Projekt Stadsutveckling Nordost

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt Stadsutveckling Nordost"

Transkript

1 Business Region Göteborg Projektledare: Pär Abrahamsson Real Consulting Projektledare: Jenny Björckebaum Projekt Stadsutveckling Nordost Kartla ggning

2 Sammanfattning Bakgrund Projektet Stadsutveckling Nordost (UNO) är det hittills största projektet inom insatsområdet Hållbar stadsutveckling i Västsverige. Inom projektet och genom det nybildade bolaget Utveckling Nordost AB ska Göteborgs Stad bidra till en hållbar stadsutveckling i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Projektet är uppdelat i följande fyra temaområden: Näringsliv, Kultur, Stadsmiljö samt Vision & Kommunikation. Den här rapporten hanterar temaområdet Näringsliv, vilket Business Region Göteborg AB (BRG) ansvarar för. Nordost innefattar stadsdelarna Angered och Östra Göteborg. Syfte & metod Syftet med kartläggningen är att ta reda på vilka aktiviteter som efterfrågas av företagen från Business Region Göteborg. För att fastställa dessa aktiviteter har en kartläggning gjorts av hur företagare i nordost upplever sin situation idag. Följande kvantitativa och kvalitativa undersökningar har genomförts för att samla in data för analys: Grundläggande statistisk data för samtliga företag i nordost Utskick av enkäter till samtliga företag Telefonintervjuer med utvalda respondenter Kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter Summering kartläggning Den största fördelen med nordost är läget och den största nackdelen är otrygghet. Majoriteten av kartläggningens respondenter bor i nordost och har sina kunder i Västra Götalandsregionen. Många företagare uppger att de har som mål att expandera sitt företag och % upplever att de kommer att ha ett ökat lokalbehov de närmsta 6 månaderna. Det finns en stor spridning av olika sorters företag i området. Majoriteten är enskilda firmor som drivs av män, vilket speglar Sverige som helhet. Jämfört med Göteborg och Sverige som helhet finns det dock en mycket högre andel företag i nordost som saknar omsättning och många enskilda firmor läggs också ner inom tre år. Samtidigt som de har som mål att expandera upplever de små företagen att det är svårt att driva företag rent praktiskt och flera efterfrågar nätverk och mentorskap. När det gäller nätverk, dvs. träffar med andra företag, är det relativt vanligt med nätverk inom den egna branschen. Flertalet har påpekat vikten av att nätverket har rätt format, att det måste vara organiserat, specifikt, inte ta för lång tid och inte kosta för mycket. Det finns också kvinnor som efterfrågar kvinnliga nätverk. I området Angered C/Gårdsten har företagare visat ett större intresse av nätverk än t.ex. företagare i Bergsjön. Detta kan möjligtvis förklaras med att Angered har en aktiv företagarförening medan Bergsjön har en mindre aktiv förening. Företagare med bristande språkkunskaper i svenska upplever sig hämmade av detta och att det gör det svårt att driva företag. Generellt är dock företagare födda utomlands inte mer negativa till att

3 driva företag och de är till exempel mer positiva till den fysiska miljön i området än företagare födda i Sverige. När det gäller kollektivtrafiken är företagets geografiska läge avgörande för hur nöjd man är. Företagare i Bergsjön tillhör de som är nöjda med kollektivtrafiken medan företag längs med Marieholmsgatan är exempel på sådana som är mindre nöjda. Majoriteten av respondenterna är nöjda med vägar, gator och skyltning. Det område som sticker ut med ett större underhållsbehov är framförallt Marieholm. Företagare upplever generellt inte att det är svårt att rekrytera till nordost, dock finns det undantag då det exempelvis upplevs som svårare att rekrytera personal till taxiverksamhet i nordost på grund av läget. Rekommendationer Informera om det som är faktiskt positivt: Tillgänglighet/läge Mark & Lokaler Kollektivtrafik BRG:s tjänster Påverka det som är faktiskt negativt: Områdets fysiska miljö Möjlighet till expansion (Mark & Lokaler) Kollektivtrafiken Vägar, gator & belysning Förstärk det som är upplevt positivt: Vacker naturmiljö Mångfald Mål att expandera Förändra det som är upplevt negativt: Otrygghet Saknar information Vart vända sig? Nätverk/företagarförening Ett exempel på en möjlig åtgärd baserat på analysen av det som framkommit i kartläggningen är att skapa en kommunikationskanal för att samla upp frågor och dylikt (punkten ovan Vart vända sig?). I intervjuerna har flera personer framfört att de upplever en viss svårighet att hitta rätt person eller

4 organisation att vända sig till med sina frågor. Detta i kombination med bristande tid gör att flera frågor inte tas vidare på det sätt som företagaren skulle önska, och att vissa upplever att de inte blir hörda. Detta antyder att det finns ett behov av en kommunikationskanal som kan samla upp frågor, önskemål, klagomål och liknande ärenden från företagare. Exempelvis i form av en portal på nätet dit företagare kan vända sig och antingen få ett direkt svar eller kontaktuppgifter till rätt person att kontakta. Det är viktigt att få bli sedd, hörd och tagen på allvar. Viktigt att tänka på i framtiden För framtiden är det viktigt att tänka på följande punkter: Fortsatt marknadsföring av BRG Tydligt visa åtgärder Positiv publicitet BRG + nordost Tydlig strategi i arbetet Prioriterad handlingsplan

5 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Kort fakta nordost... 1 Syfte... 2 Metod... 2 Statistisk bearbetning... 2 Utskick av enkät... 3 Telefonintervjuer... 3 Bortsortering dubbletter... 3 Kvalitativa intervjuer... 4 Avgränsningar... 5 Kartläggningens respondenter... 6 Företagen i nordost... 7 Juridisk form och företagens ålder... 7 Omsättning... 8 Antal anställda... 9 Branschfördelning... 9 Företagens mål att expandera Det typiska företaget i nordost? Företagaren i nordost Varför driva företag? Varför just i nordost? Var finns kunderna? Könsfördelning nordost Könsfördelning enskild firma nordost Upplevd attraktivitet och trygghet Intresse för nätverk och andra aktiviteter Mål att expandera Största fördelen nordost Största nackdelen nordost De små företagens problem Språkliga hinder Språket och byråkratin... 19

6 Företagarföreningar Födelseland och segment Erfarenheter från kartläggningen Områdets intryck Mark och lokaler Behov och tillgång till lediga lokaler Kollektivtrafik Vägar, gator och skyltning Vägar och gator Väg- och gatuskyltning Rekrytering Nätverk Vikten av rätt format Nätverk företagarföreningar Nätverk - mentorskap Rekommendationer Kategorisering Informera Påverka Förstärka Förändra Åtgärder - Insats & effekt Liten insats Stor effekt Liten insats Liten effekt Stor effekt Stor insats Stor insats Liten effekt Åtgärdsexempel - Kommunikationskanal Viktigt att tänka på i framtiden... 37

7 Bakgrund Projektet Stadsutveckling Nordost (UNO) är det hittills största projektet inom insatsområdet Hållbar stadsutveckling i Västsverige. Inom projektet och genom det nybildade bolaget Utveckling Nordost AB ska Göteborgs Stad bidra till en hållbar stadsutveckling i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Målet är att öka attraktiviteten och tillväxten genom att utveckla företagandet, kulturlivet, stadsmiljön samt attraktionskraften i nordost. På så sätt ska projektet bidra till integration och sammanhållning i staden och regionen. Projektet är uppdelat i följande fyra temaområden: Näringsliv, Kultur, Stadsmiljö samt Vision & Kommunikation. Totalt satsas 123 miljoner kronor på projektet, varav cirka 50 miljoner kronor kommer från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden och resterande cirka 70 miljoner kronor kommer från Göteborgs Stad. Projektet Stadsutveckling i Nordost beräknas pågå fram till den sista december Business Region Göteborg AB (BRG) ansvarar för aktiviteterna i tema näringsliv och det är således också där som den här kartläggningen av näringslivet i nordost hör hemma. Kartläggningen genomförs för att ta reda på hur det faktiskt ser ut hos företagen i nordost. Vad tycker man är bra? Vad tycker man är mindre bra? Finns det något som saknas? För att kunna sätt in rätt åtgärder måste man först ta reda på vilka aktiviteter som efterfrågas och behövs. Kartläggningens resultat återges i en rapport, både i form av det här Word-dokumentet samt som en Power Point-presentation. I Power Point-presentationen återfinns alla statistikbilder som beskrivningarna i den här Word-rapporten baserar sig på. För närmare statistisk information se Power Point-rapporten. Kort fakta nordost Så vad menas då med nordost? Jo, nordost innefattar stadsdelarna Angered och Östra Göteborg, där Östra Göteborg inkluderar områdena Bergsjön, Gamlestaden, Kortedala och Utby. Här finns ca invånare, ungefär en femtedel av stadens totala invånarantal på ca , och en landareal på ca 112 km2, det vill säga ungefär en fjärdedel av stadens totala landareal på 449 km2. Här finns totalt 3598 företag såsom fysiska personer, handelsbolag, kommanditbolag, aktiebolag, ideella föreningar och så vidare. Ungefär 75 % av dessa totalt 3598 företag, föreningar med flera utgörs av aktiva företag. Majoriteten har samma besöksort som postort, varför antagandet kan göras att de bedriver sin huvudsakliga verksamhet med nordost som utgångspunkt. 1

8 Syfte Kartläggningens syfte är att ta reda på vilka aktiviteter som efterfrågas av företagen från Business Region Göteborg. Metod För att kunna utföra kartläggningen av näringslivet i nordost har följande kvantitativa och kvalitativa undersökningar genomförts för att samla in data för analys: Grundläggande statistisk data för samtliga företag i nordost Utskick av enkäter till samtliga företag Telefonintervjuer med utvalda respondenter Kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter På följande sidor redogörs kort för hur respektive datainsamling har genomförts. Statistisk bearbetning Kartläggningens första steg utgjordes av en grundläggande statistisk bearbetning av data som beställts från Statistiska Centralbyrån (SCB) under våren Med hjälp av materialet kunde grundläggande information om samtliga registrerade företag i nordost kartläggas såsom juridisk form, antal anställda, företagens ålder och så vidare. För att även kunna utföra jämförelser med Göteborg och Sverige som helhet för ett urval av de undersökta parametrarna beställdes även kompletterande statistisk information från PAR (ett företag som bland annat arbetar med att sälja adresser och företagsinformation). I nordost finns det som tidigare nämnts sammanlagt företag, föreningar med mera. Begreppet inkluderar exempelvis fysiska personer (i kartläggningen används dock benämningen enskild firma), handelsbolag och kommanditbolag, aktiebolag, ideella föreningar med mera. För enkelhetens skull kallas samtliga former för företag i kartläggningen. 2

9 Utskick av enkät Kartläggningens andra steg bestod i att skicka ut en enkät till samtliga registrerade företag i nordost för att på så sätt ge alla chansen att ta del i kartläggningen och delge sin mening. Tillsammans med enkäten bifogades även ett informationsbrev som kortfattat presenterade BRG och UNO. Både enkäten och informationsbrevet skickades både på svenska och på engelska. Enkäten utgjordes av så kallade slutna svarskategorier där respondenten exempelvis fick välja ett av fyra svarsalternativ: Stämmer helt, stämmer delvis, stämmer inte alls eller vet ej. Totalt sett resulterade enkäten i 410 ifyllda och återsända enkätsvar. Telefonintervjuer Eftersom det är ovisst hur många svar ett utskick av en enkät ska inbringa genomfördes även standardiserade telefonintervjuer. Frågeformuläret efterliknade enkäten till stor del och även här användes slutna svarskategorier. Några fördelar med standardiserade intervjuer, jämfört med exempelvis en enkät, är en högre svarsprocent, större svarsvillighet samt större garanti för att det är den utvalde själv och inte någon annan som besvarar frågorna.( Andersen, 1998) Utgångspunkten var en kontaktlista till samtliga registrerade företag i nordost. För att alla företag på listan skulle ha lika stort chans att komma med i undersökningen hade respondenterna på listan blandats i en slumpmässig ordning. Målet var att genomföra 700 telefonintervjuer och efter att ha ringt samtliga företag på listan stannade resultatet på 535 genomförda intervjuer. Bortsortering dubbletter 80 respondenter lämnade svar både via enkät och via telefonintervju. Dessa dubbletter sorterades bort för att inte en och samma respondents svar skulle räknas mer än en gång. Eftersom telefonintervjun genomfördes sist var det svaren från telefonintervjuerna som fick styra, varför 80 enkätsvar sorterades bort. Beskrivningarna i den här rapporten baserar sig således på 330 enkätsvar och 535 telefonintervjuer. Till dessa 865 respondenter tillkommer även de kvalitativa intervjuernas 48 respondenter. 3

10 Kvalitativa intervjuer För att få en djupare förståelse för hur respondenterna ser på att vara företagare i nordöstra Göteborg genomfördes kvalitativa intervjuer. Med de kvalitativa intervjuerna ges en möjlighet att få svar på öppna frågor som varför, hur och så vidare. Frågor som inte kunde täckas in av exempelvis en enkät eftersom svaren kan vara helt olika från person till person. Intervjuerna var delvis strukturerade och pågick mellan minuter. Till hjälp användes en intervjuguide med frågor att beta av under intervjuns gång, men inte nödvändigtvis i den uppställda ordningen. Majoriteten av intervjuerna genomfördes av två intervjuare för att inte viktig information skulle gå förlorad. Medan den ena personen ställde frågor och följde resonemang kunde den andra personen koncentrera sig på att skriva och få med alla intressanta synpunkter. För att få ett representativt urval till de kvalitativa intervjuerna delades företagen upp i sex olika segment utifrån verksamhet och storlek: Litet handelsföretag omsättning tkr Litet tillverkningsföretag omsättning tkr Litet tjänsteföretag omsättning tkr Stort handelsföretag omsättning 500- tkr Stort tillverkningsföretag omsättning 500- tkr Stort tjänsteföretag omsättning 500- tkr För att få största möjliga nytta av de genomförda intervjuerna exkluderades företag utan omsättning (<1 tkr) samt bostadsrättföreningar, trossamfund, stiftelser och liknande. Antingen bedrivs ingen verksamhet i företaget eller så utgörs verksamheten av en annan art som inte direkt riktar sig till en kundkrets på samma sätt som ett företag gör. Kvar fanns då 2695 företag. Dock saknades även telefonnummer till 477 företag varför inte heller dessa kontaktades för bokning av kvalitativa intervjuer. Således återstod en lista med 2218 möjliga företag att boka för en kvalitativ intervju. För att alla företag på listan skulle ha lika stort chans att komma med i undersökningen blandades respondenterna på listan i en slumpmässig ordning. 4

11 Nedan visas hur de bokade och genomförda intervjuerna fördelar sig över de sex segmenten. Efter att ha ringt nästan samtliga företag på listan var det dessa företag som bokades upp för kvalitativa intervjuer. Små handelsföretag var som tabellen visar svårast att boka medan tillverkande företag och tjänsteföretag var mer tillgängliga och därmed utgör en större andel av respondenterna. Totalt genomfördes 48 stycken kvalitativa intervjuer. Avgränsningar Det är tråkigt att alla inte integreras. En del är utanför för att de själva väljer det medan andra inte kommer in... Alla ska kunna röra sig obehindrat, men så är inte fallet i de här stadsdelarna. Manlig företagare litet handel Precis som i många andra stadsdelar, i Göteborg och i hela landet för den delen, finns det stora samhällsproblem i nordöstra Göteborg. Dock kommer inte den här studien att fokusera på de samhällsproblem som finns, utan fokus ligger istället på att förbättra för de företag som finns i nordöstra Göteborg. Avsikten med kartläggningen är att ta reda på hur Business Region Göteborg kan hjälpa företagen som finns och verkar i nordöstra Göteborg. Således måste de aktiviteter som ska utföras falla inom ramen för vad som är möjligt för BRG att genomföra. 5

12 Kartläggningens respondenter Precis som rubriken påtalar följer här lite bakgrundsinformation om kartläggningens respondenter. Beskrivningen baserar sig på de (sammanlagt 865) svar som enkäten respektive telefonintervjuerna inbringat. Här följer några informativa punkter om kartläggningens respondenter. Majoriteten av respondenterna är från 36 år och uppåt 75 % av respondenterna män och 24 % kvinnor (speglar nordost) Majoriteten av respondenterna är ägare av företaget (möjlighet att påverka) Majoriteten arbetar heltid (ger en bild av hur aktivt företaget är) 39 % kände till BRG innan de fick utskicket, medan 58 % inte gjorde det (3 % inget svar) Diagrammet nedan visar vilka juridiska former som respondenternas företag har (stapeln till vänster) och urvalet speglar väl hur det ser ut i nordost (stapeln till höger). 6

13 Företagen i nordost Under den här rubriken görs en beskrivning av de befintliga företagen i nordost. Beskrivningen baserar sig till största delen på statistisk data från Statistiska Centralbyrån (SCB) och statistiken är indelad i klasser. Exempelvis ser indelningsklasserna för antal anställda ut på följande vis: 0 anställda, 1-4 anställda, 5-9 anställda och så vidare. Klasserna för omsättning utgörs exempelvis av < 1 tkr, tkr, tkr och så vidare. På grund av klassindelningen har det funnits vissa begränsningar för vad som går att undersöka. Omsättning per anställd är ett exempel på en variabel som inte gått att undersöka. Juridisk form och företagens ålder Nordosts företag kan delas in i följande kategorier: Enskild firma, 54 % Aktiebolag, 30 % Handelsbolag/Kommanditbolag, 9 % Ideella föreningar, 4 % Övriga, 4 % Kategorin övriga inkluderar juridiska former såsom bostadsrättsföreningar, ekonomiska föreningar, samfälligheter, övriga stiftelser och fonder, registrerade trossamfund, utländska juridiska personer, bankaktiebolag, enkla bolag och försäkringsaktiebolag. Fördelningen speglar Sverige som helhet. Om man istället jämför de fyra områdena Angered C/Gårdsten, Bergsjön, Hjällbo/Hammarkullen och Kortedala är det tydligt att Kortedala har fler aktiebolag medan Bergsjön har fler enskilda firmor. Förklaringen torde vara att eftersom Kortedala har fler äldre företag blir aktiebolagsformen vanligare där, medan Bergsjön har fler yngre företag. Ju äldre företagen blir och ju fler anställda som ett företag har, desto vanligare blir aktiebolag som bolagsform. 7

14 Omsättning Hela 846 företag eller 24 % av samtliga registrerade företag i nordost har en omsättning på mindre än tusen kronor eller saknar uppgift om omsättning - dessa företag kan således betraktas som vilande. Majoriteten av de enskilda firmorna har en omsättning i intervallklassen tkr. För flertalet av dessa är det troligt att företaget inte är den enda inkomstkällan. Majoriteten av aktiebolagen ligger i omsättningsklassen 1-5 mkr. En jämförelse mellan de fyra områdena Angered C/Gårdsten, Bergsjön, Hjällbo/Hammarkullen och Kortedala visar att andelen företag med högre omsättning är större i Kortedala jämfört med övriga områden. Återigen hänger det ihop med att Kortedala är ett äldre område och därmed har fler äldre företag och således fler aktiebolag. Sett till omsättning är företagen inom kultur mycket små och företag verksamma inom konsult- och annan serviceverksamhet ofta mindre, det vill säga tillhörande omsättningsklassen tkr. Däremot finns det både stora och små bygg- och handelsföretag. I bilden nedan görs en jämförelse mellan nordost och Göteborg samt Sverige som helhet. Jämförelsen görs för de två vanligaste bolagsformerna - enskild firma och aktiebolag. Vidare visar bilden företag med en omsättning på mindre än 50 mkr, vilket utgör 98 % av samtliga företag i Sverige respektive 92 % av alla företag i nordost och Göteborg. Anmärkningsvärt är att det är en mycket högre andel av företagen som är registrerade i nordost som har en omsättning på mindre än ettusen kronor det vill säga i princip ingenting! Detta skulle kunna tyda på att det startas fler företag i nordost som inte kommer igång 8

15 Antal anställda Som nämnts tidigare är aktiebolagsformen vanligare ju fler antal anställda som företaget har. 85 % av de enskilda firmorna har inga anställda medan endast 27 % av aktiebolagen har 0 antal anställda. Vid en jämförelse av antal anställda mellan nordost, Göteborg och Sverige som helhet påvisas att såväl i Göteborg som i nordost är det en större andel av företagen som har anställda. Anledningen är att det finns fler små företag i Sverige som helhet. Skillnaderna mellan nordost och Göteborg är dock väldigt små. Branschfördelning De vanligaste branscherna som företagen i nordost verkar inom är handel och fordonsverkstäder, byggverksamhet samt konsult- och rådgivningsverksamhet. Att driva taxiverksamhet (tillhör branschen transport) är också vanligt i nordost, framförallt hos de enskilda firmorna. Nästan hälften av alla företag i nordost är verksamma inom någon av de tre vanligaste branscherna. De tre vanligaste branscherna i nordost är också de tre vanligaste branscherna i Sverige som helhet. Handel: reparation av motorfordon, byggverksamhet samt transport och magasinering är överrepresenterade branscher i nordost. Trots att Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik är den tredje vanligaste branschen i nordost är detta en av branscherna där nordost är underrepresenterat jämfört med Göteborg och Sverige som helhet. Bilden nedan visar branschfördelningen i nordost för de två vanligaste bolagsformerna enskild firma och aktiebolag. 9

16 Företagens mål att expandera Beskrivningen av företagens mål att expandera baserar sig på de totalt 865 svar som enkäten och telefonintervjuerna tillsammans har inbringat. Majoriteten (70 %) av företagen har någon form av mål att expandera. De större företagen, det vill säga företag med en omsättning från 500 tkr (467 stycken), instämmer i högre utsträckning. Stora handelsföretag instämmer mest medan små handelsföretag instämmer minst. Anledningen torde vara att för ett litet företag är steget större att ta. Företagens mål att expandera uppdelat på de fyra områdena Angered C/Gårdsten, Bergsjön, Hjällbo/Hammarkullen och Kortedala visar att Angered C/Gårdsten instämmer helt i större utsträckning, då cirka 60 % av 127 respondenter instämmer helt. I Kortedala finns dock en stor potential där 50 % av totalt 396 respondenter uppger att företaget har som mål att expandera. Det typiska företaget i nordost? Hur skulle då det typiska företaget i nordost kunna beskrivas? Jo, med utgångspunkt i det statistiska materialet skulle det typiska företaget i nordost kunna beskrivas som en enskild firma som drivs av en man vars verksamhet utgörs av handel, fordonsreparationer, bygg- eller taxiverksamhet. Vidare har företaget inga anställda, är cirka 3 år gammalt och har en omsättning på omkring 500 tkr. Om det statistiska materialet trattas ner på detta sätt är det den beskrivning av det typiska företaget i nordost som kan göras. Men, i den här beskrivningen ryms bara cirka 100 företag av nordost totalt 3598, det vill säga knappt 3 % av samtliga företag i nordost. Slutsatsen är att det inte går att säga att det finns ett visst typiskt företag i nordost. Spridningen av företagens verksamhetsinriktning i nordost är stor. 10

17 Företagaren i nordost Då beskrivningen av företagen är avklarad är det dags att beskriva personen bakom företaget företagaren i nordost. Majoriteten av respondenterna (59 %) är bosatta i nordost, vilket bådar gott för de svar som undersökningen inbringat. Därmed har flertalet av respondenterna en relation till nordost och rör sig i området alla tider på dygnet, varför de torde ha god kännedom om nordost. Varför driva företag? En av de frågor som respondenterna fick under den kvalitativa intervjun var varför de valt att driva eget företag, och som svar på den frågan svarade en företagare: Jag blev riktigt dåligt bemött på en anställningsintervju när jag var färdigutbildad. Då tänkte jag att nähä då blir jag konkurrent istället! Och på den vägen är det Kvinnlig företagare litet tjänsteföretag En anledning så god som någon. Annars tillhör några av de vanligare anledningarna som har angetts under de kvalitativa intervjuerna: Ett genuint intresse för sitt arbete På grund av familjetradition, antingen ett familjeföretag i arv eller tradition att driva företag För att se om jag kunde Friheten Inget annat val Den sista punkten har både företagare födda utomlands som flyttat Sverige angett och företagare födda i Sverige som flyttat till annan ort och saknat arbete. 11

18 Varför just i nordost? Respondenterna i den kvalitativa intervjun fick även besvara frågan varför de valt att placera sitt företag i nordost eller, i de fall de inte var ägare av företaget, om de visste varför företaget placerats i nordost. De anledningar som uppgavs var: Det geografiska läget Tillgänglig tomt eller lokal till rätt pris Bor i området Närhet till kund eller samarbetspartner Slumpen Generellt är de små företagen placerade i eller nära hemmet, medan de större företagen har placerats där man finner det mest fördelaktigt företaget, exempelvis i närheten av en samarbetspartner eller kund. Var finns kunderna? Majoriteten av företagen vänder sig både till företag och till privatpersoner. Drygt hälften av företagen har sina kunder någonstans i Västra Götalandsregionen, medan 24 % har sina kunder i hela landet och 17 % har sina kunder i hela världen. Vid en jämförelse mellan födelseland och var kunderna finns, påvisas att födda i övriga världen har sina kunder i närområdet (Angered och Östra Göteborg) i mycket större utsträckning än födda i Sverige och övriga Europa. Vidare har de som är födda i Sverige en något högre andel kunder i hela världen. Sett till vilket segment företagen tillhör har små handelsföretag större andel kunder i närområdet i motsats till små och stora tillverkande företag som har få kunder i närområdet. När det gäller kunder i hela världen är det vanligast bland större företag och små tjänsteföretag. 12

19 Könsfördelning nordost Beskrivningen av könsfördelningen bland företagen i nordost baserar sig dels på beställt statistiskt material från SCB och dels på kartläggningens sammanlagt 865 enkäter och telefonintervjuer. I de fall beskrivningen av könsfördelningen i nordost baserar sig på det statistiska materialet från SCB gäller beskrivningen endast för de enskilda firmorna i nordost. Anledningen är att det statistiska materialet inte anger om företaget ägs av en man eller kvinna, dock finns det personnummer att tillgå för de enskilda företaget som på så sätt kan delas in efter kön. När det gäller kartläggningens respondenter från enkäter och telefonintervjuer har könsfördelningen i nordost kunnat beskrivas för samtliga juridiska former. Könsfördelning enskild firma nordost Av nordosts nästan tvåtusen enskilda firmor drivs 72 % av män och 28 % av kvinnor, en fördelning som speglar Sverige som helhet när det gäller enskilda firmor (http://epp.eurostat.ec.europa.eu). Kvinnornas firmor är något yngre, medan männen tenderar att driva verksamheten under längre tid. Många enskilda firmor läggs ner inom tre år och således är det fler kvinnor än män som lägger ner sin verksamhet. Branschen inom vilken verksamheten bedrivs är avgörande för omsättningen. Männen tenderar att befinna sig inom branscher med högre omsättning såsom fordonsverkstad, bygg eller transport (taxi). Kvinnorna driver sin verksamhet inom branscher med lägre omsättning såsom skönhetsvård (exempelvis frisör och hudterapeut) och lokalvård. Det finns inga skillnader mellan könen avseende hur många anställda företaget har. Majoriteten av de enskilda firmorna har inga anställda. Upplevd attraktivitet och trygghet Kvinnor är något mer kritiska till huruvida närområdet där företaget ligger upplevs som attraktivt eller tryggt. Cirka 70 % av männen instämmer i någon grad att området upplevs som attraktivt medan motsvarande siffra för kvinnorna landar på cirka 65 %. När det gäller trygghet ser fördelningen ut på samma sätt. 13

20 Intresse för nätverk och andra aktiviteter En något högre andel av männen (49 %) jämfört med kvinnorna (46 %) skulle vilja ha tillgång till ett nätverk av företagare, det vill säga en möjlighet att träffa andra personer som driver företag. En av respondenterna vid en kvalitativ intervju påtalade följande problem: Det är ett problem att nätverken ofta är mansdominerade. De kvinnliga nätverken är mer avslappnade och mer jämlika. Kvinnlig företagare stort tjänsteföretag De kvinnliga företagarna påtalar att de föredrar kvinnliga nätverk, eftersom den traditionella formen av nätverk där männen ofta dominerar kan upplevas som främmande. Nätverk verkar dock vara ett positivt laddat ord för männen. På frågan huruvida man önskar tillgång till nätverk, det vill säga träffar med andra företag, svarar 49 % av männen att de önskar tillgång till nätverk. Då frågan istället gäller vilka av BRG:s tjänster som skulle vara intressanta, är det bara 29 % av männen som är intresserade av tjänsten Tillgång till träffar med andra företag vilket i princip är samma sak. Mål att expandera När det gäller företagets mål att expandera föreligger inga skillnader vad gäller kön. I båda grupperna svarar cirka 70 % att de har som mål att expandera företaget. 14

21 Största fördelen nordost På frågan vilken som är den största fördelen med att driva företag i nordost svarade en av respondenterna: Läget och de charmiga lokalerna! Tänk att kunna vara en producerande verksamhet och ändå ligga centralt, det känns kul. Att man inte behöver ligga i något tråkigt industriområde. Kvinnlig företagare stort tillverkningsföretag Majoriteten av alla respondenter som deltagit i de kvalitativa intervjuerna (30 av 48) anger det geografiska läget som den absolut största fördelen med att driva företag i nordost. Nordost upplevs som väldigt tillgängligt och som en viktig knutpunkt till de stora vägarna E20, E45 och E6. Ytterligare fördelar som påtalats vid de kvalitativa intervjuerna är: Vacker naturmiljö Kollektivtrafiken Charmiga lokaler Lägre hyror Mångfalden Företagets geografiska placering i nordost är dock avgörande för huruvida respondenterna upplevt en del av ovanstående exempel som positiva. 15

22 Största nackdelen nordost Då frågan istället handlade om vilken som var den största nackdelen med att driva företag i nordost svarade en av respondenterna: The most negative thing is security and the bad rumour. Nothing has ever happened to me but I don t feel safe. Manlig företagare litet handelsföretag 24 av de 48 intervjuade respondenterna anger känslan av otrygghet som den största nackdelen med att driva företag i nordost. Företagarna upplever en otrygghet i området, framförallt på kvällar och nätter, och att kriminaliteten är hög i nordost. Vidare upplever man att nordost har låg status och mycket dåligt rykte, varför det kan vara svårt att få kunder att besöka företaget. Ytterligare nackdelar som påtalats under de kvalitativa intervjuerna är: Utsatta ödsliga områden Ruffigt Avsaknad av information Låg status/dåligt rykte Inget utrymme att expandera Rusningstrafiken (gäller Göteborg som helhet) Ett återkommande problem som togs upp var intrång på företagets tomt och bilar som dumpades, eftersom vissa områden är ödsliga nattetid. Att det känns ruffigt var också en återkommande synpunkt, liksom avsaknaden av information om vad som händer i nordost. Vilka företag finns det i närheten? Hur länge ska närliggande vägarbeten pågå? Och så vidare. En del av företagen hade dessutom behov av att expandera men saknade utrymme. Trafiksituationen i Göteborg som helhet togs också upp vid flertalet tillfällen. Dock är det den upplevda otryggheten som är det centrala och den gemensamma nämnaren. 16

23 En kort neddykning i statistiken över exempelvis Totalt antal anmälda brott i Göteborgs kommun 2010 (http://statistik.bra.se) visar att det är små skillnader mellan stadsdelarna. Centrum har en markant högre andel anmälda brott, vilket har sin naturliga förklaring i att det ständigt rör sig mer människor i centrala Göteborg. Intressant att notera dock är att det faktiskt inte är så stora skillnader mellan de övriga stadsdelarna (Majorna/Linné undantaget). Dessutom påvisas en nedåtgående trend av anmälda brott i Östra Göteborg om statistiken istället betraktas över en 5-årsperiod. 17

24 De små företagens problem Under den här rubriken görs en beskrivning av de problem som de små företagen upplever. Med små företag avses företag med 0-2 anställda och omsättning under 500 tkr. En kassör från en av företagarföreningarna i nordost beskriver de små företagens problematik på följande vis: Det kan vara svårt att få låna från banken och lägga upp de fina kalkyler och planer som banken vill ha. Oftast har man mer en idé om vad man vill göra. Det administrativa kan vara svårt att hantera. Kassör företagarförening nordost Flera av respondenterna påtalade vid de kvalitativa intervjuerna att det är svårt att vara egenföretagare, svårt att veta vad man ska göra och hur. Som citatet ovan illustrera finns det ofta en idé och ett intresse för att arbeta med något som man tycker om, men att sedan genomföra projektet med att starta och driva ett företag innebär många svårigheter under resans gång. Nedan listas ytterligare några svårigheter och utmaningar som respondenterna har tagit upp: Utforma hållbara kalkyler Tid och planering Förstå lagar och regler Administration Marknadsföra sig Ett ständigt återkommande problem för de små företagen är tidsbristen. Samtidigt som arbetet ska utföras ska marknadsföring och administration hanteras. Dessutom upplevs många lagar och regler vara svåra att förstå och därmed följa. Flertalet av de små företagen efterfrågar råd och stöd i sin verksamhet, exempelvis i form av en mentor så att man slapp begå de största misstagen. Det skulle finnas ett mentorskap/en coach första året som företagare, så att man slapp begå de största misstagen. Det finns många sätt att bli blåst på. Manlig företagare litet handelsföretag 18

25 Språkliga hinder Majoriteten av respondenterna (71 %) är födda i Sverige, medan 13 % är födda i övriga Europa och 16 % är födda i övriga världen. Dock innebär inte detta att alla som är födda i Sverige har svenska som sitt förstaspråk och att språket därmed inte utgör ett problem. Under de kvalitativa intervjuerna har respondenter som är födda utomlands och inflyttade till Sverige påpekat att de startade företaget för att de inte hade något val. Det vill säga att de startade företag istället för att vara arbetslösa och leva på bidrag. En av respondenterna berättade att han hade haft som mål att tjäna åtminstone lika mycket som han tidigare fått i bidrag. Språket och byråkratin Ett framträdande problem, som redan tagits upp under avsnittet De små företagens problem, är svårigheten med att läsa och förstå de lagar och regler som gäller exempelvis då man ska starta upp en verksamhet. Generellt upplevs detta som en svårighet bland företagare och för företagare som inte har svenska som sitt förstaspråk blir detta ett extra stort problem, vilket citatet nedan illustrerar. Språket är en svårighet när man ska starta företag. Jag trodde att jag fått bygglov när jag bara fått en bekräftelse. När de sedan hörde av sig från byggnadsnämnden hade jag redan drivit verksamheten i ett år Manlig företagare stort tillverkningsföretag Företagarföreningar Respondenter med knappa språkkunskaper i det svenska språket upplever sig hämmade och begränsade, exempelvis kan det vara svårt att delta i en företagarförening. Citatet från respondenten nedan belyser problemet på ett tydligt sätt: Jag vet inte varför jag inte går på företagsträffarna Jag antar att jag skäms för min dåliga svenska. Och om jag tappar ett eller två ord mitt i en mening så förstår jag ingenting av det som sägs. Manlig företagare stort tillverkningsföretag Respondenten berättade att han inte kände sig trygg med att delta i företagarföreningens träffar eftersom han var rädd för att inte förstå det som sades. Han påtalade även problemet att han inte har några svenska bekanta som han träffar, i eller utanför arbetet, utan helst omger sig med människor som kommer från samma kultur och pratar samma språk som han själv. På så sätt får han 19

26 heller ingen träning när det gäller att prata och förstå det svenska språket, vilket han beskrev som en ond cirkel. Kassören i en av företagarföreningarna i nordost belyste samma problem och berättade att företagarföreningen hade svårigheter att nå ut till företagare med utländsk bakgrund och få med dem i föreningen. Han beskrev att de ofta har sina egna nätverk inom familjen och inte ser nyttan med att delta i en företagarförening. Dessutom befarade han att de kanske inte kände sig välkomna. Födelseland och segment Vid en jämförelse mellan födelseland och påvisas att respondenter som är födda i övriga världen driver små tjänsteföretag i mycket högre utsträckning än de som är födda i Sverige respektive övriga Europa. Kanske kan förklaringen vara att det ligger närmare till hands att starta ett litet tjänsteföretag, eftersom inga stora investeringar krävs. Erfarenheter från kartläggningen Att inte behärska det svenska språket skapar således svårigheter för företagare. Vid en av de kvalitativa intervjuerna som genomfördes under kartläggningen övergick vi till att prata engelska med varandra i stället för att vi skulle förstå varandra bättre. Troligen är det så att företagare med engelska språkkunskaper klarar sig bättre än de som varken talar svenska eller engelska. Dock påvisade bokningen av de kvalitativa intervjuerna mycket färre problem än vad som förutsetts. För att boka in de kvalitativa intervjuerna fick drygt 2000 telefonsamtal utföras (inkluderar även obesvarade samtal). Endast i ungefär en procent av fallen fick samtalet avslutas på grund av kommunikationssvårigheter. 20

27 Områdets intryck Enkätens respondenter fick frågan huruvida de upplever att området bidrar till att skapa en positiv bild av företaget gentemot kunderna. 13 % instämde helt i påståendet och 30 % instämde delvis, medan 35 % inte alls höll med. En av respondenterna för de kvalitativa intervjuerna uttryckte sig på följande vis: Vi vill inte ha kunderna här ute, de får komma till centrala Göteborg och vår butik där. Här är det ruffigt, omodernt och ofräscht inget för kunder. Manlig företagare stort handelsföretag Återkommande kommentarer under intervjuerna var att nordost upplevs som ruffigt och omodernt. Ytterligare en respondent för de kvalitativa intervjuerna beskrev företagets närområde med följande ord: All kraft har lagts på att renovera och göra fint invändigt i husen men sedan ser det för jäkligt ut utvändigt, runt omkring. Folk som kliver av bussen för att komma hit vilket trist intryck! Manlig företagare stort tjänsteföretag På frågan huruvida närområdet upplevs som attraktivt instämmer majoriteten av enkäten och telefonintervjuernas respondenter i olika grad med att närområdet upplevs som attraktivt. Generellt kan man säga att de stora företagen är mer kritiska till huruvida närområdet upplevs som positivt, attraktivt och modernt. Sett till födelseland är respondenter födda i Sverige mer kritiska än de som är födda i övriga världen. Vid en jämförelse mellan områdena Angered C/Gårdsten, Bergsjön, Hjällbo/Hammarkullen och Kortedala finns inga tydliga skillnader. Detsamma gäller vid en jämförelse mellan segmenten handels-, tjänste- samt tillverkningsföretag. 21

28 Mark och lokaler När det gäller tillgången till mark och lokaler är företagets geografiska läge avgörande för hur nöjd man är. Citaten nedan från två olika företagare som båda driver tillverkningsföretag illustrerar hur olika tillgången kan upplevas. Det finns en hel del lediga lokaler i området, det är inte svårt att få tag på. Manlig företagare stort tillverkningsföretag Vi är i stort behov av mer mark och lediga lokaler, men tyvärr finns det inget ledigt. Manlig företagare stort tillverkningsföretag Flera respondenter för de kvalitativa intervjuerna har påtalat att det finns en vilja eller ett behov av att expandera, men att det saknas tillgänglig och angränsande mark. I en del fall finns det angränsande mark men man har inte fått tillåtelse att köpa och upplever sig hämmad av kommunen. En del företag är även intresserade av att köpa mark att bygga på för att sedan kunna hyra ut lediga lokaler till andra företag. Ett initiativ som skulle få fler företag till nordost. Vidare finns ett visst intresse för att dela lokaler med andra företag. Dock har respondenterna påpekat att finns det en rad faktorer som påverkar huruvida ett sådant upplägg är aktuellt. Först och främst måste det finnas tid för att påbörja ett samarbete och för att kunna ha en löpande dialog med varandra. En del företag kan tänka sig att dela fikarum, toaletter, konferensrum, kopiator och så vidare medan andra kan tänka sig att dela hus där man stänger om sig och inte inkräktar på varandras våningsplan. En företagare som delat lokaler med ett annat företag tidigare underströk vikten av att känna varandra så att man verkligen kunde lita på att samarbetet skulle fungera. 22

29 Behov och tillgång till lediga lokaler En tredjedel av enkäten och telefonintervjuernas sammanlagt 865 respondenter instämmer i olika grad med att det finns god tillgång till lokaler i närområdet. En tredjedel tycker inte alls att det finns god tillgång till lokaler i närområdet och en dryg tredjedel vet inte. Vid en jämförelse mellan områdena Angered C/Gårdsten, Bergsjön, Hjällbo/Hammarkullen och Kortedala är det en högre andel som saknar tillgång till lediga lokaler i Hjällbo/Hammarkullen. Av enkätens sammanlagt 330 respondenter är majoriteten nöjd med sin befintliga lokalyta det närmsta halvåret, medan mellan % upplever ett ökat behov av lokalyta de kommande 6 månaderna. Sett till antal anställda har företag med 5-9 anställda högre andel ökat behov av lokalyta än övriga. Dock är respondenterna relativt få i flertalet av de indelade klasserna för antal anställda. Antalet respondenter i klassen 0 anställda utgörs av 176 respondenter, medan exempelvis klassen 5-9 anställda baserar sig på svar från endast 36 respondenter. Således finns viss osäkerhet i statistiken. 23

30 Kollektivtrafik I likhet med föregående kapitel, som tog upp tillgång till mark och lediga lokaler, är företagets geografiska läge avgörande för om man har en positiv eller negativ upplevelse av kollektivtrafikens tillgänglighet. Kollektivtrafiken är usel! Det fungerar inte alls att åka kollektivt hit. Manlig företagare stort tillverkningsföretag Kollektivtrafiken är utmärkt! Jag pendlar och det kunde inte vara bättre. Manlig företagare stort tjänsteföretag Av enkätens sammanlagt 330 respondenter instämmer majoriteten i olika grad med att kollektivtrafiken motsvarar företagets och de anställdas behov. Vid en jämförelse mellan områdena Angered C/Gårdsten, Bergsjön, Hjällbo/Hammarkullen och Kortedala påvisas att Bergsjön instämmer i högre grad. En förklaring skulle kunna vara att området Kortedala inkluderar Marieholm och Marieholmsgatan som, enligt flertalet respondenter från de kvalitativa intervjuerna, saknar fungerande kollektivtrafik. Det går inte att åka kollektivt hit. Det går en buss på morgonen och en på kvällen. Jag får åka och hämta kunder som ska komma hit. Manlig företagare litet tjänsteföretag Vidare har respondenter vid de kvalitativa intervjuerna påpekat att det saknas bra gångvägar till och från hållplatser samt att det saknas belysning för att det ska kännas tryggt att gå till och från hållplatsen. En jämförelse mellan enkätens sammanlagt 330 respondenters födelseland visar att personer födda utomlands är mer nöjda med kollektivtrafiken än personer som är födda i Sverige. 24

31 Vägar, gator och skyltning I det här avsnittet görs en beskrivning av hur kartläggningens respondenter upplever vägar, gator och skyltning. Återigen kommer Marieholmsgatan på tal All den tunga trafiken på Marieholmsgatan har förstört vägen, den är alldeles söndersliten. Sedan finns det gatlampor som varit trasiga i över ett år Manlig företagare stort tillverkningsföretag Företagare som driver sin verksamhet på Marieholmsgatan upplever gatan i mycket dåligt skick och i behov av underhåll, både vad gäller själva vägen och den kringliggande fysiska miljön såsom bättre skyltar till företagen som finns och gatubelysning. Vägar och gator Majoriteten av enkäten och telefonintervjuns totalt 865 respondenter håller med i olika grad om att vägar och gator motsvarar företagets behov. Kommentarer som getts under de kvalitativa intervjuerna är att det inte är sämre vägar och gator än någon annanstans i landet antingen lika bra eller lika dåligt. Väg- och gatuskyltning Majoriteten av respondenterna instämmer också i olika grad med att befintlig väg- och gatuskyltning gör det lätt för kunder och affärskontakter att hitta. Vanliga synpunkter som uppkommit under de kvalitativa intervjuerna handlar om önskemål om fler eller bättre skyltar till verksamheten. För handeln är detta speciellt viktigt. Skyltar är viktigt för att hitta till ett handelsområde. Det är bra skyltat till Angered t ex men inte till handel och torg, så det kan vara svårt för folk att veta att man kan handla där. Manlig företagare stort tillverkningsföretag 25

32 Rekrytering Enkätens respondenter fick besvara hur väl påståendet stämmer att det i området där företaget ligger finns det god tillgång till arbetskraft med rätt kompetens. 39 % instämmer i olika grad med påståendet, medan 22 % inte alls håller med. Vidare fick enkätens respondenter besvara hur väl påståendet stämmer att området bidrar till en positiv bild av företaget och på så sätt underlättar vid nyanställning. Ungefär en tredjedel instämmer i olika grad med påståendet medan en tredjedel inte alls instämmer och en stor andel vet inte. Trots att en tredjedel inte instämmer med påståendet behöver det inte betyda att de upplever det vara svårt att rekrytera. Invändningen kan även tolkas som en invändning mot att området skulle bidra till en positiv bild av företaget därmed inte sagt att det skulle försvåra vid nyanställning. De kvalitativa intervjuerna har snarare påvisat att det inte är svårare att rekrytera till nordost Under våra 10 år har det aldrig varit några problem. Det är alltid lätt att rekrytera! Manlig företagare stort tillverkningsföretag Det har varit svårt att hitta rätt personal till lagret, men det har inte haft något att göra med var företaget ligger. Det har mer handlat om att det är svårt att hitta en person som är lämplig. Manlig företagare stort handelsföretag Respondenterna understryker att problemet istället handlar om att hitta rätt kompetens, vilket alltid är en svårighet. Att företaget är geografiskt placerat i nordost upplevs inte alls vara något som inverkar på rekryteringen. Dock kan det finnas vissa undantag beroende på inom vilken bransch som företaget verkar. Det är svårt att rekrytera folk till att köra taxi. De går hellre arbetslösa än kör taxi. Dessutom är det ännu svårare på grund av läget, att det ligger i nordost. Manlig företagare stort tjänsteföretag Respondenten upplevde att det är svårt att rekrytera till en taxiverksamhet och att det förmodligen vore lättare att rekrytera om företaget legat i centrum istället för i nordost. 26

33 Nätverk I det här avsnittet görs en beskrivning av kartläggningens respondenters synpunkter på nätverk, det vill säga träffar med andra företag. Några av respondenterna från de kvalitativa intervjuerna uttryckte sig på följande vis: Jag är fortfarande i en uppbyggnadsfas i företaget. Det vore kul att ha mer kontakter i just nordost med andra företagare. Byggföretag. Manlig företagare litet tjänsteföretag Det känns viktigt att komma i kontakt med kvinnliga företagare, männen har sin egen värld med sina egna regler det är mer jämlikt i den kvinnliga världen. Kvinnlig företagare stort tjänsteföretag Flertalet respondenter som intervjuats har uttryckt ett intresse för att delta i ett nätverk där olika företag kan träffas och knyta kontakter. Av enkäten och telefonintervjuernas totalt 865 respondenter vill nästan hälften ha tillgång till ett nätverk av företagare. Sett till vilket segment som företaget tillhör så är små tjänsteföretag mer intresserade, vilket kanske kan bero på att de är mer beroende av kontakter för sin överlevnad än exempelvis stora tjänsteföretag. Vid de kvalitativa intervjuerna har flera kvinnliga företagare uttryckt ett intresse för kvinnliga nätverk, vilket vi tidigare också berörde under avsnittet Könsfördelning nordost. De traditionella nätverken upplevs ofta som mansdominerade och att det är svårt att ta plats och göra sig hörd. Intervjuer med medlemmar ur företagarföreningarna bekräftar också att deltagandet från kvinnor är lägre och ibland till och med obefintligt. Vid en jämförelse mellan områdena Angered C/Gårdsten, Bergsjön, Hjällbo/Hammarkullen och Kortedala är det en högre andel som är intresserade av nätverk i Angered C/Gårdsten. En förklaring till att man är mer positiv skulle kunna vara att eftersom Angered har en aktiv företagarförening känner man till hur den typen av nätverk fungerar. Bergsjön å andra sidan har en mindre aktiv företagarförening och här är även intresset för tillgång till nätverk lägre. 27

34 Vikten av rätt format När det gäller nätverk, det vill säga träffar med andra företag, har framförallt respondenter med mindre företag understrukit vikten av att det är rätt format på nätverket. Det får inte vara för tidskrävande, det måste finnas ett specifikt syfte med att man träffas och det får inte kosta för mycket. Flera respondenter har påpekat att det inte får handla bara om att man ska mingla, utan det måste vara väl organiserat och finnas en nytta med att träffas exempelvis att man gör ett utbyte av tjänster. Att bli inspirerad! Det är viktigt. Det måste vara väl organiserat, så att det inte bara blir mingel. Det får inte ta för mycket tid och helst inte kosta för mycket. Kvinnlig företagare litet tjänsteföretag Nätverk företagarföreningar När det gäller nätverk i form av företagarföreningar har några respondenter påpekat problematiken med att det, i en del fall, kan komma att hänga på en enskild individ huruvida möten ska bli av och så vidare. Ofta är det någon eller några eldsjälar som har startat föreningen och sedan händer det inte så mycket när dessa personer inte längre kan fortsätta med samma engagemang. Under de kvalitativa intervjuerna har även medlemmar i företagarföreningar framhållit att det kan vara svårt att få företag att dyka upp på medlemsmöten och så vidare. Om det inte finns några direkta problem som behöver lösas upplevs intresset för mötena vara mindre. Tidsbristen hos företagarna är ett annat skäl som lyfts fram till varför möten med företagarföreningen ofta bortprioriteras. Intresset från de stora företagen (med 10 anställda eller fler) upplevs vara mindre, eftersom de sällan kommer på företagarföreningarnas möten. Något som de kvalitativa intervjuerna också har understrukit då intresset för företagarföreningar och nätverk varit lågt hos dessa respondenter, eftersom de upplever sig kunna ordna med allt de vill ha själva. Många företag har dessutom sina egna branschspecifika nätverk eller mer informella nätverk bestående av kontakter man knutit genom arbetet under åren. 28

35 Nätverk - mentorskap Flertalet respondenter har i samband med diskussionen kring nätverk påpekat att det skulle finnas någon form av mentor att vända sig till som ny företagare. Det upplevs vara svårt att starta ett företag och veta vad man ska göra, hur och när. Det är svårt att hantera allt själv som företagare. Det skulle finnas en fadder eller mentor som man kunde få råd av och bolla idéer. Många skulle nog komma igång och klara sig mycket bättre då. Manlig företagare litet tjänsteföretag Respondenter med lång erfarenhet av företagande har även uttryckt ett intresse för att vara mentor eller fadder åt en yngre eller mer oerfaren företagare. Jag har lång erfarenhet av att driva företag och mycket att dela med mig av som kanske kan hjälpa andra. T ex vad man ska satsa på i en verksamhet eller hur man ska angripa marknadsföringen. Manlig företagare med gedigen erfarenhet av att driva företag 29

36 Rekommendationer I det här avsnittet presenteras rekommendationer för hur Business Region Göteborg bör fortsätta sitt arbete baserat på kartläggningens resultat. Kategorisering Vi börjar med att kategorisera de fördelar, nackdelar, behov med flera faktorer som kartläggningens respondenter lyft fram på ett eller annat sätt. Respektive faktor har kategoriserats efter huruvida det är något som är faktiskt eller upplevt. Ta punkten Saknar information exempelvis. Kartläggningen har visat att respondenter upplever en avsaknad av information angående vad som händer i nordost, men det betyder inte att det inte finns information om nordost utan snarare att man inte vet var man ska leta efter informationen. Således är punkten Saknar information något som företagare upplever och inte ett faktiskt förhållande. För att ytterligare illustrera tanken bakom kategoriseringen kan vi ta punkten Vägar, gator & skyltning som exempel. Under kartläggningens kvalitativa intervjuer har till exempel respondenter med företag på Marieholmsgatan påtalat att vägen är i behov av underhåll eftersom den är trasig samt att gatlampor som varit trasiga under en längre tid behöver bytas ut. Detta är inget som endast upplevs av respondenterna utan det är ett faktiskt förhållande. I modellen nedan har fördelar, nackdelar, behov och så vidare sorterats in i ett fält beroende på huruvida punkten kategoriseras som ett upplevt förhållande eller ett faktiskt förhållande. Dock skall påpekas att en och samma faktor ofta går att kategorisera både som upplevd och som faktisk. De blå boxarna Informera, Förstärka, Påverka respektive Förändra talar om vilken typ av åtgärd som skall tillämpas på underliggande punkter. 30

37 Informera I modellens övre vänstra ruta hamnar de punkter som är positiva och faktiska, såsom: Tillgänglighet/läge, nordost har ett bra geografiskt läge exempelvis i förhållande till E45, E20, E6 Mark & Lokaler, det finns företag som har bra mark och fina lokaler som de är jättenöjda med Kollektivtrafik, det finns företag som har utmärkta pendlingsmöjligheter till sitt arbete BRG:s tjänster, BRG har en rad användbara tjänster som kan hjälpa och har hjälpt företagare Här handlar det om att informera omvärlden om att ovanstående tillgångar och fördelar faktiskt finns här i nordost. Påverka I modellens nedre vänstra ruta hamnar de punkter som är negativa och faktiska, såsom: Områdets fysiska miljö, det är klotter på fasader, det finns trasiga rutor och det står dumpade bilvrak Möjlighet till expansion (Mark & Lokaler), det finns företag som har behov av att expandera men det finns ingen tillgänglig mark att expandera på Kollektivtrafiken, det går inte att åka kollektivt till arbete för vissa företagare Vägar, gator & belysning, det finns gator och gatlampor som är trasiga och i behov av underhåll Här handlar det om att påverka andra parter som har möjlighet att förändra ovanstående förhållande såsom exempelvis fastighetsägare, kommunen eller Västtrafik. 31

38 Förstärka I modellens övre högra ruta hamnar de punkter som är positiva och upplevda, såsom: Vacker naturmiljö, respondenter upplever att naturmiljön är vacker just i nordost, vacker i sig är ett väldigt subjektivt ord Mångfald, flera företagare lyfter fram mångfalden som en positiv känsla för nordost, fast det kanske finns minst lika stor mångfald i andra stadsdelar, men det känns som att det är mer i nordost Mål att expandera, majoriteten av företagen upplever att de har som mål att expandera därmed inte sagt att de faktiskt kommer att göra det Här handlar det om att förstärka en positiv känsla som redan finns genom att lyfta fram dessa positiva faktorer i alla sammanhang då nordost kommer på tal. Förändra I modellens nedre högra ruta hamnar de punkter som är negativa och upplevda, såsom: Otrygghet, majoriteten av respondenterna i den kvalitativa intervjun tycker att nordost känns otryggt, även om man inte själv upplevt något så känns det så Saknar information, företagare upplever en avsaknad av information om vad som sker i nordost, det vill säga man vet inte var man ska leta efter den information som faktiskt finns Vart vända sig? företagare upplever att det inte finns någon som kan svara på deras frågor och dylikt, det vill säga man vet inte vem man ska vända sig till Nätverk/företagarförening, företagare (som ej deltar) upplever att nätverk (av typen företagarföreningsträffar) exempelvis tar för lång tid, inte tar upp rätt frågor och att det bara är mingel, kvinnor upplever dessutom att nätverken domineras av män Här handlar det om att förändra en negativ känsla som finns angående nordost. Att exempelvis förändra känslan av att Angered och Östra Göteborg är mer otrygga stadsdelar än andra. 32

39 Avsnitten Informera och Påverka handlar båda om hårda, faktabaserade argument av karaktären det är faktiskt så att. Medan avsnitten Förstärka och Förändra handlar om mjuka, känslobaserade argument av karaktären det känns som att. Punkten Rekrytering är placerad mitt i krysset i modellen eftersom det enligt kartläggningens respondenter varken upplevs eller faktiskt är svårt eller lätt att rekrytera till nordost. Punkten Språkliga hinder hamnar mitt emellan rutorna Påverka och Förändra. Avsaknad av språkkunskaper är faktiskt ett problem samtidigt som problemet kan förstärkas av att man upplever sig som sämre än vad man faktiskt är. Här handlar det både om att förändra genom att exempelvis hålla riktade språkkurser till att påverka den enskildes självbild och självförtroende. 33

40 Åtgärder - Insats & effekt I modellen nedan visas samtliga faktorer, som gicks igenom i föregående avsnitt, insorterade i olika rutor beroende på insatsens respektive effektens storlek om åtgärder skulle sättas in. De attraktivaste åtgärderna är de som kräver en liten insats men som samtidigt ger en stor effekt (inringade nedan). Således är det här man ska börja. Liten insats Stor effekt I modellens övre vänstra ruta återfinns de åtgärder som kräver en liten insats men ändå har stor effekt. Genom att exempelvis på olika sätt marknadsföra nordosts tillgänglighet och visa positiva exempel på företagare som trivs i sina lokaler (och till och med har som mål att expandera) kan man locka nya företag att välja nordost framför andra stadsdelar, vilket kräver ganska små insatser men kan ge mycket stora effekter. På samma sätt kan ökad vetskap om BRG:s tjänster göra att företagare hittar fram till BRG och får den hjälp de behöver. Exempelvis berättade en kvinnlig företagare att hon hamnat i kris med företaget, men efter rekommendation från en vän kom hon i kontakt med BRG och fick den hjälp hon behövde för att få sin verksamhet att överleva. Att arbeta med nätverk kan också ge mycket stora effekter om man lyckas skapa en form som attraherar företagare att delta. 34

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Fläkten från ngered. Senaste nytt. Angereds närsjukhus. Blå Stället. Höstmöte AFF

Fläkten från ngered. Senaste nytt. Angereds närsjukhus. Blå Stället. Höstmöte AFF Angereds Företagarförening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att verka för: 1. Att fungera som ett språkrör mellan kommunens företrädare och de lokala företagen - med

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Näringslivsfakta. Laholms kommun 2014. rapport av. auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB

Näringslivsfakta. Laholms kommun 2014. rapport av. auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB Näringslivsfakta Laholms kommun 2014 rapport av auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB Innehållsförteckning Sida 1 Nystartade företag Sida 2 - Branschfördelning Nystartade företag Sida 3 -

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Sammanfattning av CMA-undersökningen

Sammanfattning av CMA-undersökningen Sammanfattning av CMA-undersökningen Syfte Syftet med undersökningen var att undersöka: - UF-deltagarnas attityder till Ung Företagsamhet - Vilken nytta de haft av Ung företagsamhet - Hur stor andel som

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...

Läs mer

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009 1 Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009 Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29 www.sverigeskonsumenter.se 2 Bakgrund Sedan 1 oktober 2008 har KonsumentCentrum tagit

Läs mer

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22

Resvan i Flyinge. En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken 2013-04-22 Resvan i Flyinge En resvaneundersökning utförd på uppdrag av Flyinge Utveckling och Skånetrafiken Analys gjord av: Roozbeh Hashemi Nejad hashemi.roozbeh@gmail.com +46(0) 706 083 193 Daniel Svensson karldanielsvensson@gmail.com

Läs mer

Företags kunskap om den inre marknaden

Företags kunskap om den inre marknaden UTREDNING 2012-03-27 Dnr 5.1.2-2011/01302-28 Företags kunskap om den inre marknaden Av de 500 företag som intervjuats är det 41 procent som handlar med den inre marknaden. Trots att detta är en betydligt

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Malmö 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

Kampanjrapport. Kampanj bilister Tyresö 2015-01-27

Kampanjrapport. Kampanj bilister Tyresö 2015-01-27 Kampanjrapport Kampanj bilister Tyresö 2015-01-27 Innehåll 2 Bakgrund sida 3 4 Tidsaxel sida 5 Översikt utskick sida 6 12 OBS-mätning (telefonundersökning) sida 13 17 Svarshantering sida 18 22 Uppföljning

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Umeå 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och möjligheter

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Företagarens vardag i Stockholm 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Stockholm 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Stockholm 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagarens vardag i Linköping 2015

Företagarens vardag i Linköping 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Linköping 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Avtalsbarometern 2014

Avtalsbarometern 2014 Avtalsbarometern 2014 en årlig undersökning om svenskars inställning till att skriva juridiska avtal En undersökning genomförd av Red Blue Green på uppdrag av Avtal24 Sammanfattning AVTALSBAROMETERN 2014

Läs mer

Företagarens vardag i Göteborg 2015

Företagarens vardag i Göteborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Göteborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Var fe Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar

Läs mer

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Enkätens bakgrund och genomförande Hösten 2014 utarbetade Företagarna i Finland och Finnvera Abp tillsammans med arbets- och näringsministeriet SME-företagsbarometern,

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Kundundersökning 2011

Kundundersökning 2011 Kundundersökning 2011 Vad tycker NyföretagarCentrums kunder om rådgivningen? Hur många har startat företag efter rådgivningen? Branscher, omsättning, anställda? Jämförelse 2009-2011 Om undersökningen Respondenter:

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Kundundersökning 2010

Kundundersökning 2010 Kundundersökning Vad tycker NyföretagarCentrums kunder om rådgivningen? Hur många har startat företag efter rådgivningen? Branscher, omsättning, anställda? Jämförelse 2008- Om undersökningen Respondenter:

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Executive Search En undersökning av rekryteringsbranschen 2008 Executive Search 2008 Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Förord Det pågår en livlig debatt om styrelsers sammansättning och

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning?

Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning? Har Sveriges 500 största företag en väl fungerande styrning? Syfte och bakgrund Syftet med denna undersökning är att få en inblick i hur ledare i de 500 bolagen med störst omsättning i Sverige upplever

Läs mer

Näringslivsfakta 2014

Näringslivsfakta 2014 Näringslivsfakta 2014 Rapport av Improvera AB i Växjö - auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB Innehållsförteckning Sida 1 Försättsblad Sida 2 Nystartade företag Branschfördelning Sida 3 Könsfördelning

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation

Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation Placement Report 2012 Respondenterna Om Placement report Placement Report är marknadsundersökning som genomförts av studenter i årskurs

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet

Stockholms län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Stockholms län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 39765 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet

Gotlands län. Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Gotlands län Statistik om företag där de operativa företagsledarna är kvinnor. Totalt 1085 kvinnor som driver företag i länet Om statistiken Den operativa företagsledaren är den person som sköter företagets

Läs mer

Näringslivsfakta Ljungby Kommun

Näringslivsfakta Ljungby Kommun Näringslivsfakta Ljungby Kommun 2012 Framtagen av Auktoriserad agentur för UC AB Innehållsförteckning Sida 1 Försättsblad Sida 2 Nystartade arbetsställen Sida 3 - Branschfördelning Nystartade arbetsställen

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Temadag om Natur & Hälsa

Temadag om Natur & Hälsa Utvärderingsrapport 6 av Lust H projektet Temadag om Natur & Hälsa Gullbranna 15 september 2004 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 2004-11-30 1. Bakgrund I mitten av september samlades närmare 90 personer

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson

Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Svenskarna och politiken på internet delaktighet, påverkan och övervakning Version 1.0 2014 Marianne Ahlgren och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Utredning av färdtjänsten

Utredning av färdtjänsten 13-3-1 1 (16) Utredning av färdtjänsten Bakgrund Socialnämnden beslutade 12-11-, 122 att ge förvaltningen i uppdrag att utföra en utredning av färdtjänsten. Utredningen skulle innehålla en prisjämförelse

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Vingåker Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Näringslivsfakta. Bromölla kommun 2014. agentur för UC Marknadsinformation AB. framtagen av

Näringslivsfakta. Bromölla kommun 2014. agentur för UC Marknadsinformation AB. framtagen av Näringslivsfakta 2014 framtagen av agentur för UC Marknadsinformation AB Innehållsförteckning Sida 1 Försättsblad Sida 2 Nystartade företag Branschfördelning Sida 3 Nystartade företag Könsfördelning Månadsfördelning

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 2 Förord Under november har IFS för fjärde året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Eskilstuna Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer