ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL Kostnad per brukare inom individ- och familjeomsorg

Transkript

1 ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL 2014 Kostnad per brukare inom individ- och familjeomsorg

2 Ansvarig utgivare: Andreas Johansson Text: Andreas Johansson och Cecilia Haugland Tabeller och diagram: Erik Alexandersson Layout omslag: lightbold.se Tryckeri: Printografen, Halmstad Bilder: crelle.se & shutterstock.com Datum:

3 Innehåll ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL 2014 Förklaringar Inledning och syfte Bakgrund Kommunernas ekonomi 7 Ekonomiskt bistånd och arbetslöshet 8 Barn- och ungdomsvård 9 Missbruks- och beroendevård 10 Vad är kostnad per brukare? Modell och metod 13 Varför kostnad per brukare? Översikt IFO-rapportens totala omfattning 18 Könsfördelning inom individ- och familjeomsorg 19 Jämförelse Konsumtion 21 Brukar- och insatsmix 21 Produktivitet 22 Konsumtion Kostnad per invånare, 0-19 år 24 Kostnad per invånare, 20 år och äldre 25 Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per invånare 26 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare år 28 Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj, BUF 29 Antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år 31 Antal ytterfall inom VUX per invånare över 20 år 32 Brukar- och insatsmix BUF insatsernas kostnadsfördelning, procent 33 BUF insatsernas kostnadsfördelning, biståndsbedömd öppenvård 35 VUX insatsernas kostnadsfördelning, procent 36 VUX insatsernas kostnadsfördelning, biståndsbedömd öppenvård 37 Andel och antal ytterfall, BUF 39 Andel och antal ytterfall, VUX 41 Totala kostnader fördelat på åldersgrupper, alla verksamheter 42 Medelkostnad per invånare ålder, alla åldersgrupper 43 Medelkostnad per brukare, 0-19 år 45 Medelkostnad per brukare, 20 år och äldre 47 Medelkostnad per brukare, BUF 49 Medelkostnad per brukare, VUX 50 Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per hushåll 52 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll år 54 Andel och antal ytterfall, ekonomiskt bistånd 55 Produktivitet Medelkostnad per dygn på HVB/SiS-institution, BUF 57 Medelkostnad per dygn på HVB/SiS-institution, VUX 59 Medelkostnad per dygn, intern familjehemsplacering, BUF 61 Medelkostnad per utredning, BUF 62 Medelkostnad per utredning, VUX 64 Medelkostnad per utredning vårdnad, boende och umgänge 65 Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom BUF 67 Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom VUX 68 Brukare med placering och öppenvård inom BUF 69 Brukare med placering och öppenvård inom VUX 70 Medelkostnad kategori fyra per kön, BUF 71 Medelkostnad kategori fyra per kön, VUX 72 Jämförelsetabell, totala kostnader inom BUF relaterat till invånare 0-19 år 73 Jämförelsetabell, totala kostnader inom vuxna relaterat till invånare över 20 år 74 APPENDIX 1 jämförelse utfall Kommentarer till enskilda kommuner 75 APPENDIX 2 jämförelse kommuner utfall APPENDIX 3 jämförelse stadsdelar utfall

4 Förklaringar BUF VUX FAM Barn, unga, familj Vuxna missbrukare Familjerätt Brukarmix Brukarnas kostnadsfördelning, exempelvis fördelningen av kostnader efter resursåtgång eller ålder. Insatsmix Insatsernas kostnadsfördelning, exempelvis vilka insatser kommunen valt att lägga sina resurser på. Ytterfall Ytterfall ska ge en indikation om enskilda individer drar upp medelkostnaden och i vilken utsträckning rätt insatser har valts för dessa kostnadskrävande brukare. Andelen ytterfall baseras på individer som är aktuella för en insats. Ytterfallsgränsen (totala kostnaden för varje individ) varier mellan olika verksamhetsområden: BUF VUX kronor per brukare kronor per brukare Ekonomiskt bistånd kronor per hushåll Övrig intern öppenvård I rapporten inkluderar övrig intern öppenvård skolsociala insatser, nätverksarbete, gruppverksamhet, ungdomstjänst och ungdomsvårdsprogram och riktad dagverksamhet eller där det är svårt att göra en tillräckligt bra uppdelning av de olika verksamhetstyperna. Exempelvis om öppenvård endast registreras som öppenvård i verksamhetssystemet istället för att definiera typ av öppenvård. Kategori fyra Brukare som under året haft någon form av institutionsplacering Ensolution AB

5 Inledning och syfte Ensolution har under flera år utvecklat metoden för Kostnad Per Brukare (KPB) inom individ- och familjeomsorgen (IFO). Arbetet med att utveckla och sprida jämförelser baserade på individdata inom IFO är fortlöpande, och metoden för KPB inom IFO har under året spridits till fler kommuner. Vi fortsätter att använda samma mall för rapporten som för tidigare års utfall för att standardisera redovisningen och skapa kontinuerliga jämförelsemöjligheter. Syfte med denna rapport är att Beskriva modellen och metoden för KPB inom IFO Presentera jämförelser mellan olika kommuner Ge exempel på olika praktiska åtgärdsområden Rapporten riktar sig främst till de som vill utveckla en verksamhetsuppföljning som fokuserar på individen och olika målgrupper såväl som på produktivitetsindikatorer års uppdatering innebär att ett flertal områden har utvecklats och förbättrats avseende insamling av information, tiduppskattningar och kvalitetssäkrade jämförelser. Inledning och syfte Detta beror bland annat på att flera kommuner gör analysen flera år i följd. Det finns dock fortfarande registreringar av öppenvårdsinsatser som inte kan samlas in på brukarnivå Ensolution hos har alla under kommuner flera år på utvecklat grund av metoden insatser utan för Kostnad bistånd Per eller Brukare bristande (KPB) rutiner. inom Fortsatt individ- fokus och familjeomsorgen kommer att läggas (IFO). på kvalitetssäkring, Arbetet med att utveckla praktisk och användning sprida jämförelser samt spridning baserade på till individdata fler kommuner. inom IFO är fortlöpande, och metoden för KPB inom IFO har under året spridits till fler kommuner. Vi fortsätter att använda samma mall för rapporten som för tidigare års utfall för att standardisera redovisningen och skapa kontinuerliga jämförelsemöjligheter. Syfte med denna rapport är att Beskriva modellen och metoden för KPB inom IFO Presentera jämförelser mellan olika kommuner Ge exempel på olika praktiska åtgärdsområden Rapporten riktar sig främst till de som vill utveckla en verksamhetsuppföljning som fokuserar på individen och olika målgrupper såväl som på produktivitetsindikatorer års uppdatering innebär att ett flertal områden har utvecklats och förbättrats avseende insamling av information, tiduppskattningar och kvalitetssäkrade jämförelser. Detta beror bland annat på att flera kommuner gör analysen flera år i följd. Det finns dock fortfarande registreringar av öppenvårdsinsatser som inte kan samlas in på brukarnivå hos alla kommuner på grund av insatser utan bistånd eller bristande rutiner. Fortsatt fokus kommer att läggas på kvalitetssäkring, praktisk användning samt spridning till fler kommuner. Ensolution AB

6 Bakgrund I dagsläget arbetar de flesta kommuner med effektiviseringsfrågor. Inom IFO påverkas behovet av dessa insatser till stor del av det faktiska konjunkturläget. Det är därför viktigt att planera och använda de befintliga resurserna så effektivt som möjligt då behovet av vård och omsorg tenderar att öka under de nedåtgående konjunktursvängningarna, samtidigt som samhällets resurser blir allt mer begränsade. Jämförelser baserade på material inlämnat i Räkenskapssammandraget (RS) visar att det finns stora kostnadsskillnader mellan kommuner som inte enbart kan förklaras av strukturella skillnader. En del av dessa kostnadsskillnader kan kommunen inte göra något åt, däremot är mycket påverkbart. Kommunerna berörs också i stor utsträckning av omvärldsförändringar, såväl samhälleliga som förändringar i lagstiftning. Därför är det viktigt att ta hänsyn till trender som påverkar behovet av ny beslutsinformation. Följande omvärldsfaktorer ökar behovet av beslutsinformation där individbaserade fakta utgör ett kraftfullt verktyg. Kommunernas ekonomi Enligt Konjunkturinstitutets bedömning av konjunkturläget (augusti 2015) kommer svensk ekonomi att visa goda tillväxtsiffror de närmaste åren. Detta beror dels på stärkt export men även på hushållens ökande konsumtion. Efter en svag sysselsättningsutveckling under sommaren 2015 ökar utlysningen av antalet lediga jobb och företagens anställningsplaner under resten av året. Sysselsättningen stiger därmed snabbare fortsättningsvis. Samtidigt som sysselsättningsutvecklingen ökar ser det ut på samma vis för arbetskraften som ökar påtagligt på grund av händelser i omvärlden som leder till stor invandring. På grund av nyanländas svaga ställning på arbetsmarknaden och därmed svårighet att matchas för nya jobb minskar arbetslösheten inte i takt med att sysselsättningen ökar. Till 2017 beräknas arbetslösheten till drygt sju procent. Den rödgröna regeringens budgetproposition för 2016, som redovisades och lades fram den 21 september i år, innehåller följande poster som rör vård och omsorg och individ- och familjeomsorg Migration 19,42 mkr Hälsovård, sjukvård och social omsorg 69,24 mkr Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 109,87 mkr Ekonomisk trygghet vid ålderdom 36,18 mkr Ekonomisk trygghet för familjer och barn 87,13 mkr Ensolution AB

7 ( Regeringens proposition 2015/16:1) Sveriges kommuner och landsting (SKL) räknar med att sektorns resultat kommer att bli ett överskott på cirka 11 miljarder kronor under 2015, vilket motsvarar 1,5 procent av skatter och bidrag. Kraftigt demografiskt tryck kommer att påverka kommunsektorns ekonomi. SKL räknar med att kommunerna måste öka skatten med 48 öre jämfört med dagens nivå för att klara av sin framtida ekonomi och ett resultat som motsvarar en procent av skatter och bidrag, detta trots ökade statsbidrag med två procent per år från och med Kommunsektorn går nu in i en period som blir ogynnsam beroende av hur befolkningsgrupperna i samhället kommer att utvecklas. Det innebär att kostnaderna för demografin ökar snabbare nu än någonsin tidigare de senaste 20 åren. De grupper som driver upp kostnaderna är barn och gamla. Fram till och med år 2030 kommer antalet personer som är 80 år och äldre att öka med drygt 60 procent. Utöver denna del av folkökningen finns även Migrationsverkets prognos som talar för att det kommer komma mellan och asylsökande till Sverige under 2015, vilket också är en stark bidragande effekt till befolkningsökningen i Sverige de kommande åren. Under de första åtta månaderna i år har det hittills inkommit närmare asylsökningar (Migrationsverket). Den stora utmaningen för samtliga av landets kommuner ligger nu i att hålla tillbaka den framtida kostnadsökningen genom effektivisering av verksamheten, som inte får gå ut över verksamhetens kvalitet. För att klara denna utmaning behövs faktabaserad information som underlag för att planera kommande effektiviseringar. Ekonomiskt bistånd och arbetslöshet Socialstyrelsens (SoS) Öppna jämförelser (2014) visar att ekonomiskt bistånd utgör en betydande del av kommunernas totala kostnader. Att försörjningsproblem är det vanligaste skälet att människor kommer i kontakt med Socialtjänsten understryker detta ytterligare. Generellt sett har det mellan åren 2013 och 2014 inte skett några större förändringar för det ekonomiska biståndet i landet. Under 2014 betalade landets kommuner totalt 10,5 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd, vilket är en minskning med 2,2 procent jämfört med På grund av viss bortfallsproblematik i insamlingen av statistik från kommunerna i landet bidrar detta delvis till fel i skattningen av förändringen. Hade underlaget från insamlingen varit komplett räknar SoS med att minskningen hade inneburit en procent mellan åren. Sett till samtliga hushåll i Sverige fick 5,4 procent av dessa hushåll ekonomiskt bistånd under Precis som tidigare år dominerades biståndshushållen av ensamhushåll som Ensolution AB

8 utgörs av gruppen ensamstående män utan barn. I jämförelse med samtliga hushållstyper i befolkningen är ekonomiskt bistånd däremot vanligast bland ensamstående kvinnor med barn. Av dessa fick 21 procent ekonomiskt bistånd, vilket är en procent färre jämfört med föregående år. Sett till befolkningen utgör biståndsmottagarna 4,2 procent. Av dessa var 38 procent mellan 18 och 29 år. (Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2014, SoS På riksnivå har utvecklingen gått i en positiv riktning avseende kvaliteten i kommunernas verksamhet för ekonomiskt bistånd (SoS Öppna jämförelser 2014 av ekonomiskt bistånd 2014). Dock finns det behov av verksamhetsutveckling på flera områden liksom att bemanningen varierar stort mellan kommuner där variationen på länsnivå ligger mellan 23 och 43 biståndshushåll per handläggare. Den vanligaste anledningen till ekonomiskt bistånd är försörjningshindret arbetslöshet. Under 2014 hade 49 procent av alla vuxna som fick ekonomiskt bistånd detta försörjningshinder. Trots det visar SoS Öppna jämförelser att 40 procent av landets kommuner och stadsdelar hade rutiner tillsammans med Arbetsförmedlingen (AF) för hur samarbetet kring arbetslösa som har ekonomiskt bistånd ska ske. Rutiner för samarbete internt inom organisationen med arbetsmarknadsverksamhet är som förväntat mer utbredd. Här uppgår resultatet till 64 procent. Fortfarande är andelen för rutiner låg och varierar kraftigt mellan länen. Mot denna bakgrund borde förbättrad samverkan med AF vara ett av de områden där det är högst prioriterat att sätta in åtgärder. Även om vi kan se en positiv utveckling för samverkan bör det prioriteras högre. Utifrån SoS:s rapport går det att dra slutsatsen att enskilda personers behov av ekonomiskt bistånd till stor del beror på strukturella faktorer i samhället, till exempel hur situationen på arbetsmarknaden ser ut och hur trygghetssystemen är utformade. Barn- och ungdomsvård Statistiken för barn- och ungdomsvård avseende 2014 kommer att publiceras hos SoS under slutet av året 2015 och kommer dessutom att publiceras i annan form än tidigare år. Metodförändringar i insamlingen av statistiken som betyder att endast individer med korrekta personnummer kommer att finnas med i årets presentation av statistiken, vilket det inte har gjorts under tidigare år, bidrar även till att statistiken inte kommer att vara helt jämförbar. Liksom tidigare sagt utgör kostnaderna för barn- och ungdomsvård en betydande del av kommunernas totala kostnader (Öppna jämförelser 2013) samtidigt som trenden visar att andelen unga som tar del av vård i någon form ökar. Av de barn och unga som hade heldygnsinsats, enligt Socialtjänstlagen (SoL) och/eller Lagen om vård av unga (LVU), påbörjades cirka 40 procent av dessa någon gång under Av de påbörjade hade 78 procent tidigare inte erhållit heldygnsinsats under de senaste fem Ensolution AB

9 åren (Barn och unga insatser 2013). Sett till andelen barn och unga i befolkningen som påbörjat insats har heldygnsinsatser enligt SoL ökat mest av alla insatser under perioden Ökningen uppgår till 68 procent och utgörs till största delen av pojkar med annan vårdnadshavare än förälder eller förordnad vårdnadshavare. I gruppen pojkar år har andelen som placerats på hem för vård och boende (HVB) ökat markant. En analys av läget tyder på att ökningen av denna insats beror på det ökade antalet ensamkommande flyktingbarn, men kan inte enbart förklaras av detta. För öppenvårdsinsatser ser läget annorlunda ut. Könsfördelningen mellan pojkar och flickor ligger inom intervallet procent, där 56 procent är pojkar och 44 procent är flickor, vilket innebär jämn könsfördelning. Den vanligast förekommande öppenvårdsinsatsen för barn och unga under 2013, som tilldelades 93 procent, var behovsprövat stöd. Kontaktperson, kontaktfamilj och strukturerat öppenvårdsprogram är andra vanligt förekommande insatser (Barn och unga insatser 2013). Missbruks- och beroendevård Antalet personer med heldygnsvård (enligt LVM och SoL) för missbruks- och beroendeproblematik den 1 november minskade med fem procent mellan 2013 och Av dessa personer vårdades 90 procent frivilligt. Antalet tvångsvårdade personer har däremot ökat med tio procent sedan Av de tvångsvårdade personerna, enligt LVM, var 18 personer (5,3 procent) mellan 18 och 20 år. Av alla vuxna som tvångsvårdades enligt LVM var 69 procent män. Av de vuxna personer med missbruk och beroende som totalt sett mottog bistånd under året 2014 var fördelningen 77 procent män och 23 procent kvinnor. (Vuxna personer med missbruk och beroende Insatser år 2014). Statistiken från SoS beskriver ett minskat alkoholmissbruk och ökat narkotika- och blandmissbruk. Under 2014 har det tillkommit en form av missbruk som enligt SoS är odefinierbar. Bland personer som tvångsvårdas på grund av narkotika är personer i åldersgruppen år vanligast förekommande medan personer som vårdas för alkoholmissbruk domineras av personer år. Antalet personer med individuellt behovsprövad öppenvårdsinsats har ökat med knappt två procent sedan Av de personerna som fick denna insats var 69 procent män och 31 procent kvinnor. (Vuxna personer med missbruk och beroende Insatser år 2014). Enligt SoS Öppna jämförelser och hälsoindikatorer utgjordes en betydande del av landets dödsorsaker 2014 av personer med alkohol- och narkotikamissbruk. Sett till kön utgjordes 4,2 kvinnor och 11,5 män per dödsorsaken narkotikamissbruk och 9,5 kvinnor och 31,4 män per dödsorsaken alkoholmissbruk under I rapporten Dödsorsaker 2014 (SoS) studeras det längre perspektivet för perioden Ensolution AB

10 2014, där kvinnors dödstal för den alkoholrelaterade dödligheten är relativt stabilt medan männen visar på en avtagande trend. Den narkotikarelaterade dödligheten är däremot på uppåtgående, dock i högre grad för män än för kvinnor. Utifrån rapporten går det att konstatera att det är stora skillnader i alkoholrelaterad dödlighet beroende av utbildningsnivå. Det är betydligt mer förekommande att personer med låg utbildning dör av alkoholrelaterade orsaker än personer med hög utbildning. Utöver utbildningsnivå finns det även geografiska skillnader. Till exempel finns det olika förutsättningar i kommuner och landsting att rekrytera kompetent personal för omhändertagande av vuxna med missbruksproblem (SoS, Dödsorsaker 2014). En annan fråga som är viktig att lyfta fram i sammanhanget är kommunernas rutiner som finns för att erbjuda stödinsatser till närstående vuxna och barn. Under 2013 hade runt 70 procent av landets kommuner sådana rutiner. Det innebär dock inte att dessa kommuner erbjuder stödinsatser till båda grupperna. Många erbjuder exempelvis stöd till närstående vuxna men inte till närstående barn (Öppna jämförelser 2014, Missbruks- och beroendevård). Detta område måste fortsätta att utvecklas och förbättras i enlighet med de Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård (2014). Enligt dessa har SoS, i samråd med Folkhälsomyndigheten och SKL, i uppdrag att samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom/funktionsnedsättning eller där våld förekommer. Ensolution AB

11 Vad är kostnad per brukare? Kostnad per brukare (KPB) är enkelt uttryckt en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Genom att informationen utgår från de enskilda individerna ges möjligheter att belysa och analysera verksamheten även ur ett brukarperspektiv. Brukarrelaterad uppföljning inom individ- och familjeomsorg innefattar: Beräkning av kostnader för verksamheter och insatser Insatsbeskrivningar (organisationsoberoende) Kostnad per brukare inom områdena o Barn, ungdom, familj o Familjerätt o Ekonomiskt bistånd o Vuxna missbrukare o Övriga vuxna o Öppen verksamhet o Övriga insatser Arbetsmarknadsåtgärder Flykting Tillståndsverksamhet För kommuner som har organiserat förvaltningen så att de har ansvar för personer med funktionshinder eller psykiatri tas givetvis dessa insatser och brukare med i kalkylen. Dessa insatser ingår i den jämförelse och analys med hjälp av KPB som genomförs för äldreomsorg och personer med funktionshinder 1. 1 Samtliga rapporter finns att hämta på SKL:s webbplats: Ensolution AB

12 Modell och metod En KPB-kalkyl visar hur resurser fördelas och den resursförbrukning som krävs per insats. Dessa kostnader kombineras sedan med insatserna till de enskilda brukarna. På så sätt erhålls en kostnad per brukare. BILD 1. METOD FÖR ATT TA FRAM EN KPB-KALKYL. Med utgångspunkt i bild 1 ovan följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPBmodellen: I steg ett identifieras verksamheter och insatser inom IFO. Detta görs genom att standardinsatslistan gås igenom och vilka insatser som kommunen erbjuder. Totalt finns ett sextiotal olika insatser enligt standardlistan. Dessa stäms kontinuerligt av mot den nationella statistikens definitioner och mot de verksamhetsindelningar med definitioner som används i SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner (RS). Ensolution AB

13 I steg två hämtas ekonomisk information för att relatera kostnaderna till rätt verksamhet, insats eller aktivitet. I princip gäller det att gå igenom samtliga konton som finns i redovisningen för individ- och familjeomsorg. I steg tre fördelas kostnaderna mellan två olika huvudaktiviteter o Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats o Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (t.ex. enhetens administration). De gemensamma verksamheterna fördelas som ett påslag på olika insatser. För att kunna fördela kostnader för personal och nedlagd tid till en specifik insats genomförs intervjuer. Normalt krävs omkring åtta till nio intervjuer för att täcka de olika avdelningarnas arbetssätt (t.ex. familjerätt, ekonomiskt bistånd och myndighetsutövning). I steg fyra sammanställs beräkningen av insatserna, det vill säga en enhetskostnad och en totalkostnad per insats. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhetskostnaden och den fördelade gemensamma kostnaden. Den delas med total volym i kommunen, till exempel antal utredningar eller dagar med insatsen. Resultatet blir en kostnad per insats. Alla beräkningar utförs med hjälp av IT-stödet CostPerform. När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår att knyta konsumtionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per brukare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. Resultatet blir insatser och kostnader per brukare. I steg sex valideras modellen för att kontrollera att alla kostnader har kommit med och fördelats rätt. Ensolution AB

14 Varför kostnad per brukare? Kostnad per brukare skapar förutsättningar för en förbättrad verksamhetsuppföljning och kan ge kommunerna följande möjligheter: Förbättrat underlag för beslutsfattare. Vad kostar till exempel en utredning? Hur stor del av socialsekreterarnas tid går åt till utredningar? Sker detta på bekostnad av mindre nedlagd tid på uppföljning och utförande av egna insatser? Jämförelser mellan egen regi och externt. Är det billigare om det görs externt? Hur kan vi sedan följa upp att det inte leder till högre kostnader i verkställigheten? Förbättrat underlag för resursfördelning. Hur ser vår kombination av öppenvårdsinsatser och placeringar ut? Leder satsningen på öppenvårdsinsatser till färre placeringar? Vad ska vi ha i egen regi? Ökar kostnaderna för ekonomiskt bistånd? Uppföljningen utgår från brukaren och följer vilken vård och omsorg som ges till olika målgrupper. Hur ser till exempel utbetalningarna och handläggningskostnaderna av ekonomiskt bistånd ut till personer under 20 år? Genom att samordna kostnader och insatser på brukarnivå underlättas beskrivningen av behov, effektivitet och kvalitet. Lönar det sig till exempel att satsa på programverksamhet för unga i grupp? Inlämning till Räkenskapssammandraget (RS), och därmed det som publiceras i Vad kostar verksamheten i din kommun, görs aggregerat idag. Vad är det för insatser som påverkar att vi ligger högt eller lågt i kostnadsnivå? En nedbrytning av insatserna ger ett ökat förklaringsvärde och därmed ökad möjlighet till påverkan. Underlättar leverans av individstatistik till Socialstyrelsen. Hur ser vår kvalitet i grunddata ut? Gemensamma termer och begrepp för uppföljning av kommunal individ och familjeomsorg till exempel inom öppenvårdsinsatser. Bättre struktur av grunddata i ekonomi- och verksamhetssystem. En kombination krävs ofta för att kunna beskriva vissa typer av insatser. Tydligare nyckeltal för interna och externa jämförelser. Har vi en hög eller låg kostnad i jämförelse? Ensolution AB

15 Översikt I den här rapporten redovisas resultatet från 37 kommuner med utfall för Totalt 44 kommuner deltar i arbetet samt tio stadsdelar i Göteborg. Övriga kommuner som inte redovisas i rapporten är pågående projekt, kommuner som har hoppat över ett år eller som startats sent under Sammansättningen av kommunerna utgörs av både större och mindre kommuner med olika struktur och geografisk placering runtom i landet storstäder liksom landsbygdskommuner. Kommuner i rapporten Boden Laholm Falkenberg Mora Falun Nyköping Gagnef Orust Gislaved Ronneby Gotland Simrishamn Göteborg Svenljunga Halmstad Tierp Hammarö Ulricehamn Hällefors Vara Härnösand Varberg Härryda Vimmerby Kalmar Älmhult Karlshamn Älvkarleby Karlskoga Älvsbyn Kramfors Ängelholm Kristianstad Öckerö Kumla Örebro Kungälv Ensolution AB

16 Deltagande stadsdelar (Göteborg) Angered Norra Hisingen Askim-Frölunda-Högsbo (AFH) Västra Göteborg Centrum Västra Hisingen Lundby Örgryte Härlanda Majorna Linné Östra Göteborg Ytterligare kommuner som deltar i Kostnad per brukare för individ- och familjeomsorg som ej finns med i rapporten 2015: Forshaga Oxelösund Luleå Växjö Olofström Östhammar Oskarshamn Ensolution AB

17 IFO-rapportens totala omfattning Missbrukarvård vuxna 19% Familjerätt 1% Barn och ungdomsvård 43% Ekonomiskt bistånd 37% BILD 2. KOSTNADSFÖRDELNING I PROCENT MELLAN OLIKA VERKSAMHETSOMRÅDEN. Underlaget som bearbetats och redovisas i rapporten är följande: Den totala kostnaden som redovisas för de 37 kommunerna uppgår till 7,7 miljarder kronor avseende utfall 2014 Det totala invånarantalet som kommunerna tillsammans representerar uppgår till nästan 1,8 miljoner invånare, vilket motsvarar drygt 18 procent av Sveriges befolkning per 31 december 2014 (Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån). Ensolution AB

18 Könsfördelning inom individ- och familjeomsorg Nedanstående diagram i bild 3 och 4 visar hur antalet brukare och de totala kostnaderna är fördelade på män respektive kvinnor, samt medelkostnaden för respektive kön. Barn, ungdom, familj (BUF) BILD 3. ANTAL BRUKARE, ANDEL KOSTNADER OCH MEDELKOSTNAD PER BRUKARE INOM BUF EFTER KÖN, SAMTLIGA KPB-KOMMUNER UTFALL PROCENT. Inom BUF-verksamheten är 46,5 procent av antalet brukare kvinnor (se bild 3). Dessa står för 43,8 procent av de totala kostnaderna. Medelkostnaden per kvinna är 11,5 procent lägre än medelkostnaden per man. Vuxna missbrukare (VUX) BILD 4. ANTAL BRUKARE, ANDEL KOSTNADER OCH MEDELKOSTNAD PER BRUKARE INOM VUX EFTER KÖN, SAMTLIGA KPB-KOMMUNER UTFALL PROCENT. Inom VUX är 64,8 procent av brukarna män och står för 69,9 procent av de totala kostnaderna. Medelkostnaden per man är 19,6 procent högre än medelkostnaden per kvinna. Ensolution AB

19 Jämförelse I KPB finns det en analysmodell som är utgångspunkt i denna rapport. Modellen ser ut på följande vis: Brukar- och insatsmixanalys (Uppdelat på ekonomiskt bistånd, barn, ungdom och familj, familjerätt, vuxna) Analys av produktivitet (Insatsjämförelse) Kostnad Per Brukare Räkenskapssammandrag Individrapportering Benchmarking Indikatorer Nyckeltal Konsumtionsanalys (Medelkostnad per invånare och åldersgrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp) Resultatanalys (Kostnad per resultat, KPB) BILD 5. ANALYSMODELL KPB. Bilden visar en översiktlig analysmodellutifrån fyra olika typer av analyser. Brukar- och insatsmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka om kommunen har valt en kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds brukarna. Här kan bland annat följande delar analyseras: Hur ser brukarmixen ut? Vilka grupper av brukare kräver mycket resurser? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan institutionsplaceringar och öppenvårdsinsatser? Analys av produktivitet. Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels mellan kommuner, en så kallad nyckeltalsjämförelse. Här kan bland annat följande frågor ställas: Har kommunen en hög kostnad per utredning i förhållande till andra kommuner? Om så är fallet vad beror detta på? Ensolution AB

20 Konsumtionsanalys. Syftet med denna analys är bland annat att jämföra kostnaden per invånare och åldersgrupp, det vill säga relatera kostnaderna till invånare och brukare. Här kan bland annat följande frågor ställas: Ger enskilda kommuner fler insatser än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet? Resultatanalys. Syftet är att kombinera kostnaderna med resultat och kvalitet. Här kan bland annat följande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna? Resultat för insatserna finns inte tillgängligt i existerande jämförelse men ett utvecklingsarbete pågår Inom ramen för analysmodellen har flera olika indikatorer och analyser tagits fram under året där ett urval av dessa bildar jämförelsemodellen. Indelningen är gjord utifrån analysmodellens olika perspektiv. Respektive indikator/analys presenteras som en jämförelse av vad materialet visar. Listan av analyser ska ses som ett urval av möjliga analyser. Någon värdering av vad som är en god nivå eller liknande har inte gjorts för materialet även om det är möjligt att göra värderingar för ett antal indikatorer. Ytterligare analyser behöver dock göras för att kunna dra definitiva slutsatser. Konsumtion I rapporten presenteras följande konsumtionsmått: Kostnad per invånare, 0-19 år Kostnad per invånare, över 20 år Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per invånare Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare, år Kostnad per invånare kontaktperson/kontaktfamilj, barn, ungdom, familj Ytterfall inom barn, ungdom, familj per invånare 0-19 år Ytterfall inom vuxna per invånare över 20 år Jämförelsematris, totala kostnader inom BUF relaterat till invånare 0-19 år Jämförelsematris, totala kostnader inom vuxna relaterat till invånare över 20 år Brukar- och insatsmix I rapporten presenteras följande brukar- och insatsmixfördelningar: Insatsfördelning i procent inom barn, ungdom, familj Insatsfördelning i procent inom biståndsbedömd öppenvård barn, ungdom, familj Insatsfördelning i procent inom vuxna Ensolution AB

21 Insatsfördelning i procent inom biståndsbedömd öppenvård vuxna Andel och antal ytterfall, barn, ungdom, familj Andel och antal ytterfall, vuxna Åldersgrupper totalt Åldersgrupper per invånare Medelkostnad per brukare, 0-19 år Medelkostnad per brukare, över 20 år Medelkostnad per brukare, barn, ungdom, familj Medelkostnad per brukare, vuxna Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per hushåll Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll år Andel och antal ytterfall, ekonomiskt bistånd Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom barn, ungdom, familj Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom vuxna Fördelning av antal brukare med placering och öppenvård inom barn, ungdom, familj Fördelning av antal brukare med placering och öppenvård inom vuxna Medelkostnad män och kvinnor inom kategori fyra, barn, ungdom, familj Medelkostnad män och kvinnor inom kategori fyra, vuxna Produktivitet I rapporten presenteras följande produktivitetsmått: Kostnad per dygn HVB/SiS-hem, med/utan personal, barn, ungdom, familj Kostnad per dygn HVB/SiS-hem, med/utan personal, vuxna Kostnad per dygn, intern familjehemsplacering, med/utan personal, barn, ungdom, familj Kostnad per utredning, barn, ungdom, familj Kostnad per utredning, vuxna Kostnad per utredning, adoption medgivandeutredning Kostnad per utredning, vårdnad, boende, umgänge Kostnad per utredning, familjehem De redovisade indikatorerna ska läsas som ett beslutsträd där respektive indikator analyseras uppifrån och ner. Har kommunen en hög medelkostnad 0-19 år? I så fall inom vilket område? Beror det på höga kostnader inom placeringar? Analysen ska förklara skillnader mellan olika kommuner. Ensolution AB

22 Brukarmix, medelkostnad 0-19 år respektive över 20 år ska indikera omfattning av insatser per brukare och hur tunga brukare kommunen har/hur mycket det satsas i genomsnitt per brukare för yngre respektive vuxna för samtliga insatser. Kostnad per invånare, 0-19 år respektive över 20 år ska indikera konsumtionen av insatser relaterad till befolkningsstruktur och förutsättningar för yngre respektive vuxna för samtliga insatser. Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj ska ange omfattningen av satsningen på insatsen. Inom vilket område uppstår kostnaderna? Medelkostnad per brukare, inom BUF respektive vuxna, ska indikera på omfattningen av insatser per brukare. Hur tunga brukare har kommunen? Hur mycket satsas det i genomsnitt per brukare inom barn, ungdom respektive vuxna om man exkluderar övriga vuxna, ekonomiskt bistånd och familjerätt? Andel institutionsvård inom BUF respektive vuxna förklarar sedan nivån på insatser inom institutionsvård sett till det totala antalet insatser. Beror skillnaden mellan kommuner på enskilda ytterfall? Nyckeltalen andel och antal ytterfall inom BUF respektive vuxna ska indikera om enskilda individer drar upp medelkostnaden och vilka insatser som valts för kostnadskrävande brukare. Inom vilket område uppstår kostnaderna? Utbetalning av ekonomiskt bistånd per invånare med och utan personal ska visa på konsumtionen av ekonomiskt bistånd, sett i relation till befolkningsstruktur samt utrednings- och personaltid som satsas per invånare. Ekonomiskt bistånd, medelkostnad, ska ge en indikation till hur mycket som betalas ut i genomsnitt samt om normer och regler tillämpas olika mellan kommunerna. Kostnad per dygn HVB/SiS-institution, med/utan personal, BUF respektive vuxna ska indikera produktiviteten för de placeringar som görs samt hur mycket personaltid (intern) som satsas för att följa upp insatserna. Kostnad per utredning för BUF, vuxna, adoption respektive familjehem i sin tur ska indikera produktiviteten för utredningsverksamheten. Ensolution AB

23 Konsumtion Kostnad per invånare, 0-19 år Diagrammet i bild 6 visar kostnaden per invånare, alltså konsumtionen av samtliga insatser sett till befolkningsstrukturen för personer mellan 0-19 år i respektive kommun. Kommun/stadsdel Älvkarleby GBG, Angered GBG, Östra Göteborg Tierp Gotland Ronneby Orust Örebro Kramfors Vimmerby Vara Falun Kalmar GBG, AFH Mora Göteborg, totalt GBG, Majorna-Linné GBG, Norra Hisingen Karlskoga Kristianstad Härnösand GBG, Lundby GBG, Västra Hisingen Falkenberg GBG, Centrum GBG, Västra Göteborg Nyköping Boden Svenljunga GBG, Örgryte-Härlanda Simrishamn Gagnef Halmstad Ängelholm Varberg Karlshamn Kungälv Ulricehamn Älmhult Gislaved Öckerö Kumla Hällefors Hammarö Härryda Kronor BILD 6. KOSTNAD PER INVÅNARE 0-19 ÅR, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Kostnaden per invånare 0-19 år varierar mellan kommunerna i intervallet kronor per invånare. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är kronor. Behovet av insatser skiljer sig åt mellan kommunerna. Åldersstrukturen i en kommun kan ha inverkan på kostnaden per invånare. På grund av detta kan en kommun, med hög andel av befolkningen i gruppen 0-12 år, få en lägre kostnad. Andelen institutionsplaceringar kan påverka kostnaden per invånare och få den att stiga. Ensolution AB

24 Kostnad per invånare, 20 år och äldre Diagrammet i bild 7 visar kostnaden per invånare, alltså konsumtionen av samtliga insatser sett till befolkningsstrukturen och förutsättningar för vuxna 20 år och äldre i respektive kommuner. Kommun/stadsdel GBG, Angered GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Hisingen Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen GBG, AFH GBG, Majorna-Linné GBG, Lundby Örebro Tierp GBG, Västra Göteborg Falun Kristianstad Älvkarleby Gislaved Vimmerby Karlskoga Nyköping Gotland Falkenberg GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Centrum Boden Hällefors Kalmar Öckerö Älvsbyn Ronneby Kramfors Vara Kungälv Varberg Svenljunga Karlshamn Hammarö Älmhult Ulricehamn Orust Kumla Härnösand Härryda Mora Gagnef Ängelholm Simrishamn Kronor BILD 7. KOSTNAD PER INVÅNARE 20 ÅR OCH ÄLDRE, KPB-KOMMUNER OCH STADSDE- LAR Kostnaden per invånare 20 år och äldre varierar från till kronor per invånare i kommunerna. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är kronor. Stadsdelar i Göteborg har de absolut högsta kostnaderna per invånare med upp emot kronor. Nivån av ekonomiskt bistånd och andelen institutionskostnader för Ensolution AB

25 vuxna missbrukare påverkar indikatorn. Kommuner med låga kostnader för ekonomiskt bistånd hamnar lågt i jämförelsen. Större kommuner (om de inte har låga kostnader för ekonomiskt bistånd) tenderar att ha en högre kostnad per invånare. Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per invånare Diagrammet i bild 8 visar kostnad per invånare för utbetalningen av ekonomiskt bistånd, med och utan personaltid, i respektive kommun. Kommun/Stadsdel GBG, Angered GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Hisingen Göteborg, totalt Tierp GBG, Norra Hisingen GBG, Lundby GBG, AFH Falun GBG, Majorna-Linné Örebro Kristianstad Karlskoga GBG, Västra Göteborg Älvkarleby Gotland Nyköping GBG, Örgryte-Härlanda Hällefors Falkenberg Kramfors GBG, Centrum Gislaved Vara Härnösand Kumla Kalmar Vimmerby Öckerö Ulricehamn Ronneby Svenljunga Älmhult Boden Kungälv Hammarö Orust Härryda Älvsbyn Karlshamn Simrishamn Varberg Gagnef Ängelholm Mora Kronor Utbetalning Personalkostnad BILD 8. UTBETALNING AV EKONOMISKT BISTÅND PER INVÅNARE, MED OCH UTAN PER- SONALTID, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Ensolution AB

26 Kostnaden per invånare varierar kraftigt mellan kommunerna från 427 till kronor per invånare i utbetalning. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 803 kronor. Det finns stadsdelar i storstadskommuner med höga utbetalningar. I nedlagd personaltid finns också variation. Resultatet i diagrammet antyder att låga utbetalningskostnader driver lägre andel personaltid per invånare. Vid utbetalningar över kronor per invånare ser personaltiden ut att variera desto mer. Resultaten påverkas bland annat av förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden, utbildningsnivå, nivå av stöd från övriga myndigheter, tradition och kultur. Ensolution AB

27 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare år Diagrammet i bild 9 visar hur mycket som betalas ut i genomsnitt per invånare i gruppen år samt deras konsumtion av ekonomiskt bistånd. Kommun/stadsdel GBG, Angered GBG, Östra Göteborg Tierp GBG, Västra Hisingen Karlskoga Falun Göteborg, totalt Vara Kramfors Älvkarleby Härnösand GBG, Västra Göteborg Hällefors Gotland Öckerö Vimmerby GBG, Norra Hisingen Nyköping Falkenberg Hammarö Svenljunga Ulricehamn Kumla Kristianstad Ronneby Älmhult Orust Gagnef GBG, AFH Älvsbyn Mora GBG, Majorna-Linné Kungälv Gislaved Örebro Simrishamn Boden GBG, Lundby Härryda GBG, Örgryte-Härlanda Ängelholm Karlshamn Kalmar Varberg GBG, Centrum Kronor BILD 9. UTBETALNING AV EKONOMISKT BISTÅND PER INVÅNARE ÅR, KPB-KOM- MUNER OCH STADSDELAR Kostnaden per invånare för åldersgruppen år varierar mellan 770 och kronor per invånare. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är kronor. Det finns stadsdelar i Göteborg som ligger mycket högt och absolut lägst. Resultaten påverkas bland annat av förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden samt av de socioekonomiska strukturerna. Kommuner som har en hög kostnad per invånare har i flera fall en låg medelkostnad Ensolution AB

28 per utbetalning per brukare. Detta är ett tecken på att det är fler personer som är beroende av ekonomiskt bistånd samtidigt som de är aktuella under en kortare period än för övriga kommuner. Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj, BUF Diagrammet i bild 10 visar kostnaden per invånare för kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF och insatsens omfattning i kommunerna och stadsdelarna. Kommun/stadsdel GBG, Angered GBG, Östra Göteborg Älvkarleby Ronneby Kramfors GBG, Västra Göteborg Gagnef Göteborg, totalt Boden Falun Härryda Mora Ulricehamn Orust GBG, Norra Hisingen Nyköping Karlskoga Kristianstad Karlshamn Kalmar Gotland Tierp Härnösand GBG, Västra Hisingen Vara Hällefors Falkenberg Gislaved Öckerö GBG, Lundby Simrishamn Kumla Älmhult Varberg Örebro GBG, AFH GBG, Örgryte-Härlanda Halmstad GBG, Majorna-Linné Ängelholm Kungälv Vimmerby Hammarö GBG, Centrum Svenljunga Kronor BILD 10. KOSTNAD PER INVÅNARE FÖR KONTAKTPERSON/KONTAKTFAMILJ INOM BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR Det finns en variation i kostnad per invånare mellan olika kommuner som går inom intervallet kronor per invånare vilket bland annat beskriver att nivån av hur Ensolution AB

29 mycket insatsen används varierar mellan kommunerna. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 78 kronor. Troligtvis är nivån ett resultat av insatsval som kommunen gör snarare än skillnader i individernas behov. En kommun som har en hög andel kontaktfamiljer kan även få en högre kostnad. Notera att kostnaderna även varierar kraftigt mellan stadsdelarna i Göteborg. Ensolution AB

30 Antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Nedan diagram i bild 11 visar antalet ytterfall (personer med kostnadskrävande insatser) per invånare för samtliga insatser inom BUF där ytterfallsgränsen är bestämd till kronor per individ och år. Diagrammet ger en indikation på om en kommun eller stadsdel har fler ytterfall än andra kommuner i förhållande till befolkningen. Kommun/satdsdel Älvkarleby Kalmar GBG, Östra Göteborg Vimmerby GBG, Centrum Örebro Orust GBG, Angered GBG, AFH Älmhult Gagnef Tierp Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen Falun Mora Simrishamn Gotland Vara Kristianstad GBG, Örgryte-Härlanda Ronneby GBG, Västra Hisingen Laholm GBG, Lundby GBG, Majorna-Linné Karlskoga Ängelholm Kramfors GBG, Västra Göteborg Boden Härnösand Svenljunga Hammarö Falkenberg Öckerö Kungälv Nyköping Varberg Härryda Karlshamn Halmstad Kumla Hällefors Ulricehamn Gislaved Antal per invånare 5,6 5,3 4,9 4,9 4,7 4,6 4,6 4,5 4,2 3,6 3,6 3,5 3,5 3,4 3,3 3,3 3,2 3,2 2,9 2,8 2,7 2,7 2,6 2,6 2,5 2,4 2,3 2,3 2,1 1,9 1,8 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 1,6 1,6 1,4 1,0 0,9 0,8 0,8 0, ,8 9,5 BILD 11. ANTAL YTTERFALL PER INVÅNARE INOM BUF 0-19 ÅR. Antalet ytterfall per invånare 0-19 år varierar mellan kommunerna. Intervallet i bild 11 sträcker mig mellan 0,7 9,5 stycken. Andelen institutionsplaceringar har vanligtvis en stark bidragande effekt till ytterfall. Kommunens storlek och antalet ytterfall i förhållande till antal kommuninvånare verkar inte ha något samband. Ensolution AB

31 Antal ytterfall inom VUX per invånare över 20 år Diagrammet i bild 12 nedan visar antalet ytterfall per invånare för samtliga insatser inom vuxna missbrukare, där ytterfallsgränsen är bestämd till kronor per individ och år. Även här ger diagrammet en indikation om en kommun har en högre andel ytterfall än andra kommuner i förhållande till befolkningen. Kommun/stadsdel GBG, Östra Göteborg GBG, Angered GBG, Västra Hisingen Göteborg, totalt GBG, Majorna-Linné GBG, Norra Hisingen GBG, AFH GBG, Västra Göteborg GBG, Centrum GBG, Lundby GBG, Örgryte-Härlanda Tierp Nyköping Boden Falun Gislaved Simrishamn Örebro Mora Öckerö Falkenberg Laholm Kalmar Älvsbyn Hammarö Karlshamn Vimmerby Vara Kungälv Härryda Ulricehamn Orust Älmhult Gotland Ronneby Härnösand Älvkarleby Kristianstad Varberg Ängelholm Svenljunga Karlskoga Kumla Hällefors Kramfors Gagnef 1,3 1,3 1,2 1,2 1,1 1,0 0,9 0,9 0,8 0,7 0,7 0,7 0,7 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 Procent 1,8 1,7 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 2,3 2,8 3,7 BILD 12. ANTAL YTTERFALL PER INVÅNARE INOM VUX, 20 ÅR OCH ÄLDRE. Antalet ytterfall per invånare över 20 år varierar mellan kommunerna från 0,1 till 3,7 stycken. Ett antal stadsdelar i Göteborg har mellan 2,3 och 3,7 ytterfall per invånare. Boendebrist i kommunen och andelen institutionsplaceringar är två faktorer som kan dra upp antalet ytterfall. Ensolution AB

32 Brukar- och insatsmix I följande avsnitt ligger fokus på att se till kostnadsfördelningen av de olika insatserna inom respektive verksamhet BUF och VUX. BUF insatsernas kostnadsfördelning, procent Följande diagram i bild 13 visar den procentuella fördelningen av olika insatser inom BUF, samt vilket utbud och val av insatser som kommunen har i dagsläget. Bortsett från öppen verksamhet är samtliga insatser biståndsbedömda. Kommun/Stadsdel Hällefors Härnösand Ulricehamn Svenljunga GBG, Centrum Gislaved Kungälv Vara GBG, Västra Hisingen Gagnef Kramfors Gotland Halmstad Vimmerby GBG, Norra Hisingen Varberg Kristianstad Karlskoga Nyköping Falkenberg Örebro Öckerö Falun GBG, Majorna-Linné GBG, Örgryte-Härlanda Laholm Ängelholm Hammarö GBG, Angered Boden Tierp GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Göteborg Göteborg, totalt GBG, Lundby Kumla Karlshamn Älmhult Kalmar Härryda Mora Simrishamn GBG, AFH Ronneby Älvkarleby Orust Variationen mellan olika kommuner är stor vid utformningen av olika insatser. Det BILD 13. KOSTNADSFÖRDELNING INSATSER INOM BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDEkan bland annat bero på att kommunerna har olika strategi i strävan att möta brukar- LAR PROCENT. Procent 0% 50% 100% Extern placering HVB/SiS BUF Intern placering HVB BUF Förhandsbedömning och utredning BUF Internt familjehem BUF Konsulentstött familjehem BUF Internt boende BUF Externt boende BUF Öppenvård BUF Öppen verksamhet BUF Ensolution AB

33 nas behov. Några kommuner har exempelvis ett internt HVB-hem vilket påverkar utfallet i mixen. Externa placeringar och familjehemsvård skiljer sig kraftigt mellan kommunerna. Ensolution AB

34 BUF insatsernas kostnadsfördelning, biståndsbedömd öppenvård Diagrammet i bild 14 nedan visar den procentuella fördelningen av biståndsbedömd öppenvård inom BUF-verksamheten och på så vis det utbud och val av insatser kommunen har i dagsläget. Procent Kommun Svenljunga Vimmerby Kumla Örebro Falun Ängelholm Hammarö Halmstad Orust Varberg Härryda Gotland Öckerö Mora Gislaved Härnösand Kristianstad Nyköping Vara Kalmar Ulricehamn Tierp Simrishamn Kungälv Gagnef Boden Ronneby Karlshamn Älvkarleby Karlskoga Hällefors Älmhult Falkenberg Kramfors Kontaktperson/ kontaktfamilj BUF Enskilt samtalsstöd BUF Socialpedagogisk insats BUF Programverksamhet BUF Övrig intern öppenvård BUF Extern öppenvård BUF 0% 50% 100% BILD 14. KOSTNADSFÖRDELNING ÖPPENVÅRDSINSATSER INOM BUF, KPB-KOMMUNER PROCENT. Variationen är stor mellan kommuner avseende utformning och hantering av olika öppenvårdsinsatser för att möta brukarnas behov. Skillnaderna gör det komplicerat att bedöma utfallet av olika insatsval. I Falkenberg och Kramfors utgör insatsen kontaktperson/kontaktfamilj mer än 70 procent av insatserna inom öppenvård BUF. Ensolution AB

35 VUX insatsernas kostnadsfördelning, procent Diagrammet nedan i bild 15 presenterar fördelningen av olika insatser för vuxna missbrukare. Förhållandet och mixen av institutionsplaceringar, familjehemsvård och öppenvårdsinsatser samt övrigt utbud och val av insatser kommunen har i dagsläget är underlag för analys. Intern institution är definierat som Intern placering HVB. Procent Kommun/Stadsdel GBG, Angered GBG, Majorna-Linné GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Norra Hisingen Kalmar Kristianstad GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Hisingen Göteborg, totalt GBG, Centrum Ulricehamn Gagnef Kramfors Kungälv GBG, AFH Öckerö GBG, Lundby Örebro GBG, Västra Göteborg Karlshamn Ängelholm Kumla Gislaved Härryda Tierp Karlskoga Falkenberg Svenljunga Nyköping Varberg Gotland Falun Ronneby Vara Älvsbyn Mora Orust Boden Älvkarleby Hammarö Älmhult Hällefors Laholm Simrishamn Härnösand Vimmerby Extern placering HVB/SiS vuxna Intern placering HVB vuxna Förhandsbedömning och utredning vuxna Internt familjehem vuxna Konsulentstött familjehem vuxna Internt boende vuxna Externt boende vuxna Öppenvård vuxna Öppen verksamhet vuxna 0% 50% 100% BILD 15. KOSTNADSFÖRDELNING INSATSER INOM VUX, KPB-KOMMUNER OCH STADS- DELAR PROCENT. Variationen är stor mellan olika kommuner avseende utformningen av olika insatser, för att möta brukarnas behov. Nivån på institutionsvård, boende och öppenvård är de insatser som varierar mest. Vimmerby och Härnösand har en hög andel institutionsplaceringar inom vuxna missbrukare men Simrishamn ligger fortsatt högt liksom året Ensolution AB