ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL Kostnad Per Brukare inom individ- och familjeomsorg

Transkript

1 ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL 2017 Kostnad Per Brukare inom individ- och familjeomsorg

2 Ansvarig utgivare: Andreas Johansson Text och analys: Andreas Johansson, Anna Ågren Tabeller och diagram: Erik Alexandersson Layout omslag: lightbold.se Tryckeri: Printografen, Halmstad Bilder: shutterstock.com Datum:

3 Innehåll ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL 2017 Förklaringar... 4 Inledning och syfte... 5 Bakgrund... 6 Kommunernas ekonomi 6 Migration 7 Ekonomiskt bistånd och arbetslöshet 8 Barn- och ungdomsvård 8 Missbruks- och beroendevård 10 Vad är Kostnad Per Brukare? Modell och metod 13 Varför Kostnad Per Brukare? Översikt IFO-rapportens totala omfattning 17 Könsfördelning inom individ- och familjeomsorg 18 Jämförelse Konsumtion 20 Brukar- och insatsmix 20 Produktivitet 21 Konsumtion Kostnad per invånare, 0-19 år 23 Kostnad per invånare, 20 år och äldre 24 Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per invånare 25 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare år 26 Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj, BUF 27 Antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år 28 Antal ytterfall inom VUX per invånare över 20 år 29 Brukar- och insatsmix Insatsmix BUF insatsernas kostnadsfördelning 30 Insatsmix BUF biståndsbedömd öppenvård 31 Insatsmix VUX insatsernas kostnadsfördelning 32 Insatsmix VUX biståndsbedömd öppenvård 33 Andel och antal ytterfall, BUF 34 Andel och antal ytterfall, VUX 35 Kostnader fördelat på åldersgrupper, IFO totalt 36 Medelkostnad per invånare per åldersinterval 37 Medelkostnad per brukare inom IFO, 0-19 år 38 Medelkostnad per brukare inom IFO, 20 år och äldre 39 Medelkostnad per brukare, BUF 40 Medelkostnad per brukare, VUX 41 Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personal per hushåll 42 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll år 43 Andel och antal ytterfall, ekonomiskt bistånd 44 Produktivitet Medelkostnad per dygn på HVB/SiS-institution, BUF 45 Medelkostnad per dygn på HVB/SiS-institution, VUX 46 Medelkostnad per dygn, intern familjehemsplacering, BUF 47 Medelkostnad per utredning, BUF 48 Medelkostnad per utredning, VUX 49 Medelkostnad per utredning vårdnad, boende och umgänge 50 Fördelning av brukare med utredning och insats inom BUF 51 Fördelning av brukare med utredning och insats inom VUX 52 Brukare med placering och öppenvård inom BUF 53 Brukare med placering och öppenvård inom VUX 54 Medelkostnad kategori fyra per kön, BUF 55 Medelkostnad kategori fyra per kön, VUX 56 Jämförelsetabell, totala kostnader inom BUF relaterat till invånare 0-19 år 57 Jämförelsetabell, totala kostnader inom vuxna relaterat till invånare 20 år och äldre 58 APPENDIX 1 jämförelse utfall Kommentarer till enskilda kommuner 59 APPENDIX 2 jämförelse kommuner utfall

4 Förklaringar BUF VUX FAM Barn, unga, familj Vuxna missbrukare Familjerätt Brukarmix Brukarnas kostnadsfördelning, exempelvis fördelningen av kostnader efter resursåtgång eller ålder. Insatsmix Insatsernas kostnadsfördelning, exempelvis vilka insatser kommunen valt att lägga sina resurser på. Ytterfall Ytterfall ska ge en indikation om enskilda individer drar upp medelkostnaden och i vilken utsträckning rätt insatser har valts för dessa kostnadskrävande brukare. Andelen ytterfall baseras på individer som är aktuella för en insats. Ytterfallsgränsen (totala kostnaden för varje individ) varier mellan olika verksamhetsområden: BUF VUX kronor per brukare kronor per brukare Ekonomiskt bistånd kronor per hushåll Övrig intern öppenvård I rapporten inkluderar övrig intern öppenvård skolsociala insatser, nätverksarbete, gruppverksamhet, ungdomstjänst och ungdomsvårdsprogram och riktad dagverksamhet eller där det är svårt att göra en tillräckligt bra uppdelning av de olika verksamhetstyperna. Exempelvis om öppenvård endast registreras som öppenvård i verksamhetssystemet istället för att definiera typ av öppenvård. Kategori fyra Brukare som under året haft någon form av institutionsplacering Ensolution AB

5 Inledning och syfte Ensolution har sedan tidigt 2000-tal utvecklat metoden för Kostnad Per Brukare (KPB) inom individ- och familjeomsorgen (IFO). Arbetet med att utveckla och sprida jämförelser baserade på individdata inom IFO sker fortlöpande och användningen av metoden har under åren spridits till ett stort antal kommuner runtom i landet. Liksom tidigare år används en standardiserad mall för redovisning och som möjliggör kontinuerliga jämförelser mellan kommunerna och över tid. Syfte med denna rapport är att Beskriva modellen och metoden för KPB inom IFO Presentera jämförelser mellan olika kommuner Ge exempel på olika praktiska åtgärdsområden Rapporten riktar sig främst till de som arbetar med att utveckla verksamhetsuppföljning som fokuserar på individen och olika målgrupper såväl som på produktivitetsindikatorer. Ensolution jobbar kontinuerligt med att utveckla metodiken för att både förenkla och förbättra insamling och bearbetning av information, tiduppskattningar och kvalitetssäkrade jämförelser. Intressanta uppföljningar kan göras för allt fler kommuner som gör analysen flera år i följd. Fortsatt fokus kommer att läggas på kvalitetssäkring, praktisk användning samt spridning till fler kommuner. Ensolution AB

6 Bakgrund I dagsläget arbetar de flesta kommuner med effektiviseringsfrågor. Liksom många andra verksamheter i kommunerna påverkas IFO-verksamheten av förändringar i befolkningsutvecklingen. Antalet invånare ökar samtidigt som såväl andelen barn och unga som andelen äldre i befolkningen blir allt större. Det är därför viktigt att planera och använda de befintliga resurserna så effektivt som möjligt då befolkningsutvecklingen innebär en allt större utmaning för kommunerna. Jämförelser baserade på material inlämnat i Räkenskapssammandraget (RS) visar att det finns stora kostnadsskillnader mellan kommuner som inte enbart kan förklaras av strukturella skillnader. En del av dessa kostnadsskillnader kan kommunen inte göra något åt, däremot är mycket påverkbart. Kommunerna berörs också i stor utsträckning av omvärldsförändringar, såväl samhälleliga liksom förändringar i lagstiftning. Därför är det viktigt att ta hänsyn till trender som påverkar behovet av ny beslutsinformation. Nedan beskrivs de omvärldsfaktorer som ökar behovet av beslutsinformation där individbaserade fakta utgör ett kraftfullt verktyg. Kommunernas ekonomi Prognosen för 2018 års BNP-tillväxt i Sverige reviderades upp från 2,4 procent i Konjunkturinstitutets juniprognos till 2,6 procent i augusti En robust tillväxt i omvärlden ger draghjälp åt den svenska exporten framöver, samtidigt som olika indikatorer pekar på att den inhemska efterfrågan fortsätter att öka i ungefär normal takt den närmaste tiden. Enligt Konjunkturinstitutet ökade BNP överraskande mycket, med 1 procent, mellan det första och det andra kvartalet Ökningen av sysselsättningen fortsätter men har stannat av och konjunkturinstitutets prognos för 2018 är att ökningen landar på 1,6%, jämfört med 2017 då sysselsättningen ökade med 2,3%. Den relativt låga arbetslösheten förväntas ligga kvar kring 6,2 procent i år och under nästa år. Sysselsättningstillväxten förväntas dock enligt Konjunkturinstitutet bromsa in under 2018 och Sverige är således för närvarande inne i en högkonjunktur och kommunerna redovisade ett resultat på 24 miljarder kronor 2017 (enligt SKL:s ekonomirapport från maj 2018). Resultatet motsvarar 4,4 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Enligt SKL var kommunernas resultat för 2017 för andra året i rad ett av de starkaste någonsin trots ökade kostnader. Endast 18 kommuner redovisade underskott, vilket dock är en ökning jämfört med 2016 då motsvarande siffra var 9 kommuner. Kommunernas goda resultat förklaras av en bra utveckling av skatteunderlaget, extra statligt stöd samt stora reavinster. Ensolution AB

7 Befolkningen växer, i synnerhet antalet barn och äldre som spås fortsätta att öka kraftigt de närmaste åren. I sin rapport Sveriges framtida befolkning bedömer Statistiska centralbyrån (SCB) att befolkningen under de kommande tio åren förväntas öka med över en miljon personer. Ökningen förväntas ske i alla åldersklasser. Antalet barn och unga 0 19 år ökar med drygt eller nästan 20 procent. I de åldrar då flest förvärvsarbetar, år, ökar befolkningen med drygt en halv miljon eller nästan 9 procent. Den äldsta åldersklassen, de 65 år och äldre, ökar med drygt eller 16 procent. Detta ökar kommunsektorns kostnader om alla ska få samma välfärd som idag. De senaste 30 åren har visat att demografiska förändringar innebär ökade verksamhetskostnader, dock har kostnaderna ökat även av andra anledningar. Både nettomigration samt födelseöverskott bidrar till befolkningsökningen. Samtidigt som det sker en snabb ökning av barn och unga blir kostnaderna för de äldre generationerna alltmer märkbara inom hälso- och sjukvården på grund av de demografiska behoven och detta kommer så småningom även att påverka äldreomsorgen. Kopplat till att tillväxten i sysselsättningen bromsar in förväntas också ökningen av skatteunderlaget att avta. De ökande kostnaderna för kommunerna som är kopplade till befolkningsutvecklingen förväntas dock inte att stanna upp och enligt SKL:s ekonomirapport i maj 2018 kommer det framöver att behövas budgetförstärkande åtgärder i kommunerna till år 2021 som motsvarar 30 miljarder kronor. Sammantaget med en brist på utbildad personal bedömer SKL att detta kommer att göra det tufft för kommunerna att klara välfärdsuppdraget. Migration Enligt Migrationsverkets senaste prognos (juli 2018) kommer antalet personer som söker asyl i Sverige under 2018 att vara cirka , varav cirka ensamkommande barn. Prognosens planeringsantagande utgår ifrån att gränskontroller och andra gränshinder i Europa kommer att finnas kvar under året, samt att EU:s och Turkiets migrationsuttalande består väntas antalet asylsökande öka till cirka Planeringsantagandet för 2019 och framåt utgår ifrån att riksdagens beslut om den tillfälliga lagen (lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige) upphör i mitten av nästa år. Därför bedömer Migrationsverket att något fler människor kommer att söka asyl i Sverige de kommande åren jämfört med Ensolution AB

8 SKL bedömer i ekonomirapporten maj 2018 att effekterna av den kraftiga ökningen av antalet asylsökande under framförallt 2015 fortfarande påverkar kommunerna på olika sätt. Många kommuners resultat var mycket starkt även 2017 som en följd av statens ersättningar för mottagandet. Men det finns även andra effekter, främst otydligheter och osäkerheter när kommuner har fått vänta på sin ersättning från Migrationsverket. Ekonomiskt bistånd och arbetslöshet Drygt hushåll fick, enligt Socialstyrelsens statistik, någon gång under 2016 ekonomiskt bistånd, vilket motsvarar vart tjugonde hushåll i Sverige. Under 2016 betalade landets kommuner totalt 10,5 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd, en liten minskning jämfört med års utfall är den lägsta summan sedan Antalet barn i hushåll med ekonomiskt bistånd (lång- och kortvarigt) har varit ungefär lika många sedan I genomsnitt fick ett hushåll ekonomiskt bistånd i 6,4 månader under Hur stor andel av invånarna som får ekonomiskt bistånd i kommunerna varierar dock kraftigt. Under 2016 var ekonomiskt bistånd vanligast i de yngre åldersgrupperna. Av Sveriges vuxna biståndsmottagare var drygt 36 procent i åldern år (exkl. personer med ofullständiga personnummer). Av dessa var 63 procent utrikesfödda. Av samtliga vuxna biståndsmottagare var ungefär hälften arbetslösa under 2016, ofta grundar sig ekonomiskt bistånd i arbetslöshet, sjukdom eller sociala hinder. Den vanligaste anledningen till ekonomiskt bistånd är försörjningshindret arbetslöshet. Under 2016 var omkring hälften av samtliga vuxna biståndsmottagare arbetslösa. Under 2016 fick nästan 40 procent av vuxna biståndsmottagare bistånd i 10 månader eller mer (Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2016, SoS Faktorer som påverkar behovet av ekonomiskt bistånd är bland annat befolkningssammansättning, arbetsmarknad och utbildningsnivå. Det vanligast biståndshushållet är en ensamstående man utan barn. I jämförelse med samtliga hushållstyper i befolkningen står ekonomiskt bistånd bland ensamstående kvinnor med barn för den största andelen. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd utgör cirka 2,4 procent av kommunernas totala kostnader (Öppna jämförelser 2015). Dock är det fortfarande stora regionala skillnader i fördelningen av ekonomiskt bistånd över landet. Barn- och ungdomsvård Enligt Socialstyrelsens lägesrapport 2018 för individ- och familjeomsorg har situationen i den sociala barn- och ungdomsvården stabiliserats efter de senaste årens svårigheter att rekrytera och behålla personal. Ensolution AB

9 Det framgår även att antalet asylsökande barn och ungdomar har minskat och kommunerna har påbörjat ett arbete med att delvis förändra arbetet som är riktat till denna målgrupp. Arbetet med att snabbt ordna placeringar har minskat jämfört med för ett par år sen. Antalet platser på hem för vård eller boende (HVB) har slutat att öka. Nu ökar i stället antalet platser på stödboenden. Enligt Socialstyrelsens statistik för 2015 och 2016 ökar antalet barn och unga som får en insats. År 2016 fick barn och unga vård enligt socialtjänstlagen (SoL) eller insatser enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) någon gång under året Antalet barn och unga som är heltidsplacerade ökar, dock är pojkar oftare heldygnsplacerade än flickor. Placering enligt SoL är vanligast oavsett åldersgrupp och kön, därefter följer vård enligt LVU och sedan omedelbart omhändertagande enligt LVU. Den 1 november 2016 var familjehem den vanligaste placeringsformen oavsett kön och ålder. Den vanligaste placeringsformen, både kommunalt och externt, för pojkar 18 år och äldre var dock HVB-hem. Antalet nytillkomna barn och unga ökade med ca 550 personer mellan 2014 och 2016, även de som påbörjat en heldygnsinsats ökade med under samma period. Pojkar i åldrarna 15 år och äldre står för den största ökningen. Nytillkomna barn och unga placeras ofta i familjehem eller jourhem dock placeras pojkar i åldrarna 15 år och äldre främst i HVB-hem. Det skedde en metodförändring i framtagandet av statistik från Socialstyrelsen avseende året 2014 och framåt. Från och med år 2014 redovisas enbart heldygnsinsatser för barn och unga med ett fullständigt personnummer. Detta innebär att asylsökande barn, framförallt ensamkommande barn, inte ingår i de redovisade heldygnsinsatserna. Insatser omfattar barn och unga mellan 0 20 år, beroende på insatstyp. (Socialstyrelsen; Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2015 och 2016 ; ; Art.nr: ) Antalet behovsprövade öppenvårdsinsatser minskade marginellt mellan 2016 och 2014 enligt Socialstyrelsens statistik. Den 1 november 2016 hade knappt barn och unga minst en behovsprövad öppenvårdsinsats (minskning med 70 personer sedan 2014). Omfattningen av de tre inrapporterade insatsformerna (strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL, personligt stöd enligt SoL och kontaktperson/familj enligt SoL) har varierat över tid. Under perioden mellan åren 2002 och 2016 har insatsen strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL ökat, från till barn med insatsen. Även antal barn som får personligt stöd har ökat, från till stycken. Däremot ses en fortsatt nedgång för antalet barn och unga med kontaktperson/familj, Ensolution AB

10 från till stycken. Även om hänsyn tas till befolkningsstrukturen kvarstår dessa skillnader. Missbruks- och beroendevård Fler än tidigare vårdas inom hälso- och sjukvården på grund av missbruk. Bland de vårdade har det skett en markant ökning av andelen unga med drogmissbruk och av äldre personer över 65 år med skadligt bruk eller missbruk av alkohol. Detta framgår av Socialstyrelsens lägesrapport 2017 för Individ- och familjeomsorg. Av rapporten framgår vidare att det andelen klienter inom socialtjänstens missbruksvård med tungt missbruk och psykisk ohälsa har ökat. Färre personer har fått frivilliga insatser och fler personer vårdats med tvång. Enligt Socialstyrelsens statistikrapport (Statistik om vuxna personer med missbruk och beroende 2017) låg antalet personer som fick heldygnsvård på grund av missbruk 2017 på samma nivå som under Cirka 2400 personer fick heldygnsvård bägge åren och av dem var 27% kvinnor och 73% män under Övervägande delen, 77%, fick frivillig institutionsvård, 15% fick tvångsvård enligt LVM (lagen om vård av missbruk i vissa fall) och 8% familjehemsvård. Även proportionerna mellan de olika vårdformerna ligger kvar på samma nivå mellan åren. Den första november 2017 var antalet tvångsvårdade enligt LVM 372 personer, vilket var en minskning med 12 personer, eller 3 procent, jämfört med året innan. En tredjedel av dessa personer var kvinnor. Medianåldern för vård med tvång år 2017 var 32 år för kvinnor och 35 år för män. Enligt Socialstyrens statistikrapport blir personer som vårdas enligt LVM blir allt yngre, 2008 var medianåldern för kvinnor 36 år och för män 45 år. Vårdtiderna för personer som har vårdats enligt LVM har ökat över tid. Den genomsnittliga vårdtiden per vårdtillfälle har ökat från 141 dagar 2008 till 162 dagar De vanligaste formerna av insatser är dock olika typer av öppna insatser. Mellan 2006 och 2017 har antalet personer med individuellt behovsprövade insatser dock minskat från till cirka stycken vilket är en minskning med 9 procent. Kostnaderna för missbruks- och beroendevården utgör cirka 1,2 procent av kommunernas totala kostnader (Öppna jämförelser 2015). Enligt Socialstyrelsens lägesrapport för Individ- och familjeomsorg 2017 har en ökande andel av befolkningen under de senaste 10 åren fått öppenvård för en diagnos som indikerar ett pågående alkoholberoende. Inom slutenvården har andelen dock minskat. Ensolution AB

11 Enligt statistik från Folkhälsoinstitutets webbaserade folkhälsorapportering Folkhälsans utveckling var andelen individer med riskkonsumtion av alkohol 17 procent i befolkningen i åldern år Bland kvinnor och män var andelen 13 respektive 20 procent. Andelen individer som uppgav riskkonsumtion av alkohol vid mätningen 2016 hade minskat med 1,7 procentenheter hos män jämfört med Under perioden har andelen riskkonsumenter av alkohol mellan år legat relativt konstant på en nivå runt cirka 17 procent. Den åldersgrupp som har den högsta andelen individer som uppgivit att de har en riskkonsumtion av alkohol är år. I denna grupp har dock andelen minskat markant, från 33 till 25 procent, och det är främst unga män som har minskat sitt riskfyllda drickande. I åldersgruppen med lägst andel riskkonsumtion, år, har andelen riskkonsumenter ökat, från 6 procent år 2006 till 11 procent år Enligt Socialstyrelsens lägesrapport för Individ- och familjeomsorg 2017 är narkotikabruk vanligare i de yngre åldersgrupperna och mer vanligt bland män än bland kvinnor. Mellan har användningen av cannabis under de senaste 12 månaderna ökat bland vuxna, både för män och för kvinnor. En positiv utveckling syns dock inom tobaksanvändningen de senaste åren. Exempelvis har rökningen minskat för både män och kvinnor, under 2015 var det totalt 11 procent av kvinnorna samt 9 procent av männen som rökte dagligen. Under de senaste tio åren har tobaksbruket minskat med 5 procentenheter för kvinnor och 3 procentenheter för män. Inom spelberoende uppskattas det att 1,7 procent har ett problemspelande (spel om pengar), en fjärdedel av dessa uppskattas ha allvarliga problem och skulle behöva uppsöka vård och behandling. Sedan 2008 har dessa personer med allvarliga problem ökat från till personer. Dock minskar andelen med spelproblem generellt då andelen som har mindre allvarliga problem minskar. Ensolution AB

12 Vad är Kostnad Per Brukare? Kostnad Per Brukare (KPB) är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata som kommer från kommunernas verksamhetssystem vilket innebär att vård och service för olika typer av insatser kan sammanställas på individnivå och således utgöra grunden för uppföljning ur ett mycket detaljerat perspektiv ner på brukarnivå. Uppföljningen inom IFO består av: Beräkningar av kostnader för verksamheter och insatser Insatsbeskrivningar (organisationsoberoende) Kostnad per brukare inom områdena o Barn, ungdom, familj o Familjerätt o Ekonomiskt bistånd o Vuxna missbrukare o Övriga vuxna o Övriga insatser Arbetsmarknadsåtgärder Flykting Kostnader som inte kan kopplas till individ men kan jämföras i förhållande till invånarantal eller relaterade verksamheters storlek o Öppen verksamhet (inom barn, ungdom, familj vuxna missbrukare samt övriga vuxna) o Tillståndsverksamhet o Socialjour För kommuner som har organiserat förvaltningen så att de även har ansvar för personer med psykiatriska- och/eller funktionshinder räknas givetvis även dessa insatser och brukare med i kalkylen. Dock ingår dessa insatser i KPB-jämförelsen och analysen av äldreomsorg och personer med funktionshinder 1. 1 Läs mer på SKL:s hemsida om rapportering av KPB äldreomsorg och funktionshinder Ensolution AB

13 Modell och metod En KPB-kalkyl visar hur verksamhetens resurser fördelas och de enskilda insatsernas resursförbrukning. Dessa kostnader kombineras sedan med insatserna till de enskilda brukarna. På så sätt erhålls en kostnad per brukare. BILD 1. METOD FÖR ATT TA FRAM EN KPB-KALKYL. Med utgångspunkt i bild 1 ovan följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPBmodellen: Identifiera verksamheter och insatser inom vård och omsorg Här identifieras verksamheter och insatser inom IFO. Detta görs utifrån den standardinsatslista som innehåller kommunens samlade erbjudanden av insatser för verksamheten. Det finns omkring sextio olika insatser enligt standardlistan. Dessa stäms kontinuerligt av mot den nationella statistikens definitioner och mot de verksamhetsindelningar med definitioner som används i SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner (RS). Verksamhet kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart Ensolution AB

14 Ekonomisk information hämtas från ekonomisystemet för att relatera kostnaderna till rätt verksamhet, insats och aktivitet. Samtliga konton som finns i redovisningen för individ- och familjeomsorgen kontrolleras och stäms av med ekonomen. Sammanställa kostnader per insats och för gemensamma verksamheter Kostnaderna kodas mellan två olika huvudaktiviteter o Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats o Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (t.ex. enhetens administration). De gemensamma verksamheterna fördelas sedan ut som ett påslag på de olika insatserna. För att kunna fördela kostnader för personal och nedlagd tid till en specifik insats genomförs tidsintervjuer. Varje avdelnings arbetssätt behöver kartläggas vilket betyder att beroende på hur kommunernas verksamheter ser ut behöver olika antal grupper intervjuas (t.ex. familjerätt, ekonomiskt bistånd och myndighetsutövning). Kostnad beräknad insats Här görs beräkningar av insatserna. En enhetskostnad och en totalkostnad per insats räknas fram. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhetskostnaden och fördelade gemensamma kostnader. Den totala kostnaden delas med den totala volymen för den specifika insatsen i kommunen, till exempel antal utredningar eller dagar med insatsen på familjehem. Resultatet blir en kostnad per insats (enhet). Alla beräkningar utförs med hjälp av IT-stödet CostPerform. Kostnad per brukare När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår att knyta konsumtionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per brukare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. Resultatet blir insatser och kostnader per brukare. Validering Modellen valideras av konsulten tillsammans med verksamheten i kommunen för att kontrollera att alla kostnader har kommit med och fördelats på rätt sätt. Ensolution AB

15 Varför Kostnad Per Brukare? Kostnad Per Brukare skapar förutsättningar för en förbättrad verksamhetsuppföljning och kan ge kommunerna möjligheter att få svar på följande frågor Förbättrat underlag för beslutsfattare. Vad kostar till exempel en utredning? Hur stor del av socialsekreterarnas tid går åt till utredningar? Sker detta på bekostnad av mindre nedlagd tid på uppföljning och utförande av egna insatser? Jämförelser mellan egen regi och externt. Är det billigare att köpa insatser jämfört med att bedriva i egen regi? Hur kan detta följas upp och hur kan man säkerställa att det inte leder till högre kostnader i verkställigheten? Förbättrat underlag för resursfördelning. Hur ser kombinationen av öppenvårdsinsatser och placeringar ut? Leder satsningen på öppenvårdsinsatser till färre placeringar? Vad ska kommunen ha i egen regi? Ökar kostnaderna för ekonomiskt bistånd? Uppföljningen utgår från brukaren och följer vilken typ av vård och omsorg som ges till olika målgrupper. Hur ser till exempel utbetalningarna och handläggningskostnaderna av ekonomiskt bistånd ut för personer under 20 år? Genom att samordna kostnader och insatser på brukarnivå underlättas beskrivningen av behov, effektivitet och kvalitet. Lönar det sig att exempelvis satsa på programverksamhet för unga i grupp? Inlämning till Räkenskapssammandraget (RS) och därmed det som publiceras i Vad kostar verksamheten i din kommun görs aggregerat idag. Vad är det för insatser som påverkar att kommunen ligger högt eller lågt i kostnadsnivå? En nedbrytning av insatserna ger ett ökat förklaringsvärde och därmed ökad möjlighet till påverkan. Underlättar leverans av individstatistik till Socialstyrelsen. Hur ser kommunens kvalitet i grunddata ut? Gemensamma termer och begrepp för uppföljning av kommunal individ- och familjeomsorg till exempel inom öppenvården. Bättre struktur hos grunddata i ekonomi- och verksamhetssystem. En kombination krävs för att kunna beskriva vissa typer av insatser. Tydligare nyckeltal för interna och externa jämförelser. Har kommunen en hög eller låg kostnad i jämförelse med andra kommuner? Ensolution AB

16 Översikt I den här rapporten redovisas resultatet från 37 kommuner med utfall för 2017 där Östra Göteborg avser en av Göteborgs tio stadsdelsförvaltningar. Övriga kommuner som inte redovisas i rapporten är pågående projekt vid framtagningen av denna rapport, projekt som genomförs i slutet av året eller kommuner som har hoppat över ett år. Sammansättningen av kommunerna utgörs av både större och mindre kommuner med olika struktur och geografisk placering i landet storstäder liksom landsbygdskommuner. Kommuner i rapporten: Ale Bjuv Boden Gislaved Gotland Halmstad Haninge Hällefors Kalmar Karlshamn Kristianstad Krokom Kungälv Landskrona Lidköping Ljungby Luleå Lysekil Mullsjö Nora Nyköping Olofström Perstorp Strömstad Sundsvall Säffle Uppsala Vallentuna Vara Varberg Vimmerby Växjö Älvkarleby Öckerö Örebro Östra Göteborg Övertorneå Ensolution AB

17 IFO-rapportens totala omfattning Procentuell fördelning av kostnader Missbrukarvård vuxna 16% Familjerätt 2% Ekonomiskt bistånd 30% Barn och ungdomsvård 52% BILD 2. KOSTNADSFÖRDELNING I PROCENT MELLAN OLIKA VERKSAMHETSOMRÅDEN. Underlaget som bearbetats och redovisas i rapporten är följande: Den totala kostnaden som redovisas för de 37 kommunerna uppgår till 5,6 miljarder kronor avseende utfall Kalkylernas totala kostnader uppgår till över 9 miljarder vilket då inkluderar kostnader för övriga vuxna, arbetsmarknadsåtgärder, flyktingmottagning, socialjour och tillståndsverksamhet. Det totala invånarantalet som kommunerna tillsammans representerar uppgår till drygt 1,69 miljoner invånare vilket motsvarar drygt 16,7 procent av Sveriges befolkning per 31 december 2017 (Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån). Ensolution AB

18 Könsfördelning inom individ- och familjeomsorg Nedanstående diagram i bild 3 och 4 visar hur det totala antalet brukare och de totala kostnaderna är fördelade på män respektive kvinnor, samt den totala medelkostnaden för respektive kön (dvs. inte ett ovägt medel av kommunernas genomsnittskostnader). Barn, ungdom, familj (BUF) BILD 3. ANDEL BRUKARE, ANDEL KOSTNADER OCH MEDELKOSTNAD PER BRUKARE INOM BUF EFTER KÖN Inom BUF-verksamheten är 45,0 procent av antalet brukare kvinnor (se bild 3). Dessa står för 45,5 procent av de totala kostnaderna. Medelkostnaden per kvinna är 2,0 procent högre än medelkostnaden per man. Vuxna missbrukare (VUX) BILD 4. ANDEL BRUKARE, ANDEL KOSTNADER OCH MEDELKOSTNAD PER BRUKARE INOM VUX EFTER KÖN Inom VUX är 67,5 procent av brukarna män och de står för 70,8 procent av de totala kostnaderna. Medelkostnaden per man är 16,9 procent högre än medelkostnaden per kvinna. Ensolution AB

19 Jämförelse I KPB finns det en analysmodell som är utgångspunkt i denna rapport. Modellen ser ut på följande vis: Brukar- och insatsmixanalys (Uppdelat på ekonomiskt bistånd, barn, ungdom och familj, familjerätt, vuxna) Analys av produktivitet (Insatsjämförelse) Kostnad Per Brukare Räkenskapssammandrag Individrapportering Benchmarking Indikatorer Nyckeltal Konsumtionsanalys (Medelkostnad per invånare och åldersgrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp) Resultatanalys (Kostnad per resultat, KPB) BILD Bilden 5. ANALYSMODELL visar en översiktlig KPB. analysmodellutifrån fyra olika typer av analyser. Brukar- och insatsmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka om kommunen har valt en kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds brukarna eller inte. Här kan bland annat följande delar belysas och analyseras: Hur ser brukarmixen ut? Vilka grupper av brukare kräver mycket resurser? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan institutionsplaceringar och öppenvårdsinsatser? Analys av produktivitet. Här går det att jämföra produktiviteten dels inom kommunen liksom mellan kommuner en så kallad nyckeltalsjämförelse. Följande frågor ställs exempelvis: Har kommunen en hög kostnad per utredning i förhållande till andra kommuner? Om så är fallet vad beror detta på? Ensolution AB

20 Konsumtionsanalys. Denna analys ger en bild av kostnaden per invånare i relation till kostnaden per brukare. Åldersperspektivet är också en viktig del att ta hänsyn till. Följande frågor kan exempelvis ställas: erbjuder enskilda kommuner fler insatser än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet? Resultatanalys. Syftet med denna analys är att kombinera kostnadernas resultat och kvalitet. Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna? Resultat för insatserna finns inte tillgängligt i existerande jämförelse men ett utvecklingsarbete pågår. Inom ramen för analysmodellen har flera olika indikatorer och analyser tagits fram under året där ett urval av dessa bildar föreliggande jämförelsemodell. Indelningen är gjord utifrån analysmodellens olika perspektiv. Respektive indikator/analys presenteras som en jämförelse av vad materialet visar. Listan av analyser ska ses som ett urval av möjliga analyser. Någon värdering av vad som är en god nivå eller liknande har inte gjorts för materialet även om det är möjligt att göra värderingar för ett antal indikatorer. Ytterligare analyser behöver dock göras för att kunna dra definitiva slutsatser. Konsumtion I rapporten presenteras följande konsumtionsmått: Kostnad per invånare, 0-19 år Kostnad per invånare, 20 år och äldre Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per invånare Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare, år Kostnad per invånare kontaktperson/kontaktfamilj, BUF Ytterfall inom barn, ungdom, familj per invånare 0-19 år Ytterfall inom vuxna per invånare över 20 år Jämförelsematris, totala kostnader inom BUF relaterat till invånare 0-19 år Jämförelsematris, totala kostnader inom vuxna relaterat till invånare över 20 år Brukar- och insatsmix I rapporten presenteras följande brukar- och insatsmixfördelningar: Insatsfördelning i procent inom BUF Insatsfördelning i procent inom biståndsbedömd öppenvård BUF Insatsfördelning i procent inom vuxna missbrukare (VUX) Insatsfördelning i procent inom biståndsbedömd öppenvård VUX Ensolution AB

21 Andel och antal ytterfall, BUF Andel och antal ytterfall, VUX Åldersgrupper totalt Åldersgrupper per invånare Medelkostnad per brukare, 0-19 år Medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Medelkostnad per brukare, BUF Medelkostnad per brukare, VUX Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per hushåll Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll år Andel och antal ytterfall, ekonomiskt bistånd Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom BUF Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom VUX Fördelning av antal brukare med placering och öppenvård inom BUF Fördelning av antal brukare med placering och öppenvård inom VUX Medelkostnad män och kvinnor inom kategori fyra, BUF Medelkostnad män och kvinnor inom kategori fyra, VUX Produktivitet I rapporten presenteras följande produktivitetsmått: Kostnad per dygn HVB/SiS-hem, med/utan personal, BUF Kostnad per dygn HVB/SiS-hem, med/utan personal, VUX Kostnad per dygn, intern familjehemsplacering, med/utan personal, BUF Kostnad per utredning, BUF Kostnad per utredning, VUX Kostnad per utredning, vårdnad, boende, umgänge De redovisade indikatorerna ska läsas som ett beslutsträd där respektive indikator analyseras uppifrån och ner. Har kommunen en hög medelkostnad för personer 0-19 år? I så fall inom vilket område? Beror det på höga kostnader inom placeringar eller finns det andra orsaker? Analysen förklarar skillnader mellan olika kommuner. Brukarmix, nyckeltalet som beskriver medelkostnad 0-19 år respektive personer 20 år och äldre ger en indikation om omfattningen av insatser per brukare, dels genom hur tunga brukare kommunen har och/eller hur mycket det satsas i genomsnitt per brukare för yngre respektive äldre inom samtliga insatser. Ensolution AB

22 Kostnad per invånare, nyckeltalet för personer 0-19 år respektive 20 år och äldre ger en indikation om konsumtionen av insatser relaterad till befolkningsstrukturen och förutsättningar för yngre respektive äldre för samtliga insatser. Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj anger omfattningen av satsningen på insatsen. Inom vilket område uppstår kostnaderna? Medelkostnad per brukare, inom BUF respektive VUX, indikerar på omfattningen av insatser per brukare. Hur tunga brukare har kommunen? Hur mycket satsas det i genomsnitt per brukare för barn och unga respektive vuxna om man exkluderar övriga vuxna, ekonomiskt bistånd och familjerätt? Andel institutionsvård inom BUF respektive VUX förklarar sedan nivån på insatser inom institutionsvård sett till det totala antalet insatser. Beror skillnaden mellan kommuner på enskilda ytterfall? Nyckeltalen andel och antal ytterfall inom BUF respektive VUX indikerar om enskilda individer drar upp medelkostnaden och vilka insatser som valts för kostnadskrävande brukare. Inom vilket område uppstår kostnaderna? Utbetalning av ekonomiskt bistånd per invånare, med och utan personal, visar på konsumtionen av ekonomiskt bistånd i relation till befolkningsstruktur samt utrednings- och personaltid som satsas per invånare. Ekonomiskt bistånd, medelkostnad, ger en indikation till hur mycket som betalas ut i genomsnitt samt om normer och regler tillämpas olika mellan kommunerna. Kostnad per dygn HVB/SiS-institution, med och utan personal, BUF respektive VUX ska ge en indikation om produktiviteten för kommunens placeringar liksom hur mycket personaltid (intern) som satsas för att följa upp insatserna. Kostnad per utredning för BUF, vuxna, adoption respektive familjehem i sin tur indikerar produktiviteten för utredningsverksamheten. Ensolution AB

23 Konsumtion Kostnad per invånare, 0-19 år Diagrammet i bild 6 visar kostnaden per invånare, alltså konsumtionen av samtliga insatser sett till befolkningsstrukturen för personer mellan 0-19 år i respektive kommun. Östra Göteborg Mullsjö Perstorp Lysekil Älvkarleby Gotland Landskrona Nora Vara Bjuv Örebro Ljungby Kristianstad Vimmerby Krokom Uppsala Växjö Haninge Boden Lidköping Övertorneå Ale Kalmar Kungälv Säffle Sundsvall Luleå Karlshamn Nyköping Öckerö Hällefors Olofström Halmstad Vallentuna Varberg Strömstad Gislaved BILD 6. KOSTNAD PER INVÅNARE 0-19 ÅR Kostnaden per invånare 0-19 år varierar mellan kommunerna i intervallet kronor per invånare. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är kronor. Behovet av insatser skiljer sig åt mellan kommunerna. Åldersstrukturen i en kommun kan ha inverkan på kostnaden per invånare. På grund av detta kan en kommun, med hög andel av befolkningen i gruppen 0-12 år, få en lägre kostnad. Andelen institutionsplaceringar kan påverka kostnaden per invånare och få den att stiga. Ensolution AB

24 Kostnad per invånare, 20 år och äldre Diagrammet i bild 7 visar kostnaden per invånare, alltså konsumtionen av samtliga insatser sett till befolkningsstrukturen och förutsättningar för vuxna 20 år och äldre i respektive kommun. Östra Göteborg Landskrona Nyköping Örebro Karlshamn Kristianstad Älvkarleby Sundsvall Ale Haninge Hällefors Boden Nora Växjö Halmstad Lysekil Luleå Vimmerby Vara Gotland Perstorp Säffle Mullsjö Kalmar Gislaved Kungälv Strömstad Vallentuna Öckerö Varberg Lidköping Övertorneå Ljungby Olofström Krokom BILD 7. KOSTNAD PER INVÅNARE 20 ÅR OCH ÄLDRE Kostnaden per invånare 20 år och äldre varierar från 868 till kronor per invånare i kommunerna. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är kronor. Stadsdelar i Göteborg har högre kostnader per invånare, för 2017 deltar Östra Göteborg som hade kronor per invånare över 20 år. Nivån av ekonomiskt bistånd och andelen institutionskostnader för vuxna missbrukare påverkar indikatorn. Kommuner med låga kostnader för ekonomiskt bistånd hamnar lågt i jämförelsen. Större kommuner (om de inte har låga kostnader för ekonomiskt bistånd) tenderar att ha en högre kostnad per invånare. Ensolution AB

25 Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per invånare Diagrammet i bild 8 visar kostnad per invånare för utbetalningen av ekonomiskt bistånd, med och utan personaltid, i respektive kommun. Östra Göteborg Landskrona Nyköping Örebro Älvkarleby Sundsvall Kristianstad Haninge Gotland Lysekil Nora Växjö Halmstad Vara Hällefors Perstorp Boden Mullsjö Säffle Vimmerby Karlshamn Kalmar Ale Öckerö Gislaved Övertorneå Ljungby Luleå Lidköping Vallentuna Varberg Kungälv Krokom Strömstad Olofström BILD 8. UTBETALNING AV EKONOMISKT BISTÅND OCH PERSONALTID PER INVÅNARE Kostnaden per invånare för utbetalning och personal varierar mellan kommunerna från 199 till kronor per invånare. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 970 kronor. Variationen är stor både avsett kostnader för utbetalningar och nedlagd personaltid. I diagrammet finns en tydlig korrelation mellan låga utbetalningskostnader och lägre personalkostnader per invånare. Resultaten påverkas bland annat av förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden, utbildningsnivå, nivå av stöd från övriga myndigheter, tradition och kultur. Ensolution AB

26 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare år Diagrammet i bild 9 visar hur mycket som betalas ut i genomsnitt per invånare i gruppen år samt deras konsumtion av ekonomiskt bistånd. Östra Göteborg Lysekil Nyköping Älvkarleby Sundsvall Säffle Hällefors Perstorp Gotland Landskrona Vara Mullsjö Övertorneå Nora Boden Krokom Vimmerby Haninge Lidköping Örebro Karlshamn Kristianstad Gislaved Halmstad Ale Ljungby Växjö Kungälv Öckerö Kalmar Varberg Strömstad Vallentuna Luleå Olofström BILD 9. UTBETALNING AV EKONOMISKT BISTÅND PER INVÅNARE ÅR Kostnaden per invånare för åldersgruppen år varierar mellan 194 och kronor per invånare. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är kronor. Resultaten påverkas bland annat av förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden samt av de socioekonomiska strukturerna. Kommuner som har en hög kostnad per invånare har i flera fall en låg medelkostnad per utbetalning per brukare. Detta är ett tecken på att det är fler personer som är beroende av ekonomiskt bistånd samtidigt som de är aktuella under en kortare period än för övriga kommuner. Ensolution AB

27 Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj, BUF Diagrammet i bild 10 visar kostnaden per invånare för kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF och insatsens omfattning i kommunerna. Olofström Nora Vara Hällefors Nyköping Boden Säffle Uppsala Östra Göteborg Mullsjö Bjuv Ljungby Växjö Vallentuna Älvkarleby Krokom Övertorneå Kalmar Kristianstad Vimmerby Kungälv Lysekil Luleå Ale Haninge Gotland Landskrona Örebro Varberg Öckerö Sundsvall Karlshamn Strömstad Lidköping Halmstad Gislaved Perstorp BILD 10. KOSTNAD PER INVÅNARE FÖR KONTAKTPERSON/KONTAKTFAMILJ INOM BUF Det finns en variation i kostnad per invånare mellan olika kommuner som går inom intervallet kronor per invånare vilket bland annat visar att hur mycket insatsen används varierar mellan kommunerna. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 82 kronor. Troligtvis är nivån ett resultat av insatsval som kommunen gör snarare än skillnader i individernas behov. En kommun som har en hög andel kontaktfamiljer kan även få en högre kostnad. Ensolution AB

28 Antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Nedan diagram i bild 11 visar antalet ytterfall (personer med kostnadskrävande insatser) per invånare för samtliga insatser inom BUF där ytterfallsgränsen är bestämd till kronor per individ och år. Diagrammet ger en indikation på om en kommun har fler ytterfall än andra kommuner i förhållande till befolkningen. Älvkarleby Östra Göteborg Gotland Mullsjö Lysekil Hällefors Nora Kungälv Boden Uppsala Örebro Ale Kristianstad Luleå Ljungby Haninge Landskrona Lidköping Vimmerby Vara Växjö Krokom Strömstad Vallentuna Kalmar Sundsvall Säffle Bjuv Karlshamn Nyköping Olofström Perstorp Halmstad Gislaved Varberg Övertorneå 0,0 5,0 4,8 4,6 4,5 4,5 4,4 4,2 4,2 4,2 3,7 3,7 3,5 3,4 3,4 3,3 3,0 3,0 3,0 2,9 2,7 2,6 2,4 2,2 2,1 1,7 1,5 1,4 1,3 6,1 5,8 8,0 7,7 7,6 10,4 9, BILD 11. ANTAL YTTERFALL PER INVÅNARE INOM BUF 0-19 ÅR Antalet ytterfall per invånare 0-19 år varierar mellan kommunerna. Intervallet sträcker sig mellan 0,0 10,4. Andelen institutionsplaceringar har vanligtvis en stark bidragande effekt till ytterfall. Kommunens storlek sett till antal invånare och antalet ytterfall verkar inte ha något samband. Ensolution AB

29 Antal ytterfall inom VUX per invånare över 20 år Diagrammet i bild 12 nedan visar antalet ytterfall per invånare för samtliga insatser inom vuxna missbrukare, där ytterfallsgränsen är bestämd till kronor per individ och år. Även här ger diagrammet en indikation om en kommun har en högre andel ytterfall än andra kommuner i förhållande till befolkningen. Östra Göteborg Ale Sundsvall Mullsjö Haninge Nyköping Växjö Boden Halmstad Nora Uppsala Gotland Kalmar Örebro Gislaved Säffle Älvkarleby Hällefors Kungälv Vallentuna Luleå Kristianstad Lysekil Vimmerby Vara Strömstad Ljungby Perstorp Varberg Olofström Övertorneå Krokom Landskrona Lidköping Karlshamn 1,1 1,1 1,1 0,9 0,8 0,7 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,5 0,5 0,5 0,5 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 1,3 1,6 3,4 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 BILD 12. ANTAL YTTERFALL PER INVÅNARE INOM VUX, 20 ÅR OCH ÄLDRE Antalet ytterfall per invånare över 20 år varierar mellan kommunerna från 0,2 till 3,4 stycken. Boendebrist i kommunen och andelen institutionsplaceringar är två faktorer som kan dra upp antalet ytterfall. Ensolution AB

30 Brukar- och insatsmix I följande avsnitt ligger fokus på att se till kostnadsfördelningen mellan de olika insatserna inom respektive verksamhet BUF och VUX. Insatsmix BUF insatsernas kostnadsfördelning Följande diagram i bild 13 visar den procentuella fördelningen av olika insatser inom BUF. Bortsett från öppen verksamhet är samtliga insatser biståndsbedömda. Hällefors Övertorneå Bjuv Nora Älvkarleby Perstorp Luleå Uppsala Haninge Kristianstad Varberg Gislaved Landskrona Vallentuna Boden Halmstad Ljungby Ale Kungälv Gotland Strömstad Kalmar Sundsvall Örebro Lysekil Krokom Vimmerby Östra Göteborg Olofström Säffle Vara Nyköping Karlshamn Lidköping Växjö Öckerö Mullsjö Extern placering HVB/SiS BUF Intern placering HVB BUF Förhandsbedömning och utredning BUF Internt familjehem BUF Konsulentstött familjehem BUF Internt boende BUF Externt boende BUF Öppenvård BUF Öppen verksamhet BUF 0% 50% 100% BILD 13. KOSTNADSFÖRDELNING INSATSER INOM BUF Variationen mellan olika kommuner är stor vid utformningen av olika insatser. Det kan bland annat bero på att kommunerna har olika strategi i strävan att möta brukarnas behov. Några kommuner har exempelvis ett internt HVB-hem vilket påverkar utfallet i mixen. Externa placeringar och familjehemsvård skiljer sig kraftigt mellan kommunerna. Ensolution AB

31 Insatsmix BUF biståndsbedömd öppenvård Diagrammet i bild 14 nedan visar den procentuella fördelningen av biståndsbedömd öppenvård inom BUF-verksamheten och på så vis det utbud och val av insatser kommunen har i dagsläget. Perstorp Lidköping Örebro Lysekil Halmstad Vimmerby Haninge Ale Kungälv Landskrona Varberg Gotland Kristianstad Sundsvall Gislaved Luleå Öckerö Växjö Mullsjö Östra Göteborg Uppsala Vallentuna Kalmar Krokom Bjuv Säffle Nyköping Ljungby Älvkarleby Vara Nora Övertorneå Strömstad Boden Karlshamn Hällefors Olofström Kontaktperson/ kontaktfamilj BUF Enskilt samtalsstöd BUF Socialpedagogisk insats BUF Programverksamhet BUF Övrig intern öppenvård BUF Extern öppenvård BUF 0% 50% 100% BILD 14. KOSTNADSFÖRDELNING BISTÅNDSBEDÖMD ÖPPENVÅRD INOM BUF Variationen är stor mellan kommuner avseende utformning och hantering av olika öppenvårdsinsatser för att möta brukarnas behov. Skillnaderna gör det komplicerat att bedöma utfallet av olika insatsval. I Olofström, Hällefors och Karlshamn utgör insatsen kontaktperson/kontaktfamilj mer än 50 procent av insatserna inom öppenvård BUF. Ensolution AB

32 Insatsmix VUX insatsernas kostnadsfördelning Diagrammet visar fördelningen av olika insatser för vuxna missbrukare som procentuell andel av den totala verksamheten riktad mot vuxna missbrukare. Kalmar Östra Göteborg Kristianstad Kungälv Haninge Luleå Öckerö Perstorp Halmstad Landskrona Karlshamn Nyköping Strömstad Växjö Uppsala Gotland Varberg Örebro Gislaved Övertorneå Ale Ljungby Sundsvall Älvkarleby Vimmerby Lysekil Vallentuna Lidköping Boden Säffle Nora Vara Hällefors Olofström Mullsjö Krokom Extern placering HVB/SiS vuxna Intern placering HVB vuxna Förhandsbedömning och utredning vuxna Internt familjehem vuxna Konsulentstött familjehem vuxna Internt boende vuxna Externt boende vuxna Öppenvård vuxna Öppen verksamhet vuxna 0% 50% 100% BILD 15. KOSTNADSFÖRDELNING INSATSER INOM VUX Variationen är stor mellan olika kommuner avseende val av insatser för att möta brukarnas behov. Nivån på institutionsvård, boende och öppenvård är de insatser som varierar mest. Krokom, Mullsjö, Olofström, Hällefors och Vara har en hög andel institutionsplaceringar inom vuxna missbrukare, över 60 procent jämfört med till exempel Östra Göteborg, Kungälv och Haninge. Kalmar, Kristianstad, Halmstad och Nyköping har en låg andel externa placeringar men även stora delar interna HVB-hem vilket påverkar mixen för dem. Andelen personaltid som läggs på förhandsbedömning och utredning skiljer sig också mellan kommunerna på ett sätt som det inte gör inom BUF. En fråga som bör ställas är om det finns en optimal insatsmix? Ensolution AB

33 Insatsmix VUX biståndsbedömd öppenvård Diagrammet i bild 16 nedan visar den procentuella fördelningen av olika insatser inom biståndsbedömd öppenvård för vuxna missbrukare samt utbud och val av insatser kommunerna har i dagsläget. Ale Lidköping Sundsvall Luleå Övertorneå Landskrona Vallentuna Östra Göteborg Ljungby Gislaved Lysekil Strömstad Haninge Nyköping Karlshamn Säffle Boden Vara Uppsala Varberg Olofström Kungälv Mullsjö Gotland Kristianstad Krokom Kalmar Växjö Nora Vimmerby Perstorp Örebro Älvkarleby Halmstad Hällefors Öckerö Enskilt samtalsstöd vuxna Socialpedagogisk insats vuxna Programverksamhet vuxna Kontaktperson/ kontaktfamilj vuxna Övrig intern öppenvård vuxna Extern öppenvård vuxna 0% 50% 100% BILD 16. KOSTNADSFÖRDELNING BISTÅNDSBEDÖMD ÖPPENVÅRD INOM VUX Utformningen av olika öppenvårdsinsatser varierar mellan kommunerna. Insatserna intern eller extern öppenvård skiljer sig markant både inom och mellan kommunerna. Övrig intern öppenvård kan bestå av nätverksarbete, gruppverksamhet, riktad dagverksamhet, alkohol- och drogkontroller eller övriga insatser. Andelen enskilt samtalsstöd eller programverksamhet varierar också kraftigt. Utifrån detta material går det att säga att det finns anledning att diskutera vilka typer av öppenvårdsinsatser som ger bäst effekt och vilken den mest effektiva utformningen är givet kommunens förutsättningar. Finns det en optimal insatsmix? Ensolution AB

34 Andel och antal ytterfall, BUF Diagrammet i bild 17 visar en jämförelse mellan ytterfall per kommun, där antalet anges inom parentes efter kommunnamnet och i procent bredvid staplarna i diagrammet. Ytterfallsgränsen inom BUF är bestämd till insatser för minst kronor per individ och år. Älvkarleby (22) Östra Göteborg (119) Lysekil (22) Luleå (69) Gotland (96) Kungälv (54) Mullsjö (14) Vallentuna (28) Uppsala (229) Nora (14) Ale (35) Hällefors (9) Växjö (74) Lidköping (32) Örebro (160) Kristianstad (86) Strömstad (9) Haninge (94) Vimmerby (12) Krokom (13) Landskrona (41) Kalmar (45) Sundsvall (65) Vara (12) Säffle (9) Ljungby (26) Boden (28) Bjuv (10) Karlshamn (17) Perstorp (3) Nyköping (28) Olofström (6) Varberg (18) Gislaved (10) Halmstad (33) Övertorneå (0) 9,4% 9,3% 7,9% 6,8% 6,6% 6,2% 5,8% 5,6% 4,9% 4,6% 4,6% 4,5% 4,5% 4,2% 4,1% 4,0% 3,8% 3,7% 3,5% 3,4% 3,3% 3,2% 2,5% 2,5% 2,3% 2,1% 2,0% 1,9% 1,9% 1,9% 1,7% 1,5% 1,5% 0,0% 11,8% 18,0% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% BILD 17. ANTAL OCH ANDEL YTTERFALL INOM PER KOMMUN Ytterfallen skiljer sig åt mellan kommunerna, både sett till antal och andel. I diagrammet i bild 17 varierar ytterfallsandelen mellan 0,0 och 18,0 procent. I kommuner med ett stort antal ytterfall borde det finnas större potential för förbättringar eftersom dessa bör prioritera att fokusera på satsningar mot enskilda individer och följa effekterna av insatserna ekonomiskt. Ytterfallen drivs bland annat upp av antalet institutionsplaceringar och kombinationer av insatser (till exempel öppenvård, familjehem och institution) samt av dyra familjehemsplaceringar. Ensolution AB

35 Andel och antal ytterfall, VUX Diagrammet i bild 18 visar en jämförelse mellan antal och andel ytterfall per kommun inom vuxna missbrukare, där antalet anges inom parentes efter kommunnamnet och i procent bredvid staplarna i diagrammet. Ytterfallsgränsen är bestämd till insatser för minst kronor per person och år inom VUX. Östra Göteborg (125) Vallentuna (12) Uppsala (117) Mullsjö (6) Växjö (59) Haninge (70) Älvkarleby (4) Nora (6) Säffle (7) Ale (35) Sundsvall (103) Nyköping (45) Kristianstad (28) Gotland (30) Halmstad (57) Hällefors (3) Kungälv (17) Övertorneå (1) Örebro (72) Kalmar (33) Boden (17) Perstorp (2) Luleå (27) Vara (5) Varberg (15) Gislaved (13) Strömstad (4) Ljungby (8) Lysekil (5) Vimmerby (5) Olofström (3) Krokom (3) Lidköping (5) Landskrona (6) Karlshamn (4) 11,2% 10,5% 9,8% 8,9% 8,9% 8,7% 8,6% 8,5% 8,5% 7,2% 6,9% 5,3% 5,1% 4,8% 4,5% 4,2% 4,2% 4,2% 4,1% 3,8% 3,8% 3,7% 3,6% 3,4% 3,4% 3,3% 3,1% 3,0% 2,7% 2,6% 2,2% 1,4% 0,7% 0,7% 19,2% 0% 5% 10% 15% 20% 25% BILD 18. ANTAL OCH ANDEL YTTERFALL INOM VUX Andelen ytterfall inom VUX skiljer sig åt mellan kommunerna (varierar mellan 0,7 och 19,2 procent) och är olikt mönstret för BUF. Att en kommun har hög andel ytterfall inom BUF medför inte nödvändigtvis att så även är fallet för vuxna. Faktorer som påverkar andelen ytterfall kan bland annat vara antal institutionsplaceringar och andel placeringar enligt LVM. Ensolution AB

36 Kostnader fördelat på åldersgrupper, IFO totalt Diagrammet i bild 19 nedan visar kostnaden per åldersgrupp för alla verksamheter. Utifrån detta går det att analysera vissa åldersgruppers konsumtion av de totala resurserna. Här inkluderas kostnader som kan brukarrelateras för insatser inom BUF, VUX, ekonomiskt bistånd, familjerätt och även övriga vuxna. Insatser inom öppen verksamhet/öppenvårdsinsatser där det saknas brukarstatistik omfattas inte av denna analys. Östra Göteborg Hällefors Mullsjö Ale Nyköping Säffle Halmstad Gislaved Luleå Örebro Vara Haninge Karlshamn Sundsvall Vallentuna Vimmerby Varberg Lysekil Landskrona Boden Kristianstad Gotland Ljungby Kungälv Kalmar Lidköping Växjö Övertorneå Nora Strömstad Perstorp Älvkarleby Krokom Olofström 0-12 år år år år år år Över 65 år 0% 20% 40% 60% 80% 100% BILD 19. FÖRDELNING AV TOTALA KOSTNADER EFTER ÅLDERSGRUPP Totalkostnaden skiljer sig åt mellan kommunerna i olika åldersintervall. Enskilda kommuners struktur och invånarantal påverkar troligtvis utfallet såsom satsningar på till exempel utredningar och tidiga insatser för gruppen 0-12 år. För vissa mindre kommuner kan enskilda kostnader för placeringar slå igenom i vissa intervall. Ensolution AB

37 Medelkostnad per invånare per åldersintervall Diagrammet visar kostnaden per invånare per åldersgrupp och inkluderar kostnader för samtliga insatser (BUF, VUX, ekonomiskt bistånd, familjerätt och övriga vuxna) för brukarrelaterade kostnader. Insatser inom öppen verksamhet/öppenvårdsinsatser där det saknas brukarstatistik omfattas inte av denna analys. Medelkostnad per invånare per åldersintervall Östra Göteborg Mullsjö Ale Vallentuna Säffle Örebro Nyköping Haninge Halmstad Hällefors Vara Gislaved Luleå Ljungby Kungälv Gotland Varberg Lysekil Kristianstad Sundsvall Lidköping Krokom Landskrona Karlshamn Vimmerby Kalmar Boden Växjö Perstorp Nora Strömstad Övertorneå Olofström Älvkarleby 0-12 år år år år år år Över 65 år 0% 20% 40% 60% 80% 100% BILD 20. MEDELKOSTNAD PER INVÅNARE INOM IFO PER ÅLDERSINTERVALL Skillnaderna är störst i intervallen och år. I jämförelse med åldersgrupper totalt minskar intervallet år i betydelse när åldersgrupperna mäts i kostnad per invånare. Likaså är det större skillnader mellan åldersgrupperna när hänsyn tas till kostnad per invånare. För att kunna planera för kommande behov är det framöver viktigt för kommunerna att följa hur insatserna förändras i åldersgrupperna. Exempelvis kan det krävas andra insatser för gruppen år än för år. Ensolution AB

38 Medelkostnad per brukare inom IFO, 0-19 år Omfattningen av samtliga insatser per brukare, hur resurskrävande brukare kommunen har och hur mycket det satsas i genomsnitt per brukare under 20 år i respektive kommun visas i nedanstående diagram. Östra Göteborg Luleå Lysekil Älvkarleby Mullsjö Perstorp Lidköping Gotland Landskrona Uppsala Vallentuna Växjö Kungälv Öckerö Vimmerby Kristianstad Örebro Vara Krokom Nora Karlshamn Haninge Ale Sundsvall Kalmar Bjuv Ljungby Säffle Övertorneå Varberg Nyköping Olofström Strömstad Halmstad Gislaved Boden Hällefors BILD 21. MEDELKOSTNAD PER BRUKARE 0-19 ÅR, SAMTLIGA INSATSER Variationen mellan kommunernas medelkostnad är stor och går från kronor i Hällefors till kronor i Östra Göteborg. Genomsnittet är kronor per brukare. Skillnaderna kan förklaras av olika val av insatser och insatsernas längd men även av skillnader i brukarnas behov. Andelen ytterfall med omfattande insatser påverkar medelkostnaden. En orsak till att medelkostnaden för 0-19 år för samtliga insatser är lägre än för BUF (se bild 23) är att insatser inom familjerätten har låga kostnader per insats (t.ex. faderskapsutredning) vilket drar ner medelkostnaden. Ensolution AB

39 Medelkostnad per brukare inom IFO, 20 år och äldre Följande diagram visar omfattningen av samtliga insatser per brukare och hur stor resurstilldelningen är per brukare för personer över 20 år i respektive kommun. Östra Göteborg Vallentuna Ale Haninge Luleå Nora Sundsvall Älvkarleby Vara Nyköping Kungälv Boden Växjö Örebro Gotland Landskrona Säffle Lysekil Varberg Halmstad Kalmar Vimmerby Karlshamn Mullsjö Perstorp Kristianstad Lidköping Hällefors Strömstad Öckerö Gislaved Olofström Ljungby Övertorneå Krokom BILD 22. MEDELKOSTNAD PER BRUKARE INOM 20 ÅR OCH ÄLDRE, SAMTLIGA INSATSER Diagrammet visar en variation från kronor i Krokom till kronor i Östra Göteborg. Genomsnittet ligger på kronor per brukare. Nivån av ekonomiskt bistånd i förhållande till kostnader för vuxna missbrukare påverkar resultatet. En kommun kan till exempel ha relativt höga kostnader för vuxna missbrukare men låga kostnader för ekonomiskt bistånd vilket totalt sett medför låga kostnader i genomsnitt. En annan skillnad är olika val av insatser och insatsernas längd. En kommun med hög andel öppenvårdsinsatser med kort längd kan till exempel erhålla en lägre enhetskostnad än en kommun med hög andel institutionsplaceringar. Ensolution AB

40 Medelkostnad per brukare, BUF Diagrammet i bild 23 visar omfattningen av insatser per brukare som är aktuella inom barn, ungdom, familj (exklusive ekonomiskt bistånd och familjerätt). Östra Göteborg Älvkarleby Lysekil Luleå Perstorp Mullsjö Gotland Vallentuna Uppsala Växjö Vimmerby Kungälv Landskrona Lidköping Vara Örebro Kalmar Kristianstad Krokom Sundsvall Öckerö Nora Ale Haninge Varberg Bjuv Övertorneå Strömstad Olofström Säffle Karlshamn Halmstad Ljungby Hällefors Nyköping Gislaved Boden BILD 23. MEDELKOSTNAD PER BRUKARE INOM BUF Variationen mellan kommunernas medelkostnad är hög inom BUF. Som bild 23 visar ligger lägsta medelkostnad på kronor i Boden och högsta på kronor i Östra Göteborg. För alla KPB-kommuner ligger medelkostnaden på kronor per brukare. Detta kan till exempel förklaras av olika val av insatser och insatsernas längd men också av skillnader i brukarnas behov. Ensolution AB

41 Medelkostnad per brukare, VUX Diagrammet visar medelkostnaden per brukare inom missbruksvården för vuxna. Östra Göteborg Vallentuna Säffle Uppsala Växjö Älvkarleby Ale Haninge Nora Mullsjö Hällefors Strömstad Nyköping Sundsvall Kungälv Perstorp Luleå Boden Övertorneå Vara Varberg Örebro Lysekil Gotland Kristianstad Kalmar Halmstad Gislaved Vimmerby Krokom Olofström Ljungby Lidköping Karlshamn Öckerö Landskrona BILD 24. MEDELKOSTNAD PER BRUKARE INOM VUX Vissa kommuner kan ha höga eller låga medelkostnader både inom BUF och VUX medan andra kommuner har högt inom det ena området och lågt inom det andra. Som bild 24 visar ligger lägsta medelkostnad på kronor i Landskrona och högsta på kronor i Östra Göteborg. För alla KPB-kommuner ligger medelkostnaden på kronor per brukare. Att medelkostnaden i hög utsträckning påverkas av andelen institutionsplaceringar och andel ytterfall samt längden på öppenvårdsinsatser är en förklaring till resultatet. En kommun med ett stort utbud av öppenvårdsinsatser på hemmaplan tenderar att få en lägre medelkostnad medan kommuner med extern öppenvård tenderar att få en högre medelkostnad. Ensolution AB

42 Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personal per hushåll Diagrammet visar i blå stapel hur mycket ekonomiskt bistånd som betalas ut i genomsnitt per hushåll / brukare (registerledare). Dessutom visas relaterade personalkostnader per hushåll i ljusrosa stapel. Vallentuna Östra Göteborg Haninge Nyköping Landskrona Ale Luleå Karlshamn Sundsvall Halmstad Örebro Kalmar Öckerö Nora Varberg Kungälv Växjö Ljungby Gotland Kristianstad Vara Vimmerby Strömstad Gislaved Perstorp Säffle Lidköping Älvkarleby Lysekil Mullsjö Hällefors Boden Krokom Övertorneå Olofström BILD 25. GENOMSNITTLIG UTBETALNING EKONOMISKT BISTÅND OCH PERSONALKOST- NAD PER HUSHÅLL / BRUKARE Medelkostnaden för utbetalningar av ekonomiskt bistånd i kommunerna ligger i intervallet kronor. Kommunens struktur kan påverka medelkostnaden per utbetalning men även medellängden på insatsen, praxis för utbetalning följer kommunen riksnormen eller ej? eller ett större antal familjer med många barn. En historik med omfattande flyktingmottagande brukar påverka medelkostnaden. Diagrammet antyder att personalkostnaderna styrs av annat än höga/låga utbetalningar. Ensolution AB

43 Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll år Diagrammet i bild 26 visar utbetalning av ekonomiskt bistånd och ger en indikation om normer och regler tillämpas olika i kommunerna för brukare år, samt belyser produktiviteten inom utredningsverksamheten. Östra Göteborg Nyköping Perstorp Luleå Hällefors Vallentuna Sundsvall Ljungby Vimmerby Nora Karlshamn Säffle Lysekil Krokom Gotland Haninge Öckerö Landskrona Älvkarleby Halmstad Strömstad Mullsjö Kungälv Gislaved Vara Ale Lidköping Växjö Kalmar Örebro Varberg Övertorneå Kristianstad Boden Olofström BILD 26. GENOMSNITTLIG UTBETALNING EKONOMISKT BISTÅND OCH PERSONALKOSTNAD PER HUSHÅLL / BRUKARE ÅR Medelkostnaden för utbetalningar ligger i intervallet kronor. Förklaringar till skillnader mellan kommuner är till exempel medellängden på insatsen, praxis för utbetalning och arbetsmarknadssituationen för ungdomar på orten. En hög andel universitetsstudenter på orten kan exempelvis påverka medelkostnaden eftersom dessa personer ofta är aktuella under kort period vilket påverkar medelkostnaden. Ensolution AB

44 Andel och antal ytterfall, ekonomiskt bistånd Ytterfall för ekonomiskt bistånd är bland annat ett mått för i vilken utsträckning kommunen har hushåll med långvariga behov givet att kommunen följer upp ytterfallen över tid. Diagrammet i bild 27 visar en jämförelse av ytterfall per kommun, där antal anges efter kommunnamnet och andel bredvid staplarna i diagrammet. Ytterfallsgränsen är bestämd till kronor per hushåll och år. Vallentuna (55) Östra Göteborg (844) Landskrona (221) Haninge (246) Nyköping (224) Ale (62) Halmstad (263) Luleå (124) Varberg (90) Kungälv (58) Karlshamn (59) Gotland (163) Sundsvall (286) Örebro (622) Vara (38) Kalmar (115) Ljungby (41) Strömstad (14) Vimmerby (28) Lysekil (38) Kristianstad (201) Växjö (182) Gislaved (38) Mullsjö (12) Lidköping (42) Boden (40) Älvkarleby (19) Nora (12) Hällefors (8) Perstorp (7) Krokom (9) Säffle (13) Övertorneå (3) Olofström (0) 0,0% 18,8% 18,4% 18,0% 17,7% 16,9% 16,4% 15,6% 14,9% 14,8% 14,7% 14,6% 13,6% 13,5% 13,5% 13,2% 12,5% 12,2% 12,2% 11,5% 11,5% 10,4% 9,8% 9,5% 7,4% 6,9% 6,6% 5,7% 5,5% 5,4% 5,2% 4,2% 26,8% 24,7% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% BILD 27. ANTAL OCH ANDEL YTTERFALL UTBETALNING EKONOMISKT BISTÅND Andelen hushåll med utbetalningar över kronor per år varierar mellan 0,0 och 26,8 procent. Kommunens struktur kan påverka medelkostnad per utbetalning. Andra förklaringar till skillnader skulle kunna vara medellängden på insatsen, praxis för utbetalning, familjer med många barn och arbetsmarknadssituationen för ungdomar på orten. Ensolution AB

45 Produktivitet Medelkostnad per dygn på HVB/SiS-institution, BUF Diagrammet visar kostnad per dygn i externa HVB/SiS-hem uppdelat på placeringskostnad (blå stapel) och personaltid för att följa upp insatserna (ljusrosa stapel). Gislaved Strömstad Kristianstad Kungälv Lidköping Krokom Perstorp Sundsvall Halmstad Vimmerby Lysekil Ale Haninge Älvkarleby Uppsala Mullsjö Varberg Landskrona Kalmar Örebro Säffle Bjuv Karlshamn Nyköping Växjö Öckerö Vara Östra Göteborg Boden Nora Ljungby Gotland Luleå Olofström Vallentuna BILD 28. KOSTNAD PER DYGN I HVB/SIS-HEM BUF, SAMT PERSONALKOSTNAD Placeringskostnaden varierar mellan kronor per dygn där genomsnittet är Placeringskostnaden påverkas av andelen placeringar på SiS-institutioner vilka generellt sett är dyrare samt typ av avtal med entreprenör. Enskilda brukare med omfattande insatser kan slå igenom i dygnskostnaden, särskilt i mindre kommuner. Likaså påverkas kostnaden av att vissa kommuner har hela familjer placerade, men kostnaden registreras enbart på en brukare. Detta medför att dygnskostnaden ökar. Ensolution AB

46 Medelkostnad per dygn på HVB/SiS-institution, VUX Diagrammet visar kostnad per dygn i externa HVB/SiS-hem för vuxna missbrukare uppdelat på placeringskostnad (blå stapel) och personaltid för att följa upp insatserna (ljusrosa stapel). Andelen placeringar på SiS-institution påverkar kostnaden då dessa generellt är dyrare än HVB-placeringar per dygn. Olofström Karlshamn Krokom Boden Nora Perstorp Säffle Vara Varberg Ale Örebro Kalmar Kristianstad Landskrona Älvkarleby Halmstad Strömstad Ljungby Sundsvall Vallentuna Luleå Lysekil Gislaved Växjö Kungälv Nyköping Vimmerby Gotland Östra Göteborg Övertorneå Uppsala Hällefors Lidköping Mullsjö Öckerö Haninge BILD 29. KOSTNADEN PER DYGN I HVB/SIS-HEM VUX, SAMT PERSONALKOSTNAD Intervallet för placeringskostnad exklusive personal sträcker sig från till kronor per dygn med ett genomsnitt på kronor. Andelen LVM-placeringar skiljer sig åt mellan kommunerna. Enskilda brukare med dyra placeringar enligt LVM kan också slå igenom i dygnskostnaden, särskilt i mindre kommuner. Vilka typer av avtal som kommuner har med olika entreprenörer kan också spela roll. Ensolution AB

47 Medelkostnad per dygn, intern familjehemsplacering, BUF Produktiviteten för familjehemsplaceringar i egen regi inom barn, ungdom, familj och hur mycket personaltid som satsas internt för att följa upp insatserna redovisas här som kostnad per dygn. Älvkarleby Nora Ale Strömstad Hällefors Boden Kungälv Gotland Gislaved Vallentuna Olofström Kristianstad Perstorp Landskrona Lidköping Kalmar Sundsvall Uppsala Luleå Haninge Krokom Lysekil Varberg Vara Växjö Nyköping Bjuv Vimmerby Örebro Övertorneå Östra Göteborg Ljungby Säffle Halmstad Karlshamn Mullsjö Öckerö BILD 30. MEDELKOSTNAD PER DYGN I INTERNT FAMILJEHEM Kostnaden per dygn liksom personaltiden varierar kraftigt mellan kommunerna, kronor per dygn exkl. personal. Snittkostnaden för samtliga KPB-kommuner uppgår till 931 kronor per dygn exkl. personal. Det är troligt att andelen extern familjehemsvård påverkar dygnskostnaden negativt. Då det tillämpas olika ersättningsnivåer beroende på den placerades ålder så påverkar andelen äldre barn medelkostnaden per dygn. Nivån på omkostnadsersättningen och utökat stödbehov påverkar också kostnaden. Ensolution AB

48 Medelkostnad per utredning, BUF Diagrammet visar genomsnittlig kostnad för att utföra en utredning i respektive kommun. Måttet används bland annat för att analysera skillnader i enhetskostnaden före och efter införande av Barns behov i centrum (BBIC). Växjö Ale Övertorneå Haninge Gotland Strömstad Östra Göteborg Mullsjö Älvkarleby Gislaved Kungälv Uppsala Sundsvall Landskrona Lysekil Karlshamn Vimmerby Ljungby Bjuv Nyköping Lidköping Krokom Säffle Örebro Vallentuna Varberg Nora Hällefors Halmstad Perstorp Vara Öckerö Kristianstad Kalmar Luleå Boden Olofström BILD 31. KOSTNAD PER UTREDNING BUF Variationen beror framförallt på nedlagd tid per utredning som vid tidsinsamlingen visar en variation på arbetstimmar per utredning. Andra variationsorsaker kan vara kostnadsnivån som kan påverkas av organisation, tillfälligt inhyrd personal och personalomsättning, och andel inledda utredningar i förhållande till förhandsbedömningar. Vissa kommuner har en mottagningsgrupp medan andra kommuner gör både vuxen liksom barn- och ungdomsutredningar där kommuner med en mottagningsgrupp kan ha en större andel förhandsbedömningar som inte leder till utredning. Ensolution AB

49 Medelkostnad per utredning, VUX Diagrammet i bild 32 visar kostnad per utredning vuxna missbrukare och därmed produktiviteten för utredningsverksamheten. Strömstad Älvkarleby Hällefors Uppsala Nora Säffle Varberg Örebro Krokom Nyköping Kungälv Ale Sundsvall Vara Boden Halmstad Haninge Gislaved Vallentuna Lysekil Landskrona Övertorneå Östra Göteborg Mullsjö Kristianstad Växjö Lidköping Ljungby Kalmar Olofström Perstorp Gotland Luleå Karlshamn Öckerö Vimmerby BILD 32. MEDELKOSTNAD PER UTREDNING INOM VUX Ett tiotal kommuner utmärker sig mer än övriga för kostnad per utredning vuxna. Skillnaden beror på nedlagd tid per utredning och hur kommunen registrerar utredningar. Arbetssättet inom utredningsverksamheten för vuxna varierar på ett annat sätt än för BUF. Andelen utredningar som inleds i pågående ärenden varierar vilket påverkar mängden nedlagd tid på utredningar. Likaså görs olika andel utredningar enligt ASI (Addiction Severity Index) som normalt tar längre tid att genomföra. Ensolution AB

50 Medelkostnad per utredning vårdnad, boende och umgänge Diagrammet i bild 33 visar produktiviteten för utredningsverksamheten inom familjerätt för vårdnad, boende och umgänge. Boden Haninge Älvkarleby Kungälv Krokom Varberg Växjö Karlshamn Mullsjö Uppsala Sundsvall Nyköping Lysekil Halmstad Örebro Kristianstad Bjuv Landskrona Ale Vimmerby Vallentuna Gotland Kalmar Gislaved Vara Olofström Säffle Luleå Nora Strömstad Lidköping Öckerö Hällefors Övertorneå BILD 33. MEDELKOSTNAD PER UTREDNING FÖR VÅRDNAD, BOENDE OCH UMGÄNGE INOM FAMILJERÄTT Kostnaden per utredning varierar mellan kommunerna ( kronor). Denna skillnad beror på nedlagd tid per utredning, antalet utredningar och typen av utredning inom områdena vårdnad, boende och umgänge, samt antalet barn per utredning. Indikatorn ska därför användas med försiktighet. Ensolution AB

51 Fördelning av brukare med utredning och insats inom BUF I bilden nedan presenteras andel brukare i tre kategorier: brukare med insats utan utredning; brukare med insats och utredning; samt brukare med endast utredning. Frågan man kan ställa sig är i vilken utsträckning genomförs nya bedömningar av brukarnas behov? Hur stor andel av brukarna har insatser under längre tidsperioder i förhållande till hur många som har insatser under en kortare tid? Hur stor del anses ej behöva insatser. Kommuner med en hög andel insatser utan bistånd kan få en annorlunda fördelning i diagrammet då endast de med biståndsbedömda insatser ingår. Karlshamn Lysekil Ale Kristianstad Varberg Mullsjö Strömstad Örebro Älvkarleby Vimmerby Hällefors Bjuv Vara Perstorp Sundsvall Halmstad Nora Lidköping Östra Göteborg Kalmar Uppsala Landskrona Haninge Ljungby Gotland Gislaved Övertorneå Säffle Krokom Nyköping Kungälv Boden Vallentuna Luleå Olofström Växjö Andel brukare med insats utan utredning BUF Andel brukare med insats och utredning BUF Andel brukare med endast utredning BUF 0% 50% 100% BILD 34. KATEGORISERING AV BRUKARE INOM BUF Växjö verkar ha flest brukare som är kvar sedan tidigare år, alltså brukare med insatser som inte haft en inledande utredning under året, till skillnad från Karlshamn som har övervägande andel brukare som endast haft utredning. Älvkarleby och Vimmerby har störst andel brukare med både utredning och insats under Ensolution AB

52 Fördelning av brukare med utredning och insats inom VUX I bilden nedan presenteras andel brukare i tre kategorier: brukare med insats utan utredning; brukare med insats och utredning; samt brukare med endast utredning. Frågan man kan ställa sig är i vilken utsträckning genomförs nya bedömningar av brukarnas behov? Hur stor andel av brukarna har insatser under längre tidsperioder i förhållande till hur många som har insatser under en kortare tid? Hur stor del anses ej behöva insatser. Kommuner med en hög andel insatser utan bistånd kan få en annorlunda fördelning i diagrammet då endast de med biståndsbedömda insatser ingår. Olofström Hällefors Halmstad Kristianstad Nora Ljungby Östra Göteborg Vimmerby Gotland Gislaved Vallentuna Lysekil Örebro Kungälv Varberg Växjö Vara Landskrona Lidköping Kalmar Boden Övertorneå Säffle Ale Krokom Karlshamn Uppsala Älvkarleby Strömstad Nyköping Haninge Sundsvall Mullsjö Perstorp Luleå Andel brukare med insats utan utredning vuxna Andel brukare med insats och utredning vuxna Andel brukare med endast utredning vuxna 0% 50% 100% BILD 35. KATEGORISERING BRUKARE INOM VUX Fördelningen i andel brukare med insats och/eller utredning skiljer sig åt mellan kommunerna. Strömstad hanterar ett fåtal ärenden som endast går till utredning. Resultatet indikerar att kommunerna har olika arbetssätt för nya utredningar och längd på insatser. Ensolution AB

53 Brukare med placering och öppenvård inom BUF Diagrammet i bild 36 nedan visar hur stor andel som befinner sig i respektive kategori av de brukare som har varit institutionsplacerade, haft boendeinsats/familjehemsplacering eller haft någon öppenvårdsinsats inom barn, ungdom, familj. Gotland Vallentuna Olofström Älvkarleby Växjö Vimmerby Gislaved Luleå Östra Göteborg Krokom Nyköping Säffle Landskrona Haninge Kalmar Kungälv Vara Lysekil Övertorneå Lidköping Perstorp Nora Ljungby Bjuv Varberg Hällefors Sundsvall Uppsala Örebro Ale Halmstad Mullsjö Kristianstad Karlshamn Boden Strömstad Andel brukare som under året endast blivit utredda BUF Andel brukare som under året haft en öppenvårdsinsats, men ingen boende- eller institutionsinsats BUF Andel brukare som under året varit placerade på familjehem eller boende, men inte varit institutionsplacerade BUF Andel brukare som under året varit institutionsplacerade BUF 0% 50% 100% BILD 36. KATEGORISERING AV BRUKARE MED PLACERING ELLER ÖPPENVÅRD INOM BUF Brukarmixen skiljer sig åt mellan kommunerna. Det är framförallt andelen brukare som bara blivit utredda och de som haft öppenvårdsinsats som skiljer sig åt. Det är önskvärt att den lila stapeln (endast öppenvårdsinsatser) är hög eftersom detta i jämförelse genererar lägre kostnader. Ensolution AB

54 Brukare med placering och öppenvård inom VUX Diagrammet i bild 37 nedan visar hur stor andel som befinner sig i respektive kategori av de brukare som har varit institutionsplacerade, haft boendeinsats/familjehemsplacering eller haft någon öppenvårdsinsats inom vuxna missbrukare. Mullsjö Strömstad Haninge Växjö Karlshamn Luleå Boden Lidköping Ale Säffle Övertorneå Nyköping Krokom Perstorp Sundsvall Vara Vallentuna Kalmar Varberg Uppsala Ljungby Lysekil Gislaved Älvkarleby Nora Landskrona Kungälv Vimmerby Örebro Östra Göteborg Hällefors Gotland Kristianstad Halmstad Olofström Andel brukare som under året endast blivit utredda vuxna Andel brukare som under året haft en öppenvårdsinsats, men ingen boende- eller institutionsinsats vuxna Andel brukare som under året varit placerade på familjehem eller boende, men inte varit institutionsplacerade vuxna Andel brukare som under året varit institutionsplacerade vuxna 0% 50% 100% BILD 37. KATEGORISERING AV BRUKARE MED PLACERING ELLER ÖPPENVÅRD INOM VUX Brukarmixen inom olika kategorier skiljer sig åt mellan kommunerna. Till skillnad från bild 36 avseende BUF är variationen mellan kommunerna större inom samtliga kategorier inom VUX (bild 37). Även här är det önskvärt med stor del öppenvårdsinsatser. Ensolution AB

55 Medelkostnad kategori fyra per kön, BUF Perstorp Vimmerby Krokom Varberg Mullsjö Gotland Lidköping Halmstad Kungälv Ale Haninge Uppsala Vara Säffle Bjuv Älvkarleby Kristianstad Sundsvall Nyköping Ljungby Örebro Gislaved Nora Växjö Lysekil Landskrona Boden Östra Göteborg Kalmar Luleå Vallentuna Strömstad Olofström Karlshamn Tusental Män Kvinnor BILD 38. MEDELKOSTNAD EFTER KÖN, PERSONER MED INSTITUTIONSPLACERING BUF Diagrammet i bild 38 visar medelkostnaden per kön för de brukare som under året varit institutionsplacerade (kategori fyra) inom barn, ungdom, familj. Kommuner med ett litet antal brukare i denna kategori kan erhålla medelkostnader som inte är representativa för helheten utan som beror på enskilda brukares behov. Syftet med diagrammet är att analysera huruvida längden eller kostnaden för insatserna skiljer sig åt mellan könen. Finns det olika arbetssätt relaterat till kön? Spridningen i medelkostnad mellan kommunerna är stor. Likaså verkar det inte finnas något tydligt samband mellan medelkostnad och kön. I vissa kommuner har kvinnorna en högre medelkostnad, medan det i andra kommuner är männen som har en högre medelkostnad. Kommuner med stor skillnad mellan könen bör analysera om det är något i deras arbetssätt och val av insatser som skulle kunna förbättras. Ensolution AB

56 Medelkostnad kategori fyra per kön, VUX Övertorneå Krokom Boden Ale Gislaved Östra Göteborg Säffle Kungälv Varberg Nora Växjö Luleå Vimmerby Gotland Kalmar Ljungby Strömstad Sundsvall Karlshamn Vara Haninge Halmstad Vallentuna Nyköping Kristianstad Älvkarleby Mullsjö Örebro Olofström Uppsala Lysekil Landskrona Lidköping Hällefors Perstorp Tusental Män Kvinnor BILD 39. MEDELKOSTNAD EFTER KÖN, PERSONER MED INSTITUTIONSPLACERING VUX Diagrammet i bild 39 visar medelkostnaden per kön för de brukare som under året varit institutionsplacerade (kategori fyra) inom vuxna missbrukare. Kommuner med ett litet antal brukare i denna kategori kan erhålla medelkostnader som inte är representativa för helheten utan som beror på enskilda brukares behov. Syftet med diagrammet är att analysera huruvida längden eller kostnaden för insatserna skiljer sig åt mellan könen. Finns det olika arbetssätt relaterat till kön? Spridningen i medelkostnad mellan kommunerna är stor. Likaså finns det inget tydligt samband mellan medelkostnad och kön. I vissa kommuner har kvinnorna en högre medelkostnad, i vissa kommuner är det männen som har en högre medelkostnad. Kommuner med en stor skillnad mellan könen bör analysera om det är något i deras arbetssätt och val av insatser som skulle kunna förbättras. Ensolution AB

57 Jämförelsetabell, totala kostnader inom BUF relaterat till invånare 0-19 år Nedanstående tabell i bild 40 visar kostnaden per invånare 0-19 år uppdelat per område, även inkluderat insatser för kostnader där brukarstatistik saknas. Invånare BUF per invånare 0- Förhandsbedömning och Institution per Familjehem Boende per Öppenvård Öppen verksamhet 0-19 år 19 år utredning per invånare invånare per invånare invånare per invånare BUF per invånare Medel Östra Göteborg Mullsjö Perstorp Lysekil Gotland Älvkarleby Landskrona Kristianstad Vara Vimmerby Ljungby Örebro Nora Bjuv Uppsala Haninge Växjö Boden Lidköping Krokom Ale Kalmar Kungälv Sundsvall Luleå Öckerö Hällefors Olofström Karlshamn Övertorneå Säffle Nyköping Halmstad Vallentuna Varberg Strömstad Gislaved BILD 40. KOSTNAD PER INVÅNARE 0-19 ÅR Tabellen i bild 40 visar att det finns en stor spridning i kostnad per invånare inom BUF oavsett kommunstorlek. Kostnaden för samtliga insatser ökar inte linjärt med totalkostnaden, till exempel finns det flera kommuner med hög kostnad per invånare men som inte har en mycket högre kostnad per invånare för öppenvård än för de kommunerna med låg totalkostnad. Man ser att kommunerna lägger olika stort fokus på de olika insatstyperna och att kostnaderna för myndighetsutövning skiljer sig i förhållande till invånarantal. Tabellen kan jämföras med insatsfördelningen i procent inom barn, ungdom, familj för att till exempel se om en hög andel institutionsvård av verksamhetens totala resurser också gör att kommunen har en hög kostnad per invånare inom detta område, eller om det främst beror på att kommunen inte satsar resurser på övriga insatsalternativ. Ensolution AB

58 Jämförelsetabell, totala kostnader inom vuxna relaterat till invånare 20 år och äldre Nedanstående tabell i bild 41 visar kostnaden per invånare 20 år och äldre uppdelat per område, även inkluderat insatser för kostnader där brukarstatistik saknas. Invånare Kostnad vuxna per Förhandsbedömning och Institution per Familjehem Boende per Öppenvård Öppen verksamhet över 20 år invånare över 20 år utredning per invånare invånare per invånare invånare per invånare vuxna per invånare Medel Östra Göteborg Ale Boden Sundsvall Nyköping Haninge Växjö Kristianstad Älvkarleby Karlshamn Perstorp Örebro Kalmar Halmstad Mullsjö Strömstad Säffle Hällefors Gislaved Gotland Luleå Lysekil Kungälv Nora Vallentuna Uppsala Vara Vimmerby Varberg Krokom Öckerö Landskrona Olofström Ljungby Lidköping Övertorneå BILD 41. KOSTNAD PER INVÅNARE 20 ÅR OCH ÄLDRE Tabellen i bild 41 visar att det finns en stor spridning i kostnad per invånare för vuxna oavsett kommunstorlek. Kostnaden för samtliga insatser ökar inte linjärt med totalkostnaden, till exempel finns det flera kommuner med hög kostnad per invånare men som inte har en mycket högre kostnad per invånare för öppenvård än för de kommunerna med låg totalkostnad. Man ser att kommunerna lägger olika stort fokus på de olika insatstyperna och att kostnaderna för myndighetsutövning skiljer sig i förhållande till invånarantal. Tabellen kan jämföras med insatsfördelningen i procent för vuxna för att till exempel se om en hög andel institutionsvård av verksamhetens totala resurser också gör att kommunen har en hög kostnad per invånare inom detta område, eller om det främst beror på att kommunen inte satsar resurser på övriga insatsalternativ. Ensolution AB

59 Appendix 1 jämförelse utfall 2017 Kommentarer till enskilda kommuner I sammanställningen presenteras indikatorer där den enskilda kommuner ligger högt eller lågt. Detta betyder inte att det inte finns förbättringspotential inom andra områden eller att en hög eller låg kostnad nödvändigtvis är bra eller dåligt. All analys bör ske i den enskilda kommunens kontext. Efter kommentarerna återfinns en sammanfattande jämförelsetabell. Ale Hög medelkostnad per brukare över, 20 år och äldre Hög medelkostnad per utredning BUF Hög medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Högt antal ytterfall VUX Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Hög andel ytterfall ekonomiskt bistånd Bjuv Låg andel ytterfall BUF Boden Låg medelkostnad per brukare, 0-19år Låg medelkostnad per utredning BUF Hög kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF Hög medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Hög medelkostnad per dygn HVB/SiS-hem VUX Hög medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll, år Ensolution AB

60 Gislaved Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per invånare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare BUF Lågt antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Låg andel ytterfall BUF Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF Gotland Hög medelkostnad per invånare, 0-19 år Hög medelkostnad per brukare BUF Stort antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Hög andel ytterfall BUF Hög medelkostnad per utredning BUF Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per utredning VUX Halmstad Låg medelkostnad per brukare, 0-19år Låg andel ytterfall inom BUF Lågt antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Låg kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj BUF Haninge Hög medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Hög medelkostnad per utredning BUF Hög andel ytterfall VUX Högt antal ytterfall inom VUX per invånare, 20 år och äldre Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Hög andel ytterfall ekonomiskt bistånd Hög medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Ensolution AB

61 Hällefors Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare BUF Hög medelkostnad per utredning BUF Högt antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Hög medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Hög medelkostnad per utredning VUX Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll, år Låg andel ytterfall ekonomiskt bistånd Låg medelkostnad per utredning vårdnad, boende och umgänge Hög kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF Kalmar Hög medelkostnad per dygn HVB/SiS-hem VUX Låg medelkostnad per utredning, VUX Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare år Karlshamn Hög medelkostnad per invånare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per brukare VUX Låg medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Låg andel ytterfall VUX Lågt antal ytterfall inom VUX per invånare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per utredning, VUX Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Kristianstad Hög medelkostnad per invånare, 20 år och äldre Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per utredning BUF Ensolution AB

62 Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll, år Krokom Låg medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per invånare, 20 år och äldre Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Låg andel ytterfall VUX Lågt antal ytterfall inom VUX per invånare, 20 år och äldre Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Låg andel ytterfall ekonomiskt bistånd Hög medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Kungälv Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Hög medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Landskrona Hög medelkostnad per invånare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per brukare VUX Låg andel ytterfall VUX Lågt antal ytterfall inom VUX per invånare, 20 år och äldre Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Hög andel ytterfall ekonomiskt bistånd Lidköping Låg medelkostnad per invånare 20 år och äldre Hög medelkostnad per dygn HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per brukare VUX Låg andel ytterfall VUX Lågt antal ytterfall inom VUX per invånare, 20 år och äldre Ensolution AB

63 Låg medelkostnad per dygn HVB/SiS-hem VUX Låg kostnad per invånare kontaktperson/kontaktfamilj BUF Låg medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Ljungby Låg medelkostnad per brukare 20 år och äldre Låg medelkostnad per invånare 20 år och äldre Låg medelkostnad per brukare BUF Låg medelkostnad per dygn HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Låg medelkostnad per brukare VUX Luleå Hög medelkostnad per brukare, 0-19 år Hög medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Hög medelkostnad per brukare BUF Hög andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per utredning BUF Låg medelkostnad per dygn HVB/SiS-hem BUF Låg medelkostnad per utredning VUX Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll, år Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare, år Lysekil Hög medelkostnad per invånare 0-19 år Hög medelkostnad per brukare, 0-19 år Hög medelkostnad per brukare BUF Stort antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Hög andel ytterfall BUF Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare, år Mullsjö Hög medelkostnad per brukare, 0-19 år Ensolution AB

64 Hög medelkostnad per invånare, 0-19år Hög medelkostnad per brukare BUF Högt antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Låg medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Låg medelkostnad per dygn HVB/SiS-hem VUX Hög andel ytterfall VUX Högt antal ytterfall inom VUX per invånare, 20 år och äldre Nora Låg medelkostnad per dygn HVB/SiS-hem BUF Håg medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Hög medelkostnad per utredning VUX Hög medelkostnad per dygn HVB/SiS-hem VUX Hög kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj BUF Låg medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Nyköping Hög medelkostnad per invånare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per brukare BUF Lågt antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Låg andel ytterfall BUF Högt antal ytterfall inom VUX per invånare, 20 år och äldre Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare, år Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll, år Hög andel ytterfall ekonomiskt bistånd Hög kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj BUF Olofström Låg medelkostnad per invånare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Låg medelkostnad per invånare, 0-19 år Låg medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Lågt antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Ensolution AB

65 Låg andel ytterfall BUF Låg medelkostnad per utredning BUF Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Hög kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF Låg medelkostnad per brukare VUX Lågt antal ytterfall inom VUX per invånare, 20 år och äldre Låg andel ytterfall VUX Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare, år Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll år Låg andel ytterfall ekonomiskt bistånd Perstorp Hög medelkostnad per brukare, 0-19 år Hög medelkostnad per invånare, 0-19 år Hög medelkostnad per brukare BUF Lågt antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Låg kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF Låg medelkostnad per utredning VUX Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll år Låg andel ytterfall ekonomiskt bistånd Strömstad Låg medelkostnad per invånare 0-19 år Låg medelkostnad per brukare, 0-19 år Hög medelkostnad per utredning BUF Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Hög medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Hög medelkostnad per utredning VUX Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare, år Låg medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Låg kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF Ensolution AB

66 Sundsvall Högt antal ytterfall inom VUX per invånare, 20 år och äldre Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare, år Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll, år Säffle Låg medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Hög medelkostnad per brukare VUX Hög medelkostnad per utredning, VUX Hög medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Låg andel ytterfall ekonomiskt bistånd Uppsala Hög medelkostnad per brukare VUX Hög andel ytterfall VUX Hög medelkostnad per utredning VUX Vallentuna Hög medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Låg medelkostnad per invånare, 0-19 år Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem BUF Hög medelkostnad per brukare VUX Hög andel ytterfall VUX Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare, år Hög andel ytterfall ekonomiskt bistånd Vara Hög kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj BUF Varberg Låg medelkostnad per invånare, 0-19 år Ensolution AB

67 Låg andel ytterfall BUF Lågt antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare år Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll, år Vimmerby Låg medelkostnad per utredning, VUX Växjö Hög medelkostnad per brukare VUX Hög medelkostnad per utredning BUF Hög andel ytterfall VUX Älvkarleby Hög medelkostnad per brukare, 0-19 år Hög medelkostnad per invånare, 0-19 år Hög medelkostnad per brukare BUF Hög andel ytterfall BUF Högt antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Hög medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Hög medelkostnad per utredning VUX Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare, år Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Hög medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Öckerö Låg medelkostnad per utredning BUF Låg medelkostnad per dygn, internt familjehem BUF Låg medelkostnad per brukare VUX Låg medelkostnad per utredning VUX Låg medelkostnad per dygn i HVB/SiS-hem VUX Låg medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Ensolution AB

68 Örebro Hög medelkostnad per invånare 20 år och äldre Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Östra Göteborg Hög medelkostnad per invånare, 20 år och äldre Hög medelkostnad per invånare, 0-19 år Hög medelkostnad per brukare, 0-19 år Hög medelkostnad per brukare, 20 år och äldre Hög andel ytterfall BUF Stort antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Hög andel ytterfall VUX Stort antal ytterfall inom VUX per invånare, 20 år och äldre Hög medelkostnad per brukare BUF Hög medelkostnad per brukare VUX Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per invånare år Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Hög utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll, år Hög andel ytterfall ekonomiskt bistånd Övertorneå Låg medelkostnad per brukare 20 år och äldre Låg medelkostnad per invånare 20 år och äldre Låg andel ytterfall BUF Lågt antal ytterfall inom BUF per invånare, 0-19 år Hög medelkostnad per utredning BUF Låg andel ytterfall VUX Lågt antal ytterfall inom VUX per invånare, 20 år och äldre Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll Låg utbetalning ekonomiskt bistånd per hushåll, år Låg andel ytterfall ekonomiskt bistånd Låg medelkostnad per utredning, vårdnad, boende och umgänge Ensolution AB

69 Appendix 2 Jämförelse kommuner utfall 2017 Kommun Ale Bjuv Boden Gislaved Gotland Halmstad Haninge Hällefors Kalmar Karlshamn Kristianstad Krokom Kungälv Landskrona Lidköping Ljungby Luleå Lysekil Mullsjö Invånare Brukarmix Medelkostnad per brukare IFO 0-19 år Brukarmix Medelkostnad per brukare IFO över 20 år Saknas Konsumtion Medelkostnad per invånare IFO 0-19 år Konsumtion Medelkostnad per invånare IFO över 20 år Saknas Brukarmix Medelkostnad per brukare, barn, ungdom, familj Brukarmix Medelkostnad per brukare vuxna Saknas Brukarmix Ytterfall BUF Brukarmix Procentuell andel ytterfall BUF Konsumtion Ytterfall barn, ungdom, familj per 1000 inv år 4,5 2,6 4,8 1,4 8,0 1,5 4,2 6,1 3,0 2,4 4,4 3,3 5,0 3,7 3,7 4,2 4,2 7,6 7,7 Brukarmix Ytterfall VUX 35 Saknas Brukarmix Procentuell andel ytterfall vuxna 8 Saknas Konsumtion Ytterfall vuxna per 1000 inv. över 20 år 1,6 Saknas 0,8 0,6 0,6 0,7 1,1 0,5 0,6 0,2 0,4 0,3 0,5 0,2 0,2 0,4 0,4 0,4 1,1 Brukarmix Andel intern familjehemsvård BUF Brukarmix Andel intern öppenvård BUF Brukarmix Andel intern öppenvård VUX 75 Saknas Konsumtion Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare 567 Saknas Konsumtion Ekonomiskt bistånd & personalkostnad per invånare 778 Saknas Konsumtion Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare år 810 Saknas Brukarmix Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll Saknas Brukarmix Ekonomiskt bistånd & personalkostnad per hushåll Saknas Brukarmix Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll år Saknas Brukarmix Antal ytterfall ekonomiskt bistånd 62 Saknas Brukarmix Procentuell andel ytterfall ekonomiskt bistånd 18 Saknas Produktivitet Medelkostnad per dygn HVB/SiS BUF inkl. personal Saknas Produktivitet Medelkostnad per dygn HVB/SiS BUF Saknas Produktivitet Medelkostnad per dygn HVB/SiS vuxna inkl. personal Saknas Produktivitet Medelkostnad per dygn HVB/SiS vuxna Saknas Produktivitet Medelkostnad per familjehemsdygn BUF inkl. personal Produktivitet Medelkostnad per familjehemsdygn BUF Konsumtion Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj BUF Produktivitet Medelkostnad per utredning, barn, ungdom, familj Produktivitet Medelkostnad per utredning, vuxna Saknas Produktivitet Medelkostnad per utredning, vårdnad, boende & umgänge Saknas Brukarmix Konsumtion Produktivitet BILD 42. JÄMFÖRELSE AV INDIKATORER INOM INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG, KPB-KOMMUNER UTFALL

70 Kommun Nora Nyköping Olofström Perstorp Strömstad Sundsvall Säffle Uppsala Vallentuna Vara Varberg Vimmerby Växjö Älvkarleby Öckerö Örebro Östra Göteborg Övertorneå Invånare Brukarmix Medelkostnad per brukare IFO 0-19 år Brukarmix Medelkostnad per brukare IFO över 20 år Saknas Konsumtion Medelkostnad per invånare IFO 0-19 år Konsumtion Medelkostnad per invånare IFO över 20 år Saknas Brukarmix Medelkostnad per brukare, barn, ungdom, familj Brukarmix Medelkostnad per brukare vuxna Brukarmix Ytterfall BUF Saknas Brukarmix Procentuell andel ytterfall BUF Saknas Konsumtion Ytterfall barn, ungdom, familj per 1000 inv år 5,8 2,2 2,1 1,7 3,0 2,9 2,7 4,6 3,0 3,4 1,3 3,5 3,4 10,4 Saknas 4,5 9,9 0,0 Brukarmix Ytterfall VUX Saknas Brukarmix Procentuell andel ytterfall vuxna Saknas Konsumtion Ytterfall vuxna per 1000 inv. över 20 år 0,7 1,1 0,3 0,4 0,4 1,3 0,6 0,7 0,5 0,4 0,3 0,4 0,9 0,5 Saknas 0,6 3,4 0,3 Brukarmix Andel intern familjehemsvård BUF Brukarmix Andel intern öppenvård BUF Brukarmix Andel intern öppenvård VUX Konsumtion Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare Saknas Konsumtion Ekonomiskt bistånd & personalkostnad per invånare Saknas Konsumtion Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare år Saknas Brukarmix Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll Saknas Brukarmix Ekonomiskt bistånd & personalkostnad per hushåll Saknas Brukarmix Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll år Saknas Brukarmix Antal ytterfall ekonomiskt bistånd Saknas Saknas Brukarmix Procentuell andel ytterfall ekonomiskt bistånd Saknas Saknas Produktivitet Medelkostnad per dygn HVB/SiS BUF inkl. personal Saknas Produktivitet Medelkostnad per dygn HVB/SiS BUF Saknas Produktivitet Medelkostnad per dygn HVB/SiS vuxna inkl. personal Produktivitet Medelkostnad per dygn HVB/SiS vuxna Produktivitet Medelkostnad per familjehemsdygn BUF inkl. personal Produktivitet Medelkostnad per familjehemsdygn BUF Konsumtion Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj BUF Produktivitet Medelkostnad per utredning, barn, ungdom, familj Produktivitet Medelkostnad per utredning, vuxna Produktivitet Medelkostnad per utredning, vårdnad, boende & umgänge Saknas Saknas Brukarmix Konsumtion Produktivitet BILD 43. JÄMFÖRELSE AV INDIKATORER INOM INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG, KPB-KOMMUNER UTFALL 2017.

71

72 Jämförelser mellan kommuner inom individoch familjeomsorg Utfall 2017 Kostnad Per Brukare (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. Genom att KPB bygger på avidentifierade individdata kan kostnaden för vård och service för olika typer av brukare sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Syftet med denna rapport är att presentera jämförelser mellan de kommuner som använder Kostnad Per Brukare, samt att visa användbara exempel på underlag till förbättringsarbete, resursfördelning och verksamhetsutveckling i den egna kommunen. Stockholm Blasieholmsgatan 2 A Stockholm Göteborg Sankt Eriksgatan Göteborg Halmstad Storgatan Halmstad Tel: