Linghemsskolan. Genomlysning av organisation, ekonomi och verksamhet. Anne Hallberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Linghemsskolan. Genomlysning av organisation, ekonomi och verksamhet. Anne Hallberg 2013-12-20"

Transkript

1 Linghemsskolan Genomlysning av organisation, ekonomi och verksamhet Anne Hallberg

2 Sammanfattning och inledning Linghemsskolan är en skola där många lärare har jobbat i många år. Personalen säger sig trivas med varandra och eleverna. Föräldrarna är i stort sett nöjda med skolan. På många sätt är det en väl fungerande skola, lärarna uttrycker att eleverna är anledningen till att jobbet är roligt och de vill gärna vara kvar och jobba vidare. Betygen är utifrån förväntat resultat goda och Linghemsskolans upptagningsområde är stabilt dock med ett minskande underlag för högstadiedelen. Just nu är det många barn i de lägre åldrarna medan högstadiet har sjunkande elevsiffror sedan några år tillbaka för att snart bör börja öka igen. Elevantalet kommer att sjunka till höstterminen 2014 pga. av färre elever och att skolan blir ett högstadium med årskurs sju till nio. Detta innebär att det kommer att vara knappt tvåhundra elever på skolan. Minskar antalet elever ytterligare måste beslutsfattare överväga i vilken form skolan ska fortsätta. Med ett sedan 2009 ackumulerat minusresultat på cirka 7 miljoner kronor krävs kloka beslut och full budgetdisciplin, vilket inte varit fallet tidigare. Omsättningen på rektorer på skolan har påverkat organisation, ekonomi och arbetssätt på många sätt. Personalen vill gärna ha en långsiktig lösning på ledning och söker stabilitet och kontinuitet. När jag kom till skolan i november 2013 mötte jag en skeptisk personalgrupp som redan varit med om många utredningar och var både trötta och uppgivna i delar. Inspektioner och utredningar har visat på olika behov av åtgärder, tyvärr har inte uppföljningen av dessa varit särskilt framgångsrika. Inga åtgärdsplaner utifrån resultat är upprättade, inga förbättringsåtgärder vidtagna. Det finns många förklaringar till detta, men det jag direkt uppfattar som saknas när jag kommer till skolan är en konstruktiv dialog och samverkan. Skolan har förutsättningar att utvecklas och förbättras. Utmaningen är att tillvarata kompetenser och skapa arenor för den goda kommunikationen. Nu skönjer jag oro, ilska och rädsla inför ledningen och vilka förändringar som väntar på skolan. Detta samtidigt som rektors utrymme på skolan undermineras och svårigheten ökar när det gäller att förankra och fatta rätt beslut. Detta ger en osäker miljö som inte på något sätt gagnar en god arbetsmiljö och givetvis påverkar det elevernas måluppfyllelse negativt. Under mina veckor på Linghemsskolan träffar jag på mycket positiv energi och ett starkt engagemang. Hos lärare, elever, föräldrar och alla andra. Det finns en vilja till att verka tillsammans, det finns en vilja att verka för en skola i utveckling men man har som kollektiv svårt att ta emot och acceptera ledning. Arbetstiden måste disponeras betydligt mer effektivt. Lärarnas arbetsplatsförlagda tid måste användas effektivt så tid för analys, uppföljning och återkoppling till 1

3 eleverna säkerställs. Skolskjutsar styr i hög grad möjligheterna till att använda tiden effektivt, både gällande personal och elever, och det måste hanteras. Tydliga strukturer måste till för arbetet. Planer för elevhälsa, strukturer för årsplanering med mera samt implementering och förankring måste bli tydliga. Kompetensutvecklingsplaner behöver upprättas och lärares behörigheter måste säkerställas med legitimationer. Läraren ska säkerställa elevernas möjligheter till god undervisning samt bereda alla elever en god utbildning utifrån elevens behov. Det specialpedagogiska arbetet har stort behov av att utvecklas på skolan. Trots mycket gott arbete har det under hösten vuxit fram en klyfta mellan ledning och personal. Detta är mycket bekymmersamt och jag försöker beskriva och ge förslag på åtgärder utifrån rådande situation i denna rapport. Indikation på att det finns en kultur på skolan som vänder sig mot styrning och ledning är tydlig och det finns ingen demokratisk arena för diskussion i dagsläget. Jag har försökt fånga skolan idag och utifrån mitt uppdrag visa på vad jag sett, hört och upplevt och sedan sammanfattat mina reflektioner om förslag på åtgärder. Men det är förslag och det är min bild. Dispositionen i rapporten är utifrån de beslutade områden som ska genomlysas och förslag på åtgärder ligger i direkt anslutning till respektive område. Tack till alla Er som på olika sätt hjälpt mig att skapa min bild av Linghemsskolan! Med vänlig hälsning Anne Hallberg 2

4 Innehåll: Sammanfattning sidan 1 Uppdrag sidan 4 Genomförande sidan 4 Ekonomi sidan 5 Kompetens sidan 9 Organisation sidan 11 Elevhälsoarbetet sidan 15 Arbetsmiljö sidan 17 Kommunikation sidan 18 Arbetssätt sidan 20 Arbetsformer sidan 22 Reflektion sidan 24 Hänvisningar sidan 26 3

5 Uppdrag Utifrån tertialrapporten i augusti 2013 beslutades att en internkontroll för att belysa ekonomi, organisation, verksamhet samt arbetssätt och arbetsformer på Linghems skola i Östra skolområdet, Linköpings kommun, skulle genomföras. Skolan har under flera år dragits med negativa resultat ekonomiskt och är en skola med vikande elevunderlag över tid i de högre årskullarna. Detta uppdrag genomförs av extern utredare under november och del av december. Uppdragsgivare är Barn- och ungdomschef Lars Rejdnell. Vidare finns gällande skolan beslut från Skolinspektionens tillsyn från 2012 krav på åtgärder inom undervisning och lärande, grundläggande värden och inflytande, trygghet och studiero, särskilt stöd, bedömning och betygsättning, pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen, ledningsstruktur och organisering av utbildning samt erbjudande av utbildning och uppföljning av eleverna närvaro. Första veckan i november 2013 meddelar Skolinspektionen att de väljer att göra en fortsatt uppföljning efter tillsynen 2012 vilken genomfördes 26-27:e november parallellt med ovanstående uppdrag avseende internkontroll. Genomförande Underlagen i utredningen har varit dokumentanalyser av planeringsunderlag, resultatuppföljning samt statliga och kommunala styrdokument. Skolans egna dokument såsom planeringar, tjänstefördelning, schema, likahandlingsplan, krisplan, åtgärdsplaner, elevunderlag, kompetensinventering mm. Intervjuer i grupp och enskilt. Elevsamtal, lärarsamtal och träffar med skolområdeschef, rektor och biträdande rektor, central facklig företrädare samt övrig personal. I något mindre utsträckning också föräldrar. 4

6 Ekonomi Elevunderlag Skolan tilldelas medel för att bedriva undervisning för 298 elever i årskurs 6-9 läsåret 2013/2014. Det finns ett beslut att från hösten 2014 ska Linghemskolan vara en högstadieskola med årskurserna 7-9, vilket innebär att det från kommande höstterminstart är knappt 200 elever på skolan. Detta antagande baseras på att andelen elever som väljer annan skola än Linghemskolan, men som bor i identifierat upptagningsområde, ligger kvar på samma andel som de två närmaste åren bakåt i tid. Ser vi på prognosen för framtiden stiger elevtalen på Linghemsskolan som högstadieskola först om ca sex år. Då har de yngre eleverna i upptagningsområdet nått till årskurs sju och det kan synas en viss stabilitet efter år 2020, dock förutsätter det att de elever som har hänvisning till Linghemsskolan inte i högre utsträckning än i dag (ca 30 %) väljer annan skola för sin högstadietid. (Antagande grundar sig på uppgift från sakkunnig på utbildningskontoret) Enligt klasslistor uttagna per ser fördelningen ut enligt följande: 6A1 27 elever 6A2 23 elever 6B 24 elever 6C 19 elever 6: or 93 elever 7A 23 elever 7B 26 elever 7C 26 elever 7: or 75 elever 8A 21 elever 8B 20 elever 8C 15 elever 8: or 56 elever 9A 25 elever 9B 22 elever 9C 27 elever 9: or 74 elever Sammanaget: 298 elever och 13 klasser* *Arbete planeras för att slå samman 8:orna till två klasser från vårterminen

7 Bokslut Skolan har under flera år dragits med negativt resultat utifrån budget förväntat underskott ca Dessförinnan kan tilläggas att skolan genererade överskott år 2006 på 1,4 miljoner och sedan det efterföljande året 2007 överskott på , för att sedan vända till underskott på för år Under åren 2009 till 2012 har förklaringarna och kommentarerna i bokslutstexterna varit att Linghemskolan haft vikande elevunderlag och att anpassning till budget kommer att genomföras för kommande år. Vi kan dock se i efterhand att så inte har gjorts utan skolan har fortsatt att ha för mycket personal i förhållande till genererad budget. Underskotten har dessutom inte varit fullt synliga för förvaltning och nämnd, då redovisning gjorts för hela Östra skolområdet tillsammans, vilket gjort att Linghemsskolans resultat till del har kompenserats av andra verksamheter inom området som har gått med positivt resultat. En förklaring till att åtgärderna utifrån bokslut inte genomförts kan till del härröras till att det varit flera olika rektorer under tiden 2009 till nu. Vid varje bokslut under åren från 2008 till 2012 har det varit olika rektorer som kommenterat underskotten och omsättningen på rektorer har alltså varit mycket hög. Från år 2008 har det varit sex olika rektorer, vilket gjort uppföljningen av resultaten än mer komplicerad. Kravet på ekonomisk uppföljning från förvaltning och nämnd kan inte ses i dokumentanalyser. Personalen anser sig inte ha insyn i, eller förståelse för, kommunens ekonomiska styrning. Det upplevs i personalgrupperna som om Linghemsskolan inte får de pengar som behövs för att kunna erbjuda god utbildning till eleverna. Kännedomen om hur budgeten fördelas från nämndens nivå och ut till skolan är inte känd och därmed heller inte erkänd. Det resursfördelningssystem som gäller i Linköpings kommun har på Linghemsskolan inte den förankring som behövs för att få förståelse och respekt för fördelningen. Kommunikationen mellan rektor och personal är utan respekt för styrningen av ekonomin och personalen anser att rektor ska gå till förvaltningen och kräva mer pengar. Det finns inget förtroende för rektor gällande ekonomifrågor och det saknas metoder för att skapa delaktighet i resurshanteringen. Riktade pengar till elever i behov av särskilt stöd, de sk Bibas-pengarna, fördelas genom bedömning av en särskilt sammansatt grupp centralt i kommunen. Personalen på Linghemsskolan har inte förtroende för denna fördelning. Utfallet av fördelningen för Linghemsskolan kan till del kopplas till lärarnas svårigheter med att upprätta tydliga åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, men också 6

8 till att rektor och skolområdeschef inte upplevs föra fram skolans behov på ett, för personalen, tillfredsställande sätt. Jag kan se en brist i lärarnas kompetens att genomföra pedagogiska kartläggningar och åtgärdsprogram, vilket ger konsekvens direkt kopplat till hur Bibas-pengarna fördelas. Speciallärare arbetar nu i höst med att implementera hur åtgärdsprogram upprättas, arbetet har just startat. Mycket energi och tid går till diskussioner om hur skolan ska kunna få mer pengar, ingen diskussion förs överhuvudtaget om hur man använder de pengar skolan har. När elevunderlaget minskar, liksom den samlade elevpengen till skolan, är det för lång fördröjning innan omställning och anpassning av personal görs. Detta medför att när diskrepansen mellan anställd personal och tilldelad budget blir för stor är det ett svårt arbete att snabbt komma i fas igen. I den situationen står nu Linghemsskolan akut och det är mycket kännbart inför kommande budgetår. Budget ska i balans, detta kan till absolut största del åstadkommas genom anpassningar och förändringar i personalsammansättningen. I uppföljning av bokslut är det tydligt att skolans underskott härrör sig till att bemanningen inte är anpassad till budget. Vägen dit måste ske i dialog mellan ledning och personal så att delaktighet och förståelse upprättas. Rektorerna har genom åren initialt lagt en budget i balans, men inte vidtagit åtgärder för att detta ska hålla budgetåret ut. Det går inte att utläsa att någon enskild rektor medvetet avstått från att hålla tilldelad budget, utan det är istället förmodligen svårigheten med att flera rektorer avlöst varandra på uppdraget som ekonomiskt och verksamhetsmässigt ansvariga på Linghemsskolan. Prognoser och uppföljningar kommuniceras inte på skolan. Några gånger har rektorer berättat att skolan ligger på minus utifrån budget, men analysen har stannat vid det och uppföljning och åtgärder står inte på agendan. Stödet till rektor från förvaltningen är gott, bland annat genom att en centralt placerad ekonom är kopplad till Östra skolområdet. Personal Den lokala övertaligheten av personal utifrån tilldelade medel inför våren 2014 beräknas till ca tre tjänster och till hösten 2014 ytterligare sex tjänster i samband med att Linghemsskolan går över till en högstadieskola för årskurserna sju till och med nio. Anpassning måste ske till tilldelad budget och skolan ska säkra lärarbehörigheter utifrån statligt ställda krav. För att öka elevernas måluppfyllelse kommer framöver tjänstefördelningen att göras utifrån behörighet och enligt gällande lagar och förordningar. Över tid är det svårt att utläsa tjänstefördelningarna. I de analyser från tidigare år som finns, bedöms att tjänsterna lagts utifrån person och inte organisation och behov. Skolan har valt att fylla tjänster och säkra tjänstgöringsgrader, Detta innebär att man sett till tjänstefördelningen för lärarna före elevernas behov. En långsiktig personalplanering måste utarbetas skyndsamt för kontinuitet och säkerställande av elevernas rätt till kompetenta och behöriga lärare, rätt till god undervisning samtidigt som man förhåller sig till ekonomisk tilldelning. 7

9 Det viktiga är att den personal som är kvar på Linghemsskolan är väl förtrogna med uppdraget, ser sin roll i organisationen och fortsätter att utvecklas utifrån sin profession. Läraren ska möta varje elev utifrån dess behov, detta gäller alla elever, likaväl elever i behov av särskilt som elever som är högpresterande. Arbetssätt och arbetsformer kommer ständigt att förändras, kraven på att läraren i sin suveränitet förhåller sig professionellt till uppdraget är av yttersta vikt. Detta måste i varje sammanhang diskuteras och sättas på agenda för Linghemsskolan. Åtgärdsförslag: Genomför åtgärder för budget i balans som rektor föreslår och nämnden beslutar, vilka presenteras i boksluten. Var följsam vid elevantalens ökning och minskning. Minimera ställtiden vid förändringar i elevtalen. Utveckla dialogen runt ekonomi. Förankra lokalt hur budgetprocessen i Linköpings kommun fungerar och hur den påverkar Linghemsskolan. Klargör rutiner vid inköp och förtydliga attesträtten. Delegationsordningen måste förankras gällande ekonomi och uppföljning och ansvar preciseras. Alla medarbetare måste få förståelse och insikt i ekonomin och vari budgetbeslut grundas. I fördelningen av interbudgeten ute på skolan behöver alla poster specificeras för att uppföljning ska bli tydlig. Budgetdisciplin skall iakttagas. 8

10 Kompetens Dokumentanalys av kompetensen hos lärarna på Linghemsskolan visar på att behörigheten i lärargruppen är hög. Rektor måste säkerställa att lärare undervisar i de ämnen de har behörighet och kompetens. Flera lärare har begärt och fått ut legitimationer, många väntar efter att de ansökt och ett fåtal har inte begärt ut legitimationer ännu. Samtliga lärare som ännu ej ansökt om legitimation måste omgående göra detta. Detta bör följas upp av skolledningen för att rektor ska kunna säkerställa att rätt lärare förs mot rätt elevgrupp i resurs- och tjänstefördelningsarbetet. En svårighet är att det inte finns dokumenterade tjänstefördelningar och omdömen bakåt i tiden. Vad gäller tjänstefördelningen och hur lärare faktiskt har arbetet och inom vilka områden står inte att finna, det gör det mycket svårt att spåra då rektor på heder och samvete ska garantera lärarens kompetens inför behörigheter som ska sökas med dispenser. Omdömen om lärares yrkesskicklighet går inte att finna, ej heller någon dokumentation gällande underlag för lärares lönesättning eller prioriteringar med lönen som instrument. När löneutvecklingen kartläggs framkommer ett mönster att under tiden till har alla lärare som varit anställda under denna tid en löneutveckling med mellan 8,4 % och 8,9 %. Skillnaden mellan högst och lägst betald lärare står närmast att se i antal tjänsteår. (Dokumentation finns upprättad) Lärare med specialpedagogisk behörighet saknas särskilt med hänsyn tagen till beskrivet behov för eleverna. Tjänst som specialpedagog ska utannonseras enligt uppgift från rektor. Lärare som inte har de behörigheter som krävs för undervisning på högstadium måste omgående identifieras och ges möjlighet till att gå vidare till tjänster som matchar den enskildes behörighet. Samtliga lärare måste arbeta enligt läroplanen och tydligt visa på att undervisningen alltid utgår från läroplanen och kursplanernas mål. Genom uppdragsdialog och besök i undervisningssituationer samt uppföljning av planering för arbetet säkerställer rektor undervisningens kvalité tillsammans med lärarna. Rektor måste beredas möjlighet att vara pedagogisk ledare och chef och har att säkerställa att skolan arbetar mot de nationella målen. Rektor ska säkerställa alla elevers rätt till god undervisning och budgeten är ett av de redskap som ställs till förfogande. Tjänstefördelning i förhållande till resursfördelningen måste anpassas till elevernas behov av utveckling och stöd och dialog måste föras mellan rektor och lärare. Den bild jag får av eleverna om lärarnas kompetens gällande betygsättning är ojämn. Vid samtal med elever framkom att eleverna inte alltid är säkra på hur lärarna sätter betyg. Även om eleverna vet sina individuella mål och vad de ska nå inom ett visst område, säger eleverna att de inte kan få A för lärarna säger att de inte sätter de höga betygen. Eleverna säger att några lärare berättar för eleverna att i sexan och sjuan kan ingen få A. De äldre eleverna, i åttan och nian, är något mer säkra på hur de får ett visst betyg. 9

11 Vid analys av nationella prov och betyg vårterminen 2013 framträder det en bild som visar på diskrepans mellan resultaten på de nationella proven i bland annat matematik och på de slutbetyg som sedan sattes för samma elevgrupperingar. Vid diskussion med några lärare hänvisar de till att det är den sammanvägda bedömningen som betygsätts och att lärarna kunde sätta in punktinsatser under den tid som återstod av vårterminen för att komma till rätta med de delar som inte var godkända. Lärarna berättar hur de analyserat de nationella proven och kommit fram till åtgärder som sattes in med positivt resultat. Det finns all anledning att fördjupa arbetet med analys och uppföljning samt skapa rutiner och metoder. (Mål och uppföljningsplan utifrån resultat 2013 bifogas) Kompetensutveckling Kompetensutvecklingsplaner är inte upprättade på lokal nivå. Skolan saknar också plan för gemensamma kompetensutvecklingsinsatser. Linköpings kommun satsar kraftfullt på kompetensutveckling för all personal och det finns många vägar att välja på utifrån det utbud som upprättas centralt i kommunen. På Linghemsskolan säger personalen att de sällan eller aldrig får tillgång till någon kompetensutveckling. Det kostar pengar och enligt personalen är det inte någon mening att be om utbildning. Denna uppfattning gäller både lärare och övrig personal. Några lärare har dock haft möjlighet att närvara vid de nätverksträffar som anordnas i kommunen, huruvida dessa träffar ses som kompetensutveckling är det olika åsikter om. Vid större centrala kompetensutvecklingsinsatser i form av t.ex. föreläsningar eller seminarier för all personal inom Linköpings kommun, där alla lärare erbjuds att ta del, är det osäkert hur många som närvarat från Linghemsskolan. Åtgärdsförslag: Alla lärare ska ta ut legitimation utifrån respektive lärares förutsättningar senast Se över behoven utifrån kompetens och behörighet av lärare till hösten 2014 och hantera den lokala övertaligheten snarast. Tjänstefördela utifrån kompetens, behörighet och elevernas behov. Tydliggör riktlinjerna för vad läraren ska gällande betyg och bedömning enligt styrdokumenten. (Läroplanen kap. 2.7) Upprätta kompetensutvecklingsplaner över tid och utifrån de behov och de uppsatta mål som skolan identifierar. Skolan bör upprätta kompetensutvecklingsplaner på flera nivåer utifrån identifierade områden, dvs. skolan som organisationsnivå, regelbundna gemensamma grupperingar och på individnivå. 10

12 Organisation Ledning på Linghemsskolan Linghemsskolan styrs av en rektor och en biträdande rektor. Dessutom finns stödfunktion med en administrativ assistent. Vidare finns en skolområdeschef som närmaste chef för rektor och tillgång till ekonom och HR-funktion, vilka är placerade i centralorten. Centralt finns också stöd för kvalitetsutveckling och andra specialistkompetenser att tillgå. Skolan har på så sätt flera funktioner för stöd och rådgivning samt ytterligare genom hand- och vägledningsteam. Ledningsgrupp på Linghemsskolan Gruppen består av rektor, biträdande rektor och arbetslagsledarna som är representanter i ledningsgruppen för respektive arbetslag. Ledningsgruppen är inte identifierad som ledningsgrupp, vilket i sig är ett problem med tanke på mandat och förväntat genomslag ut i organisationen. Gruppen träffas en gång i veckan och anteckningar förs från mötet. Trots detta går olika budskap ut till personalen och osäkerheten om vad som gäller eller vad som sagts är tydlig. Egna tolkningar görs av mötets diskussioner och det splittrar informationen. Arbetet i ledningsgruppen är helt inriktat på praktiska arbetsuppgifter. Sällan diskuteras utbildningens innehåll eller arbetsformer som gagnar elevernas utveckling mot målen. Inte heller går det att finna utrymme för visioner och framtidsfrågor eller skolans uppdrag. Arbetslag på Linghemsskolan Skolan är organiserad i arbetslag. Arbetslagsledare finns för arbetslag A, B C och det finns ett Elevvårdsteam, E, som också har representation i det som bildar Linghemsskolans ledningsgrupp lokalt på skolan. Arbetslagsledarens roll finns inte tydligt beskriven och i arbetslag E alternerar vem som är ledare veckovis. Arbetslagen arbetar mycket olika och kan ses som tre skolor i skolan. En bedömning är att strukturen måste brytas upp i arbetslagen. För att säkerställa en tydlig organisation och för att skapa en tydlig ledning av skolan måste varje nivå i organisationen förtydligas. Nämnd, förvaltning, skolområdeschef, rektor, arbetslagsledare och lärare. Rektors ansvar, befogenheter och mandat ska preciseras på Linghemsskolan. Skolans möjligheter till effektiv mötesstruktur som kan stödja dialog och kommunikation saknas. Rektors mandat undermineras genom att strukturer inom organisationen inte är stabila. På skolan bildas informella styrgrupper som är helt öppna och har ett starkt inflytande på det dagliga arbetet på Linghemsskolan. I intervjuer kan skönjas att dessa informella grupperingar och informella ledare har ett starkt fäste och det är svårt som enskild personal att säga emot eller tycka annorlunda. Det kan ses som att en eller flera subkulturer råder på Linghemsskolan. 11

13 Arbetslagsledarna har inte legitimitet fullt ut i arbetslagen och inte heller i personalgruppen. Eftersom arbetslagsledarna bär med sig olika information ut från ledningsgruppsträffarna ger det onödig oro, irritation och kan orsaka splittring. Arbetslagens ansvar för eleverna och möjligheter att följa upp elevernas kunskapsutveckling går inte att se utifrån intervjuer och dokumentanalyser. Det finns inget systematiskt uppföljningssystem som används av lärarna. Som arbetslag ser lärarna sig som goda kollegor som gärna arbetar ihop. Många uttrycker att de tycker det är roligt och vill utveckla skolan och arbetet, och gör så också. Alla säger att de fokuserar på eleverna. Eleverna säger att de känner sig som de tillhör ett arbetslag med lärare och de trivs i stort med de flesta av sina lärare. Samtidigt uttrycker eleverna att eleverna kan göra som de vill med en del lärare och att vi vet vilka lärare som vi måste göra hur för inför andra lärare. Elevernas sätt att beskriva lärarlagen är mycket varierat, men i stort sett alla elever säger att deras lärare är på elevernas sida mot ledningen. Detta tydliggör ett grundproblem på Linghemsskolans dess oförmåga som grupp att ta emot och förhålla sig till ledning och styrning. Arbetstid Elevernas arbetsdag börjar klockan 8:45 och slutar 15:30. Lärarnas tid styrs av avtal och snittet på 35 timmars arbetsförlagd tid läggs ut på arbetsplatsen. Användandet av de beslutade tre avräkningsperioderna står inte att se eller följa. Det som går att utläsa i dokumentation sedan tidigare år är utbetalningar av övertid till en del lärare. Det som till stor del styr arbetsdagen för elever och personal är skolskjutsarna. Skolans arbetsdag och lärarnas arbetstid behöver struktureras upp. Den tid arbetslagen träffas är kort. Två gånger ca 45 minuter är planerat på morgontid. Denna tid används mest för praktiskt arbete och gemensam planering. Tid för djupare pedagogiska diskussioner och analys av arbetet ges inte utrymme, detta har framkommit i intervjuer. En del lärare uttrycker behov av pedagogiska diskussioner, andra känner att de är nöjda med de tillfällen som är idag. En del onsdagar är det träff för all personal under en timme efter att eleverna gått hem. Mötena leds då av rektor. Tyvärr är ofta både dagordning och mötesanteckningar bristfälliga i samband med denna form av möten. Sällan innehåller träffarna pedagogiska diskussioner även om de är på dagordningen och planerade. Denna tid torde ha ett innehåll som främjar en ökad måluppfyllelse för eleverna. Här finns utrymme för att diskutera elevernas måluppfyllelse eller analys av det gemensamma arbetet på skolan, men det är helt obefintligt. De nätverksträffar som kommunen organiserar, för all pedagogisk personal i Linköpings kommun, ligger på onsdagar. Linghemsskolans personal har sällan möjlighet att närvara då skoldagen är slut först klockan halv fyra. Nätverksträffarna är oftast förlagda i centrala Linköping och startar klockan tre eller halv fyra. 12

14 Skolans organisation är otydlig. Det saknas struktur och både ledning och personal är osäkra i uppdragen. Rektorns metod för att följa upp organisationen är obefintlig. Beslutssystemet är helt okänt för personalen och vissa delar är också ledningen osäker utifrån hur det är delegerat från nämnden. Skolans systematiska kvalitetsarbete går inte att se i det dagliga arbetet. Det finns inget system att följa verksamheten och garantera varje elevs rätt till utbildning. Den garanterade undervisningstiden är dock tydlig och det går att följa eleverna tid bakåt enligt schema. Hur tiden är använd är däremot mer tveksamt. Detta utifrån att någon dokumentation av ett lokalt systematiskt kvalitetsarbete inte står att finna. Årligt kalendarium saknas. Lokala mål för skolan finns inte. System och plan för arbete med personal som av olika orsaker inte klarar av sitt jobb utifrån de krav som ställs, statliga och kommunala, finns inte. Stödet från HRfunktionen i kommunen måste utvecklas och preciseras. Åtgärdsförslag: Förtydliga de olika funktionerna som styr och påverkar organisationen på skolan och hur det är möjligt att centrala funktioner kan stödja utvecklingsprocesser på skolan. Varje lärare ska säkerställa förutsättningar för bästa möjliga måluppfyllelse för varje elev. Upprätta mål för skolan utifrån kommunala och statliga styrdokument. Gör tydliga rollfördelningar och förankra. Säkra rektors mandat och precisera vad som rektor förväntas besluta och vad som kan och ska göras gemensamt och vad som ska hanteras enligt MBL-lagstiftningen. Förtydliga och förankra beslutsfunktioner. Vem beslutar om vad och var ligger inflytandeformerna för elever och personal, detta måste hanteras i uppsatta rutiner. Skapa och befäst ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete i vardagsarbetet. Mål och utvärdering ska utgöra grunden för det systematiska kvalitetsarbetet där skolan har strategier för att koppla arbetet till nya forsningsrön och till skolans långsiktiga mål. Upprätta års-kalendarium för översikt av uppdrag och utvecklingsarbete. Alla medarbetare måste ha god framförhållning i det planerade arbetet. Detta för att ge kontinuitet, stabilitet och utveckling mot gemensamt uppsatta mål för skolan. Ge ämneslag ett större utrymme. Överväg omfördelning av arbetslagen till att ha ett mer riktat ämnesdjup parallellt med helhet i begreppet undervisning och utbildning. 13

15 Om nuvarande arbetslagsmodell ska fortsätta behöver rektor vara med och utveckla arbetet i arbetslagen och förtydliga arbetslagsledarrollen. Disponera den arbetsplatsförlagda tiden strukturerat och använd tid för kollegialt arbete och reflektion. Tid för gemensam reflektion över elevernas kunskapsutveckling, kollegialt och framförallt tillsammans med elev, måste planeras in. Hantera tiden utifrån ökad måluppfyllelse för eleverna. Var noga med att starta och sluta lektionerna tydligt och i tid. Det är en stor variation i dag. Diskutera måluppfyllelse, gör analyser och sätt upp förbättringsåtgärder i dialog. Gemensam tid måste upprättas för planering och diskussion med eleverna över vilka förväntningar som finns samt för att återföra resultat av elevernas arbete. Start- och sluttider för elevernas schema måste ses över och kopplas till måluppfyllelsen för elevernas kunskapsutveckling. Skolskjutsarnas tider påverkar negativt skolans möjligheter att lägga upp arbetet på ett framgångsrikt sätt. 14

16 Elevhälsoarbetet Elevhälsoteamets roll behöver bli tydligare. Planen för elevhälsoarbetet måste utvecklas. I arbetslagen går mycket tid åt till att diskutera hur eleverna fungerar i olika grupperingar, säger lärarna. Lärarna uttrycker också att om de upplever att de har bekymmer med en elev och söker stöd i elevhälsoteamet så skickas bara eleven tillbaka till arbetslagen. Frustration finns hos lärare och de anser sig inte kunna möta elevernas behov socialt utan de behöver mer stöd, men vet inte vart de ska vända sig. Mycket tid upptas av att diskutera hur eleverna har det i skolan och hemma i stället för att diskutera måluppfyllelse och analys av resultat och kunskapsutveckling. Vid tjänstefördelningen för lärarna måste hänsyn tas till behörighet och kompetens och resurserna ska planeras och användas utifrån det uppdrag som finns för övergripande elevhälsoarbete, likväl som för alla elever, i grupperingar och enskilt. Svårigheten för lärarna i att kartlägga och analysera individuella behov kan utläsas i bristen på dokumentation och uppföljning för elever i behov av särskilt stöd. Då rutiner för arbetet inte står att se i den dagliga verksamheten går det heller inte att utvärdera eller se om de åtgärder som faktiskt är insatta gett förväntat resultat. En speciallärare har några rum i skolan där elever kan arbeta mer i lugn och ro vid behov. Grupperingarna varierar och är enligt lärarna ett mycket framgångsrikt sätt att arbeta. Elever som har svårt att tillgodogöra sig undervisning i klasserna jobbar ofta bra i denna form av undervisning. Utifrån ser det ut som ett exkluderande arbetssätt och det är viktigt att se över och följa så det inte blir en stagnation för grupperingarna. Arbetssättet med små elevgrupper ses som framgångsrikt och eleverna trivs och känner trygghet i att de kan komma till en liten grupp och arbeta. Det finns ingen dokumentation att följa utifrån vilka kriterier eleverna har möjlighet och rätt att gå i dessa mindre grupper. Elevhälsoarbetet bedrivs av en grupp med flera olika kompetenser representerade. På många sätt framgångsrikt, men helt osynligt hur de arbetar. Utrymmet är inte planerat på ett synligt sätt utan mycket gott arbete görs i det tysta. Det går inte att utläsa något förebyggande arbete samtidigt som mycket gott arbetet görs då det är olika former av akuta bekymmer. Långsiktigt och förebyggande arbete jobbar elevhälsoteamet med själva, men de har inte den arena som krävs för spridning och förankring. Tankarna hos övriga lärare är osäkra runt elevhälsoarbete. De känner sig osäkra i många fall och vet inte när de kan be om hjälp. Kommunikationen och underlagen är okända för många och en del lärare uttrycker resursslöseri om vi inte kan få hjälp i klassrummen. Konstateras kan att kompetensen och förmågan brister och saknas helt i stora stycken. Åtgärdsförslag: Förtydliga uppdraget för elevhälsoteamet. Bered utrymme för elevhälsoteam att diskutera uppdraget och implementera rutiner och planer. Ge möjlighet till handledning i dokumentation, utredning och åtgärdsplan för alla lärare. Riktad kompetensutveckling inom hela området elevvård är nödvändig, detta ska rikta sig till alla lärare. 15

17 Stärk inkludering av eleverna. Lärarna uppger att de verkligen ta ansvar för alla elever, men har inte kompetens och styrka ensamma. Ge utrymme för dialog om inkludering. Lärare skall arbeta för att alla elever har rätt till stöd och ledning utifrån sina behov och för att undervisningen ska anpassas utifrån de förutsättningar eleverna har. Förstärk och ta ett övergripande ansvar för elevstödsarbetet. Rektor måste äga processen och stödja strukturer som krävs Säkerställ möjligheter till alternativa verktyg. Kompetensutveckla, tekniken finns. Organisera för möjlighet att tillsätta en koordinator för elevhälsoarbetet med rektors specialpedagogiska stöd. 16

18 Arbetsmiljö Arbetsmiljöansvarets uppgifter är delegerat direkt från utbildningsdirektören till rektor. Detta medför att Barn- och ungdomschefen och Skolområdeschef inte är med i delegationsordningen vilket kan ses som otydligt. I intervjuer har framkommit att flera vuxna mår dåligt på skolan. Det finns en oro över att skolan ska få ytterligare negativ kritik från Skolinspektionen och att skolan ständigt synas och utreds. Lärare berättar att det finns en rädsla för att det hela tiden kommer nya beslut som de inte har någon förståelse för och som inte är kommunicerade tidigare. Personalen saknar respekt och tilltro till ledningen, både på skolan och på förvaltningen. Elevgrupperna blir stora och grupperingar omöjliga med den anpassning av personal som nu genomförs, uttrycker många. Det är svårt att se hur arbetssättet ska kunna anpassas till nya förutsättningar och många lärare säger att det går inte. Lärarna berättar att det är eleverna som är det viktigaste på skolan och många har arbetat många år på Linghems skola och trivts mycket bra. Det är dock mycket varierande hur upplevelsen är av styrning av skolan. Några uttrycker att det är viktigt med en chef som sätter ner foten, samtidigt som några uttrycker ilska och rädsla för att rektor kommer och säger vad vi ska göra. Detta kan ses och tolkas som en indikation på en lokal kultur som vänder sig mot styrning och ledning men också på de olika sätten att se på styrning och ledning. Det kan synas att vissa personalgrupper på Linghemsskolan inte känner sig som en del i Linköpings kommun och det uppdrag som kommunen har för sina medborgare. Medarbetarskapet har inte alla tagit till sig och det i sin tur kan utvecklas till motarbete istället för medarbete. Vikten av att vara en del i en politikiskt styrd organisation, vilken bygger på demokratiskt tillsatt styrning för kommunen, diskuteras inte. Kostnader för hälsovård/förebyggande företagshälsovård har ökat under åren 2009 till 2013 från 1600 kr/år till nuvarande kr för 10 månader under Det finns flera förklaringar till detta, men enligt den medarbetarenkät som gjordes 2012 är stressfaktorn hög på Linghemsskolan. Åtgärdsförslag: Se över delegationsordningen för ansvar för arbetsmiljöuppgifter. Diskutera arbetsmiljöfrågor, sätt på agendan! Utveckla forum för dialog och inflytande. Sätt tillsammans på skolan till ett åtgärdsprogram utifrån medarbetarenkät som genomförs och gör en tidsbunden uppföljningsplan. Satsa på utbildning i medarbetarskap i Linköpings kommun. 17

19 Kommunikation Beslutsgången är otydlig och det krävs förtydligande om mandat och vem som beslutar över vad. Lagstiftningen gällande medbestämmarlagen är inte alla förtrogna med, hur det ska hanteras och med många saker som hamnar mellan stolarna. Detta kan utifrån okunskap om reglementen leda till missförstånd, felaktigt tagna beslut och brist i förståelse inför beslut. Delegationsordningen från nämnden och genom chefsleden är otydlig för ledningen och personalen på skolan. Förankringsprocesser finns inte och personalen känner inte förtrogenhet med de lokala styrdokument som implementeras årligen t ex likabehandlingsplan, krisplan mm. Det finns en osäkerhet i vad som förväntas av medarbetarna. Kommunikationsvägarna är otydliga, personalen vet inte vad som händer och de ger osäkerhet om vart skolan är på väg och vilka lokala mål som finns för skolan. Det finns ingen gemensam målbild för skolan. Specifika mätbara mål känner ingen till och därmed finns det ingen accepterad målbild som är gemensam. Maktförhållandet står att se i kommunikation mellan ledning och personal, klimatet för diskussioner är mycket infekterat och jag kan se att lärarna och eleverna ställer sig enade i vissa frågor och då väljer att gå emot ledning på olika sätt. Detta sker både öppet och mer underförstått. Ett exempel på detta är när lärarna som grupp skriver ett brev som går hem till alla familjer där de öppet och mycket tydligt kritiserar ledningen för skolan och där elevernas situation beskrivs på ett känslosamt negativt sätt som underförstått visar hur svårt det blir för eleverna utifrån olika beslut som Linghemsskolans ledning tagit. Detta är olyckligt och gagnar inte arbetet för vare sig elever eller personal, signalen ut i närområdet blir oro och känsla av att skolan inte vet vad de gör. Elever för fram synpunkter från vissa lärare till ledningen efter diskussion i klassrummen. I flera frågor kan jag se att vuxna och barn lierar sig tydligt mot skolledningen. Lärare har berättat om att rektor har skapat en låda där dokumentation ska samlas in från lärare så rektor kan se vad som kopieras och lämnas till elever och familjer. Dessutom har lärarna fått varsin pärm att sätta in sina planeringar i. Detta har uppfattats av lärarna som en ren provokation och kontrollåtgärd från rektor. Misstroende och kränkande, uttrycker några lärare. I samband med att åtgärden med svårt låda och gula pärmar skapades så skickades ett mail ut till personalen för att förklara åtgärden. Lärarna uttrycker att de känner sig kontrollerade och att skolledningen inte litar på dem i sitt uppdrag som lärare. Jag kan se att rektor inte ges möjlighet att utöva sitt fulla mandat i flera frågor. Respekt för ledningsstrukturen hela vägen från nämnden till skolan är inte accepterad av all personal. Som tjänsteman, anställd av Linköpings kommun, 18

20 ingår det att vara en del i, och respektera, det demokratiska synsättet och anta sin plats och sitt uppdrag i en politiskt styrd organisation. Tillgängligheten till rektor är mycket låg rent fysiskt. Rektor behöver sitta centralt placerad i byggnaden för att gagna möten och kommunikation. Nu är placeringen långt ner i en flygel. Åtgärdsförslag: Förtydliga och diskutera beslutsgången samt tydliggöra uppdraget utifrån att arbeta i en politiskt styrd organisation. Skapa forum för dialog. Säkra kommunikationsvägarna. Skapa en gemensam målbild. Utbildning i MBL-lagstiftningen. Flytta rektors kontor för högre tillgänglighet till en mer central plats. Bygg positiva relationer! 19

21 Arbetssätt (Kompletteras med Skolinspektionens Uppföljning efter tillsyn av skolan, gällande fortsatt uppföljning av 10 maj 2012, väntas rapport under januari enligt samtal med Skolinspektionen den 28:e november. Uppföljningen genomfördes sista veckan i november på skolan samt genom enkäter till personal, elever och föräldrar) Läroplanen 2011 och kursplanerna är inte i tillräcklig utsträckning på agendan för diskussion, det står att se utifrån intervjuer av personal och ledning. Inte heller har det i de dagordningar, protokoll och minnesanteckningar som funnits att tillgå, gått att utläsa någon plan för hur detta ska komma till stånd. Rektor behövs och efterfrågas ut i klassrummen. Rektors närvaro är nödvändigt som grund för samtal och uppdragsdialog för arbetslag och för enskild lärare. Moderna metoder står att finna och modern teknisk utrustning finns till varje klassrum. Det är en dator i varje klassrum tillsammans med en s k kanon. Varje lärare har en egen bärbar dator och dessutom har en del elever datorer som individuellt alternativt verktyg för ökad måluppfyllelse. Den moderna tekniken används inte i den utsträckning som lärarna skulle kunna, eller förväntas göra, detta berättar både lärare och i synnerhet elever och deras föräldrar. I flera utrymmen i skolan står att finna dia-bilder, kassettband osv som med fördel borde ses över och rensa ut en hel del gammalt inaktuellt material. Det finns en del väl värt att använda, men mycket bör rensas ut. Möjlighet att lägga över visst material på andra tekniska lösningar bör övervägas. Läromedel är en eftersatt del i skolan. Flera gamla böcker och många slitna låneexemplar används dagligen, ibland finns det att tillgå i klassuppsättningar. De olika materialrummen, som är på spridda platser i skolan, har olika kvalité på sitt innehåll. När eleverna får svara på den öppna frågan hur det är på skolan är svaret mycket bra, men nästan alla kommenterar de dåliga och slitna läromedel som de har. Läraren ska tydliggöra mål och betygskriterier för alla elever. Alla elever vet inte vilka mål de ska nå eller hur de ska kunna se sin egen kunskapsutveckling. Elever uttrycker att en del lärare pratar bort lektioner och att de ofta slutar tidigare än det står på schemat. En del lärare pratar bara om studieteknik, inte det vi ska lära oss, uttrycker flera elever. Andra elever är mycket väl medvetna om sina mål, både individuella och de allmänna. Många tycker lärarna gör ett bra jobb med att variera undervisningen och ge ansvar till eleverna, de litar på oss säger några. Eleverna tycker att det är väldigt olika hur lärarna jobbar. Vissa elever säger att de lär sig vad lärarna vill ha och så gör vi så. I vissa ämnen lär jag mig det mesta hemma, uttrycker delar av elevgrupperna. Arbetssätten är olika, elever arbetar i olika konstellationer och ofta tycker de att det är lugn och ro i klassrummen. Vilket också syns väl på skolan. Sammantaget kan sägas att det är mycket olika hur klassrumsarbetet genomförs. Arbetssätten varierar mellan arbetslagen och mellan individer i arbetslagen. Det 20

22 finns ingen genomgående enhetlig bild av den pedagogiska verksamheten att applicera på all undervisning. Elevernas inflytande på undervisningen är också olika, det finns inte en möjlighet att säga att det är på ett sätt på Linghemsskolan. Variationen är stor och kanske ska det vara en stor variation, men elevernas inflytande måste få ökat utrymme över sin kunskapsutveckling. (Läroplanen kap. 2.3) Elevrådet är ett forum som mest handlar om raster, mat och ramverket i skolan. Vid analys av protokoll från elevrådet ses ordningsregler som en fråga som varit uppe flera gånger på dagordningen, liksom tuggummi och kepsar. Frågor som rör utbildning och kunskapsutveckling är inte med alls. I elevrådet är det biträdande rektor som är med. Eleverna säger att de saknar rektor och vill att hon ska vara med ibland i alla fall. Arbetssättet med elever i behov av särskilt stöd diskuteras mest i form av externt stöd. Sällan diskuteras hur skolan anpassar undervisningen för att eleverna ska öka sin måluppfyllelse i ordinarie undervisningsgrupp, utan lärarna söker stöd av speciallärare eller elevhälsoteam. Det är en framgångsrik väg under förutsättning att handledning och pedagogisk diskussion kan föras, men tyvärr upplever lärarna en brist inom detta område. Det är en direkt koppling till att skolan behöver en mer strukturerad och strategisk plan för elevhälsoarbete, gärna i nära relation till kompetensutveckling. Skolan måste klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har. Vilka rättigheter och skyldigheter elever och föräldrar har. Utbildningen är inte alltid inriktad på målen i läroplanen på ett tydligt sätt för eleverna. Elever uttrycker att de inte kan se sin egen kunskapsutveckling och att de inte förstår vad de gör eller varför. Eleverna förstår inte varför de får ett visst betyg, de säger att de sett några rutor men vet inte vad som menas. Man kan då fundera över om lärarna har tillräcklig insikt i regelverket runt det nya sättet att sätta betyg, detta utifrån hur eleverna uttrycker sig. Som betygsättande, myndighetsutövande lärare är det ett grundläggande krav att säkerställa en god och tydlig kommunikation med elever och föräldrar. Detta är ett utvecklingsområde för Linghemsskolan. Åtgärdsförslag: Rektor ges/planerar utrymme till pedagogiskt ledarskap nära verksamheten. Elevhälsoteamet kopplas nära lärarna i arbetslagen och utvecklar arbetet både med att befästa rutiner och med kompetensutveckling. Elevrådet utvecklar sitt arbete tillsammans med lärare och ledning. Läroplanen och kursplanerna måste sättas på agendan för diskussion. Betyg och bedömning måste diskuteras i arbetslag och i elevgrupperingar. Planera så att den arbetsplatsförlagda tiden kan användas till gemensamma diskussioner Översyn görs av samtliga läromedel och annat material. Tekniken ska användas och kompetensutveckling inom IKT behövs. 21

23 Arbetsformer Enligt eleverna finns mycket katederundervisning vilket de ofta ställer sig positiva till. När eleverna pratar om arbetsformer nämnder de grupparbete och grupper med teori och laborationer kombinerat. Redovisningsformerna är varierande och eleverna önskar, och behöver, feed-back på sitt arbete i hög grad. Insikt i sitt eget lärande är mycket viktigt för eleverna. Någon organiserad planerad tid för återkoppling med eleverna går inte att se. Elever uttrycker att när de vill prata med lärarna om sitt arbete kan de alltid söka upp lärarna i deras arbetsrum. Någon strukturerad plan för uppföljning och reflektion för eleverna har jag inte sett, men de elever jag pratat med uppfattar att de får återkoppling på sitt arbete. Eleverna har lämnat klagomål på lärare men kommer inte åt rektor, uttrycker de. (De frågar mig vart de ska vända sig) Kanalerna mellan rektor och elever fungerar inte. Lärarna och eleverna blir ibland enade i diskussion med ledningen av skolan. Kanske kan detta påverkas av att eleverna inte känner att de kan nå rektor. Stödfunktioner såsom mat- och städpersonal samt fritidsgårdspersonal har ingen gemensamhet med skolan. Samtidigt kan konstateras att dessa personalgrupper har en viktig roll på skolan och i elevernas vardag. Åtgärdsförslag: Rektor behöver ut och vara med i undervisningssituationer, Skolverket tillhandahåller exempel på mallar för samtal utifrån planering och bedömning vilka är goda underlag för diskussion om lärarens uppdrag. Rektor måste ta sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef samt verka för att utbildningen utvecklas på skolan. Utveckla de pedagogiska planeringarna. Ämnesgemensamma konferenser behöver komma till stånd på skolan där man skapar pedagogiska planeringar för likvärdighet. Öka likvärdigheten i bedömning t ex genom gemensam rättning av nationella prov. Skapa gemensam konferenstid, planera den strukturerat. Utveckla det ämnesövergripande arbetet enligt gällande läroplan. Göra en plan över året med gemensamma aktiviteter, temadagar mm och datera för att föra in i kalendarium för året. 22

24 Utveckla arbetet med eleverna så de får det inflytande de har rätt till över sin undervisning. Formulera mål och syfte så att föräldrar och elever kan ta reellt ansvar för kunskapsutveckling hos den enskilda eleven gemensamt med skolan Målen för undervisningen och utbildningen måste klargöras för föräldrar och elever i högre utsträckning. Ge alla elever det stöd som de behöver för att nå ökad måluppfyllelse Skapa ett elevhälsoteam med tydligt uppdrag där en elevhälsoplan årligen utvärderas. Säkra att all personal är väl förtrogen med rutinerna inom elevhälsoarbetet. 23

25 Reflektion över framtiden för Linghemsskolan Utvecklingen av Linghemsskolan innebär i nära framtid, redan kommande läsår, att skolan blir en ren högstadieskola. Vid översyn av kompetenser, behörigheter och garanterad undervisningstid för elever kan man se att det, med kommande storlek av skola, är på gränsen att man klarar behörighetskraven och elevers rätt till god utbildning. Med en stabil andel elever som väljer Linghem som högstadieskola och utifrån Skollag och Läroplan för grundskolan samt övriga författningar finns möjligheten att bedriva undervisning för alla elever i årskurserna sju till nio, men endast om skolans elevtal kan hållas på 200 elever och däröver. Allra helst bör elevtalet inte understiga 300. Vid lägre antal i elevunderlag, där eventuellt fler elever från skolområdet väljer annan skola än hänvisningsskolan Linghemsskolan som högstadieskola, måste Linköpings kommun se över hur man på annat sätt kan säkra Linghemseleverna 7-9 utbildning. Alternativt kan Linghemsskolan i ett sådant läge behöva konverteras till en låg- och mellanstadieskola och hänvisa eleverna från årskurs sju till centralorten Linköping. Väljer man att driva verksamheten vidare med färre elever än ca 200 ges inte förutsättningar för god utbildning med lärare med rätt behörigheter dvs man får svårigheter med att klara lagstiftarens krav. Görs ändå detta val kommer extra medel att behöva tillföras i varierande omfattning fram till år Utöver detta behöver skolan visa upp professionalitet, energi, vilja och engagemang. Jag kan se dessa egenskaper hos var och en, men inte hos personalgruppen tillsammans. En förutsättning för att skolan ska kunna fortsätta som en mindre enhet, vilken i sig är sårbart, är ett ökat gemensamt ansvar för uppdraget. Med all kraft och allt engagemang och med den breda behörighet som finns i personalgruppen borde det lyckas väl, förutsatt att alla går åt samma håll. Agerar istället en till synes enhetlig lärargrupp med att, utan ledningens vetskap, skicka hem brev med svidande kritik mot sin skolledning, till elever och deras föräldrar, då kommer man inte att lyckas. Inte heller om rektor inte i vardagen är tillgänglig för elevernas frågor eller om elever inte ens är säker på vem som är rektor. Man kommer heller inte att lyckas om man fortsätter ha ett elevvårdsteam utan synligt förtroende eller förankring i arbetslagen. Inte heller om föräldrar inte ges möjligheter att följa sina barns kunskapsutveckling. Elever som säger att de lär sig mer hemma än i skolan och elever som har mycket ojämna möjligheter till reellt inflytande skickar allvarliga signaler. Detta är delar som måste utvecklas positivt för att Linghemsskola ska vara en framgångsrik 7-9 skola. Men. Detta är ändå relativt enkla saker att hantera! Det handlar om att alla måste prata med varandra, kommunicera, strukturera arbetet och möta varandra med ett demokratiskt förhållningssätt och ett öppet sinnelag. Eleverna vet generellt inte vem som är rektor på skolan. De känner till sin biträdande rektor, men inte rektor. Deras upplevelse är att rektor inte har tid med 24

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Informationsmöte Linghemsskolan. Personal och vårdnadshavare. 23 januari 2014. Agenda

Informationsmöte Linghemsskolan. Personal och vårdnadshavare. 23 januari 2014. Agenda Informationsmöte Linghemsskolan Personal och vårdnadshavare 23 januari 2014 Agenda Skolinspektionens granskningar av Linghemsskolan 2005 - Vad är regelbunden tillsyn? Syfte Kontrollera att skolan/verksamheten

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.

Läs mer

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Onsdag 14 november 2012 Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen 1 Innehåll Bakgrund... 2 Fakta om Samrealskolan åk

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

Utvärderingsrapport heltidsmentorer Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fria Läroverken Karlstad Läsåret 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Rektorsgruppen Magnus

Läs mer

Beslut och verksamhetsrapport

Beslut och verksamhetsrapport e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande

Läs mer

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen

Läs mer

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor) Gymnasieskola Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor) Skolsyster Ingela Bergling, Specialpedagog Agneta Ernstson, Kurator Åsa Berg Alma Lindblom, Elevrådsordförande

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan

Barn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan Revisionsrapport Barn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan Hallsbergs kommun Mars 2010 Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag...1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...1

Läs mer

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan 1 Föräldraorganisationen BARNverkets yttrande över Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan Dnr U2015 1888 S A. Sammanfattning av BARNverkets synpunkter Varför rektorernas arbetssituation

Läs mer

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Bilaga 1 Upplands Väsby kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2(15) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under vårterminen 2015. Tillsynen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 2015-11-03 Dnr 43-2015:4701 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Berg ums skola F-3 i Göteborgs kommun 201 5-1 1-03 Tillsyn i Bergums skola

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8288 Orusts Montessoriskola ekonomisk förening Org.nr. 716445-1614 ma@orustmontessori.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Orust Montessoriskola belägen i

Läs mer

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09 www.pwc.se Gnesta kommun Ink: 2015-09- 09 Dnr. För handläggning. Revisionsrapport Magnus Höijer Tilda Lindell förutsättningar för pedagogiskt pwc Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1.1. Granskningsbakgrund

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,

Läs mer

SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

SID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms

Läs mer

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Täby Enskilda Gymnasium AB Org.nr. 556568-0112 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Täby Enskilda gymnasium belägen i Täby kommun 2 (6) Tillsyn i Täby Enskilda gymnasium har genomfört tillsyn av Täby

Läs mer

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation 1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vänner ger glädje! Läsåret 2013-2014 1 Innehållsförteckning Framsida. 1 Innehållsförteckning.. 2 Grunduppgifter

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad

Läs mer

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se

Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Inkludering Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska

Läs mer

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga

Läs mer

Elevhälsoplan för Tuna skola

Elevhälsoplan för Tuna skola Elevhälsoplan för Tuna skola 2014-08-04 2 (10) Innehåll Inledning... 3 Arbetsgrupper... 3 Elevhälsoplanens grund... 4 Syftet med elevhälsoplanen... 4 Ansvar för elevhälsoarbetet... 4 Mål med elevhälsoarbetet...

Läs mer

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ 2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun

Beslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun Beslut Solna kommun kommunstyrelsen@solna.se bam-utbilchiingsforvaltnineen@solna.se Beslut för förskola i Solna kommun Skoiinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t

L J U S p å k v a l i t e t L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Mälargymnasiet Rapport November 2014 Innehållsförteckning Inledning 3 1. Utvärderingens genomförande 3 1.1 Utvärderingsgrupp

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har

Läs mer

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016

Verksamhetsplan. Fylsta Skola 2015-2016 Verksamhetsplan Fylsta Skola 2015-2016 Fylsta skola 2015/2016 Förutsättningar Fylsta skola är en fyravånings F 5 skola belägen i centrala Kumla. Den uppfördes 1902 och har sedan dess genomgått ett antal

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Vällingklockan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Vällingklockan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Vällingklockan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 43-2014:7714 Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Grevhagsskolan belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning 2009. Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning 2009. Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink Utbildningskontoret Kvalitetsredovisning 2009 Järna Grundskola Ansvarig chef: Anders Ydebrink Inledning 2009 har varit ett tufft år ekonomiskt. Det har inneburit hårda ekonomiska åtstramningar. Hade vi

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan

Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Rinkebyskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-09 Handläggare Carina Rennermalm Telefon: Till Rinkebyskolan Verksamhetsplan 2015 för Rinkebyskolan Förslag till beslut Rinkebyskolan 16305 Spånga

Läs mer

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde 2012-02-23 Barn- och ungdomsnämnden Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Sövestad skola Ansvarig rektor: Jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter

Läs mer

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2012/2013 Förskolor Tokarp Nykil Ulrika Sjögestad Ansvariga för Kvalitetsrapporten är: Marie Sturehed förskolechef & Maria Fors biträdande

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så

Läs mer

Utvärdering av verksamheten vid Aspenskolan i Tierps kommun

Utvärdering av verksamheten vid Aspenskolan i Tierps kommun Revisionsrapport Utvärdering av verksamheten vid Aspenskolan i Tierps kommun Februari 2011 Roger Burström Anders Törnqvist Innehåll Uppdraget... 4 Bakgrund... 4 Uppdrag... 5 Metod...6 Inledning... 7 Resultat...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ollonborren 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ollonborren 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Ollonborren 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Datum 2014-08-18 Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Holmesskolan Besöksadress Fabriksgatan 3, Torsby Torsby kommun 50. BUN 685 80 Torsby 0560-162 33 direkt 0560-160 00 växel

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Centrumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola år 1-6, fritidsverksamhet, Grundsärskolan 1-6, Träningsskola Läsår: 2015

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2014:8241 Norrtelje teknikgymnasium AB Org.nr. 556791-6761 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter bastillsyn i Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium belägen i Norrtälje

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan Björkhagaskolan 2014-2015 Verksamhetsbeskrivning Björkhagaskolan Enheten Björkhagaskolan är en F-6 skola med ca 340 elever. Skolans verksamhet omfattar två enheter. En med elever

Läs mer

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015 Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa

Läs mer

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Bengtsgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 6-9 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 6-9 a för planen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet

Läs mer

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum Rektor. Nämnd: Bildningsnämnden Senast reviderat: 2015-12-14 2 1. Beskrivning av verksamheten En kort presentation av skolan, t.ex. text från Om skolan på er hemsida.

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Beslut 2013-11-11 Vettergymnasiet Jönköping Rektorn vid Vettergymnasiet Jönköping Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Vettergymnasiet Jönköping i Jönköpings kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Vi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt

Vi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt Vi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt Utvärdering av nationella proven i år 5 genomförda under året 2006. Helene Jonsson Katrina Larsson 070904 Kort inledning På uppdrag av barn- och ungdomsutskottet

Läs mer

Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014. Kvalitetsuppföljning ht 2014

Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014. Kvalitetsuppföljning ht 2014 Förskola/Skola Kvalitetsuppföljning för halvåret, läsåret 2014/2015 Årsbokslut 2014 Stenhamra och Uppgårdskolan Rektor: Lillemor Bergquist Tel: 08-124 57 804 1. Inledning Kvalitetsuppföljning ht 2014 Uppgårdskolan

Läs mer

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2009:2. Lärares behörighet och användning efter utbildning

Kvalitetsgranskning Rapport 2009:2. Lärares behörighet och användning efter utbildning Kvalitetsgranskning Rapport 2009:2 Lärares behörighet och användning efter utbildning Skolinspektionens rapport 2009:2 Stockholm 2009 Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Kvalitetsgranskningens resultat

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg 2015-04-23 Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Natalia Gura, rektor för vuxenutbildningen,

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (13) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för

Läs mer

Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en uppföljning Nr 9, 2015. Projektrapport från Stadsrevisionen

Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en uppföljning Nr 9, 2015. Projektrapport från Stadsrevisionen Grundskolans arbete med elever som riskerar att inte uppnå målen - en Nr 9, 2015 Projektrapport från Stadsrevisionen Dnr 3.1.3-177/2015 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:562 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rosenborgskolan belägen i Södertälje kommun 2 (9) Dnr 43-2015:562 Tillsyn i Rosenborgskolan har genomfört tillsyn

Läs mer

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23 2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

Läs mer