Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2012

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2012"

Transkript

1 Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2012 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka på områdesrubriken nedan för att hamna direkt på områdestexten. Övergripande resultat... 2 Dödlighet, undvikbar slutenvård med mera... 2 Läkemedelsbehandling... 4 Förtroende patienterfarenheter... 4 Tillgänglighet... 6 Kostnader... 7 Sjukdomsområden... 9 Graviditet, förlossnings- och nyföddhetsvård... 9 Kvinnosjukvård Rörelseorganens sjukdomar Diabetesvård Hjärtsjukvård Strokesjukvård Njursjukvård Cancersjukvård Psykiatrisk vård Kirurgisk behandling Intensivvård Annan vård... 31

2 Övergripande resultat Dödlighet, undvikbar slutenvård med mera Kommentar av områdesansvarig: Hur ligger vårt landsting till och varför? Indikatorerna i detta avsnitt är övergripande i den meningen att de i huvudsak inte avser specifika sjukdomsgrupper eller behandlingar utan ska spegla mera övergripande hälsoutfall och den förebyggande hälsovården. För de indikatorer som speglar den förebyggande hälsovården, deltagande i gynekologiska hälsokontroller och MPR vaccination, ligger landstinget bland de fyra bästa i landet. Även gällande responstid för ambulans och vårdrelaterade infektioner ligger vi bland de bättre landstingen. I återstående medellivslängd, åtgärdbar dödlighet (hälsopolitiskt, sjukdårdsrelaterad och i ischemisk hjärtsjukdom) ingår sjukdomsgrupper som påverkas av såväl livsvillkor som levnadsvanor och olika medicinska insatser. Vad gäller alla, utom åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom, så ligger landstinget strax över eller strax under riksgenomsnittet. Här bör beaktas att dessa indikatorer i hög grad påverkas av socioekonomiska förhållanden. Ett exempel är att andelen med låg utbildning bland befolkningen i vårt län är bland de högsta i riket. För åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom, självmord och undvikbar slutenvård ligger landstinget bland de sämre i riket och detta särskilt tydligt för män. Dock finns betydande osäkerhetsfaktorer kring självmordsfrekvensen. Antalet självmord är få och även om man slår ihop flera år så är den slumpmässiga variationen över år betydande. Undvikbar slutenvård är en komplex indikator. Valet av diagnoser som ingår i indikatorn är svårtolkade. Bland de kroniska tillstånden är diagnoserna relativt säkra och entydiga medan ett flertal av de akuta diagnoserna är mer osäkra och används för olika tillstånd varför regionala skillnader uppstår. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? För de flesta indikatorerna har det skett förbättringar och förbättringar som har varit

3 större än för riket. Undantag är självmord och undvikbar slutenvård där det har skett viss försämring. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Landstinget i Kalmar håller hög standard på sitt arbete mot tobaksbruk och ett systematiskt arbete riktat mot överkonsumtion av alkohol har pågått under senare år i länet. I länet pågår det inom diagnosgrupperna hjärtsjukvård, stroke och diabetes ett systematiskt förbättringsarbete som bl.a. ska förbättra samverkan mellan länets sjukhus och primärvården. Detta förbättringsarbete bör på sikt påverka indikatorerna inom området åtgärdbar dödlighet, medellivslängd och undvikbar slutenvård. Inom området vårdrelaterade infektioner (VRI) pågår ett arbete med att införa ett verktyg som ger varje vårdenhet möjlighet att mer tillförlitligt följa förekomst av VRI och dess riskfaktorer som underlag för lokalt förbättringsarbete. Inom psykiatrin finns riktlinjer hur suicidnära patienter ska handläggas och kontrolleras. Det görs också händelseanalyser vid suicid i nära anslutning till ett vårdtillfälle. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Ett fortsatt systematiskt arbete med att förbättra medborgarnas levnadsvanor och livsvillkor genom gemensamma handlingsplaner för kommuner och landstinget utifrån den Folkhälsopolitiska planen. Fortsatt riktlinjearbete och kartläggning av hur vårdkedjan idag ser ut för vissa patientgrupper (hjärta, stroke, diabetes) som underlag för förbättringsarbetet inom pågående processarbete. Fortsatt satsning på den onkologiska verksamheten och det regionala utvecklingsarbetet arbetet inom tumörsjukdomar. Lennart Hellström, överläkare tfn och/eller mobil:

4 Läkemedelsbehandling Kommentar av områdesansvarig: Hur ligger vårt landsting till och varför? Landstinget i Kalmar län ligger nära eller något bättre än genomsnittet för riket för flertalet av de uppmätta indikatorerna. Det bygger delvis på terapitraditioner, men kan i vissa fall också ses som ett direkt resultat av ett medvetet arbete för ökad kvalitet och säkerhet i läkemedelsbehandlingen. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Medan antalet äldre som får tio eller fler läkemedel har fortsatt att öka, och antalet män som nyinsätts på kombinationspreparat för astma/kol ökar, så har de övriga mätvärdena förändrats i önskad riktning. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Under år 2012 har Läkemedelskommittén, STRAMA-gruppen och primärvården fortsatt sitt arbete med syfte att förbättra samtliga dessa områden. Även Äldreöverenskommelsen mellan Regeringen och SKL från 2011 har stimulerat arbetet med förbättrad läkemedelsbehandling av äldre. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Fortsatt arbete på bred front, i samarbete mellan Läkemedelskommittén, patientsäkerhetsgrupperna, STRAMA, primärvården och länets kommuner. Ellen Vinge Ordförande Läkemedelskommittén Telefon: E-post: Förtroende patienterfarenheter Kommentar av områdesansvarig: Hur ligger vårt landsting till och varför?

5 I samtliga indikatorer inom detta område har Landstinget i Kalmar län ett bra resultat. När det gäller frågor om förtroende för vårdcentraler/motsvarande och sjukhus samt andel i befolkningen som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver ligger landstinget bland de fyra bästa i landet. I rapporten presenteras resultat från den nationella patientenkäten i primärvården inom områdena bemötande, information och delaktighet. Här placerar sig Kalmar län i samtliga fall bland de tre bästa i riket. För riket som helhet gäller att patienterna är mindre nöjda med information och delaktighet vid besök och inläggning på sjukhus. När det gäller somatisk öppenvård ligger landstinget över rikssnittet och när det gäller sluten somatisk vård i nivå med riket. Viktiga förklaringar till det goda resultatet är att sjukvården i Kalmar län är väl spridd geografiskt och har bra tillgänglighet och nöjda patienter. Ett väl utvecklat teamarbete, som ger kontinuitet i vården är en annan förklaring. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Någon större förändring av resultaten har inte skett sedan senaste mätningen, vi har ett stabilt bra resultat. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Det pågår arbete, både på länets sjukhus och hälsocentraler, för att patienterna ska bli mer delaktiga i de förbättrings- och utvecklingsarbeten som pågår. Enheter på sjukhusen och hälsovalsenheterna går löpande igenom sina resultat och arbetar med interna jämförelser som är ett led i att förbättra sina resultat. Genom att skapa utrymme för dialog kan vi vara mer lyhörda för patienters önskemål. Ett exempel är medborgarråd, vilket exempelvis Oskarshamns sjukhus arbetar med. Att arbeta för att ytterligare förbättra bra bemötande är ett av landstingets övergripande fokusområden under Här ser vi en förbättring på sjukhusen jämfört med förra året, vilket möjligen kan vara en effekt av att ha fokus på frågan. Genom att agera professionellt och genom att visa vår kompetens vinner vi patientens förtroende och tillit. Detta gör vi till exempel genom att säkerställa att vi arbetar efter enhetliga rutiner och riktlinjer. Införande av individuella vårdplaner som standard skapar bra förutsättningar för delaktighet.

6 Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Att regelbundet efterfråga resultaten från ledningens håll samt att metodiskt ha uppe frågorna på arbetsplatsträffar håller frågan levande. Kontinuerlig kompetensutveckling och ett alltmer processinriktat arbetssätt kan ytterligare öka förtroendet hos patienterna. Kompetensutvecklingen sker inte bara utifrån profession och yrke, utan även inom förbättringskunskap eftersom landstingets medarbetare ständigt arbetar med att förbättra verksamheten. Ett arbete har just färdigställts när det gäller gemensamma riktlinjer för strokeprocessen. Vi fortsätter nu arbetet på samma sätt med diabetesprocessen. Utveckling av e-hälsa och invånartjänster ska också användas för att förbättra servicen och tillgängligheten för medborgare och patienter. Under kommande år följs den folkhälsopolitiska planen upp, med fokus på bland annat delaktighet och jämställdhet. Varje sjukhus och hälsovalsenhet arbetar utifrån en handlingsplan för att ytterligare förbättra sina resultat inom området. Anna Strömblad Kommunikationsdirektör Tel: alt E-post: Tillgänglighet Kommentar av områdesansvarig: Hur ligger vårt landsting till och varför? Landstinget i Kalmar län har vid jämförelse med andra landsting en god tillgänglighet både till primärvårdsenheter och till sjukhus. Detta är ett resultat av ett långvarigt och målmedvetet arbete. Målet är en köfri vård för länets befolkning.

7 Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Resultaten har förbättrats under ett femårsperspektiv och ligger med mindre variationer på en stabil nivå sedan Vilka förbättringsåtgärder pågår? Tillgängligheten mäts fortlöpande och resultaten ligger till grund för såväl ett medvetet förhållningssätt som för riktade aktiviteter. Exempel på aktiviteter är kvalitetsarbete avseende remissrutiner mellan primärvård och sjukhusvård. Mätmetoder för cancerpatientgrupper är under framtagande inom ramen för Regionalt Cancercentrum. Tillgänglighetsparametrar inom primärvården följs upp inom ramen för Hälsoval och kvalitetsparametrar inom området finns med inom ersättningssystemet och ses över årligen. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Handlingsplanerna inriktar sig på aktiviteter för att nå en köfri vård inom den planerbara verksamheten på hälsovalsenheter och sjukhus. Resultaten och handlingsplanerna följs upp regelbundet på varje klinik, ledningsgrupper och på landstingsstyrelsen i syfte att kontinuerligt förbättra resultaten. Ragnhild Holmberg Hälso- och sjukvårdsdirektör Telefon: E-post: Sofia Barakat Chef Hälsovalsenheten Telefon: E-post: Kostnader Kommentar av områdesansvarig:

8 Hur ligger vårt landsting till och varför? Landstinget i Kalmar län ligger som vid tidigare års mätning bra till. Landstinget har näst lägst strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad i riket och lägst kostnad per konsumerad DRG. Kostnad per konsumerad DRG visar hur mycket vården presterar i förhållande till vad den kostar. Viktigt i sammanhanget är att påpeka att skillnaderna mellan landstingen kan förklaras av olika kvalitet på den primära kodningen av åtgärder och diagnoser. Nyckeltalet tar inte heller hänsyn till strukturella aspekter och patientmix. Landstinget har dock högre kostnad än rikssnittet för primärvård. En orsak kan vara att länets befolkning har en högre medelålder än genomsnittet i riket. Indikatorn kostnad per vårdkontakt i primärvård är grov och speglar inte primärvårdsinsatsens innehåll, tidseller resursåtgång. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Landstinget hade en relativt hög nettokostnadsutveckling under 2011, vilket avspeglar sig i samtliga nyckeltal. Landstinget har en högre kostnad per vårdkontakt i primärvård än rikssnittet och har försämrat resultatet ytterligare jämfört med föregående år. Huvudorsaken till försämringen är av teknisk art. Ett arbete har under 2011 genomförts för att säkerställa kvalitet på registrering av vårdkontakt vilket får konsekvens i årets statistik. Tidigare års redovisad produktion har även innehållit vårdkontakter, som provtagningar och telefonkontakter. Dessa ska numera inte ska finnas med i definitionen vårdkontakt. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Arbetet med att förbättra registreringskvalitet i diagnos och åtgärder fortsätter, samtidigt som kvalitetssäkring av utdata är ett prioriterat område. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Genom systematiskt förbättringsarbete är ambitionen att Landstinget i Kalmar län ska ha en fortsatt låg kostnadsutveckling. Kvalitetssäkring av utdata ska säkerställa att nyckeltalen ger en rättvisande bild. Ingeborg Eriksson Gunnarsson Ekonomidirektör Telefon: ,

9 E-post: Sjukdomsområden Graviditet, förlossnings- och nyföddhetsvård Kommentar av områdesansvarig: Hur ligger vårt landsting till och varför? Andelen gravida med tobaksbruk är högre i Kalmar län än genomsnittet för riket.

10 Detta gäller för samtliga tillfällen när tobaksbruk mäts, dvs 3 månader före graviditeten, vid inskrivningen och vid graviditetsvecka Andelen av befolkningen i Kalmar län som röker/snusar är också högre än genomsnittet, vilket kan vara en förklaring till den högre andelen bland gravida. I Kalmar län screenas 92,8 % av alla gravida med AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test). Alkoholscreeningen började införas redan 2004, och barnmorskorna är därför väl förtrogna med instrumentet. Det finns också tydliga rutiner för hur man ska agera när kvinnan uppnår höga AUDIT-poäng. Andelen medicinska aborter ligger över genomsnittet i riket, vilket är positivt. Vi har en god tillgänglighet till abortrådgivning och kan därmed erbjuda tidiga aborter där majoriteten görs medicinskt. Vi har klart färre barn med neonatal infektion jämfört med genomsnittet i riket. Vad gäller andelen dödfödda barn, barn med låg Apgar-score och barn som avlider inom 28 dagar är nivån generellt mycket låg i hela riket och vi har ingen statistiskt säkerställd skillnad jämfört med övriga landsting. Andelen kvinnor som får allvarliga bristningar av bäckenbotten ligger något över genomsnittet i övriga riket. Andelen kejsarsnitt hos förstföderskor ligger på samma nivå som riksgenomssnittet. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Andelen med tobaksbruk 3 månader före graviditeten ligger relativt konstant. Sedan slutar ca hälften fram till inskrivningsbesöket, och därefter ca 30% mellan inskrivning och graviditetsvecka Det är en förbättring jämfört med föregående mätning, men totala antalet med tobaksbruk är ändå högre än rikssnittet. När det gäller AUDIT ligger vi på samma nivå som föregående mätning. Strävan är att uppnå 100 %, men det är ibland svårt när kvinnan inte förstår svenska.

11 Andelen barn med låg Apgar-poäng har förbättrats något medan andelen dödfödda barn och neonatal dödlighet ligger i stort sett oförändrat. Andelen bristningar i bäckenbotten är något sämre än föregående år. Om detta beror på en faktisk ökning av förekomsten eller förbättrad diagnostik är oklart. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Metoddiskussioner på arbetsplatsträffar och utbildning av barnmorskor och läkare i mödrahälsovården i sk. MI (motiverande samtalsteknik) för att kunna möta kvinnorna och ge råd om livsstilsförändringar. Vi har kontinuerligt fokus på förebyggande arbete inom mödrahälsovården och tydliga program för att fånga upp riskgraviditeter vilka kräver särskilt omhändertagande under graviditet och förlossning. Oavbruten fortbildning av personalen på förlossnings- och neonatalavdelningarna med teamträning av akuta situationer och omhändertagande av svårt sjuka nyfödda. För att minska bäckenbottenskadorna sker en kontinuerlig fortbildning av personalen på förlossningsavdelningarna med träning av skydd för bäckenbotten. Målet är att ingen allvarlig bäckenbottenskada ska gå oupptäckt. Vi har en fortlöpande uppföljning och strikta kriterier för vilka kvinnor som ska genomgå kejsarsnitt. Förlossningsrädda kvinnor erbjuds särskilt omhändertagande och förberedelse inför förlossningen. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Fortsatt utbildning/fortbildning i MI. Hänvisning av gravida som önskar sluta röka/snusa till hälsocentralernas livsstilssjuksköterskor. Vi planerar att använda remissförfarande i Cosmic för att kunna utvärdera hur många som faktiskt kommer till livsstilsmottagningen. Samarbete med Folkhälsocentrum. Fortsatt arbete med träning av akuta förlossningssituationer och utbildning i övervakning av barnet under förlossningen, sk. CTG, för att snabbare hitta barn med misstänkt syrebrist. Alla dödfödda barn och neonatala dödsfall följs upp noggrant med omfattande

12 provtagning och undersökning för att hitta eventuella undvikbara orsaker till dessa tragiska händelser. De senaste årens genomgångar har inte påvisat några orsaker som gått att förebygga utan dödsfallen har exempelvis orsakats av svåra missbildningar. Ytterligare utbildningsaktiviteter planeras för att minska risken för bäckenbottenskador. Fortsatt registrering av följsamhet till hygienrutiner vilket är en av våra sk. kvalitetsvariabler. Michael Algovik Verksamhetschef, Överläkare Kvinnokliniken Västervik Telefon: E-post: Kvinnosjukvård Kommentar av områdesansvarig: Hur ligger vårt landsting till och varför? Vi har bland de bästa resultaten i riket när det gäller borttagande av livmodern även om skillnaderna inte är så stora. Vi har goda rutiner och god kontinuitet med en välfungerande vårdkedja vid olika operationer. Vi är också noga med utredning och information inför operation så rätt metod används och försöker ge en realistisk bild av resultatet. Sammantaget leder detta till ett gott omhändertagande och färre komplikationer. Resultaten för framfalls- och inkontinensoperationer ligger något sämre, men även här är skillnaderna i riket små och inte statistiskt säkerställda. Det finns fortsatt utrymme för förbättring vad gäller andelen patienter som handläggs i dagkirurgi. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Det är ett fortsatt stabilt gott resultat över flera år. Vad gäller resultaten för

13 inkontinenskirurgi har det skett en förbättring jämfört med föregående år. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Fortsatt fokus på patientsäkerhet med reduktion av vårdrelaterade infektioner och andra oönskade händelser. En översyn av operationsverksamheten har gjorts både i Västervik och i Kalmar för att öka andelen dagkirurgi. Detta har lett till en betydligt ökad andel på båda sjukhusen. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Fortlöpande uppföljning av olika komplikationer och översyn av operationsprocesserna för att åstadkomma en fortsatt ökning av andelen operationer som görs i dagkirurgi. Ingen patient ska behöva bli inlagd om det inte krävs av medicinska eller sociala skäl. Michael Algovik Verksamhetschef Överläkare Kvinnokliniken Västervik Telefon: E-post: Rörelseorganens sjukdomar Kommentar av områdesansvarig: Hur ligger vårt landsting till och varför? Inom området rörelseorganens sjukdomar presenteras 18 olika indikatorer som ska belysa resultatet för Landstinget i Kalmar län. Indikatorerna visas på länsnivå generellt varför djupanalyser kan vara svårt att göra i vissa fall. Några presenteras på kliniknivå vilket gör analysen lättare. Generellt kan sägas att vi har resultat som ligger över resultaten för riksgenomsnittet

14 och ibland bästa resultat för indikatorerna; ledprotesöverlevnad 10 år, oönskade händelser efter ledprotesoperation, total patienttillfredställelse efter höftprotesoperation, väntetid och andel höftproteser vid höftfraktur, läkemedel mot benskörhet, vissa resultat efter ryggoperation och få patienter som resulterar i ny korsbandsoperation. Resultat nära riksgenomsnittet eller under noteras för indikatorerna; tidig omoperation efter höftprotesoperation, patientrapporterat utfall efter höftprotesoperation, implantatöverlevnad efter höftfrakturprotesoperation, antal åter till ursprungsboende efter höftfraktur, artroskopi vid artros/meniskproblem samt resultaten vid användandet av biologiska läkemedel vid reumatisk sjukdom. I gruppen ledprotesopererade patienter är resultaten mycket goda avseende långtidsöverlevnad både hos höft- och knäprotesopererade patienter, liksom resultaten för oväntade händelser och hur nöjda patienterna känner sig 1 år efter sin ledprotesoperation. Dessa resultat beror på god patientselektion, bra implantatval, god kirurgisk teknik och ett bra helhetsperspektiv på hela omvårdnadsprocessen. Resultatet som belyser patientrapporterat utfall efter höftprotesoperation ligger under riksgenomsnittet. Länets goda tillgänglighet under lång tid kan ha inverkan på detta värde. Resultatet som belyser tidig omoperation inom 2 år efter höftprotesoperation ligger också under riksgenomsnittet. En förbättring håller på att ske efter man har fokuserat på vårdkedjan för höftfrakturpatienterna. Inom gruppen höftfrakturpatienter föreligger mycket goda resultat avseende väntetid till operation samt andelen som erhåller en höftprotes. Detta är resultatet av ett fokuserat förbättringsarbete i Kalmar och Västervik hos denna patientgrupp. Sämre resultat för implantatöverlevnad efter halvprotes och andelen som har återgått till eget boende efter 4 månader kan bero på icke optimala implantatval samt olika strukturer i rehabiliteringskedjan efter höftfrakturoperation.

15 Länet uppvisar mycket goda resultat för behandling av osteoporos vid fraktur relativt andra landsting. Andelen som får behandling är dock för låg ställt mot riksmålvärdet. Ansvaret för läkemedelsbehandling av denna patientgrupp måste klarläggas. Ryggverksamheten i länet uppvisar goda resultat med patientskattat resultat 1 år efter operation för spinal stenos. Ett något sämre resultat kan ses efter diskbråckskirurg jämfört med tidigare mätningar. Förklaras sannolikt av tydlig vårdprocess med koncentration av verksamheterna och god patientselektion. För att analysera förändringen avseende diskbråckskirurgi måste sjukhusspecifika data tas fram. Artroskopi i knä med diagnos menisk/artros hos patienter > 40 år visar som tidigare på ett mycket högt antal relativt andra landsting. Generellt görs sannolikt för mycket artroskopier på denna patientgrupp i länet. Variation förekommer i länet med bästa siffrorna i Kalmar. En klar förbättring har skett jämfört med tidigare mätningar. Detta är en trend som håller i sig nationellt och i synnerhet i Kalmar län om man tittar på senaste årets siffror. Andelen omoperationer efter korsbandoperation ligger väl under riksgenomsnittet. Indikatorn är relativt ny och innehåller många osäkra faktorer. Mätningarna vid reumatisk sjukdom som är valda är andelen som får biologiska läkemedel, effekten av dessa vid behandlingsstart samt patientrapporterad hälsa. Resultaten ligger under riksgenomsnittet förutom patientrapporterad hälsa vid läkemedelsbehandling.. Absoluta antalet som erhåller detta läkemedel är lika med tidigare år men andelen i Sverige har ökat. En möjlig orsak till återhållsamhet i användande av biologiska läkemedel i länet kan vara den betydande kostnadsökning som detta skulle innebära. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Inom alla relevanta indikatorer kan man säga att en stabil situation föreligger eller en fortsatt förbättring sker. Antingen från ett tidigare dåligt värde till ett bättre eller från ett redan bra värde till ett ännu bättre. Undantagen gäller patientrapporterad resultat efter diskbråckskirurgi och användandet av biologiska läkemedel vid reumatisk sjukdom. Vilka förbättringsåtgärder pågår?

16 Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Total höft och knäprotesoperation: Patientrapporterat utfall efter höftprotesoperation ligger under riksgenomsnittet. Riksgenomsnittet återspeglar sannolikt den historiska situationen som svensk ortopedi befunnit sig i med dålig tillgänglighet under en längre tid. Själva måste vi vara observanta på att vi inte får en indikationsglidning. Beräkningssätten skiljer sig åt när denna variabel presenteras i Öppna Jämförelser och Svenska Höftprotesregistret. I registerpresentationen ligger Landstinget bättre till. Analys av detta kommer att ske. Omoperation inom 2 år efter höftprotesoperation ligger också under riksgenomsnittet. En förbättring håller på att ske efter man har fokuserat på vårdkedjan för höftfrakturpatienterna. Samliga kliniker har också genomgått PRISS projektet. (PRISS = ProtesRelaterade Infektioner Skall Stoppas) Höftfrakturpatienterna: Förbättringsprojekt pågår för halvprotesopererade patienter för att förbättra överlevnaden. Osteoporos: Fortsatt arbete i en redan fungerande arbetsgrupp för osteoporos. Tydliggöra behandlingsansvaret för primärvården. Ryggverksamheten: Övergripande processarbete pågår med involvering av ett multidisciplinärt synsätt i hela vårdkedjan. Analys avseende försämrat resultat efter diskbråckskirurgi när klinikspecifika uppgifter finns att tillgå. Artroskopi > 40 år vid artros/menisk: Samma strategi som tidigare samt en än mer tydlig återkoppling till öppenvården gällande modern ortopedisk ståndpunkt i frågan om vinsterna vid titthålsoperationer

17 hos medelålders och äldre patienter med degenerativ knäledsjukdom. Länet är på väg åt rätt håll. Reumatisk sjukdom och biologiska läkemedel: Öka medvetande graden om aktuell behandling. Utbildningsinsatser. Tydliggöra för ledning avseende förväntad kostnadsökning vid ökande användningsgrad. Dan Eriksson Verksamhetschef, Överläkare ortopedi Oskarshamn Telefon: E-post: Diabetesvård Kommentar av områdesansvarig: Hur ligger vårt landsting till och varför? HbA1c har ett starkt samband med risken att utveckla mikrovaskulära komplikationer till diabetes och återspeglar den långsiktiga glukoskontrollen. Andel patienter med diabetes i primärvård som når mål för HbA1c < 52 mmol/mol utgör totalt 51,2 %. Vi ligger över rikssnittet (50,3%) och det gäller både män (49,5%) och kvinnor (53,5%) vilket placerar vårt landsting på 4:e plats bland de bästa. Vi ser både i år och i förra året en positiv trend som delvis kan förklaras genom mer målmedveten och aktiv behandling. En annan indikator som gäller måluppfyllelse för glukosvärde vid typ 1 diabetes (samma mål: HbA1c < 52 mmol/mol), alltså de som har sin basala mottagning på sjukhus ligger på bara 12,3% (lika för båda kön: kvinnor resp. män 12,2% och 12,5%) och resultatet är sämre än rikssnittet som ligger på cirka 15 %. Medelvärde av HbA1c i vårt landsting ligger på 67,6 mmol/mol (riket på 64,9 mmol/mol). De låga resultaten kan tyda på både svårigheter med måluppfyllelse relaterad till andra förekommande faktorer som begränsar mer aggressiv behandling samt på en potentiell stor underbehandling i denna grupp.

18 Det finns dock stora variationer mellan tre medicinklinikerna i vårt län och andra faktorer som t.ex. olika behandlingsstrategier eller underbemanning kan komma i fråga. En annan viktig indikator som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom (makrovaskulära komplikationer) hos diabetiker är högt blodtryck. Andel patienter med diabetes i primärvård som når mål för blodtryck (< 130/80 mmhg) utgör 23,9% vilket är över rikets genomsnitt som ligger på 23,1%. Detta är 3,5 % bättre än rikssnittet och placerar vårt landsting högt på en bra position. Mäter man andelen patienter som når målet <140/80 ökar den till nästan 40 %. Detta innebär samtidigt att hos drygt 60 % patienter är blodtrycket otillfredsställande reglerat. Andelen personer med samma måluppfyllelse för blodtryck (< 130/80) vid typ 1 diabetes ligger i vårt landsting på 43,2 % och är lägre jämfört med rikssnittet (46,6%). Generellt är andel patienter med måluppfyllelse låg och kan tyda på antingen underbehandling eller på svårigheter med måluppfyllelse vilket kan bero på andra faktorer inklusive koexisterade sjukdomar som begränsar mer intensiv behandling. Det är viktigt att understryka att enligt riktlinjerna ska målet anpassas individuellt och detta målvärde för flera patienter kan vara olämpligt att prestera av olika skäl. Ytterligare en indikator som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom är högt LDL-kolesterol (det onda kolesterolet). Andel patienter som når behandlingsmålet för LDLkolesterol < 2,5 mmol/l ligger i vårt landsting på 46,9% vilket är lätt i överkant i förhållande till rikets genomsnitt på 46,1%. Män har bättre måluppfyllelse än kvinnor (49,8% resp. 42,9%) och dessa resultat ligger i stort på rikets genomsnitt. Den låga måluppfyllelsen generellt kan fortfarande tyda på att underbehandling råder. Andelen barn och ungdomar med diabetes (yngre än 18 år) som når behandlingsmålet HbA1c < 57 mmol/mol i vårt landsting utgör totalt 37,3% jämfört med 32,7% för riket och är drygt 14 % bättre än rikssnittet. Det gäller både pojkar och flickor (drygt 38 % resp. 36 %) jämfört med riksgenomsnittet (drygt 34 % och respektive 30 %). Det placerar vårt landsting högt bland de bästa. Resultat på drygt en tredjedel som uppfyller målet kan samtidigt tyda på antingen

19 underbehandling i den här gruppen eller på svårigheter att uppnå detta mål t.ex. pga. risken för hypoglykemi. (för lågt blodsocker) Fotkomplikationer hos individer med diabetes utgör ett allvarligt hot för amputation. Antal förstagångsamputerade ovan fotled per patienter med diabetes i vårt landsting ligger på 234 och är drygt 10 % lägre än rikssnittet (på 263/ ). Det placerar vårt landsting på en bra position jämfört med andra landsting. Data avseende amputationer gäller perioden Sammanfattningsvis i primärvård har samtliga tre indikatorer (HbA1c, blodtryck och LDL-kolesterol) förbättrats jämfört med rikssnittet och i förhållande till egna data har också HbA1c och LDL-kolesterol förbättrats. Däremot har blodtryck varit i stort sett oförändrat. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Jämfört med förra årets egna data avseende måluppfyllelse för HbA1c i primärvård har resultatet förbättrats totalt med 6,4 % och man ser en ständig förbättringstrend genom åren (från 45,8% resp. 48,2% och 51,2% i år). I förhållande till rikssnittet har resultatet förbättrats med 1,8 %. Resultatet avseende måluppfyllelse för HbA1c hos patienter med typ 1 diabetes har däremot försämrats från 15,8% till 12,3% jämfört med data från Resultatet har dock varit skiftande genom de senaste åren från förbättring om 24,4% (totalt) förra året i förhållande till 2010 och återförsämring i år om totalt 19 % jämfört med Det finns stora variationer mellan medicinklinikerna och en tydlig förklaring är svårt att uppge. Avseende måluppfyllelse för blodtryck (< 130/80) vid diabetes i primärvård ligger vårt resultat i stort sett oförändrat jämfört med egna data från förra årets måluppfyllelse (23,9% resp. 24,1%). Däremot måluppfyllelse för blodtryck vid typ 1 diabetes har förbättrats med 4,1 % jämfört med förra året - från 41,5% till 43,2%. Andel patienter som når behandlingsmålet för LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l har också

20 förbättrats med 3,5 % (från 45,3% till 46,9%). Andel barn och ungdomar med diabetes som når behandlingsmålet HbA1c < 57 mmol/mol har förbättrats ned totalt 8,4% jämfört med förra året (hos pojkar och flickor resp. om 4,6 % och 13,6 %). Vilka förbättringsåtgärder pågår? Sammankoppling mellan kvalitetsregistret NDR och Cosmicjournalen ifördes i januari. Praktisk utbildning om användning av NDR i förbättringsarbetet forsätter att pågå. Hälsoarbete på hälsocentralerna med fokus på rökstopp och ökad fysisk aktivitet utgör en mycket viktig del av behandlingen hos diabetespatienter. Effekterna av hälsofrämjande arbete för att minska rökning, som är en grundläggande riskfaktor, hos rökande diabetiker kan avsevärt minska risken för komplikationer på 5-10 års sikt. Arbete över länsövergripande digitalt åtkomligt vårdprogram på nätet pågår i samarbete med regionala grupper över länsgränserna. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Målluppfyllelse av samtliga indikatorerna för diabetesvård enligt Nationella Riktlinjer för diabetesvården hänger ihop och därför har förbättringsåtgärderna komplex karaktär. Automatisk inrapportering av data och sammankoppling mellan NDR och Cosmicjournalen som infördes januari 2012 ökar täckningsgraden och minskar databortfallet. Detta ger mer trovärdiga data och möjliggör och underlättar fortlöpande fördjupningsanalys av utvalda indikatorer. Fortsatta praktiska utbildningar i kvalitetsregistret NDR, som verktyg för att identifiera riskpatienter med dålig måluppfyllelse på varje enhet i syfte att intensifiera behandling och skärpa följsamheten till riktlinjerna.

21 Herbert Król Distriktsläkare Hälsocentralen Stensö alt E-post: Hjärtsjukvård Kommentar av områdesansvarig: Hur ligger vårt landsting till och varför? I hela Sverige sjunker dödlighet och sjuklighet i hjärtsjukdom, främst hjärtinfarkt. Denna utveckling ses också i Kalmar län. Någon signifikant skillnad mellan Kalmar län och riket som helhet avseende dessa mått ses inte. Förklaringar till den positiva utvecklingen ligger både i förändringar i befolkningens riskfaktorbelastning som minskande rökning och i förbättrat omhändertagande i sjukvården. Data i rapporten talar entydigt för att Kalmar läns innevånare får del av denna utveckling. Särskilt de indikatorer som beskriver sjukvårdens aktivitetsgrad vid hjärtinfarkt talar för att sjukhusen i länet är aktiva i att försöka förbättra livskvalitet och överlevnad för hjärtinfarktpatienterna. Flera av de övriga indikatorerna som överlevnad efter hjärtstopp utanför sjukhus och komplikationer efter PCI respektive pacemakerinsättning är baserade på så få fall att siffrorna blir mycket osäkra. Osäkerheten förstärks av att registreringsrutiner inte är likartade över landet. Avseende hjärtsvikt talar data för att vi i länet har en något högre återinläggningsfrekvens efter vård för hjärtsvikt än riket som helhet. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? De flesta indikatorer har förbättrats i nivå med, eller i vissa fall något snabbare än, riket som helhet.

22 Andelen patienter som får akut kärlöppnande behandling vid den allvarligaste typen av hjärtinfarkt, s.k. ST-höjningsinfarkt har förefaller ha minskat något sedan föregående år. För att kunna bedöma om detta är en sann förändring eller en ren slump- eller registreringseffekt behöver en närmare granskning göras. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Alla inblandade enheter arbetar kontinuerligt med förbättringsarbete. Exempel att nämna kan vara: Hälsofrämjande arbete som livsstilsmottagningar i primärvården och befolkningsinriktade insatser för att förbättra folkhälsan i länet. Processarbete inom hjärtsjukvården för att ytterligare stärka kvalitetsuppföljningen och göra vårdens övergångar smidiga och utan risk för kvalitetsförluster. Landstingsövergripande arbete för att minska andelen undvikbar slutenvård inklusive återinläggningar för hjärtsvikt. Arbete med t.ex. checklistor för att säkra kvaliteten vid pacemakeroperationer. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Arbetet med att förbättra hjärt- kärlhälsan i länet måste ske långsiktigt. Fortsatt arbete med kontinuerliga förbättringar inom alla landstinget enheter är väsentligt. Landstingets bidrag till hälsofrämjande arbete kommer att fortgå och utvecklas. Landstingets hjärtprocessgrupp kommer att ta ännu mer aktiv del i kvalitetsuppföljningen av hjärtsjukvården samt komma med konkreta förslag till hur vårdens övergångar kan överbryggas och kvaliteten bibehållas ännu bättre i hela vårdkedjan från förebyggande arbete till akutvård och eftervård. Metoder för att ännu snabbare kunna sprida ny kunskap kring förebyggande och behandling av hjärtsjukdom bland alla inblandade behöver utvecklas. Karl Landergren, överläkare e-post: tfn och/eller mobil:

23 Strokesjukvård Kommentar av områdesansvarig: Hur ligger vårt landsting till och varför? Landstingets resultat har förbättrats för de flesta indikatorerna inom området. En medveten länsövergripande och processorienterad satsning gör att vi nu är på rätt väg. För Återinsjuknande efter stroke har vi ett av de bästa resultat i riket och resultatet för indikatorerna Blodförtunnande behandling vid stroke och förmaksflimmer samt Blodfettsänkande behandling efter stroke ligger tydlig över rikssnittet. Vikten av prevention framhävs i länsgemensamma riktlinjer för stroke. Dödlighet efter stroke har också förbättrats men ligger fortfarande lite över rikssnitt och i rubriken Funktionsförmåga efter stroke har vi ett av de sämsta resultat i riket. Dödlighet efter stroke har med all säkerhet olika orsaker och kräver en mer detaljerad analys. Angående funktionsförmåga efter stroke måste vi bli duktigare med tidig stroketrombolys och med hemrehabilitering, vilket är avgörande för bättre resultat. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Resultatet har successivt förbättrats i de flesta indikatorerna. Det finns marginella försämringar inom enstaka områden och kan bero på statistisk variation. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Det pågår fortfarande ett samarbete mellan landsting och kommuner för att etablera länsgemensamma riktlinjer. Dessa riktlinjer grundar sig på de nationella riktlinjerna för stroke. Ett gemensamt, lättanvänt verktyg har tagits fram som stöd för medarbetare i vårdprocessen. Verktyget är tillgängligt för såväl landsting som kommun via

24 Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Av stor vikt bli att förankra de länsgemensamma riktlinjerna så att medarbetare kan använda det nya presentationsverktyget i den praktiska vardagen. Högt prioriterade område framöver är tidig stroketrombolys för fler patienter och en tidigt påbörjad hemrehabilitering. Elmar Keppel, specialistläkare medicin, strokeansvarig läkare Oskarshamn Telefon: E-post: Njursjukvård Kommentar av områdesansvarig: Hur ligger vårt landsting till och varför? Målet med dialys är att rena blodet från avfallsprodukter. Dialysdosen är ett mått på hur effektivt blodet har renats under en veckas dialysbehandling. Dialysdosen är beroende av bra tillgång till blodbanan, kärlaccess, och antal timmar dialys per vecka som varje patient kan erbjudas. Låg dialysdos kan leda till ökad dödlighet, sämre blodtryckskontroll och behov av mer läkemedel för att motverka urinförgiftningens konsekvenser. I Kalmar län är andelen patienter som får tillräcklig dialysdos sämre än riksgenomsnittet, 67% jmf 82%. Samtidigt är andelen patienter här med bra kärlaccess högre, 80% jmf 69%. Förklaringen till den sämre dialysdosen i kalmar län synes sålunda vara att patienterna dialyseras färre timmar per vecka jmf med riksgenomsnittet. Möjligheten att erbjuda tillräckligt antal timmar dialys per vecka är beroende av antalet tillgängliga dialysplatser. Oaktat sämre levererad dialysdos är risken för död i dialysbehandling lika som riksgenomsnittet. Sämre levererad dialysdos leder sannolikt först efter flera år till märkbara skillnader.måluppfyllelsen för blodtryck är bättre än riksgenomsnittet trots sämre dialysdos. Hur har resultatet förändrats de senaste åren?

25 Resultatet för levererad dialysdos sämre, övriga oförändrade. Vilka förbättringsåtgärder pågår? För att rätt levererad dialysdos skall kunna uppnås krävs tillräckligt antal med dialysplatser. Enligt förslaget till Landstingsplan sker det en utökning av dialysverksamheten med totalt 30 platser, fördelat på samtliga sjukhus. Huvuddelen av ökningen består av självdialysplatser. Utökningen innebär även utökning av personal. I planen avsätts medel för ökade driftskostnader med 7,2 miljoner kronor 2013 och 9,8 miljoner kronor årligen från och med Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Utökat antal dialysplatser och optimalt användande av dessa genom självdialys i så hög utsträckning som möjligt. Hjalmar Åselius Överläkare Tel: alt E-post: Cancersjukvård Kommentar av områdesansvarig: Hur ligger vårt landsting till och varför? Överlevnaden vid de olika cancerformerna ligger i nivå med riksgenomsnittet. Andelen patienter som genomgår omoperation är högre i Kalmar län och analys pågår inom tarm/ändtarmscancer för att ta reda på orsakerna. Kvaliteten på bröstcancervården är genomgående hög i hela riket och det rör sig om mycket få individer.

26 För indikatorerna inom lungcancerområdet är resultaten i nivå med övriga riket. Avseende patienter med prostatacancer får dessa vänta lång tid till 1:a besök. Framför allt beror detta på låg urologbemanning. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Resultatet för överlevnad vid tjocktarms- och ändtarmscancer har förbättrats. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Flera projekt har iscensatts för att förbättra resultaten inom tarm/ändtarmscancer, ex ERAS ett standardiserat evidensbaserat behandlingsprogram inom perioperativ vård. Vidare har man börjat med laparoskopisk kirurgi. Bättre och mer individanpassade cytostatika leder till bättre behandlingsresultat och en större andel patienter med cancer tas upp på multidiciplinär rond. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? För att effektivisera vårdkedjan inom lungmedicin har ett samarbete inletts med lungkliniken i Linköping och Regionalt cancercentrum - RCC. För fortsatt hög kvalitet inom bröstcancerområdet pågår arbete för att säkra tillgången på bröstcancerradiologer. Allmänt arbetar man inom cancervården med att korta ledtiderna och ta upp fallen på multidiciplinära ronder. Inom RCC och regionala programgrupper arbetar man för ett ökat regionalt samarbete Hans-Olof Håkansson Verksamhetschef Kirurgkliniken, Länssjukhuset i Kalmar Telefon: E-post: Bengt Arvidsson Basenhetschef Kirurgkliniken, Västerviks sjukhus Telefon: E-post:

27 Psykiatrisk vård Kommentar av områdesansvarig: Hur ligger vårt landsting till och varför? Landstingets resultat för indikatorerna rörande psykofarmaka är något bättre än riksgenomsnittet. Vad gäller Undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk vård, ligger vi klart sämre än rikssnittet. Orsaken till detta är svår att spekulera i. Generellt kan man se att patienter med psykiatrisk diagnos har mycket högre andel undvikbar somatisk slutenvård än resten av befolkningen. Detta beror på att somatisk sjukdom upptäcks senare (sannolikt p.g.a. att man söker sjukvård mindre), behandlingar tenderar att ta längre tid, man har lägre följsamhet till ordinationer och vidare att livsstilsfaktorer inte får samma genomslag hos psykiatriska patienter som hos övrig befolkning. Varför det är sämre värden inom vårt landsting än i riket kan bero på att förekomst av vissa sjukdomstillstånd varierar i riket men även tillgång till slutenvårdsplatser spelar in. Det vill säga, om tillgång till slutenvårdsplatser är god i ett landsting är tröskeln att lägga in också lägre. Vad gäller återinskrivning efter vård för schizofreni inom 14 respektive 28 dagar är värdet totalt lika med rikssnittet. Däremot är landstingets resultat avseende återinskrivning efter 6 månader något bättre än rikssnittet. För indikatorn Besök inom 30 dagar till barn och ungdomspsykiatri, är resultatet bättre än rikssnittet. Bakom detta ligger ett hårt tillgänglighetsarbete. Resultatet för Besök inom 90 dagar - vuxenpsykiatri ligger som rikssnittet. Återfall i brottslig gärning vid rättspsykiatrisk vård är en osäker parameter då detta klassas olika på de olika rättspsykiatriska enheterna i landet. Landstingets resultat ligger dock högre än rikssnittet. Vad gäller förekomst av fetma bland patienter inom rättspsykiatrisk vård så ligger vi bättre än rikssnittet. Hur har resultatet förändrats de senaste åren?

28 Vad gäller resultatet för indikatorer för de psykiatriska läkemedlen så är värdena relativt oförändrade, det har inte skett några större förändringar. Vad gäller undvikbar slutenvård finns inte jämförande siffror. Resultatet för Återinskrivning inom 28 dagar efter vård för schizofreni har försämrats jämfört med tidigare siffror medan Återinskrivning inom 6 månader har förbättrats från tidigare år. Vad gäller rättspsykiatrin så har återfall i kriminell handling förbättrats men är fortfarande sämre än rikssnittet. För indikatorn Fetma bland patienter i rättspsykiatrisk vård är landstingets resultat bättre än rikssnittet, men visar sämre siffror jämfört med tidigare år. Vilka förbättringsåtgärder pågår? Inom psykiatriförvaltningen finns en patientsäkerhetsplan och många förbättringar pågår. Vi har bl. a. beslutat införa metabola riktlinjer som på sikt ska synliggöra de negativa somatiska faktorer som drabbar många psykiatriska patienter. Dessa riktlinjer ska leda fram till bättre somatisk öppenvård för patientgruppen. Vi ska också mäta förskrivning av bensodiazepiner (en särskild sorts lugnande läkemedel) för långtidsbruk i syfte att minska denna. Läkemedelsberättelse ska alltid finnas i epikriser. Vidare pågår arbete för att minska återinläggningar genom att utveckla patienternas vårdplaner så att de blir lättare att arbeta utifrån. Det har inom förvaltningen utbildats Case managers personer som kommer att förbättra omhändertagandet av våra svårast sjuka. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Förutom de förbättringar som beskrivs ovan ska det inom förvaltningen också tas krafttag för att på ett heltäckande sätt börja registrera i nationella kvalitetsregister, vilket tidigare varit eftersatt.

29 Charlotta Brunner Överläkare, vuxenpsykiatri söder Tel: alt E-post: Svante Bäck Chefsöverläkare, vuxenpsykiatri norr Tel: alt E-post: Kirurgisk behandling Kommentar av områdesansvarig: Hur ligger vårt landsting till och varför? Avseende omoperation efter bråckkirurgi ligger Landstinget i Kalmar län i nivå med riksgenomsnittet. Blödande magsår drabbar framför allt svårt sjuka patienter. Resultatet för indikatorn Dödlighet efter vård för blödande magsår, ligger över riksgenomsnittet. I landstinget görs fler galloperationer med öppen operationsteknik jämfört med riket. Detta är ett medvetet val, då vetenskapliga studier inte visat någon skillnad i resultatet för öppen operationsteknik jämfört med laparoskopisk operation. Det är av vikt att kirurger behärskar båda operationsmetoderna och vi ser att andelen kirurgiska komplikationer är färre än riksgenomsnittet. Resultatet för indikatorn Tid till operation vid förträngning av halspulsåder visar att det tar längre tid än riksgenomsnittet innan patienter genomgår kirurgi. Detta kan förklaras av sen remiss till kirurgen från primärt omhändertagande enhet. Avseende kirurgisk behandling av bråck på kroppspulsådern - aortaaneurysm - visar Landstinget i Kalmar län goda resultat. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Alltfler bråckoperationer genomförs dagkirurgiskt.

30 Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Arbete pågår för att öka kompetens och vana hos kirurger som opererar bråck där särskilt fokus läggs på handledning av kollegor under utbildning. Antibiotika vid galloperation ges enligt riktlinjer vid komplicerade operationer och efterlevnaden kontrolleras. Avseende behandling av patienter med förträngning av halspulsåder som remitteras till kirurgen är målet att åtgärda inom utsatt tid. För att uppnå detta förs en dialog med primärt handläggande enheter. Hans-Olof Håkansson Verksamhetschef Kirurgkliniken, Länssjukhuset i Kalmar Telefon: E-post: Bengt Arvidsson Basenhetschef Kirurgkliniken, Västerviks sjukhus Telefon: E-post: Intensivvård Kommentar av områdesansvarig: Hur ligger vårt landsting till och varför? Vårt landsting ligger bra till. Detta förhållande gäller hela den svenska intensivvården, relaterat till internationella data. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Resultaten har inte påtagligt förändrats över tid. Trenderna är stabila. Tidigare problemområde, utskrivning nattetid från IVA, har minskat. Oplanerad återintagning till IVA, vilket kan relateras till bristande vårdresurser och/eller dito logistik är fortfarande ett område som kräver verksamhetsövergripande fokus.

31 Vilka förbättringsåtgärder pågår? Fokus på identifikation av riskgrupper/riskpatienter samt på att sätta in rätt vårdresurser till rätt patient i rätt tid. Utökat samarbete mellan intensivvården och moderklinikerna inkluderande resursplanering och logistik Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Fortsatt samarbete mellan länets bägge intensivvårdsavdelningar. Kunskaps- och kompetensutveckling gällande samtliga personalkategorier. Utvärdering av bemanningsbehov. Implementering av nya och utvecklade medicinska metoder. Kvalitetskontroll av registreringar och data som ligger till grund för redovisade vårdresultat. Sten Borgström Överläkare Telefon: alt E-post: Annan vård Kommentar av områdesansvarig: Hur ligger vårt landsting till och varför? God viruskontroll vid HIV Vi ligger strax under genomsnittet i riket. Enstaka patientvärden kan påverka utfallet relativt mycket. Smärtskattning i livets slutskede Resultat i nivå med övriga riket. Behöver arbetas vidare med. Vidbehovsordination av opiater i livets slutskede Resultat i nivå med övriga riket.

32 Brytpunktssamtal i livets slutskede Resultat i nivå med övriga riket. Behöver arbetas vidare med. Bromsmedicin vid skovvis förlöpande MS LKL ligger något lägre än övriga riket. Det finns frågor kring mätmetoden men resultaten för män och kvinnor skiljer sig åt och behöver analyseras. Bromsmedicin vid sekundärprogressiv MS Landstinget i Kalmar län ligger på 7.8% vilket är ett bra resultat. Förbättring efter behandling vid makuladegeneration Resultat i nivå med övriga riket. Resultaten för män och kvinnor skiljer sig åt och behöver analyseras Hur har resultatet förändrats de senaste åren? God viruskontroll vid HIV En klar förbättring men som noterats ovan kan små förändringar ge stora utslag. Smärtskattning i livets slutskede Förbättring jämfört med Skillnaden mot riksvärdet minskar. Vidbehovsordination av opiater i livets slutskede Något bättre än Brytpunktssamtal i livets slutskede Något sämre än 2011, då denna indikator introducerades. Bromsmedicin vid skovvis förlöpande MS Viss förbättring har skett, 3 %. Bromsmedicin vid sekundärprogressiv MS Förbättring har skett, 17 %. Förbättring efter behandling vid makuladegeneration Terapin är relativt ny, vilket gör det svårt att jämföra med tidigare resultat.

Öppna jämförelser 2011

Öppna jämförelser 2011 Öppna jämförelser 2011 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka på områdesrubriken

Läs mer

Områdeskommentarer Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2014

Områdeskommentarer Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2014 Områdeskommentarer Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2014 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14

Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14 Analys Öppna jämförelser 2012 L a n ds t i n g e t i K a l m a r l ä n Sida: 2 (14) Innehållsförteckning 1 Resultat... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Sammanfattande analys... 3 1.3 Övergripande resultat... 4

Läs mer

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna

Läs mer

Medicinska resultat del 1

Medicinska resultat del 1 ÖJ - 2008 Medicinska resultat 63 indikatorer Uppdelade på man kvinnor Vissa socioekonomiska data 19 indikatorer nedbrutna på sjukhusnivå Patienterfarenheter 9 indikatorer Vårdbarometern Tillgänglighet

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Trosa Kvalitetsbokslut Vårdcentralen Trosa Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med mera 1 Återstående medellivslängd. Kv. + 82,9 + 83,2 + 83,4 82,3 + 82,7 + 83,2 83,5 + 82,8 + 82,8 + 83,0 + 83,0 + 83,9 + 83,0 + 82,4 + 82,8 + 82,6

Läs mer

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014 Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor

Läs mer

Vår sjukvård tål att jämföras

Vår sjukvård tål att jämföras Vår sjukvård tål att jämföras En norrbottensanalys baserad på rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet... med förslag till utvecklingsområden. Öppna jämförelser en

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT 11 Upprättad av Samordnare Ann-Kristin Åstrand Utvecklingsavd Hygiensjuksköterska Karin Medin, Enheten för vårdhygien Datum 2011-12-13 Dnr LS 2011/638 Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg HT

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 6 Patienterfarenheter... 6 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet...

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013

Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013 Områdeskommentarer Öppna jämförelser 2013 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka

Läs mer

Yttrande över revisionsrapport Vård på lika villkor, sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet

Yttrande över revisionsrapport Vård på lika villkor, sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet REMISSYTTRANDE 1 Datum 2015 01 28 Vår beteckning LTV 141567 Yttrande över revisionsrapport Vård på lika villkor, sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Landstingets revisorer har överlämnat revisionsrapporten

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004 LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &

Läs mer

Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11

Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-11-24 Rev/11039 Revisorerna KBR/VHL Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11 Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten

Läs mer

Bilaga 3 1(2) 2013-12-17 LJ 2013/289 Förvaltningsnamn Avsändare Kostnadsberäkningar för fetma och diabetes Tabell 1 Kostnader i miljoner kronor, nationellt och i Jönköpings län, baserat på att länet utgör

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Onkologiska kliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Onkologiska kliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet...

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Politisk viljeinriktning diabetes

Politisk viljeinriktning diabetes TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Den nationella cancerstrategin

Den nationella cancerstrategin 10.00 Välkommen! Gunilla Gunnarsson, cancersamordnare SKL 10.10 Statens syn på Kortare väntetider i cancervården och primärvårdens roll Sara S Johansson, projektledare Socialdepartementet 10.25 Överenskommelsen

Läs mer

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Rapport nr 39/2010 Mars 2011 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning...

Läs mer

Hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Hälso- och sjukvård I detta kapitel belyser Socialstyrelsen den aktuella utvecklingen inom några vårdområden. Därefter beskrivs den övergripande utvecklingen inom de olika målområdena för god vård. Beskrivningarna

Läs mer

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum

Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-01-14 Annika Hull Laine, centrumchef för barn- och kvinnocentrum Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013

Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 5 Landstingsprofiler Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 5 Landstingsprofiler Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Kirurgicentrum År 2012 2013-01-10 Ulla Wigberth Tholén 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Utveckla öppna jämförelser. 61 indikatorer. Östergötland står sig väl. Det allmängiltiga och det enskilda. Sammanvägda perspektiv.

Utveckla öppna jämförelser. 61 indikatorer. Östergötland står sig väl. Det allmängiltiga och det enskilda. Sammanvägda perspektiv. Sammanfattning Utveckla öppna jämförelser. Under år 2006 kommer Landstinget i Östergötland att utveckla modeller för öppna jämförelser. Genom jämförelserna söks svar på frågor hur Östergötland ligger till

Läs mer

Att välta ett landsting

Att välta ett landsting Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,

Läs mer

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas

Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Systematiskt kvalitetsarbete behöver utvecklas Klagomål och anmälningar enligt lex Maria inom den somatiska specialistsjukvården Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser

Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet. Målgrupper. Prioriterade insatser Cancerplanen Arbetsgruppen förebyggande och tidig upptäckt 2011-03-14 Prioriterade strategiska och operativa insatser i det tobakspreventiva arbetet Syftet med arbetet och förslagen som presenteras nedan

Läs mer

Handlingsplan för gynekologi och urologi

Handlingsplan för gynekologi och urologi 1 Hälso- och sjukvårdavdelningen Referens Datum Diarienummer Daniel Holmdahl 2007-03-06 RSK 549-2006 Handlingsplan för gynekologi och urologi Bakgrund Tillgängligheten till delar av den gynekologiska och

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Levnadsförhållanden i Skaraborg Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S)

Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S) Protokoll 1 (6) Folkhälso-och tandvårdsutskottet David Kvicklund LK/142996 Plats Beslutande Landstingshuset Karlstad Gert Ohlsson (L) Gustav Olsson (M) Jane Larsson (C) Kenneth Johannesson (S) Ersättare

Läs mer

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting 10 oktober 2007 Bilaga till huvudrapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2007 Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Strängnäs Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 6 Tillgänglighet... 6 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE

REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. BUP Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 BUP Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag

Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag 2015-07-07 Cancerfondens enkätundersökning 2014 Kontaksjuksköterskans uppdrag Behovet av en fast kontaktperson betonas i den Nationella Cancerstrategin (SOU 2009:11) Förbättrad information och kommunikation

Läs mer

Offentliga rummet 4 juni 2008

Offentliga rummet 4 juni 2008 Offentliga rummet 4 juni 2008 VDN-märkta offentliga tjänster på webben Birgitta Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Socialstyrelsen birgitta.eriksson@socialstyrelsen.se Möjligheterna att välja v ökar

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Årsanalys 2007 - NSV Markaryd

Årsanalys 2007 - NSV Markaryd Kopia på årsredovisningen för Markaryds vårdcentral samt kopia på den skuggbudget som lagts med utgångspunkt från Vårdval Kronoberg, så man ser hur det slår (för Markaryds vårdcentral)? Årsanalys 2007

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01 Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi

Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Roger Olsson, Överläkare

Läs mer

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Människor med funktionshinder i Västra Götaland Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2008 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07 Uppdrag gällande framtidsplan Verksamhetsområdet dermatologi och venereologi, omfattar hud- och STImottagning samt två hudvårdplatser på avd 12 reumatologkliniken. De olika enheterna inom verksamhetsområdet

Läs mer

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet 1 Bakgrund I Sverige lever vi allt längre. De äldres självrapporterade hälsa har förbättrats

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer