Vårdval Halland. Uppföljning april Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdval Halland. Uppföljning april 2008. Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå"

Transkript

1 Hälsa Sjukvård Tandvård Uppföljning april 2008 Vårdval Halland Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Perioden januari april 2008 Landstings- och kommunnivå

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 3 Resultat av uppföljningen... 6 Tillgänglighet... 6 Täckningsgrad... 7 Samverkan... 8 Säker vård Medicinsk kvalitet Vårdens utveckling Läkemedel Hälsofrämjande arbete Måluppföljning för Kungsbacka kommun Vårdenheter Tillgänglighet Täckningsgrad Samverkan Säker vård Medicinsk kvalitet Vårdens utveckling Läkemedel Hälsofrämjande arbete Måluppföljning för Varbergs kommun Vårdenheter Tillgänglighet Täckningsgrad Samverkan Säker vård Medicinsk kvalitet Vårdens utveckling Läkemedel Hälsofrämjande arbete Måluppföljning för Falkenbergs kommun Vårdenheter Tillgänglighet Täckningsgrad Samverkan Säker vård Medicinsk kvalitet Vårdens utveckling Läkemedel Hälsofrämjande arbete Måluppföljning för Hylte kommun Vårdenheter Tillgänglighet Täckningsgrad Samverkan

3 Säker vård Medicinsk kvalitet Vårdens utveckling Läkemedel Hälsofrämjande arbete Måluppföljning för Halmstads kommun Vårdenheter Tillgänglighet Täckningsgrad Samverkan Säker vård Medicinsk kvalitet Vårdens utveckling Läkemedel Hälsofrämjande arbete Måluppföljning för Laholms kommun Vårdenheter Tillgänglighet Täckningsgrad Samverkan Säker vård Medicinsk kvalitet Vårdens utveckling Läkemedel Hälsofrämjande arbete Ordförklaringar

4 Sammanfattning Vårdval Halland väcker fortfarande stor uppmärksamhet i Sverige och många landsting följer efter med liknande vårdvalsmodeller. Det är glädjande att Landstinget Halland på detta sätt spelar en viktig roll i den nationella utvecklingen av den öppna hälso- och sjukvården. Efter första året med Vårdval Halland var antalet vårdenheter 44 stycken, med 46 utbudspunkter. I januari öppnade ytterligare en vårdenhet i norra Halland. För att garantera att den vård som ges inom Vårdval Halland motsvarar hallänningarnas behov och att den håller hög kvalitet, anger landstingsfullmäktige årligen mål som varje vårdenhet ska uppfylla. Hur vårdenheterna lyckats med detta följs upp tre gånger per år. Uppföljningen för första tertialen 2008 är nu klar och man kan se att vården fortsätter att utvecklas i huvudsak i den riktning som målen anger. Tillgängligheten inom Vårdval Halland är fortsatt god. Landstinget Halland har landets högsta andel patienter som kommer till läkare inom vårdgarantins sju dagar. Flertalet vårdenheter ligger väldigt nära detta mål och 16 enheter når ända fram vid vårens mätning. Täckningsgraden mäter andelen besök i den öppna hälso- och sjukvården som utförs hos den valda vårdenheten, hos de aktörer som vårdenheten samverkar med och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. Mellan de olika uppföljningarna har variationer setts för enskilda vårdenheter och kommuner medan täckningsgraden för länet som helhet fortsätter att ligga på 67 procent. Mellan kommunerna och vårdenheterna varierar täckningsgraden, som mest med 10 procent. Ett arbete har inletts för att se över vilken vård som ska vara grundande för täckningsgraden. Enligt landstingsfullmäktige ska närsjukvården senast 2010 tillgodose 80 procent av invånarnas behov av hälso- och sjukvård. Ett tecken på att utvecklingen går åt rätt håll är att andelen övriga kompetenser inom vårdenheterna har ökat. Samverkan med andra kompetenser och myndigheter är ofta nödvändigt i vården eftersom många patienter har komplexa sjukdomsbilder. Vårdenheterna samverkar bland annat med kommunerna, genom såväl kontakt med förskolor och skolor som med kommunernas sjuksköterskor och distriktssköterskor. Samverkan sker i stor utsträckning även med försäkringskassan i syfte att hålla en hög kvalitet i sjukskrivningsprocessen och för att därigenom skapa en rättssäker sjukskrivningsprocess. Genom apotekets spetskompetens inom läkemedelsområdet säkras kunskapsöverföring när tät samverkan sker mellan vårdenheten och apotekets personal. Mellan vårdgrannar sker samverkan kontinuerligt genom till exempel jourverksamhet, men även kring helgbemanning av distriktssköterskor. Vårdenheterna redovisar också i stor utsträckning samverkan med den specialiserade sjukvården. 3

5 Säker vård är en av de viktigaste frågorna att ständigt och systematiskt arbeta med inom hälso- och sjukvården. En viktig faktor i patientsäkerhetsarbetet är inställningen och attityden är hos såväl medarbetare som hos ledare. Att rapportera avvikelser är ett sätt att systematiskt arbeta med att göra vården säkrare. Engagemanget för detta samt för att arbeta med risk- och händelseanalys är stort inom Vårdval Hallands vårdenheter. Medicinsk kvalitet i vården utgör en av framgångfaktorerna i vårdvalsmodellen. En stor del av vårdenheterna visar att de nu arbetar med fler områden när det gäller att utveckla den medicinska kvaliteten, jämfört med vid förra uppföljningen. Detta sker genom att rutiner säkras, genom fortlöpande utbildning till personal, systematiskt avvikelsehanteringsarbete och deltagande i nationella kvalitetsregister. Att delta i Nationella diabetesregistret är ett krav i Vårdval Halland och vid denna uppföljning rapporterar 41 vårdenheter att de deltar. Det är en ökning med 13 vårdenheter sedan årsskiftet. De som inte deltar kommer att få ett ekonomiskt avdrag på hälso- och sjukvårdspengen. För att verkligen ha effekt av att delta i ett kvalitetsregister krävs dock att den stora merparten av patienter rapporteras in men i hur stor utsträckning detta sker har inte granskats i denna uppföljning. Vårdenheternas rehabiliteringsarbete sker överlag i enlighet med landstingets handlingsplan och utvecklingen är positiv. Ohälsotalet i Halland är det fjärde lägsta i landet och vid april månads utgång var det 34,0 dagar. Målet för Halland är 33,5 dagar. Vårdens utveckling är ett prioriterat område för Landstinget Halland. Utveckling kräver engagemang från alla vårdens professioner. Ett syfte med vårdens utveckling är att till exempel förbättra vårdkedjor för patienterna, att identifiera gränsdragningar i de olika verksamheterna samt att utveckla olika processer för att vara stödjande för patienterna. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet trädde i kraft under uppföljningsperioden och ett stort antal berörda läkare inom Vårdval Halland deltog i de utbildningar som erbjöds. Läkemedel ska förskrivas kostnadseffektivt, utan avkall på medicinsk kvalitet. Detta sker, även om det finns stora skillnader mellan vårdenheterna när det gäller att nå upp till rekommenderade terapeutiska kvoter. En mycket tydlig förbättring ses i förskrivningsmönstret av antibiotika vid urinvägsinfektion, vilket är positivt inte minst med tanke på att Landstinget Halland under 2007 toppade den nationella statistiken över antibiotikaförskrivning. En kvalitetssäkrad läkemedelskunskap förutsätter deltagande i producentobunden läkemedelsutbildning, något som också ökat under de fyra första månaderna. Flertalet vårdenheter anger att de har rutiner för läkemedelsgenomgångar på kommunens särskilda boenden, vilket är ett prioriterat område. Hälsofrämjande arbete är en del i landstingets övergripande mål god hälsa. Alla patienter ska ges ett kort samtal om livsstil och levnadsvanor. Svårigheten att mäta detta kvarstår till viss del och entydiga resultat är fortsatt svårt att påvisa. En viss bild av i hur stor utsträckning detta sker gav Vårdbarometerns årsrapport för Av de tillfrågade hallänningar som besökte vården förra året uppger en fjärdedel att läkaren eller sjuksköterskan tagit upp livsstilsfrågor. Samtidigt uppger 90 procent att de var 4

6 positiva till att få ett sådant samtal. Landstingets kompetensutvecklingsprogram inom hälsofrämjande hälso- och sjukvård fortsätter under 2008 och har sedan starten haft drygt deltagare, vilket borde gynna att en ökad andel får livsstilssamtal i framtiden. I ackrediteringen för Vårdval Halland ingår att vårdenheterna ska redovisa sitt arbete för att uppnå landstingsfullmäktiges mål. Ett antal vårdenheter har svårt att nå målen men samtliga vårdenheter rapporterar nu in till uppföljningen. Under hösten kommer ackrediteringen och därmed vårdenhetens åtagande att följas upp genom bland annat medicinsk revision och då kommer orsakerna till att målen inte nås att granskas och kartläggas. Sammantaget kan man säga att metodiken för att följa upp vårdens innehåll har förbättrats och ett fortsatt arbete med utveckling av målen och dess kvalitet pågår. Från att i stort sett bara ha kunnat beskriva vad som produceras i antal besök, närmar sig Landstinget Halland nu en beskrivning där resultaten av landstingsfullmäktiges mål verkligen kan mätas. I år och under 2009 införs ett gemensamt journalsystem som kommer att vara ett gott stöd för att ge en ännu bättre beskrivning. 5

7 Resultat av uppföljningen Fakta om uppföljningsenkäten Enkäten har skickats ut till samtliga 45 vårdenheter för obligatorisk uppföljning av målen för Vårdval Halland. Alla har lämnat svar. Det är dock inte alltid som samtliga frågor i enkäten har besvarats, vilket förklarar varför summan av antalet svarande ibland blir en annan än vårdenheter deltog i enkäten för Tillgänglighet Vårdenheterna inom Vårdval Halland ska ha en hög tillgänglighet för de patienter som har behov av vårdenhetens tjänster, oavsett vem inom vårdenheten som ger vården. Vårdenheten ska till 100 procent uppfylla den nationella vårdgarantin. Målet för tillgänglighet följs upp genom: Andelen patienter med behov av läkarbesök som kan erbjudas detta samma dag. Andelen av alla patienter som kan erbjudas läkarbesök inom vårdgarantins 7 dagar. April Uppfyller målet 16 vårdenheter 13 vårdenheter Tas emot samma dag 62 % av patienterna 76 % av patienterna Läkarbesök inom sju dagar 97 % av patienterna 96 % av patienterna Har inte rapporterat 8 vårdenheter 7 vårdenheter Telefontid under vardagar Samtliga vårdenheter Samtliga vårdenheter Tillgänglighet 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 97% 96 % 76 % 62 % April Tas emot samma dag Läkarbesäk inom sju dagar 6

8 SKL:s nationella vårdgarantiuppföljning visar att tillgängligheten inom Vårdval Halland har ökat från 96 procent inom sju dagar till 97 procent. Halland har därmed landets största andel patienter som kommer till läkare inom garantitiden sju dagar. Spridningen mellan vårdenheterna i länet är dock stor, med som lägst 73 procent av patienterna inom sju dagar och som högst 100 procent. Bilden som ges av den halländska tillgängligheten är dock inte helt rättvisande eftersom åtta vårdenheter inte rapporterat in sina resultat. Täckningsgrad Täckningsgraden visar hur stor andel av vårdenhetens invånares konsumtion av öppen hälso- och sjukvård som tillgodoses hos den valda vårdenheten, hos de med vårdenheten samverkande aktörerna och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. 80 procent av vårdenhetens invånares konsumtion av öppen hälso- och sjukvård ska tillgodoses hos den valda vårdenheten, hos de med vårdenheten samverkande aktörerna och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. Målet för täckningsgrad följs upp genom: Andelen besök av totala antalet besök i öppen hälso- och sjukvård som utförs hos den valda vårdenheten, hos de med vårdenheten samverkande aktörerna och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. Täckningsgrad Kungsbacka 65% 65% Varberg 64% 66% Falkenberg 68% 67% 2007 Hylte 72% 74% April 2008 Halmstad Laholm Halland 68% 68% 67% 67% 70% 71% 58% 60% 62% 64% 66% 68% 70% 72% 74% 76% 7

9 Täckningsgraden mäter hur väl de olika vårdenheterna lyckas ta hand om patienter i den nära vården, det vill säga utanför sjukhusen. Enligt landstingsfullmäktiges mål ska 80 procent av invånarnas vårdkonsumtion klaras i den nära vården. De vårdenheter som inte uppfyller målet får avdrag på sin hälso- och sjukvårdspeng. Totalt för Halland ligger täckningsgraden för de första fyra månaderna i år på 67 procent. Vårdenheterna i Hylte kommun ligger högst men har minskat något, medan Laholm och Halmstad har förbättrat sin täckningsgrad under samma period. Samverkan Vårdenheten ska ansvara för att skapa effektiva vårdkedjor för den enskilde patienten och samverkan ska utvecklas efter lokala förutsättningar, så att hälsovinster och ökad livskvalitet uppstår. Verksamheten ska därigenom utgöra en väl fungerande bas i hälso- och sjukvården. Beskrivning av de kompetenser, förutom specialist i allmänmedicin, som vårdenheten har tillgång till, och omfattningen av deras uppdrag. 8

10 Resultat: Övriga kompetenser April Annan kompetens 20 vårdenheter 18 vårdenheter Arbetsterapeut 37 vårdenheter 33 vårdenheter Barnsjuksköterska 20 vårdenheter 22 vårdenheter Biomedicinsk analytiker 15 vårdenheter 14 vårdenheter Dietist 20 vårdenheter 18 vårdenheter Distriktssköterska med speciell utbildning inom astma/kroniskt 30 vårdenheter 31 vårdenheter obstruktiv lungsjukdom Distriktssköterska med speciell utbildning inom 13 vårdenheter 11 vårdenheter beroendeproblematik Distriktssköterska med speciell utbildning inom diabetes 37 vårdenheter 36 vårdenheter Distriktssköterska med speciell utbildning inom 17 vårdenheter 15 vårdenheter fetmaproblematik Distriktssköterska med speciell utbildning för problem med högt 12 vårdenheter 9 vårdenheter blodtryck Företagsläkare 7 vårdenheter 8 vårdenheter Kurator 30 vårdenheter 27 vårdenheter Naprapat 1 vårdenhet 1 vårdenhet Psykolog 39 vårdenheter 34 vårdenheter Psykoterapeut 7 vårdenheter 7 vårdenheter Samtalsterapeut 7 vårdenheter 8 vårdenheter Sjukgymnast 41 vårdenheter 37 vårdenheter Sjuksköterska 27 vårdenheter Fanns inte som alternativ Specialist i internmedicin 11 vårdenheter 10 vårdenheter Specialist i ortopedi 6 vårdenheter 4 vårdenheter Specialist i barnmedicin 6 vårdenheter 11 vårdenheter Specialist i hudsjukdomar 5 vårdenheter 4 vårdenheter Specialist i reumatologi 4 vårdenheter 2 vårdenheter Specialist inom öron, näsa och hals 3 vårdenheter 3 vårdenheter Specialist i psykiatri 3 vårdenheter 3 vårdenheter Specialist i idrottsmedicin 3 vårdenheter 4 vårdenheter Specialist i hjärtsjukdomar 2 vårdenheter 2 vårdenheter Specialist i ålderdomens sjukdomar 2 vårdenheter 2 vårdenheter Specialist i gynekologi 2 vårdenheter 2 vårdenheter Specialist i handkirurgi 1 vårdenhet 1 vårdenhet Undersköterska 37 vårdenheter 35 vårdenheter Uroterapeut 14 vårdenheter 10 vårdenheter Ett viktigt mål med Vårdval Halland är att mer av den öppna hälso- och sjukvården ska ges inom den nära vården, det vill säga utanför sjukhusen. Ett tecken på att utvecklingen går åt rätt håll är att andelen övriga kompetenser som vårdenheterna har tillgång till ständigt ökar. Viktigt att notera är också att den psykosociala kompetensen, det vill säga psykologer och kuratorer, ökar kontinuerligt, vilket måste ses som mycket positivt. Vad som är en verklig ökning på grund av Vårdval Halland är svårt att ta ställning till men det är positivt att vårdenheterna ständigt söker nya samverkanspartner. 9

11 Finns det rutiner för att säkerställa avstämningsmöte med behandlande läkare och försäkringskassan inom 60 dagar från sjukskrivningens start? Resultat: 35 vårdenheter har rutiner för att säkerställa avstämningsmöte inom 60 dagar. 9 vårdenheter har inte sådana rutiner. Tidiga insatser i samband med långa och komplicerade sjukskrivningar påverkar positivt en tidig återgång i arbete. Därför är avstämningsmötet tillsammans med patienten, vården och försäkringskassan ett viktigt instrument för att lägga upp arbetet med insatserna. Ju tidigare mötet kan ske, desto bättre förutsättningar ges att patienten ska komma tillbaka i arbete. Självklart är arbetsgivaren med för den som har en anställning. Om patienten är arbetslös är det viktigt att tidigt ta med arbetsförmedlingen. Finns det rutiner för att garantera att de patienter som får remiss till ortopedisk specialistvård dessförinnan har haft kontakt med sjukgymnast, arbetsterapeut, kiropraktor eller naprapat som arbetar på vårdenheten, eller som har avtal med denna? Resultat: 25 vårdenheter har rutiner. 19 vårdenheter har inte rutiner. En enhet har inte besvarat frågan. Alla patienter med symtom och besvär från rörelseapparaten är inte i behov av ortopedisk specialistvård. I många fall är behandlingar och åtgärder initierade av andra personalkategorier, exempelvis sjukgymnast, arbetsterapeut, kiropraktor eller naprapat, ett bättre behandlingsalternativ. Genom att frekvent remittera till dessa kompetenser innan begäran om ortopedisk specialistvård sker kan remissinflödet till ortopedisk specialistvård minska. Detta skapar utrymme för den ortopediska specialistvården att ta hand om de svårast sjuka patienterna. Redovisning av samverkan med vårdgrannar. Resultat: o Kontinuerliga dialoger mellan vårdenheter o Kollegiala träffar o Joursamarbete o Utvecklingsträffar o Gemensamma utbildningar o BVC-samverkan o Kontakt med mödrahälsovården o Träffar för verksamhetschefer 10

12 o Samarbete med specialistmottagningar o Samverkan kring kompetenser o Samverkan kring helgdistriktssköterska o Verksamhetsråd o Samverkan kring vårdkedjan mellan länssjukvård, primärvård och kommunens hemsjukvård o Möte med sjukhusens specialistvård Samverkan med vårdgrannar sker i mycket stor utsträckning vid de flesta vårdenheterna. Aktörer inom Vårdval Halland drar samordningsvinster genom till exempel jourverksamhet men samverkar även kring helgbemanning av distriktssköterskor. Samverkan med den specialiserade sjukvården redovisas också i stor utsträckning. Redovisning av samverkan med kommunen. Resultat: o BVC har kontakt med förskolor och andra viktiga aktörer o Kontakt med kommunens distriktssköterskor o Gemensamma hembesök med kommunens distriktssköterskor o Bjuder in kommunen att delta vid utbildningar o Samverkan med omsorgs- och familjefunktioner o Läkarmedverkan i särskilda boenden o Samverkan kring barn som far illa o Samverkan kring avtal för hemsjukvården och rehabilitering o Kontakt med medicinskt ansvariga sjuksköterskor Samverkan med kommunerna sker framför allt genom kontakt med förskolor och skolor i närområdet men i syfte att göra patientens övergångar så smidiga som möjligt sker även samverkan med kommunens sjuksköterskor och distriktssköterskor. I arbetet med barn som far illa finns ett utvecklat samarbete med funktioner inom omsorg och familjeenheter. Redovisning av samverkan med försäkringskassan. Resultat: o Avstämningsmöte o Rehabiliteringsmöte o Rehabiliteringsteam o Försäkringskasseråd o Arbetsförmågebedömningar Samverkan med försäkringskassan är en förutsättning för att nå målet med en hög kvalitet i sjukskrivningsprocessen och för att därmed skapa möjlighet till en snabb 11

13 återgång i arbete. Samverkan med försäkringskassan har till viss del fungerat bra även tidigare men har stärkts ytterligare det senaste året. Redovisning av samverkan med apoteket. Resultat o E-recept o Genomgång av behandlingslistor och läkemedelsgenomgångar o Årlig inspektion av läkemedel på vårdenheten o Erfarenhetsutbyte o Kvalitetsgranskning av läkemedelsrutiner Läkemedelsbehandling är ett viktigt område för såväl patient som behandlande läkare. Att förskrivning sker på ett säkert sätt och att patienten tar läkemedel på ett korrekt sätt förutsätter goda kunskaper hos båda parter. Genom en samverkan mellan vårdgivare och apotek är det möjligt att hela tiden höja kvaliteten i läkemedelsförskrivningen. Säker vård En säker hälso- och sjukvård ska innebära kontinuitet för patienten. Den ska verka för att hallänningen får ett friskt liv och inte drabbas av sådana sjukdomar som kan förebyggas och behandlas. En säker hälso- och sjukvård ska dessutom verka för att varje hallänning kan leva ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet, och med delaktighet i samhällslivet. Andelen av alla patientbesök hos läkare som är diagnossatta enligt den internationella diagnosstandarden ICD-10. April % 2 vårdenheter 21-30% 1 enhet % 1 enhet % 1 enhet % 1 enhet % 11 vårdenheter % 25 vårdenheter Antal svarande 42 vårdenheter Diagnossatta läkarbesök ska eftersträvas i alla patientmöten. Ett dokumenterat ställningstagande till patientens diagnos är positivt för patientsäkerheten eftersom det därigenom blir möjligt för övrig vårdpersonal och även eventuella nya behandlare att 12

14 ta del av patientens sjukdomshistoria. Det är också positivt för patientens del att veta vad hon eller han lidit av. Det är dock orimligt att samtliga läkarbesök diagnossätts eftersom det kan vara omöjligt att avgöra patientens diagnos vid besöket, men andelen ska vara mycket nära 100 procent. Redovisning av verksamhetens rutiner för avvikelserapportering och av hur vårdenheten arbetar med förbättringar utifrån avvikelserapportering. Resultat: 44 vårdenheter av 45 har rutiner för avvikelserapportering. Dessa rutiner består bland annat av att ärenden hanteras i särskilda system för avvikelser, att ärenden diskuteras på arbetsplatsträffar och att återkoppling sker till berörd personal. Hälso- och sjukvården är ett komplext system där många riskfyllda moment ingår. Det är viktigt att ständigt vara observant på sådana risker och händelser som kan innebära ett hot mot patientsäkerheten och att ha ett system för systematisk återföring till samtliga medarbetare på en enhet. Genom att kontinuerligt lyfta upp frågor som berör patientsäkerhet är det möjligt att identifiera fel i systemet, det vill säga rutiner som är osäkra eller har brister. Medicinsk kvalitet Verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och den medicinska kvaliteten ska relateras till nationellt framtagna mål och mått. Kvaliteten ska kunna följas upp i detalj, och rutiner och system ska vara dokumenterade för att möjliggöra extern granskning och medicinsk revision. Målet för medicinsk kvalitet följs upp genom: Har vårdenheten rutiner och system för att dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet? Resultat: 44 vårdenheter av 45 uppfyller målet och redovisar att de har rutiner för att följa upp medicinsk kvalitet. 1 vårdenhet har inte svarat. Att systematiskt följa upp medicinsk kvalitet är viktigt för att kunna identifiera kvalitetsbrister. Samtliga vårdenheter som svarat på frågan uppger att de har rutiner för detta. En ökning av antalet vårdenheter som på olika sätt följer upp den medicinska kvaliteten kan ses vid varje uppföljning. 13

15 Antal vårdenheter som har rutiner för uppföljning av medicinsk kvalitet Skriftliga rutiner Fortlöpande utbildning av personal Deltar i Nationella diabetesregistret Deltar i nationellt kvalitetsregister för laboratorieverksamhet April 2008 Kvalitetsledningssystem Avvikelsehantering med datorstöd Övrigt Målet för medicinsk kvalitet följs upp genom: Har vårdenheten rutiner och system för att dokumentera och följa upp rehabiliteringsarbetet? Resultat: 40 vårdenheter har rutiner för att dokumentera och följa upp rehabiliteringsarbetet. 5 vårdenheter har inte några sådana rutiner. Rehabiliteringsgrupper, kompetenser som ingår Läkare Sjukgymnast Arbetsterapeut Kurator Psykolog April 2008 Sjuksköterska Rehabiliteringscoach Annan kompetens

16 o 36 vårdenheter bedriver rehabiliteringsmöten. Detta sker med varierande intervall. 3 vårdenheter har inte angett något intervall. April ggr/månad 9 vårdenheter 8 vårdenheter 2ggr/månad 15 vårdenheter 17 vårdenheter 4ggr/månad 8 vårdenheter 6 vårdenheter 1ggr/kvartal 1 vårdenheter 3 vårdenheter Den nära hälso- och sjukvården tar hand om komplexa tillstånd hos patienterna som ofta kräver insatser från mer än en personalkategori. Tidiga och samordnade insatser är ofta helt avgörande för utgången av patientens behandling. Multidisciplinära rehabiliteringsteam är ett sätt att möta dessa behov och deras antal ökar under perioden. Målet för medicinsk kvalitet följs upp genom: Har vårdenheten rutiner och system för att analysera och åtgärda det som behövs i syfte att öka kvaliteten i sjukskrivningsprocessen? Antal vårdenheter som har rutiner för att öka kvaliteten i sjukskrivningsprocessen Rehabiliteringsgrupp Avstämningsmöten med Försäkringskassan Deltar i Förhindra, förkorta och föra åter Rehabiliteringscoach April 2008 Kollegial dialog för samsyn i sjukskrivningsfrågan Övrigt Det syns en tydlig ökning av aktiviteter när det gäller att öka kvaliteten i sjukskrivningsprocessen. Ohälsotalet i Halland är det fjärde lägsta i landet och är vid utgången av april nere i 34,0. Av den handlingsplan som är framtagen tillsammans med försäkringskassan framgår de mål som vårdenheterna ska arbeta med för att öka sjukskrivningsprocessens kvalitet. Bland annat poängteras vikten av tidiga åtgärder. Samtliga vårdenheter inom Vårdval Halland har erbjudits att delta i det landstingsgemensamma projektet Förhindra, förkorta och föra åter och en majoritet av vårdenheterna deltar. 15

17 Målet för medicinsk kvalitet följs upp genom: Har vårdenheten rutiner för att erbjuda patienter med diagnos som innefattar psykisk ohälsa samtalsterapi eller stödsamtal? Resultat: 42 vårdenheter har rutiner. 3 vårdenheter har inte rutiner. Den psykiska hälsan försämras i befolkningen och detta utgör ett viktigt arbetsområde för närsjukvården. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) har genom olika kunskapssammanställningar visat att samtalsbehandling, särskilt i form av kognitiv beteendeterapi, är minst lika effektiv som antidepressiva läkemedel vid lindrig och måttlig depression. Det visar att det inom detta område är viktigt att erbjuda andra behandlingsalternativ än läkemedel. Målet för medicinsk kvalitet följs upp genom: Andelen patienter med diagnosen diabetes där det finns uppgift om långtidsvärdet av blodsocker (HbA1c) under senaste året. Andelen ska vara över 90 %. Antal vårdenheter som uppnåt målet >90 % Uppnått målet Inte uppnått målet 9 11 April 2008 Kan inte ta fram uppgifter Diabetes drabbar ungefär 4 procent av befolkningen och är en kronisk sjukdom som medför ökad risk för andra sjukdomar. Enligt medicinsk praxis bör en testning för att mäta långtidsvärdet av blodsocker ske minst en gång per år hos de allra flesta patienter för att effekten av given behandling ska kunna bedömas i ett längre perspektiv. Målet för medicinsk kvalitet följs upp genom: Deltar vårdenheten i Nationella diabetesregistret? Resultat: 41 vårdenheter deltar i det Nationella diabetesregistret. 4 vårdenheter uppger att de inte deltar. Detta är ett kvalitetsregister för hela den vårdkedja som patienten rör sig i. Det kan användas av den kliniska verksamheten för snabb återkoppling på det arbete som bedrivs. Att rapportera in samtliga patienter till detta register är grundläggande för att 16

18 uppföljningen av patienterna ska fungera. Denna fråga visar dock bara att vårdenheten är med, inte hur många patienter som rapporterats in. Vårdens utveckling Hälso- och sjukvården ska styra mot hälsovinster och bedrivas med effektiva behandlingsmetoder. Andelen av vårdenhetens anställda läkare som har deltagit i seminarier kring försäkringsmedicinskt beslutsstöd under den senaste tolvmånadersperioden. Resultat: 36 vårdenheter anger att dess medarbetare har deltagit. Det är ett positivt resultat. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet trädde i kraft den 1 mars och är ett instrument för vägledning i arbetet med sjukskrivningar. Beslutstödet ger både generella och specifika rekommendationer som vården och försäkringskassan ska ta hänsyn till i syfte att sjukskrivningen ska bli god och säker. Inför att beslutsstödet trädde i kraft genomfördes fyra utbildningstillfällen i Halland. Därutöver arbetar det försäkringsmedicinska nätverket med att åka ut på vårdenheterna och på plats implementera beslutstödet, som är en förutsättning för en god och rättssäker sjukskrivningsprocess. Det är av vikt att alla vårdens aktörer är väl förtrogna med beslutsstödet. Läkemedel Vårdenhetens läkemedelsförskrivning ska ha en god kvalitet och vara kostnadseffektiv. Verksamhetschefen och den medicinskt ansvarige ska ha övergripande ansvar för vårdenhetens förskrivning av läkemedel. Minst 50 procent av de terapeutiska kvoter som Läkemedelskommittén Halland har angett ska vara uppnådd. Målen följs upp genom: Andel av förskrivarna som under året har deltagit i producentobunden läkemedelsutbildning. Andelen av vårdenhetens läkare som deltagit: April < 70 % 3 vårdenheter 2 vårdenheter > 70 % 40 vårdenheter 39 vårdenheter Har inte svarat 2 vårdenhet 2 vårdenheter Antal svarande 43 vårdenheter 41 vårdenheter 17

19 Andelen av vårdenhetens distriktssköterskor som deltagit: April < 70 % 15 vårdenheter 15 vårdenheter > 70 % 25 vårdenheter 26 vårdenheter Har inte svarat 5 vårdenheter 2 vårdenheter Antal svarande 40 vårdenheter 41 vårdenheter Landstinget Halland ställer höga krav på att vårdenheternas samtliga förskrivare ska delta i producentobunden läkemedelsutbildning. Detta sker också i stor utsträckning. Det är dock fler läkare som deltar än distriktssköterskor. Producentobunden läkemedelsutbildning är en förutsättning för kvalitetssäkrad läkemedelskunskap. Målet för läkemedel följs upp genom: Hur stor andel av de rekommenderade terapeutiska kvoterna för läkemedel är uppnådda? Målet är minst 50 procent. Andelen terapeutiska kvoter som vårdenheterna i respektive kommun uppnått: April 2008 Kommentar Kungsbacka 60 % Variation mellan vårdenheterna Varberg 53 % Stor variation mellan vårdenheterna och läkemedelsgrupperna Falkenberg 69 % Stor variation mellan vårdenheterna och läkemedelsgrupperna Hylte 80 % Mycket liten variation mellan vårdenheterna Halmstad 70 % Mycket stor variation mellan vårdenheterna och läkemedelsgrupperna Laholm 70 % Mycket stor variation mellan vårdenheterna Terapeutiska kvoter är tal som pekar på god hushållning med läkemedel. De sätts upp av Läkemedelskommittén Halland. Terapeutiska kvoter är inte några absoluta sanningar utan mer inriktningar för god hushållning vid användning av läkemedel. Målsättningen är att för vanliga större terapiområden, ska de terapeutiska kvoterna vara enkla och tydliga samt vara baserade på välgjord vetenskaplig dokumentation och på prisvärderingar. En avvikelse från en terapeutisk kvot kan innebära en förskrivning av god medicinsk kvalitet men vara ett sämre val ur ekonomisk aspekt. Grav avvikelse, rött och brunt, bör förklaras av vårdenheten. Med anledning av den höga ökningen av antibiotikaförskrivningen i Landstinget Halland under 2007 har insatser gjorts för att medvetandegöra förskrivningsmönster. Som ett led i detta ses en klar förbättring för första tertialen 2008 inom gruppen läkemedel för urinvägsinfektioner, där vårdenheterna i mycket stor utsträckning nu förskriver antibiotika enligt terapirekommendationerna. Målet för läkemedel följs upp genom: Har läkemedelsöversyn genomförts för minst 80 procent av patienterna i de särskilda boenden som vårdenheten ansvarar för? 18

20 April vårdenheter 5 vårdenheter 31 vårdenheter 31 vårdenheter Har inte överenskommelse om särskilt boende 6 vårdenheter 5 vårdenheter Har inte svarat 3 vårdenheter 2 vårdenheter Antal svarande 42 vårdenheter 41 vårdenheter Samtidig användning av många läkemedel kan vara förknippat med svårigheter att inta läkemedlen på korrekt sätt, med högre kostnader, risk för skadliga läkemedelsinteraktioner och läkemedelsorsakad inskrivning vid sjukhus. Ett sätt att minska dessa risker kan vara rutiner för läkemedelsöversyn vid de särskilda boendena. I uppföljningsenkäten rapporteras om olika sätt att hantera denna fråga. Vid vissa vårdenheter arbetar man tillsammans med personal i kommunens boende enligt Modell Halland, medan vissa vårdenheter har andra rutiner. Hälsofrämjande arbete Patienters rökvanor, kostvanor, riskbruk av alkohol och brist på fysisk aktivitet har ett mycket starkt samband med ohälsa. Hälso- och sjukvårdens roll är, förutom att ge behandling och rehabilitering, att genom olika insatser stödja människor att göra hälsosamma val och att ta ansvar för sin egen hälsa. Vårdenheterna ska i patientmötet ta upp frågor som rör sambandet mellan patientens hälsa och levnadsvanorna och vid behov erbjuda rökslutarstöd, råd om fysisk aktivitet, stöd vid övervikt och fetma samt vid riskbruk av alkohol. Målet för hälsofrämjande arbete följs upp genom: Samtlig legitimerad personal ska ha genomgått kompetensutvecklingsprogram om hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Antal deltagare från starten i slutet av 2006 till och med april 2008: Personalkategori Övervikt/fetma och fysisk aktivitet Tobak/alkohol Motiverande samtal Läkare Sjuksköt./distriktsköt Sjukgymnaster Övriga Summa Under tiden som kompetensutvecklingsprogrammet i hälsofrämjande hälso- och sjukvård funnits har enheter inom Vårdval Halland haft deltagare enligt ovan. Samma medarbetare kan ha deltagit vid en eller flera tillfällen. Vissa vårdenheter hade redan under 2006 haft deltagare i programmet, varför frågan denna gång ställdes på ett 19

21 sådant sätt att den omfattade samtliga utbildade, oavsett när utbildningen skett. Resultatet för länet som helhet är positivt. Utbildningar i basfakta inom områdena övervikt och fetma, fysisk aktivitet respektive tobak och alkohol skulle enligt planen vara avslutade vid utgången av det här året men kommer att förlängas ytterligare eftersom det finns ett fortsatt utbildningsbehov. När det gäller motiverande samtal fortsätter även denna utbildning under

22 Måluppföljning för Kungsbacka kommun Vårdenheter Åtta vårdenheter ingår i Vårdval Halland: Husläkarna Kungsbacka, Husläkarna Vallda, Säröledens familjeläkare (startade 21 januari), Vårdcentralen Fjärås, Vårdcentralen Kungsbacka, Vårdcentralen Onsala, Vårdcentralen Särö och Vårdcentralen Åsa. En beskrivning av syftet med respektive uppföljningsparameter finns i den del av rapporten som redovisar svaren på landstingsnivå. Tillgänglighet Vårdenheterna inom Vårdval Halland ska ha en hög tillgänglighet för de patienter som har behov av vårdenhetens tjänster, oavsett vem inom vårdenheten som ger vården. Vårdenheten ska till 100 procent uppfylla den nationella vårdgarantin. Målet för tillgänglighet följs upp genom: Andelen patienter med behov av läkarbesök som kan erbjudas detta samma dag. Andelen av alla patienter som kan erbjudas läkarbesök inom vårdgarantins 7 dagar. Telefontillgänglighet för medicinsk rådgivning och tidsbokning. Husläkarna Kungsbacka Husläkarna Vallda Säröledens familjeläkare Tas emot samma dag Tas emot inom sju dagar Telefontid vardagar April April April % 94 % 81 % 99 % Mån-fre kl 8-11 och Deltog inte i mätningen Har inte deltagit i mätningen Deltog inte i mätningen Verksamheten hade inte startat Vc Fjärås 67 % Deltog inte i mätningen Deltog inte i mätningen Deltog inte i mätningen Deltog inte i mätningen Verksamheten hade inte startat 83 % Deltog inte i mätningen Mån-tors 8-11 och Fre 8-11 Mån och tor Tis och ons Fre Sön Mån 8-19, tis-fre 8-17 Vc Kungsbacka 74 % 86 % 91 % 93 % Mån-tor Vc Onsala 71 % 79 % 95 % 100 % 8-16 Vc Särö 92 % 98 % 100 % 99 % Mån-tor 7-15 Fre Vc Åsa Deltog inte i mätningen 74 % Deltog inte i mätningen 100 % Mån-tor 7-15 Fre Kungsbacka kommun 74 % 86 % 87 % 98 % Siffrorna kommer från Sveriges Kommuner och Landstings nationella mätning april

23 Täckningsgrad 80 procent av vårdenhetens invånares konsumtion av öppen hälso- och sjukvård ska tillgodoses hos den valda vårdenheten, hos de med vårdenheten samverkande aktörerna och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. Målet för täckningsgrad följs upp genom: Andelen besök av totala antalet besök i öppen hälso- och sjukvård som utförs hos den valda vårdenheten, hos de med vårdenheten samverkande aktörerna och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. April Husläkarna Kungsbacka 63 % 64 % Husläkarna Vallda 66 % 65 % Säröledens familjeläkare Startade 21 januari Verksamheten hade inte startat Vc Fjärås 65 % 65 % Vc Kungsbacka 64 % 63 % Vc Onsala 67 % 67 % Vc Särö 64 % 66 % Vc Åsa 64 % 66 % Kungsbacka kommun 65 % 65 % Samverkan Vårdenheten ska ansvara för att skapa effektiva vårdkedjor för den enskilde patienten och samverkan ska utvecklas efter lokala förutsättningar, så att hälsovinster och ökad livskvalitet uppstår. Verksamheten ska därigenom utgöra en väl fungerande bas i hälso- och sjukvården. Beskrivning av de kompetenser, förutom specialist i allmänmedicin, som vårdenheten har tillgång till. 22

24 Husläkarna Kungsbacka Husläkarna Vallda Säröledens familjeläkare Psykolog X X X X X X 6 7 Dietist X X X X X X X 7 7 Undersköterska X X X X X X X 7 7 Distriktssköterska X X X X X X X 7 7 Distriktssköterska med speciell utbildning inom diabetes X X X X X X X 7 7 Annan kompetens 6 Sjukgymnast X X X X X X X X 8 6 Arbetsterapeut X X X X X X 6 6 Uroterapeut X X X X X X 6 5 Distriktssköterska med speciell utbildning inom astma/kroniskt obstruktiv lungsjukdom X X X X X 5 6 Biomedicinsk analytiker X X X X 4 4 Specialist i barnmedicin X X 2 3 Specialist i internmedicin X X X X 4 4 Distriktssköterska med speciell utbildning för problem med högt blodtryck X X X X 4 4 Distriktssköterska med speciell utbildning inom fetmaproblematik X X X X 4 3 Barnsjuksköterska X X X 3 3 Specialist i psykiatri X X 2 2 Psykoterapeut X X X 3 2 Samtalsterapeut X X X 3 3 Specialist i hudsjukdomar - 1 Kurator X X 2 2 Specialist i ortopedi X X 2 - Distriktsköterska med speciell utbildning inom beroendeproblematik X X X 3 - Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa Totalt april 2008 Totalt 2007 Finns det rutiner för att säkerställa avstämningsmöte med behandlande läkare och Försäkringskassan inom 60 dagar från sjukskrivningens start? Husläkarna Vallda Husläkarna Kungsbacka Säröledens familjeläkare Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa Har inte svarat 23

25 Finns det rutiner för att garantera att de patienter som får remiss till ortopedisk specialistvård som dessförinnan har haft kontakt med en sjukgymnast, arbetsterapeut, kiropraktor eller naprapat som arbetar på vårdenheten eller har avtal med denna. Husläkarna Vallda Husläkarna Kungsbacka Säröledens familjeläkare Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa Säker vård En säker hälso- och sjukvård ska innebära kontinuitet för patienten. Den ska verka för att hallänningen får ett friskt liv och inte drabbas av sådana sjukdomar som kan förebyggas och behandlas. En säker hälso- och sjukvård ska dessutom verka för att varje hallänning kan leva ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet, och med delaktighet i samhällslivet. Andelen av alla patientbesök hos läkare som är diagnossatta enligt den internationella diagnosstandarden ICD-10. April 2008 Husläkarna i Vallda % Husläkarna Kungsbacka % Säröledens familjeläkare % Vc Fjärås % Vc Kungsbacka % Vc Onsala % Vc Särö Har inte svarat Vc Åsa % 24

26 Redovisning av verksamhetens rutiner för avvikelserapportering och av hur enheten arbetar med förbättringar utifrån avvikelserapportering. Resultat: Samtliga vårdenheter redovisar att de har rutiner för avvikelserapportering. Husläkarna Vallda Husläkarna Kungsbacka Säröledens familjeläkare Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa Avvikelser rapporteras och diskuteras på arbetsplatsträffen. Vid förändringsarbete görs riskanalys utifrån konsekvenser för patientsäkerhet, för att förebygga avvikelser. Avvikelserapporter diskuteras och analyseras på arbetsplatsträffen, med beslut om åtgärder. Alla har ansvar att rapportera avvikelser. Dessa följs upp och diskuteras regelbundet på arbetsplatsträffen. En person på enheten är ansvarig för uppföljning samt eventuella åtgärder och återkoppling. Alla avvikelser läggs in i Platina. Därefter tas de upp på arbetsplatsträffen där man gemensamt kommer fram till nya rutiner och förändringar för att förbättra rutinerna på enheten. Avvikelsen bearbetas och riskbedöms i Platina av särskild Platinaansvarig. Därefter skickas ärendet ut på remiss till berörd yrkesgrupp, som diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Ärendet går sedan tillbaka till chef och Platinaansvarig och därefter redovisas och diskuteras de förslagna åtgärderna på arbetsplatsträffen. Avvikelser registreras i Platina. Alla avvikelser riskbedöms. Vid en bedömd risk över 6 bedöms om en händelseanalys ska göras. Förslag tas fram för förbättringar av alla berörda grupper. Införande av förbättringsförslag presenteras och genomförs. Landstingets system Platina - riskbedömning och åtgärdsförslag. Naturlig del i verksamhetens löpande utveckling för att arbeta med kvalitetsförbättring i alla led. Landstingets system Platina - riskbedömning och åtgärdsförslag. Naturlig del i verksamhetens utveckling för att förbättra kvaliteten. 25

27 Medicinsk kvalitet Verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och den medicinska kvaliteten ska relateras till nationellt framtagna mål och mått. Kvaliteten ska kunna följas upp i detalj, och rutiner och system ska vara dokumenterade för att möjliggöra extern granskning och medicinsk revision. Har vårdenheten rutiner och system för att dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet? Resultat: Samtliga vårdenheter har rutiner och system för att dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet. Vilka av nedanstående rutiner och system används för att dokumentera och följa upp medicinsk kvalitet? Husläkarna Kungsbacka Husläkarna Vallda Säröledens familjeläkare Kvalitetsledningssystem X X X X X X Avvikelsehantering X X X X X X X X Nationella Diabetesregistret X X X X X X X Deltar i nationellt kvalitetsregister för laboratorieverksamhet X X X X X X X X Skriftliga rutiner X X X X X X X X Fortlöpande utbildning av personal X X X X X X X X Övrigt X X Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa Har vårdenheten rutiner och system för att dokumentera och följa upp rehabiliteringsarbetet? 26

28 April Husläkarna Vallda Husläkarna Kungsbacka Säröledens familjeläkare Verksamheten hade inte startat Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa Har vårdenheten rutiner och system för att analysera och åtgärda det som behövs i syfte att öka kvaliteten i sjukskrivningsprocessen? Vc Åsa Vc Särö Vc Onsala Vc Kungsbacka Vc Fjärås Säröledens familjeläkare Husläkarna Vallda Husläkarna Kungsbacka Rehabiliteringsgrupp X X X X X X Avstämningsmöten med X X X X X X X X Försäkringskassan Deltar i Förhindra, förkorta X X X och föra åter Rehabiliteringscoach X X X X X Kollegial dialog för samsyn i X X X X X X X X sjukskrivningsfrågan Övrigt X X X X Målet för medicinsk kvalitet följs upp genom: Har vårdenheten rutiner för att erbjuda patienter med psykisk ohälsa samtalsterapi eller stödsamtal? Resultat: Samtliga vårdenheter har rutiner för att erbjuda patienter med psykisk ohälsa samtalsterapi eller stödsamtal Andelen patienter med diagnosen diabetes där det finns uppgift om långtidsvärde för blodsocker (HbA1c) under det senaste året? Andelen ska vara mer än 90 %. 27

29 April Husläkarna i Vallda < 90 % > = 90 % Husläkarna Kungsbacka > = 90 % > = 90 % Säröledens familjeläkare > = 90 % Verksamheten hade inte startat Vc Fjärås < 90 % < 90 % Vc Kungsbacka > = 90 % > = 90 % Vc Onsala > = 90 % > = 90 % Vc Särö > = 90 % < 90 % Vc Åsa < 90 % > = 90 % Deltar ni i Nationella diabetesregistret? Husläkarna i Vallda Husläkarna Kungsbacka Säröledens familjeläkare Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa April 2008 Vårdens utveckling Hälso- och sjukvården ska styra mot hälsovinster och bedrivas med effektiva behandlingsmetoder. Andelen av vårdenhetens anställda läkare som har deltagit i seminarier kring försäkringsmedicinskt beslutsstöd under den senaste tolvmånadersperioden. Husläkarna i Vallda Husläkarna Kungsbacka Säröledens familjeläkare Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa April

30 Läkemedel Vårdenhetens läkemedelsförskrivning ska ha en god kvalitet och vara kostnadseffektiv. Verksamhetschefen och den medicinskt ansvarige ska ha övergripande ansvar för vårdenhetens förskrivning av läkemedel. Minst 50 procent av de terapeutiska kvoter som Läkemedelskommittén Halland har angett ska vara uppnådd. Andel av förskrivarna som under året har deltagit i producentoberoende läkemedelsutbildning. Läkare Sjuksköterskor Husläkarna i Vallda > 70 % > 70 % Husläkarna Kungsbacka > 70 % > 70 % Säröledens familjeläkare > 70 % Har inte svarat Vc Fjärås > 70 % > 70 % Vc Kungsbacka > 70 % > 70 % Vc Onsala > 70 % > 70 % Vc Särö > 70 % > 70 % Vc Åsa > 70 % > 70 % Hur stor andel av de terapeutiska kvoterna för läkemedel är uppfyllda? Målet är minst 50 procent. Hjärtsvikt/ blodtryck Blodfettssänkande Magsyresänkande Antibiotika mot urinvägsinfektion Astma Uppnått målet Kvot 0,8 Kvot 0,8 Kvot 0,8 Kvot 0,8 Kvot 0,7 Husläkarna Kungsbacka 0,47 0,53 0,77 0,66 0,33 Husläkarna Vallda 0,45 0,58 0,69 0,79 0,52 VC Fjärås 0,74 0,51 0,83 0,82 0,45 VC Kungsbacka 0,68 0,53 0,83 0,92 0,57 VC Onsala 0,34 0,41 0,69 0,84 0,45 VC Särö 0,65 0,60 0,75 0,94 0,39 VC Åsa 0,70 0,67 0,80 0,84 0,59 Kungsbacka kommun 0,58 0,55 0,77 0,83 0,47 Avviker mindre än 20 % negativt mot rekommenderad nivå Avviker % negativt mot rekommenderad nivå Avviker % negativt mot rekommenderad nivå Avviker mer än 40 % negativt mot rekommenderad nivå Pilarna visar förändringen jämfört med föregående år. 29

31 Terapeutiska kvoter är tal som pekar på god hushållning med läkemedel. Kvoter finns för fem vanliga läkemedelsgrupper och bör uppnås om vårdenheten vill ha en förskrivning som håller hög medicinsk kvalitet till en rimlig kostnad. Har läkemedelsöversyn genomförts för minst 80 % av patienterna i de särskilda boenden som vårdenheten ansvarar för? April Husläkarna i Vallda Husläkarna Kungsbacka Säröledens familjeläkare Har inte överenskommelse om särskilt boende Verksamheten hade inte startat Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa Hälsofrämjande arbete Vårdenheterna ska i patientmötet ta upp frågor som rör sambandet mellan patientens hälsa och levnadsvanorna och vid behov erbjuda rökslutarstöd, råd om fysisk aktivitet, stöd vid övervikt och fetma samt vid riskbruk av alkohol. Samtlig legitimerad personal ska ha genomgått kompetensutvecklingsprogram om hälsofrämjande hälso- och sjukvård. 30

32 Husläkarna Kungsbacka Husläkarna Vallda Säröledens familjeläkare Personalkategori: Läkare Motiverande samtal Övervikt och fetma Tobak och alkohol Personalkategori: Sjuksköt./distriktssköt. Motiverande samtal Övervikt och fetma Tobak och alkohol Personalkategori: Sjukgymnaster Motiverande samtal 7 Övervikt och fetma Tobak och alkohol 1 7 Personalkategori: Övriga Motiverande samtal Övervikt och fetma Tobak och alkohol Vc Fjärås Vc Kungsbacka Vc Onsala Vc Särö Vc Åsa Totalt april 2008 Totalt

33 Måluppföljning för Varbergs kommun Vårdenheter Sex vårdenheter ingår i Vårdval Halland: Läjeskliniken, Neptunuskliniken, Vårdcentralen Håsten, Vårdcentralen Tvååker, Vårdcentralen Veddige och Vårdcentralen Västra Vall. En beskrivning av syftet med respektive uppföljningsparameter finns i den del av rapporten som redovisar svaren på landstingsnivå. Tillgänglighet Vårdenheterna inom Vårdval Halland ska ha en hög tillgänglighet för de patienter som har behov av vårdenhetens tjänster, oavsett vem inom vårdenheten som ger vården. Vårdenheten ska till 100 procent uppfylla den nationella vårdgarantin. Målet för tillgänglighet följs upp genom: Andelen patienter med behov av läkarbesök som kan erbjudas detta samma dag. Andelen av alla patienter som kan erbjudas läkarbesök inom vårdgarantins 7 dagar. Telefontillgänglighet för medicinsk rådgivning och tidsbokning. Läjeskliniken Tas emot samma dag Tas emot inom sju dagar Telefontid vardagar April April April 2008 Deltog inte i mätningen Verksamheten hade inte startat Deltog inte i mätningen Verksamhet en hade inte startat Mån-fre 8-17.Alla patienter som lämnat tfnsvar mellan 8.30 och10.30 rings upp. Neptunuskliniken 62 % 55 % 97 % 75 % Mån-fre 8-17 Vc Håsten 73 % 76 % 98 % 99 % Mån-fre 8-17 Vc Tvååker 72 % 69 % 89 % 85 % Mån-tor 7-15, fre 7-11 Vc Veddige 66 % 94 % 98 % 100 % Mån-fre 8-17 Vc Västra Vall 61 % 60 % 94 % 81 % Mån-tor 7:45-16, fre 7:45-12 Varbergs kommun 66 % 68 % 94 % 85 % Siffrorna kommer från Sveriges Kommuner och Landstings nationella mätning april

34 Täckningsgrad Täckningsgraden visar hur stor andel av vårdenhetens invånares konsumtion av öppen hälso- och sjukvård som tillgodoses hos den valda vårdenheten, hos de med vårdenheten samverkande aktörerna och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. 80 procent av vårdenhetens invånares konsumtion av öppen hälso- och sjukvård ska tillgodoses hos den valda vårdenheten, hos de med vårdenheten samverkande aktörerna och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. Andelen besök av totala antalet besök i öppen hälso- och sjukvård som utförs hos den valda vårdenheten, hos de aktörer vårdenheten samverkar med och hos övriga vårdenheter inom närsjukvården. April Läjeskliniken 68 % 81 % Neptunuskliniken 64 % 68 % Vc Håsten 63 % 63 % Vc Tvååker 65 % 67 % Vc Veddige 64 % 66 % Vc Västra Vall 62 % 64 % Varbergs kommun 64 % 66 % Samverkan Vårdenheten ska ansvara för att skapa effektiva vårdkedjor för den enskilde patienten och samverkan ska utvecklas efter lokala förutsättningar, så att hälsovinster och ökad livskvalitet uppstår. Verksamheten ska därigenom utgöra en väl fungerande bas i hälso- och sjukvården. Beskrivning av de kompetenser, förutom specialist i allmänmedicin, som vårdenheten har tillgång till, och omfattningen av deras uppdrag. 33

Hälsa Sjukvård Tandvård. vhlt_rgb. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. vhlt_rgb. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum vhlt_rgb Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Uppföljning av målen Tillgänglighet Täckningsgrad Medicinsk kvalitet Läkemedelsförskrivning Hälsofrämjande arbete 2 Sammanfattande kommentarer God

Läs mer

Måluppföljning 2009. Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål för 2009. Mars 2010

Måluppföljning 2009. Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål för 2009. Mars 2010 Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål för Mars 2010 2008 Måluppföljning Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 ÅRSUPPFÖLJNING AV VÅRDVAL HALLAND... 3

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 2 Hälsa Sjukvård Tandvård Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm

Läs mer

INNEHÅLL... 1 SAMMANFATTNING... 5 UPPFÖLJNING AV VÅRDVAL HALLAND JANUARI TILL OCH MED DECEMBER 2010... 6. Inledning... 6

INNEHÅLL... 1 SAMMANFATTNING... 5 UPPFÖLJNING AV VÅRDVAL HALLAND JANUARI TILL OCH MED DECEMBER 2010... 6. Inledning... 6 Vårdval Halland Uppföljning av landstingsfullmäktiges mål Helår 2010 Innehåll INNEHÅLL... 1 SAMMANFATTNING... 5 UPPFÖLJNING AV VÅRDVAL HALLAND JANUARI TILL OCH MED DECEMBER 2010... 6 Inledning... 6 MÅLUPPFÖLJNING

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund Kvalitetsbokslut 2011 VC Oxelösund Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska resultat...

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda Patientsäkerhetsberättelse för Hälsoringen Osby/Lönsboda År 2015 Katharina Martinsson tf verksamhetschef 20150219 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Övergripande mål och strategier 3 Organisatoriskt

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Länspensionärsrådet 11-17

Länspensionärsrådet 11-17 Protokoll Sammanträdesdatum 2008-04-18 Länspensionärsrådet 11-17 Tid: Fredagen den 18 april 2008, kl. 09:30-12:00 Plats: Sammanträdesrummet Barken-Briggen, Länssjukhuset i Halmstad Ledamöter Dan Skantz

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för

Läs mer

sätter hallänningen i centrum

sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva Axelsson/Donald Casteel Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2014

Bilaga Uppföljning 2014 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2015 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för innehållet

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Kommunalt forum 2015 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden:

För 2015 kommer Mål och mått att utgöras av följande områden och målvärden: Mål- och mått 2015 Regelboken: avsnitt Ersättning Mål och mått, dvs kvalitetsbonusen för vårdcentralerna, syftar till att stimulera till utveckling inom några givna områden. Områdena som väljs ut är vanligen

Läs mer

Uppföljning Hälsoval Indikatorer

Uppföljning Hälsoval Indikatorer Uppföljning 2016 - Indikatorer Indikatorer Fakta, mått Antal listade individer Utfall = Antal personer som är listade på vårdcentralen per den 31/12 Andel listade personer 80 år och äldre Antal registrerade

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd År 2016 Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. Datum och ansvarig för

Läs mer

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016

Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne. KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Översyn av primärvårdens utveckling efter införande av Hälsoval Skåne KEFU seminarium, 25 oktober 2016 Utvärdering av hälsoval i primärvården respektive vårdval inom specialistvården Bred och oberoende

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2016

Bilaga Uppföljning 2016 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Flen

Kvalitetsbokslut VC Flen Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Vårdval Halland - Utvärderingsrapport 2008

Vårdval Halland - Utvärderingsrapport 2008 Vårdval Halland - Utvärderingsrapport 2008 Gert Paulsson Ekonomihögskolan Lunds universitet 2009-08-25 1 Förord Vårdval Halland infördes den 1 januari 2007 och innebär en omfattande reformering av närsjukvården

Läs mer

Förslag till sjukskrivningspolicy

Förslag till sjukskrivningspolicy Förslag till sjukskrivningspolicy Reviderad Mars 2011 Västra Götalandsregionens riktlinjer checklista ligger som grund för alla sjukskrivningar. Ett verktyg för att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-21 Anita Segerslätt Lars Tengryd Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009.

Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009. HSN 2009-04-28 p 19 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN 0807-0916 LS 0805-0494 Handläggare: Torsten Ibring Yttrande över motion av Håkan Jörnehed (V) m fl om att införa mottagningar där

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Mariefred 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3

Läs mer

Sjukskrivningsmiljarden

Sjukskrivningsmiljarden Sjukskrivningsmiljarden 2010 11 Nya miljarder under två år ska fortsätta utveckla arbetet med sjukskrivningar Den så kallade sjukskrivningsmiljarden kom till för att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

På rätt väg i Halland

På rätt väg i Halland På rätt väg i Halland Utvecklingen i Halland är gynnsam och den ekonomiska utvecklingen är mycket god. Befolkningen ökar mest i Sverige och länet är numera det sjunde största. Halland är på rätt väg. Hälso-

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Fröslunda Eskilstuna 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket Kommunal Hälsooch sjukvård Genomfördes 1992 Ädelreformen Kommunerna tar över en del ansvar som tidigare legat på landstingen Kommunerna får ett ökat ansvar för vård och omsorg för äldre och funktionsnedsatta

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Torshälla Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum Patientsäkerhetsberättelse för Hälsocentralen i Näsum Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-13 Maria Theandersson, Platschef Lideta Hälsovård Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Husläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se.

Husläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se. HITTA RÄTT I VÅRDEN Övning 4 NIVÅ 1&2 Foto: Juliana Wiklund Hitta rätt i vården Husläkarmottagning På husläkarmottagningen behandlas både vuxna och barn för sjukdomar och besvär. Husläkarmottagning kallas

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016

Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi. Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Framtagande av en hälso- och sjukvårdsstrategi Bilaga Återkoppling till Lokala nämnder fördjupande bilder om invånardialogerna 10 oktober 2016 Lokala nämnders uppdrag från Regionstyrelsen Lokala nämnder

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Strängnäs

Kvalitetsbokslut VC Strängnäs Kvalitetsbokslut 2011 VC Strängnäs Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Specificering av ersättning för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2013

Specificering av ersättning för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2013 Specifikation 1 (7) Specificering av ersättning för särskilda uppdrag och målrelaterade ersättningar 2013 En del i krav- och kvalitetsboken Hälsovalskansliet Beslutsunderlag 2 (7) 2012-05-31 0.9 Inledning

Läs mer

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron

Rehabiliteringsmöte. 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) 2. Informera om rehabiliteringen. 3. Orsak till sjukfrånvaron Rehabiliteringsmöte Fyll i uppgifterna. Datum: Medarbetare: Personnummer: Befattning: Lokal: Ansvarig chef: Avdelning/enhet: Mötesdeltagare: 1. Orsak till kallat rehabiliteringsmöte (kryssa i) Korttidssjukfrånvaro

Läs mer

Verksamhetsresultat årsrapport 2012

Verksamhetsresultat årsrapport 2012 Verksamhetsresultat årsrapport 2012 Vårdval Norrbotten Landstingsdirektörens stab BILD 1 Antal listade per vårdcentral 31/12 2012 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Harads Björknäs Sensia Landstingsdirektörens

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Från sämst till bäst i klassen

Från sämst till bäst i klassen Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2007:37 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:17 av Andres Käärik och Maria Wallhager (fp) om försök med utökad förskrivningsrätt för distriktssköterskor Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Läns-LAKO 2014-02-14 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan

Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan Anette Forsblom Socialchef Karin Jonsson Förvaltningschef För Söderhamns Kommun Datum: Margareta Högberg Kommunchef Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan Läkarmedverkan i den kommunala hemsjukvården i ordinärt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer