GODA RÅD OCH REKOMMENDATIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GODA RÅD OCH REKOMMENDATIONER"

Transkript

1 GODA RÅD OCH REKOMMENDATIONER Till skolor och gymnasieskolor, kulturinstitutioner och andra som vill använda öresundsregionen för att skapa inspirerande lärandeprocesser för barn och ungdomar SÅ ATT ÄVEN DET SPRÅKLIGA MÖTET PÅ SVENSKA OCH DANSKA BLIR LYCKAT! 1

2 FÖRORD INDHOLD BÄSTE LÄRARE OCH SKOLLEDARE! Flerspråkighet och mångkulturell kompetens är starka verktyg, för att man ska kunna vara en del av ett större Öresundsregionalt sammanhang. Öresundskomiteen välkomnar därför arbetet med att använda hela Öresundsregionens spektrum av lärandemöjligheter i alla ämnen i grund- och gymnasieskolan. Vi vet av erfarenhet, att möten eller upplevelser med kultur, språk och lärandeprocesser som involverar danska och svenska redan i skolans lägre årskurser gör eleverna förtrogna med och öppna för andra språk och kulturer. Vi tror att denna öppenhet är avgörande för att ungdomarna senare i livet kan komma att välja utbildning och praktik över sundet, samt andra möjligheter som Öresundsregionen har att erbjuda. Dessa sammanställda råd och rekommendationer ska inspirera och vara ett verktyg för att underlätta utbildningssamarbeten över Öresund. De är på intet sätt fullständiga, utan ska i stället ses som ett litet bidrag och en hjälp på vägen. Vi har även avsatt en del pengar för att kunna starta upp konkreta Öresundssamarbeten Den svenska och danska läroplanen fastställer att alla elever ska ha grannspråksundervisning i skolan. Vi tror att det kan bli en lärorik och givande upplevelse att använda Öresundsregionens många olika möjligheter i undervisningen. Vi hoppas därför att denna samling av råd och rekommendationer kan inspirera dig. Mycket nöje! KAPITEL 01 Fem goda skäl för att arbeta med grannspråk KAPITEL 02 Rekommendationer till lärare och andra som vill arbeta med grannspråk, kulturmöten och lärande i Öresundsregionen i skolor och på gymnasier KAPITEL 03 Rekommendationer till chefer i skolor och gymnasieskolor KAPITEL 04 Förteckning över användbara länkar som inspiration för arbetet i klassen KAPITEL 05 Hur jag kommer i kontakt med skolor och gymnasier på andra sidan Öresund länkar Vibeke Storm Rasmussen Ordförande, Öresundskomiteen Pia Kinhult Vice ordförande, Öresundskomiteen KAPITEL 06 Förteckning över ambassadörer/stödpersoner när skolan eller gymnasiet vill arbeta över Öresund KAPITEL 07 Hur man kan söka pengar länkar KAPITEL 08 Hur rekommendationerna har tagits fram 2 3

3 01 FEM GODA SKÄL FÖR ATT ARBETA MED GRANNSPRÅK I SKOLAN procent av orden i en svensk eller dansk text är nästan likadana. Detta gör att eleverna lätt kan få en kompetens i ett annat språk än sitt modersmål och en bra grund för att tillägna sig andra främmande språk. Grannspråken kan användas för att lära sig kommunicera utan att förstå allt. Forskning visar att tidig stimulans i främmande språk gör det lättare för barn att lära sig främmande språk senare i livet. Det är av mindre betydelse vilket främmande språk som barnen kommer i kontakt med tidigt i livet. Fördelen med svenska och danska i Öresundsregionen är att barnen har goda möjligheter att använda båda språken i konkreta möten och att de upplever att de har nytta av att kunna dem. Genom att möta grannspråken svenska och danska och delta i Öresundsprojekten får barn och ungdomar en känsla av att de är en del av ett större sammanhang. Det gör den närliggande världen större och bygger broar på ett intellektuellt och personligt plan. Det är viktigt för identiteten. Språklig kompetens ger större självkänsla. Flerspråkighet och mångkulturell kompetens är starka verktyg för att man ska kunna vara en del av en större Öresundsregional arbetsmarknad och de bidrar till att öka förutsättningarna för att kunna delta i internationella sammanhang. I praktiken är lärande över Öresund och grannspråksförståelse ett steg på vägen för att förverkliga visionen om Öresundsregionen som en stark sammanhängande metropolregion Copenhagen Circle City. 4 5

4 02 GODA RÅD OCH REKOMMENDATIONER TILL LÄRARE OCH ANDRA SOM VILL ARBETA MED GRANNSPRÅK, KULTUR- MÖTEN OCH LÄRANDE I ÖRESUNDSREGIONEN I SKOLOR OCH PÅ GYMNASIER Se även kapitlet om goda råd till skolchefer Grannspråken ska ingå i andra ämnen och integreras i vardagen Tänk in grannspråken svenska och danska i ämnesrelaterade sammanhang och knyt dem till resten av undervisningen. Planera in aktiviteter, som kopplas till ett Öresundsprojekt och se grannspråksinlärningen som en del av skolans vardag, så att även andra ämneskunskaper och kompetenser stärks. Skapa ett tydligt ämnesrelaterat syfte för Öresundssamarbetet och motivera varför det särskilt kan främjas genom ett svensk-danskt samarbete. Tänk på att svenska och danska läroplaner ser olika ut. Det behövs därför en inledande dialog om fokus och mål innan ett samarbete påbörjas. Dessutom görs läsårsplaneringen tidigare i Danmark än i Sverige. Det har betydelse för planeringen av ett Öresundsprojekt. Avsätt tid åt att läsa material på grannspråket, när du förbereder undervisningen för eleverna. Avsätt tid åt att planera och genomföra processen. Detta är även en rekommendation till skolledningen. Grannspråken kan användas för att göra eleverna allmänt nyfikna och intresserade av språk. Sätt fokus på syftet med att kunna flera språk. Se kapitlet Fem goda skäl för att arbeta med grannspråk i skolan. Avgörande för att ett Öresundssamarbete ska lyckas är, att det skapas en positiv attityd till grannspråken svenska och danska under en gemensam lärandeprocess. Du kan som lärare sätta fokus på språklig kompetens genom att utgå från de språk, som finns i klassrummet och på så sätt göra eleverna språkligt medvetna. Grannspråken svenska och danska talas i många klassrum i den närliggande Öresundsregionen. En del skolor i Skåne och på Själland har även många elever med annan kulturell och språklig bakgrund är den svenska och danska. En sådan flerspråkighet kan användas som utgångspunkt för att göra eleverna medvetna om speciella kompetenser något som kan väcka nyfikenhet och skapa tolerans och respekt samt ett nytt slags lärande. Se till exempel ett projekt på Rosengård i Malmö: Skapa och stärk ämnesrelaterade tematiska partnerskap Projektet Mitt område drivs av allaktivitetshuset Drömmarnas Hus. De samarbetar med skolor på Rosengård, ett mellan lärare och skolor. område vars mångkulturella sammansättning motsvarar Mjølnerparken i Köpenhamn. Här arbetar man bland annat Berätta för eleverna att de har språklig för att se språk som en kompetens. Man utgår från ungdomarnas tankar, utmaningar och vardag och använder kompetens bland annat kultur och ungdomarnas eget skapande som procent av orden i en svensk eller dansk text liknar utgångspunkt för deras lärande och självbild. varandra. 6 7

5 02 Nabosproget skal have en særlig opmærksomhed i samarbejder på tværs af Øresund. Eleverne skal hjælpes til at læse og lytte til et sprog, der ligner meget, men som lyder anderledes, og som har nogle særgloser. De skal bag den tilsyneladende store forskel genkende alle lighederne. Lis Madsen, programchef for læreruddannelsen UCC og projektleder for Nordiske Sprogpiloter Stora och små barn ska möta språk på olika sätt börja redan i förskolan De äldre barnen ska börja med läsförståelseövningar. Eleverna upplever då att de kan mycket. Gå sedan vidare till hörförståelse. Planera projekten så att eleverna även möter varandra i sociala sammanhang och får förtroende för varandra Se till att skapa strukturerade projektprocesser, där eleverna får social kontakt med varandra. Avsätt tid åt att planera en bra process Direkta elevkontakter mellan svenska och danska elever kan endast skapas spontant, om eleverna har skapat positiva sociala relationer innan lärandeprocessen börjar bäst fungerar fysiska möten under en längre tid. Gör en utflykt och få motiverade elever Satsa på upplevelsebaserad pedagogik och praktiskt inriktad undervisning med till exempel kulturella besök och besök på företag. Undervisning utanför klassrummet främjar elevernas motivation. Kommunicera med elever från grannlandet antingen via sociala medier, Skype m.m. eller genom fysiska möten. Det kombinerar fokus på språk och kultur. Mest givande för de yngre barnen är att börja lyssna. Utgå från barnens intressen som till exempel musik, film och berättelser. Lär eleverna att prata l-å-n-g-s-a-m-t så att de andra eleverna kan hänga med. Detta kräver övning, men har en mycket positiv effekt eftersom uttalet också blir tydligare. Se till att lärare för olika årskurser samarbetar med varandra. Börja i förskolan. Yngre elever är mer öppna och direkta. Det finns goda erfarenheter av grannspråksarbete i de lägre årskurserna. Barn i de lägre årskurserna är för det mesta inte så duktiga på engelska och väljer därför att prata sitt eget språk, medan de äldre barnen oftare slår över till engelska om de inte känner sig trygga i det svensk-danska språkmötet. Se inspiration från den dansk-tyska gränsen: Fria aktiviteter räcker inte. Ämnesrelaterade mål för lärandet utgör ramarna för samarbetet och är anledningen till att man upprätthåller kontakten. Strukturerade processer utgör även ramen för den sociala samvaron. Om man i ett och samma projekt vill uppnå både större ämneskunskap och integration mellan olika elevgrupper, måste själva mötet prioriteras och temat får sedan introduceras efterhand. Använd till exempel lekar och spel för att få eleverna att ta kontakt med varandra innan man arbetar mer ämnesrelaterat. En väl beprövad metod vid klassutbyten är, att i förväg berätta om vad man förväntas göra som värd, att till exempel få eleverna att se till att deras gäster mår bra. En dansk skolklass kom i förväg överens om att varje elev skulle gå fram till en svensk elev och sedan hjälpa denna person att hitta en sittplats. Man skulle sedan sitta ihop med denna elev vid måltiderna och pojkarna skulle till exempel umgås med de gästande pojkarna på rasten. Det kan förhindra, att eleverna bara håller sig till dem, som de redan känner. Vid ett verkligt språkmöte blir man nyfikna på varandra och på språket. Här är upprepning eller kontinuitet en stärkande faktor. Det tar tid att skapa positiva relationer och därför är det viktigt att använda dessa relationer på bästa sätt vid den ämnesrelaterade undervisningen i processen efteråt. Det måste finnas en mening med projektet. Arbeta fram emot ett konkret mål. Avsätt tid och resurser åt fysiska besök i och studier av regionen. Använd faciliteter och besöksmöjligheter i hela Öresundsregionen. Motivera eleverna genom ämnen som relaterar till deras egna liv och världsuppfattning. Lös verklighetsbaserade uppgifter. I projektet Öresundsklassrummet, som handlade om klimat och avfallshantering, löste man bland annat riktiga problem med avfallssortering. Se Større samarbejde på tværs af Øresund vil kunne tilføre undervisningen en international vinkel på en meget enkel, men virkelighedsnær måde. Det vil blandt andet give vores elever mulighed for at aktivere sproglige kompetencer, som de ikke vidste, at de havde. Dan Kristian Møller, adjunkt på Niels Brock 8 9

6 02 För att få en region att utvecklas måste såväl den fysiska som mentala kommunikationen fungera. Jag ser konsten som den uppenbara möjligheten för alla, både barn och vuxna, att stötas, blötas och mötas att kommunicera! Att dansa tillsammans, att utforska färg, form, att låta rösterna höras i sång och tal är att kommunicera på hög nivå Irene Grahn, producent & dramapedagog vid Dunkers kulturhus, Helsingborg, Sverige Använd kultur som utgångspunkt för språkinlärningen Enligt OECD är framtidens lärande socialt och ofta samarbetsorienterat. Ett bra sätt att lära eleverna ett språk är att göra dem nyfikna på varandras olikheter eller att tvinga dem kommunicera via olika kulturprojekt. Använd erfarenheter från varandras kulturprogram i Skåne och på Själland: De flesta kommunerna i Skåne har en kulturgaranti som innebär, att kommunen erbjuder a) minst en professionell kulturupplevelse per år i grundskolan, b) kreativt arbete med kulturpedagoger i varje klass tre sex gånger per läsår, c) professionell utbildning av alla lärare så att de kan fortsätta kulturarbetet mellan kulturpedagogernas besök. Kulturgarantin gör att många skolor på den svenska sidan av Öresund har goda erfarenheter av kultur och lärandeprocesser, som de skulle kunna använda i ett samarbete med en dansk skola. Erfarenheter från de svenska kulturprogrammen kan vara en del av en process och användas i de danska skolorna. Även erfarenheter från de danska kulturprogrammen kan användas i de svenska skolorna. Ta kontakt med en barnkulturkonsulent, som finns i de flesta kommunerna på den danska sidan av Öresund för att få hjälp. Hitta till exempel en kontakt under kapitlet ambassadörer i detta dokument eller hitta konsulenten i den kommun där ni vill etablera ett samarbete: Handled varandra på kulturinstitutioner: En möjlighet kan vara att svenska skolor och danska skolor guidar eller handleder varandra på olika kulturinstitutioner s.k. elevguider. Många kulturinstitutioner samarbetar redan över Öresund. Kontakta en kulturinstitution som har ett tema, som ni gärna vill arbeta med och få hjälp av dem för att planera en gemensam process för er och en skola på andra sidan Öresund. Hitta kulturplatser och kulturinstitutioner här: App: Ingå partnerskap med en skola på andra sidan Öresund och träffa varandra på till exempel inspirationskonferenser och seminarier eller mässor (med konstnärer och kulturinstitutioner). Planera in besök till varandras kulturplatser för barn. Tänk på att barnkulturhus och kulturskolor samarbetar över Sundet. Inspiration till arbete med kultur i skolan med länkar till fortsatt läsning: Ett antal kulturinstitutioner i Danmark ger barn och ungdomar möjlighet att bli aktiverade i ett kulturarrangemang: Børnekulturpiloter är ett projekt som lär barn genomföra ett arrangemang samtidigt som de får ta del av många olika kulturupplevelser och bland annat möta olika inspirerande konstnärer. Se mer på bornekulturpilot.dk/ Andra skolor har redan provat att samarbeta över Öresund med kultur i fokus: Sju svenska och sju danska kommuner och skolor har undersökt och diskuterat varandras barnkultur. Se mer här: eu/se/material Skola i gränsland av Peter Skogsberg. I boken berättas historien om hur Sunnadalsskolan i Karlskrona gick från att vara en skola med dåligt rykte till att bli en skola som inspirerade lärare i hela Sverige. Skolans banbrytande pedagogik, i samarbete med Marinmuseum och fria kulturarbetare, beskrivs här av Peter Skogsberg: www. kultur-i-skolan.regionvarmland.se Ett nytt material för inspiration från Danmarks Kulturministerium publiceras snart: Børn Kunst Kultur - i en hverdag der dur. Inspiration för lärare och pedagoger och andra kulturintresserade. Det första kapitlet har kommit ut. Se där kapitel 6 handlar om det nordiska samarbetet. Det finns statliga program i Sverige och Danmark som stödjer konstprojekt i skolan: Skapande Skola Huskunstnerordningen Utbilda elevambassadörer Det kan vara bra att ha elevambassadörer eftersom eleverna lyssnar på varandra och kan få en mycket bättre kontakt med varandra än vad de vuxna kan. Det handlar om att subjektivera eleverna och att verkligen engagera dem. Utbilda i mindre grupper. Eleverna kan sedan sprida sin kunskap vidare till dem som de känner. Se till att ambassadörskapet knyts till teman eller ämneskunskaper, som eleverna ska tillägna sig i skolan. Skriv till din lärarkollega i samarbetets inledande fas Erfarenheter visar att det är språket och inte de eventuella kulturskillnaderna som tillhör de stora utmaningarna. Det kan vara lättare att skriva till ens lärarkollega, än att prata med henne eller honom vid den första kontakten, eftersom det till en början kan vara lättare att förstå det andra språket i skrift än i tal. Man kan lära känna varandra skriftligen och sedan träffas. Under en övergångsperiod kan man också kommunicera på ett annat språk

7 02 Först integreras lärarna socialt sedan eleverna Om lärarna träffar varandra innan eleverna gör det skapas en positiv trygg kontakt, som sedan förmedlas vidare till eleverna. Se till att träffas kring praktiska aktiviteter, och då gärna i mindre grupper. Det gäller både lärare och elever. Integrera de sociala och praktiska aktiviteterna. Anordna gemensamma studiedagar. Planera gemensam temaundervisning ihop. Se till att lärarna träffas enskilt minst två gånger per år och se till att ha regelbunden kontakt. Tänk på tidsbesparande åtgärder. Mer konkret information och fler idéer på hur man kan gå tillväga kan fås från tidigare projekt (se länksamlingen nedan). Ambassadörer kan också hjälpa till (se kontakter nedan). med varandra och planerar undervisningen ihop för varje årskurs. Skoletjenesten Öresund kan ge mer information: www. skoletjenesten.dk/skoletjenesten En möjlighet är också att engagera forskare, som följer processen eller språkforskare som samarbetspartner. Janus Møller från Sprogforandringscentret vid Köpenhamns universitet arbetar bland annat med ungdomar och deras språk. Han undersöker bland annat hur unga blandar flera olika språk, när de umgås med jämnåriga. Bjud in lärarstudenter till Öresundsprojektet genom att samarbeta med lärarutbildningar på båda sidorna av Sundet. Tänk på att du från och med hösten 2013 kan delta i informella kostnadsfria utbildningsmöten Utbildningsmötena kommer att hållas för alla nivåer: förskola, grundskola, gymnasieskola m.m. På denna hemsida kan du se när mötena äger rum: Da mine elever hørte udtrykket, kærlighet på pinne på norsk, som betyder slikkepind, syntes de det lød helt vildt sødt og var et genialt ord. Men da de så begyndte at reflektere over det danske ord, syntes de egentlig også slikkepind fungerede ret godt. Det samme med det svenske ord snödroppar på svensk som betyder vintergæk på dansk. Nabosprogsdidaktik kan bidrage til at styrke elevernes indlevelse og forståelse for deres eget sprog og få dem til at knytte nogle følelser til det. En af de grundlæggende ting, man som lærer nemlig gerne vil er, at eleverne får en holdning til deres eget sprog Thomas Henriksen, lærer og tilknyttet Foreningen Norden Använd de möjligheter som finns för lärarutbyte och gästlärare Försök att anordna regelbundna gemensamma seminarier. Det gäller både lärarutbildningar och enskilda skolor. Till exempel utbyter vänskolors lärare erfarenheter och idéer 12 13

8 03 GODA RÅD TILL CHEFER PÅ SKOLOR OCH GYMNASIER Några av råden är också relevanta för läraren Ditt stöd som chef är avgörande för att initiativ som involverar Öresundsregionen och grannspråksaspekter kan genomföras och lyckas. Avsätt tid åt att skapa delaktighet och egenansvar för så många som möjligt Fundera på hur man kan kommunicera på lämpligt sätt till alla i skolan om det Öresundssamarbete som man vil delta i. Synliggör resultat och kunskap även för eleverna. Planera in grannspråk och Öresundssamarbete i den årliga planeringen om det går. Grannspråken svenska och danska kan bakas in i ämnen som till exempel musik, natur och teknik samt historia. Få inspiration från klimatklasserna: om klimat i klassrummet. Och från projektet En modell för undervisning i den gemensamma historien i Öresunds-regionen : Sverige har goda erfarenheter av kulturprojekt för integration och språk. Ett nytt politiskt avtal från den 7 juni 2013 förväntas öka den danska grundskolans fokus på kreativa ämnen och innovation. Öresundssamarbeten kan då utgöra grunden för inspirerande lärandeprocesser. Tänk på ekonomin Se blandt andet de forskellige støttemuligheder i dette dokument. Fundera på hur man kan arbeta med språk i flera olika ämnen i skolan utan att merarbete krävs Kravet på att eleverna ska möta sitt grannspråk i undervisningen kan bli en spännande möjlighet som skapar en grund för lärande inom flera olika ämnen samtidigt. Grannspråkselementet rekommenderas i många olika ämnesrelaterade och funktionella sammanhang. Planera en sammanhållen process under några år Om man verkligen vill skapa resultat och grannspråksförståelse och trygghet, rekommenderas att man planerar en sammanhållen process under några år. Börja redan i förskolan. Skapa en strategi för språkinlärning, som omfattar alla årskurser och där grannspråken finns med. Med andra ord: lev inte bara i nuet när ni ska planera. Skolchefens verksamhetsplan gör att läraren kan argumentera för arbetet och stärka genomförandet. Vänklasser kan utgöra ett stödjande initiativ

9 03 Danmark och Sverige liknar varandra på många sätt, men det är olikheterna som ger grogrund för nya erfarenheter och lärdomar i klassrummet. Helsingör och Helsingborg har genom många år haft ett tätt samarbete. Vi ser Öresund som en utvidgning av möjligheterna för barn och unga, inte minst när det gäller kultur och kreativitet. Christer Rasmusson, Ordförande barn och utbildningsnämnden, Helsingborg Stad Sätt fokus på lärarnas kompetens och motivation Grannspråksundervisning och kompetensutveckling för lärare ska ingå i verksamhetsplanen. Engagera lärarutbildningarna. Sätt fokus på lärarnas praktiska erfarenheter och upplevelser av egna språkliga kompetenser. Dra nytta av lärarnas befintliga erfarenheter och kompetenser som kan tas med i grannspråksundervisningen. Uppmuntra till vidareutbildning. Få hjälp och inspiration via befintliga nätverk Till exempel Sprogpiloterne Fundera på om en språkpilot ska knytas till din skola. Det kostar inget att utbilda sig till språkpilot, men kom ihåg att det är viktigt att fokus ligger på organisation och stöd, när man prioriterar en språkpilotssatsning. En språkpilot är en praktiklärare/ øvelsesskolelærer med fokus på grannspråk, som tar in grannspråksdimensionen i undervisningen i grundskolan. Personen fungerar som en resursperson, som kan hjälpa kollegor planera grannspråksundervisningen och ge goda råd om material och metoder. En praktikhandledare kan medverka till att grannspråksdimensionen får utrymme i lärarstudenternas praktik. Det finns ca 100 språkpiloter i hela Norden. För hjälp med att inleda ett Öresundssamarbete, se även kapitlet om ambassadörer i detta dokument. Svenska lärare till Danmark och danska lärare till Sverige Använd möjligheten att kunna byta arbetsdagar mellan länderna eller få besök av en lärare från andra sidan Öresund: Se till att båda lärarna finns på plats samtidigt i klassrummet under undervisningen. Skugga varandra så att lärarna lär av varandra. Se till att staka ut tydliga mål för utbytet. Skolan kan få utläggen för dessa aktiviteter täckta av Nordiska ministerrådets stödprogram. Se nedanstående kapitel Hur man kan söka pengar. Ett gemensamt nordiskt avtal om en gemensam nordisk arbetsmarknad för lärare i grundskolan gör även, att en lärare från ett nordiskt land kan arbeta i ett annat nordiskt land om vissa förutsättningar uppfylls bland annat om läraren har relevanta språkkunskaper. Veluddannede, mobile Øresundsborgere kommer ikke af sig selv. Derfor skal forståelse for og tryghed omkring nabosprog og kultur integreres i folkeskolen. Vi arbejder i København med grønne læringsforløb, hvor lærere, elever og skoleledere samarbejder og mødes jævnligt på tværs af Sundet. Anne Vang, Børne- og ungdomsborgmester, København 16 17

10 04 EXEMPEL PÅ BRA METODER OCH ANVÄNDBARA LÄNKAR FÖR INSPIRATION Gränsöverskridande nordisk undervisning (GNU). Projektet etablerar ett gränsöverskridande samarbete mellan nio nordiska skolor och arton skolklasser som tillsammans ska planera och genomföra en gemensam gränsöverskridande undervisning på sitt modersmål och i ämnen som teknik, naturkunskap, historia, samhällskunskap och matematik med hjälp av ny teknik. Konkret etableras många olika virtuella nordiska klasser. Om projektet Öresundsklassrummet om klimat i klassrummet. Se även esd-guide.eu. Webbplatsen innehåller både lärarens och skolchefens reflektioner över arbetet i Öresundsklassrummet samt konkreta verktyg och metoder för deras arbete vid undervisning om hållbar utveckling samt det gränsöverskridande samarbetet mellan skolor och vänklasser. På webbplatsen kan du läsa om vad en språkpilot är och få idéer till undervisning i nordiska grannspråk och nordiska språk som främmande språk. Webbplatsen riktar sig till alla som är intresserade av att göra undervisningen i nordiska ämnen aktuell och spännande för grundskoleelever i Norden. Exempel på program för skolklasser i samarbete mellan Helsingør och Helsingborg. Webbplatsen innehåller en lärarhandledning som Danmarks Tekniske Museum sammanställt i samarbete med Fredriksdal. På webbplatsen får du inspiration till arbete med barn och kultur. Du får tips om hur du kan integrera konst och kultur i barnens vardag både i förskolan och i skolan och du kan hitta konstnärer som arbetar med kulturförmedling för barn. Här finns också inspiration för konkreta idéer för att sjösätta egna barnkulturprojekt. Detta är ett initiativ från en annan gränsregion där pedagoger tillhandahåller statliga program och konstprojekt åt skolor i Sønderjylland. De har skapat Kulturboost där danska och tyska professionella konstnärer tillhandahåller projekt åt skolor och företag på båda sidor gränsen mellan Danmark och Tyskland. På webbplatsen kan du läsa om erfarenheter av att använda de aktiviteter som kulturinstitutionerna erbjuder skolor på andra sidan Öresund. Det är en rapport om samarbetet i projektet Skoletjenesten Öresund , ett samarbete mellan Skoletjenesten på Själland och Kultur Skåne. Se även: Ger inspiration för arbete med berättelser och är en beskrivning av projektet Hugin och Munin ett nordiskt berättarverktyg som får barn i Norden att berätta berättelser för varandra. Är en miniordbok på nätet: Här kan du slå upp ord på olika nordiska språk. Webbplatsen är Nordens nya digitala undervisningsplattform Norden i skolan. Här hittar du nyutvecklade digitala språkövningar och -spel, en nordisk ljudordbok, en interaktiv språkhistorisk tidslinje och mycket mer. DR:s webbsida Norden før og nu är en undervisningsportal om Nordens historia, natur, kultur och språk. Den presenterar alla de nordiska ländernas särdrag

11 05 HUR JAG KOMMER I KONTAKT MED EN SKOLA ELLER GYMNASIESKOLA PÅ ANDRA SIDAN ÖRESUND Europeisk nätverksportal för skolor Portalen drivs och administreras av Europeiska skoldatanätet för Europeiska kommissionen. Det är en virtuell mötesplats för utbyte av information mellan skolor och innehåller därför alla de verktyg och tjänster som behövs för att en skola ska kunna hitta en partner. Nordiska vänklasser Portalen drivs av Föreningen Norden. Här får du hjälp om du vill få kontakt med en klass i ett annat nordiskt land. Hitta kulturinstitutioner på andra sidan Öresund Öresundsregionala projekt På Öresundskomiteens webbplats publiceras så långt det går projektansökningar till kommittén för lärandeprojekt över Öresund På så sätt får man insyn i vilka parter som är intresserade av Öresundssamarbete under perioden Det kan kanske inspirera dig och andra i att delta och skapa fler partnerskap. Tosproget undervisning dansk, svensk drejer sig også om kognitive fordele og bedre skolepræstationer i andre fag, foruden et bedre selvværd for minoritetseleverne (danskerne). Maria Mavioglou, Cand.pæd.ant. Geijerskolan, Malmö 20 21

12 06 AMBASSADÖRER FÖR SKOLSAMARBETE ÖVER ÖRESUND En ambassadör kan hjälpa dig hitta ett annat sätt att utforma språkundervisningen på. Han eller hon kan inspirera dig i att börja använda Öresundsregionen och det svensk-danska inslaget i din undervisning samt hjälpa dig med ytterligare kontakter m.m. KONTAKTER Geijerskolans Øresundsklasser vill vara med och skapa framtidens Øresundsmedborgare, som ser hela regionen som sin. Susanne Månsson, rektor Geijerskolan Pia Bastholm Miljöverkstaden, Stadsbyggnadsförvaltningen, Helsingborgs Stad Pia.bastholm@helsingborg.se Marianne Bomgren Skoletjenesten Öresund Kontakt med kulturinstitutioner i Skåne och på Själland. Kontakt: mb@skoletjenesten.dk Nils Ekelund Prefekt, Malmö högskola Forskningsområden: naturvetenskap, biologi, växtfysiologi. Kontakt: nils.ekelund@mah.se Birgitte Hammer Interreg-projekt om språk och historia Erfarenhet av historieprojekt för danska och svenska klasser i årskurs 6. Kontakt: gitteham@gmail.com Anne-Mette Hermansen Konsulent för områden som praktisk musik och skolbibliotek. Erfarenheter av Öresundsprojekt via Helsingørs och Helsingborgs skola-kultursamarbete, särskilt vad gäller tillämpning av grannspråk i undervisningen samt planering av konkreta processer med skolklasser. Kontakt: amh33@helsingor.dk Trine Bendixen Johansen Anställd vid Dyvekeskolen. Intresse: samarbete mellan danska folkeskoler och svenska grundskolor, förskola (0. klasse) årskurs 6. Kontakt: tj@dyvekeskolen.dk Anja Liebermann København Kommune, Kontoret for Bæredygtig Udvikling. Projektkoordinator i det interregionala projektet Öresundsklassrummet, som har fokus på ungas deltagande i regionens hållbara framtidsarbete. Har några års erfarenhet med konkret samarbete över sundet med udskolningsklasser, vilka har arbetet med temaområden som grön teknologi, klimat- och miljöfrågor samt demokrati. Kontakt: anjali@buf.kk.dk Kamilla Löfström Anställd vid Malmö Borgarskola Intresseområden: språk och litteratur. Undervisning av gymnasieelever och vuxna med flerspråkig bakgrund. Samarbetar bl.a. med Sprogcenteret i Köpenhamn. Flera av de gymnasieelever som hon har handlett och undervisat har besökt Janus Møller på Sprogforandringscentret vid Köpenhamns universitet. Kontakt: Kamilla.lofstrom@malmoborgar.se Maria Mavioglou Anställd vid Dyvekeskolen Intresseområden: språk och litteratur. Undervisning av gymnasieelever och vuxna med flerspråkig bakgrund. Samarbetar bl.a. med Sprogcenteret i Köpenhamn. Flera av de gymnasieelever som hon har handlett och undervisat har besökt Janus Møller på Sprogforandringscentret vid Köpenhamns universitet. Kontakt: mav_maria@hotmail.com Susanne Månsson Rektor på Geijerskolan Geijerskolans Öresundsklasser. En kulturell-språkligoch gränsöverskridande skola. Intresse: Samarbete mellan danska folkeskoler och sven

13 03 ska grundskolor, förskola (0. klasse) årskurs 6. Kontakt: Dan Kristian Møller Niels Brock Intresse: Samarbete med handelsgymnasier i Sverige och svenska företag. Samarbete mellan danska folkeskoler och svenska grundskolor. Kontakt: dakm@niels.brock.dk Ida Wettendorff är barnkulturkonsulent och har erfarenhet av öresundsprojekt via Helsingørs och Helsingborgs skolakultursamarbete, särskilt vad gäller planering av konkreta processer och att engagera kulturinstitutioner i arbetet. Kontakt: iwe65@helsingor.dk Se även språkpiloterna: Janus Møller Lektor i sociolingvistik vid Nordisk Forskningsinstitut, Köpenhamns universitet (KU). Intressen: flerspråkighet, ungdomsspråk, språk och identitet samt språknormer. Kontakt: janus@hum.ku.dk Vill du bli ambassadör för projektet och hjälpa igång skolor med att använda Öresundsregionen i undervisningen? Kontakta Öresundskomiteen; avc@oresundskomiteen.dk Se danska och svenska som två varianter av samma skandinaviska språk. Det är t ex lättare för många Malmöbor att förstå danska än gotländska Henrik Rahm, Docent i nordiska språk, Språkoch litteraturcentrum, Lunds universitet 24 25

14 07 HUR MAN KAN SÖKA PENGAR Öresundskomiteens särskilda stöd för läsåret Öresundskomiteen har avsatt sammanlagt danska kronor till öresundsregionala projekt som kan medverka till att främja möten, språkförståelse och utbildning över Öresund. Fonden för dansk-svenskt samarbete I Fonden för dansk-svenskt samarbete kan man söka medel för reseutlägg när elever och lärare besöker en klass på andra sidan Öresund: Nordiska kulturfonden Nordiska kulturfonden är ett nordiskt samarbetsorgan vars uppgift är att stötta kultursamarbete i vid mening mellan de nordiska länderna. Kulturoresund Se även listan över fonder i Öresundsregionen på följande webbplats: Nordiska ministerrådet Nordplus Junior Nordiskt stödprogram för att främja mobilitet och nätverksbyggande för elever och lärare i grundskolan och på gymnasiet. junior Ca 18 miljoner kronor finns att tillgå varje år och det finns två ansökningstillfällen per år: den 1 mars och den 1 oktober. Programmet riktar sig till barn, elever, lärare, chefer och annan pedagogisk personal i förskolan, grundskolan samt vid gymnasie- och yrkesutbildningarna. Nordplus Junior stöttar aktiviteter som förberedande besök, klassutbyte som en del av varaktiga, tematiska samarbeten mellan klasser från olika länder, individuella skol- eller praktikvistelser för elever på gymnasie- eller yrkesutbildningar, utbyte av lärare och annan pedagogisk/akademisk personal, nätverk etablering av nätverk mellan skolor och andra organisationer för utbyte av kunskap och erfarenhet inom särskilda teman samt projekt utveckling av pedagogiska/didaktiska metoder, undervisningsmaterial, läroplaner m.m

15 08 HUR REKOMMENDATIONERNA HAR TAGITS FRAM I april och maj 2013 anordnade Öresundskomiteen två workshopar där aktörer som arbetar med skolor och gymnasieutbildningar i olika sammanhang diskuterade förutsättningarna för att motivera och underlätta arbetet över Öresund, samt god språktillämpning av svenska och danska. Vid mötena deltog representanter från skolor och gymnasier och andra utbildningsinstitutioner i regionen, kommunala förvaltningar, lärarutbildningarna UCC i Köpenhamn och vid Malmö högskola, DPU Institut for Uddannelse og Pædagogik samt Lunds universitet. Deltog gjorde även representanter från pågående och tidigare Interreg-projekt, kulturinstitutioner och organisationer, Kulturministeriet i Danmark, Børnekulturens Netværk, Föreningen Norden samt Nordiska ministerrådet. Denna sammanställning med tips och goda råd till lärare och skolchefer vid arbete med utbildning över Öresund och grannspråk, har kompletterats med en inbjudan om att söka pengar till projekt som involverar Öresundsregionen och grannspråk i skolor och på gymnasier. Inbjudan finns här: Dessutom vill Öresundskomiteen arbeta med olika politiska rekommendationer för förvaltningar, politiker och utbildningsinstitutioner. Arbetet kommer att kunna följas på Öresundskomiteens webbplats: För att skapa en bra grund för öresundssamarbete och arbete med grannspråksförståelse, ansåg deltagarna att det är viktigt att rekommendationerna har följande teman som fokus: Grannspråk i ämnesrelaterade, funktionella sammanhang Elevernas motivation Lärarnas kompetens och motivation Ekonomi Styrning, ledning Tid och prioritering Öresundskomiteen genomförde även en mindre skriftlig utfrågning om rekommendationerna

16 Billeder: copenhagenmediacenter.com/ ÖRESUNDSKOMITEEN Öresundskomitéen är plattformen för det regionala politiska samarbetet i Öresundsregionen. Komitéen består av ledande, lokala och regionala politiker från såväl Skåne som Själland. Öresundskomitéen arbetar för att främja Öresundsregionens ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. Öresundskomitéen ska också inspirera och medverka till integration och samarbete mellan organisationer, företag och människor i hela regionen. Läs mera på

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg? Tjänsteskrivelse Datum 2010-06-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Kollegialt lärande i skolan

Kollegialt lärande i skolan Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar

Läs mer

Reviderad pedagogisk metodik

Reviderad pedagogisk metodik Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har

Läs mer

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar. Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.

Läs mer

Musikläraren 2016 kunskap utveckling inspiration

Musikläraren 2016 kunskap utveckling inspiration Musikläraren 2016 kunskap utveckling inspiration Inspirera eleverna med världsmusik ta del av nytänkande exempel att använda i undervisningen Hur kan du nå fram och underlätta undervisningen för elever

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2015/2016

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2015/2016 Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2015/2016 Ansvarig: Ann Hammarström, rektor Hökåsenskolan Uppdaterad 2015-02-26 Må l fö r fritidshemsverksåmheten på Hö kå senskölån 2015/2016 Vad är entreprenöriellt

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Foto: Ing-Marie Fransson. Kulturgaranti för barn och ungdom. bild dans musik litteratur film teater

Foto: Ing-Marie Fransson. Kulturgaranti för barn och ungdom. bild dans musik litteratur film teater Foto: Ing-Marie Fransson Kulturgaranti för barn och ungdom bild dans musik litteratur film teater Kulturgarantin alla barns rätt till kultur Vimmerby kommun garanterar alla barn i förskolan och skolan

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Här behandlar vi. Börja på Tågaborgsskolan.

Här behandlar vi. Börja på Tågaborgsskolan. Här behandlar vi alla olika. Börja på Tågaborgsskolan. Vi ska bygga stadens bästa skola. Vill du vara med? Det enda vi vet om framtiden är att den kommer att se annorlunda ut. Vi möter barn och unga på

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst Förskolorna område Öst Lunden, Snövit, Skogsbacken, Katthult, Kotten, Junibacken 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17

HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 1 HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 Organisation kring Skapande skola Skolledning och Kultur på kommunen fastställer tillsammans riktlinjer för skapande skola. Arbetet är förankrat hos rektorerna

Läs mer

Tänk på att alltid involvera programrådet i diskussioner som rör marknadsföring av er skogliga utbildning!

Tänk på att alltid involvera programrådet i diskussioner som rör marknadsföring av er skogliga utbildning! Marknadsföringsaktiviteter som SLA stödjer med marknadsföringsbidrag - Inspiration och förslag för dig som arbetar på skolan eller är ledamot i skolans skogliga programråd. Branschen och SLA ser naturbruksskolorna

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

SKAPANDE SKOLA 2015-16

SKAPANDE SKOLA 2015-16 2015-16 Nu finns möjlighet att under läsåret 15-16 göra Skapande skola-projekt på Din skola. Falkenbergs kommun har av Kulturrådet beviljats medel för att genomföra konstnärliga projekt för årskurs F-9

Läs mer

Nyhetsbrev Campus Manilla Nr 2 Maj 2013

Nyhetsbrev Campus Manilla Nr 2 Maj 2013 Nyhetsbrev Campus Manilla Nr 2 Maj 2013 Hej alla barn och föräldrar, Hoppas att ni alla har haft en trevlig Valborg. Vi jobbar på i full fart för att välkomna er till en spännande skolstart i höst. Maija

Läs mer

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid

Läs mer

Välkommen till Nya Bagarmossens skola!

Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Barn ska få all den kunskap de behöver och samtidigt känna sig trygga Hej, Att välja skola för sina barn är ett viktigt beslut. Du måste som förälder känna dig trygg

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Transnationellt utbyte Reggio Emilia

Transnationellt utbyte Reggio Emilia CREARE VIVERE Transnationellt utbyte Reggio Emilia Rapport från resa 16 20 mars 2014 Reflektioner från resan till Reggo Emilia med deltagare från Sunne kommun, Torsby kommun och Munkfors kommun genom EU-projektet

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

skola för alla barn i Söderhamns kommun

skola för alla barn i Söderhamns kommun En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN - KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer

Resursskolan Karlskrona kommun. Emotionell, social och kognitiv utveckling

Resursskolan Karlskrona kommun. Emotionell, social och kognitiv utveckling Resursskolan Karlskrona kommun Emotionell, social och kognitiv utveckling Uppdraget Resursskolorna bedrivs med stöd i grundskoleförordningen kap. 5 5 och är en unik möjlighet för grundskoleelever att under

Läs mer

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser

IT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Datum 2014-08-18 Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Holmesskolan Besöksadress Fabriksgatan 3, Torsby Torsby kommun 50. BUN 685 80 Torsby 0560-162 33 direkt 0560-160 00 växel

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Framtidens kunskaps - bedömning och betygsättning

Framtidens kunskaps - bedömning och betygsättning Framtidens kunskaps - Inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 januari 2011 PRAKTIKFALL FRÅN Viktor Rydbergs gymnasium Ämnesexpert i Skolverkets arbete med GY11 Kunskapsskolan i Sverige AB Sofie Lindén

Läs mer

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Kobjer Ansvarig: Gunilla Cederholm LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål/Åtgärder/Resultat/Analys för läsåret 2012-13 Målen för detta läsår har handlat om årskalender,

Läs mer

Guide till handledare

Guide till handledare Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Ugglan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013

Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,

Läs mer

Beskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM.

Beskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM. Barn- och utbildningsförvaltningen Väskinde skola Kvalitetsredovisning 2005/2006 Sid 1 (5) Beskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM. Allmänt Rektorsområdet omfattar tre socknar Väskinde, Bro samt

Läs mer

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag. LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag

Läs mer

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan Susanne Bogren och Nanna Klingen Det lustfyllda samarbetet I ett kreativt arbetslag får alla pedagoger som arbetar tillsammans i barngruppen samma

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola

Läs mer

Välkommen till Myrsjöskolan. Ditt skolval 2016/17

Välkommen till Myrsjöskolan. Ditt skolval 2016/17 Välkommen till Myrsjöskolan Ditt skolval 2016/17 myrsjöfolder2016-17.indd 1 2015-11-30 18.53 Jag gillar NO, idrott och slöjd bäst! myrsjöfolder2016-17.indd 2 2015-11-30 18.53 Vår vision Myrsjöskolan ska

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Odenplans förskolor. Förskolebarns framtidstro vår utmaning

Odenplans förskolor. Förskolebarns framtidstro vår utmaning K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Odenplans förskolor Förskolebarns framtidstro vår utmaning Vi ser det som vår utmaning att vara med och forma barnens framtidstro, där den moderna barndomen i

Läs mer

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller

Läs mer

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning stockholm.se 1 Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning Ur Grimstaskolans arbetsplan: Vi behöver motverka

Läs mer

Varje elev till nästa nivå

Varje elev till nästa nivå Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i Örebro årskurs 6 9 Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom

Läs mer

SKL:s arbete med skolan

SKL:s arbete med skolan Från 80 till 100 SKL:s arbete med skolan SKL leder flera projekt för lokalt utvecklingsarbete inom skolan. De grönmarkerade kommunerna (nära hälften av Sveriges kommuner) deltar i ett eller flera av följande

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Den hållbara staden Skolan har här en viktig uppgift

Den hållbara staden Skolan har här en viktig uppgift Den hållbara staden I den hållbara staden krävs det att människorna förstår hur de försörjs, vart restprodukterna tar vägen och naturen runt om dem fungerar. Skolan har här en viktig uppgift Karaktärsdrag

Läs mer

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

PYC. ett program för att utbilda föräldrar PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?

VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN? VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN? Matena en lärarfortbildning med fokus på matematik, teknik och naturvetenskap LÄRARE FÖRETAG KOMMUN Vi har börjat jobba mer med uppfinningar i skolan och diskuterar

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014 VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA 2013-2014 Kunskapsutveckling Elever och studerande når de nationella kunskapsmålen (Barn- och utbildningsplan för Ystad kommun 2010-2014, BUN-plan). I förskolan arbetar

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan Utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR Läroplan för grundskolan Målområden Läroplan för förskolan Målområden Läroplan för gymnasieskola

Läs mer

Anteckningar från Splitvision i Vimmerby 2012-03-23. Bertram Stenlund Fridell Vimmerby - Hur kan man använda mobilen i undervisningen

Anteckningar från Splitvision i Vimmerby 2012-03-23. Bertram Stenlund Fridell Vimmerby - Hur kan man använda mobilen i undervisningen Anteckningar från Splitvision i Vimmerby 2012-03-23 Närvarande: Anders Eriksson, Vimmerby gymnasium Thomas Sjöholm, It-sam i Kisa Ina Alm Centrum för pedagogisk inspiration Malmö Bertram Stenlund Fridell

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1

Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1 Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1 SURFA SÄKRARE PÅ NÄTET - ett värdegrundsarbete Elna Svensson lärare Villanskolan Jenny Lindh IKT - pedagog Södra Utmarkens skola 2 Medie- och informationskunnighet

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

Mycket goda studieresultat

Mycket goda studieresultat Geflle Montessoriiskollas viisiion Vi har skapat en vision för att bli en riktigt bra skola, en av Sveriges bästa när det gäller trygghet och elevernas kunskaper. För att klara detta behöver vi en vision

Läs mer

FÖRSKOLEKLASSDAGARNA 2014

FÖRSKOLEKLASSDAGARNA 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 16-17 september 2014 VÅRA TALARE Lärarförbundet Eva-Lis Sirén Ordförande Skolverket Bellita Torén Undervisningsråd Skolinspektionen Magdalena Molin Utredare Hanna

Läs mer

SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.

Läs mer

Varje elev till nästa nivå

Varje elev till nästa nivå Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i centrala Västerås Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom

Läs mer