Flyttar våra jobb utomlands? En rapport om utvecklingen i Dalarna och Gävleborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flyttar våra jobb utomlands? En rapport om utvecklingen i Dalarna och Gävleborg"

Transkript

1 Flyttar våra jobb utomlands? En rapport om utvecklingen i Dalarna och Gävleborg

2 Förord Utflyttning av jobb från Sverige är en fråga som diskuterats livligt under den senaste tiden. Trots de senaste årens goda tillväxt i ekonomin har få nya jobb skapats. Tillväxten har delvis berott på den ökade produktiviteten i företagen. Företagen har rationaliserat sin verksamhet och har därför haft ett minskat personalbehov. Samtidigt har mycket av företagens expansion skett i utlandet. I rapporten "Jobben flyttar?" 1 visade Sif att det inte bara är i de stora företagen som verksamhet flyttar utomlands. Även mindre företag ser i allt högre utsträckning över sina möjligheter att lägga ut, flytta eller nyetablera verksamhet utomlands. Ofta sker det i lågkostnadsländer. Utflyttningen av jobb gäller inte bara tillverkning utan också forskning, utveckling och stödfunktioner som IT, ekonomi- och personaladministration. Även tjänstemannajobb placeras alltså i en ökad omfattning utomlands, bland annat i Östeuropa och Asien. Det finns även en tendens att företag väljer utländska underleverantörer istället för svenska. Som en uppföljning till "Jobben flyttar?" har Sif genomfört en enkätundersökning som kommer att resultera i ett antal regionala rapporter. 2 De regionala rapporterna syftar till att visa på omfattningen av utflyttningen av jobb från Sverige och skapa en diskussion på regional nivå över utvecklingen. De olika rapporterna tar upp regionala möjligheter och förbättringsområden. Sifs avdelningar och klubbar får därigenom underlag för att driva de frågor som är viktiga för regionens och företagets lokala tillväxt. Den här rapporten presenterar resultatet för Dalarna och Gävleborg, det vill säga området som omfattas av Sifs regionala avdelningar Dalarna och Gävleborg. Undersökningen genomfördes under våren 2005 och sammanställdes i maj Rapporten har utarbetats av Thomas Carlén på Enheten för Strategisk Utveckling. Stockholm maj 2006 Nils-Åke Carlsson Enhetschef Enheten för Strategisk Utveckling 1 Rapporten "Jobben flyttar?" gavs ut i november 2004 och finns att hämta på Sifs hemsida 2 Hittills har rapporter om Småland, Norrbotten och Västerbotten, Västra Götaland, Skåne och Halland samt Stockholm-Mälarregionen sammanställts. 1

3 Sammanfattning Enkätundersökningen som besvarats av Sifs företagsklubbar visar att endast ett fåtal av företagen i Dalarna och Gävleborg (9 procent) har flyttat verksamhet utomlands under de senaste fem åren. Det är en betydligt lägre andel än i de flesta andra regioner. Totalt rör det sig om drygt 50 jobb från företag där Sif har medlemsklubbar. Drygt en femtedel av de utflyttade jobben är tjänstemannajobb, vilket ligger i linje med de flesta andra regioner. Företagen har främst flyttat verksamhet till de baltiska länderna, men Finland, Norge och Storbritannien hör också till mottagarländerna. Motivet till att flytta verksamhet utomlands är i första hand att minska kostnaderna. Men krav från kunder, närhet till marknader och att koncentrera verksamheten till färre enheter är också relativt vanliga motiv. Av företagen har 15 procent nyetablerat verksamhet utomlands. Även det är en lägre andel än i andra regioner. Det främsta syftet med nyetableringar är möjligheten att expandera på nya marknader. Den regionala branschstrukturen och många internationellt verksamma företag spelar en viktig roll för att förklara varför många företag flyttat verksamhet utomlands. Det finns dessutom en följa John-effekt, det vill säga att företagen gör som andra företag gör. Det kan även uppstå en kedjereaktion när företag flyttar då deras underleverantörer tvingas följa efter för att kunna behålla sina kunder. Undersökningen visar också att företagen använder sig av utländska underleverantörer i allt större utsträckning. Detta leder till en indirekt jobbflytt då orderingången för de svenska underleverantörerna minskar, vilket på sikt kan leda till personalminskningar. Resultaten av genomförda flyttar varierar. Många klubbar anser att varken lönsamhet, kvalitet, marknadsandelar eller leveranssäkerhet har påverkats av flytten. Endast en fjärdedel av klubbarna uppger att kostnaderna har minskat och att lönsamheten har ökat som en följd av flytten. Det är därmed långt ifrån alla som uppnår det främsta syftet med att flytta verksamheten utomlands. Många företag tycks underskatta kostnader och problem med flytt utomlands samtidigt som de överskattar vinstmöjligheterna. Det är därför mycket viktigt att varje företag fattar beslut om flytt utomlands på rätt grunder och med helhetssyn. Vad som kan vara lönsamt för ett företag behöver inte vara det för ett annat. Här kan medarbetare och fack bidra till att de beslut som fattas baseras på företagsspecifika analyser som tar hänsyn till alla kostnader och aspekter av en eventuell flytt. Drygt 10 procent av klubbarna svarar att företagen har flyttat hem verksamheter som tidigare utlokaliserats utomlands, främst på grund av problem med kvaliteten, leveransförseningar och sämre kontroll över verksamheten. Det illustrerar att flytt av verksamhet utomlands är komplext där många olika faktorer påverkar utfallet. 2

4 Enligt undersökningen är det något vanligare att nyetableringar lyckas än flytt av verksamhet. En orsak till detta kan vara att beslut om nyetableringar inte är framtvingade som en försvarsåtgärd utan sker på grund av viljan att växa och expandera. Det är viktigt att poängtera att en flytt naturligtvis inte bara har negativa konsekvenser. För att dra nytta av möjligheterna och begränsa de negativa konsekvenserna av att jobb flyttar utomlands är det viktigt att beslut om flytt är väl övervägda och fattas med helhetssyn. De omstruktureringar som sker i svenska företag kan ge ökad konkurrenskraft, nya marknadsandelar och ökade möjligheter att utveckla företagen på hemmaplan. Undersökningen ger exempel på företag som investerar i Dalarna och Gävleborg samtidigt som vissa funktioner flyttas utomlands. Drivkrafterna till investeringarna är främst att tillgången på kompetens är stor i regionen. Det är också viktigt att ständigt sträva efter att stärka den regionala konkurrenskraften. Ett tillväxtfrämjande agerande, både i företagen och från företagens omgivning, ökar regionens konkurrenskraft och attraktionskraft. Eftersom kompetens är ett viktigt konkurrensmedel för svenska företag är det nödvändigt att säkerställa en god kompetensutveckling i Dalarnas och Gävleborgs företag. Det är särskilt viktigt eftersom utbildningsnivån i de båda regionerna är relativt låg. Det är dessutom oroande att så många ungdomar saknar slutbetyg från gymnasieskolan. Befolkningen i Dalarna och Gävleborg minskar. För att säkerställa arbetskraftsförsörjningen är det viktigt att på olika sätt främja inflyttning till regionerna. Arbetskraftsförsörjningen gynnas också av förbättrade kommunikationsmöjligheter, både inom Dalarna och Gävleborg, och med kringliggande regioner. Närliggande Stockholm-Mälarregionen utgör en stor marknad av kunder, företag, arbetskraft, utbildningsmöjligheter och forskning som företagen och högskolorna i Dalarna och Gävleborg kan dra nytta av. Nyföretagandet är lågt i Dalarna och Gävleborg. Det är därför viktigt att stödet till innovatörer och nyföretagande stärkas så att fler idéer kan utvecklas till produkter. I det här sammanhanget är tillgången på riskkapital väsentlig. Många mindre företag skulle kunna dra nytta av att samarbeta med högskolorna i regionerna och med andra företag gemensamma kluster. 3

5 Så gjorde vi undersökningen Undersökningens resultat baseras på enkätsvar från företagsklubbar tillhörande Sifs regionala avdelningar Dalarna och Gävleborg. Enkäten skickades ut under våren 2005 till samtliga klubbordföranden. Sif Dalarna består av Dalarnas län samt Fagersta och Norbergs kommun i Västmanlands län. Sif Gävleborg motsvarar Gävleborgs län. Företagen som ingår i undersökningen tillhör Sifs organisationsområde, det vill säga den teknik- och kunskapsbaserade sektorn, och som har en Sifklubb. Detta innebär naturliga avgränsningar vad gäller branscher och företagsstorlek. Vår ambition är därmed inte att ge en heltäckande bild över utvecklingen i Dalarna och Gävleborg, utan att undersöka utvecklingen i företag där Sif har medlemmar. I enkäten ställs frågor om flytt av jobb utomlands, nyetableringar utomlands, användningen av utländska underleverantörer samt inflyttning av jobb och nyinvesteringar i regionen. Frågorna gäller utvecklingen de senaste fem åren samt planeringen för de kommande två åren. Dessutom ställs kompletterande frågor om vilken typ av jobb som berörts av utflyttning eller nyetablering, syfte och motiv av utlokaliseringen samt dess resultat. Enkätundersökningen har kompletterats med samtal med förtroendevalda och personal på de regionala avdelningarna. Övrig statistik och underlag om regionen har hämtats från myndigheter och andra organisationer. Sif har cirka 130 företagsklubbar i Dalarna och Gävleborg. Vi fick in svar från 46 klubbar, vilket ger en svarsfrekvens på 35 procent. Företagen som svarat har i genomsnitt 280 personer anställda på arbetsplatsen. Antalet Sifmedlemmar i företagen är i genomsnitt 66 personer. Flest svar har kommit från företag som tillhör maskinindustrin (22 procent av svaren). Metallvaruindustrin står för 17 procent av svaren, stål och metallverk 11 procent, massa- och pappersindustrin 9 procent, livsmedelsindustrin 9 procent samt trävaruindustrin, grafisk industrin och kemisk industri med 4 procent vardera. Konsult- och uppdragsverksamhet utgör 13 procent av svaren. Övriga svar har uppgett annan bransch. Två tredjedelar av företagen som svarat har sitt säte i Sverige. Andelarna är de samma i de båda regionerna. Av de resterande företagen har 20 procent sitt säte i Finland. Andra länder som förekommer är bland annat USA, Nederländerna, Italien och Tyskland. 4

6 I enkäten frågade vi om flytt av jobb utomlands och nyetablering av jobb utomlands. Med flytt menar vi att jobb har försvunnit på arbetsplatsen för att återuppstå utomlands. Det är inte alltid samma antal jobb som uppstår på den nya platsen som försvinner från den gamla. I svaret anges hur många jobb som försvunnit från arbetsplats en. Exempel 1: Företaget säger upp 100 personer på arbetsplatsen och flyttar en del av verksamheten till Polen. I Polen anställs 50 personer. I detta exempel har 100 jobb flyttats från arbetsplatsen. Med nyetablering menar vi att företaget nyetablerar verksamhet i utlandet och att det därmed skapas nya jobb som placeras utomlands. Här är det alltså inte fråga om att jobb försvinner från arbetsplatsen. Företaget har här av olika anledningar valt att satsa utomlands, ibland på bekostnad av investeringar i Sverige. Exempel 2: Företaget öppnar en ny tillverkningsenhet i Kina. 250 personer anställs på plats i Kina. Antalet anställda på arbetsplats en i Sverige är oförändrat. I detta exempel har 250 jobb nyetablerats. 5

7 Branschstrukturen i Dalarna och Gävleborg Befolkningsmässigt är Dalarnas och Gävleborgs län lika stora och det bor cirka personer i respektive län. Tillsammans utgör länen 6 procent av Sveriges befolkning. Länen är geografiskt stora i förhållande till sin befolkningsmängd. Branschstrukturen i Dalarna och Gävleborg skiljer sig från riket. Industrin är i sysselsättningstermer större i de två regionerna jämfört med riksgenomsnittet, medan den privata tjänstesektorn är mindre. I Dalarna är turismen en viktig del av näringslivet, men medverkar till att efterfrågan på arbetskraft varierar över året. Andra stora näringar i Dalarna är processindustrin och träindustrin. Gävleborgs näringsliv domineras av ett antal stora och internationella företag som exempelvis Sandvik och Stora Enso. Tabell 1. Industrin och den privata tjänstesektorns andelar av samtliga sysselsatta år 2005 Andelen sysselsatta Län Industrin Privata tjänster Dalarna 19% 35% Gävleborg 22% 34% Riket 16% 42% Källa: SCB Var femte anställd i Dalarnas näringsliv har en arbetsgivare där utländskt ägande dominerar, vilket ligger i linje med riksgenomsnittet. I Gävleborg finns däremot endast 15 procent av näringslivets anställda på utlandsägda företag. Av de företag som startades i Dalarna under 2004 var nästan 80 procent tjänsteföretag. 3 I Gävleborg var andelen ännu något högre, vilket ligger i linje med riket som helhet. Det sker alltså en strukturomvandling i regionen där tjänsteföretagen ökar sin andel i näringslivet. Det är dock viktigt att betona att den tillverkande industrin fortfarande spelar en viktig roll. Industriföretagen är mycket viktiga kunder för tjänsteföretagen, och i många fall en förutsättning för deras existens. Tillverkning, energi, byggverksamhet och areella näringar bidrog 2003 med 32 procent av bruttonationalprodukten i både Dalarna och Gävleborg. 4 Det kan jämföras med riksgenomsnittet på 25 procent. 3 Nyföretagandet i Sverige 2003 och 2004, ITPS. 4 Bruttoregionalprodukt (BRP) per län och fyra branschgrupper, SCB

8 Resultaten från undersökningen Få jobb har flyttat utomlands från Dalarna och Gävleborg Svaren från klubbarna i Dalarna och Gävleborg visar att endast ett fåtal av företagen har flyttat verksamhet utomlands under de senaste fem åren. I Dalarna svarar 8 procent att de har flyttat verksamhet utomlands och i Gävleborg är motsvarande andel 9 procent. Jämfört med övriga regioner är detta låga andelar. 5 Företagen har främst flyttat verksamheter till de baltiska länderna, men Finland, Norge och Storbritannien hör också till mottagarländerna. Totalt rör det sig endast om 55 jobb, varav majoriteten har flyttat från Gävleborg. Det är vanligt att företag flyttar flera funktioner utomlands. I Dalarna och Gävleborg har samtliga företag flyttat tillverkningsjobb. Dessutom har hälften av företagen även flyttat montering samt forskning och utveckling. Inget företag uppger att man har flyttat jobb inom marknad och försäljning, ekonomi och personaladministration eller IT-support och IT-utveckling. I andra regioner, och framför allt i storstadsregionerna, var det däremot vanligt att flytta verksamheter inom marknadsföring och försäljning och inom IT. Drygt en femtedel (22 procent) av de jobb som flyttat utomlands från Dalarna och Gävleborg är tjänstemannajobb. Det är en något högre andel än i Småland och Norrbotten och Västerbotten, men något lägre än i övriga regioner. Skillnader i andelen tjänstemannajobb förklaras av regionernas branschstrukturer och vilka verksamheter som främst har flyttat utomlands. Tre fjärdedelar av klubbarna uppger att lägre arbetskraftskostnader är ett av de främsta motiven till företagets beslut att flytta verksamhet utomlands. Krav från kunder och närhet till marknader samt koncentration av verksamhet till färre orter var också relativt vanliga motiv. Inget av företagen uppger att syftet med att flytta utomlands är tillgång till kompetens eller att expandera på nya marknader. Av företagen planerar 14 procent att flytta jobb utomlands under de kommande två åren. Andelarna skiljer sig marginellt mellan de båda avdelningarna. Totalt rör det sig endast om cirka 30 jobb. Flyttplanerna gäller främst tillverkning och montering men i ett fall även ekonomi- och personaladministration. Mottagarländerna är främst de baltiska länderna samt Slovakien. Drygt en fjärdedel av klubbarna uppger dock att de inte känner till om företaget planerar någon flytt eller inte. Resultaten av utflyttningarna varierar mellan företagen Klubbarna fick även utvärdera genomförda flyttar. En fjärdedel uppgav att arbetskostnaderna har minskat och lönsamheten ökat som en följd av flytten. Men 5 I Småland var motsvarande andel 26 procent, i Stockholm-Mälarregionen 23 procent, i Skåne och Halland 22 procent, i Västra Götaland 18 procent och i Norrbotten och Västerbotten 10 procent. 7

9 för hälften av företagen har arbetskostnaderna ökat och lönsamheten minskat. Marknadsandelarna har ökat för 25 procent av företagen. Samtliga klubbar uppger att kvaliteten på företagets produkter och tjänster har blivit sämre och att leveranssäkerheten har försämrats. Ingen klubb uppger att flytten har medfört ökade satsningar på kvarvarande verksamheter eller gett tillgång till ny kompetens. För hälften av företagen har dessutom flytten resulterat i oförutsedda kostnader. Sammanlagt svarar 25 procent att syftet med flytten har uppnåtts. Sammantaget ger klubbarna en ganska splittrad bild av resultatet av flyttarna. Det illustrerar att flytt av verksamhet utomlands är ett komplext beslut där många olika faktorer påverkar hur framgångsrikt resultatet blir. Det förekommer att företag flyttar tillbaka verksamheter som tidigare varit utlokaliserad utomlands. I Dalarna och Gävleborg uppgav 11 procent av klubbarna företagen har flyttat tillbaka verksamheter till Sverige. Anledningen att flytta tillbaka verksamhet var bland annat problem med kvaliteten och att koncentrera verksamheten till färre orter. Nyetableringar utomlands ger tillgång till nya marknader Endast 15 procent av klubbarna uppgav att företaget nyetablerat verksamhet utomlands under de senaste fem åren. Det är en betydligt lägre andel än i övriga regioner. Andelen var något högre i Dalarna (17 procent) än i Gävleborg (14 procent). Totalt rör det sig om 7 företag som sammanlagt nyetablerat cirka jobb utomlands, varav ett företag i Dalarna står för den stora merparten. I Gävleborg har företagen nyetablerat cirka 100 jobb utomlands. Flest exempel på nyetableringar finns från företag inom verkstadsindustrin (nästan 60 procent). Övriga företag återfinns inom trävaruindustrin, stål- och metallverk samt livsmedelsindustrin. Företagen har nyetablerat verksamhet i ett flertal länder i Västeuropa och i USA och Kina. Det är naturligtvis vanligt att flera verksamheter berörs när ett företag nyetablerar utomlands. I drygt 70 procent av fallen nyetablerade företagen i Dalarna och Gävleborg jobb inom marknad och försäljning. Dessutom nyetablerades tillverkningsjobb (29 procent) och forskning och utveckling (14 procent). I både Dalarna och Gävleborg var nästan en fjärdedel av jobben som nyetablerades utomlands tjänstemannajobb. Det förklaras främst av att det är inom marknad och försäljning som nyetableringen har skett. Nästan hälften av företagen som nyetablerat verksamhet uppgav att de vanligaste motiven med nyetableringen var att expandera på nya marknader och krav från kunder. För 14 procent av företagen var motiven till nyetableringen att sänka arbetskraftskostnaderna samt att koncentrera verksamheten till färre orter. Det är värt att notera att endast ett företag uppger att tillgång till ny kompetens var ett motiv till nyetableringen. 8

10 Enligt klubbarna planerar 12 procent av företagen att nyetablera verksamhet utomlands under de kommande två åren. I Dalarna var andelen 9 procent och i Gävleborg 16 procent. 40 procent planerar inte någon nyetablering, men nästan hälften känner inte till om företaget har sådana planer. Nyetableringarna planeras främst i Kina och länder i Östeuropa. Nyetablering lyckas oftare än flytt av verksamhet I klubbarnas utvärdering av resultaten av nyetableringarna framgår att de är något mer framgångsrika jämfört med flytt av verksamhet utomlands. I 40 procent av fallen har arbetskostnaderna minskat och lönsamheten ökat för företagen som nyetablerat verksamhet utomlands. Men för 30 procent har kostnaderna ökat och för 6 procent har lönsamheten minskat. Marknadsandelarna har ökat för 40 procent av företagen. Däremot har inte kvaliteten på företagets varor och tjänster förbättrats för något av företagen. När det gäller leveranssäkerheten svarade 14 procent att den har förbättrats. I drygt 40 procent av fallen har nyetableringarna resulterat i ökade satsningar på den kvarvarande verksamheten i regionen. För 30 procent av nyetableringarna har företaget fått tillgång till ny kompetens. 14 procent svarar att företaget har haft oförutsedda kostnader i samband med nyetableringen. En förklaring till att nyetableringarna lyckas i något större omfattning än flytt av verksamhet är att de i många fall görs som en del av en expansion. Beslutet är inte framtvingat som en försvarsåtgärd, utan nyetableringen sker på grund av viljan att växa. Utländska underleverantörer allt vanligare Det blir allt vanligare att företagen använder sig av leverantörer från andra länder. Nästan två tredjedelar av klubbarna uppger att företagen anlitar utländska underleverantörer. Andelen är något högre i Dalarna än i Gävleborg. Leverantörerna är spridda över hela världen men länder i Västeuropa är vanligast, som exempelvis Danmark, Finland och Tyskland. Nästan hälften uppgav att antalet utländska underleverantörer har ökat under de senaste fem åren. Motiven till att byta till en utländsk underleverantör är i de flesta fall att minska kostnaderna. Men klubbarna uppger även andra motiv som avstånd till marknaden, kvalitetsskäl och att den produkt man köper av leverantören inte finns i Sverige. 9

11 Investeringarna i regionen drivs av tillgång till kompetens Nästan tre fjärdedelar av klubbarna svarar att företaget har investerat i Dalarna och Gävleborg under de senaste fem åren. 6 Andelarna är lika i de båda avdelningarna. Nästan 80 procent uppgav att den främsta drivkraften till att investera i Dalarna och Gävleborg var tillgången till kompetens. I vilken omfattning investeringarna skett och om de skapat nya arbetstillfällen ger enkäten inte svar på. Drygt 40 procent har planer på ytterligare investeringar i regionen under de kommande två åren. Drygt 30 procent av klubbarna uppger dock att de inte känner till företagets investeringsplaner. Det finns inga större skillnader mellan svenskägda företag och utlandsägda företag när det gäller andelen som har investerat på orten under de senaste fem åren. Däremot är det en något högre andel av de svenskägda företagen som har planer på att investeringar jämfört med företag med utländska ägare. De kompetensdrivna investeringarna är dominerande i båda grupperna. Analys och slutsatser Industristrukturen och andelen utländska företag påverkar Det finns exempel på företag i regionen som under senare år har genomgått rationaliseringar med konsekvensen att jobb flyttat utomlands, eller deltagit i en dragkamp om placering av framtida produktion av olika modeller och produkter. Vår undersökning visar att flytt utomlands inte är vanligt förekommande bland företagen i Dalarna och Gävleborg. 7 Den regionala industristrukturen är en viktig förklaring till varför många företag valt att flytta verksamhet utomlands. I branscher med ett högt internationellt konkurrenstryck, och som är relativt enkla att utlokalisera, har företag lättare att flytta jämfört med företag i den råvarubaserade industrin där produktionen ofta är mer kapitalintensiv och därmed mer kostsam att flytta. Det finns dessutom betydande fördelar med att finnas i närheten av den råvara man förädlar. Men dessa företag är inte helt oflyttbara. Med ökad konkurrens eller förändringar i ägande, som kan leda till omstruktureringar i koncernerna, kan diskussioner komma upp om var investeringarna ska ske i framtiden. En stor andel företag med utländskt ägande och det faktum att många företag är internationellt verksamma påverkar också omfattningen av utflyttningen. 8 Av de 6 Det är en lika hög andel som i övriga regioner. 7 Andelen företag som har flyttat verksamhet utomlands är ungefär lika hög i Stockholm- Mälarregionen som i Skåne och Halland (22 procent) och Västra Götaland (18 procent). Detsamma gäller nyetablering av verksamhet utomlands där motsvarande andelar i Skåne och Halland samt Västra Götaland var 18 procent respektive 23 procent. 8 Enkätsvaren från övriga regioner bekräftar att andelen utländskt ägande är högre i de regioner där andelen utflyttade företag är högre och tvärtom. 10

12 företag som deltagit i undersökningen är andelen med utländskt ägande lägre i Dalarna (37 procent) och i Gävleborg (32 procent) än i de flesta andra regioner. Det förklarar till viss del den lägre andelen utflyttade företag. De omstruktureringar som sker inom internationella koncerner leder ibland till att den svenska delen förlorar funktioner. Samtidigt sker även det motsatta ibland, det vill säga att den svenska delen av företaget lockar till sig funktioner som tidigare funnits i andra länder. En annan bidragande orsak till att företag flyttat och/eller planerar att flytta verksamhet är den följa John-effekt som har uppstått. Den debatt om företagsflykt som förs i media, samtidigt som allt fler företag ser över sina möjligheter att minska sina kostnader genom utflyttning, gör att andra också börjar fundera på det. När företag flyttar verksamhet kan dessutom en kedjereaktion uppkomma där företag tvingas följa efter sina kunder för att kunna behålla dem. Beslut med helhetssyn är väsentligt Resultaten i undersökningen visar att syftena med utflyttningen av verksamhet i flera fall inte uppnås och att det förekommer att företag flyttar tillbaka verksamhet till regionen. Många företag tycks underskatta kostnader och problem med flytt utomlands samtidigt som de överskattar vinstmöjligheterna. Det är därför mycket viktigt att varje företag fattar beslut om flytt utomlands på rätt grunder och med helhetssyn. Vad som kan vara lönsamt för ett företag behöver inte vara det för ett annat. Här kan medarbetare och fack bidra till att de beslut som fattas baseras på företagsspecifika analyser som tar hänsyn till alla kostnader och aspekter av en eventuell flytt. Vidare är långsiktighet och ett övervägande vad som är rätt strategi för det egna företaget av vikt. Alternativet till att flytta utomlands behöver inte vara att fortsätta med verksamheten som förut. Det kanske finns outnyttjad potential som kan effektivisera den befintliga verksamheten och utveckla produktionen minst lika mycket som en flytt utomlands. Detta är dessutom betydligt mindre riskfyllt än att flytta verksamheten utomlands. Det är angeläget att alla kostnader tas med i kalkylen. Kostnader för leveransförseningar, kvalitetsbrister, dyrare transporter och ökat resande kan lätt glömmas bort när utflyttning av verksamhet aktualiseras. Dessutom kan logistiken försämras och ledtiderna förlängas. Tidsåtgång för inlärning av arbetsuppgifter ger minskad produktivitet, åtminstone vid uppstartandet, samtidigt som möjligheten till kontroll och styrning minskar. Dessutom kan synergieffekter med att ha olika delar av verksamheten, som produktion och utveckling, på samma plats vara betydande. Med tanke på att många faktorer påverkar resultatet av flytten, många oförutsedda kostnader och risker för effektivitetsförluster krävs väl genomarbetade kalkyler som visar på betydande lönsamhetsförbättringar för att motivera en utlandsflytt. Andelen tjänstemannajobb är relativt hög 11

13 Resultaten från Dalarna och Gävleborg visar att en relativt stor andel (22 procent) av de flyttade jobben är tjänstemannajobb. Det ligger ungefär i linje med övriga regioner i landet. Det har visat sig vanligare att tjänstemannajobb flyttar till andra västeuropeiska länder jämfört med tillverknings- och monteringsjobb. I dessa fall har kostnadsläget inte varit den främsta drivkraften. Tjänstemannajobben har flyttat som en konsekvens av att företaget koncentrerat verksamheten till färre enheter inom koncernen. Expansion på nya marknader förekommer också som skäl. Utländska underleverantörer kan leda till indirekt jobbflytt Enligt undersökningen använder två tredjedelar av företagen utländska underleverantörer. Nästan hälften av företagen uppger dessutom att antalet leverantörer från utlandet ökar. När företagen byter från svenska till utländska underleverantörer kan en indirekt jobblytt uppstå. Det beror på att orderingången för de svenska underleverantörerna riskerar att minska, vilket kan leda till rationaliseringar och uppsägningar av personal. I förlängningen kan detta resultera i att den industriella miljön försämras då företagsbeståndet minskar. Företagen investerar i Dalarna och Gävleborg Det är viktigt att också uppmärksamma de investeringar som sker i regionen. Enligt undersökningen har nästan tre fjärdedelar av företagen investerat i Dalarna och Gävleborg under de senaste fem åren och 40 procent av företagen planerar investeringar under de närmaste två åren. Företagen som satsar utomlands har också investerat i regionerna. Mer än hälften av företagen som flyttat verksamhet utomlands har investerat i Dalarna och Gävleborg. Samtliga företag som har nyetablerat verksamhet utomlands har dessutom investerat i regionerna. Majoriteten av de utländska direktinvesteringarna i Sverige kommer från länder som USA, Storbritannien, Finland, Nederländerna, Danmark och Tyskland. 9 Cirka två tredjedelar av investeringarna kommer från länder inom EU. Under senare år har dock investeringarna från Asien ökat, främst från Japan, Kina, Sydkorea och Taiwan. Många av investeringarna är marknadsdrivna och syftet är att etablera sig på den svenska eller nordeuropeiska marknaden. Flytt och nyetablering utomlands är inte bara negativt Det är viktigt att betona att den ständigt pågående omstruktureringen i näringslivet, då vissa jobb och branscher försvinner från Sverige samtidigt som andra uppstår, är en till stor del positiv utveckling som bidrar till ökad välfärd. När jobb flyttar utomlands kan resurser lösgöras till mer konkurrenskraftiga verksamheter med högt kunskapsinnehåll och högre förädlingsvärden. I detta sammanhang är det mycket viktigt med fungerande metoder för omställning för de individer som berörs vid 9 Utländska investeringar Sverige och ISA, Invest in Sweden Agency

14 företagsnedläggningar och att försörjningen för individerna säkerställs under omställningsperioden. Möjligheter till vidareutbildning under omställningstiden är också väsentlig. Att flytta produktion kan ibland vara det bästa sättet för ett företag att behålla sin konkurrenskraft och därigenom förbättra möjligheten att leva vidare och växa i hemlandet. Att satsa på export och expansion på nya marknader är ett sätt för företagen att öka sin lönsamhet och växa, och samtidigt få tillgång till ny teknik och kompetens. Genom att minska kostnaden för produktion kan fler resurser läggas på andra delar av verksamheten, exempelvis forskning och utveckling, försäljning och produktion av andra mer avancerade produkter. Närheten mellan produktion och forskning och produktutveckling är dock viktigt. Det finns därmed en risk att arbeten med produktutveckling flyttar efter produktionen utomlands. Det är mycket viktigt att behålla utvecklingsarbeten i landet och att satsa på utveckling av produktionsteknik. Flytt och nyetableringar utomlands kan vara en möjlighet för företaget, men det är mycket viktigt att tänka långsiktigt och noggrant analysera konsekvenserna av olika handlingsalternativ inför beslut att flytta verksamhet utomlands. 13

15 Fler, växande och bättre företag i Dalarna och Gävleborg Undersökningen visar att företagen i Dalarna och Gävleborg påverkas av utvecklingen i omvärlden och att många konkurrerar med företag i lågkostnadsländer. Det är därför viktigt att näringslivet möter den konkurrens som globaliseringen skapar. Ett tillväxtfrämjande agerande, både i företagen och från företagens omgivning, ökar Dalarnas och Gävleborgs konkurrenskraft och attraktionskraft. Det kan skapa fler, växande och bättre företag i regionen. Bild Förslag för stärkt konkurrenskraft Satsa på kompetensförsörjning Att satsa på kunskap och kompetensutveckling är en viktig åtgärd för att öka konkurrenskraften i förhållande till alternativ i lågkostnadsländer. Det bekräftas av undersökningen där det framgår att många investeringar i Dalarna och Gävleborg är kompetensdrivna. Det visar att satsningar på kunskap och kompetens kan locka företag att förlägga sin verksamhet i regionen. Teknikutvecklingen ökar också hela tiden kraven på formell utbildning och utveckling av befintlig kompetens. Att det finns en god tillgång på kompetens är en avgörande förutsättning för tillväxt i regionen. I Dalarna och Gävleborg är befolkningens utbildningsnivå lägre än riksgenomsnittet. Det finns dessutom stora skillnader inom regionerna. Drygt 20 procent av invånarna i Dalarna och Gävleborg har en eftergymnasial utbildning jämfört med 30 procent i riket som helhet. Andelen som saknar gymnasieutbildning är dessutom högre i Dalarna och Gävleborg än riksgenomsnittet. Det är allvarligt då kompetenskraven på arbetsmarknaden tenderar att öka eftersom det är inom den kunskapsintensiva tjänstesektorn som efterfrågan på arbetskraft ökar mest. Avhoppen från gymnasieskolan är omfattande i stora delar av landet. I Dalarna saknar 28 procent av 20-åringarna slutbetyg från gymnasieskolan. 10 I Gävleborg är andelen 30 procent. Dessutom saknar 35 procent allmän behörighet att söka vidare till universitet och högskolor. Det betyder att allt fler tar längre tid på sig att skaffa sig de grundläggande kompetenser som arbetsmarknaden i praktiken ställer som krav. För att kunna matcha arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft är det därför mycket viktigt att kvaliteten och kunskapsnivån inom utbildningssystemets samtliga nivåer höjs. Dessutom krävs ökade satsningar på kvalificerad yrkesutbildning i regionerna och god tillgång till vuxenutbildning för de som saknar gymnasiekompetens. Det är i detta sammanhang också viktigt att samverkan mellan skola och näringsliv förbättras. Fler företag måste in på skolorna och fler skolor måste ut på företagen. För ungdomar som saknar yrkeserfarenhet är praktik, 10 I riket som helhet saknade 28 procent av 20-åringarna slutbetyg från gymnasiet år 2005 (Skolverket). I Stockholms län var motsvarande andel 34 procent, i Västmanland 34 procent, i Örebro 28 procent och i Uppsala och Värmland 26 procent. 14

16 lärlingsplatser och mentorskap ett bra sätt att komma in på arbetsmarknaden och en chans att få visa upp sig. Kompetensutveckling inom företagen ger störst effekt om den tar sin utgångspunkt i verksamhetsplanen och är inriktad på företagets framtida kompetensbehov. Det behövs därutöver en ökad öppenhet inför att anställa högskoleutbildade personer, främst i mindre företag. I Dalarna och Gävleborg är medelåldern bland småföretagarna hög och många företag riskerar därför att på sikt försvinna om inte en generationsväxling kommer till stånd. Det finns arbetslösa personer med högskoleutbildning vars kompetens behövs i små- och medelstora företag. Den kompetens som finns hos exempelvis ingenjörer och ekonomer kan bidra positivt till utvecklingen i mindre företag som vill växa. Samtidigt är det viktigt att små företag ges någon form av stöd för att ha möjlighet att kompetensutveckla sin personal. En åtgärd skulle kunna vara att införa skatterabatt på investeringar i kompetensutveckling. De mindre företagen har också mycket att vinna på att bättre utnyttja kunskap från universitets- och forskningsvärlden. Säkerställ tillgången på arbetskraft Under de senaste tio åren har befolkningen i både Dalarna och Gävleborg minskat. Antalet personer mellan år har visserligen ökat något i båda regionerna under de senaste åren, men den utvecklingen riskerar att brytas inom några år. I Gävleborg är antalet personer som närmar sig pensionering långt fler än de som ska träda in på arbetsmarknaden. I Dalarna är situationen den samma, om än inte i lika stor omfattning. En minskade befolkning, och en krympande arbetskraft med en relativt låg utbildningsnivå, kan på sikt leda till att företag väljer att flytta från regionerna. Ett minskat utbudet av arbetskraft med rätt kompetens, samtidigt som den lokala marknaden krymper, försvårar för företagen att växa i Dalarna och Gävleborg. Det är därför väsentligt att öka arbetskraftsutbudet för att företagen skall stanna i de båda regionerna och för att företag skall välja att etablera sig i Dalarna och Gävleborg. Den negativa befolkningstillväxten kan bara brytas genom ökad inflyttning, och på längre sikt ökade födelsetal. Det är viktigt att satsa på utbildningar som efterfrågas av det regionala näringslivet så att inte de nyutexaminerade tvingas att flytta för att få arbete. Konkurrensen om arbetskraften kommer att öka mellan landets alla regioner och det är därför viktigt att Dalarna och Gävleborg blir ännu mer attraktiva regioner att bo och arbeta i. Regionerna har dock en arbetskraftsreserv i de arbetslösa och långtidssjukskrivna. I Gävleborg är arbetslösheten näst högst i landet. I Dalarna är arbetslösheten något lägre än i Gävleborg men ändå högre än riksgenomsnittet. I Gävleborg är dessutom sysselsättningsgraden (andelen sysselsatta av befolkningen) lägst i landet. Olika åtgärder för att underlätta för arbetslösa att komma ut på arbetsmarknaden och samtidigt tillgodose företagens behov av kompetens är nödvändiga. Det kan bland annat röra sig om vägledning, validering av tidigare utbildning och 15

17 yrkeserfarenheter och goda utbildningsmöjligheter. Detta bör ske i samverkan med företagen för att säkerställa att åtgärderna leder till efterfrågad kompetens. De stora geografiska avstånden försvårar arbetskraftsförsörjningen ytterligare i vissa delar av Dalarna och Gävleborg. Det är viktigt att arbetskraften blir mer rörlig för att matchningen på arbetsmarknaden ska förbättras. Förbättra kommunikationsmöjligheterna En väl fungerande infrastruktur är av stor betydelse för näringslivets förutsättningar att utveckla sin konkurrenskraft och är dessutom avgörande vid företags lokaliseringsbeslut. 11 Exempelvis skulle turistnäringen i Dalarna gynnas av bättre kommunikationer till turistorterna. Bättre kommunikationsmöjligheter leder till regionförstoring som främjar tillväxt, sysselsättning och välfärd. Det ger också större möjligheter för ökad samverkan och gemensamma satsningar över kommunoch länsgränserna. Dalarna och Gävleborg skulle gynnas av utbyggd ITinfrastruktur som ger förbättrade möjligheter till distansarbete och distansutbildningar. Både Dalarna och Gävleborg är vidsträckta län och därmed beroende av väl fungerande kommunikationsmöjligheter inom respektive region. Men länen är befolkningsmässigt relativt små vilket också ställer krav på goda kommunikationer till kringliggande regioner. Närområdena är ofta inte tillräckligt stora för att uppnå en kritisk massa av kunder och arbetskraft. Den närliggande Stockholm- Mälarregionen utgör en stor och växande marknad. 12 Det är därför viktigt att Dalarna och Gävleborg närmar sig Stockholm-Mälarregionen för att dra nytta av den stora efterfrågan på varor och tjänster, det stora utbudet och efterfrågan på arbetskraft samt utbildningsmöjligheter och forskning som finns där. Snabba och bra spår- och vägförbindelser med städerna runt Mälaren, men naturligtvis även med andra regioner, är viktigt för företagen och arbetskraften i Dalarna och Gävleborg. Det lockar dessutom till sig nya företag och främjar inflyttning till regionerna. Genom förbättrade möjligheter till arbetspendling ökar chanserna för människor att hitta ett arbete samtidigt som arbetsgivarna får större möjligheter att rekrytera den kompetens de behöver. Detta ökar förutsättningarna för en mer specialiserad, diversifierad och dynamisk arbetsmarknad som gynnar arbetskraftsförsörjningen i de båda regionerna, och minskar samtidigt sårbarheten vid omstruktureringar inom näringslivet. Stöd för innovationer, nyföretagande och kreativa näringar 11 Se bland annat rapporten "Kostnad eller kompetens?", ISA, Nutek och Vinnova Stockholm-Mälarregionen utgörs av fem län: Stockholm, Uppsala, Södermanland, Västmanland och Örebro. 16

18 Nyskapande, förnyelse och företagsutveckling blir allt viktigare när konkurrensen från omvärlden ökar. Nya produkter, processer och koncept som kan konkurrera på världsmarknaden måste utvecklas och fler innovationer måste nå marknaden. I Dalarna och Gävleborg är antalet nystartade företag som andel av befolkningen låg jämfört med andra län. Det gäller särskilt för Gävleborg som har det näst lägsta nyföretagandet i landet. Det låga nyföretagandet förklaras delvis av att utbildningsnivån är relativt låg i Dalarna och Gävleborg. I riket som helhet startas hälften av alla företag av personer med eftergymnasial utbildning. I Dalarna och Gävleborg är dock andelen lägre (41 procent i Dalarna och 36 procent i Gävleborg). Åtgärder för att höja utbildningsnivån kan alltså förbättra nyföretagandet. Det ska vara lätt för personer med idéer och uppfinningar att veta vart de kan vända sig för att komma vidare. Det finns flera olika nationella och regionala aktörer som erbjuder rådgivning och stöd vilket gör att det är viktigt att det finns en tydlighet mot blivande företagare. Idag finns ofta ingen sammanhållen hjälp att få när det gäller patentfrågor, försäljning, marknadsföring och kundanalys. Utan en struktur för detta hotar många idéer att gå förlorade. En viktig förutsättning för att innovationer ska kunna leda till nya produkter och företag är att det finns tillgång till riskkapital. Brist på riskkapital leder till att goda idéer riskerar att försummas och potentiella företag inte kommer igång. Ofta är bristen på kapital som störst när det finns en färdig idé men ännu inte någon framtagen prototyp. Exempelvis aktualiseras detta när forskning står inför en kommersialiseringsfas. Därför är det viktigt att försöka stärka detta tidiga skede i utvecklingsprocessen. Satsningar på inkubatorer och teknikparker vid högskolor och universitet är bra sätt att underlätta för goda idéer att utvecklas till kommersiellt gångbara produkter. I Dalarna finns ett antal kluster inom exempelvis husbyggnad, stål och stålprodukter, turistindustri och bilproduktion. I Gävleborg finns kluster inom bland annat skogsteknik och träbearbetning. Även om regionerna är beroende och gynnas av stora industrier är tjänstesektorn viktig och har en stor tillväxtpotential. Tjänstesektorn är beroende av täta kontakter med omgivande aktörer, ofta i geografiskt koncentrerade kluster. Det bör även underlättas för nya produkter och processer som skapas inom företag att avknoppas till nya företag. Majoriteten av alla nya högteknologiska företag i landet skapas via avknoppningar från företagsanknuten forskning och utveckling. Dessa har också i genomsnitt högre tillväxt än företag som skapas som avknoppningar från universitet och högskolor. Regionen måste finna sätt att stödja denna typ av avknoppningar. 17

19 De så kallade kreativa näringarna bidrar till regionernas attraktionskraft, ökad livskvalitet och förbättrad integration. 13 Det gäller samtliga regioner. Resultatet blir fler besökare, ökad inflyttning och ökade investeringar. Detta gynnar även andra branscher. Intresset för kreativa näringar, och dess bidrag till tillväxt och sysselsättning, ökar både i Sverige och internationellt. Det saknas dock en sammanhållen strategi för fortsatt utveckling av de kreativa näringarna och dess samverkan med övriga näringslivet och den offentliga sektorn. Forskning och utveckling med regionalt fokus Universiteten och högskolorna i Sverige bör satsa på utbildning och forskning som gynnar de branscher som bör utvecklas i närområdet. Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle bör stärka sina roller som centrum för kompetensutveckling och kompetensförsörjning riktat mot regionernas näringsliv. Det skulle stärka både högskolorna och företagen i regionen. Därför krävs ett ökat samarbete mellan högskolorna, näringslivet, kommunerna och andra utbildningsanordnare. Högskolornas skulle gynnas av förbättrade kommunikationsmöjligheter så att fler studenter och forskare väljer just Högskolan Dalarna eller Högskolan i Gävle. De stora avstånden i Dalarna och Gävleborg gör att möjligheten till och utbudet av distansutbildningar vid högskolorna underlättar för många att utbilda sig. För detta behövs en fortsatt utbyggnad av IT-infrastrukturen. Majoriteten av företagen har idag inga kontakter med högskolor och universitet. Förbättrade kontakter och ett ökat samarbete mellan näringslivet och högskolans forskning skulle kunna ge positiva effekter. Ökad forskning skulle förbättra förutsättningarna för produktutveckling, teknik- och kunskapsspridning. Ett stöd från regionen för att mindre företag skulle kunna ta del av och ägna sig åt forskning skulle kunna stärka näringslivet. 13 Se t.ex. Kreativa näringar i Stockholmsregionen RTK Bland de kreativa näringarna kan nämnas hantverk, arkitektur, design, reklam, tv och radio, film och musik. 18

20 Sifs Enhet för Strategisk Utveckling har ansvar för att upprätthålla kompetens inom trender, struktur och utveckling i de företag och branscher där Sifs medlemmar finns. Enhetens arbete ska bidra till att Sif kan påverka företagens utveckling och arbetsplatser till det bättre. Våra rapporter finns att hämta på Sifs hemsida eller kan beställas via e-post: Sifs avdelningar i Dalarna och Gävleborg har sammanlagt cirka yrkesverksamma medlemmar och drygt 500 studerandemedlemmar. Sif har avdelningskontor i Borlänge och Gävle. Tidigare har följande regioner presenterats i denna rapportserie: Småland Norrbotten och Västerbotten Västra Götaland Skåne och Halland Stockholm-Mälarregionen 19

Flyttar våra jobb utomlands? En rapport om utvecklingen i Skåne och Halland

Flyttar våra jobb utomlands? En rapport om utvecklingen i Skåne och Halland Flyttar våra jobb utomlands? En rapport om utvecklingen i Skåne och Halland Förord Utflyttning av jobb från Sverige är en fråga som diskuterats livligt under den senaste tiden. Trots de senaste årens goda

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Information & kommunikation 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Kultur, nöje & fritid 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN

VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN VÄRMLANDSSTRATEGIN VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN REMISSVAR OMVÄRLDEN PÅVERKAR INGEN OCH ALLA ÄGER VÄRMLAND EN PARAPLYSTRATEGI FÖR VÄRMLAND 4 8 33 VÄRMLAND ETT SKÖNARE LIV VÄRMLANDS STYRKOR Välkomnande och

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 270 i Kalmar

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Analys baserat på Reglabs Innovationsindex November 2011 Kontigo AB Analysen av Norrbottens län Visa resultatet från Reglabs Innovationsindex för

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Eskilstunabarometern 2009

Eskilstunabarometern 2009 Resultat från Eskilstunabarometern 2009 Lokal företagsenkät genomförd i augusti 2009, målgrupp små och medelstora företag i Eskilstuna med 2-49 sysselsatta Enkäten har genomförts i samverkan mellan Eskilstuna

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag Företagens behov av teknikkompetens Rekryteringsläge 2000-talet 100.000 De stora barnkullarna från mitten av 40-talet matchas inte av de unga som kommer ut i arbetslivet 52-65 åringar som går i pension

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, tredje kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 8500 företagare, varav ca 850 i Skåne

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

Sysselsättning och utanförskap i Skåne

Sysselsättning och utanförskap i Skåne EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JANUARI 212 Sysselsättning och utanförskap i Skåne Åldersfördelningen bland Skånes befolkning ger regionen en betydande fördel, då en stor andel av invånarna

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag Företagens behov av teknikkompetens Rekryteringsläge 2000-talet 100.000 De stora barnkullarna från mitten av 40-talet matchas inte av de unga som kommer ut i arbetslivet 52-65 åringar som går i pension

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut?

Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Hur ser de värmländska flyttströmmarna ut? Tomas Riste, regionråd Catarina Segersten Larsson, regionråd Bo-Josef Eriksson, statistiker Ann Otto, omvärldsanalytiker Varför är det intressant att studera

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTRA MELLANSVERIGE 2009-2014 Inledning Sverige är en kunskapsnation på en global marknad. Tillgång till kunskap och kompetens är

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning

REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning , REGION DALARNAS Handlingsplan för kompetensförsörjning Handlingsplanen framtagen av: Conny Danielsson Dan Gustafsson Region Dalarna, Tillväxtenheten Avdelningen för kompetensförsörjning Mars 2017 0 Regionala

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Företag växer på olika sätt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät del 3

Företag växer på olika sätt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät del 3 Företag växer på olika sätt s rekryteringsenkät del 3 Inledning På vilket sätt vill företag växa? Och varför föredrar vissa företag att växa på andra sätt än genom att tillsvidareanställa personal? De

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Utvecklingen av det Sydsvenska näringslivet. Pia Kinhult. Hjärntrustens frukostseminarium 28/10

Utvecklingen av det Sydsvenska näringslivet. Pia Kinhult. Hjärntrustens frukostseminarium 28/10 Utvecklingen av det Sydsvenska näringslivet Pia Kinhult Hjärntrustens frukostseminarium 28/10 Skånes andel av Sveriges BNP ligger stabilt runt 12 procent för perioden 1980-2005 1985 1987 1989 1991 1993

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2015 Metodbeskrivning Målgrupp: VD eller ägare i Svenskt Näringslivs medlemsföretag

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2015 Metodbeskrivning Målgrupp: VD eller ägare i Svenskt Näringslivs medlemsföretag

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd.

Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Rekryteringsenkäten 2015 Metodbeskrivning Målgrupp: VD eller ägare i Svenskt Näringslivs medlemsföretag

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för Q1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca varav

Läs mer

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var

Läs mer

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Västerås den 3 mars 2015 1 Från Arjeplog till Malmö Nationell myndighet Finns på 9 orter Cirka 370 medarbetare Intensiv global konkurrens

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Tillgångar i Sörmland

Tillgångar i Sörmland Tillgångar i Sörmland Regionstyrelsens 24-timmarsmöte 30 mars 2017 BRP per invånare år 2000 och 2015, index: riket=100 År 2000 År 2015 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Stockholm Västra Götaland Västernorrland

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Bakgrund Motsvarande statistik togs fram 2013 och föreliggande undersökning är en jämförelse mellan åren. Denna sammanfattande rapport inleds

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny värld växer fram Vad driver tillväxten? Vad kan det tänkas betyda för er? En ny karta och en ny terräng?

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Åtgärdspaket för en utbildningslinje i Uppsala. Marlene Burwick, kommunalråd (S) Uppsala

Åtgärdspaket för en utbildningslinje i Uppsala. Marlene Burwick, kommunalråd (S) Uppsala Åtgärdspaket för en utbildningslinje i Uppsala Marlene Burwick, kommunalråd (S) Uppsala Många har svårt att få jobb Uppsala är på många sätt en bra kommun att leva i. Men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor

Välkommen till Q4-presentation. Cecilia och Robert, Järna Rosor Välkommen till Q4-presentation Cecilia 1 och Robert, Järna Rosor Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, fjärde kvartalet 2012 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer