Områdeskommentarer Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2014

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Områdeskommentarer Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2014"

Transkript

1 Områdeskommentarer Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2014 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka på områdesrubriken nedan för att hamna direkt på områdestexten. Övergripande resultat... 2 Dödlighet, hälsotillstånd med mera... 2 Säker vård, undvikbar slutenvård med mera... 3 Hälsoinriktad sjukvård... 5 Förtroende och patienterfarenheter... 6 Tillgänglighet... 7 Kostnader... 8 Sjukdomsområden Graviditet, förlossnings- och nyföddhetsvård Kvinnosjukvård Ortopedisk sjukvård Reumatoid artrit Diabetesvård Hjärtsjukvård Strokesjukvård Psykiatrisk vård Kirurgisk behandling Intensivvård Ögonsjukvård Vård i livets slutskede palliativ vård Annan vård Multipel skleros - MS HIV Celebral Pares

2 Övergripande resultat Dödlighet, hälsotillstånd med mera Indikatorerna i detta avsnitt är övergripande i den meningen att de i huvudsak inte avser specifika sjukdomsgrupper eller behandlingar utan skall spegla mera övergripande hälsoutfall och den förebyggande hälsovården. I måtten ingår sjukdomsgrupper som påverkas av såväl livsvillkor som levnadsvanor och olika medicinska insatser. För en stor majoritet av indikatorer ligger landstinget i nivå med riket som helhet. Dödligheten efter stroke ligger dock sedan flera år över rikssnitt. Orsakerna till detta är svåra att bedöma, särskilt som stroke är ett samlingsbegrepp för flera sjukdomar. En mer detaljerad analys behöver göras. Avseende indikatorn självmord i befolkningen ligger landstinget också högt, särskilt för män. Det absoluta antalet självmord är dock lågt och slumpen kan ha betydelse. Den mer långsiktiga TRENDvariabel som redovisas visar ett självmordstal i nivå med riket. Betydelsen av socioekonomiska bakgrundsvariabler för flera av indikatorerna inom området har uppmärksammats allt mer. Medelinkomst och utbildningsnivå i befolkningen är exempel på sådana faktorer där befolkningen i länet har sämre förutsättningar än riket i övrigt. Femårsöverlevnaden i cancer är signifikant högre i länet jämfört med riket i övrigt vilket tolkas som ett tecken på att bland annat förbättringsarbeten och kompetensutvecklingsinsatser inom området haft effekt. Det har sedan föregående mätperiod skett förbättring i en stor majoritet av indikatorerna. För sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet och femårsöverlevnad i cancer är förbättringarna statistiskt säkerställda. Det pågår ett systematiskt arbete såväl för att förbättra vårdprocesserna som för att förbättra levnadsvanor och livsvillkor för länets medborgare. Detta arbete bör på sikt påverka dödligheten i flera stora folksjukdomar och behovet av slutenvård för dessa patientgrupper. Avseende självmord pågår förbättringsarbete på flera nivåer. Frågan angrips både inom psykiatrin och i mer befolkningsinriktat, förbyggande, perspektiv. Det systematiska arbetet med att förbättra medborgarnas levnadsvanor och livsvillkor fortsätter genom gemensamma handlingsplaner för kommuner och landstinget. Landstinget har förbundit sig att genomföra stora satsningar på förebyggande arbete i den nya Landstingsplanen gällande år

3 Ett omfattande riktlinje- och effektiviseringsarbete av vårdprocesserna för flera stora patientgrupper pågår och inom ramen för detta arbete sker olika förbättringsinsatser. Olika informations och kompetenshöjande insatser riktat mot såväl personal som befolkningen planeras. Karl Landergren, överläkare Telefon: E-post: Säker vård, undvikbar slutenvård med mera Indikatorerna inom området ligger med något undantag bättre än medelvärdet i riket. Undantaget är Undvikbar slutenvård. Det pågår ett medvetet förbättringsarbete men indikatorn är ett exempel på befästa rutiner och komplicerade processer som berör många aktörer och därför inte så lätt att förändra. Andel patienter med trycksår som är bättre än rikets medelvärde är ett exempel på en annan art av indikator som är lättare att påverka med riktade insatser. Flera av indikatorerna ingår i Öppna jämförelser för första gången vilket innebär att jämförelseår saknas. För tidigare kända indikatorer är resultatet bra eller bättre. Undantaget är Undvikbar slutenvård. Undvikbar slutenvård Varje sjukhus har regelbundna möten med respektive kommuner i upptagningsområdet där förbättringar för gemensamma patienterna diskuteras och beslutas. Överbeläggningar och utlokaliseringar Under sommarens semesterperiod finns en större andel överbeläggningar. Planeringen av verksamheten under sommarperioden får mycket uppmärksamhet och pågår numera i stort sett hela året. Utskrivningsklara patienter Varje sjukhus har regelbundna möten med respektive kommuner i upptagningsområdet där förbättringar för gemensamma patienterna diskuteras och beslutas. Trycksår i sluten vård 3

4 Utbildningsinsatser pågår till vilka även kommunens personal bjuds in. En kontinuerlig uppdatering av material och hjälpmedel sker. Responstid för ambulans Under hösten har en dagbil i Gamleby utökat sin arbetstid till dygnsbil, en lättvårdsbil tillkommit i Västervik. Vårdrelaterade infektioner Implementering av Infektionsverktyget och projekt med minskad antibiotikaanvändning pågår. Opererande verksamheter arbetar ständigt med att minska frekvensen postoperativa infektioner. Inskrivningar i slutenvård de sista 30 dagarna i livet Inom ramen för Bättre liv för sjuka äldre har denna indikator (alla diagnoser) funnits med sista året. Man har inom det arbetet haft svårt att identifiera orsaker men har riktat in sig på arbetet med att förfina överrapporteringssystem och att få till bra gemensamma och sökbara individuella vårdplaner mellan landsting och kommuner den så kallade SIP:en. Detta arbete startade våren Undvikbar slutenvård Arbete pågår och planeras inom ett flertal områden. Fortsatt arbete i de prioriterade processerna med preventivt arbetet och medicinska resultaten. Identifiering av riskpatienter i primärvården och inför utskrivning från slutenvården. Förbättrad samverkan med länets kommuner, förstärkning av hemsjukvården med hembesök och införande av beslutstöd för kommunens sjuksköterskor vid akuta sjukdomstillstånd. Överbeläggningar och utlokaliseringar Handlingsplanen är att optimera planeringen inför semesterperioden så att en god och säker vård kan bedrivas med minimalt antal överbeläggningar. Utskrivningsklara patienter på sjukhus En länsövergripande ledningsgrupp mellan landsting och de 12 kommunerna är bildad sedan drygt ett år. Inom ramen för den har det påbörjats ett brett förbättringsarbete som berör alla parter. Trycksår i sluten vård Fortsatt fokus i central arbetsgrupp samt stöd till lokalt ansvariga i deras insatser för bred utbildning och deras råd vid enskilda vårdsituationer. Responstid för ambulans Vi skall följa upp den inverkan lättvårdsbilen i Västervik får. Utvärdera om den är rätt placerad, om behov av fler finns i länet? Vi undersöker även om det finns någon ekonomisk vinst i att ha en dagbil i tjänst under helgen för långtransporter som vi ofta får tacka nej till nu. Vårdrelaterade infektioner 4

5 Hög kvalitet på medicinsk verksamhet i kombination med tillräcklig bemanning med erforderlig kompetens och engagerad personal är en grundförutsättning för att kunna sänka risken för en vårdrelaterad infektion Inskrivningar i slutenvård de sista 30 dagarna i livet Se ovan Ragnhild Holmberg Hälso- och sjukvårdsdirektör Telefon: E-post: Hälsoinriktad sjukvård Indikatorområdet hälsoinriktad vård omfattar ett antal skilda indikatorer med den gemensamma nämnaren att de beskriver hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande insatser. Jämfört med riket i övrigt uppvisar Kalmar län signifikant bättre resultat för indikatorerna MPR - vaccination av barn, screening för riskbruk av alkohol under graviditet och artrosskola före höftprotesoperation. Sämre resultat än medel för riket ses avseende tobaksvanor under graviditet och fysisk aktivitet vid diabetes. Screening för riskbruk av alkohol samt MPR-vaccination av barn är stabila över de senaste åren. Artrosskola är under stadig tillväxt. Även om resultatet är bra jämfört med riket så är det önskvärt att en större andel av artrospatienterna deltar i artrosskola. Tobaksvanor under graviditet liksom fysisk aktivitet vid diabetes är båda nya för året. Båda är angelägna förbättringsområden. Flertalet indikatorer har förbättrats även om förändringarna ligger inom den statistiska felmarginalen. Störst förbättring ses avseende rökstopp efter hjärtinfarkt samt fysiskt träningsprogram efter hjärtinfarkt. Förbättringar inom hälsoinriktad vård kräver breda insatser på flera plan. Inom det prioriterade processarbetet finns flera exempel på initiativ inom det sjukdomsförebyggande arbetet. Detta gäller särskilt hjärtsjukvård, diabetes och stroke. Mer befolkningsinriktade åtgärder kring fysisk aktivitet och rökning pågår också. Utbyggnad av artrosskolor pågår. Landstinget har förbundit sig att genomföra stora satsningar på förebyggande arbete i den nya Landstingsplanen gällande år Det prioriterade processarbetet 5

6 bör under kommande år kunna bli mer aktivt inom de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande delarna av respektive vårdkedjor. Karl Landergren, basenhetschef, överläkare Telefon: E-post: Förtroende och patienterfarenheter I samtliga indikatorer inom detta område har Landstinget i Kalmar län ett stabilt mycket bra resultat och resultat som ligger högt över eller över snittet i riket. När det gäller frågor om förtroende för våra hälsocentraler och sjukhus samt andel i befolkningen som anser att de har tillgång vård och behandling så når landstingets sjukhus landets högsta resultat. När det gäller bemötande, information och delaktighet ligger landstinget stabilt med ett gott resultat. När det gäller befolkningens uppfattning om vård på lika villkor ligger vi totalt sett 20 procent bättre än riket. Viktiga förklaringar till det goda resultatet är att sjukvården i Kalmar län är väl spridd geografiskt och har bra tillgänglighet och nöjda patienter. Skickliga medarbetare som alltid har patienten i fokus skapar trygghet och en säker vård, som i sin tur innebär ett högt förtroende för sjukvården. Vi har ett stabilt mycket bra resultat. Patienternas bedömning av tillgång till sjukvård har förbättrats, övriga indikatorer ligger på en hög nivå, men en något lägre nivå än föregående mätningar. Vi har ett stabilt mycket bra resultat. Bra bemötande är ett av vårt landstings fokusområden för att nå målet om högkvalitativ och säker vård. Tillgång till en köfri vård med hög tillgänglighet och vård på lika villkor är andra fokusområden. Det starka fokus som hela landstinget haft på dessa frågor har bidragit till ett mycket gott resultat, men det finns många förbättringsområden. Bland annat innebär införande av den nya Patientlagen en möjlighet att ytterligare förstärka patienternas delaktighet och inflytande över sin egen vård, vilket också påverkar grad av nöjdhet. Inom primärvården finns förbättringspotential inom områdena bemötande, information och förtroende, då värdena försämrats, även om resultatet är en nationellt hög nivå. Utveckling inom e-hälsa är ett annat område där förbättringsåtgärder pågår. Bland annat implementeras basutbud för e-tjänster inom 1177 Vårdguiden och flera projekt 6

7 för att öka tillgänglighet till exempel genom tidbokning pågår såväl inom primär- som sjukhusvård. Att regelbundet efterfråga resultaten från ledningens håll samt att metodiskt ha uppe frågorna på arbetsplatsträffar håller frågan levande. Fokus på värdegrundsfrågor i hela organisationen har bidragit i arbetet med förtroende och bemötande. Kontinuerlig kompetensutveckling och ett alltmer processinriktat arbetssätt syftar till att ytterligare öka förtroendet hos patienterna. Kompetensutvecklingen sker inte bara utifrån profession och yrke, utan även inom förbättringskunskap eftersom landstingets medarbetare ständigt arbetar med att förbättra verksamheten. Utveckling av e-hälsa och invånartjänster ska också användas för att förbättra service och tillgänglighet för medborgare och patienter. Varje sjukhus och hälsovalsenhet har ansvar att ta upp resultat vid utvecklingsdagar och som grund för förbättring. Man arbetar också med handlingsplaner för att ytterligare förbättra sina resultat inom området och införandet av nya Patientlagen är i fokus inom hela hälso- och sjukvården. Införande av individuella vårdöverenskommelser och kontaktsjuksköterskor är konkreta exempel på förbättringsåtgärd inom området vid landstingets sjukhus. Anna Strömblad Kommunikationsdirektör Telefon: E-post: Tillgänglighet Landstinget i Kalmar län har vid jämförelse med andra landsting en god tillgänglighet både till primärvårdsenheter och till sjukhus. Detta är ett resultat av ett långvarigt och målmedvetet arbete. Målet är en köfri vård för länets befolkning Det sammanvägda resultatet för tillgängligheten har förbättrats i jämförelse med Tillgängligheten har förbättrats ur ett femårsperspektiv och ligger med mindre variationer på en stabil nivå sedan Tillgängligheten mäts fortlöpande och resultaten ligger till grund för såväl ett 7

8 medvetet förhållningssätt som för riktade aktiviteter. Resultaten presenteras regelbundet på landstingsstyrelsen. Exempel på aktiviteter är kvalitetsarbete avseende remissrutiner mellan primärvård och sjukhusvård. Avancerad tillgänglighet - från misstanke till behandling på 28 dagar - för cancerpatientgrupper är beslutat inom ramen för Regionalt Cancercentrum och mätmetoder är under framtagande. Respektive kliniks resultat följs upp varje månad och åtgärder vidtas direkt i syfte att korrigera så att vårdgarantin hålls. Tillgänglighetsparametrar inom primärvården följs upp inom ramen för Hälsoval och är kopplade till kvalitetsersättning. Handlingsplanerna inriktar sig på aktiviteter för att nå en köfri vård inom den planerbara verksamheten på hälsovalsenheter och sjukhus. Resultaten och handlingsplanerna följs upp regelbundet på varje klinik, i ledningsgrupper och på landstingsstyrelsen, i syfte att kontinuerligt förbättra resultaten. Det sker också ett aktivt arbete genom arbetsplatsträffar och genom systematiskt förbättringsarbete. Ragnhild Holmberg Hälso- och sjukvårdsdirektör Telefon: E-post: Ewa Ahlin Karlsson Tf Enhetschef Hälsoval Telefon: E-post: Kostnader Landstinget i Kalmar län ligger som vid tidigare års mätning bra till vad gäller kostnadsindikatorerna. Landstinget har fjärde lägsta strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnad i riket och lägst kostnad per konsumerad DRG. Kostnad per konsumerad DRG är ett sätt att uppskatta hälso- och sjukvårdens produktivitet. Landstinget har rikets lägsta kostnad i förhållande till konsumerad DRGpoäng (7,9 % lägre än rikssnitt). Skillnader mellan landstingen kan förklaras av olika kvalitet på den primära kodningen av åtgärder och diagnoser. Nyckeltalet tar inte heller hänsyn till strukturella aspekter och patientmix. 8

9 Landstinget har en högre kostnad än rikssnittet för primärvård. Indikatorn Kostnad per vårdkontakt i primärvård är grov och speglar inte primärvårdsinsatsens innehåll, tids- eller resursåtgång. Landstingets nettokostnadsutveckling fortsätter att öka något under 2013 vilket avspeglar sig i samtliga nyckeltal. Arbetet med att förbättra registreringskvalitet i diagnos och åtgärder fortsätter. Genom systematiskt förbättringsarbete är ambitionen att Landstinget ska ha en fortsatt låg kostnadsutveckling. Kvalitetssäkring av utdata ska säkerställa att nyckeltalen ger en rättvisande bild. Ingeborg Eriksson Gunnarsson Ekonomidirektör Telefon: E-post: 9

10 Sjukdomsområden Graviditet, förlossnings- och nyföddhetsvård Avseende medicinska aborter före vecka nio, så har Kalmar län sedan en lång tid tillbaka legat på en hög och stabil nivå och i detta material ligger resultatet något högre än genomsnittet i riket. Det är klart färre barn i länet som drabbas av neonatala infektioner jämfört med genomsnittet i riket och den skillnaden är statistiskt säkerställd. När det gäller andelen dödfödda barn, barn med låg Apgar-poäng och barn som avlider inom 28 dagar efter födelsen, är nivån generellt mycket låg i hela landet och det finns ingen säkerställd statistisk skillnad jämfört med andra landsting. Andelen förstföderskor som får allvarligare bristningar ligger något över genomsnittet i övriga riket. Andelen kejsarsnitt hos förstföderskor är något lägre än genomsnittet i riket. Sedan förra mätningen har det skett en markant förbättring avseende indikatorn neonatal dödlighet och det är även en tydlig förbättring avseende dödfödda barn och barn med låg Apgar-poäng. Andelen medicinska aborter samt bristningar hos förstföderskor är väsentligen oförändrad. För neonatala infektioner och kejsarsnitt hos förstföderskor saknas jämförande material I dagsläget görs en hög andel av alla aborter före vecka 12 med medicinsk metod och vi strävar efter att upprätthålla denna höga nivå. Vi har kontinuerligt fokus på förebyggande arbete inom mödravården och tydliga program utifrån nationella riktlinjer för att fånga upp riskgraviditeter, vilka kräver särskilt omhändertagande under graviditet och förlossning. Fortbildning sker både internt och externt avseende fosterövervakning (CTG), förebyggande av bäckenbottenskador samt prenatal (före födseln) ultraljudsdiagnostik. Både på förlossnings- och neonatalavdelningar sker återkommande scenarioträning av akuta händelser samt omhändertagande av akut sjuka nyfödda barn. Inom neonatalvården pågår planering för ombyggnad av neonatalavdelningarna för att möjliggöra isolering för att minska risken för infektioner ytterligare. 10

11 Under 2014 har klinikerna gått med i det nystartade i bristningsregistret som är del inom det gynekologiska kvalitetsregistret och som möjliggör strukturerad uppföljning av dessa skador. Det sker en kontinuerlig uppföljning av alla kejsarsnitt och det finns tydliga kriterier för vilka kvinnor som ska genomgå kejsarsnittsförlossning. Förlossningsrädda kvinnor erbjuds särskilt omhändertagande och förberedelse inför förlossningen. Inom förlossnings- och mödrahälsohälsovården pågår sedan flera år ett aktivt kvalitetsarbete inom den regionala medicinska programgruppen i sydöstra regionen, med årliga rapporter där klinikerna jämför sig avseende olika kvalitetsparametrar. Fortsatt fokus på förebyggande arbete inom mödrahälsovården och kontinuerlig uppdatering av program utifrån nationella riktlinjer för att fånga upp riskgraviditeter. Alla dödfödda barn och neonatala dödsfall följs upp noggrant med omfattande provtagning och undersökning för att hitta eventuella undvikbara orsaker. För att upprätthålla en god kvalitet på vård i samband med graviditet och förlossning, krävs regelbunden intern och extern fortbildning. Till det hör återkommande scenarioträning av akuta situationer och utbildning i fosterövervakning under förlossningen, CTG. För att hålla en låg andel av kejsarsnitt krävs fortsatt fokus på kriterier och god handläggning av förlossningsrädsla. Det är av största vikt att bristningar förebyggs, diagnostiseras och åtgärdas i samband med förlossning, vilket kräver fortsatt fortbildning och strukturerad uppföljning, där bristningsregistret kan vara till hjälp. Inom sydöstra regionen fortsätter det kvalitetsarbete som är av stor betydelse för kvinnoklinikerna i länet. Lena Arvidsson Basenhetschef Kvinnokliniken, Västervik Telefon: E-post: Kvinnosjukvård En stor del av kvalitetsparametrarna inom kvinnosjukvården tas ur det nationella kvalitetsregistret för gynekologisk kirurgi. För att kunna dra några slutsatser ur registret krävs en hög följsamhet till registret. För att belysa detta redovisas hur stor andel av patienterna som har besvarat enkäten 8 veckor efter gynekologisk operation, samt i hur hög grad som den är läkarbedömd. Då den postoperativa uppföljningen till stor del sker via dessa enkäter är det också av största vikt att dessa 11

12 bedöms för att patienterna ska få adekvat uppföljning. Vi har i länet en hög följsamhet till registret med hög andel besvarade enkäter och 97.9 % är läkarbedömda. Resultatet är bättre än genomsnittet i riket och skillnaden är statistiskt säkerställd. Vi har få oönskade händelser efter livmoderoperation och resultatet är klart bättre än genomsnittet för riket. Andelen patienter som uppger att de varit komplikationsfria efter livmoder-, framfalls-, äggstocks-, äggledar- och inkontinensoperation ligger bättre än eller i nivå med genomsnittet i riket. Vi har bra rutiner och god kontinuitet med en välfungerande vårdkedja vid olika operationer. Vid inkontinens är operationerna koncentrerade till få operatörer. Resultatet för patientrapporterad kontinens ligger strax under genomsnittet för riket. Då det är få operationer som ingår, kan man inte dra några statistiska slutsatser. Vi gör i länet färre livmoderoperationer med minimalinvasiv teknik d.v.s. med titthålskirurgi alternativt via vagina. Vid operationerna på äggledare och äggstockar görs 75 % med titthålsteknik, vilket är signifikant lägre än genomsnittet i riket. Vi har länge legat på denna nivå som tidigare har varit bra, men man har nationellt ökat andelen ytterligare. Det görs också färre framfallsoperationer i dagkirurgi. Vi har en mycket god tillgänglighet till både besök och operation inom kvinnosjukvården i länet. Resultatet har förbättrats för oönskade händelser vid livmoderoperation och för komplikationer i samband med inkontinenskirurgi. Andelen dagkirurgiska operationer vid framfall ligger lägre. För övriga parametrar saknas jämförande data. Vi har fokus på patientsäkerhet inklusive förebyggande av vårdrelaterade infektioner och andra oönskade händelser. Kontinuerlig fortbildning i operationsteknik och operationshandledning samt översyn av operationsutrustning. Simulatorträning. Titthålsoperationer kräver träning av tekniska färdigheter och inlärningskurvan är ganska lång och simulatorträning är av värde. För att öka den dagkirurgiska operationsverksamheten sker en översyn av rutiner, till exempel har dagkirurgisk operation av framfall införts senaste åren. Patientinformation ses över. Inom kvinnosjukvården pågår sedan flera år ett aktivt kvalitetsarbete inom den regionala medicinska programgruppen i sydöstra regionen, med årliga rapporter där klinikerna jämför sig avseende olika kvalitetsparametrar. Fortsatt fokus på patientsäkerhet och uppföljning av oönskade händelser. Den kirurgiska verksamheten kräver kontinuerlig utbildning, träning, handledning, tekniska färdigheter och adekvat utrustning. 12

13 Vi strävar efter att minimalinvasiv teknik ska användas när det är tekniskt möjligt vid operationer på livmoder, äggledare och äggstockar, utan att man äventyrar den medicinska säkerheten. Vi har som mål är att ingen patient ska behöva vara inlagd i samband med operation om det inte krävs av medicinska eller sociala skäl. För att uppnå goda medicinska resultat och god tillgänglighet inom kvinnosjukvården krävs fortsatt arbete för att säkerställa god bemanning. Inom sydöstra regionen fortsätter det kvalitetsarbete som är av stor betydelse för kvinnoklinikerna i länet. Lena Arvidsson Basenhetschef Kvinnokliniken, Västervik Telefon: E-post: Ortopedisk sjukvård Sett till den övergripande profilen Ortopedisk vård för Landstinget i Kalmar län ligger länet mycket bra till ur ett nationellt perspektiv. Av områdets 22 indikatorer är det bara 2 indikatorer som ligger under rikssnittet och där har man gjort ett aktivt val, alternativt är indikatorn beroende av externa faktorer som inte låter sig påverkas. Ledproteskirurgi: 10 - årsöverlevnad efter knä resp. höftproteskirurgi visar toppvärden (3: e resp. 2:a plats riket). Patientskattad förbättring respektive patienttillfredsställelse efter höftproteskirurgi ligger i topp (4: e resp. 5:e plats). Reoperation inom 2 år efter höftoperation har förbättrats markant sista året och här intar länet nu en 3:e plats. När det gäller oväntade händelser (advers events) inom 30 dagar har vi förbättrat oss och ligger på 5: e plats. Tillgänglighet har i många år varit länets honnörsord. Här toppar vi när det gäller besök till ortopedmottagning och operation för höft och knäprotesoperation. Inom området ledproteskirurgin är resultaten sålunda mycket goda och förbättring har skett över tid. Det finns en genomtänkt struktur och ett numera koncentrerat förhållningssätt på respektive klinik att hantera dessa patientgrupper. Fokus på kvalitetsdetaljer i vårdprocessen och fortsatt koncentration skulle ytterligare marginellt kunna lyfta resultaten. 13

14 Höftfrakturer: Inom området höftfrakturer ligger landstinget i topp när det gäller väntetiden till operation. Överlevnaden vid halvprotes ligger på riksgenomsnittet, men här är det mycket små skillnader i riket. Antalet protesopererade har sjunkit med 10 % och ligger nu klart under riksgenomsnittet och målnivån på ca 65 %. Ett förväntat resultat efter ökad differentiering av operationsmetod. Mortaliteten ökar ju större operation som utförs. Individuella bedömningar av patienternas allmäntillstånd och övriga komplicerande sjukdomar styr i stor utsträckning vilken operationsmetod som väljs. Inom området åter till eget boende efter 4 månader är antalet färre än tidigare. Analys av vilka patienter som inte återgått till ursprungligt boende krävs. Denna indikator varierar inte obetydligt i värde och är därmed svår att tolka. Kan bero på förhållandevis god tillgång till särskilda boenden men också på rehabiliteringsprocessen efter operation. Inom området höftfrakturer har vi utifrån riksgenomsnittet en vikande trend i antalet protesopererade och utskrivning till eget boende. Här torde man inom akutenheterna vara observant på det som diskuteras inom professionen samt inte släppa greppet om sin rehabiliteringskedja inklusive kontaktytan gentemot kommunen. Osteoporos: Kalmar län har en signifikant större andel patienter med aktiv osteoporosbehandling än riket (5: e plats). Resultaten är bättre än tidigare. Den länsövergripande osteoporosgruppen med företrädare för primärvården, ortopedkliniken, geriatriska kliniken, medicinkliniken och fysiologiska kliniken arbetar aktivt med att optimera vårdkedjan för patienter med misstänkt osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer. Åter 5 år efter en osteoporosfraktur är en ny indikator. Kalmar län ligger på 7: e plats. Speglar egentligen hur väl vårdkedjan för osteoporos fungerar. Inom området osteoporos hamnar vi över riksgenomsnittet. Viktigt att osteoporosgruppen fortsätter sitt arbete. En stor del av ansvaret ligger inom primärvården och kommunerna när det gäller osteoporosbehandling respektive fallprevention. Ryggkirurgi: Patientrapporterad förbättring efter spinal stenos operation ligger på 6: e plats och därmed över riksgenomsnittet. En viss förbättring har skett jämfört med tidigare. När det gäller patientrapporterad förbättring efter diskbråckskirurgi har en viss försämring skett men ligger på riksgenomsnittet. Förklaringen här kan vara att man har opererat flera svårare fall som tidigare remitterades till universitetsklinik. Tittar man på patientskattad (EQ5D = större begrepp jämfört med ovan som bara handlar om bensmärta)) förbättring för både diskbråckskirurgi och kirurgi vid spinal stenos hamnar Kalmar län på en 2: a plats. 14

15 Inom området ryggkirurgi har en tidigare koncentration av verksamheten påverkat utvecklingen positivt. Tekniken, utrustning och patienturval är avgörande för resultaten. Resursen för ryggkirurgi kan komma att minska framöver vilket kan leda till sämre resultat, sämre tillgänglighet och ökade kostnader. Korsbandskirurgi: Här finns två indikatorer med tveksamt värde. Resultat 2 år efter korsbandsrekonstruktion mätt med ett knäspecifikt formulär ger att Kalmar län hamnar på 9: e plats. Svarsfrekvensen i Sverige är 47 % och i Kalmar län 43 %. Med så låg svarsfrekvens kan ingen större vikt läggas på utfallet. Antalet utbytesoperationen i förhållande till antalet förstaoperationer är den andra indikatorn. Antalet är generellt få och värderingen om det är bra eller dåligt med många eller få är höljt i ett dunkel. Inom korbandsområdet är indikatorvalen tveksamma. Kostnad per vårdtillfälle. Redovisas på sjukhusnivå. Kostnad per vårdtillfälle för knäprotesoperation och total höftprotesoperation ligger nära rikets medeltal. Kalmar och Västervik har en lägre kostnad jämfört med Oskarshamn. Kostnadsskillnaderna mellan länets tre sjukhus behöver analyseras vidare. Se ovan. Se ovan. Se ovan. Dan Eriksson Verksamhetschef, Överläkare ortopedi Oskarshamn Telefon: E-post: 15

16 Reumatoid artrit Fler patienter får behandling med biologiska läkemedel i Landstinget i Kalmar län jämfört med i riket som helhet. Män i något högre utsträckning än kvinnor Effekten vid första behandling med biologiskt läkemedel är dock något sämre än i riket. Möjligen kan detta förklaras med att biologisk behandling satts in något sent i sjukdomsförloppet då ledskador redan uppstått. Insättning av dessa läkemedel har nu ökats med förhoppning om tidig behandling för fler patienter. Det är ännu för tidigt att se utfall av detta. Resultaten redovisas inte uppdelat på kön varför analyser i kvalitetsregistret behöver göras. Inrapporteringskvaliteten till kvalitetsregistret kan möjligen också påverka resultatet. För Patientrapporterad hälsa vid behandling med biologiskt läkemedel är länets resultat detsamma som i riket för kvinnor, men bättre för män. De flesta patienterna kommer till besök inom 90 dagar. Vilket ligger på samma nivå som i riket. För indikatorn Biologiska läkemedel vid Reumatoid artrit är resultatet i Landstinget i Kalmar län högre i år jämfört med föregående år och i jämförelser med riket. Den Patientrapporterad hälsa vid behandling med biologiskt läkemedel är oförändrat för kvinnor, men bättre för män. Resultatet för tillgängligheten är oförändrat. Målet är att följa de nationella rekommendationerna avseende behandling för Reumatoid artrit. Länsgemensamma möten hålls för att ha samsyn inom området. För att även Oskarshamn ska delta i dessa möten pågår arbete för att lösa problematiken med avsaknad av fast reumatolog i Oskarshamn. Vad gäller Biologiska läkemedel vid Reumatoid artrit finns det svårigheter i att avgöra vad som innebär en förbättring. Det är något oklart vilket resultat som är optimalt, både vad gäller hela patientgruppen och för kvinnor respektive män. Fördjupad analys krävs. När det gäller Patientrapporterad hälsa vid behandling med biologiskt läkemedel, förväntas analyser av jämställdhetsperspektivet ge svar på om vi är frikostigare med behandling för män än för kvinnor. Detta är dock en tidskrävande analys som kommer att ta en längre tid att färdigställa. Vi vill skapa hög tillgänglighet till mottagning för att korrekt kunna bedöma patienternas sjukdomsaktivitet och arbetar för att följa de nationella behandlingsrekommendationerna. För att säkra resultaten planerar vi att gå igenom inrapporteringskvaliteten till registret. 16

17 Resultaten för nybesök inom 90 dagar är bra. Arbetet kring återbesök behöver intensifieras för att säkra tillgängligheten även för denna patientgrupp. Samtidigt utbildar vi nya specialister. Åsa Häggström Överläkare Medicinkliniken Kalmar E-post: Diabetesvård Beträffande andel personer med typ 2 diabetes i primärvården med HbA1c lägre än 52 mmol/mol, har landstinget i Kalmar län uppnått i stort sett rikets nivå. Måluppfyllelse för blodsockerkontroll ligger däremot hos typ 1 patienter något sämre än övriga riket. Orsakerna är många, både befolkningsprofil men framför allt bristande tillgång på diabetologer/diabetessköterskor för att kunna erbjuda täta kontakter som krävs vid intensiv blodsockersänkande behandling. Alla diabetiker har inte kunnat erbjudas årliga kontroller. Mellersta delen av länet har saknat kontinuerlig endokrin kompetens under året. Angående andel patienter med typ 2 diabetes i primärvård med blodtryck lägre än 130/80 mmhg ligger landstinget i Kalmar län 10,1 % bättre än riket. Andel personer med diabetes i primärvården med systoliskt blodtryck 150 mmhg ligger i Kalmar 3,4 % under rikets nivå och det finns inga jämförande resultat från förra året. Hos typ 1 diabetiker ligger blodtryckskontrollen något sämre än riket. Även här krävs tillgänglighet, uppföljning och registrering av uppnådda mål, vilket inte kan erbjudas i tillräcklig utsträckning idag hos typ 1 diabetiker. Befolkningsprofilen med äldre patienter spelar också stor roll, där man inte kan driva blodtryckssänkande behandling lika hårt. Framledes kommer målvärden för typ 1 diabetiker sannolikt omarbetas där nya forskningsrön talar för acceptans av högre värden samt individualiserade mål. Andel personer med typ 2 diabetes i primärvård med LDLkolesterol lägre än 2,5 mmol/l ligger 8,0 % sämre än riket men resultatet har förbättrats jämfört med föregående mättning. Andel personer med diabetes i primärvård som gjort fotundersökning det senaste året ligger på rikets nivå likaså hos typ 1 diabetiker. Andel personer med diabetes i primärvård som gjort ögonbottenundersökning någon gång de senaste tre åren ligger i stort sett på rikets nivå. Resultat gällande andel personer med typ 2 diabetes med HbA1c under 52 mmol/mol 17

18 har förbättrats med 9,1 % och beträffande typ 1 diabetes har resultaten förbättrats betydligt trotts problem som ovan nämnts. Jämfört med förra året ligger resultat för blodtryckskontroll hos typ 2 diabetiker inom primärvården i stort sett på samma nivå som vid föregående mätning däremot hos typ 1 diabetiker har resultaten försämrats något jämfört med föregående mätning. Beträffande måluppfyllelse för LDL ser man ett förbättrat resultat jämfört med förra året med 6,8 %. Landstinget i Kalmar län har också förbättrat resultat gällande fortundersökning jämfört med föregående mätning med 43,8 % (hos typ 2 diabetiker). Jämfört med förra året har resultat gällande ögonbottenundersökning vid typ 2 diabetes försämrats lite grand. Kontinuerlig uppföljning av data från kvalitetsregister. Direktöverföring av data till Nationella Diabetesregistret och kontroll av dessa ger mer tillförlitlig registrering. Fokus har lagts på insatser till de patienter som ligger sämre, HbA1c >73mmol/mol. Enheter har prioriterat att erbjuda alla en årlig kontroll med registrering av alla data till Nationella Diabetesregistret. Alla patienter ska erbjudas blodtrycksreglerande läkemedel och följas upp regelbundet. Nya uppnådda målvärden måste registreras i kvalitetsregister. Idag överförs endast årskontroller och inte övriga data. Uppdatering av data i Nationella Diabetesregistret. Kontinuerlig uppföljning av registerdata och att erbjuda patienterna årskontroller där fotundersökning ingår. Kontakt med ögonklinikerna för bättre samspel samt revision av länsövergripande vårdriktlinjer ( gällande ögonbottenundersökning. Vi kan även idag erbjuda huvuddelen av våra patienter ögonbottenundersökning i intervall i enlighet med Nationella riktlinjer för diabetes. Öppen tillgång till Nationella diabetesregister-basdata genom en applikation kallad knappen som införts hösten 2014 kan möjliggöra ökad strävan att förbättra sin enhets resultat. Webbaserade länsövergripande riktlinjer ( har införts april 2014 och är tillgängliga för alla. Öka tillgängligheten till diabetesenheterna för uppföljning och kontroll. Fortsatt uppföljning av kvalitetsregisterdata. Besök på hälsocentralerna som har hög andel patienter med dålig måluppfyllelse samt spridning av länsövergripande vårdriktlinjer ( för mer jämlik vård i hela länet. Kommande SOS-riktlinjer lägger fokus individualiserad hos patienter och det planeras utbildning om nya riktlinjer i samband med besök på hälsocentralerna samt information om nya blodtrycksmål med fokus på individualiserat mål och ökad användning av riskmotorer i Nationella Diabetesregistret. Samtidigt planeras praktisk utbildning inom Nationella Diabetesregistret i hur riskpatienter kan hittas. Herbert Król Distriktsläkare Hälsocentralen Stensö 18

19 E-post: Hjärtsjukvård I hela Sverige sjunker dödlighet och sjuklighet i hjärtsjukdom, främst avseende hjärtinfarkt. Denna utveckling ses också i Kalmar län. Förklaringar till den positiva utvecklingen ligger såväl i förändringar i befolkningens riskfaktorbelastning, till exempel minskande rökning, som i förbättrat omhändertagande i sjukvården. Data i rapporten talar entydigt för att Kalmar läns innevånare får del av denna utveckling med resultat i nivå med rikets medelvärde för de flesta parametrar. Särskilt de indikatorer som beskriver sjukvårdens aktivitetsgrad vid hjärtinfarkt talar för att sjukhusen i länet är aktiva i att försöka förbättra livskvalitet och överlevnad för hjärtinfarktpatienter. I den för året nya indikator som speglar andelen patienter med förmaksflimmer och risk för slaganfall som får effektiv förebyggande läkemedelsbehandling uppvisar länet ett resultat som är signifikant bättre är riket. Flera av de övriga indikatorerna som överlevnad efter hjärtstopp utanför sjukhus och komplikationer efter PCI respektive pacemakerinsättning är baserade på få fall och siffrorna blir därför osäkra. Denna osäkerhet förstärks av att registreringsrutiner inte är likartade över landet. En stor majoritet av indikatorerna har förbättrats. Ett flertal dessutom i snabbare takt än för riket i övrigt. Störst förbättringar ses i måluppfyllelse för blodfettsänkande behandling ett år efter hjärtinfarkt och i minskning av risken för död eller återinsjuknande i hjärtinfarkt. Alla inblandade enheter arbetar kontinuerligt med förbättringsarbete. Exempel att nämna kan vara: Hälsofrämjande arbete som livsstilsmottagningar i primärvården och befolkningsinriktade insatser för att förbättra folkhälsan i länet. Processarbete inom hjärtsjukvården för att ytterligare stärka kvalitetsuppföljningen och göra vårdens övergångar smidiga och utan risk för kvalitetsförluster. Landstingsövergripande arbete för att minska andelen undvikbar slutenvård inklusive återinläggningar för hjärtsvikt. Omorganisation och strukturerat förbättringsarbete kring pacemakerverksamheten. Utbildningsinsatser, nya rutiner och länsövergripande samverkansgrupper för förbättring av hjärtstoppsvården. 19

20 Arbetet med att förbättra hjärt- kärlhälsan i länet måste ske långsiktigt. Fortsatt arbete med kontinuerliga förbättringar inom alla enheter i landstinget är väsentligt. Landstingets bidrag till hälsofrämjande arbete kommer att fortgå och utvecklas. Landstingets hjärtprocessgrupp tar aktiv del i kvalitetsuppföljningen av hjärtsjukvården och har under utarbetat och implementerat ett antal förändringar i hjärtinfarktvården, särskilt avseende långsiktig uppföljning. Detta arbete kommer att fortsätt och under kommande år i större omfattning än hittills beröra även andra delar av hjärtsjukvården som förmaksflimmer och hjärtsvikt. Metoder för att ännu snabbare kunna sprida ny kunskap kring förebyggande och behandling av hjärtsjukdom bland alla inblandade behöver utvecklas. Karl Landergren, överläkare Telefon: E-post: Strokesjukvård Landstinget förbättras inom några specifika indikatorer och ligger i övrigt kvar i samma relation till rikets resultat som vid föregående mätperioder får Kalmar län bäst resultat i landet i indikatorerna: Mediantid till trombolys Återinsjuknande efter stroke Test av sväljförmåga vid akut stroke Kalmar län har ett bättre resultat jämfört med riket i indikatorerna: Direktintag på strokeenhet Trombolysbehandling Blodfettssänkande behandling Blodtryckssänkande behandling Funktionsförmåga efter stroke Fullt tillgodosett behov av stöd och hjälp efter tre månader Kalmar län har ett sämre resultat än riket i indikatorerna: Dödlighet efter stroke Dödlighet efter sjukhusvårdad förstagångsstroke Blodförtunnande behandling vid stroke och förmaksflimmer Tillgodosedda behov av rehabilitering efter stroke efter 1 år 20

21 Rökstopp efter stroke Avseende mortalitetsindikatorerna har Kalmar län ända sedan mätningarna började i mitten av 90-talet legat signifikant sämre jämfört med riket. Så var fallet även En fördjupad analys av vilka subtyper av stroke som är överrepresenterade i dödlighetssiffrorna är nödvändig under det kommande året. Speciellt med tanke på nypublicerade forskningsresultat avseende hemikraniektomi vid malign mediainfarkt samt trombektomi vid ischemisk stroke. Avseende blodförtunnande läkemedel vid förmaksflimmer krävs en diskussion inom strokeenheternas läkargrupp om vilka patienter som inte kan anses vara lämpliga för antikoagulatiabehandling. Rekommenderade skattningsskalor för strokerisk (CHADS2Vasc) och blödningsrisk (HAS-bled) bör användas i bedömningen och skälen för att avstå ifrån antikoagulatia bör dokumenteras i patientjournalen. Avseende rehabiliteringsbehov efter ett år bör arbetet med att utveckla hemrehabilitering även i länets mindre kommuner intensifieras. Strokeprocessen avser att fortsätta det samarbete som initierats under hösten 2014 med landstingets rehabiliteringsenheter i denna fråga. Avseende rökstopp hos strokepatienter måste landstinget gemensamt med de prioriterade processerna lägga upp en strategi för huruvida rökavvänjning skall bedrivas inom primärvården eller att specifikt utbildade rökcoacher bör anställas inom slutenvården för att direkt i samband med insjuknandet insätta hjälp. Vid genomläsning av de senaste årens ( ) översiktsanalyser framgår med tydlighet att diskussionen i strokeprocessen kretsat kring just rehabiliteringsresultat och dödlighet. Resultaten grundar sig på en kontinuerlig verksamhet inom strokeprocessen, en tydlig närvaro av strokeöverläkare med intresse för långsiktighet och metodutveckling på avdelningarna samt en erfaren och kunnig vårdpersonal. Om dessa parametrar inte föreligger finns en uppenbar risk för att resultaten kommer att försämras inom några år. Dörr till nål-mediantiderna för trombolys har 2013 reducerats från 43 till 31 minuter. Mest anmärkningsvärt är att Dörr till nål för kvinnor reducerats från 54 till 24 minuter. Männens resultat kvarstår på 38 minuter. En annan markant förbättring ses i indikatorn Återinsjuknande efter stroke med en 24 % relativ förbättring och en förstaplats i riket. Detta kan bero på bättre följsamhet avseende sekundärprofylaktiska läkemedel, rökstopp med mera. En observation som bör beaktas är att ett alltför bra resultat inom denna indikator kan bero på att patienter fått en icke korrekt strokediagnos där alternativa differentialdiagnoser kan ha förbisetts. Dessa patienter kommer då av naturliga skäl inte återinsjukna och nämnaren späds ut. Denna felkälla kan ge en felaktigt positiv bild av den sekundärprofylaktiska behandlingseffekten. 21

22 Övriga indikatorer har inte förändrats nämnvärt. Stora konfidensintervall hos vissa av indikatorerna medger inte heller att några mer långtgående slutsatser kan dras. Strokeprocessen är under återuppstart där arbetet med de länsgemensamma problemen såsom mortalitetsresultaten kan avhandlas. En registratorsgrupp med länets registratorer i Riks-Stroke samarbetar kring de specifika problem med tolkning av riktlinjer för registrering som finns. Regionalt pågår ett samarbete med att ta fram ett regionalt vårdprogram som sedan kan implementeras i Vårdriktlinjer.se. Nationellt har länet närvaro i Nationella programrådet för stroke genom arbetsterapeut Ulla Bigelius. Samarbetet med rehabiliteringen och kommunerna kring att accelerera arbetet med hemrehabiliteringen bör intensifieras. Vårdriktlinjer.se behöver uppdateras och tillgängliggöras för all personal. Mer intensifierat samarbete kring utbildning av personal mellan strokeenheterna. Fördjupad analys av indikatorer som behöver förbättras. Anställning av strokeöverläkare på alla tre strokeenheterna En analys enligt ovan avseende den höga dödligheten efter stroke skall initieras. Andreas Hurve, specialistläkare Medicinkliniken Kalmar E-post: Telefon: Bengt Arvidsson Basenhetschef Kirurgkliniken, Västerviks sjukhus Telefon: E-post: Psykiatrisk vård Gällande undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen så har landstinget sämre resultat än riket, vilket kan tolkas som att patienter med psykiatrisk diagnos får sämre somatisk vård, detta gäller för hela riket. Vad gäller återinskrivning inom 14 respektive 28 dagar efter vård för schizofreni så ligger länet något sämre än rikssnittet. Detta kan peka på för korta vårdtider på grund av platsbrist men även på att vissa patienter under en tid har planerade 22

23 återinläggningar i avlastande syfte. Jämfört med riket har detta värde varierat påtagligt vilket förklaras av att det rör sig om en liten patientgrupp i ett relativt litet län. Återinskrivning inom 3 och 6 månader efter vård för schizofreni är ett värde som skulle kunna spegla öppenvårdens kvalitet och samverkan med kommun och dess insatser. Landstinget i Kalmars resultat är jämförbart med riket, i viss mån svårtolkat. Besök inom 30 dagar för Barn och ungdomspsykiatrin uppvisar goda siffror jämfört med riket, detta har uppnåtts med stora ansträngningar. Tillgängligheten inom Vuxenpsykiatrin är förhållandevis god, där är Kalmar över rikssnittet. Landstinget ger ECT vid svår depression och slutenvård i lägre omfattning än riket. Styrgruppen för Kvalitetsregister ECT har satt som mål att minst 40 % av patienter som vårdas i slutenvård för svår depression bör erhålla ECT. Vår aktuella siffra är 33,3 %. Det kan handla om lokala behandlingstraditioner samt att ECT i media svartmålats under en period. Landstinget är klart bättre än rikssnittet vad gäller depressionsskattning efter ECT, detta tack vare intensivt arbete med denna fråga i samband med införandet av kvalitetsregister ECT. Vad gäller följsamhet till läkemedelsbehandling vid depression så ligger samtliga landsting i landet relativt jämt på en låg nivå. Orsaken till detta är svårt att avgöra, men generellt så är följsamheten till långtidsbehandlingar relativt dålig. Återfall i brottslig gärning efter rättspsykiatrisk vård visar att länet ligger bättre än riket i övrigt. Det rör sig dock om statistiskt mycket osäkra tal där det är svårt att dra tydliga slutsatser. Vad gäller fetma bland patienter i rättspsykiatrisk vård så ligger länet ungefär som riket i övrigt, anledningen till detta är svår att veta, då det rör sig om så pass få patienter ökar påverkan av slumpfaktor. Vad gäller antipsykotisk medicinering för patienter med schizofreni så ligger alla landsting relativt jämt, Kalmar ligger över rikssnittet. Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för patienter med psykiatrisk diagnos har legat högt under många års tid, värdet 2013 är marginellt bättre jämfört med tidigare. Vad gäller återinskrivningar inom psykiatrin för patienter med schizofreni på både lång och kort tid så varierar siffrorna över åren, det avviker dock inte från riket på ett nämnvärt sätt åt något håll. Resultatet på tillgänglighet inom Barn- och ungdomspsykiatrin har inte förändrats. Resultat inom Vuxenpsykiatri har förbättrats något de senaste åren. Vad gäller andelen som får ECT vid svår depression så har Kalmars siffror förbättrats succesivt de senaste åren. Resultatet av depressionsskattning efter ECT har succesivt förbättrats de senaste åren. 23

24 Resultaten vad gäller följsamhet till antidepressiv behandling med läkemedel så har resultaten varit relativt oförändrade de senaste åren. Vad gäller återfall i brottslig gärning så har Kalmars resultat försämrats sedan föregående mätning som kan förklaras av att det rör sig om så pass små tal att det inte går att dra några slutsatser. Sedan föregående mätning har andelen patienter med fetma inom rättspsykiatri ökat, det kan bero på enstaka patienter då materialet är så pass litet. Resultaten för antipsykotiskt läkemedel har inte förändrats nämnvärt över åren. Fokus på Metabol screening inom psykiatrin för att kartlägga patienter med risk för somatisk sjuklighet. Fortsatt tillgänglighet inom Barn- och ungdomspsykiatrin kräver intensivt rekryteringsarbete för att få fler medarbetare. Vad gäller ECT så ingår Kalmar i ett nationellt kvalitetsregister. Arbetet med kvalitetsregistret fortsätter som tidigare och utvärderas kontinuerligt i samband med att resultaten rapporteras ut halvårsvis. Vad gäller rättspsykiatrisk vård så deltar vi i Kvalitetsregistret Rättspsyk. Gällande metabola avvikelser hos rättspsykiatriska patienter pågår ett samarbete med medicinkliniken där man regelbundet genomför metabol screening och jobbar på att hitta fler möjligheter till fysisk aktivitet. En klinisk farmaceut är knuten till Psykiatriförvaltningen som bidrar till mycket kunskapsspridning och större medvetenhet kring antipsykotikas betydelse för patientgruppen. Samarbetsprojekt påbörjade med Primärvård och sjukhusvård under det gångna året i syfte att bättre fånga upp somatisk sjuklighet. Vad gäller ECT-behandling så pågår ett ständigt arbete med att öka mängden behandlingar genom bland annat utökat informationsarbete till patienterna och med kvalitetsarbete i ECT-teamen. Charlotta Brunner Överläkare, vuxenpsykiatri söder Tel: alt E-post: Kirurgisk behandling När det gäller återfall efter bråckkirurgi så har Landstinget i Kalmar län en nivå som motsvarar riket i övrigt. Om man jämför sjukhusen i länet så bör man ha i åtanke att man på Oskarshamns sjukhus opererar utvalda selekterade fall medan man på 24

25 länssjukhuset i Kalmar opererar akuta och mer komplicerade fall. På Västerviks sjukhus utgör patienterna en blandning av dessa två subgrupper. Andelen patienter som opererats för ljumskbråck i dagkirurgi har tidigare varit något högre i Landstinget i Kalmar län jämfört med riket i övrigt. I aktuella siffror har denna andel nu sjunkit med cirka 10 %. Vad gäller kvinnor så är siffran klart lägre. Det bör dock lyftas fram att kvinnor oftast har en annan typ av ljumskbråck än män. Vidare är det känt att kvinnor generellt opereras förhållandevis mer frekvent akut. Kvinnorna utgör även endast cirka 10 % av de som opererats för ljumskbråck. För variabeln Andelen döda inom 1 år efter sjukhusvård för blödande magsår är nivån för landstinget i Kalmar län som för riket i övrigt. Detta är en klar förbättring jämfört med tidigare år. Vad gäller detta utfall kan man inte fastställa att det skulle röra sig om en förbättring av behandling då det ofta förelegat en felregistrering. Exempelvis har andra orsaker till blödning i magsäcken felaktigt kodats som blödande magsår. Uppföljning efter obesitas kirurgi efter 2 år (i tidigare Öppna jämförelser 1 år) ligger landstinget bättre än rikssnittet men något sämre än värdet förra året. I allt större omfattning sker nu 2-årsuppföljningen inom primärvården, en åtgärd som är under uppbyggnad. För denna patientgrupp ligger minskningen av övervikt 1 år efter operation stabilt på samma nivå som riksgenomsnittet i landstinget. Kostnaden per DRG-poäng för obesitaskirurgi varierar i länet beroende på sjukhus. Andelen miniinvasivt bortagande av gallblåsa ökar från att ha legat klart under riksgenomsnittet till att ligga strax under. Komplikationerna vid galloperation ligger i år på rikssnittet vilket är lägre än förra året. Det bör dock understrykas att man i denna variabel blandar tämligen lindriga komplikationer med betydligt mer allvarliga. Vidare har landstinget i Kalmar län en mycket låg (även lägre jämfört med tidigare) andel av antibiotikaanvändning vid denna typ av ingrepp (lägst i landet) vilket är gynnsamt. Andelen patienter som opererats inom 14 dagar vid symptomgivande förträngning av halspulsådern har tydligt ökat och ligger nu på riksgenomsnittet. Vidare ligger Kalmar län under riksgenomsnittet vad gäller död efter planerad operation för aortaaneurysm och klart under gällande risk för död eller amputation efter operation av kärlförträngning i ben. I nuläget ligger Landstinget i Kalmar län bättre än riksgenomsnittet vad gäller besök till allmänkirurgi inom 90 dagar. Under aktuellt år har extrainsatser gjorts för att hantera köer. Under 2014 har en tendens till ökande köer noterats trots att antalet mottagningsbesök ökat. Generellt har en förbättring skett. Ett undantag är andelen bråckoperationer som utförts i öppen vård. 25

Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2012

Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2012 Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2012 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Öppna jämförelser 2011

Öppna jämförelser 2011 Öppna jämförelser 2011 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka på områdesrubriken

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Medicinska resultat del 1

Medicinska resultat del 1 ÖJ - 2008 Medicinska resultat 63 indikatorer Uppdelade på man kvinnor Vissa socioekonomiska data 19 indikatorer nedbrutna på sjukhusnivå Patienterfarenheter 9 indikatorer Vårdbarometern Tillgänglighet

Läs mer

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Politisk viljeinriktning diabetes

Politisk viljeinriktning diabetes TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Utveckla öppna jämförelser. 61 indikatorer. Östergötland står sig väl. Det allmängiltiga och det enskilda. Sammanvägda perspektiv.

Utveckla öppna jämförelser. 61 indikatorer. Östergötland står sig väl. Det allmängiltiga och det enskilda. Sammanvägda perspektiv. Sammanfattning Utveckla öppna jämförelser. Under år 2006 kommer Landstinget i Östergötland att utveckla modeller för öppna jämförelser. Genom jämförelserna söks svar på frågor hur Östergötland ligger till

Läs mer

Vår sjukvård tål att jämföras

Vår sjukvård tål att jämföras Vår sjukvård tål att jämföras En norrbottensanalys baserad på rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet... med förslag till utvecklingsområden. Öppna jämförelser en

Läs mer

Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S)

Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S) Protokoll 1 (6) Folkhälso-och tandvårdsutskottet David Kvicklund LK/142996 Plats Beslutande Landstingshuset Karlstad Gert Ohlsson (L) Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S) Ersättare

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:105 1 (11) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:38 av Juan Carlos Cebrian (S) om rätt vårdnivå vid rehabilitering av synskadade Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd

Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd 1 (33) Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd Antagen av Samverkansnämnden 2015-XX-XX 2 (33) Innehållsförteckning Uppföljning av Politiska viljeinriktningar

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Fokusberedningen för närsjukvård - rapportering av uppdrag Rapport Datum: 2015-10-14 Fokusberedningen för närsjukvård 2015-10-14 Innehåll 1. Uppdrag till fokusberedningen för närsjukvård...4 2. Beredningens

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014 Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum

Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-14 Annika Hull Laine, centrumchef för barn- och kvinnocentrum Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest

Läs mer

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010

Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 Överenskommelse om utvecklingsarbete inom ramen för cancerstrategin år 2010 2 SYFTE 3 BAKGRUND 3 PROJEKT FÖR ÅR 2010 4 1. FÖRSÖKSVERKSAMHET FÖR EN PATIENTFOKUSERAD OCH SAMMANHÅLLEN CANCERVÅRD 4 2. INFORMATIONSTJÄNST

Läs mer

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015

Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 1 (8) Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 Uppdraget Vårdprocessgrupperna för urologiska och gynekologiska tumörsjukdomar och specialitetsråden för urologi

Läs mer

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014. 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka 2014 20150215 Gunilla Brohmé, Linda Holmgren Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting 2 Övergripande mål och strategier... 3 Patienten

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Handlingsplan för gynekologi och urologi

Handlingsplan för gynekologi och urologi 1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och

Läs mer

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan

Länsgemensam ledning i samverkan Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Samordnande äldregrupp- Nyhetsbrev september 2015 Anmäl till Det blir mycket bättre dagen 25 november

Läs mer

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med mera 1 Återstående medellivslängd. Kv. + 82,9 + 83,2 + 83,4 82,3 + 82,7 + 83,2 83,5 + 82,8 + 82,8 + 83,0 + 83,0 + 83,9 + 83,0 + 82,4 + 82,8 + 82,6

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Lägesrapport 1, år 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Lägesrapport 1, år 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Lägesrapport 1, år 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Helene Sandqvist Benjaminsson Projektledare Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland helene.sandqvist.benjaminsson@vgregion.se

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Offentliga rummet 4 juni 2008

Offentliga rummet 4 juni 2008 Offentliga rummet 4 juni 2008 VDN-märkta offentliga tjänster på webben Birgitta Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Socialstyrelsen birgitta.eriksson@socialstyrelsen.se Möjligheterna att välja v ökar

Läs mer

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010

Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010 Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

psykisk funktionsnedsättning

psykisk funktionsnedsättning PRIO psykisk ohälsa Kommunerna och Landstinget i Kalmar län 2013-10-11 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 6 Patienterfarenheter... 6 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet...

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Psykiatrin Halland 2013-02-13 DN PS120011, 74 Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef Driftnämnden Psykiatri Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har

Läs mer

Hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Hälso- och sjukvård I detta kapitel belyser Socialstyrelsen den aktuella utvecklingen inom några vårdområden. Därefter beskrivs den övergripande utvecklingen inom de olika målområdena för god vård. Beskrivningarna

Läs mer

Granskning av strokevården

Granskning av strokevården Landstingets revisorer 2012-04-23 000006 Landstingsstyl'elsen Granskning av strokevården Vi rekommenderar landstingsstyrelsen att beakta de synpunkter avseende utveckling av strokevården som påtalas i

Läs mer

Medborgarförslag 19/2014 om nolltolerans trycksår.

Medborgarförslag 19/2014 om nolltolerans trycksår. Ärende 9 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-01-12 Dnr 140623 1(1) Landstingsfullmäktige Medborgarförslag 19/2014 om nolltolerans trycksår Förslag till beslut Landstingsfullmäktige

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är

Läs mer

Att välta ett landsting

Att välta ett landsting Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Strängnäs Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 6 Tillgänglighet... 6 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning Specifik uppföljning 1 Uppföljning LS 1112-166 HSN 122-252 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11 Upprättad av Samordnare Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2011-12-13 Dnr LS 2011/638 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN 2014 DET SKA VARA GOTT ATT LEVA I KALMAR LÄN Alliansen vill skapa en modern och nära sjukvård tillsammans med dig. Vi lyssnar alltid på dig när det gäller var, när

Läs mer