Öppna jämförelser 2011

Transkript

1 Öppna jämförelser 2011 Områdeskommentarer av Landstinget i Kalmar län med beskrivningar av vilka förbättringsåtgärder som pågår och hur handlingsplanen för förbättring ser ut. Klicka på områdesrubriken nedan för att hamna direkt på områdestexten. Dödlighet, undvikbar slutenvård... 2 Förtroende och patientnöjdhet... 3 Tillgänglighet... 5 Kostnader... 6 Annan vård... 7 Cancersjukvård Diabetesvård Graviditet, förlossnings- och nyföddhetsvård Hjärtsjukvård Intensivvård Kirurgisk behandling Kvinnosjukvård Läkemedelsbehandling Njursjukvård Psykiatrisk vård Rörelseorganens sjukdomar Strokesjukvård

2 Dödlighet, undvikbar slutenvård Resultatet för länet inom indikatorområdet ger ingen entydig bild, även om Landstinget i Kalmar län ligger sämre än riket för en majoritet av indikatorerna. Inom indikatorerna för vårdrelaterade infektioner samt MPR vaccination av barn ligger landstinget bättre till än riket. Inom indikatorerna åtgärdbar dödlighet (hälsopolitiskt, sjukvårdsrelaterad och i ischemisk hjärtsjukdom) återstående medellivslängd, undvikbar slutenvård, självmord samt självdestruktiv handling ligger landstinget inte lika bra till. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Förändringen jämfört med i fjol varierar mellan de olika indikatorerna. Inom områdena åtgärdbar dödlighet har landstinget förbättrat sig i förhållande till riket medan relationen till övriga län för övriga indikatorer har försämrats. Inom området åtgärdbar dödlighet (hälsopolitiskt, sjukvårdsrelaterad och i ischemisk hjärtsjukdom) och återstående medellivslängd pågår ett antal aktiviteter som torde inverka på framtida resultat. Goda livsvillkor och bra levnadsvanor ger underlag för en god allmän hälsa. Vad gäller livsvillkoren i länet och dess kommuner arbetar såväl landstinget som varje kommun med egna folkhälsopolitiska planer som underlag för hälsofrämjande förbättringsarbete. Landstinget arbetar med stöd för rökare till rökslut och med stöd till individer med riskbruk av alkohol inom ramen för livsstilsmottagningarna. I länet pågår det inom diagnosgrupperna hjärtsjukvård, strokesjukvård och diabetesvård ett systematiskt förbättringsarbete som bland annat skall förbättra samverkan mellan länets sjukhus och primärvården. Detta förbättringsarbete bör på sikt påverka behovet av slutenvård för dessa patientgrupper. 2

3 Inom området VRI - vårdrelaterade infektioner - pågår ett kontinuerligt förebyggande hygienarbete, arbete med en förbättrad VRI registrering samt uppbyggnad av STRAMA grupp Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Förutom att ovanstående arbete med olika vårdprocessen kommer att fortgå pågår arbetet med förbättring av levnadsvanor. Landstinget arbetar med att ta fram en handlingsplan för hur det fortsatta arbetet med Hälsolänet ska bedrivas. Handlingsplanen ska innehålla åtgärder för att förstärka det förebyggande arbetet för bland annat hjärt-kärlsjukdomar. Ett aktivt deltagande i den nationella strokekampanjen är också en viktig del i att förbättra resultaten. Satsningen på en starkare onkologisk verksamhet i länet förväntas på sikt bidra till än bättre resultat. Lars Mattsson Primärvårdsdirektör Telefon: alt E-post: lars.mattsson@ltkalmar.se Förtroende och patientnöjdhet I samtliga indikatorer inom detta område har Landstinget i Kalmar län bra resultat. När det gäller frågor om förtroende för vårdcentraler/motsvarande och sjukhus samt andel i befolkningen som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver ligger landstinget betydligt över rikssnittet. I rapporten presenteras resultat från den nationella patientenkäten i primärvården inom områdena bemötande, information och delaktighet. Här är Kalmar läns resultat näst bäst i 3

4 riket. I samtliga tre fall efter Halland. För riket som helhet gäller att patienterna är mindre nöjda med information och delaktighet vid besök och inläggning på sjukhus. Här har landstinget resultat som ligger i nivå med rikssnittet. Viktiga förklaringar till det goda resultatet är att sjukvården i Kalmar län är väl spridd geografiskt och har bra tillgänglighet och nöjda patienter. Ett väl utvecklat teamarbete, som ger kontinuitet i vården är en annan förklaring. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Någon större förändring av resultaten har inte skett sedan senaste mätningen. Sedan Öppna Jämförelser 2010 har det tillkommit indikatorer som är hämtade från den nationella patientenkäten. Dessa indikatorer speglar patientens upplevelse av bemötande, information och delaktighet vid besök i primärvården och slutenvården. Det pågår arbete, både på länets sjukhus och hälsocentraler, för att patienterna ska bli mer delaktiga i de förbättrings- och utvecklingsarbeten som pågår. Den nya patientsäkerhetsslagen är en drivkraft. Samtal med patienter i fokusgrupper och medborgarrådet vid Oskarshamns sjukhus är andra exempel på patientmedverkan. På Västerviks sjukhus har man arbetat särskilt med att förbättra bemötandet gentemot patienter och anhöriga, vilket givit resultat i den nationella patientenkäten. Inom varje vårdenhet/hälsocentral har man tagit del av resultaten i den nationella patientenkäten. I enkäten kan man lätt utskilja de förbättringsområden som fanns på respektive enhet och detta har varit ett bra underlag för förbättringsarbeten. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Att regelbundet efterfråga resultat och metodiskt diskutera patienternas syn på vården håller frågorna levande. Kontinuerlig kompetensutveckling och ett alltmer processinriktat arbetssätt kan öka 4

5 förtroendet hos patienterna. Kompetensutvecklingen sker inte bara utifrån profession och yrke, utan även inom förbättringskunskap eftersom landstingets medarbetare ständigt arbetar med att förbättra verksamheten. En stor utmaning när det gäller patientinformation är att anpassa informationen utifrån patientens individuella förutsättningar och önskemål. Utveckling av e-hälsa och invånartjänster ska också användas för att förbättra servicen och tillgängligheten för medborgare och patienter Anna Strömblad Kommunikationsdirektör Tel: alt E-post: Tillgänglighet Landstinget i Kalmar län har vid jämförelse med andra landsting en god tillgänglighet både till hälsocentral och till sjukhus. Detta är ett resultat av ett långvarigt och målmedvetet arbete. Målet är en köfri vård för länets befolkning Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Resultaten har förbättrats under ett femårsperspektiv och ligger med mindre variationer på en stabil nivå sedan Tillgängligheten mäts fortlöpande och resultaten ligger till grund för såväl ett medvetet förhållningssätt som för riktade aktiviteter. Exempel på aktiviteter är förbättringsarbete vad gäller telefonrådgivning och arbete för att förbättra tillgängligheten för cancersjuka. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Handlingsplanerna inriktar sig på aktiviteter för att nå en köfri vård inom den planerbara verksamheten på hälsocentral och sjukhus, akutmottagning. 5

6 Resultaten och handlingsplanerna följs upp regelbundet på varje klinik, i ledningsgrupper och på landstingsstyrelsen i syfte att kontinuerligt förbättra resultaten. Ragnhild Holmberg Hälso- och sjukvårdsdirektör Telefon: E-post: ragnhildh@ltkalmar.se Sofia Barakat Chef Hälsovalsenheten Telefon: E-post: sofia.barakat@ltkalmar.se Kostnader Landstinget i Kalmar län ligger som vid tidigare års mätning bra till när det gäller samtliga kostnadsindikatorer. Landstinget har lägst strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad och lägst kostnad per konsumerad DRG. Kostnad per konsumerad DRG visar hur mycket vården presterar i förhållande till vad den kostar. Viktigt i sammanhanget är att påpeka att skillnaderna mellan landstingen kan förklaras av olika kvalitet på den primära kodningen av åtgärder och diagnoser. Nyckeltalet tar inte heller hänsyn till strukturella aspekter och patient mix. Landstinget har en något högre kostnad än rikssnittet för primärvård, men kostnaden har minskat jämfört med föregående år. En orsak kan vara att länets befolkning har en högre medelålder än genomsnitt. Indikatorn Kostnad per vårdkontakt i primärvård är grov och speglar inte primärvårdsinsatsens innehåll, tids- eller resursåtgång. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Landstinget har haft en låg nettokostnadsutveckling de två senaste åren vilket avspeglar sig i 6

7 samtliga nyckeltal. Arbetet med att förbättra registreringskvalitet i diagnos och åtgärder fortsätter samtidigt som kvalitetssäkring av utdata är ett prioriterat område. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Genom systematiskt förbättringsarbete är ambitionen att Landstinget ska ha en fortsatt låg kostnadsutveckling. Kvalitetssäkring av utdata ska säkerställa att nyckeltalen ger en rättvisande bild. Ingeborg Eriksson Gunnarsson Ekonomidirektör Telefon: , E-post: IngeborgEr@ltkalmar.se Annan vård HIV Resultatet något under genomsnittet, men patientantalet är litet vilket innebär att tolkning av värdet ska ske med viss försiktighet. Smärtskattning i livets slutskede Generellt lågt i riket ca 12,6 procent. Landstinget i Kalmar län ligger på 7,6 procent Täckningsgraden har ökat för registrering i Palliativa registret. Vidbehovsordination av opiater i livets slutskede 88,9 procent dvs nära riksgenomsnittet. Brytpunktssamtal i livets slutskede 38 procent, generellt några procent över rikssnittet, både för män och kvinnor. 7

8 Bromsmedicin vid skovvis förlöpande MS Presentationssätt av data skiljer sig avsevärt från presentationssättet från förra året och är därmed svårtolkat. Dock förefaller en förbättring med 15.4 procent ha skett. Detta skall som sagt dock bedömas med stor försiktighet! Bromsmedicin vid sekundärprogressiv MS Även här är arbetsmaterialet svårtolkat och låter sig inte göras. Basal demensutredning vid demensdiagnos Riket ligger på 83,9 procent och Landstinget i Kalmar län har 45,5 procent, ungefär lika mellan könen. Tidigare vårdkedjeledare har gått i pension och samma avstämning, och motivationsarbete har ej skett är en trolig orsak. Makuladegeneration är en åldersförändring i gula fläcken som leder till synnedsättning. I vissa fall kan tillståndet framgångsrikt behandlas. Behandlingsresultatet för Kalmar län är något bättre än riksgenomsnittet. Detta innebär att ca 50 procent får mer än 5 bokstävers förbättring (0,1), siffran för riket är 45 procent. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? HIV Värdet ligger relativt stabilt men varierar månad för månad på grund av. det fåtaliga patientunderlaget. Smärtskattning i livets slutskede Ganska markant minskning i riket (från ca 18 % 2010 till 12,6 % 2011). Den generella nedgången i riket beror delvis på att frågorna i registret har ändrats. I Landstinget i Kalmar län nästan samma som ör år 2010 ( från ca 8% till 7,6%). Vidbehovsordination av opiater i livets slutskede Väsentligen oförändrat jämfört med Brytpunktssamtal i livets slutskede Ny indikator. Bromsmedicin vid skovvis förlöpande MS Se ovan om svårighet med tolkning av data. Enligt vår egen uppskattning använder vi bromsande medicinering hos patienter med skovvis förlopp i tidigt skede i betydligt högre utsträckning än tidigare. 8

9 Bromsmedicin vid sekundärprogressiv MS Se ovan om svårighet med tolkning av data. Enligt vår egen uppskattning överanvänder vi inte bromsande medicinering i denna patientgrupp. Basal demensutredning vid demensdiagnos Ganska kraftig minskning jämfört med Landstinget i Kalmar län låg 2010 på nivå 67,3 procent och har minskat till 45,5 procent, ungefär samma skillnad för bägge kön. Makuladegeneration Kan ej anges på grund av registerbyte till webbaserat register. Gamla data är ej kompatibelt med nya systemet. HIV Breddning och säkerställande av långvarig kompetens för att ta hand om HIV-patienter. Smärtskattning i livets slutskede Fortsatta utbildningsinsatser samt att nytt nationellt vårdprogram kommer 2012 som kan bidra till motivation och kunskapsspridning. Särskild satsning via Regionalt cancercentrum och PRIK/PRIVO, via de palliativa ombuden. Vidbehovsordination av opiater i livets slutskede Se ovan. Brytpunktssamtal i livets slutskede Se ovan. Bromsmedicin vid skovvis förlöpande MS Förbättringsåtgärder omfattar delvis tillämpningen av behandlingsrekommendationer i den kliniska verksamheten och delvis förbättringen avseende rapportering till Svenska MSRegistret. Bromsmedicin vid sekundärprogressiv MS Se ovan. 9

10 Basal demensutredning vid demensdiagnos Revidering av befintligt vårdprogram samt satsning på ny information och implementering i framförallt primärvården. Makuladegeneration Arbete pågår för att minska väntetiderna för dessa patienter. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? HIV Rekrytering och vidareutbildning av berörda personalkategorier. Smärtskattning i livets slutskede Se ovan, mer information och utbildning. Vidbehovsordination av opiater i livets slutskede Se ovan. Det palliativa ombudsnätverket gör riktade insatser. Brytpunktssamtal i livets slutskede Se ovan. Särskilda medel för utbildning i samtalskonst finns att söka inom landstinget och för de 12 kommunerna. Planeras föreläsning dels på läkardagarna i Kalmar i feb och dels på kliniken informerar i februari. Bromsmedicin vid skovvis förlöpande MS Se ovan. Bromsmedicin vid sekundärprogressiv MS Se ovan. Basal demensutredning vid demensdiagnos Planeras för inrättande av ny tjänst som äldresamordnare med bland annat uppdrag som tidigare vårdkedjeledare haft, se även ovan. Makuladegeneration 10

11 Patientdelay är ett praktiskt problem. Att förkorta de interna ledtiderna pågår konstant. Kompetent personal och läkare med makaulakompetens är idag en bristvara. Man måste redan nu aktivt satsa på kompetensrekrytering ev. utomlands, och kompetensutveckling av de yngre kollegorna samt nyrekrytering av personal. Per Ingvarsson Hälsosjukvårdsstrateg Telefon: E-post: Cancersjukvård Cancervården är överlag god i landet och den aktuella jämförelsen visar små skillnader mellan landstingen, flertalet ligger inom givna konfidensintervall. Vi ser att en högre andel patienter med prostatacancer genomgått kurativt syftande behandling jämfört med övriga landet, men vi ser också att andra landsting närmar sig Landstinget i Kalmar län i detta avseende. Vi har fler reoperationer efter ändtarmskirurgi. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? I och med att skillnaderna är små kan enstaka patienter medföra att landstingens inbördes rangordning skiftar utan att det föreligger någon reell skillnad. Det pågår flera projekt inom landstinget, kan nämna ERAS (effektivare perioperativt omhändertagande), inom ramen för RCC (Regionalt cancercentrum) har vi fokus på kolorektalcancer (tjocktarmscancer), Vi är i begrepp att göra en del av tarmingreppen via så kallad titthålsteknik. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? 11

12 Fokus på en strukturerad ST-utbildning, bland annat har den kirurgiska kliniken Oskarshamn/Kalmar utsett en studierektor. Flera ST-läkare är engagerade att som ett led i utbildningen analysera utdata från de kvalitetsregister som vi är anslutna till. Hans-Olof Håkansson Verksamhetschef Kirurgkliniken, Länssjukhuset i Kalmar Telefon: E-post: hans-olof.hakansson@ltkalmar.se Bengt Arvidsson Basenhetschef Kirurgkliniken, Västerviks sjukhus Telefon: E-post: bengt.arvidsson@ltkalmar.se Diabetesvård Angående måluppfyllelse för blodsockervärde HbA1c hos barn och ungdomar med diabetes ligger Kalmar län 6,85 % över rikssnittet. Även vid diabetes i primärvård totalt ligger måluppfyllelsen över rikssnittet. Samma gäller måluppfyllelse för blodtryck primärvård samt måluppfyllelse för LDL-kolesterol. Antal amputationer är också färre i Kalmar län i förhållande till rikets genomsnitt. Landstingets resultat är bättre än förra året vilket delvis kan förklaras med mer målmedveten behandling. Samtidigt är antal patienter som uppfyller målet lågt, vilket kan tyda på underbehandling. Svårigheter att uppnå målen kan också bero på att patienter med diabetes ofta har flera sjukdomar. Detta kan begränsa mer aggressiv behandlingsstrategi. Måluppfyllelse för Metformin vid nedsatt njurfunktion ligger under rikets genomsnitt. Nästan dubbelt så många kvinnor som män, med nedsatt njurfunktion står på Metforminbehandling. 12

13 Proportionerna motsvarar i stort riksgenomsnittet. Resultatet för HbA1c för primärvård vid typ 1 diabetes och måluppfyllelse för blodtryck vid typ 1 diabetes är sämre än rikets genomsnitt. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Resultaten har förbättrats för flera indikatorer både i förhållande till de egna resultaten förra året och jämfört med rikssnittet. Målluppfyllelse för HbA1c vid diabetes primärvår har förbättrats med 5,1 % från 45,8% till 48,2 % och ligger knappt under rikets genomsnitt (49,8 %). Totalt vid diabetes typ 1 har måluppfyllelse förbättrats med drygt 24 % från förra året. Måluppfyllelse för blodtryck primärvård är drygt 10 % bättre än rikssnittet men i stort sett på samma nivå som förra året. Måluppfyllelseför LDL-kolesterol har klent förändrats jämfört med förra året och ligger lätt i överkant i förhållande till rikets genomsnitt. Metforminbehandling vid nedsatt njurfunktion ligger väsentligen oförändrat jämfört med Öppna jämförelser Man ser en mycket positiv trend avseende registrering i Nationella diabetesregistret och täckningsgraden har avsevärt förbättrats från 71 % förra året till 94 % i år. Hälsoarbete som pågår på hälsocentralerna med fokus på rökstopp och ökad fysisk aktivitet utgör en viktig del av behandlingen hos diabetespatienter. I syfte att förbättra kvalitet av data och täckningsgrad i kvalitetsregistret kommer en sammankoppling mellan kvalitetsregistret och landstingets digitala journalsystem att ske från och med januari Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Målluppfyllelse enligt NDR - Nationella Riktlinjer för diabetesvården och samtliga indikatorerna för diabetesvård i NDR Nationella diabetesregistret - hänger ihop och därför 13

14 har förbättringsåtgärderna komplex karakter. Diabetesrådet som funnits sedan 2 år fortsätter sitt arbete på flera fält. Bland annat görs fördjupade analyser av NDR data jämfört med andra register. Rådet har i sitt arbete kontakt med representanter från patientföreningar, kliniker, hälsocentraler med mera. Utbildning i användning av resultat i förbättringsarbete planeras för att identifiera brister, initiera förbättringsarbete och öka följsamheten till riktlinjerna. Arbete för digital åtkomst länsövergripande och enhetliga rutiner/riktlinjer har initierats. Herbert Król Distriktsläkare Hälsocentralen Stensö alt E-post: HerbertK@ltkalmar.se Graviditet, förlossnings- och nyföddhetsvård Andelen gravida med tobaksbruk är högre i Kalmar län än genomsnittet för riket. Länet har även en lägre andel gravida som slutat röka/snusa från inskrivning till graviditetsvecka Andelen av befolkningen i Kalmar län som röker/snusar är också högre än genomsnittet, vilket kan vara en förklaring till den höga andelen bland gravida, och även en delfaktor i den lägre andelen som slutar under graviditeten. I Kalmar län screenas 93 % av alla gravida med AUDIT (Alcohol Use Disorder Identification Test), vilket är bäst i riket. Vi har en god tillgänglighet till abortrådgivning och kan därmed erbjuda tidiga aborter där de flesta görs medicinskt. Vi har klart färre barn med neonatal infektion jämfört med genomsnittet i riket. Vad gäller andelen dödfödda barn, barn med låg Apgar-score och barn som avlider inom 28 dagar är nivån mycket låg i hela riket och vi har ingen statistiskt säkerställd skillnad jämfört med övriga landsting. Andelen kvinnor som får allvarliga bristningar av bäckenbotten ligger på 14

15 samma nivå som övriga riket. Vi har bland de bättre resultaten i riket med förhållandevis låg andel kejsarsnitt. Det är tack var på god förvård inom mödrahälsovården och på god kontinuitet på förlossningsavdelningarna. Vid kostnadsjämförelser ligger vi något lägre än övriga riket men då det kan finnas skillnader i rapporteringen till KPP-databasen är dessa skillnader inte helt säkerställda. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Andel rökande gravida har under många år sjunkit stadigt, men de senaste mätperioderna har vi sett en avplaning medan andelen gravida som screenas för alkoholbruk har ökat. Andelen dödfödda barn ligger på en likartad nivå medan andelen med låg Apgar-score och barn som avlider inom 28 dagar har förbättrats något. Andelen kejsarsnitt är en parameter som vi följt under många år och den ligger konstant på en låg nivå jämfört med övriga riket. Uppmaning till barnmorskorna att screena för bruk av både tobak och alkohol även vid sen inskrivning och ett kontinuerligt fokus på förebyggande arbete inom mödrahälsovården och tydliga program för att fånga upp riskgraviditeter. Vi följer nationella riktlinjer för vilka grupper av mammor som får förebyggande antibiotikabehandling under förlossningen. Aktivt arbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Länets neonatalenheter är förhållandevis små, vilket innebär lägre risk för epidemier hade vi höga siffror för andelen döda inom 28 dagar i Kalmar, bl.a. med flera svåra missbildningar. Med anledning av detta tog vi själva initiativ till en extern granskning som gjordes 2008 av Ledningsbolaget - inga egentliga brister upptäcktes och 2009 var - enligt våra egna siffor - den neonatala dödligheten i Kalmar lägre än genomsnittet - 2 barn/år vilket motsvarar 1,4/1000 nyfödda. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Hänvisning av gravida som önskar röka/snusa till hälsocentralernas 15

16 tobaksavvänjare/hälsokoordinatörer. Det behövs även en satsning på ett generellt folkhälsoarbete för att minska andelen rökare i länet. Redovisning av statistik på studiedagar och fortsatt utbildning/fortbildning i MI. Fortsatt registrering av följsamhet till hygienrutiner vilket är en av våra kvalitetsvariabler. Fortsatt arbete med träning av akuta förlossningssituationer och utbildning i övervakning av barnet under förlossningen, så kallad CTG, för att snabbare hitta barn med misstänkt syrebrist. Kontinuerlig fortbildning av personalen på förlossningsavdelningarna med träning av skydd för bäckenbotten. Säkerställa processer och rutiner kring fördelning av kostnader. Michael Algovik Verksamhetschef, Överläkare Kvinnokliniken Västervik Telefon: E-post: michael.algovik@ltkalmar.se Hjärtsjukvård Det är blandade resultat på de många indikatorerna inom hjärtsjukvården. Det finns en del mycket goda och tillförlitliga resultat som exempelvis för kranskärlsröntgen vid icke-sthöjningsinfarkter. En del parametrar lämpar sig för egna jämförelser med tidigare år men inte för jämförelser med riket, på grund av olika definitioner och bristande korrigering för kliniska faktorer som exempelvis återförträngning efter PCI. Man använder i Uppsala en helt annan definition för återförträngning (om en återförträngning har medicinsk betydelse för patienten) än i Kalmar (om en återförträngning angiografiskt är > 49 % av kärlets diameter oavsett medicinsk betydelse). En tredje grupp av indikatorer består av sådana som är så mycket osäkra att det inte går att rakt av dra några slutsatser exempelvis överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus. Det 16

17 viktigaste i samband med detta vore att inte bara veta hos hur många man har börjat hjärtlungräddning HLR, men också hos hur många man inte har börjat HLR. Man skulle närma sig verkligen mer genom att titta på överlevt hjärtstopp per invånare, även om det är beroende på skillnader i insjuknandet. Den för oss viktigaste gruppen av indikatorer är sådana som tyder på brister i Kalmar läns hjärtsjukvård. Exempelvis sekundärpreventiva insatser efter hjärtinfarkt, död/återinskrivning efter vård för hjärtinfarkt och döda inom 1 år efter PCI. Här finns anledning och förutsättningar för förbättringar. Man tror sig se ett tydligt mönster på alla de indikatorerna: Kalmar läns akuthjärtsjukvård verkar fungera bra men vidare behandling, den så kallade sekundärpreventionen, fungerar otillräckligt. En helt annan indikator som också inte är bra alls är komplikationer efter pacemakerimplantation. Här krävs det en översyn av länets pacemakerimplantationsverksamhet. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? De flesta har förbättrats. Det är dock ingen anledning att vara nöjd eller att inte fortsätta förbättringsarbetet. Redan 2009 har vi börjat med en fördjupningsstudie i vårt län avseende resultat i Öppna jämförelser samt fördelning och behandling av riskfaktorerna för hjärtsjuklighet. Projektet kommer att ta minst 1 år till. Det bör beaktas att största problemen vi har i Kalmar län angående behandling av patienter med hjärtsjukdomar sannolikt ligger utanför de tre sjukhusen. Patienter dör i hjärtinfarkt innan de har kommit till sjukhuset. Patienterna som har varit på sjukhuset behandlas inte långsiktigt konsekvent med sekundärpreventiva åtgärder. Men även på sjukhusen finns det stora förbättringsmöjligheter. Att undersöka den fråga är en mycket viktig del av beskrivna förbättringsprojekt och som kräver primärvårdens deltagande och insatser. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Fokus måste vara på bättre sekundärprevention i samarbete med primärvården. Utöver det är 17

18 en utredning av länets pacemakerimplantationer nödvändigt. Jörg Carlsson Överläkare Telefon: E-post: Intensivvård Riskjusterad dödlighet Indikatorn beskriver den förväntade dödligheten efter vård på intensivvårdsavdelning. Landstingets resultat är goda. Värdet ligger under 1,0 vilket är på rätt sida målvärdet. Utskrivning nattetid Måttet beskriver andel patienter som skrivs ut från intensivvårdsavdelning till vårdavdelning nattetid och är viktigt att följa eftersom nattlig utskrivning är förknippad med ökad dödlighet. Resultatet för hela länet ligger under det definierade målvärdet (< 6,8 %) och är så till vida gott. Oplanerad återinskrivning Måttet beskriver den andel patienter som oplanerat återinskrevs på samma intensivvårdsavdelning inom 72 timmar efter utskrivningen. Resultatet för hela länet ligger under det definierade målvärdet (< 3,1 %) och är så till vida gott. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Resultaten är väsentligen oförändrade och fortsatt goda. Riskjusterad dödlighet 18

19 Ytterligare kompetensutveckling av samtliga personalkategorier. Utskrivning nattetid Utskrivning av patient nattetid skall endast göras då det är absolut nödvändigt samt noggrant kommuniceras med ansvariga läkare och sjuksköterskor vid mottagande enhet. Oplanerad återinskrivning Se nedanstående punkt. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Riskjusterad dödlighet Fortsatt samverkan inom länet samt nationell samverkan med det svenska intensivvårdsregistret samt med det svenska intensivvårdssällskapet. F.ö. se punkten ovan. Utskrivning nattetid Eftersom utskrivning nattetid, samt den till detta kopplade risken för ökad dödlighet, delvis är kopplat till låg bemanning vid intensivvårdsavdelningen och/eller mottagande enhet arbetar intensivvården med att uppmärksamma detta förhållande samt för en förbättrad bemanningssituation. Oplanerad återinskrivning Eftersom andelen återinläggningar till viss del påverkas av tillgången till intensivvårdsplatser samt av hur väl strukturerat omhändertagandet av patienten är vid mottagande vårdavdelning efter intensivvården, pågår ett arbete med syfte att snabbt kunna identifiera riskpatienter och därmed kunna förebygga/minimera behovet av intensivvård. Även denna åtgärdsplan är personalkrävande och kräver, för full effekt, förbättrade personalresurser. Sten Borgström Överläkare Telefon: alt E-post: 19

20 Kirurgisk behandling Allmänt ligger Landstinget i Kalmar län väl till vid en jämförelse. Den rangordning som görs i Öppna Jämförelser är dock ofta olycklig då den kan ge intryck av skillnader som är uttryck för slumpen och som ryms inom konfidensintervallen. Tillgängligheten till mottagning och behandling är bland de bättre i landet. Fler galloperationer utförs med öppen teknik jämfört med övriga landet. Det är en medveten strategi då randomiserade studier har visat obetydliga skillnader mellan öppen och laparoskopisk teknik och vi ser det som angeläget att våra ST-läkare blir förtrogna med båda teknikerna. Resultaten av den perifera kärlkirurgin är bland de bättre i landet. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Den perifera kärlkirurgin har kraftigt förbättrats. Övriga förändringar ligger inom felmarginalerna. Det pågår en om och nybyggnation av länets tre operationsavdelningar och detta kommer att ge bättre förutsättningar för att bedriva dagkirurgisk verksamhet. Båda ögonklinikerna har under 2009 gjort extra insatser för att öka kataraktkirurgin och hålla korta väntetider både till nybesök och operation. I förslaget till landstingsplan för åren anvisas 1 miljon kronor 2012 och kronor från och med 2013 för utökning av kataraktkirurgin. Satsning på en förbättrad ST-utbildning där bland annat kirurgiska kliniken i Kalmar/Oskarshamn nu har en studierektor med ansvar för utbildningen. Det pågår ett förbättringsarbete vad gäller septumplastik. (operation av sned nässkiljevägg). Man ska förbättra indikationer för kirurgi genom förbättrade diagnostiska verktyg. Parallellt 20

21 med detta tas det fram informationsmaterial till patienterna för att dessa ska ha en rimlig förväntan inför kirurgin vad resultatet kan bli. Detta arbete påbörjades förra året och vi förväntar oss resultat kommande år. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Behandling av patienter med förträngning av halspulsådern kan förbättras genom att det multidiciplinära samarbetet fördjupas. Vi ser något fler komplikationer till gallkirurgin, detta kräver en mer ingående analys. Fortsatt fokus på utbildning. En fortsatt god tillgänglighet är avhängig bemanningssituationen Hans-Olof Håkansson Verksamhetschef Kirurgkliniken, Länssjukhuset i Kalmar Telefon: E-post: hans-olof.hakansson@ltkalmar.se Bengt Arvidsson Basenhetschef Kirurgkliniken, Västerviks sjukhus Telefon: E-post: bengt.arvidsson@ltkalmar.se Kvinnosjukvård Vi har bland de bästa resultaten i riket i många av dessa parametrar även om skillnaderna inte är så stora. Vi har goda rutiner och god kontinuitet med en välfungerande vårdkedja vid olika operationer. Detta leder till ett gott omhändertagande och färre komplikationer. Resultaten för inkontinensoperationer ligger något sämre men då mätvärdet är nytt och resultaten gäller ett enstaka år är det svårt att veta exakt vad det står för. Det finns fortsatt potential till förbättring vad gäller andelen patienter som handläggs i dagkirurgi. Vid kostnadsjämförelser ligger vi något lägre än övriga riket men då det kan finnas skillnader i rapporteringen till KPP-databasen är dessa skillnader inte helt säkerställda 21

22 Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Fortsatt stabilt gott resultat över flera år. Vad gäller resultaten för inkontinenskirurgi är det en ny parameter och tidigare resultat saknas i öppna jämförelser Fortsatt fokus på patientsäkerhet med reduktion av vårdrelaterade infektioner och andra oönskade händelser. En översyn av operationsverksamheten har gjorts både i Västervik och i Kalmar för att öka andelen dagkirurgi. Detta har lett till ökande andel på båda sjukhusen. Vi får undersöka varför resultatet ser ut som det gör för våra inkontinenspatienter. Det kan bero på brister i urvalet av patienter eller på oklarheter i informationen inför operation, vilket i sin tur kan leda till felaktiga förväntningar. Ambitionen är att validera ekonomisiffrorna och utveckla materialet samt förbättra kostnadsfördelningen inför kommande mätningar. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Fortlöpande uppföljning av olika komplikationer och översyn av operationsprocesserna för att åstadkomma en fortsatt ökning av andelen operationer som görs i dagkirurgi. Säkerställa processer och rutiner kring fördelning av kostnader. Michael Algovik Verksamhetschef Överläkare Kvinnokliniken Västervik Telefon: E-post: michael.algovik@ltkalmar.se 22

23 Läkemedelsbehandling Kalmar län ligger bättre än riket i flera av mätvärdena, men inte alla. Det kan sammanhänga med klinisk tradition, men inom vissa områden är det troligen delvis ett resultat av riktade informationskampanjer och utbildningsaktiviteter, parat med aktiv uppföljning. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? För flera indikatorer har resultaten förbättrats, men för några är de i stort sett oförändrade sedan föregående år. I indikatorn äldre med flera än 10 läkemedel har värdet ökat sedan föregående mätning, vilket tolkas som en försämring. Ju fler läkemedel en patient har, desto större risk för biverkningar. Mätresultatet kräver dock en närmare analys. Möjligen kan det bero på ökad användning av dosdispenserade läkemedel vilket tycks öka antalet läkemedel per patient. Det kan också bero på ökad följsamhet till behandlingsriktlinjer för olika sjukdomar. Sedan 2009 har läkemedelsarbetet i hög grad fokuserat på läkemedel till äldre, med krav på årliga läkemedelsgenomgångar och bättre ordning på läkemedelsordinationerna. Under 2011 har en rutin fastställts för läkemedelsgenomgångar för patienter i kommunal sjukvård, i samarbete mellan landstinget och kommunerna. Det återstår att se om fler läkemedelsgenomgångar kommer att leda till fler eller färre patienter med fler än 10 läkemedel. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Fortsatt fokus på tydlig information om läkemedelsbehandlingen från sjukvård till patient, och mellan olika vårdenheter. Avstämning av läkemedelslistorna måste ske vid varje inläggning på sjukhus. 23

24 Tydlig information i form av läkemedelsberättelse måste ges till primärvården och den kommunala sjukvården när patienterna skrivs ut från sjukhus. Alla patienter skall få en skriftlig läkemedelslista efter varje besök hos i sjukvården. Arbete med förbättring av IT-stödet för dosdispenserade läkemedel pågår., vilket förväntas minska risken för fel i läkemedelslistorna. Fortsatt fokus på antibiotikaförskrivningen, för att bromsa utvecklingen av resistenta bakterier. Ellen Vinge Ordförande Läkemedelskommittén Telefon: E-post: ellen.vinge@ltkalmar.se Njursjukvård 1) Under har fler patienter startats i aktiv uremivård (dialys och njurtransplantation) jämfört med riksgenomsnittet. Ej påverkbara faktorer är länets äldre befolkning (Stockholm län med landets yngsta befolkning har lägst antal nyupptagna patienter i aktiv uremivård) och en välkänd variation av kronisk njursjukdom inom landet. Sämre omhändertagande av patienter med njursjukdom leder till ökat behov av aktiv uremivård. Om detta är en faktor av betydelse i länet är oklart. 2) Risk för död i dialysbehandling ligger som riksgenomsnittet 3) Måluppfyllelsen för dialysdos varierar i länet från 85,7 % i Västervik till 64,5 % i Kalmar, genomsnittet är 70,2 %, vilket ligger under riksgenomsnittet på 82,1%. Dialysdosen är framför allt beroende av antalet timmar dialys per vecka och är sålunda beroende av antalet tillgängliga dialysplatser. Underdimensionerade dialysavdelningar gör det svårt att uppnå adekvat dialysdos. 4) Vid bloddialys är en väl fungerande kärlaccess associerad med lägre komplikationsrisk jämfört med centrala dialyskatetrar. Länet ligger över riksgenomsnittet, 81,9% jmf 67,3%. 24

25 5) Måluppfyllelsen för blodtryck för patienter i hemodialys ligger som riksgenomsnittet. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? 1) Det är ingen säker signifikant ökning av nya patienter i aktiv uremivård sista åren men däremot finns ett ökat antal patienter i aktiv uremivård till följd av bättre överlevnad. 3) Måluppfyllelsen för dialysdos är lägre än föregående år. 4) Antalet patienter med kärlaccess är högre jämfört med föregående år. 5) Det är ingen signifikant skillnad för måluppfyllelse för blodtryckskontroll jämfört med föregående år. 1) Speciella multidisciplinära mottagningar för patienter med njursvikt finns i Västervik och Kalmar. Förloppet från tidig njursjukdom till uremi är ofta långdraget, flera år, varför förbättringar först kan väntas få genomslag om flera år ) Bättre måluppfyllelse av dialysdosen kan påverka risk för död i dialysbehandling och måluppfyllelse av blodtryckskontroll. Dialysdosen är beroende av bra kärlaccess, där länet ligger över genomsnittet, men framför allt av antalet timmar dialys per vecka. Efter flera års utredning har beslut fattats om utökade dialysplatser vilket med stor sannolikhet kommer att leda till generellt bättre dialysdoser. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Se ovan Hjalmar Åselius Överläkare Tel: E-post: HjalmarA@ltkalmar.se 25

26 Psykiatrisk vård Som vid tidigare jämförelser placerar sig Landstinget i Kalmar län i mittskiktet vad gäller de flesta parametrar. Vi utmärker oss kraftigt i indikatorn återfall i brottslig gärning efter rättspsykiatrisk vård. Den rättspsykiatriska verksamheten i länet är jämförelsevis av liten omfattning och underlaget är alltför litet, för att vi ska kunna dra några säkra slutsatser av den uppmätta förändringen. Verksamheten har heller inte upplevt någon markant förändring mellan åren. Vad gäller Fetma bland patienter i rättspsykiatrisk vård är vi klart bättre än riksgenomsnittet. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Vad gäller undvikbar somatisk slutenvård för personer med psykiatrisk diagnos hade Landstinget i Kalmar län sämst siffror i riket förra året vad gäller kvinnor. Denna siffra har nu vänt och är nu glädjande nog klart bättre än rikssnittet. För män däremot har siffran försämrats. Det råder oklarhet kring hur man mäter dessa parametrar, som varierat mycket under året utan att vi kunnat detektera några yttre faktorer som kan ha påverkat resultatet. Landstinget ligger fortfarande bra till vad gäller resultat för besök inom 90 dagar, dock något sämre jämfört med förra året. Vad gäller återinskrivningar efter vård för schizofreni - både på kort och på lång sikt - ligger resultatet runt rikssnittet eller bättre. Följsamhet till litiumbehandling är något sämre än riksgenomsnittet och en liten försämring har skett från föregående år, oklart vad som skulle förklara detta. Gemensam utbildning av Case-managers tillsammans med kommunerna. En Case-manager är 26

27 en särskilt utsedd kontaktperson för personer med allvarliga psykiska funktionshinder, i syfte att koordinera vården så att dessa personer kan leva ett så självständigt liv som möjligt. Utbildningsinsatsen ska leda till förbättrat samarbete mellan kommun och landsting och förhoppningsvis bättra på siffrorna för återinläggningar. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? Utveckla gällande rutiner för uppföljning vid lithiumbehandling. Charlotta Brunner Överläkare, vuxenpsykiatri söder Tel: alt E-post: charlotta.brunner@ltkalmar.se Svante Bäck Chefsöverläkare, vuxenpsykiatri norr Tel: alt E-post: svante.back@ltkalmar.se Rörelseorganens sjukdomar Inom området rörelseorganens sjukdomar presenteras 18 olika indikatorer som skall belysa resultatet för Landstinget i Kalmar län. Generellt kan sägas att vi har resultat som ligger över resultaten för riksgenomsnittet och ibland bästa resultat för indikatorerna; ledprotesöverlevnad 10 år, oönskade händelser efter ledprotesoperation, total patienttillfredställelse efter höftprotesoperation, väntetid och andel höftproteser vid höftfraktur, läkemedel mot benskörhet, resultat efter ryggoperation och få patienter som resulterar i ny korsbandsoperation. Resultat nära riksgenomsnittet eller under noteras för indikatorerna; tidig omoperation efter 27

28 höftprotesoperation, patientrapporterat utfall efter höftprotesoperation, implantatöverlevnad efter höftfrakturprotesoperation, antal åter till ursprungsboende efter höftfraktur, artroskopi vid artros/meniskproblem samt resultaten vid användandet av biologiska läkemedel vid reumatisk sjukdom. I gruppen ledprotesopererade patienter är resultaten mycket goda avseende långtidsöverlevnad både hos höft- och knäprotesopererade patienter, liksom resultaten för oväntade händelser och hur nöjda patienterna känner sig 1 år efter sin ledprotesoperation. Dessa resultat beror på god patientselektion, bra implantatval, god kirurgisk teknik och ett bra helhetsperspektiv på hela omvårdnadsprocessen. Resultatet som belyser patientrapporterat utfall efter höftprotesoperation ligger under riksgenomsnittet. Länets goda tillgänglighet under lång tid kan ha inverkan på detta värde. Resultatet som belyser tidig omoperation inom 2 år efter höftprotesoperation ligger också under riksgenomsnittet. En förbättring håller på att ske efter man har fokuserat på vårdkedjan för höftfrakturpatienterna. Inom gruppen höftfrakturpatienter föreligger mycket goda resultat avseende väntetid till operation samt andelen som erhåller en höftprotes. Detta är resultatet av ett fokuserat förbättringsarbete i Kalmar och Västervik hos denna patientgrupp. Sämre resultat för implantatöverlevnad efter halvprotes och andelen som har återgått till eget boende efter 4 månader kan bero på icke optimala implantatval samt olika strukturer i rehabiliteringskedjan efter höftfrakturoperation. Länet uppvisar mycket goda resultat för behandling av osteoporos vid fraktur. Visar att det finna en väl fungerande vårdkedja för denna patientgrupp. Ryggverksamheten i länet uppvisar goda resultat med patientskattat resultat 1 år efter operation för diskbråck och spinal stenos som ligger över riksgenomsnittet. Förklaras sannolikt av tydlig vårdprocess med koncentration av verksamheterna och god patientselektion. Artroskopi i knä med diagnos menisk/artros hos patienter > 40 år visar som tidigare på ett mycket högt antal. Generellt görs sannolikt för mycket artroskopier på denna patientgrupp i länet. Variation förekommer i länet med bästa siffrorna i Kalmar. En klar förbättring har skett 28

29 jämfört med tidigare mätningar. God tillgänglighet och dålig följsamhet till kommande riktlinjer kan förklara situationen. Andelen omoperationer efter korsbandoperation ligger väl under riksgenomsnittet. Indikatorn är ny och osäker. Mätningarna vid reumatisk sjukdom som är valda är andelen som får biologiska läkemedel, effekten av dessa vid behandlingsstart samt patientrapporterad hälsa. Resultaten ligger under riksgenomsnittet. Absoluta antalet som erhåller detta läkemedel är lika med tidigare år men andelen i Sverige har ökat. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Inom samtliga indikatorer finns en tydlig förbättring jämfört med tidigare mätningar förutom indikatorerna implantatöverlevnad efter halvprotesoperation vid höftfraktur (mycket liten negativ förändring) samt indikatorn som visar på effekten vid behandlingsstart med biologiska läkemedel. Total höft och knäprotesoperation: Patientrapporterat utfall efter höftprotesoperation ligger under riksgenomsnittet. Riksgenomsnittet återspeglar sannolikt den historiska situationen som svensk ortopedi befunnit sig i med dålig tillgänglighet under en längre tid. Själva måste vi vara observanta på att vi inte får en indikationsglidning. Diskussion pågår om en gemensam bedömningsmall innan operation. En studie om hur tidpunkten för ifyllande av formuläret påverkar resultatet pågår i Oskarshamn. Omoperation inom 2 år efter höftprotesoperation ligger också under riksgenomsnittet. En förbättring håller på att ske efter man har fokuserat på vårdkedjan för höftfrakturpatienterna. Höftfrakturpatienterna: Analys varför halvprotesimplantatöverlevnaden hos ffa män är låg. Analys varför lågt värde avseende åter till ursprungsboende 4 månader efter fraktur (Västervik). 29

30 Osteoporos: Fortsatt arbete i en redan fungerande arbetsgrupp för osteoporos. Ryggverksamheten: Övergripande processarbete pågår med involvering av ett multidisciplinärt synsätt i hela vårdkedjan. Artroskopi > 40 år vid artros/menisk: Som tidigare fortsatt öppen diskussion och mätning av antal ingrepp. Ämnet tas upp på länsmöten och Kraftsamlingsmöten. Ämnet har hög prioritet hos verksamhetscheferna på alla länets 3 ortoped kliniker. Samma strategi som tidigare samt en än mer tydlig återkoppling till öppenvården gällande modern ortopedisk ståndpunkt i frågan om vinsterna vid titthålsoperationer hos medelålders och äldre patienter. Reumatisk sjukdom och biologiska läkemedel: Öka medvetandegraden om aktuell behandling. Utbildningsinsatser. Dan Eriksson Verksamhetschef, Överläkare ortopedi Oskarshamn Telefon: E-post: dane@ltkalmar.se Dan Johannesson Enhetschef ortopedi Telefon: E-post: dan.johannesson@ltkalmar.se 30

31 Strokesjukvård Situationen har förbättrats jämfört med tidigare år. Dödlighet efter stroke med eller utan sjukhusvård ligger nu betydligt närmare riksgenomsnittet. Stroketrombolys används mer nu jämfört med föregående år, men fortfarande under riksgenomsnittet vid jämförelse på länsnivå. Hur har resultatet förändrats de senaste åren? Utfallet i Öppna Jämförelser ser väsentligen ut som tidigare år, men med förbättringar inom dödlighet och stroketrombolys. Fortfarande är det en negativ avvikelse för ADL-beroende och tillgodosedda behov av rehabilitering efter stroke. Gynnsamma siffror som visar att risken för återinsjuknande efter stroke fortsatt är bättre än riksgenomsnittet. Detta kan vara ett resultat av adekvata sekundärpreventiva behandlingsinsatser. Blodfettsänkande behandling med statin används något över riksgenomsnittet och blodförtunnande behandling med warfarin (Waran) visar en något blandad bild, men när vi ser på statistik från Riks-stroke 2010 ligger länet i topp för Warananvändningen. Ett länsgemensamt projekt pågår som arbetar för att identifiera förbättringsmöjligheter och som långsiktigt syftar till att strokepatienten ska få bästa omhändertagande och vård på alla nivåer. För närvarande arbetar en grupp med namnet StrokeProcessen, för att införa stroketrombolys inom 40 minuter efter ankomst till sjukhus, stärka uppföljningen efter utskrivningen från strokeenheten och att vara pådrivande för en utbyggd strokerehabilitering i hemmet. Hur ser handlingsplanen ut för förbättring av resultat inom indikatorområdet? StrokeProcessen satsar på att bygga gemensamma strokeriktlinjer för hela vårdkedjan. Den 31

32 börjar med primärpreventiva åtgärder och ger även information om handläggning av akut stroke, sekundärprevention och den viktiga rehabiliteringen för att patienten ska uppnå optimal självständighet i vardagssituationen. En nyckelfunktion, för att uppnå tillgodosedda behov av rehabilitering och funktionsförmåga efter stroke,är hemrehabiliteringen som sker i kommunal regi. Inom detta område sker en utbyggnad. För närvarade är utbyggnaden i nivå med riksgenomsnittet. Målsättningen bör vara en minst fördubbling av strokerehabiliteringsteamen i länet för att komma upp i nivå med Västerbotten, som har kommit längst med hemrehabiliteringen efter stroke. Torbjörn Wallén Överläkare, ansvarig för strokesjukvården, Västerviks sjukhus E-post: Torbjorn.Wallen@ltkalmar.se 32