Socialnämndens arbetsutskott PROTOKOLL Information om handlingsplan ekonomi. Sammanfattning av ärende

Transkript

1 Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Information om handlingsplan ekonomi Sammanfattning av ärende Socialchef informerar om ett utkast till handlingsplan för nämndens ekonomi, som är ett resultat av det beslut som nämnden tog på sammanträdet den14 december Beslutas att ärendet ska behandlas som ett beslutsärende på nämndens kommande sammanträde.

2 Sida 1 av 4 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Mats Ståhl Elgström Datum SN-2018/53 Socialchef Socialnämnden Handlingsplan för ekonomi i balans SN-2018/53 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godta förvaltningens förslag till handlingsplan för ekonomi i balans, att socialchef, i samband med arbetsutskottets sammanträde, rapporterar till socialnämndens presidium om hur arbetet enligt handlingsplanen fortlöper, att senarelägga utredning om eventuella stordriftsfördelar med särskilt boende inom kommunen, att undersökningen om huruvida socialnämndens riktlinjer för biståndsbedömning samt biståndsbedömningen har strukturella skillnader jämfört med andra kommuner, genomförs av extern konsult, att extern konsult får i uppdrag att undersöka produktiviteten inom relevanta delar av äldreomsorg i egen regi samt att begära 300 tkr från kommunstyrelsens ofördelade medel för att finansiera kostnader för extern konsult. Sammanfattning Socialnämndens verksamheter har under ett flertal år haft negativa budgetavvikelser och en hög avvikande nettokostnadsavvikelse inom äldreomsorgen jämfört med andra kommuner i Sverige. För att analysera bakomliggande faktorer till avvikelsen beslutade socialnämnden i december 2017 att förvaltningen skulle ta fram en handlingsplan för ekonomi i balans, för att komma till rätta med nämndens negativa budgetavvikelse och ge svar på orsakerna till nettokostnadsavvikelsen inom äldreomsorgen. Bakgrund Socialnämndens verksamheter har under flertal år haft en ekonomi i obalans. Nämndens nettokostnadsavvikelse inom äldreomsorgen ligger även högt i jämförelse med andra kommuner i Sverige. I kommun och landstingsdatabasen Kolada förklaras begreppet nettokostnadsavvikelse på följande sätt:

3 Sida 2 av 4 Nettokostnadsavvikelsen inom äldreomsorgen är i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för äldreomsorg, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för äldreomsorg i riket, åldersstruktur (andel år, år och 90+ år i kommunen). Civilstånd, ohälsa, andel födda utanför Norden, restider i hemtjänsten samt merkostnader för institutionsboende i glesbygd. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat Med andra ord kan man förklara nettokostnadsavvikelse som den förväntade genomsnittliga standardkostnaden som kommunen borde ha utifrån ovanstående benämnda variabler. Nämndens nettokostnadsavvikelse inom äldreomsorgen var 2014, plus 21,9 %, 2015, plus 19,4% och 2016, plus 35,4 %, d.v.s. en negativ trend skedde 2016 från en redan hög nivå av nämndens nettokostnadsavvikelse inom äldreomsorgen. Mot bakgrund av nämnda ovanstående faktorer beslutade socialnämnden den 14 december 2017 att följande åtgärder skulle genomföras: att en utredning och genomlysning av nämndens ekonomi och verksamheter genomförs som leds av socialchef med stöd av inhyrd konsult för att undersöka eventuella strukturfel och peka på besparingsmöjligheter samt att gruppen ska rapportera och samverka med socialnämndens presidium, att utreda om kommunens riktlinjer och biståndsbedömningar har strukturella skillnader jämfört med andra kommuner, att undersöka eventuella stordriftsfördelar med endast en utförare på respektive område, att gruppen också ska jämföra socialnämndens standardkostnader för äldreomsorg jämfört med andra kommuner samt att uppdra till förvaltningen att återkomma med förslag till åtgärder i avvaktan på genomlysningen av ekonomi och verksamhet 2018 enligt ovan, där hänsyn tas till rekrytering av fler socialsekreterare/biståndshandläggare och administrativ medarbetare till myndighet. I dialog mellan socialnämndens presidium och förvaltningen har nämnd och förvaltning kommit fram till följande: Socialchef rapporterar till socialnämndens presidium hur processen fortlöper i samband med socialnämndens arbetsutskott. Utredningen om socialnämndens riktlinjer för biståndsbedömning och själva biståndsbedömningen skall göras av extern konsult och syftar till att klargöra eventuella strukturella skillnader jämfört med andra kommuner. Utredningen om eventuella stordriftsfördelar med särskilt boende inom kommunen bör senareläggas för att i tid harmonisera med nästa upphandling av särskilt boende. En genomlysning och jämförelse av nämndens standardkostnader för äldreomsorg har redan gjorts under föregående år. Genomlysningen gjordes av Ensolution som har tagit fram en modell i samarbete med SKL, Kostnad per brukare (KPB). I KPB jämförs Knivsta kommun med ett 60-tal andra kommuner i en djupgående analys av kostnader och kvalité. Där framkommer en rad förslag på ytterligare åtgärder för att sänka kostnader inom nämndens verksamheter eller höja produktiviteten. Vissa delar av aktiviteterna bör göras av en opartisk funktion utanför förvaltningen, t.ex. se över riktlinjer för biståndsbedömning och se över

4 Sida 3 av 4 produktiviteten inom valda delar av nämndens verksamheter inom äldreomsorgen i egen regi. Andra delar av handlingsplanen kan förvaltningen själva hantera inom ramen för sitt ordinarie arbete. Ekonomisk konsekvensanalys En extern konsult behöver genomföra valda delar nämndens handlingsplan för ekonomi i balans. Socialnämnden begär 300 tkr från kommunstyrelsens ofördelade medel för att kunna påbörja arbetet med en opartisk granskning av nämndens riktlinjer för biståndsbedömning samt produktiviteten i utvalda delar av kommunens äldreomsorg i egen regi. Socialnämnden bedömer att det i nuläget inte finns ekonomiskt utrymme i nämndens tilldelade kommunbidrag för att kunna genomföra detta arbete utan att det skulle leda till ett underskott i nämndens budget för Förvaltningen återkommer med en beräkning av hur föreslagna åtgärder påverkar socialnämndens budget. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Mats Ståhl Elgström Socialchef Bilagor Kostnad per brukare Beslutet ska expedieras till: Akten Kommunstyrelsen

5 Sida 4 av 4 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej X Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Beslutet avser äldre med insatsen särskilt boende Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Barn tillfrågas vid övergripande fleråriga planer/styrdokument. Har så skett? Ja Nej Inte aktuellt. Beslutet rör inte övergripande flerårig plan/flerårigt styrdokument Om ja, förklara på vilket sätt barn varit delaktiga i beslutet, vilka åsikter barnen lyft fram samt hur dessa åsikter beaktats i beslutet. Om nej, förklara varför barn inte tillfrågats.

6 SN-2018/53 Handlingsplan ekonomi i balans OMRÅDE MÅL AKTIVITER Individ- och familjeomsorgen Minska behovet av inhyrda Plan för rekrytering tills med HR Bemanning socionomer Genomgång av arbetsuppgifter på BoU, prioritering Individ- och familjeomsorgen Sänka vårddygnskostnad BoU Genomgång av samtliga placeringar och avtal förhandling med vårdgivare upprättande av nya avtal Mottagande av nyanlända Effektivisering och besparing Besluta kring ev. nedläggning av HVB samt ensamkommande nyttjande av lokal (Flykting) avveckla personalgrupp och chefstjänst Riktlinjer för bistånds- Klargöra om riktlinjerna är Anlita extern konsult - uppdrag till PWC bedömning för generösa - jfr med annan kommun Klargöra följsamhet Estrids Gård Effektivisering avseende bemanning och Fastställa rimlig bemanning utifrån beläggningsnyttjande av platser grad, genomlysning av parboendeplatser Sänka avvikande standardkostnader Hemsjukvård Sänka avvikande standardkostnader Egen genomlysning utifrån nyckeltal personal (Kolada) Verksamhet funktions- Sänka avvikande standardkostnader Se över insatsmix, antalet ytterfall har ökat (30 st.) nedsättning Initiera upphandling av alternativa platser servicebostad enligt LSS Se över organisering av korttidsvistelse och eftermiddagstillsyn (inom kommunens gränser) Avlösning korttidsvistelse Daglig verksamhet Sänka kostnader Behovsbedömning inom DV Se över SoL och LSS riktlinje Boendestöd Sänka kostnaden per individ Antal boendestödjare relaterat till antal och plats boendestödstimmar? Personlig assistans Sänka kostnaden per individ undersöka anledning till kostnadsökning och plats möjlighet till effektivisering? Ordinärt boende SoL Effektivisering Genomlysa ytterfallen för att se om kostnaden Hemtjänst matchar kostnad för SÄBO Undersöka produktiviteten inom hemtjänst egen regi

7 Kostnad per brukare Knivsta Utfall 2016 Individ och familjeomsorg Äldreomsorg Personer med funktionsnedsättning Helene Sjöberg Charlotte Bjerndell

8 Ensolution AB Erbjuder managementkonsulttjänster samt återförsäljer mjukvara Verkar inom offentlig och privat sektor. Främst inom kommun och landsting Startade Har kontor i Göteborg, Halmstad och Stockholm. Kostnadskalkylering (ABC-kalkylering) KPB Kostnad per brukare (Kommuner: ÄO / LSS / IFO) KPP Kostnad per patient (Landsting) KPE Kostnad per elev RS Räkenskapssammandrag för Vård och omsorg med hjälp av KPB Kvalitetsmätningar Kompassen: kvalitetsmätning inom ÄO, LSS & IFO; både brukare och anställda; ljud & bild NPS Net promotor score Löpande kvalitetsmätningar baserat på Net Promotor Score (NPS) Kuben: Verktyg för biståndsbedömning Processkartläggning & verksamhetsutveckling Nyhet! Flyktingverksamheten Kostnadsuppföljning Processkartläggning Återsökningsstöd Öka kontrollen och skapa enhetliga arbetssätt, rutiner och strukturer Kartläggning av processer och rutiner inom hemtjänst, personlig assistans, utredningar IFO etc. Systemstöd för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Övriga erbjudanden Verksamhetsrapporter kopplade till kostnad per brukare Handlingsplaner/strategiskaplaner Rådgivning, analyser och utredningar, t.ex. gällande avgifter, kvalité, resursfördelning etc. LOV: Uträkning av ersättningsnivå, utredningar, kvalitetsmetoder, rådgivningsfunktion Balanserat styrkort/verksamhetsstyrning 2

9 Kostnad Per Brukare Ledningssystem Bjuv Boden Båstad Eslöv Fagersta Falun Gislaved Gotland Gällivare Göteborg Halmstad Hällefors Härryda Hässleholm Högsby Kalmar Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Knivsta Kramfors Kristianstad Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Laholm Lekeberg Leksand Lerum Ljungby Ljusdal Ludvika Luleå Lysekil Mellerud Mullsjö Munkedal Nybro Nyköping Nynäshamn Olofström Pajala Perstorp Ronneby Sjöbo Strömstad Sundsvall Säffle Tyresö Vansbro Varberg Vimmerby Vindeln Vårgårda Växjö Älvkarleby Älvsbyn Öckerö Örebro Östersund Östhammar Övertorneå Alvesta Arboga Arvika Askersund Boden Bollnäs Bromölla Gagnef Grums Hagfors Hallsberg Hammarö Halmstad Hedemora Helsingborg Hällefors Hässleholm Höör Karlskrona Kramfors Kristinehamn Laholm Ljusnarsberg Ludvika Munkfors Nyköping Kostnad per brukare (IFO fetmarkerad text) Ledningssystem Ockelbo Orust Pajala Rättvik Sala Sjöbo Skurup Staffanstorp Storfors Strömstad Sunne Säffle Söderköping Södertälje Tierp Tomelilla Torsby Umeå Vellinge Vetlanda Vårgårda Åtvidaberg Älvkarleby Örebro Östhammar Både Kostnad Per Brukare och Ledningssystem

10 Förutsättningar projektet KPB 2016 Statistiken och ekonomin är baserad på 2016 års utfall Statistiken är uttagen från verksamhetssystemet Manuell statistik har tagit fram för vissa insatser Valideringsmöten har genomförts för att säkerställa statistik och ekonomi Intervjuer har gjort inom IFO verksamheten Från RS (räkenskapssammandraget) har vi tagit ut kostnader från driftfliken Extern jämförelse utfall 2015 (externt resultat 2016 kommer senare i höst) Intern jämförelse görs med tidigare år i den utsträckning det är möjligt (framförallt )

11 Referenskostnaderna IFO Kolada Kostnadsläget är betydligt lägre än den förväntade standardkostnaden Nettokostnadsavvikelsen för IFO är -7% utfallet 2016 Alla områden i grönt område förutom familjerätten som är röd Snittet på 79 5

12 KPB Barn, ungdom & familj 6

13 Sammanfattande resultat Barn, ungdom och familj Sammanfattande resultat barn, unga och familj 17,7 mkr var det totala utfallet 2016 inom Barn och ungdom inkl. öppen verksamhet En betydligt lägre andel externt placerade barn/ungdomar jämfört med KPB-snittet ungdomar placerade under 2016 Hög kostnad per placerat dygn Stor andel öppenvård och öppen verksamhet och en liten andel externa placeringar Fler brukare med lättare insatser och en låg andel ytterfall (kostnadskrävande brukare) inom barn och ungdom Låg kostnad per invånare och brukare Trots en ökning av antal barn/ungdomar inom verksamheten ligger Knivsta under snittet i jämförelse med KPB 2015, brukare/invånare Referenskostnaden för BoU ligger på en grön nivå Knivsta har en hög kostnad per invånare inom familjerätt jämfört med andra KPB kommuner 7

14 Insatsmix BUF Knivsta utfall 2016, OBS! här ingår ej ensamkommande! Låg andel kostnader inom externa placering i jämförelse med externt KPB snitt 2015 Stor verksamhet inom öppenvården och den öppna verksamheten skiljer sig från snitt Lägre andel konsulentstött familjehem Bilden visar hur kostnaderna har fördelat sig inom området Barn och ungdom, jämfört med externt

15 Insatsmix BUF Knivsta utfall 2016, OBS! inkl. ensamkommande Bilden visar insatsmixen inom barn och unga inkl. ensamkommande/asylsökande/flykting. I dagsläget finns ingen extern jämförelsebild för detta. Viktigt att tänka på att hela området ensamkommande/asylsökande/flykting har ett bidrag från migrationsverket där nästan hela verksamheten går plus minus noll 9

16 , 2016 Insatsmixen genom åren, OBS! här ingår ej ensamkommande! En betydligt lägre kostnadsandel inom externa placeringar HVB/SIS Halvering inom förhandsbedömning och utredning, jämfört med 2011/2012 Ökning av insatsen internt familjehem Bättre uppdelning kring öppenvården och den öppna verksamheten U.2011 U.2012 U.2016 Extern placering, hvb/sis hem Förhandsbedömning och utredning Internt familjehem Konsultentstött familjehem Öppenvård Öppen verksamhet

17 Förändringar mellan och 2016 Externa placeringar SIS/HVBOBS! här ingår ej ensamkommande! Kommentarer Högre kostnad per placerat dygn (enhetskostnad) Totalkostnad för placeringar har nästintill halverat från 2012 Färre placerade brukare två ungdomar under 2016 Kortare placeringstid Totalt antal dygn har minskat drastiskt från Placeringskostnad Kostnad per dygn placering Placerade dygn Antal brukare placerade under året Snittlängden på placeringen 211,5 193,5 121,5 11

18 Extern KPB jämförelse, OBS! här ingår ej ensamkommande! Medelkostnad per utredning Kostnad per placerat dygn 12

19 Extern jämförelse En utredning för vårdnad, boende och umgänge i Knivsta ligger nära 23 tkr vilket är runt snittet Kostnad per invånare familjerätt Knivsta har en yngre befolkning som kan vara anledningen till att familjerätten är så mycket högre per invånare 13

20 KPB Vuxna missbrukare, ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 14

21 Sammanfattande resultat 2016 Vuxna missbrukare Låg kostnad per invånare inom verksamheten vuxna missbrukare Totalt sett få utredningar, dock är varje utredning dyr Inga ytterfall (resurskrävande brukare) Referenskostnaden för VUX ligger på en grön nivå Ekonomiskt bistånd Låg kostnad per invånare men en hög kostnad per hushåll Minskad utbetalningen från 2012 med nästan en mkr Från 2015 var förändring av ekonomiskt bistånd marginell Minskning av antal hushåll med ekonomiskt bistånd De med en längre period med ekonomiskt bistånd är framför allt äldre Fler hushåll med kortare perioder med försörjningsstöd Snitt längden med ekonomiskt bistånd i Knivsta var 5,9 månader % med långvarigt bistånd under 2016 Kommentar Knivsta har en låg andel arbetslösa mellan år (2,2%) jämfört med riket (6,2 %) Ligger under referenskostnaderna på en grön nivå 15

22 Insatsmix VUX Insatsmixen är väldigt olik snittet 2015 låg andel placeringar Större andel förhandsbedömning och utredning Stor andel öppenvård ( nästan enbart enskilt samtalsstöd) och öppenverksamhet Verksamheten är väldigt liten och skulle kunna påverkas av bara en brukare 16

23 Insatsmixen vuxna missbrukare och 2016 Externa placeringar har minskat drastiskt från tidigare år Myndighetsutövning har legat stabilt Samma med öppenvården och den öppna verksamheten Troligtvis är det så att de tidigare åren har varit svårt att särskilja på vad som har varit på bistånd och icke-bistånd 17

24 Extern jämförelse KPB U.2012 och U

25 Extern jämförelse KPB 2015 Utbetalning per invånare år och Utbetalning per hushåll år 19

26 Brukarmixen inom utbetalt försörjningsstöd och 2016 Diagrammet visa antal unika registerledare och hur stor utbetalningen har varit under och 2016 Knivsta följer den nationella trenden av minskat antal hushåll med ekonomiskt bistånd har gjort det i några år Har en lägre andel brukare med ekonomiskt bistånd jämfört med KPB 20

27 Längd med ekonomiskt bistånd i olika åldersintervall och unika hushåll Knivsta 2016 Diagrammet visar hur många unika hushåll (registerledare) som har haft olika lång tid med försörjningsstöd under 2016 i de olika åldersintervallen 35 brukare som har haft mellan månader med ekonomiskt bistånd under % av alla hushåll under 2016 (riket 36%) Många med korta perioder 1-3 månader 40% av alla hushåll under 2016 Snittlängden i Knivsta ligger på 5,9 månader med ekonomiskt bistånd 21

28 Övergripande LSS och SoL 22

29 Insatsmix totalt Kostnad per brukare, SoL och LSS Kostnad LSS ORB SÄB ÖPP Hyresintäkter är exkluderat, påverkar LSS & SÄB Störst kostnadsandel inom Särskilt boende (SÄB) har dock minskat sin andel i jämförelse med 2012 (större andel jämfört snittet 2015) Något minskad kostnadsandel för Ordinärt boende (ORB) - (under snittet för 2015) LSS har ökat sin andel av totalkostnaderna (samma som snittet för 2015) Kostnaden och andelen för Öppen verksamhet (ÖPP) har minskat (samma andel som snittet 2015)

30 Insatser enligt LSS samt Socialpsykiatri 24

31 Jämförelse referenskostnad LSS Knivsta Inrapporterat via RS och Kolada Nettokostnadsavvikelse LSS, (%) Knivsta -0,8 2,1 3,8 Nettokostnad funktionsnedsättning LSS och SFB, kr/inv Knivsta Referenskostnad LSS, kr/inv Knivsta Knivsta har en högre nettokostnad relativt referenskostnaden 2015 och

32 Medelkostnad/brukare och invånare 2016 LSS exkl. Socialpsykiatri Knivsta kommun utfall och 2016 samt KPB-snitt 2015 Åldersgrupp Kostnad LSS Antal invånare Kostnad/inv. Kostnad/inv. KPB-snitt 2015 Antal brukare Kostnad per brukare Kostnad/ Brukare KPB- snitt 2015 Andel brukare % Andel brukare % KPB-snitt 2015 Totalt ,8% 1,0% ,7% ,7% ,6% Total kostnad har ökat med 56% sedan 2012, antal invånare med 13% samt antal brukare med 26%, ökat andelen brukare Ökad men fortsatt låg kostnad per invånare enligt referenskostnad ska möjligen kommunen ligga relativt lågt Åldersgrupperna år samt år som ligger över snittet Ökad Kostnad per brukare sedan 2011 och ligger över snittet för 2015 dock färre brukare/invånare kontra snittet För de intervaller som påverkar resultatet mest (0-39 år) är det fler/lika andel brukare per invånare i Knivsta jämfört snittet för åldersgrupperna 0-29 år 26

33 Insatsmix LSS exkl. Socialpsykiatri Knivsta 2012 och 2016 samt KPB-genomsnitt 2015 Förklaring: Andel total kostnad inom LSS per år per område Ökade kostnader inom samtliga områden Mindre andel kostnader till Gruppbostad 2016 Mindre andel kostnader till Daglig verksamhet Större andel kostnader till Övriga insatser ex. boende för barn externt, avlösarservice, kontaktperson mm Skillnad i resursfördelning jämfört snittet Mindre andel till boende för vuxna Större andel resurser till övriga insatser 28

34 Kostnad per brukare LSS exkl. Socialpsykiatri Knivsta 2012 och 2016 samt övriga KPB-kommuner 2015 Kostnader per brukare med insatser inom LSS Färgindelning efter 25, 50, 25 %, lägst till högst kostnad per brukare Ökad konsumtion inom LSS Lägre andel brukare/invånare jämfört snittet men även högre kostnad per brukare Produktiviteten påverkar - Köper plats på Gruppbostad Kostnader för köp av verksamhet har ökat enl. årsredovisningen Kommun Kostnad per brukare LSS Medel Vansbro Bjuv Östhammar Älvkarleby Gotland Simrishamn Kumla Nynäshamn Ronneby Övertorneå Karlstad Karlskoga Hässleholm Tierp Knivsta u Ockelbo Varberg Laholm Hällefors GBG, Östra Göteborg GBG, Angered Forshaga Högsby Mullsjö Eslöv GBG, Majorna-Linné Boden Örebro Alvesta Gislaved Knivsta u Vimmerby GBG, Lundby Lerum Oskarshamn Olofström Kramfors Växjö Kristianstad Mellerud Luleå Ljusdal GBG, Göteborg, totalt Lysekil GBG, Norra Hisingen GBG, Örgryte-Härlanda Ulricehamn Ludvika GBG, Västra Hisingen Karlskrona Säffle Pajala Leksand Härryda GBG, Centrum Östersund Kalmar Kungälv GBG, Västra Göteborg Karlshamn GBG, AFH Gällivare

35 Andel ytterfall LSS exkl. Socialpsykiatri Knivsta 2012 och 2016 samt övriga KPB-kommuner 2015 Andelen ytterfall inom LSS andel brukare med insatser inom LSS vars totala årskostnad är över 1 miljon kronor per år Hög andel av brukarna som har en kostnad över 1mnkr Knivsta ytterfall 2016: Brukare: 30 brukare (2012: 20 brukare) Kostnad totalt: 41,4 mnkr (2012: 23,8mnkr) Ytterfallen står för 62% av LSS-totalkostnad (2012: 54%) 30

36 Jämförelse Personlig assistans Nettokostnad SFB Egen regi Knivsta 2012 och 2016 samt övriga KPB-kommuner 2015 Tabellen visar en jämförelse av nettotimkostnad (efter ersättning från Försäkringskassan) Kostnaden per beviljad timme överstiger snittet för 2015 Kommun Personlig assistans, SFB Medel 81 Kumla 16 GBG, Östra Göteborg 25 Tierp 31 Östhammar 34 Mellerud 38 Övertorneå 44 Hällefors 44 Hässleholm 47 Säffle 51 Alvesta 53 Högsby 53 Ockelbo 57 Mullsjö 58 GBG, Lundby 58 Ronneby 59 GBG, Angered 62 Ulricehamn 62 GBG, Majorna-Linné 62 Gislaved 64 Vansbro 65 Östersund 65 Nynäshamn 65 Karlskoga 65 Varberg 67 Luleå 67 Örebro 68 GBG, Örgryte-Härlanda 68 Olofström 68 Gotland 72 GBG, Göteborg, totalt 75 Boden 76 Lysekil 80 Lerum 81 Gällivare 81 GBG, Västra Hisingen 83 Vimmerby 85 Båstad 85 GBG, Västra Göteborg 85 Forshaga 85 Knivsta u Eslöv 88 GBG, Norra Hisingen 90 Kristianstad 92 Kalmar 93 Knivsta u Härryda 98 GBG, Centrum 100 Oskarshamn 102 Pajala 108 Kramfors 109 Växjö 110 GBG, AFH 113 Karlstad 116 Ludvika 124 Kungälv 136 Älvkarleby 137 Karlskrona 137 Laholm 137 Karlshamn 139 Leksand 149 Öckerö

37 Jämförelse Daglig verksamhet Kostnad per dag (med beslut) egen regi, Knivsta 2012 och 2016 samt övriga KPB-kommuner 2015 Relativt hög kostnad per dag med beslut Något färre antal dagar till en högre kostnad Produktivitetsproblematik? Mer krävande brukare? Kommun Daglig verksamhet Medel 528 Kumla 275 Boden 309 Övertorneå 313 Älvkarleby 327 Gotland 328 Lysekil 350 Karlskoga 351 Ludvika 352 Mullsjö 353 Ronneby 356 Vansbro 358 Ockelbo 361 Kramfors 362 Hässleholm 363 Tierp 369 Olofström 370 Laholm 376 Östersund 391 Pajala 403 Örebro 420 Varberg 425 Ulricehamn 427 Eslöv 438 Högsby 443 Simrishamn 444 Bjuv 449 Oskarshamn 465 Forshaga 468 Båstad 482 Mellerud 485 Karlstad 499 Knivsta u Nynäshamn 505 Hällefors 510 Gislaved 510 Luleå 520 Kristianstad 520 Karlshamn 521 Leksand 549 Karlskrona 551 GBG, Majorna-Linné 560 Vimmerby 566 Växjö 567 Kalmar 578 Ljusdal 590 GBG, Östra Göteborg 590 Säffle 608 Kungälv 608 GBG, Angered 640 GBG, Norra Hisingen 649 Alvesta 672 GBG, Centrum 685 GBG, Lundby 686 Knivsta u GBG, Göteborg, totalt 731 GBG, AFH 782 GBG, Västra Hisingen 833 Gällivare 843 Härryda 907 GBG, Västra Göteborg 991 GBG, Örgryte-Härlanda Öckerö

38 Jämförelse Boendestöd Knivsta 2012 och 2016 Kostnad per beviljad timme för boendestöd, egen regi Minskad konsumtion men ökad kostnad per timme, minskad produktivitet Kostnader per brukare med insatser inom Boendestöd Konsumtionen i Knivsta inom boendestöd har minskat Kostnad per beviljad timme Kommun Boendestöd Medel 495 Boden 221 Oskarshamn 241 Karlstad 260 Gällivare 265 Mullsjö 265 Varberg 326 Knivsta u Kalmar 355 Luleå 363 Örebro 384 Vansbro 392 Gotland 400 Övertorneå 421 Växjö 424 Ronneby 435 Älvkarleby 438 Hällefors 447 Ockelbo 461 Tierp 502 Kungälv 506 Ludvika 525 Kramfors 526 Säffle 541 Lysekil 555 Nynäshamn 562 Karlskoga 578 Alvesta 581 Olofström 588 Mellerud 608 Ulricehamn 677 Simrishamn 831 Leksand 868 Eslöv 873 Karlskrona 917 Knivsta u Kostnad per brukare Kommun KPB Boendestöd Medel Ljusdal Mullsjö Härryda Örebro Varberg Säffle Oskarshamn Gällivare Hässleholm Älvkarleby GBG, AFH GBG, Östra Göteborg Ronneby Karlstad GBG, Angered Kungälv GBG, Lundby Ludvika Eslöv Gotland GBG, Centrum GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Majorna-Linné Bjuv GBG, Västra Göteborg Ockelbo Boden Nynäshamn Tierp Gislaved Vimmerby Simrishamn Kramfors Luleå Pajala Ulricehamn Leksand Knivsta u Kalmar Växjö Lerum Hällefors GBG, Västra Hisingen Kristianstad Alvesta Forshaga Östersund Kumla Karlskoga Lysekil Mellerud Olofström Karlskrona Knivsta u Övertorneå Vansbro

39 Sammanfattning LSS Kostnad per brukare utfall 2016 Låg kostnad per invånare 2016 dock generellt höga kostnader per brukare, har ökat sedan 2011 Antalet och andelen brukare med ytterfall har ökat sedan 2010 Kostnadsökning med 56% sedan 2012 Kostnader för köp av plats på gruppbostad har ökat Även kostnaderna för Daglig verksamhet och personlig assistans har ökat Produktivitetsproblematik inom daglig verksamhet Antalet beviljade timmar inom Boendestödet har minskat, dock hög kostnad per beviljad timme Förslag på utvecklingsområden inom LSS Övergripande Se över insatsmixen, antalet ytterfallsbrukare har ökat. Insatser utifrån brukarnas behov? Gruppbostad och Daglig verksamhet Utföra en behovsbedömning inom daglig verksamhet och köp av gruppbostad för att säkerställa att rätt brukare får rätt resurser Långtidsprognoser Hur kommer behovet för denna målgrupp att förändras i framtiden Hur behöver kommunen planera för att tillgodose behovet Behovet bör styra tillsättningen av resurser 36

40 Insatser enligt SoL Ordinärt (ORB) och Särskilt boende (SÄB) 37

41 Jämförelse referenskostnad SoL Knivsta Inrapporterat via RS och Kolada Kostnad äldreomsorg, kr/inv 65+ Knivsta Kostnad äldreomsorg, kr/inv 80+ Knivsta Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg, (%) Knivsta 21,9 19,4 35,2 Nettokostnad äldreomsorg, kr/inv Knivsta Referenskostnad äldreomsorg, kr/inv Knivsta Nettokostnaden för kommunen överstiger referenskostnaden för utfallet

42 Medelkostnad/brukare och invånare SoL Knivsta kommun utfall och 2016 samt KPB-snitt 2015 Åldersgrupp Kostnad SoL Antal invånare Kostnad/inv. Kostnad/inv. KPB-snitt 2015 Antal brukare Kostnad per brukare Kostnad/ Brukare KPB- snitt 2015 Andel brukare % Andel brukare % KPB-snitt 2015 Totalt ,6% 5,5% ,2% ,0% Total kostnadsökning med 48% sedan 2012, antal brukare har ökat med 33%, även andelen brukare har ökat Kostnad per invånare har ökat, dock relativt lågt kontra snittet 2015 Kostnad per brukare har minskat sedan 2012, ligger dock över snittet. Samtliga åldersgrupper 50 år och äldre ligger över snittet Låg andel brukare per invånare med insatser inom SoL jämfört snittet; få men dyra brukare 39

43 Jämförelse Kostnad per brukare SoL Knivsta 2012 och 2016 samt övriga KPB-kommuner 2015 Kostnader per brukare med insatser inom SoL Fortsatt hög kostnad per brukare inom SoL Kommun Kostnad per brukare SoL Medel GBG, Västra Göteborg Kumla Karlstad Nynäshamn GBG, Norra Hisingen Säffle GBG, Västra Hisingen GBG, AFH Ronneby Forshaga Tierp GBG, Majorna-Linné Simrishamn GBG, Göteborg, totalt Eslöv Vimmerby Varberg GBG, Angered Gislaved Härryda Hässleholm Oskarshamn Ulricehamn GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Östra Göteborg Nybro Laholm Östersund Bjuv Högsby Växjö Alvesta GBG, Lundby Ockelbo Kristianstad Kalmar Mullsjö Olofström Hällefors GBG, Centrum Älvkarleby Karlshamn Kramfors Mellerud Karlskoga Ludvika Ljusdal Karlskrona Lysekil Östhammar Luleå Kungälv Leksand Gotland Boden Kungsbacka Örebro Vansbro Lerum Övertorneå Pajala Knivsta u Knivsta u Gällivare

44 Insatsmix Äldreomsorgens verksamheter 2012 och 2016 samt snitt 2015, samtliga kostnader för brukare över och under 65 Förklaring: Brukare över och under 65 år i följande verksamheter Ökade kostnader inom samtliga områden förutom Övrig SoL och Större andel kostnader till Hemtjänsten, Korttidsvård och HSL Mindre andel kostnader till Särskilt boende och Öppen verksamhet Skillnad i resursfördelning jämfört snittet Mindre andel till Hemtjänst och HSL Större andel resurser till Särskilt boende, Övrig SoL och Öppen verksamhet I Övrig SoL inkluderas: Kontaktperson enl. SoL Dagverksamhet Trygghetslarm och Matdistribution Bostadsanpassning Daglig verksamhet enl. SoL Utskrivningsklara, Boendestöd och Boende för psykiskt funktionshindrade ingår ej i denna bild 43

45 Konsumtion boende och hemtjänst Volym per invånare 80-år, dygn på Särskilt boende egen och extern regi samt beviljade timmar inom Hemtjänsten (sorterad efter dygn på SÄBO blå stapel). Knivsta 2012 och 2016 samt övriga KPB-kommuner 2015 Hög konsumtion inom både SÄBO och Hemtjänst 2016 relativt andra kommuner, många timmar HTJ kontra SÄBO Knivsta u2012: 60dygn/inv. SÄBO, 86h/inv. HTJ Knivsta u2016: 61dygn/inv. SÄBO, 102h/inv. HTJ Befolkningsstrukturen spelar in låg andel brukare över 80 år i Knivsta jämfört riket (dygnen samt timmarna delas på relativt få brukare vilket ökar konsumtionen per invånare över 80 år) 44

46 Ordinärt boende 46

47 Medelkostnad/brukare och invånare hemtjänst Knivsta kommun utfall och 2016 samt KPB-snitt 2015 Åldersgrupp Invånare Hemtjänstkostnad Kostnad/inv. Kostnad/inv. KPB-snitt 2015 Brukare Kostnad per brukare Kostnad/ Brukare KPB- snitt 2015 Andel brukare % Andel brukare % KPB-snitt 2015 Totalt ,4% 2,9% ,2% ,1% ,4% Kostnadsökning med 37% från 2012, motsvarande volymökning 27%, ger ökad kostnad/brukare, högre än snittet Markant lägre andel brukare/invånare i Knivsta jämfört snittet, få men dyra brukare Knivsta har en lägre andel brukare jämfört med riket över 80 år, även andel invånare i denna åldersgrupp är färre jämfört riket 47

48 Kostnad per hemtjänstbrukare KPB Hemtjänst, Knivsta 2012 och 2016 samt övriga KPB-kommuner 2015 Kostnaden per brukare ökar ökad konsumtion Kostnad per beviljad timme ligger relativt snittet lågt bra produktivitet Kommun KPB hemtjänst Medel Mullsjö Ulricehamn Gislaved Högsby Härryda Simrishamn Kumla Övertorneå Alvesta Laholm Tierp Varberg Östhammar Olofström Bjuv Kristianstad Mellerud Säffle Nynäshamn Östersund Oskarshamn Hässleholm Ockelbo Vimmerby Växjö Eslöv Karlstad Luleå Ronneby Nybro Karlshamn Leksand Ljusdal Kalmar Knivsta u Kungsbacka Forshaga Ludvika Älvkarleby Karlskoga Knivsta u Lysekil Karlskrona Örebro Vansbro Kramfors Lerum Kungälv Gotland Boden Gällivare Pajala Hällefors Kostnad per hemtjänsttimme Kr/beviljad timme, Hemtjänst egen regi Knivsta 2012 och 2016 samt övriga KPB-kommuner 2015 Kommun Hemtjänst Medel 460 Oskarshamn 339 Laholm 345 Växjö 351 Hässleholm 358 Nynäshamn 359 Övertorneå 362 Öckerö 371 Örebro 386 Kalmar 395 Varberg 397 GBG, Örgryte-Härlanda 400 Ronneby 401 Simrishamn 401 Älvkarleby 408 Härryda 419 GBG, Centrum 423 GBG, AFH 424 Karlskrona 427 Nybro 429 Gotland 430 Bjuv 433 GBG, Majorna-Linné 433 GBG, Norra Hisingen 434 GBG, Göteborg, totalt 434 Eslöv 438 Knivsta u GBG, Lundby 440 Knivsta u GBG, Angered 441 Högsby 441 Alvesta 444 Mellerud 445 Olofström 445 GBG, Västra Göteborg 449 Båstad 454 Forshaga 458 Vansbro 460 GBG, Västra Hisingen 460 Kungälv 460 Kungsbacka 466 Luleå 466 GBG, Östra Göteborg 469 Kramfors 480 Karlskoga 482 Karlstad 483 Östhammar 487 Hällefors 488 Tierp 492 Ljusdal 495 Lerum 496 Karlshamn 496 Lysekil 503 Gällivare 519 Boden 535 Säffle 539 Ludvika 543 Ulricehamn 560 Östersund 567 Vimmerby 574 Ockelbo 580 Gislaved 582 Pajala 583 Mullsjö Leksand 651

49 Nöjdkund-index (NKI) Hemtjänst, egen regi (beviljad tid) NKI Knivsta 2015: : 84 Nationellt medel 2015: 90 Minskad kundnöjdhet sedan 2015 (2016: rosa kvadrat) Antal personer i åldrarna 65 år och äldre som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Vet ej/ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. 51

50 Jämförelse Korttidsvård, egen regi Kostnad per dygn egen regi inkl. HSL, Knivsta 2012 och 2016 samt övriga KPB-kommuner 2015 Kostnader per faktiskt dygn med insats inom Korttidsvård, egen regi inkl. HSL Produktiviteten är relativt låg för Knivstas korttidsvård i egen regi. Kan bero på: Inte fullbelagda korttidsplatser HSL-kostnader Kommun Korttidsvård Medel Vansbro Öckerö Gotland Östersund Karlskrona Boden Pajala Laholm Lysekil Kalmar Varberg Gällivare Ljusdal Karlshamn Örebro GBG, Örgryte-Härlanda Båstad Kungälv Växjö GBG, Majorna-Linné Oskarshamn Älvkarleby GBG, Lundby GBG, Västra Hisingen Kumla Högsby Övertorneå GBG, Norra Hisingen GBG, Östra Göteborg Ulricehamn GBG, Västra Göteborg Leksand GBG, Angered GBG, Göteborg, totalt Luleå Nybro Nynäshamn Härryda Kristianstad Tierp Alvesta Ronneby Simrishamn Olofström Mullsjö Hässleholm Kungsbacka Forshaga Lerum Ludvika Bjuv Gislaved GBG, Centrum Mellerud GBG, AFH Karlstad Karlskoga Östhammar Kramfors Eslöv Vimmerby Knivsta u Säffle Ockelbo

51 Särskilt boende 53

52 Medelkostnad/brukare och invånare Särskilt boende Knivsta kommun utfall och 2016 samt KPB-snitt 2015, endast somatiskt och demensboende, egna och externa Åldersgrupp Invånare SÄBOkostnad Kostnad/inv. Kostnad/inv. KPB-snitt 2015 Brukare Kostnad per brukare Kostnad/ Brukare KPB- snitt 2015 Andel brukare % Andel brukare % KPB-snitt 2015 Totalt ,7% 1,4% ,7% ,7% Kostnadsökning med 25% sedan 2012, antal brukare har ökat med 10% Kostnad/invånare lägre än snitt medan kostnad per brukare är över snittet, låg andel brukare kontra snittet (har legat på samma andel sedan 2011) Knivsta har en större andel brukare jämfört med KPB-kommunerna över 80 år, dock är andelen invånare i denna åldersgrupp lägre än riket De som har beviljats särskilt boende under året (som tidigare har haft HTJ alt. korttidsvård) är mellan år 54

53 Jämförelse Dygnskostnad Särskilt boende Egen regi. Dygnskostnad 2016, inklusive HSL Kostnad per dygn på Särskilt boende i egen regi inkl. HSL Knivsta utfall 2012 låg i det mörkgröna området vid jämförelsen med KPB-kommunernas utfall 2012 Hög kostnad per dygn inom SÄBO Produktivitetsproblematik Kommun Medel GBG, Norra Hisingen Alvesta Öckerö GBG, AFH Högsby Varberg Eslöv GBG, Örgryte-Härlanda Östersund Olofström Ulricehamn Tierp Säffle Ljusdal GBG, Göteborg, totalt GBG, Västra Göteborg Ronneby Mellerud Forshaga Bjuv GBG, Lundby Ockelbo Hässleholm Nybro Örebro GBG, Majorna-Linné Laholm Båstad Härryda GBG, Östra Göteborg Karlstad Boden Särskilt boende Karlshamn Luleå Växjö Kungälv Vansbro Kristianstad Pajala GBG, Angered Kramfors Karlskoga Gotland Nynäshamn GBG, Västra Hisingen Kumla Ludvika Övertorneå Hällefors Gislaved Karlskrona Simrishamn Älvkarleby Mullsjö Vimmerby Leksand Kalmar GBG, Centrum Lysekil Kungsbacka Östhammar Gällivare Oskarshamn Lerum Knivsta u

54 Jämförelse Beläggningsgrad Särskilt boende Beläggningsgrad totalt för samtliga somatiska och demensboenden, egen regi Beläggningsgraden har en stor påverkan på dygnskostnaden Faktorer som kan påverka beläggningsgraden Tomställning Kommun Beläggningsgrad, SÄBO, egen regi Medel 96,4 Mellerud 99,3 Alvesta 99,2 Hässleholm 99,0 Östersund 99,0 Högsby 99,0 Ludvika 98,9 Örebro 98,7 Karlshamn 98,6 Vansbro 98,6 Gällivare 98,5 Forshaga 98,3 GBG, Örgryte-Härlanda 98,0 GBG, Majorna-Linné 98,0 GBG, Lundby 98,0 Luleå 98,0 Kristianstad 97,9 Nynäshamn 97,9 Karlstad 97,8 Hällefors 97,6 GBG, Norra Hisingen 97,5 Tierp 97,5 Boden 97,4 Växjö 97,4 Lysekil 97,4 Kramfors 97,3 Pajala 97,3 Kungälv 97,1 Kumla 97,0 GBG, Göteborg, totalt 97,0 Gotland 97,0 Ulricehamn 96,9 Kalmar 96,6 GBG, Östra Göteborg 96,6 GBG, Västra Göteborg 96,3 GBG, AFH 96,2 Knivsta u ,1 GBG, Angered 96,0 GBG, Centrum 96,0 GBG, Västra Hisingen 96,0 Härryda 95,8 Gislaved 95,7 Olofström 95,3 Ockelbo 95,2 Oskarshamn 95,0 Nybro 94,8 Eslöv 94,7 Leksand 94,6 Vimmerby 94,5 Karlskrona 94,4 Kungsbacka 94,4 Ronneby 94,2 Öckerö 94,0 Lerum 94,0 Mullsjö 93,6 Säffle 93,6 Ljusdal 93,4 Älvkarleby 93,0 Övertorneå 92,1 Karlskoga 92,0 Simrishamn 91,8 57

55 Omsättningsgrad SÄBO, egen regi Jämförelse Knivsta 2016, KPB-kommuner 2015 Kostnad per plats SÄBO, egen regi Jämförelse Knivsta 2016, KPB-kommuner 2015 Få brukare omsätts per plats 2016 Köer in på SÄBO? Har relativt låg omsättning till en relativt ok beläggningsgrad Hög och ökad kostnad per plats inom SÄBO Produktiviteten förklarar detta hög kostnad per dygn Kommun Omsättningsgrad, SÄBO, egen regi Medel 1,3 Östhammar 1,2 Knivsta u2016 1,2 Vansbro 1,2 Högsby 1,2 Hällefors 1,2 Öckerö 1,3 Gällivare 1,3 Gislaved 1,3 Karlskoga 1,3 Simrishamn 1,3 Mullsjö 1,3 Olofström 1,3 Karlstad 1,3 Luleå 1,3 Mellerud 1,3 Ronneby 1,3 Växjö 1,3 Karlshamn 1,3 Kalmar 1,3 GBG, Göteborg, totalt 1,3 Leksand 1,3 Ulricehamn 1,3 Kungsbacka 1,3 Lysekil 1,3 Nynäshamn 1,4 Hässleholm 1,4 Älvkarleby 1,4 Tierp 1,4 Säffle 1,4 Boden 1,4 Oskarshamn 1,4 Ockelbo 1,4 Ludvika 1,4 Övertorneå 1,4 Kramfors 1,4 Alvesta 1,4 Lerum 1,5 Forshaga 1,5 Kristianstad 1,5 Eslöv 1,5 Vimmerby 1,6 Kommun Kostnad per plats, SÄBO, egen regi Medel Örebro Alvesta Eslöv Simrishamn Säffle Högsby Kumla Olofström Ljusdal Tierp Ronneby Ulricehamn Nybro Ockelbo Karlskoga Härryda Forshaga Mellerud Ludvika Boden Karlstad Kungsbacka Båstad Luleå Övertorneå Kungälv Östersund Karlshamn Hässleholm Pajala Vansbro Kramfors Växjö Mullsjö Kristianstad Nynäshamn Älvkarleby Gislaved Vimmerby Leksand Hällefors Kalmar Lerum Karlskrona Lysekil Oskarshamn Gällivare Knivsta u

56 Nöjdkund-index (NKI) - Särskilt boende, egen regi NKI Knivsta 2015: : 90 Nationellt medel 2015: 77 Relativt hög kundnöjdhet samt hög kostnad per särskilt boendedygn 2016 (rosa kvadrat) Antal personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. 59 Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen.

57 Sammanfattning SoL Ordinärt och Särskilt boende Övergripande SoL Låg kostnad per invånare för Knivsta kommun utfall 2016 jämfört med snittet 2015 Kostnad per brukare har minskat mellan 2011/2012 och 2016 för Knivsta kommun Kostnad per brukare för utfall 2016 är dock relativt högt jämfört KPB-snittet för 2015 samt övriga kommuners resultat 2015 Ordinärt boende Hemtjänsten: Ökad och relativt hög konsumtion (timmar per invånare), bra produktivitet Något ökad kostnad per beviljad Hemtjänsttimme Kostnaden per hemtjänstbrukare har dock ökat, fler brukare till en högre kostnad Korttidsvård: Relativt hög kostnad per dygn i egen regi Utskrivningsklara: Något ökad kostnad Särskilt boende Hög konsumtion (dygn per invånare) samt produktivitetsproblematik Kostnad per brukare har ökat och ligger nu över snittet för 2015 Markant ökad kostnad per dygn, bland de dyraste av KPB-kommunerna Kundnöjdheten är hög, ligger över snittet 60

58 Förslag på utvecklingsområden SoL Knivsta kommun utfall 2016 Ordinärt boende Konsumtionsökning hemtjänst över 50 år Minskad kvalitét inom Hemtjänsten sedan 2014 För höga timmar i kommunens schabloner? Särskilt boende Kostnadsutveckling både i egen och extern regi Produktiviteten inom SÄBO Hur ser behovet av Hemtjänst kontra Särskilt boende ut? Enl. befolkningsstrukturen har kommunen en yngre befolkning, färre äldre Är kommunen för generösa med att bevilja plats på särskilt boende? Låg omsättningsgrad, friska brukare? 61

59 Här möter ni Ensolution 2017! Ensolution arrangerar Användarträff för Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enl. SOSFS 2011:9 Göteborg 24 oktober 2017 KPB-konferenser Äldreomsorg och funktionsnedsättning - Individ- och familjeomsorg Göteborg 23 oktober 2017

60 Här möter ni Ensolution 2017! Mässor & konferenser Socialchefsdagarna Östersund, September Ekoff Stockholm (Kistamässan), September Kvalitetsmässan Göteborg (Svenska mässan), November

61 Tack! Frågor? 64