Områdeskommentarer Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2014

Transkript

1 Områdeskommentarer Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2014 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka på områdesrubriken nedan för att hamna direkt på områdestexten. Övergripande resultat... 2 Dödlighet, hälsotillstånd med mera... 2 Säker vård, undvikbar slutenvård med mera... 3 Hälsoinriktad sjukvård... 5 Förtroende och patienterfarenheter... 6 Tillgänglighet... 7 Kostnader... 8 Sjukdomsområden Graviditet, förlossnings- och nyföddhetsvård Kvinnosjukvård Ortopedisk sjukvård Reumatoid artrit Diabetesvård Hjärtsjukvård Strokesjukvård Psykiatrisk vård Kirurgisk behandling Intensivvård Ögonsjukvård Vård i livets slutskede palliativ vård Annan vård Multipel skleros - MS HIV Celebral Pares

2 Övergripande resultat Dödlighet, hälsotillstånd med mera Indikatorerna i detta avsnitt är övergripande i den meningen att de i huvudsak inte avser specifika sjukdomsgrupper eller behandlingar utan skall spegla mera övergripande hälsoutfall och den förebyggande hälsovården. I måtten ingår sjukdomsgrupper som påverkas av såväl livsvillkor som levnadsvanor och olika medicinska insatser. För en stor majoritet av indikatorer ligger landstinget i nivå med riket som helhet. Dödligheten efter stroke ligger dock sedan flera år över rikssnitt. Orsakerna till detta är svåra att bedöma, särskilt som stroke är ett samlingsbegrepp för flera sjukdomar. En mer detaljerad analys behöver göras. Avseende indikatorn självmord i befolkningen ligger landstinget också högt, särskilt för män. Det absoluta antalet självmord är dock lågt och slumpen kan ha betydelse. Den mer långsiktiga TRENDvariabel som redovisas visar ett självmordstal i nivå med riket. Betydelsen av socioekonomiska bakgrundsvariabler för flera av indikatorerna inom området har uppmärksammats allt mer. Medelinkomst och utbildningsnivå i befolkningen är exempel på sådana faktorer där befolkningen i länet har sämre förutsättningar än riket i övrigt. Femårsöverlevnaden i cancer är signifikant högre i länet jämfört med riket i övrigt vilket tolkas som ett tecken på att bland annat förbättringsarbeten och kompetensutvecklingsinsatser inom området haft effekt. Det har sedan föregående mätperiod skett förbättring i en stor majoritet av indikatorerna. För sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet och femårsöverlevnad i cancer är förbättringarna statistiskt säkerställda. Det pågår ett systematiskt arbete såväl för att förbättra vårdprocesserna som för att förbättra levnadsvanor och livsvillkor för länets medborgare. Detta arbete bör på sikt påverka dödligheten i flera stora folksjukdomar och behovet av slutenvård för dessa patientgrupper. Avseende självmord pågår förbättringsarbete på flera nivåer. Frågan angrips både inom psykiatrin och i mer befolkningsinriktat, förbyggande, perspektiv. Det systematiska arbetet med att förbättra medborgarnas levnadsvanor och livsvillkor fortsätter genom gemensamma handlingsplaner för kommuner och landstinget. Landstinget har förbundit sig att genomföra stora satsningar på förebyggande arbete i den nya Landstingsplanen gällande år

3 Ett omfattande riktlinje- och effektiviseringsarbete av vårdprocesserna för flera stora patientgrupper pågår och inom ramen för detta arbete sker olika förbättringsinsatser. Olika informations och kompetenshöjande insatser riktat mot såväl personal som befolkningen planeras. Karl Landergren, överläkare Telefon: E-post: Säker vård, undvikbar slutenvård med mera Indikatorerna inom området ligger med något undantag bättre än medelvärdet i riket. Undantaget är Undvikbar slutenvård. Det pågår ett medvetet förbättringsarbete men indikatorn är ett exempel på befästa rutiner och komplicerade processer som berör många aktörer och därför inte så lätt att förändra. Andel patienter med trycksår som är bättre än rikets medelvärde är ett exempel på en annan art av indikator som är lättare att påverka med riktade insatser. Flera av indikatorerna ingår i Öppna jämförelser för första gången vilket innebär att jämförelseår saknas. För tidigare kända indikatorer är resultatet bra eller bättre. Undantaget är Undvikbar slutenvård. Undvikbar slutenvård Varje sjukhus har regelbundna möten med respektive kommuner i upptagningsområdet där förbättringar för gemensamma patienterna diskuteras och beslutas. Överbeläggningar och utlokaliseringar Under sommarens semesterperiod finns en större andel överbeläggningar. Planeringen av verksamheten under sommarperioden får mycket uppmärksamhet och pågår numera i stort sett hela året. Utskrivningsklara patienter Varje sjukhus har regelbundna möten med respektive kommuner i upptagningsområdet där förbättringar för gemensamma patienterna diskuteras och beslutas. Trycksår i sluten vård 3

4 Utbildningsinsatser pågår till vilka även kommunens personal bjuds in. En kontinuerlig uppdatering av material och hjälpmedel sker. Responstid för ambulans Under hösten har en dagbil i Gamleby utökat sin arbetstid till dygnsbil, en lättvårdsbil tillkommit i Västervik. Vårdrelaterade infektioner Implementering av Infektionsverktyget och projekt med minskad antibiotikaanvändning pågår. Opererande verksamheter arbetar ständigt med att minska frekvensen postoperativa infektioner. Inskrivningar i slutenvård de sista 30 dagarna i livet Inom ramen för Bättre liv för sjuka äldre har denna indikator (alla diagnoser) funnits med sista året. Man har inom det arbetet haft svårt att identifiera orsaker men har riktat in sig på arbetet med att förfina överrapporteringssystem och att få till bra gemensamma och sökbara individuella vårdplaner mellan landsting och kommuner den så kallade SIP:en. Detta arbete startade våren Undvikbar slutenvård Arbete pågår och planeras inom ett flertal områden. Fortsatt arbete i de prioriterade processerna med preventivt arbetet och medicinska resultaten. Identifiering av riskpatienter i primärvården och inför utskrivning från slutenvården. Förbättrad samverkan med länets kommuner, förstärkning av hemsjukvården med hembesök och införande av beslutstöd för kommunens sjuksköterskor vid akuta sjukdomstillstånd. Överbeläggningar och utlokaliseringar Handlingsplanen är att optimera planeringen inför semesterperioden så att en god och säker vård kan bedrivas med minimalt antal överbeläggningar. Utskrivningsklara patienter på sjukhus En länsövergripande ledningsgrupp mellan landsting och de 12 kommunerna är bildad sedan drygt ett år. Inom ramen för den har det påbörjats ett brett förbättringsarbete som berör alla parter. Trycksår i sluten vård Fortsatt fokus i central arbetsgrupp samt stöd till lokalt ansvariga i deras insatser för bred utbildning och deras råd vid enskilda vårdsituationer. Responstid för ambulans Vi skall följa upp den inverkan lättvårdsbilen i Västervik får. Utvärdera om den är rätt placerad, om behov av fler finns i länet? Vi undersöker även om det finns någon ekonomisk vinst i att ha en dagbil i tjänst under helgen för långtransporter som vi ofta får tacka nej till nu. Vårdrelaterade infektioner 4

5 Hög kvalitet på medicinsk verksamhet i kombination med tillräcklig bemanning med erforderlig kompetens och engagerad personal är en grundförutsättning för att kunna sänka risken för en vårdrelaterad infektion Inskrivningar i slutenvård de sista 30 dagarna i livet Se ovan Ragnhild Holmberg Hälso- och sjukvårdsdirektör Telefon: E-post: ragnhild.holmberg@ltkalmar.se Hälsoinriktad sjukvård Indikatorområdet hälsoinriktad vård omfattar ett antal skilda indikatorer med den gemensamma nämnaren att de beskriver hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande insatser. Jämfört med riket i övrigt uppvisar Kalmar län signifikant bättre resultat för indikatorerna MPR - vaccination av barn, screening för riskbruk av alkohol under graviditet och artrosskola före höftprotesoperation. Sämre resultat än medel för riket ses avseende tobaksvanor under graviditet och fysisk aktivitet vid diabetes. Screening för riskbruk av alkohol samt MPR-vaccination av barn är stabila över de senaste åren. Artrosskola är under stadig tillväxt. Även om resultatet är bra jämfört med riket så är det önskvärt att en större andel av artrospatienterna deltar i artrosskola. Tobaksvanor under graviditet liksom fysisk aktivitet vid diabetes är båda nya för året. Båda är angelägna förbättringsområden. Flertalet indikatorer har förbättrats även om förändringarna ligger inom den statistiska felmarginalen. Störst förbättring ses avseende rökstopp efter hjärtinfarkt samt fysiskt träningsprogram efter hjärtinfarkt. Förbättringar inom hälsoinriktad vård kräver breda insatser på flera plan. Inom det prioriterade processarbetet finns flera exempel på initiativ inom det sjukdomsförebyggande arbetet. Detta gäller särskilt hjärtsjukvård, diabetes och stroke. Mer befolkningsinriktade åtgärder kring fysisk aktivitet och rökning pågår också. Utbyggnad av artrosskolor pågår. Landstinget har förbundit sig att genomföra stora satsningar på förebyggande arbete i den nya Landstingsplanen gällande år Det prioriterade processarbetet 5

6 bör under kommande år kunna bli mer aktivt inom de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande delarna av respektive vårdkedjor. Karl Landergren, basenhetschef, överläkare Telefon: E-post: Förtroende och patienterfarenheter I samtliga indikatorer inom detta område har Landstinget i Kalmar län ett stabilt mycket bra resultat och resultat som ligger högt över eller över snittet i riket. När det gäller frågor om förtroende för våra hälsocentraler och sjukhus samt andel i befolkningen som anser att de har tillgång vård och behandling så når landstingets sjukhus landets högsta resultat. När det gäller bemötande, information och delaktighet ligger landstinget stabilt med ett gott resultat. När det gäller befolkningens uppfattning om vård på lika villkor ligger vi totalt sett 20 procent bättre än riket. Viktiga förklaringar till det goda resultatet är att sjukvården i Kalmar län är väl spridd geografiskt och har bra tillgänglighet och nöjda patienter. Skickliga medarbetare som alltid har patienten i fokus skapar trygghet och en säker vård, som i sin tur innebär ett högt förtroende för sjukvården. Vi har ett stabilt mycket bra resultat. Patienternas bedömning av tillgång till sjukvård har förbättrats, övriga indikatorer ligger på en hög nivå, men en något lägre nivå än föregående mätningar. Vi har ett stabilt mycket bra resultat. Bra bemötande är ett av vårt landstings fokusområden för att nå målet om högkvalitativ och säker vård. Tillgång till en köfri vård med hög tillgänglighet och vård på lika villkor är andra fokusområden. Det starka fokus som hela landstinget haft på dessa frågor har bidragit till ett mycket gott resultat, men det finns många förbättringsområden. Bland annat innebär införande av den nya Patientlagen en möjlighet att ytterligare förstärka patienternas delaktighet och inflytande över sin egen vård, vilket också påverkar grad av nöjdhet. Inom primärvården finns förbättringspotential inom områdena bemötande, information och förtroende, då värdena försämrats, även om resultatet är en nationellt hög nivå. Utveckling inom e-hälsa är ett annat område där förbättringsåtgärder pågår. Bland annat implementeras basutbud för e-tjänster inom 1177 Vårdguiden och flera projekt 6

7 för att öka tillgänglighet till exempel genom tidbokning pågår såväl inom primär- som sjukhusvård. Att regelbundet efterfråga resultaten från ledningens håll samt att metodiskt ha uppe frågorna på arbetsplatsträffar håller frågan levande. Fokus på värdegrundsfrågor i hela organisationen har bidragit i arbetet med förtroende och bemötande. Kontinuerlig kompetensutveckling och ett alltmer processinriktat arbetssätt syftar till att ytterligare öka förtroendet hos patienterna. Kompetensutvecklingen sker inte bara utifrån profession och yrke, utan även inom förbättringskunskap eftersom landstingets medarbetare ständigt arbetar med att förbättra verksamheten. Utveckling av e-hälsa och invånartjänster ska också användas för att förbättra service och tillgänglighet för medborgare och patienter. Varje sjukhus och hälsovalsenhet har ansvar att ta upp resultat vid utvecklingsdagar och som grund för förbättring. Man arbetar också med handlingsplaner för att ytterligare förbättra sina resultat inom området och införandet av nya Patientlagen är i fokus inom hela hälso- och sjukvården. Införande av individuella vårdöverenskommelser och kontaktsjuksköterskor är konkreta exempel på förbättringsåtgärd inom området vid landstingets sjukhus. Anna Strömblad Kommunikationsdirektör Telefon: E-post: anna.stromblad@ltkalmar.se Tillgänglighet Landstinget i Kalmar län har vid jämförelse med andra landsting en god tillgänglighet både till primärvårdsenheter och till sjukhus. Detta är ett resultat av ett långvarigt och målmedvetet arbete. Målet är en köfri vård för länets befolkning Det sammanvägda resultatet för tillgängligheten har förbättrats i jämförelse med Tillgängligheten har förbättrats ur ett femårsperspektiv och ligger med mindre variationer på en stabil nivå sedan Tillgängligheten mäts fortlöpande och resultaten ligger till grund för såväl ett 7

8 medvetet förhållningssätt som för riktade aktiviteter. Resultaten presenteras regelbundet på landstingsstyrelsen. Exempel på aktiviteter är kvalitetsarbete avseende remissrutiner mellan primärvård och sjukhusvård. Avancerad tillgänglighet - från misstanke till behandling på 28 dagar - för cancerpatientgrupper är beslutat inom ramen för Regionalt Cancercentrum och mätmetoder är under framtagande. Respektive kliniks resultat följs upp varje månad och åtgärder vidtas direkt i syfte att korrigera så att vårdgarantin hålls. Tillgänglighetsparametrar inom primärvården följs upp inom ramen för Hälsoval och är kopplade till kvalitetsersättning. Handlingsplanerna inriktar sig på aktiviteter för att nå en köfri vård inom den planerbara verksamheten på hälsovalsenheter och sjukhus. Resultaten och handlingsplanerna följs upp regelbundet på varje klinik, i ledningsgrupper och på landstingsstyrelsen, i syfte att kontinuerligt förbättra resultaten. Det sker också ett aktivt arbete genom arbetsplatsträffar och genom systematiskt förbättringsarbete. Ragnhild Holmberg Hälso- och sjukvårdsdirektör Telefon: E-post: ragnhild.holmberg@ltkalmar.se Ewa Ahlin Karlsson Tf Enhetschef Hälsoval Telefon: E-post: ewa.ahlin.karlsson@ltkalmar.se Kostnader Landstinget i Kalmar län ligger som vid tidigare års mätning bra till vad gäller kostnadsindikatorerna. Landstinget har fjärde lägsta strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnad i riket och lägst kostnad per konsumerad DRG. Kostnad per konsumerad DRG är ett sätt att uppskatta hälso- och sjukvårdens produktivitet. Landstinget har rikets lägsta kostnad i förhållande till konsumerad DRGpoäng (7,9 % lägre än rikssnitt). Skillnader mellan landstingen kan förklaras av olika kvalitet på den primära kodningen av åtgärder och diagnoser. Nyckeltalet tar inte heller hänsyn till strukturella aspekter och patientmix. 8

9 Landstinget har en högre kostnad än rikssnittet för primärvård. Indikatorn Kostnad per vårdkontakt i primärvård är grov och speglar inte primärvårdsinsatsens innehåll, tids- eller resursåtgång. Landstingets nettokostnadsutveckling fortsätter att öka något under 2013 vilket avspeglar sig i samtliga nyckeltal. Arbetet med att förbättra registreringskvalitet i diagnos och åtgärder fortsätter. Genom systematiskt förbättringsarbete är ambitionen att Landstinget ska ha en fortsatt låg kostnadsutveckling. Kvalitetssäkring av utdata ska säkerställa att nyckeltalen ger en rättvisande bild. Ingeborg Eriksson Gunnarsson Ekonomidirektör Telefon: E-post: IngeborgEr@ltkalmar.se 9

10 Sjukdomsområden Graviditet, förlossnings- och nyföddhetsvård Avseende medicinska aborter före vecka nio, så har Kalmar län sedan en lång tid tillbaka legat på en hög och stabil nivå och i detta material ligger resultatet något högre än genomsnittet i riket. Det är klart färre barn i länet som drabbas av neonatala infektioner jämfört med genomsnittet i riket och den skillnaden är statistiskt säkerställd. När det gäller andelen dödfödda barn, barn med låg Apgar-poäng och barn som avlider inom 28 dagar efter födelsen, är nivån generellt mycket låg i hela landet och det finns ingen säkerställd statistisk skillnad jämfört med andra landsting. Andelen förstföderskor som får allvarligare bristningar ligger något över genomsnittet i övriga riket. Andelen kejsarsnitt hos förstföderskor är något lägre än genomsnittet i riket. Sedan förra mätningen har det skett en markant förbättring avseende indikatorn neonatal dödlighet och det är även en tydlig förbättring avseende dödfödda barn och barn med låg Apgar-poäng. Andelen medicinska aborter samt bristningar hos förstföderskor är väsentligen oförändrad. För neonatala infektioner och kejsarsnitt hos förstföderskor saknas jämförande material I dagsläget görs en hög andel av alla aborter före vecka 12 med medicinsk metod och vi strävar efter att upprätthålla denna höga nivå. Vi har kontinuerligt fokus på förebyggande arbete inom mödravården och tydliga program utifrån nationella riktlinjer för att fånga upp riskgraviditeter, vilka kräver särskilt omhändertagande under graviditet och förlossning. Fortbildning sker både internt och externt avseende fosterövervakning (CTG), förebyggande av bäckenbottenskador samt prenatal (före födseln) ultraljudsdiagnostik. Både på förlossnings- och neonatalavdelningar sker återkommande scenarioträning av akuta händelser samt omhändertagande av akut sjuka nyfödda barn. Inom neonatalvården pågår planering för ombyggnad av neonatalavdelningarna för att möjliggöra isolering för att minska risken för infektioner ytterligare. 10

11 Under 2014 har klinikerna gått med i det nystartade i bristningsregistret som är del inom det gynekologiska kvalitetsregistret och som möjliggör strukturerad uppföljning av dessa skador. Det sker en kontinuerlig uppföljning av alla kejsarsnitt och det finns tydliga kriterier för vilka kvinnor som ska genomgå kejsarsnittsförlossning. Förlossningsrädda kvinnor erbjuds särskilt omhändertagande och förberedelse inför förlossningen. Inom förlossnings- och mödrahälsohälsovården pågår sedan flera år ett aktivt kvalitetsarbete inom den regionala medicinska programgruppen i sydöstra regionen, med årliga rapporter där klinikerna jämför sig avseende olika kvalitetsparametrar. Fortsatt fokus på förebyggande arbete inom mödrahälsovården och kontinuerlig uppdatering av program utifrån nationella riktlinjer för att fånga upp riskgraviditeter. Alla dödfödda barn och neonatala dödsfall följs upp noggrant med omfattande provtagning och undersökning för att hitta eventuella undvikbara orsaker. För att upprätthålla en god kvalitet på vård i samband med graviditet och förlossning, krävs regelbunden intern och extern fortbildning. Till det hör återkommande scenarioträning av akuta situationer och utbildning i fosterövervakning under förlossningen, CTG. För att hålla en låg andel av kejsarsnitt krävs fortsatt fokus på kriterier och god handläggning av förlossningsrädsla. Det är av största vikt att bristningar förebyggs, diagnostiseras och åtgärdas i samband med förlossning, vilket kräver fortsatt fortbildning och strukturerad uppföljning, där bristningsregistret kan vara till hjälp. Inom sydöstra regionen fortsätter det kvalitetsarbete som är av stor betydelse för kvinnoklinikerna i länet. Lena Arvidsson Basenhetschef Kvinnokliniken, Västervik Telefon: E-post: lena.arvidsson@ltkalmar.se Kvinnosjukvård En stor del av kvalitetsparametrarna inom kvinnosjukvården tas ur det nationella kvalitetsregistret för gynekologisk kirurgi. För att kunna dra några slutsatser ur registret krävs en hög följsamhet till registret. För att belysa detta redovisas hur stor andel av patienterna som har besvarat enkäten 8 veckor efter gynekologisk operation, samt i hur hög grad som den är läkarbedömd. Då den postoperativa uppföljningen till stor del sker via dessa enkäter är det också av största vikt att dessa 11

12 bedöms för att patienterna ska få adekvat uppföljning. Vi har i länet en hög följsamhet till registret med hög andel besvarade enkäter och 97.9 % är läkarbedömda. Resultatet är bättre än genomsnittet i riket och skillnaden är statistiskt säkerställd. Vi har få oönskade händelser efter livmoderoperation och resultatet är klart bättre än genomsnittet för riket. Andelen patienter som uppger att de varit komplikationsfria efter livmoder-, framfalls-, äggstocks-, äggledar- och inkontinensoperation ligger bättre än eller i nivå med genomsnittet i riket. Vi har bra rutiner och god kontinuitet med en välfungerande vårdkedja vid olika operationer. Vid inkontinens är operationerna koncentrerade till få operatörer. Resultatet för patientrapporterad kontinens ligger strax under genomsnittet för riket. Då det är få operationer som ingår, kan man inte dra några statistiska slutsatser. Vi gör i länet färre livmoderoperationer med minimalinvasiv teknik d.v.s. med titthålskirurgi alternativt via vagina. Vid operationerna på äggledare och äggstockar görs 75 % med titthålsteknik, vilket är signifikant lägre än genomsnittet i riket. Vi har länge legat på denna nivå som tidigare har varit bra, men man har nationellt ökat andelen ytterligare. Det görs också färre framfallsoperationer i dagkirurgi. Vi har en mycket god tillgänglighet till både besök och operation inom kvinnosjukvården i länet. Resultatet har förbättrats för oönskade händelser vid livmoderoperation och för komplikationer i samband med inkontinenskirurgi. Andelen dagkirurgiska operationer vid framfall ligger lägre. För övriga parametrar saknas jämförande data. Vi har fokus på patientsäkerhet inklusive förebyggande av vårdrelaterade infektioner och andra oönskade händelser. Kontinuerlig fortbildning i operationsteknik och operationshandledning samt översyn av operationsutrustning. Simulatorträning. Titthålsoperationer kräver träning av tekniska färdigheter och inlärningskurvan är ganska lång och simulatorträning är av värde. För att öka den dagkirurgiska operationsverksamheten sker en översyn av rutiner, till exempel har dagkirurgisk operation av framfall införts senaste åren. Patientinformation ses över. Inom kvinnosjukvården pågår sedan flera år ett aktivt kvalitetsarbete inom den regionala medicinska programgruppen i sydöstra regionen, med årliga rapporter där klinikerna jämför sig avseende olika kvalitetsparametrar. Fortsatt fokus på patientsäkerhet och uppföljning av oönskade händelser. Den kirurgiska verksamheten kräver kontinuerlig utbildning, träning, handledning, tekniska färdigheter och adekvat utrustning. 12

13 Vi strävar efter att minimalinvasiv teknik ska användas när det är tekniskt möjligt vid operationer på livmoder, äggledare och äggstockar, utan att man äventyrar den medicinska säkerheten. Vi har som mål är att ingen patient ska behöva vara inlagd i samband med operation om det inte krävs av medicinska eller sociala skäl. För att uppnå goda medicinska resultat och god tillgänglighet inom kvinnosjukvården krävs fortsatt arbete för att säkerställa god bemanning. Inom sydöstra regionen fortsätter det kvalitetsarbete som är av stor betydelse för kvinnoklinikerna i länet. Lena Arvidsson Basenhetschef Kvinnokliniken, Västervik Telefon: E-post: lena.arvidsson@ltkalmar.se Ortopedisk sjukvård Sett till den övergripande profilen Ortopedisk vård för Landstinget i Kalmar län ligger länet mycket bra till ur ett nationellt perspektiv. Av områdets 22 indikatorer är det bara 2 indikatorer som ligger under rikssnittet och där har man gjort ett aktivt val, alternativt är indikatorn beroende av externa faktorer som inte låter sig påverkas. Ledproteskirurgi: 10 - årsöverlevnad efter knä resp. höftproteskirurgi visar toppvärden (3: e resp. 2:a plats riket). Patientskattad förbättring respektive patienttillfredsställelse efter höftproteskirurgi ligger i topp (4: e resp. 5:e plats). Reoperation inom 2 år efter höftoperation har förbättrats markant sista året och här intar länet nu en 3:e plats. När det gäller oväntade händelser (advers events) inom 30 dagar har vi förbättrat oss och ligger på 5: e plats. Tillgänglighet har i många år varit länets honnörsord. Här toppar vi när det gäller besök till ortopedmottagning och operation för höft och knäprotesoperation. Inom området ledproteskirurgin är resultaten sålunda mycket goda och förbättring har skett över tid. Det finns en genomtänkt struktur och ett numera koncentrerat förhållningssätt på respektive klinik att hantera dessa patientgrupper. Fokus på kvalitetsdetaljer i vårdprocessen och fortsatt koncentration skulle ytterligare marginellt kunna lyfta resultaten. 13

14 Höftfrakturer: Inom området höftfrakturer ligger landstinget i topp när det gäller väntetiden till operation. Överlevnaden vid halvprotes ligger på riksgenomsnittet, men här är det mycket små skillnader i riket. Antalet protesopererade har sjunkit med 10 % och ligger nu klart under riksgenomsnittet och målnivån på ca 65 %. Ett förväntat resultat efter ökad differentiering av operationsmetod. Mortaliteten ökar ju större operation som utförs. Individuella bedömningar av patienternas allmäntillstånd och övriga komplicerande sjukdomar styr i stor utsträckning vilken operationsmetod som väljs. Inom området åter till eget boende efter 4 månader är antalet färre än tidigare. Analys av vilka patienter som inte återgått till ursprungligt boende krävs. Denna indikator varierar inte obetydligt i värde och är därmed svår att tolka. Kan bero på förhållandevis god tillgång till särskilda boenden men också på rehabiliteringsprocessen efter operation. Inom området höftfrakturer har vi utifrån riksgenomsnittet en vikande trend i antalet protesopererade och utskrivning till eget boende. Här torde man inom akutenheterna vara observant på det som diskuteras inom professionen samt inte släppa greppet om sin rehabiliteringskedja inklusive kontaktytan gentemot kommunen. Osteoporos: Kalmar län har en signifikant större andel patienter med aktiv osteoporosbehandling än riket (5: e plats). Resultaten är bättre än tidigare. Den länsövergripande osteoporosgruppen med företrädare för primärvården, ortopedkliniken, geriatriska kliniken, medicinkliniken och fysiologiska kliniken arbetar aktivt med att optimera vårdkedjan för patienter med misstänkt osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer. Åter 5 år efter en osteoporosfraktur är en ny indikator. Kalmar län ligger på 7: e plats. Speglar egentligen hur väl vårdkedjan för osteoporos fungerar. Inom området osteoporos hamnar vi över riksgenomsnittet. Viktigt att osteoporosgruppen fortsätter sitt arbete. En stor del av ansvaret ligger inom primärvården och kommunerna när det gäller osteoporosbehandling respektive fallprevention. Ryggkirurgi: Patientrapporterad förbättring efter spinal stenos operation ligger på 6: e plats och därmed över riksgenomsnittet. En viss förbättring har skett jämfört med tidigare. När det gäller patientrapporterad förbättring efter diskbråckskirurgi har en viss försämring skett men ligger på riksgenomsnittet. Förklaringen här kan vara att man har opererat flera svårare fall som tidigare remitterades till universitetsklinik. Tittar man på patientskattad (EQ5D = större begrepp jämfört med ovan som bara handlar om bensmärta)) förbättring för både diskbråckskirurgi och kirurgi vid spinal stenos hamnar Kalmar län på en 2: a plats. 14

15 Inom området ryggkirurgi har en tidigare koncentration av verksamheten påverkat utvecklingen positivt. Tekniken, utrustning och patienturval är avgörande för resultaten. Resursen för ryggkirurgi kan komma att minska framöver vilket kan leda till sämre resultat, sämre tillgänglighet och ökade kostnader. Korsbandskirurgi: Här finns två indikatorer med tveksamt värde. Resultat 2 år efter korsbandsrekonstruktion mätt med ett knäspecifikt formulär ger att Kalmar län hamnar på 9: e plats. Svarsfrekvensen i Sverige är 47 % och i Kalmar län 43 %. Med så låg svarsfrekvens kan ingen större vikt läggas på utfallet. Antalet utbytesoperationen i förhållande till antalet förstaoperationer är den andra indikatorn. Antalet är generellt få och värderingen om det är bra eller dåligt med många eller få är höljt i ett dunkel. Inom korbandsområdet är indikatorvalen tveksamma. Kostnad per vårdtillfälle. Redovisas på sjukhusnivå. Kostnad per vårdtillfälle för knäprotesoperation och total höftprotesoperation ligger nära rikets medeltal. Kalmar och Västervik har en lägre kostnad jämfört med Oskarshamn. Kostnadsskillnaderna mellan länets tre sjukhus behöver analyseras vidare. Se ovan. Se ovan. Se ovan. Dan Eriksson Verksamhetschef, Överläkare ortopedi Oskarshamn Telefon: E-post: dan.eriksson@ltkalmar.se 15

16 Reumatoid artrit Fler patienter får behandling med biologiska läkemedel i Landstinget i Kalmar län jämfört med i riket som helhet. Män i något högre utsträckning än kvinnor Effekten vid första behandling med biologiskt läkemedel är dock något sämre än i riket. Möjligen kan detta förklaras med att biologisk behandling satts in något sent i sjukdomsförloppet då ledskador redan uppstått. Insättning av dessa läkemedel har nu ökats med förhoppning om tidig behandling för fler patienter. Det är ännu för tidigt att se utfall av detta. Resultaten redovisas inte uppdelat på kön varför analyser i kvalitetsregistret behöver göras. Inrapporteringskvaliteten till kvalitetsregistret kan möjligen också påverka resultatet. För Patientrapporterad hälsa vid behandling med biologiskt läkemedel är länets resultat detsamma som i riket för kvinnor, men bättre för män. De flesta patienterna kommer till besök inom 90 dagar. Vilket ligger på samma nivå som i riket. För indikatorn Biologiska läkemedel vid Reumatoid artrit är resultatet i Landstinget i Kalmar län högre i år jämfört med föregående år och i jämförelser med riket. Den Patientrapporterad hälsa vid behandling med biologiskt läkemedel är oförändrat för kvinnor, men bättre för män. Resultatet för tillgängligheten är oförändrat. Målet är att följa de nationella rekommendationerna avseende behandling för Reumatoid artrit. Länsgemensamma möten hålls för att ha samsyn inom området. För att även Oskarshamn ska delta i dessa möten pågår arbete för att lösa problematiken med avsaknad av fast reumatolog i Oskarshamn. Vad gäller Biologiska läkemedel vid Reumatoid artrit finns det svårigheter i att avgöra vad som innebär en förbättring. Det är något oklart vilket resultat som är optimalt, både vad gäller hela patientgruppen och för kvinnor respektive män. Fördjupad analys krävs. När det gäller Patientrapporterad hälsa vid behandling med biologiskt läkemedel, förväntas analyser av jämställdhetsperspektivet ge svar på om vi är frikostigare med behandling för män än för kvinnor. Detta är dock en tidskrävande analys som kommer att ta en längre tid att färdigställa. Vi vill skapa hög tillgänglighet till mottagning för att korrekt kunna bedöma patienternas sjukdomsaktivitet och arbetar för att följa de nationella behandlingsrekommendationerna. För att säkra resultaten planerar vi att gå igenom inrapporteringskvaliteten till registret. 16

17 Resultaten för nybesök inom 90 dagar är bra. Arbetet kring återbesök behöver intensifieras för att säkra tillgängligheten även för denna patientgrupp. Samtidigt utbildar vi nya specialister. Åsa Häggström Överläkare Medicinkliniken Kalmar E-post: Diabetesvård Beträffande andel personer med typ 2 diabetes i primärvården med HbA1c lägre än 52 mmol/mol, har landstinget i Kalmar län uppnått i stort sett rikets nivå. Måluppfyllelse för blodsockerkontroll ligger däremot hos typ 1 patienter något sämre än övriga riket. Orsakerna är många, både befolkningsprofil men framför allt bristande tillgång på diabetologer/diabetessköterskor för att kunna erbjuda täta kontakter som krävs vid intensiv blodsockersänkande behandling. Alla diabetiker har inte kunnat erbjudas årliga kontroller. Mellersta delen av länet har saknat kontinuerlig endokrin kompetens under året. Angående andel patienter med typ 2 diabetes i primärvård med blodtryck lägre än 130/80 mmhg ligger landstinget i Kalmar län 10,1 % bättre än riket. Andel personer med diabetes i primärvården med systoliskt blodtryck 150 mmhg ligger i Kalmar 3,4 % under rikets nivå och det finns inga jämförande resultat från förra året. Hos typ 1 diabetiker ligger blodtryckskontrollen något sämre än riket. Även här krävs tillgänglighet, uppföljning och registrering av uppnådda mål, vilket inte kan erbjudas i tillräcklig utsträckning idag hos typ 1 diabetiker. Befolkningsprofilen med äldre patienter spelar också stor roll, där man inte kan driva blodtryckssänkande behandling lika hårt. Framledes kommer målvärden för typ 1 diabetiker sannolikt omarbetas där nya forskningsrön talar för acceptans av högre värden samt individualiserade mål. Andel personer med typ 2 diabetes i primärvård med LDLkolesterol lägre än 2,5 mmol/l ligger 8,0 % sämre än riket men resultatet har förbättrats jämfört med föregående mättning. Andel personer med diabetes i primärvård som gjort fotundersökning det senaste året ligger på rikets nivå likaså hos typ 1 diabetiker. Andel personer med diabetes i primärvård som gjort ögonbottenundersökning någon gång de senaste tre åren ligger i stort sett på rikets nivå. Resultat gällande andel personer med typ 2 diabetes med HbA1c under 52 mmol/mol 17

18 har förbättrats med 9,1 % och beträffande typ 1 diabetes har resultaten förbättrats betydligt trotts problem som ovan nämnts. Jämfört med förra året ligger resultat för blodtryckskontroll hos typ 2 diabetiker inom primärvården i stort sett på samma nivå som vid föregående mätning däremot hos typ 1 diabetiker har resultaten försämrats något jämfört med föregående mätning. Beträffande måluppfyllelse för LDL ser man ett förbättrat resultat jämfört med förra året med 6,8 %. Landstinget i Kalmar län har också förbättrat resultat gällande fortundersökning jämfört med föregående mätning med 43,8 % (hos typ 2 diabetiker). Jämfört med förra året har resultat gällande ögonbottenundersökning vid typ 2 diabetes försämrats lite grand. Kontinuerlig uppföljning av data från kvalitetsregister. Direktöverföring av data till Nationella Diabetesregistret och kontroll av dessa ger mer tillförlitlig registrering. Fokus har lagts på insatser till de patienter som ligger sämre, HbA1c >73mmol/mol. Enheter har prioriterat att erbjuda alla en årlig kontroll med registrering av alla data till Nationella Diabetesregistret. Alla patienter ska erbjudas blodtrycksreglerande läkemedel och följas upp regelbundet. Nya uppnådda målvärden måste registreras i kvalitetsregister. Idag överförs endast årskontroller och inte övriga data. Uppdatering av data i Nationella Diabetesregistret. Kontinuerlig uppföljning av registerdata och att erbjuda patienterna årskontroller där fotundersökning ingår. Kontakt med ögonklinikerna för bättre samspel samt revision av länsövergripande vårdriktlinjer ( gällande ögonbottenundersökning. Vi kan även idag erbjuda huvuddelen av våra patienter ögonbottenundersökning i intervall i enlighet med Nationella riktlinjer för diabetes. Öppen tillgång till Nationella diabetesregister-basdata genom en applikation kallad knappen som införts hösten 2014 kan möjliggöra ökad strävan att förbättra sin enhets resultat. Webbaserade länsövergripande riktlinjer ( har införts april 2014 och är tillgängliga för alla. Öka tillgängligheten till diabetesenheterna för uppföljning och kontroll. Fortsatt uppföljning av kvalitetsregisterdata. Besök på hälsocentralerna som har hög andel patienter med dålig måluppfyllelse samt spridning av länsövergripande vårdriktlinjer ( för mer jämlik vård i hela länet. Kommande SOS-riktlinjer lägger fokus individualiserad hos patienter och det planeras utbildning om nya riktlinjer i samband med besök på hälsocentralerna samt information om nya blodtrycksmål med fokus på individualiserat mål och ökad användning av riskmotorer i Nationella Diabetesregistret. Samtidigt planeras praktisk utbildning inom Nationella Diabetesregistret i hur riskpatienter kan hittas. Herbert Król Distriktsläkare Hälsocentralen Stensö 18

19 E-post: Hjärtsjukvård I hela Sverige sjunker dödlighet och sjuklighet i hjärtsjukdom, främst avseende hjärtinfarkt. Denna utveckling ses också i Kalmar län. Förklaringar till den positiva utvecklingen ligger såväl i förändringar i befolkningens riskfaktorbelastning, till exempel minskande rökning, som i förbättrat omhändertagande i sjukvården. Data i rapporten talar entydigt för att Kalmar läns innevånare får del av denna utveckling med resultat i nivå med rikets medelvärde för de flesta parametrar. Särskilt de indikatorer som beskriver sjukvårdens aktivitetsgrad vid hjärtinfarkt talar för att sjukhusen i länet är aktiva i att försöka förbättra livskvalitet och överlevnad för hjärtinfarktpatienter. I den för året nya indikator som speglar andelen patienter med förmaksflimmer och risk för slaganfall som får effektiv förebyggande läkemedelsbehandling uppvisar länet ett resultat som är signifikant bättre är riket. Flera av de övriga indikatorerna som överlevnad efter hjärtstopp utanför sjukhus och komplikationer efter PCI respektive pacemakerinsättning är baserade på få fall och siffrorna blir därför osäkra. Denna osäkerhet förstärks av att registreringsrutiner inte är likartade över landet. En stor majoritet av indikatorerna har förbättrats. Ett flertal dessutom i snabbare takt än för riket i övrigt. Störst förbättringar ses i måluppfyllelse för blodfettsänkande behandling ett år efter hjärtinfarkt och i minskning av risken för död eller återinsjuknande i hjärtinfarkt. Alla inblandade enheter arbetar kontinuerligt med förbättringsarbete. Exempel att nämna kan vara: Hälsofrämjande arbete som livsstilsmottagningar i primärvården och befolkningsinriktade insatser för att förbättra folkhälsan i länet. Processarbete inom hjärtsjukvården för att ytterligare stärka kvalitetsuppföljningen och göra vårdens övergångar smidiga och utan risk för kvalitetsförluster. Landstingsövergripande arbete för att minska andelen undvikbar slutenvård inklusive återinläggningar för hjärtsvikt. Omorganisation och strukturerat förbättringsarbete kring pacemakerverksamheten. Utbildningsinsatser, nya rutiner och länsövergripande samverkansgrupper för förbättring av hjärtstoppsvården. 19

20 Arbetet med att förbättra hjärt- kärlhälsan i länet måste ske långsiktigt. Fortsatt arbete med kontinuerliga förbättringar inom alla enheter i landstinget är väsentligt. Landstingets bidrag till hälsofrämjande arbete kommer att fortgå och utvecklas. Landstingets hjärtprocessgrupp tar aktiv del i kvalitetsuppföljningen av hjärtsjukvården och har under utarbetat och implementerat ett antal förändringar i hjärtinfarktvården, särskilt avseende långsiktig uppföljning. Detta arbete kommer att fortsätt och under kommande år i större omfattning än hittills beröra även andra delar av hjärtsjukvården som förmaksflimmer och hjärtsvikt. Metoder för att ännu snabbare kunna sprida ny kunskap kring förebyggande och behandling av hjärtsjukdom bland alla inblandade behöver utvecklas. Karl Landergren, överläkare Telefon: E-post: Karl.Landergren@ltkalmar.se Strokesjukvård Landstinget förbättras inom några specifika indikatorer och ligger i övrigt kvar i samma relation till rikets resultat som vid föregående mätperioder får Kalmar län bäst resultat i landet i indikatorerna: Mediantid till trombolys Återinsjuknande efter stroke Test av sväljförmåga vid akut stroke Kalmar län har ett bättre resultat jämfört med riket i indikatorerna: Direktintag på strokeenhet Trombolysbehandling Blodfettssänkande behandling Blodtryckssänkande behandling Funktionsförmåga efter stroke Fullt tillgodosett behov av stöd och hjälp efter tre månader Kalmar län har ett sämre resultat än riket i indikatorerna: Dödlighet efter stroke Dödlighet efter sjukhusvårdad förstagångsstroke Blodförtunnande behandling vid stroke och förmaksflimmer Tillgodosedda behov av rehabilitering efter stroke efter 1 år 20

21 Rökstopp efter stroke Avseende mortalitetsindikatorerna har Kalmar län ända sedan mätningarna började i mitten av 90-talet legat signifikant sämre jämfört med riket. Så var fallet även En fördjupad analys av vilka subtyper av stroke som är överrepresenterade i dödlighetssiffrorna är nödvändig under det kommande året. Speciellt med tanke på nypublicerade forskningsresultat avseende hemikraniektomi vid malign mediainfarkt samt trombektomi vid ischemisk stroke. Avseende blodförtunnande läkemedel vid förmaksflimmer krävs en diskussion inom strokeenheternas läkargrupp om vilka patienter som inte kan anses vara lämpliga för antikoagulatiabehandling. Rekommenderade skattningsskalor för strokerisk (CHADS2Vasc) och blödningsrisk (HAS-bled) bör användas i bedömningen och skälen för att avstå ifrån antikoagulatia bör dokumenteras i patientjournalen. Avseende rehabiliteringsbehov efter ett år bör arbetet med att utveckla hemrehabilitering även i länets mindre kommuner intensifieras. Strokeprocessen avser att fortsätta det samarbete som initierats under hösten 2014 med landstingets rehabiliteringsenheter i denna fråga. Avseende rökstopp hos strokepatienter måste landstinget gemensamt med de prioriterade processerna lägga upp en strategi för huruvida rökavvänjning skall bedrivas inom primärvården eller att specifikt utbildade rökcoacher bör anställas inom slutenvården för att direkt i samband med insjuknandet insätta hjälp. Vid genomläsning av de senaste årens ( ) översiktsanalyser framgår med tydlighet att diskussionen i strokeprocessen kretsat kring just rehabiliteringsresultat och dödlighet. Resultaten grundar sig på en kontinuerlig verksamhet inom strokeprocessen, en tydlig närvaro av strokeöverläkare med intresse för långsiktighet och metodutveckling på avdelningarna samt en erfaren och kunnig vårdpersonal. Om dessa parametrar inte föreligger finns en uppenbar risk för att resultaten kommer att försämras inom några år. Dörr till nål-mediantiderna för trombolys har 2013 reducerats från 43 till 31 minuter. Mest anmärkningsvärt är att Dörr till nål för kvinnor reducerats från 54 till 24 minuter. Männens resultat kvarstår på 38 minuter. En annan markant förbättring ses i indikatorn Återinsjuknande efter stroke med en 24 % relativ förbättring och en förstaplats i riket. Detta kan bero på bättre följsamhet avseende sekundärprofylaktiska läkemedel, rökstopp med mera. En observation som bör beaktas är att ett alltför bra resultat inom denna indikator kan bero på att patienter fått en icke korrekt strokediagnos där alternativa differentialdiagnoser kan ha förbisetts. Dessa patienter kommer då av naturliga skäl inte återinsjukna och nämnaren späds ut. Denna felkälla kan ge en felaktigt positiv bild av den sekundärprofylaktiska behandlingseffekten. 21

22 Övriga indikatorer har inte förändrats nämnvärt. Stora konfidensintervall hos vissa av indikatorerna medger inte heller att några mer långtgående slutsatser kan dras. Strokeprocessen är under återuppstart där arbetet med de länsgemensamma problemen såsom mortalitetsresultaten kan avhandlas. En registratorsgrupp med länets registratorer i Riks-Stroke samarbetar kring de specifika problem med tolkning av riktlinjer för registrering som finns. Regionalt pågår ett samarbete med att ta fram ett regionalt vårdprogram som sedan kan implementeras i Vårdriktlinjer.se. Nationellt har länet närvaro i Nationella programrådet för stroke genom arbetsterapeut Ulla Bigelius. Samarbetet med rehabiliteringen och kommunerna kring att accelerera arbetet med hemrehabiliteringen bör intensifieras. Vårdriktlinjer.se behöver uppdateras och tillgängliggöras för all personal. Mer intensifierat samarbete kring utbildning av personal mellan strokeenheterna. Fördjupad analys av indikatorer som behöver förbättras. Anställning av strokeöverläkare på alla tre strokeenheterna En analys enligt ovan avseende den höga dödligheten efter stroke skall initieras. Andreas Hurve, specialistläkare Medicinkliniken Kalmar E-post: andreas.hurve@ltkalmar.se Telefon: Bengt Arvidsson Basenhetschef Kirurgkliniken, Västerviks sjukhus Telefon: E-post: bengt.arvidsson@ltkalmar.se Psykiatrisk vård Gällande undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen så har landstinget sämre resultat än riket, vilket kan tolkas som att patienter med psykiatrisk diagnos får sämre somatisk vård, detta gäller för hela riket. Vad gäller återinskrivning inom 14 respektive 28 dagar efter vård för schizofreni så ligger länet något sämre än rikssnittet. Detta kan peka på för korta vårdtider på grund av platsbrist men även på att vissa patienter under en tid har planerade 22

23 återinläggningar i avlastande syfte. Jämfört med riket har detta värde varierat påtagligt vilket förklaras av att det rör sig om en liten patientgrupp i ett relativt litet län. Återinskrivning inom 3 och 6 månader efter vård för schizofreni är ett värde som skulle kunna spegla öppenvårdens kvalitet och samverkan med kommun och dess insatser. Landstinget i Kalmars resultat är jämförbart med riket, i viss mån svårtolkat. Besök inom 30 dagar för Barn och ungdomspsykiatrin uppvisar goda siffror jämfört med riket, detta har uppnåtts med stora ansträngningar. Tillgängligheten inom Vuxenpsykiatrin är förhållandevis god, där är Kalmar över rikssnittet. Landstinget ger ECT vid svår depression och slutenvård i lägre omfattning än riket. Styrgruppen för Kvalitetsregister ECT har satt som mål att minst 40 % av patienter som vårdas i slutenvård för svår depression bör erhålla ECT. Vår aktuella siffra är 33,3 %. Det kan handla om lokala behandlingstraditioner samt att ECT i media svartmålats under en period. Landstinget är klart bättre än rikssnittet vad gäller depressionsskattning efter ECT, detta tack vare intensivt arbete med denna fråga i samband med införandet av kvalitetsregister ECT. Vad gäller följsamhet till läkemedelsbehandling vid depression så ligger samtliga landsting i landet relativt jämt på en låg nivå. Orsaken till detta är svårt att avgöra, men generellt så är följsamheten till långtidsbehandlingar relativt dålig. Återfall i brottslig gärning efter rättspsykiatrisk vård visar att länet ligger bättre än riket i övrigt. Det rör sig dock om statistiskt mycket osäkra tal där det är svårt att dra tydliga slutsatser. Vad gäller fetma bland patienter i rättspsykiatrisk vård så ligger länet ungefär som riket i övrigt, anledningen till detta är svår att veta, då det rör sig om så pass få patienter ökar påverkan av slumpfaktor. Vad gäller antipsykotisk medicinering för patienter med schizofreni så ligger alla landsting relativt jämt, Kalmar ligger över rikssnittet. Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för patienter med psykiatrisk diagnos har legat högt under många års tid, värdet 2013 är marginellt bättre jämfört med tidigare. Vad gäller återinskrivningar inom psykiatrin för patienter med schizofreni på både lång och kort tid så varierar siffrorna över åren, det avviker dock inte från riket på ett nämnvärt sätt åt något håll. Resultatet på tillgänglighet inom Barn- och ungdomspsykiatrin har inte förändrats. Resultat inom Vuxenpsykiatri har förbättrats något de senaste åren. Vad gäller andelen som får ECT vid svår depression så har Kalmars siffror förbättrats succesivt de senaste åren. Resultatet av depressionsskattning efter ECT har succesivt förbättrats de senaste åren. 23

24 Resultaten vad gäller följsamhet till antidepressiv behandling med läkemedel så har resultaten varit relativt oförändrade de senaste åren. Vad gäller återfall i brottslig gärning så har Kalmars resultat försämrats sedan föregående mätning som kan förklaras av att det rör sig om så pass små tal att det inte går att dra några slutsatser. Sedan föregående mätning har andelen patienter med fetma inom rättspsykiatri ökat, det kan bero på enstaka patienter då materialet är så pass litet. Resultaten för antipsykotiskt läkemedel har inte förändrats nämnvärt över åren. Fokus på Metabol screening inom psykiatrin för att kartlägga patienter med risk för somatisk sjuklighet. Fortsatt tillgänglighet inom Barn- och ungdomspsykiatrin kräver intensivt rekryteringsarbete för att få fler medarbetare. Vad gäller ECT så ingår Kalmar i ett nationellt kvalitetsregister. Arbetet med kvalitetsregistret fortsätter som tidigare och utvärderas kontinuerligt i samband med att resultaten rapporteras ut halvårsvis. Vad gäller rättspsykiatrisk vård så deltar vi i Kvalitetsregistret Rättspsyk. Gällande metabola avvikelser hos rättspsykiatriska patienter pågår ett samarbete med medicinkliniken där man regelbundet genomför metabol screening och jobbar på att hitta fler möjligheter till fysisk aktivitet. En klinisk farmaceut är knuten till Psykiatriförvaltningen som bidrar till mycket kunskapsspridning och större medvetenhet kring antipsykotikas betydelse för patientgruppen. Samarbetsprojekt påbörjade med Primärvård och sjukhusvård under det gångna året i syfte att bättre fånga upp somatisk sjuklighet. Vad gäller ECT-behandling så pågår ett ständigt arbete med att öka mängden behandlingar genom bland annat utökat informationsarbete till patienterna och med kvalitetsarbete i ECT-teamen. Charlotta Brunner Överläkare, vuxenpsykiatri söder Tel: alt E-post: charlotta.brunner@ltkalmar.se Kirurgisk behandling När det gäller återfall efter bråckkirurgi så har Landstinget i Kalmar län en nivå som motsvarar riket i övrigt. Om man jämför sjukhusen i länet så bör man ha i åtanke att man på Oskarshamns sjukhus opererar utvalda selekterade fall medan man på 24

25 länssjukhuset i Kalmar opererar akuta och mer komplicerade fall. På Västerviks sjukhus utgör patienterna en blandning av dessa två subgrupper. Andelen patienter som opererats för ljumskbråck i dagkirurgi har tidigare varit något högre i Landstinget i Kalmar län jämfört med riket i övrigt. I aktuella siffror har denna andel nu sjunkit med cirka 10 %. Vad gäller kvinnor så är siffran klart lägre. Det bör dock lyftas fram att kvinnor oftast har en annan typ av ljumskbråck än män. Vidare är det känt att kvinnor generellt opereras förhållandevis mer frekvent akut. Kvinnorna utgör även endast cirka 10 % av de som opererats för ljumskbråck. För variabeln Andelen döda inom 1 år efter sjukhusvård för blödande magsår är nivån för landstinget i Kalmar län som för riket i övrigt. Detta är en klar förbättring jämfört med tidigare år. Vad gäller detta utfall kan man inte fastställa att det skulle röra sig om en förbättring av behandling då det ofta förelegat en felregistrering. Exempelvis har andra orsaker till blödning i magsäcken felaktigt kodats som blödande magsår. Uppföljning efter obesitas kirurgi efter 2 år (i tidigare Öppna jämförelser 1 år) ligger landstinget bättre än rikssnittet men något sämre än värdet förra året. I allt större omfattning sker nu 2-årsuppföljningen inom primärvården, en åtgärd som är under uppbyggnad. För denna patientgrupp ligger minskningen av övervikt 1 år efter operation stabilt på samma nivå som riksgenomsnittet i landstinget. Kostnaden per DRG-poäng för obesitaskirurgi varierar i länet beroende på sjukhus. Andelen miniinvasivt bortagande av gallblåsa ökar från att ha legat klart under riksgenomsnittet till att ligga strax under. Komplikationerna vid galloperation ligger i år på rikssnittet vilket är lägre än förra året. Det bör dock understrykas att man i denna variabel blandar tämligen lindriga komplikationer med betydligt mer allvarliga. Vidare har landstinget i Kalmar län en mycket låg (även lägre jämfört med tidigare) andel av antibiotikaanvändning vid denna typ av ingrepp (lägst i landet) vilket är gynnsamt. Andelen patienter som opererats inom 14 dagar vid symptomgivande förträngning av halspulsådern har tydligt ökat och ligger nu på riksgenomsnittet. Vidare ligger Kalmar län under riksgenomsnittet vad gäller död efter planerad operation för aortaaneurysm och klart under gällande risk för död eller amputation efter operation av kärlförträngning i ben. I nuläget ligger Landstinget i Kalmar län bättre än riksgenomsnittet vad gäller besök till allmänkirurgi inom 90 dagar. Under aktuellt år har extrainsatser gjorts för att hantera köer. Under 2014 har en tendens till ökande köer noterats trots att antalet mottagningsbesök ökat. Generellt har en förbättring skett. Ett undantag är andelen bråckoperationer som utförts i öppen vård. 25