma Tobak och alkohol Personalkategori: Sjuksköt./distriktssköt. Motiverande samtal Övervikt och fetma Tobak och alkohol Personalkategori: Sjukgymnaster Motiverande samtal 7 Övervikt och fetma Tobak och alkohol 1 7 Personalkategori: Övriga Motiverande samtal Övervikt och fetma Tobak och alkohol Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa Totalt april 2008 Totalt

33 Måluppföljning för Varbergs kommun Vårdenheter Sex vårdenheter ingår i Vårdval Halland: Läjeskliniken, Neptunuskliniken, Vårdcentralen Håsten, Vårdcentralen Tvååker, Vårdcentralen Veddige och Vårdcentralen Västra Vall. En beskrivning av syftet med respektive uppföljningsparameter finns i den del av rapporten som redovisar svaren på landstingsnivå. Tillgänglighet Vårdenheterna inom Vårdval Halland ska ha en hög tillgänglighet för de patienter som har behov av vårdenhetens tjänster, oavsett vem inom vårdenheten som ger vården. Vårdenheten ska till 100 procent uppfylla den nationella vårdgarantin. Målet för tillgänglighet följs upp genom: Andelen patienter med behov av läkarbesök som kan erbjudas detta samma dag. Andelen av alla patienter som kan erbjudas läkarbesök inom vårdgarantins 7 dagar. Telefontillgänglighet för medicinsk rådgivning och tidsbokning. Läjeskliniken Tas emot samma dag Tas emot inom sju dagar Telefontid vardagar April April April 2008 Deltog inte i mätningen Verksamheten hade inte startat Deltog inte i mätningen Verksamhet en hade inte startat Mån-fre 8-17.Alla patienter som lämnat tfnsvar mellan 8.30 och10.30 rings upp. Neptunuskliniken 62 % 55 % 97 % 75 % Mån-fre 8-17 Vc Håsten 73 % 76 % 98 % 99 % Mån-fre 8-17 Vc Tvååker 72 % 69 % 89 % 85 % Mån-tor 7-15, fre 7-11 Vc Veddige 66 % 94 % 98 % 100 % Mån-fre 8-17 Vc Västra Vall 61 % 60 % 94 % 81 % Mån-tor 7:45-16, fre 7:45-12 Varbergs kommun 66 % 68 % 94 % 85 % Siffrorna kommer från Sveriges Kommuner och Landstings nationella mätning april

34 Täckningsgrad Täckningsgraden visar hur stor andel av vårdenhetens invånares konsumtion av öppen hälso- och sjukvård som tillgodoses hos den valda vårdenheten, hos de med vårdenheten samverkande aktörerna och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. 80 procent av vårdenhetens invånares konsumtion av öppen hälso- och sjukvård ska tillgodoses hos den valda vårdenheten, hos de med vårdenheten samverkande aktörerna och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. Andelen besök av totala antalet besök i öppen hälso- och sjukvård som utförs hos den valda vårdenheten, hos de aktörer vårdenheten samverkar med och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. April Läjeskliniken 68 % 81 % Neptunuskliniken 64 % 68 % Vc Håsten 63 % 63 % Vc Tvååker 65 % 67 % Vc Veddige 64 % 66 % Vc Västra Vall 62 % 64 % Varbergs kommun 64 % 66 % Samverkan Vårdenheten ska ansvara för att skapa effektiva vårdkedjor för den enskilde patienten och samverkan ska utvecklas efter lokala förutsättningar, så att hälsovinster och ökad livskvalitet uppstår. Verksamheten ska därigenom utgöra en väl fungerande bas i hälso- och sjukvården. Beskrivning av de kompetenser, förutom specialist i allmänmedicin, som vårdenheten har tillgång till, och omfattningen av deras uppdrag. 33

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel

Hälsa på lika villor? Norrbotten 2006 - Vård och läkemedel Hälsa på lika villor? 2006 - Vård och läkemedel Hälso- och sjukvården har en bred kontaktyta med invånarna - många personer har kontakter med hälso- och sjukvården. Under en tre - månaders period har hälften

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Uppföljning 2014. Vår Vårdcentral Katrineholm

Uppföljning 2014. Vår Vårdcentral Katrineholm Uppföljning 2014 Vår Vårdcentral Katrineholm Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport... Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad

Tobaksfri i samband med operation. En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Tobaksfri i samband med operation En samverkan mellan Närsjukvården och ortopedkliniken på Hallands sjukhus Halmstad Projektledare David Chalom Processledare Marie-Louise Norberg Tobakspreventiv enhet

Läs mer

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden:

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden: Mål- och mått 2015 Regelboken: avsnitt Ersättning Mål och mått, dvs kvalitetsbonusen för vårdcentralerna, syftar till att stimulera till utveckling inom några givna områden. Områdena som väljs ut är vanligen

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON HÄLSOCENTRALER I JÄMTLAND 28 enheter distriktsläkare distriktssjuksköterskor sjuksköterskor med annan vidarutb. barnmorskor undersköterskor

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård

Hälsa Sjukvård Tandvård 1 Hälsa Sjukvård Tandvård Viktigt med en strategisk agenda Vi tror på att nära vård med god tillgänglighet och kvalitet har betydelse för befolkningens hälsa och vår förmåga att klara vår uppgift i framtiden

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron Rehabiliteringsmöte Fyll i uppgifterna. Datum: Medarbetare: Personnummer: Befattning: Lokal: Ansvarig chef: Avdelning/enhet: Mötesdeltagare: 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) Korttidssjukfrånvaro

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:87 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:8 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om vårdprogram för personer med sömnproblem Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 36/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Arbets- och miljömedicins aktiviteter i södra Halland Kristina Jakobsson Verksamhetschef Arbets- och miljömedicin KJ/2013 2 INLEDNING Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Vårdval Halland - Utvärderingsrapport 2007

Vårdval Halland - Utvärderingsrapport 2007 2008-06-26 Vårdval Halland - Utvärderingsrapport Gert Paulsson Ekonomihögskolan Lunds universitet 1 Förord Vårdval Halland infördes den 1 januari och innebär en omfattande reformering av närsjukvården

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Herrgårdsvägens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet Joakim Holmgren 1/9 Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier Organisatoriskt

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Primärvårdens nationella kvalitetsdag 2012-11-27. PATIENTSÄKERHET MED HJÄLP AV MAPSAF. Mikael Christiansson Specialist i allmänmedicin

Primärvårdens nationella kvalitetsdag 2012-11-27. PATIENTSÄKERHET MED HJÄLP AV MAPSAF. Mikael Christiansson Specialist i allmänmedicin Primärvårdens nationella kvalitetsdag 2012-11-27 PATIENTSÄKERHET MED HJÄLP AV MAPSAF. Mikael Christiansson Specialist i allmänmedicin Patientsäkerhetslagen 2010:659 Vårdgivarens skyldighet att bedriva

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus

Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Bra Mottagning Barn och ungdomsmottagning Sunderby sjukhus Att göra veckans arbete under veckan Deltagare: Ing-Marie Wallgren Catarina Boqvist Ingegerd Blomqvist Göran Stjärnholm Valborg Palmgren 1 Verksamhetsområde

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011)

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011) ... Jämtlands Läns Landsting 1(4) Kontaktperson v rdgaranti JLL Marie Norlen Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@jll.se 2012-01-24 LSj1622j2011 Landstingets revisorer Svar på revisorernas granskning angående

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län 1 Det krävs ett helt nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det gamla

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård? Patienter med psykisk sjukdom har sämre prognos vid metabola syndrom och cancer. Socialstyrelsen visade i en rad

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda Både OMTÄNKSAMT och lönsamt För sex år sedan opererade jag axeln men fick nya besvär nu i maj, vilket gjorde det svårt att sköta snickerifirman. If bokade

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer