Flyttar våra jobb utomlands? En rapport om utvecklingen i Skåne och Halland

Transkript

1 Flyttar våra jobb utomlands? En rapport om utvecklingen i Skåne och Halland

2 Förord Utflyttning av jobb från Sverige är en fråga som diskuterats livligt under den senaste tiden. Trots de senaste årens goda tillväxt i ekonomin har få nya jobb skapats. Tillväxten har delvis berott på den ökade produktiviteten i företagen. Företagen har rationaliserat sin verksamhet och har därför haft ett minskat personalbehov. Samtidigt har mycket av företagens expansion skett i utlandet. I rapporten "Jobben flyttar?" 1 visade Sif att det inte bara är i de stora företagen som verksamhet flyttar utomlands. Även mindre företag ser i allt högre utsträckning över sina möjligheter att lägga ut, flytta eller nyetablera verksamhet utomlands. Ofta sker det i lågkostnadsländer. Utflyttningen av jobb gäller inte bara tillverkning utan också forskning, utveckling och stödfunktioner som IT, ekonomi- och personaladministration. Även tjänstemannajobb placeras alltså i en ökad omfattning utomlands, bland annat i Östeuropa och Asien. Det finns även en tendens att företag väljer utländska underleverantörer istället för svenska. Som en uppföljning till "Jobben flyttar?" har Sif genomfört en enkätundersökning som kommer att resultera i ett antal regionala rapporter. 2 De regionala rapporterna syftar till att visa på omfattningen av utflyttningen av jobb från Sverige och skapa en diskussion på regional nivå över utvecklingen. De olika rapporterna tar upp regionala möjligheter och förbättringsområden. Sifs avdelningar och klubbar får därigenom underlag för att driva de frågor som är viktiga för regionens och företagets lokala tillväxt. Den här rapporten presenterar resultatet för Skåne och Halland, det vill säga området som omfattas av Sifs regionala avdelningar Sif Syd och Sif Halmstad/Helsingborg. Undersökningen genomfördes under våren 2005 och sammanställdes i januari Rapporten har utarbetats av Lars Jonsson, Thomas Carlén och Emma Åberg på Enheten för Strategisk Utveckling. Stockholm januari 2006 Nils-Åke Carlsson Enhetschef Enheten för Strategisk Utveckling 1 Rapporten "Jobben flyttar?" gavs ut i november 2004 och finns att hämta på Sifs hemsida 2 Hittills har rapporter om Småland, Norrbotten och Västerbotten samt Västra Götaland sammanställts. 1

3 Sammanfattning Enkätundersökningen som besvarats av Sifs företagsklubbar visar att mer än vart femte företag i Skåne och Halland har flyttat verksamhet utomlands under de senaste fem åren. En nästan lika stor andel företag har nyetablerat verksamhet utomlands. Motivet till att flytta verksamhet utomlands är i första hand att minska kostnaderna. Men att koncentrera verksamheten till färre enheter är också ett vanligt motiv. Det främsta syftet med nyetableringar är möjligheten att expandera på nya marknader. Företagen i Skåne och Halland har främst flyttat verksamhet till Danmark och Tyskland, vilket framför allt förklaras av att de redan har etablerade affärsrelationer där. I övrigt finns exempel på andra västeuropeiska länder samt lågkostnadsländer som Kina, Polen och länderna i Baltikum. Mer än vart fjärde flyttat jobb är ett tjänstemannajobb. Den relativt höga andelen beror på att det är många tjänstemannadominerade verksamheter som har flyttat utomlands, exempelvis inom forskning, utveckling, marknad och försäljning. De flesta tjänstemannajobb som flyttat från Skåne och Halland har flyttat till andra västeuropeiska länder. Dessa jobb har främst flyttat som ett resultat av företagens strävan att koncentrera verksamheter till färre enheter inom sina koncerner och viljan att expandera på nya marknader. Industristrukturen och många internationellt verksamma företag spelar en viktig roll för att förklara varför många företag flyttat verksamhet utomlands. Det finns dessutom en följa John-effekt, det vill säga att företagen gör som andra företag gör. Det kan även uppstå en kedjereaktion när företag flyttar då deras underleverantörer tvingas följa efter för att kunna behålla sina kunder. Undersökningen visar också att företagen använder sig av utländska underleverantörer i allt större utsträckning. Detta leder till en indirekt jobbflytt då orderingången för de svenska underleverantörerna minskar vilket på sikt kan leda till personalminskningar. Resultaten av genomförda flyttar varierar. De flesta klubbar anser att varken lönsamhet, kvalitet, marknadsandelar eller leveranssäkerhet har påverkats av flytten. Endast en dryg tredjedel av klubbarna uppger att kostnaderna har minskat och ännu färre att lönsamheten har ökat som en följd av flytten. Det är därmed långt ifrån alla som uppnår det främsta syftet med att flytta verksamheten utomlands. En tiondel av klubbarna svarar att företagen har flyttat hem verksamheter som tidigare utlokaliserats utomlands, främst på grund av problem med kvaliteten, leveransförseningar och sämre kontroll över verksamheten. Det illustrerar att flytt av verksamhet utomlands är komplext, där många olika faktorer påverkar utfallet. Enligt undersökningen är det vanligare att nyetableringar lyckas än flytt av verksamhet. En orsak till detta kan vara att beslut om nyetableringar inte är 2

4 framtvingade som en försvarsåtgärd utan sker på grund av viljan att växa och expandera. Det är viktigt att poängtera att en flytt naturligtvis inte bara har negativa konsekvenser. De omstruktureringar som sker i svenska företag kan ge ökad konkurrenskraft, nya marknadsandelar och ökade möjligheter att utveckla företagen på hemmaplan. Undersökningen ger exempel på företag som investerar i Skåne och Halland samtidigt som vissa funktioner flyttas utomlands. Drivkrafterna till investeringarna är främst att tillgången på kompetens är stor i regionen. För att begränsa de negativa konsekvenserna och maximera de positiva effekterna av att jobb flyttar utomlands är det viktigt att beslut om flytt är väl övervägda och fattas med helhetssyn. Det är också viktigt att ständigt sträva efter att stärka den regionala konkurrenskraften. Eftersom kompetens är ett viktigt konkurrensmedel för svenska företag är det nödvändigt att säkerställa en god kompetensutveckling i Skånes och Hallands företag. Stödet till innovatörer måste stärkas och tillgången till riskkapital bli bättre så att fler idéer kan utvecklas till produkter. Ett förbättrat samarbete på regional nivå mellan forskning och näringsliv stärker också konkurrenskraften. 3

5 Så gjorde vi undersökningen Undersökningens resultat baseras på enkätsvar från företagsklubbar tillhörande Sifs regionala avdelningar Syd, Halmstad och Helsingborg. Avdelningarnas ansvarsområden motsvarar i stort Skåne och Hallands län. 3 Enkätundersökningen har kompletterats med intervjuer med förtroendevalda, representanter från företagsorganisationer, myndigheter samt med lokala ombudsmän från Sifs avdelningskontor i Malmö, Helsingborg och Halmstad. Företagen som ingår i undersökningen tillhör Sifs organisationsområde, det vill säga den teknik- och kunskapsbaserade sektorn, och som har en Sifklubb. Detta innebär naturliga avgränsningar vad gäller branscher och företagsstorlek. Vår ambition är därmed inte att ge en heltäckande bild över utvecklingen i länen utan att undersöka utvecklingen i företagen där Sif finns representerade. Sif har cirka 320 företagsklubbar i regionen. Genom att titta på vilka avtalsområden företagen tillhör får man en bild av branschfördelningen hos klubbarna. En fjärdedel av företagen där klubbarna finns tillhör Teknikarbetsgivarna. Verkstadsindustrin är därmed den största branschen i underlaget. En femtedel av klubbarna finns på företag som tillhör Almega, det vill säga tjänsteföretag. Resterande klubbar återfinns bland annat inom kemi-, livsmedels-, textil-, byggoch fastighetsbranschen. 4 Under våren 2005 skickades en enkät ut till samtliga klubbordföranden. I enkäten ställs frågor om flyttade jobb utomlands, nyetableringar utomlands, användningen av utländska underleverantörer samt inflyttning av jobb och nyinvesteringar i regionen. Frågorna gäller utvecklingen de senaste fem åren samt planeringen för de kommande två åren. Dessutom ställs kompletterande frågor om vilken typ av jobb som berörts av utflyttning eller nyetablering, syfte och motiv av utlokaliseringen samt dess resultat. Vi fick in svar från 103 klubbar. De inkomna svaren representerar 38 procent av medlemmarna i regionen som tillhör en klubb. Flest svar har kommit från företag som tillhör tillverkningsindustrin (61 procent av svaren). Av dessa är den största andelen verkstadsindustriföretag, totalt 27 procent. Den kemiska industrin står för 15 procent av svaren, livsmedelsindustrin 10 procent, massa- och pappersindustrin 3 procent och trävaruindustrin 3 procent. Företag inom byggverksamhet står för 6 procent av svaren och 12 procent kommer från företag som arbetar med konsultoch uppdragsverksamhet. Övriga svar har uppgett annan bransch. Bortfallet består bland annat av tjänsteföretag av olika slag. Det rör sig exempelvis om företag inom fastighetsförvaltning, arkitektkontor och andra verksamheter som 3 De fyra kommunerna Kristianstad, Bromölla, Östra Göinge och Osby i nordöstra Skåne tillhör Sifs regionala avdelning Karlshamn. Företag från dessa kommuner finns således inte med i undersökningsresultatet i denna rapport. 4 Sif medlemsregister, oktober

6 enbart riktar sig till en lokal eller regional marknad och där man inte anser att flytt utomlands är något realistiskt alternativ för företaget. Förutom att tjänsteföretagen är något underrepresenterade stämmer branschfördelningen bland svaren väl överens med branschfördelningen i underlaget. Hälften av företagen som svarat har sitt säte i Sverige (49 procent). Bland resterande företag har 10 procent sitt säte i Finland, 7 procent i Frankrike respektive USA och 5 procent i vardera Danmark, Storbritannien och Tyskland. Andra länder som förekommer är Belgien, Japan, Nederländerna, Norge, Schweiz och Österrike. Företagen som svarat har i genomsnitt 208 personer anställda på arbetsplatsen. Antalet Sifmedlemmar i företagen är i genomsnitt 75 personer. Snittet för samtliga klubbar i regionen är något lägre, 53 medlemmar per arbetsplats, vilket innebär att svarsfrekvensen är högre bland de större klubbarna. I enkäten frågade vi om flytt av jobb utomlands och nyetablering av jobb utomlands. Med flytt menar vi att jobb har försvunnit på arbetsplatsen för att återuppstå utomlands. Det är inte alltid samma antal jobb som uppstår på den nya platsen som försvinner från den gamla. I svaret anges hur många jobb som försvunnit från arbetsplats en. Exempel 1: Företaget säger upp 100 personer på arbetsplatsen och flyttar en del av verksamheten till Polen. I Po len anställs 50 personer. I detta exempel har 100 jobb flyttats från arbetsplatsen. Med nyetablering menar vi att företaget nyetablerar verksamhet i utlandet och att det därmed skapas nya jobb som placeras utomlands. Här är det alltså inte fråga om att jobb försvinner från arbetsplatsen. Företaget har här av olika anledningar valt att satsa utomlands, ibland på bekostnad av investeringar i Sverige. Exempel 2: Företaget öppnar en ny tillverkningsenhet i Kina. 250 personer anställs på plats i Kina. Antalet anställda på arbetsplats en i Sverige är oförändrat. I detta exempel har 250 jobb nyetablerats. 5

7 Industristrukturen i Skåne och Halland I Skåne län bor personer och i Hallands län personer. Det betyder att 16 procent av rikets befolkning bor i regionen. Skåne län delas vanligen in i fyra delregioner: nordvästra, nordöstra, sydvästra och sydöstra Skåne. Den starkaste utvecklingen återfinns i sydvästra Skåne där Malmö och Lund är en del av Öresundsregionens kärnområde. I östra Skåne är näringslivet relativt sett mer arbetsintensivt och därför i högre grad utsatt för priskonkurrens från lågkostnadsländer. Andelen förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin är 18 procent i både Skåne och Hallands län. Därmed ligger båda länen på riksgenomsnittet. Viktiga branscher i regionen är livsmedelsindustri, läkemedel, bioteknik, verkstadsindustri och företagstjänster, däribland IT. Både Skåne och Hallands län har en relativt stor andel små och medelstora företag jämfört med till övriga delar av riket. Detta gör att länen inte är beroende av några få dominerande storföretag eller branscher vilket gynnar flexibilitet och omställningsförmåga. Men det bör påpekas att beslut som tas i stora företag har stor inverkan på regionen. Dessa företag är exempelvis Astra Zeneca, Procordia Food, Sony Ericsson, Gambro och Tetra Pak i Skåne samt Getinge, Albany International och Carlsberg i Halland. Nästan var fjärde person som är anställd i det skånska näringslivet har en arbetsgivare där utländskt ägande dominerar. Det är en något högre andel än genomsnittet för Sverige. Endast Blekinge, Västmanland, Örebro och Värmlands län har en högre andel. I Hallands län är andelen utländskt ägande istället något under riksgenomsnittet. Många av de branscher som finns i regionen är utsatta för ett högt internationellt konkurrenstryck. Detta, tillsammans med en relativt hög andel utländskt ägande (framför allt i Skåne), gör att regionen är starkt beroende av omvärlden och påverkas i hög grad av den internationella konjunkturutvecklingen. I vissa delar av regionen sker en förskjutning mot företagstjänster, forskning och utbildning i takt med att den varuproducerande industrin minskar i omfattning. Många tillverkande företag har under de senaste åren lokaliserat sina huvudkontor till Malmö. Av de företag som startas i Skåne hör 80 procent till tjänstesektorn. I Halland görs satsningar på upplevelsenäring och hälsoteknik. Det sker alltså en strukturomvandling i länen där tjänsteföretagen ökar sin andel. Det är dock viktigt att betona att den tillverkande industrin fortfarande spelar en viktig roll i regionen. Industriföretagen är mycket viktiga kunder för tjänsteföretagen, och i många fall en förutsättning för deras existens. År 2003 bidrog tillverkning, energi, byggverksamhet och areella näringar med 27 procent av bruttoregionalprodukten i 6

8 Skåne och 32 procent i Halland. Det är långt över riksgenomsnittet på 15 procent. 5 Tillverkningsindustrin har således inte spelat ut sin roll för regionens tillväxt även om den sysselsätter färre personer än tidigare. Resultaten från undersökningen Mer än vart fjärde flyttat jobb är ett tjänstemannajobb Bland klubbarna i Skåne och Halland har 22 procent uppgett att företaget flyttat jobb utomlands under de senaste fem åren (25 procent i Skåne och 19 procent i Halland). Sammanlagt rör det sig om jobb fördelat på 23 företag. Det är framför allt två företag som dominerar i antalet flyttade jobb. Verkstadsindustrin är den bransch där flest företag flyttat verksamhet utomlands. Därefter följer företag inom kemisk industri. Det är främst större företag som flyttat verksamhet utomlands. Många företag har flyttat flera funktioner utomlands. Av klubbarna uppger 61 procent att företaget flyttat tillverkning medan 43 procent har flyttat forskning och utveckling. Andra verksamheter som företagen flyttat är marknad och försäljning (30 procent), montering (22 procent), ekonomi och personaladministration (17 procent), IT-support (17 procent) och IT-utveckling (13 procent). Företagen har främst flyttat till Danmark och Tyskland. I övrigt finns exempel på flyttar både till såväl andra Västeuropeiska länder som lågkostnadsländer i Östeuropa och Asien. I Skåne och Halland är mer än vart fjärde flyttat jobb (29 procent) ett tjänstemannajobb. Det motsvarar 570 av de flyttade jobben. Andelen tjänstemannajobb är högre i Halland (40 procent) jämfört med Skåne (26 procent). Den relativt höga andelen beror på att det är många tjänstemannadominerade verksamheter som har flyttat utomlands, exempelvis inom forskning, utveckling, marknad och försäljning. Av företagen planerar 15 procent att flytta jobb utomlands under de kommande två åren (andelen är den samma i både Skåne och Halland). Totalt rör det sig om cirka 300 jobb varav ett företag står för över hälften av dessa. Flyttplanerna gäller främst tillverkning men även tjänstemannajobb såsom IT-support, IT-utveckling, ekonomi- och personaladministration. Mottagarländerna är främst Kina, Indien, Tjeckien och Danmark. En fjärdedel av klubbarna uppger att de inte känner till om företaget planerar någon flytt eller inte. 5 Bruttoregionalprodukt (BRP) per län och fyra branschgrupper, SCB

9 Hälften av klubbarna uppger att lägre arbetskraftskostnader är ett av de främsta motiven till företagets beslut att flytta verksamhet utomlands. Koncentration av verksamheten till färre enheter var ett annat vanligt motiv. Andra motiv var expansion på ny marknad, krav från kunder samt tillgång till nya marknader i det aktuella landet. Varierande resultat av utflyttningarna Klubbarna fick även utvärdera genomförda flyttar. De flesta klubbarna anser att varken lönsamhet, kvalitet, marknadsandelar eller leveranssäkerhet har påverkats av flytten. En tredjedel av klubbarna menar att kvalitet och leveranssäkerhet har försämrats. Endast 37 procent uppger att kostnaderna minskat, och en lika stor andel svarar att kostnaderna har ökat. Lönsamheten har ökat för en femtedel av företagen som en följd av flytten. Eftersom de dominerande motiven bakom flyttarna var att minska arbetskraftskostnaderna och koncentrera verksamheten till färre enheter (som ofta är en rationaliseringsåtgärd med syfte att minska kostnaderna) verkar det i många fall som att utfallet inte blivit som planerat. Samtidigt uppger hela 60 procent att företagets syfte med flytten uppfyllts. En tredjedel av klubbarna anser att flytten har gett tillgång till ny kompetens. För en fjärdedel har flytten inneburit oförutsedda kostnader. På frågan om flytten lett till ökade satsningar lokalt för företaget är svaren jämnt fördelade och ingen tydlig tendens kan urskiljas. Sammantaget ger klubbarna en ganska splittrad bild över resultatet av flyttarna. Det illustrerar att flytt av verksamhet utomlands är ett komplext beslut där många olika faktorer påverkar hur framgångsrikt utfallet blir. Bland svaren finns också kommentarer om att resultatet av flytten är svårt att bedöma då klubben inte har insyn i alla uppgifter. En tiondel av klubbarna uppgav att företaget flyttat tillbaka verksamhet som tidigare varit utlokaliserad utomlands. Andelen är något högre i Skåne jämfört med Halland. Orsakerna var bland annat kvalitetsproblem, transport- och leveransproblem samt beslut att koncentrera verksamheten till Sverige. Några av klubbarna uppgav även ekonomiska skäl för återflytten. Nyetableringar för att få tillgång till nya marknader En femtedel (18 procent) av klubbarna uppger att företaget nyetablerat verksamhet utomlands under de senaste fem åren. I Skåne är andelen 20 procent och i Halland 14 procent. Sammanlagt har 20 företag nyetablerat nästan jobb. I dessa siffror finns emellertid stora internationella koncerners nyetableringar medräknade vilket ger stora utslag i svaren. Flest exempel på nyetableringar finns i företag som tillhör kemisk industri. I övrigt är nyetableringarna fördelade jämt över de olika branscherna. 8

10 Företagen har nyetablerat verksamhet i främst Kina, Polen, Baltikum, Tjeckien och Tyskland. I övrigt finns både lågkostnadsländer, Nordamerika och länder i Västeuropa nämnda. Det är vanligast att nyetablera tillverkning utomlands. I hela 72 procent av företagens nyetableringar har tillverkning varit en del. Marknad och försäljning har nyetablerats i 44 procent av fallen. Övriga verksamheter som har nyetablerats är forskning och utveckling, montering, ekonomi- och personaladministration, ITutveckling samt lager. En tredjedel av de nyetablerade jobben är tjänstemannajobb (35 procent i Skåne och 28 procent i Halland). Enligt klubbarna kommer 15 procent av företagen att nyetablera verksamhet utomlands under de kommande åren. Knappt hälften (45 procent) planerar ingen nyetablering och 38 procent känner inte till företagets planer i denna fråga. Nyetableringarna planeras främst i Kina, Polen och andra delar av Östeuropa. Till största delen rör det sig om tillverkning men även marknad, försäljning, lager, montering och utveckling. Möjligheterna att expansion på nya marknader är det vanligaste motivet till att verksamhet nyetableras utomlands. Lägre arbetskraftskostnader och krav från kunder är nästan lika viktiga drivkrafter. Det är värt att notera är att ingen av klubbarna svarat att drivkraften för nyetableringen är tillgång till ny kompetens. Syftet med nyetableringen uppnås ofta De flesta klubbarna anser att lönsamheten och marknadsandelarna har ökat som en följd av nyetableringen. Kvaliteten och leveranssäkerheten har varit oförändrad. När det gäller kostnader anser 40 procent av klubbarna att de är oförändrade medan 30 procent anser att kostnaderna har ökat och 30 procent att de har minskat. Syftet med nyetableringen har i 75 procent av fallen uppnåtts helt eller nästan helt enligt klubbarna. Däremot har nyetableringen endast i en tredjedel av svaren lett till ökade satsningar på den kvarvarande verksamheten i Sverige eller gett tillgång till ny kompetens. Oförutsedda kostnader har uppstått i vart fjärde nyetablering. Svaren tyder på att nyetableringar är relativt lyckade. En orsak kan vara att nyetableringar i många fall görs som en del av en expansion. Beslutet är inte framtvingat som en försvarsåtgärd, utan nyetableringen sker på grund av viljan att växa. Det bör dock påpekas att endast hälften av klubbarna där företaget nyetablerat verksamhet utomlands har gett sin bedömning av nyetableringens resultat i svaren. Allt vanligare med utländska underleverantörer Nästan två tredjedelar (62 procent) av klubbarna som svarat använder sig av utländska underleverantörer. Tyskland och Danmark är två länder som ofta 9

11 förekommer bland svaren men leverantörerna finns spridda över hela världen. Nästan hälften av klubbarna uppger att antalet utländska underleverantörer har ökat under de senaste fem åren. Motivet till att byta till en utländsk underleverantör är i de flesta fall att de är billigare. Många av klubbarna uppgav även andra motiv som avstånd till marknaden, kvalitetsskäl och att den produkt man köper av leverantören inte finns i Sverige. Investeringarna i länen är främst kompetensdrivna Drygt 60 procent av företagen har nyinvesterat på orten under de senaste fem åren. Drivkrafterna till att investera i Skåne och Halland var främst tillgången till kompetens. Den näst vanligaste drivkraften var närheten till marknaden. I vilken omfattning investeringen skett och om den skapat nya arbetstillfällen ger enkäten inte svar på. Av företagen har 30 procent planer på ytterligare investeringar. En fjärdedel av klubbarna uppger dock att de inte känner till företagets investeringsplaner. En högre andel av företagen med utländsk koncernmoder har under de senaste fem åren investerat på orten. Om man däremot tittar på företagets framtida investeringsplaner så finns ingen skillnad mellan svenska och utländska företag. De kompetensdrivna investeringarna är dominerande i båda grupperna. Analys och slutsatser Industristrukturen och andelen utländska företag påverkar Det finns många exempel på företag i regionen som under senare år har genomgått rationaliseringar med konsekvensen att jobb flyttat utomlands, eller deltagit i en dragkamp om placering av framtida produktion av olika modeller och produkter. Vår undersökning visar också att både flytt och nyetableringar utomlands är vanligt förekommande bland företagen i Skåne och Halland. Den regionala industristrukturen i Skåne och Hallands län är en viktig förklaring till varför många företag valt att flytta verksamhet utomlands. I branscher med ett högt internationellt konkurrenstryck, och som är relativt enkla att utlokalisera, har företag lättare att flytta jämfört med anläggningstunga företag som är lokaliserade i anslutning till en råvara de förädlar. I Skåne och Halland är dessa flyttbenägna branscher relativt stora, exempelvis inom verkstadsindustrin och kemisk industri. Den stora andelen utländskt ägande och det faktum att många av företagen är internationellt verksamma påverkar också utflyttningen. Undersökningen visar att det är vanligare att företag med en utländsk koncernmoder flyttar utomlands än företag med koncernmodern i Sverige. De omstruktureringar som sker inom internationella koncerner leder ibland till att den svenska delen förlorar funktioner. 10

12 Samtidigt sker även det motsatta ibland, det vill säga att den svenska delen av företaget lockar till sig funktioner som tidigare funnits i andra länder. Undersökningen visar däremot inte något samband mellan ägande och benägenheten att nyetablera verksamhet utomlands. Danmark och Tyskland är de två länder som företagen i regionen har flyttat verksamhet till i högst utsträckning. Anledningen till detta är till stor del den geografiska närheten vilket gör att företagen sedan länge har etablerade affärsrelationer i dessa länder. En annan bidragande orsak till att många företag flyttat och/eller planerar att flytta verksamhet är den följa John-effekt som har skapats. Den debatt om företagsflykt som förs i media, samtidigt som allt fler företag ser över sina möjligheter att minska sina kostnader genom utflyttning, gör att andra också börjar fundera på det. När företag flyttar verksamhet kan dessutom en kedjereaktion uppkomma där företag tvingas följa efter sina kunder för att kunna behålla dem. Andelen tjänstemannajobb som flyttat från Skåne och Halland är hög Resultatet från Skåne och Halland visar att en stor andel av de flyttade jobben är tjänstemannajobb. Ett liknande resultat framkom av vår undersökning i Västra Götalands län. Däremot dominerade tillverkning utflyttningen från Småland, Norrbotten och Västerbotten enligt våra undersökningar. 6 En viktig orsak till att utvecklingen skiljer sig åt mellan de olika länen är skillnader i företagsstrukturen. De mindre tillverkande företagen i exempelvis Småland har inte stora avdelningar för administration eller utveckling till skillnad från de stora företagen i Skåne, Hallands och Västra Götalands län. Det är främst i de större företagen som man ser stordriftsfördelar och effektivitetsvinster i att samla ihop, standardisera och flytta ut olika stödfunktioner och således tjänstemannajobb. Det är som tidigare nämnts vanligare att stora företag i Skåne och Halland flyttar verksamhet utomlands. En intressant iakttagelse är att de tjänstemannajobb som flyttat från Skåne och Halland i de flesta fallen har flyttat till västeuropeiska länder. I dessa fall har kostnadsläget inte varit den främsta drivkraften. Många av tjänstemannajobben har flyttat som en konsekvens av att företaget koncentrerat verksamheten till färre enheter inom koncernen. Expansion på nya marknader förekommer också som skäl. Utländska underleverantörer kan leda till indirekt jobbflytt Enligt undersökningen använder en majoritet av företagen utländska underleverantörer. I nästan hälften av fallen har dessutom antalet utländska underleverantörer ökat under de senaste fem åren. Det främsta skälet är att minska 6 De regionala undersökningarna som hittills har sammanställts är Sif Småland (Kalmar, Kronoberg och Jönköping), Sif Nord (Norrbotten och Västerbotten) samt Sif Borås, Göteborg och Skaraborg/Trollhättan (Västra Gö taland). 11

13 kostnaderna. När företagen byter från svenska till utländska underleverantörer sker en indirekt jobbflytt. Det beror på att orderingången för de svenska underleverantörerna minskar, vilket kan leda till rationaliseringar och uppsägningar av personal. I förlängningen leder detta också till att den industriella miljön försämras då företagsbeståndet minskar. Företagen investerar också i Skåne och Halland Det är i sammanhanget viktigt att uppmärksamma de investeringar som sker i regionen. Enligt undersökningen planerar 30 procent av företagen att investera på orten under de närmaste två åren. Resultatet ligger i linje med Småföretagsbarometern för Skåne län som visar småföretag respektive tillverknings- och tjänsteföretags investeringsplaner. 7 De flesta utländska direktinvesteringarna i Sverige kommer från länder som USA, Storbritannien, Finland, Nederländerna, Danmark och Tyskland. Under senare år har investeringarna från Asien ökat, främst från Japan, Kina, Sydkorea och Taiwan. 8 I Skåne finns exempel på företag från Sydkorea, Taiwan och Kina som investerar inom bland annat elektronikindustrin. De flesta utländska investeringarna i regionen kommer dock från USA, Japan och Västeuropa, särskilt Tyskland och Danmark. 9 Många av de utländska investeringarna är marknadsdrivna och syftet är att etablera sig på den svenska eller nordeuropeiska marknaden. Investeringarna inom elektronik och IT är även kunskapsdrivna då företagen i regionen anses ligga i framkant inom detta område. Många danska investeringar är även en del av en konsolideringsprocess där verksamheten inom en koncern ska koncentreras på färre platser. Eftersom kostnadsläget är lägre på den svenska sidan väljer företaget att placera verksamheten där. 10 Enligt Småföretagsbarometern bedömer 15 procent av företagen att de planerade investeringarna kommer att leda till nyanställningar medan 7 procent av företagen anser att investeringarna ger möjlighet till personalminskningar. Detta illustrerar att alla investeringar inte är direkt jobbskapande även om indirekta effekter kan uppstå som leder till fler arbetstillfällen i andra företag i Sverige. Flytt och nyetablering utomlands är inte bara negativt Det är viktigt att betona att den omstrukturering som ständigt sker i näringslivet, då vissa jobb och branscher försvinner från landet samtidigt som andra uppstår, är till stor del en positiv utveckling som bidrar till ökad välfärd i landet. Att flytta produktion kan ibland vara det bästa sättet för företaget att behålla sin 7 Småföretagsbarometern Skåne län Våren 2005, Företagarna och Föreningssparbanken, Utländska investeringar Sverige och ISA, Invest in Sweden Agency Skillnaderna i kostnad beror på att Köpenhamn är ett huvudstadsområdet med därtill högre kostnadsläge på hyror etc. jämfört med den svenska sidan. 12

14 konkurrenskraft och därigenom förbättra möjligheterna att leva vidare och växa i landet. Genom att minska kostnaden för produktion kan fler resurser läggas på andra delar av verksamheten, exempelvis utveckling, försäljning och produktion av andra mer avancerade produkter. Att satsa på export och expandera på nya marknader är ett sätt för företagen att öka sin lönsamhet och växa, och samtidigt få tillgång till ny teknik och kompetens. Undersökningen visar att genomförda flyttar i knappt 40 procent av fallen har lett till ökade satsningar i Sverige. När det gäller nyetableringar ligger siffran på en tredjedel av fallen. En tredjedel av företagen uppger även att flytten eller nyetableringen gett tillgång till ny kompetens. Det finns alltså exempel i undersökningen som stödjer resonemanget ovan. Flytt och nyetableringar utomlands kan vara en möjlighet för företaget, men det är mycket viktigt att tänka långsiktigt och noggrant analysera konsekvenserna av olika handlingsalternativ inför dessa beslut. Fler, växande och bättre företag i Skåne och Halland Undersökningen visar att företagen i Skåne och Halland påverkas av utvecklingen i omvärlden och att många konkurrerar med företag i lågkostnadsländer. Det är därför viktigt att näringslivet i länen möter den konkurrens som globaliseringen skapar. Ett tillväxtfrämjande agerande, både i företagen och från företagens omgivning, ökar Skåne och Hallands konkurrenskraft och attraktionskraft som län. I företagen Beslut med helhetssyn Resultaten i undersökningen visade att målen med utflyttningen av verksamhet i flera fall inte uppnås och att det förekommer att företag flyttar tillbaka verksamhet. Det är viktigt att beslut om flytt tas på rätt grunder. Här har medarbetare och fack en roll i att bidra till att de beslut som fattas präglas av helhetssyn. Vidare är långsiktighet och ett övervägande vad som är rätt strategi för det egna företaget av vikt. Det kanske finns outnyttjad potential som kan effektivisera verksamheten minst lika mycket som en flytt utomlands. Vidare är det angeläget att alla kostnader tas med i kalkylen. Kostnader för leveransförseningar, kvalitetsbrister och ökat resande kan lätt glömmas bort när utflyttning av verksamhet aktualiseras. Tidsåtgång för inlärning av arbetsuppgifter ger minskad produktivitet, åtminstone vid uppstartandet, samtidigt som möjligheten till kontroll och styrning minskar. Dessutom kan synergieffekter med att ha olika delar av verksamheten, som produktion och utveckling, på samma plats vara betydande. Alla ovanstående faktorer är viktiga att ha i åtanke vid beslut om flytt utomlands. 13

15 Satsa på ökad kompetens Att satsa på kunskap och kompetensutveckling är en viktig åtgärd för att öka konkurrenskraften i förhållande till alternativ i lågkostnadsländer. Av undersökningen framgår också att många investeringar i Skåne och Halland är kompetensdrivna. Det visar att satsningar på kunskap och kompetens kan locka företag att förlägga sin verksamhet i regionerna. Teknikutvecklingen ökar också hela tiden kraven på formell utbildning och utveckling av befintlig kompetens. Kompetensutveckling ger störst effekt om den tar sin utgångspunkt i verksamhetsplanen och är inriktad på företagets framtida kompetensbehov. Det behövs därutöver en ökad öppenhet inför att anställa högskoleutbildade personer, främst i mindre företag. Den kompetens som finns hos exempelvis ingenjörer och ekonomer kan bidra positivt till utvecklingen i mindre företag som vill växa. De mindre företagen har också mycket att vinna på att bättre utnyttja kunskap från universitets- och forskningsvärlden. Samtidigt finns outnyttjade resurser i form av invandrare, unga och kvinnor som inte anställs, eller inte rekryteras till högre positioner. Innovationer och utveckling på företagen skulle gynnas om företagen i högre utsträckning präglades av mångfald. Sif Syd driver ett projekt som syftar till att utveckla metoder och redskap för att öka mångfalden i näringslivet. Bland verktygen finns mentorprogram för chefer, traineeprogram för personer med utländsk bakgrund och nätverk för spridning av metoder. Den övergripande strategin går ut på att skapa tillväxt och stärka konkurrenskraften i regionen, genom att ta tillvara på den resurs som mångfald utgör. I Halland och Skåne Stöd för innovationer Nyskapande, förnyelse och företagsutveckling blir allt viktigare när konkurrensen från omvärlden ökar. Nya produkter, processer och koncept som kan konkurrera på världsmarknaden måste utvecklas och fler innovationer måste nå marknaden. Det ska vara lätt för personer med idéer och uppfinningar att veta vart de kan vända sig för att komma vidare. Det finns flera olika nationella och regionala aktörer som erbjuder rådgivning och stöd vilket gör att det är viktigt att det finns en tydlighet mot blivande företagare. Idag finns ofta ingen sammanhållen hjälp att få när det gäller patentfrågor, försäljning och marknadsföring. Utan en struktur för sådant hotar många idéer att gå förlorade. Satsningar på inkubatorer och teknikparker vid högskolor och universitet är bra sätt för att underlätta för goda idéer att utvecklas till kommersiellt gångbara produkter. Minc i Malmö, Ideon i Lund och Tecnocenter science park i Halmstad är några exempel på inkubatorer som är etablerade i länen. 14

16 Det bör även underlättas för nya produkter och processer som skapas inom företag att avknoppas till nya företag. Majoriteten av alla nya högteknologiska företag i landet skapas via avknoppningar från företagsanknuten forskning och utveckling. Dessa har också i genomsnitt högre tillväxt än företag som skapas som avknoppningar från universitet och högskolor. 11 Regionerna måste finna sätt att stödja denna typ av avknoppningar. Förbättrad tillgång till riskkapital En viktig förutsättning för att innovationer ska kunna leda till nya produkter och företag är att det finns tillgång till riskkapital. Brist på riskkapital leder till att goda idéer riskerar att försummas och potentiella företag inte kommer igång. Det finns inga riskkapitalbolag som arbetar direkt med Halland. Företagen i länet får förlita sig på bolag i de kringliggande länen. Ett riskkapitalbolag som har Halland som närområde skulle därför förbättra tillgången på riskkapital lokalt, vilket är ett av målen som finns utsatta i Hallands regionala tillväxtprogram. I Skåne däremot är situationen bättre, vilket torde hänga samman med att man har ett universitet och en stor stad. Regionen har inte tillgång till kapital från städer som Stockholm och Köpenhamn, men har byggt upp en egen organisation. Denna innefattar både kapital i tidiga faser och investeringsbolag som går in i senare skeden. Ofta är bristen på kapital som störst när det finns en färdig idé men ännu inte någon framtagen prototyp. Exempelvis aktualiseras detta när forskning står inför en kommersialiseringsfas. I båda regionerna är det viktigt att försöka stärka detta tidiga skede i utvecklingsprocessen. Utbildning och kompetens Det är bland annat genom hög och rätt kompetens hos arbetskraften som länen kan locka till sig företagens investeringar. Undersökningen visar att tillgång till kompetens var den största orsaken till att företag som investerat i länen valde just Skåne och Halland. Att det finns en god tillgång på kompetens i länen är en god förutsättning för tillväxt i regionen. Det finns en stor mängd arbetslösa personer med högskoleutbildning, vars kompetens behövs i små- och medelstora företag. Praktik och mentorskap kan vara sätt att få dessa företag att anställa högskoleutbildade. Samtidigt är det viktigt att små företag ges någon form av stöd för att ha möjlighet att kompetensutveckla sin personal. En åtgärd skulle kunna vara att införa skatterabatt på investeringar i kompetensutveckling. Utbudet av utbildning bör anpassas efter de behov som finns i länen för att öka möjligheterna att matcha kompetensen med företagen. Brist på lämplig arbetskraft är ett av de största hindren för tillväxt i de halländska företagen. Problemet finns 11 Se bland annat Skånes regionala tillväxtanalys,

17 även i Skåne 12. För att komma tillrätta med detta är det viktigt att satsa på kvalificerad vidareutbildning. Denna kan bedrivas genom universitet och högskolor eller av andra utbildningsanordnare. Det viktiga är dock att utbildningarna tas fram i samverkan med företagen, så att företag och branschers behov tillgodoses. Forskning och utveckling Universiteten och högskolorna i regionen bör satsa på utbildning och forskning som gynnar de branscher som ska utvecklas i länen. En viktig bransch som förtjänar att särskilt lyftas fram är livsmedelsindustrin. Vidare kan det vara värt att nämna IT, läkemedel och bioteknik. Högskolan i Halmstad har förhållandevis få forskningsresurser. Andelen forskning i näringslivet är också låg, vilket hänger samman med att det finns många mindre företag och få kunskapsintensiva branscher. Majoriteten av företagen har idag inga kontakter med högskolor och universitet. En ökning av dessa och ett ökat samarbete mellan näringslivet och högskolans forskning skulle kunna ge positiva effekter. Ökad forskning skulle förbättra förutsättningarna för produktutveckling, teknik- och kunskapsspridning. Det skulle också göra det lättare att attrahera kvalificerad arbetskraft till regionen. Ett stöd från regionen för att mindre företag skulle kunna ta del av och ägna sig åt forskning skulle kunna stärka näringslivet i Halland. Satsningar på infrastruktur En väl fungerande infrastruktur har visat sig vara avgörande vid företags lokaliseringsbeslut 13. Eftersom Sverige är ett litet land kommer de stora marknaderna alltid finnas på avstånd vilket ökar vikten av väl fungerande logistik och transporter. Med bättre kommunikationer ökar företagens möjligheter att smidigt leverera varor och tjänster till sina kunder. Samtidigt breddas arbetsmarknaden och chansen ökar för människor att hitta ett arbete som de trivs och utvecklas med. Det är därför viktigt att det finns goda kommunikationer för gods, personer och information i länen. Satsningar på exempelvis Kastrup samt hamnar i olika städer skulle kunna göra att företag förlägger verksamhet eller huvudkontor i regionerna. 12 Se exempelvis Småföretagsbarometern Skåne län våren Se bland annat rapporten "Kostnad eller kompetens?", ISA, Nutek och Vinnova

18 Förslag för stärkt konkurrenskraft Sammanfattningsvis anser Sif att följande punkter är viktiga för att förbättra konkurrenskraften i Skåne och Halland. I regionen: Förbättra kompetensutvecklingen i företagen och koppla den till verksamhetens behov Förbättra stödet till innovatörer genom att skapa en sammanhållen struktur för att ta hand om nya idéer Förbättra möjligheten för små företag att växa genom att anställa högskoleutbildade I Skåne: Förbättra integrationen på arbetsmarknaden och ta tillvara mångfalden Förbättra fokuseringen på strategiskt viktiga branscher I Halland: Förbättra tillgången på riskkapital lokalt genom startandet av ett halländskt riskkapitalbolag Förbättra forskningen och samverkan med regionala näringslivet Sifs Enhet för Strategisk Utveckling har ansvar för att upprätthålla kompetens inom trender, struktur och utveckling i de företag och branscher där Sifs medlemmar finns. Enhetens arbete ska bidra till att Sif kan påverka företagens utveckling och arbetsplatser till det bättre. Våra rapporter finns att hämta på Sifs hemsida eller kan beställas via e-post: postmottagaresu@sif.se Sif Syd och Sif Halmstad/Helsingborg har sammanlagt cirka yrkesverksamma medlemmar och cirka studerandemedlemmar. Sif har avdelningskontor i Malmö, Halmstad och Helsingborg. 17