Konferens. Kostnad Per Brukare Individ- och familjeomsorg. Presentationsmaterial från seminarier i Göteborg 26 oktober 2016

Transkript

1 Konferens Kostnad Per Brukare Individ- och familjeomsorg Presentationsmaterial från seminarier i Göteborg 26 oktober 2016 Nationell jämförelse och redovisning av 2015 års resultat för Kostnad per brukare. Andreas Johansson, Ensolution Framgångsfaktorer för att minska beroendet av försörjningsstöd. Helene Hagegren och Björn Sigfridsson, Olofströms kommun Flyktingmottagande - uppföljning och planering. Pontus Fryk, Ensolution IBIC och resursfördelning inom individ- och familjeomsorgen. Går det att kombinera? Andreas Johansson, Ensolution Ensolution AB, Tel

2 Kostnad per brukare Presentation av KPB-jämförelse utfall 2015 Individ-och familjeomsorg Andreas Johansson Program 26 Oktober Individ-och familjeomsorg Registrering, kaffe och smörgås Nationell jämförelse och redovisning av 2015 års resultat för Kostnad per brukare Bensträckare Framgångsfaktorer för att minska beroendet av försörjningsstöd i Olofströms Kommun Lunch Workshop: Hur arbetar kommunen med resultatet från KPB? Flyktingmottagande uppföljning och planering Fika IBIC och resursfördelning inom individ- och familjeomsorgen. Går det att kombinera? Avslutning Framtid och utveckling Mingel med tilltugg 2

3 Övergripande resultat för individoch familjeomsorgen 3 Allmänna observationer Barn och ungdom Ökade kostnader och volymer inom barn- och ungdom Ansträng personalsituation Ensamkommande ökning Problem med utredningstider Handläggning kring hot och våld Ökade LVU-placeringar (ej flykting) Vuxna missbrukare LVM-vården fortsätter att öka i förhållande till den frivilliga institutionsvården Små förändringar i utfall i de flesta kommuner Ekonomiskt bistånd Generellt bättre resultat Avstannade långvarigt beroende Bra resultat inom unga 4

4 Procentuell fördelning av kostnader IFO 2015 Procentuell fördelning av kostnader Den totala kostnaden för IFOverksamheten är 7,2 miljarder redovisas för de 36 kommunerna (inkl. Göteborg) Familjerätt 1% Missbrukarvård vuxna 19% Barn och ungdomsvård 44% Ekonomiskt bistånd 36% 5 Totalkostnad per åldersintervall Andel av totalkostnaden per åldersintervall, utfall 2015 Andel total kostnad per åldersintervall GBG, Örgryte Härlanda GBG, Östra Göteborg Öckerö GBG, Majorna Linné GBG, Västra Göteborg Göteborg GBG, Västra Hisingen GBG, Angered GBG, Lundby GBG, Centrum GBG, Norra Hisingen Vårgårda GBG, AFH Karlshamn Boden Gislaved Östhammar Lerum Säffle Karlskoga Kumla Örebro Hällefors Vimmerby Luleå Varberg Ulricehamn Nyköping Kristianstad Kungälv Orust Växjö Kramfors Simrishamn Härryda Gotland Kalmar Olofström Ronneby Lysekil Älvkarleby 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0-12 år år år år år år Över 65 år Tar ej hänsyn till icke biståndsbedömda insatser Antalet institutionsplaceringar och boende placering i respektive åldersgrupp påverkar kostnadsfördelningen Utvecklingen mellan åren är att de yngre åldersintervallen tar en större del av resurserna 6

5 Kostnad per invånare och åldersintervall Medelkostnad per invånare och åldersintervall, utfall 2015 GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Göteborg Öckerö GBG, Örgryte Härlanda Vårgårda GBG, Majorna Linné GBG, Västra Hisingen GBG, Norra Hisingen GBG, Angered Lerum Göteborg Boden GBG, Lundby GBG, AFH Kumla Örebro Östhammar Vimmerby Härryda Gislaved Säffle Karlshamn Ulricehamn Varberg GBG, Centrum Karlskoga Kungälv Luleå Växjö Nyköping Simrishamn Kristianstad Olofström Kramfors Orust Hällefors Gotland Kalmar Ronneby Lysekil Älvkarleby Medelkostnad per invånare per åldersintervall 0-12 år år år år år år Över 65 år Antalet institutionsplaceringar och boende placering i respektive åldersgrupp påverkar kostnadsfördelningen 0% 20% 40% 60% 80% 100% 7 Genusperspektivet för vård och behandling vuxna missbrukare Utfall 2015 Andel brukare vuxna Andel kostnader vuxna Medelkostnad vuxna Kvinnor 34,0% Kvinnor 28,4% Män 66,0% Män 71,6% Kvinnor Män Allt material är möjligt att dela upp i genus 8

6 Genusaspekt för vård och behandling inom BUF Utfall 2015 Andel brukare BUF Andel kostnader BUF Medelkostnad BUF Män 56,0% Kvinnor 44,0% Män 52,9% Kvinnor 47,1% Kvinnor Män 9 Barn, ungdom och familj 10

7 Kostnad per invånare, 0-19 år Medelkostnad per invånare IFO 0-19 år GBG, Östra Göteborg Älvkarleby Gotland GBG, Angered Kramfors Lysekil Örebro GBG, Västra Hisingen Vårgårda Kristianstad Ronneby Orust GBG, Norra Hisingen Växjö Bjuv GBG, AFH GBG, Lundby Boden Vimmerby Kalmar Olofström GBG, Göteborg, totalt Karlskoga GBG, Centrum Simrishamn GBG, Västra Göteborg Säffle GBG, Majorna-Linné Laholm Luleå Nyköping Halmstad Härryda Varberg GBG, Örgryte-Härlanda Ulricehamn Kungälv Karlshamn Gislaved Öckerö Östhammar Hällefors Kumla Lerum Visar konsumtionen av samtliga insatser relaterat till befolkningsstruktur och förutsättningar för yngre Stor spridning Åldersstrukturen i en kommun påverkar Andelen institutionsplacerade kan dra upp kostnaden per invånare Många utredningar som inte leder till insats eller som är öppna kan leda till en låg kostnad 11 Medelkostnad per brukare, 0-19 år Medelkostnad per brukare IFO 0-19 år Lysekil Älvkarleby GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Göteborg Kramfors GBG, Angered GBG, AFH GBG, Norra Hisingen Ronneby Vårgårda Orust GBG, Göteborg, totalt Gotland Simrishamn GBG, Västra Hisingen Växjö Örebro Boden Härryda Östhammar Kristianstad GBG, Lundby Laholm Vimmerby Bjuv GBG, Majorna-Linné Gislaved Kalmar Kumla Karlshamn Olofström GBG, Örgryte-Härlanda Öckerö Nyköping Varberg Kungälv Ulricehamn GBG, Centrum Karlskoga Säffle Halmstad Hällefors Visar omfattning av insatser per brukare och hur resurskrävande brukare kommunen har / hur mycket det satsas i medel per brukare inom barn, ungdom, familj Inte samma fördelning av kommuner som för kostnaden per invånare Längden på insatser har betydelse Andel ytterfall påverkar medelkostnaden Många utredningar som inte leder till insats eller som är öppna kan leda till en låg kostnad 12

8 Andel och antal ytterfall, BUF Insatskostnad > kronor Älvkarleby (19) Lysekil (17) GBG, AFH (53) GBG, Östra Göteborg (83) Kramfors (19) GBG, Örgryte-Härlanda (28) GBG, Lundby (29) GBG, Majorna-Linné (27) GBG, Göteborg, totalt (423) Luleå (40) GBG, Västra Göteborg (33) GBG, Centrum (19) Gotland (86) GBG, Västra Hisingen (46) Härryda (41) GBG, Angered (72) Kalmar (81) GBG, Norra Hisingen (33) Laholm (30) Lerum (14) Växjö (74) Örebro (152) Vårgårda (8) Östhammar (11) Vimmerby (9) Säffle (9) Ronneby (22) Simrishamn (6) Hällefors (4) Kungälv (19) Orust (9) Kumla (7) Kristianstad (53) Bjuv (10) Boden (8) Olofström (6) Karlskoga (15) Nyköping (20) Karlshamn (12) Varberg (17) Ulricehamn (5) Gislaved (6) Halmstad (20) Andel ytterfall inom barn, ungdom, familj (antal brukare) 9,0% 8,4% 8,1% 7,5% 7,4% 7,2% 7,1% 7,1% 6,2% 6,0% 6,0% 6,0% 5,8% 5,8% 5,6% 5,4% 4,7% 4,6% 4,5% 4,3% 3,9% 3,8% 3,7% 3,6% 3,4% 3,2% 2,8% 2,6% 2,6% 2,5% 2,4% 2,3% 2,2% 2,1% 2,0% 2,0% 1,5% 1,4% 1,3% 1,0% 10,4% 13,7% 13,1% 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% Visar om enskilda individer drar upp medelkostnaden och i vilken utsträckning rätt insatser har valts för kostnadskrävande brukare. Stor variation i antal ytterfall I kommuner med många ytterfall antalsmässigt kan det vara idé att se över insatsmix, arbetsmetoder etcetera 13 Ytterfall per invånare, BUF Insatskostnad > kronor Älvkarleby Gotland GBG, Östra Göteborg Lysekil Laholm Kalmar Kramfors GBG, Angered Örebro GBG, AFH Härryda Växjö GBG, Göteborg, totalt Ronneby GBG, Lundby Orust GBG, Västra Hisingen Hällefors Vårgårda Säffle Kristianstad GBG, Norra Hisingen GBG, Örgryte-Härlanda Vimmerby Bjuv GBG, Majorna-Linné GBG, Centrum Luleå Östhammar GBG, Västra Göteborg Olofström Karlskoga Kungälv Karlshamn Nyköping Simrishamn Boden Kumla Varberg Lerum Ulricehamn Halmstad Gislaved Ytterfall barn, ungdom, familj per 1000 inv år 4,7 4,5 4,2 3,9 3,6 3,5 3,5 3,4 3,1 3,0 3,0 3,0 2,9 2,8 2,8 2,8 2,7 2,7 2,6 2,6 2,5 2,5 2,3 2,3 2,3 1,9 1,8 1,6 1,6 1,4 1,3 1,2 1,2 0,9 0,9 0,8 6,0 5,6 5,6 5,6 7,4 7, ,4 Visar antalet ytterfall per 1000 invånare vad gäller samtliga insatser inom barn, ungdom, familj och därmed indikeras om en kommun har en högre andel ytterfall än andra kommuner i förhållande till befolkningen. Stor variation i andel ytterfall 14

9 Insatsfördelning i procent, barn, ungdom och familj Hällefors Östhammar Ulricehamn Vimmerby Kungälv Gislaved GBG, Västra Hisingen Bjuv GBG, Centrum Halmstad Extern placering HVB/SiS BUF GBG, Majorna-Linné Boden Kramfors Gotland Intern placering HVB BUF Kristianstad GBG, Norra Hisingen Laholm Förhandsbedömning och GBG, Angered utredning BUF GBG, Göteborg, totalt Luleå Internt familjehem BUF Varberg GBG, Örgryte-Härlanda Säffle Öckerö Konsulentstött familjehem BUF Älvkarleby Kalmar GBG, AFH Internt boende BUF Karlskoga GBG, Östra Göteborg GBG, Lundby Externt boende BUF Nyköping Örebro GBG, Västra Göteborg Öppenvård BUF Lerum Kumla Olofström Karlshamn Öppen verksamhet BUF Växjö Simrishamn Lysekil Härryda Vårgårda Orust Ronneby 0% 20% 40% 60% 80% 100% Insatsmix, BUF Visar relationen mellan insatser och det utbud samt val av insats kommunen har i dagsläget (sorterat på andel extern placering) Stor variation i val av insatser Nivån på institutionsvård är den insats som varierar mest Även stor variation på insatserna familjehem (både internt och konsulentstött) samt öppenvård Öppen verksamhet är icke biståndsbedömda insatser 15 Medelkostnad institutionsplacering, BUF Medelkostnad per dygn HVB/SiS BUF inkl. personal Vimmerby Boden GBG, Örgryte-Härlanda Örebro Orust Kungälv Kalmar GBG, Centrum Kristianstad Vårgårda GBG, Västra Göteborg Gislaved Halmstad Lerum Lysekil Härryda Varberg Laholm GBG, Göteborg, totalt GBG, AFH GBG, Norra Hisingen GBG, Lundby Växjö Bjuv Nyköping Gotland Kramfors Kumla GBG, Västra Hisingen GBG, Angered Simrishamn GBG, Östra Göteborg GBG, Majorna-Linné Säffle Olofström Öckerö Ronneby Luleå Karlshamn Älvkarleby Östhammar Ulricehamn Karlskoga Andelen SiS- kontra HVB-placeringar påverkar medelkostnaden Kommuner med specialplaceringar (vård i enskildhet) drar upp medelkostnaden Ramavtal och upphandlingar påverkar medelkostnaden Aktiv prisförhandling med de externa aktörerna påverkar medelkostnaden Placerings- och omkostnad per dygn Personalkostnad per dygn 16

10 Kungälv Örebro Lysekil Kumla Härryda Gotland Halmstad Vimmerby Varberg Växjö Kristianstad Luleå Hällefors Vårgårda Ulricehamn Gislaved Boden Lerum Nyköping Orust Kalmar Öckerö Simrishamn Bjuv Ronneby Östhammar Säffle Karlskoga Älvkarleby Karlshamn Kramfors Olofström Insatsfördelning i procent inom öppenvård, BUF 0% 50% 100% Kontaktperson/ kontaktfamilj BUF Enskilt samtalsstöd BUF Socialpedagogisk insats BUF Programverksamhet BUF Övrig intern öppenvård BUF Extern öppenvård BUF Insatsmix öppenvård, BUF Visar relationen mellan insatser och vilket utbud och val av insatser som kommunen har i dagsläget inom öppenvården Så pass stor variation i val av insatser att det inte ger några tydliga samband Insatsen extern öppenvård kan innehålla många av de öppenvårdsinsatser som definieras inom den interna öppenvården Störst skillnad i användandet av kontaktperson/kontaktfamilj 17 Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj, BUF Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj BUF GBG, Angered GBG, Östra Göteborg Älvkarleby Olofström Ronneby Orust Bjuv Säffle Kramfors Öckerö GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen Karlskoga Östhammar Kristianstad GBG, Västra Göteborg Kalmar Växjö Nyköping Ulricehamn GBG, Västra Hisingen Härryda Karlshamn Gotland Simrishamn GBG, Lundby Boden Lysekil Vimmerby Gislaved Örebro Varberg Luleå Vårgårda GBG, Örgryte-Härlanda Halmstad Hällefors GBG, AFH Lerum Kumla GBG, Majorna-Linné Kungälv GBG, Centrum Visar i vilken omfattning insatsen används i kommunerna Stor variation i konsumtion Nivån på insatsen är troligtvis ett resultat av insatsval än skillnader i behov En hög kostnad per invånare för kontaktperson/- kontaktfamilj tenderar att påverka kommunens övriga utbud av öppenvårdsinsatser 18

11 Kostnad per utredning, BUF Växjö Östhammar Hällefors Bjuv Kramfors GBG, Lundby GBG, Norra Hisingen GBG, Örgryte-Härlanda Gislaved Simrishamn Älvkarleby GBG, Majorna-Linné Orust GBG, Centrum GBG, Angered Lysekil GBG, Göteborg, totalt Vimmerby GBG, Östra Göteborg Kungälv Halmstad Laholm Karlskoga Olofström Härryda GBG, AFH Öckerö GBG, Västra Hisingen GBG, Västra Göteborg Boden Nyköping Karlshamn Ronneby Gotland Ulricehamn Säffle Luleå Kumla Örebro Varberg Lerum Vårgårda Kalmar Kristianstad Medelkostnad per utredning, barn, ungdom, familj Skillnader beror framförallt på nedlagd tid per utredning Skillnader kan också bero på dubbelbemanning, hög personalomsättning eller användandet av inhyrd personal/konsulter Antalet inledda utredningar i förhållande till antalet förhandsbedömningar påverkar kostnaden Mer omfattande förhandsbedömningar tenderar att resultera i en billigare utredning och vice versa Samsyn i utredningsförfarandet tenderar att ge billigare utredningar 19 Utredningstid BUF i dagar urval av kommuner 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, dagar Östhammar Kristianstad Ronneby Karlshamn Olofström Bjuv Gislaved Kalmar Vimmerby Lysekil Säffle Vårgårda 20

12 Brukarkategorisering, BUF Fördelning av brukare inom barn, ungdom, familj Kalmar Kristianstad Örebro Varberg Vårgårda Karlshamn Kumla Simrishamn Lerum Bjuv GBG, Östra Göteborg Härryda Halmstad GBG, Örgryte-Härlanda Vimmerby Boden GBG, Angered GBG, Centrum Gislaved Gotland Orust Lysekil GBG, Göteborg, totalt GBG, Västra Hisingen Kungälv Nyköping GBG, Lundby Ulricehamn GBG, AFH Ronneby Olofström GBG, Västra Göteborg GBG, Norra Hisingen Hällefors Säffle Östhammar Karlskoga GBG, Majorna-Linné Luleå Älvkarleby Kramfors Växjö 0% 50% 100% Andel brukare med insats utan utredning BUF Andel brukare med insats och utredning BUF Andel brukare med endast utredning BUF Stor skillnad framförallt vad det gäller andelen brukare med insats utan utredning Olika arbetssätt när det gäller att inleda utredning där brukare har pågående insats 21 Brukarkategorisering, BUF Kategorisering brukare inom barn, ungdom, familj Säffle Ulricehamn Växjö Älvkarleby Luleå Lysekil GBG, Majorna-Linné Gotland GBG, Västra Göteborg Karlskoga Kramfors Östhammar Gislaved GBG, Norra Hisingen Nyköping Kungälv Ronneby GBG, Göteborg, totalt Olofström Orust Boden GBG, AFH Hällefors GBG, Angered Härryda GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Östra Göteborg GBG, Lundby GBG, Västra Hisingen Vårgårda Halmstad GBG, Centrum Lerum Bjuv Kumla Varberg Vimmerby Simrishamn Karlshamn Örebro Kalmar Kristianstad 0% 50% 100% Andel brukare som under året endast blivit utredda BUF Andel brukare som under året haft en öppenvårdsinsats, men ingen boende- eller institutionsinsats BUF Andel brukare som under året varit placerade på familjehem eller boende, men inte varit institutionsplacerade BUF Andel brukare som under året varit institutionsplacerade BUF Andelen brukare som endast blivit utredda tenderar att hänga samman dels med förhållandet mellan antalet förhandsbedömningar och antalet utredningar samt även mellan hur omfattande förhandsbedömningar kommunen gör Visar på skillnaderna i respektive kommuns insatsval 22

13 Kategori genusperspektiv BUF BUF: Medelkostnad män och kvinnor inom kategori 4 (totala kostnad för brukare som under året varit institutionsplacerade) Vimmerby Varberg Vårgårda Laholm Kumla Nyköping Lerum Härryda Kungälv Lysekil Kramfors Gislaved Bjuv Boden Kalmar Halmstad Växjö Gotland Olofström Karlshamn Orust Ulricehamn Ronneby Säffle Luleå Kristianstad Älvkarleby Östhammar Karlskoga Simrishamn Öckerö Diagrammet visar medelkostnaden per kön för de brukare som har kategori fyra inom barn, ungdom, familj. Kommuner med få antal brukare i denna kategori kan erhålla medelkostnader som inte är representativa för helheten utan som beror på enskilda brukares behov. Syftet med diagrammet är att analysera huruvida längden eller kostnaden för insatserna skiljer sig åt mellan könen. Finns det olika arbetssätt relaterat till kön? Män Kvinnor 23 Öppenvård och kostnad per invånare 0,45 Korrelation mellan andel öppenvård och kostnad per invånare 0-19 år ,4 0,35 0,3 0,25 0, Visar på att kommuner som har en större andel öppenvård har lägre kostnader Kommuner med en låg andel öppenvård bör utvärdera sitt utbud av öppenvårdsinsatser 0, , , GBG, Östra Göteborg Älvkarleby GBG, Angered Gotland Kramfors Lysekil GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt Ronneby Orust GBG, Lundby GBG, Norra Hisingen Örebro Vimmerby Kristianstad GBG, AFH Vårgårda Bjuv Karlskoga Växjö Kalmar Olofström GBG, Västra Göteborg Laholm Luleå GBG, Centrum GBG, Majorna-Linné Boden Halmstad Simrishamn Nyköping Härryda Säffle GBG, Örgryte-Härlanda Kungälv Östhammar Varberg Öckerö Hällefors Ulricehamn Karlshamn Kumla Gislaved Lerum 0 Andel öppenvård Kostnad per invånare Linjär (Andel öppenvård) Linjär (Kostnad per invånare) 24

14 Jämförelsematris, totala kostnader inom BUF relaterat till invånare Invånare 0- BUF per Förhandsbedömning Öppen 0-19 år 19 år invånare 0-19 år och utredning per Institution per Familjehem per Boende per Öppenvård verksamhet BUF BUF per invånare (exkl. öppen invånare invånare invånare invånare per invånare per invånare verksamhet) Medel GBG, Östra Göteborg Älvkarleby GBG, Angered Gotland Kramfors Lysekil GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt Ronneby Orust GBG, Lundby GBG, Norra Hisingen Örebro Vimmerby Kristianstad GBG, AFH Vårgårda Bjuv Karlskoga Växjö Kalmar Olofström GBG, Västra Göteborg Laholm Luleå GBG, Centrum GBG, Majorna-Linné Boden Halmstad Simrishamn Nyköping Härryda Säffle GBG, Örgryte-Härlanda Kungälv Östhammar Varberg Öckerö Hällefors Ulricehamn Karlshamn Kumla Gislaved Lerum Ekonomiskt bistånd 26

15 Ekonomiskt bistånd medelkostnad GBG, Östra Göteborg GBG, Angered GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen GBG, AFH GBG, Västra Göteborg GBG, Majorna-Linné Öckerö Laholm Härryda GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Centrum Växjö Nyköping Lerum Karlskoga Örebro GBG, Lundby Kristianstad Kungälv Kalmar Varberg Vimmerby Luleå Gislaved Ronneby Karlshamn Ulricehamn Lysekil Orust Gotland Säffle Kumla Älvkarleby Kramfors Vårgårda Boden Simrishamn Östhammar Älvsbyn Hällefors Olofström Ekonomiskt bistånd & personalkostnad per hushåll Visar hur mycket som betalas ut i medel och om normer och regler tillämpas olika mellan kommunerna. Förklaringar till skillnader kan vara medellängden på insatsen, praxis för utbetalning samt ett större antal familjer med många barn Ekonomiskt bistånd per hushåll Personalkostnad per hushåll 27 Ekonomiskt bistånd per invånare Ekonomiskt bistånd & personalkostnad per inv. GBG, Angered GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt Karlskoga GBG, Norra Hisingen GBG, Majorna-Linné GBG, AFH Örebro Kristianstad GBG, Västra Göteborg GBG, Lundby Nyköping Växjö Gotland GBG, Örgryte-Härlanda Lysekil Älvkarleby Öckerö Hällefors Laholm Kramfors Vårgårda Kalmar GBG, Centrum Luleå Kumla Lerum Gislaved Ulricehamn Boden Orust Ronneby Säffle Vimmerby Kungälv Karlshamn Härryda Älvsbyn Varberg Simrishamn Östhammar Olofström Visar konsumtionen av ekonomiskt bistånd relaterat till befolkningsstruktur samt relaterat till hur mycket utrednings- och personaltid som satsas per invånare Stor variation i utbetalning per invånare Variation mellan nedlagd personaltid Visst samband med att höga utbetalningskostnader driver högre andel personaltid per invånare Ekonomiskt bistånd per invånare Personalkostnad per invånare 28

16 Ekonomiskt bistånd per invånare år Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare år GBG, Angered GBG, Östra Göteborg Karlskoga GBG, Västra Hisingen Vårgårda Nyköping Kramfors Lysekil Älvkarleby GBG, Göteborg, totalt Ulricehamn Gotland GBG, Västra Göteborg Orust Vimmerby Simrishamn Boden Lerum Öckerö Kungälv GBG, Norra Hisingen GBG, AFH Hällefors Säffle Kristianstad GBG, Majorna-Linné Ronneby Örebro Gislaved Älvsbyn Laholm Kumla Växjö Karlshamn Östhammar Härryda GBG, Örgryte-Härlanda Kalmar GBG, Lundby Luleå Varberg GBG, Centrum Olofström Visar konsumtionen av ekonomiskt bistånd relaterat till befolkningsstruktur för åldersgruppen år Troligtvis påverkas resultaten av förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden samt tradition och kultur 29 Ekonomiskt bistånd ytterfall Andel ytterfall ekonomiskt bistånd (antal hushåll) GBG, Östra Göteborg (854) GBG, Västra Hisingen (525) GBG, Angered (937) GBG, AFH (269) GBG, Norra Hisingen (262) GBG, Majorna-Linné (300) Laholm (70) GBG, Västra Göteborg (203) GBG, Göteborg, totalt (3801) Lerum (100) GBG, Örgryte-Härlanda (177) GBG, Centrum (145) Härryda (60) Växjö (262) Kristianstad (328) Karlskoga (146) Kungälv (74) Nyköping (169) Varberg (88) Kalmar (146) Örebro (505) GBG, Lundby (129) Gotland (142) Östhammar (23) Luleå (130) Lysekil (32) Vimmerby (19) Ulricehamn (31) Älvkarleby (16) Gislaved (36) Orust (18) Kumla (27) Ronneby (31) Boden (34) Simrishamn (15) Säffle (15) Vårgårda (14) Karlshamn (21) Kramfors (18) Älvsbyn (2) Olofström (1) Hällefors (2) 1,3% 1,0% 0,7% 21,8% 20,8% 20,7% 20,0% 19,9% 19,7% 19,0% 18,8% 18,6% 17,4% 16,8% 16,3% 16,1% 15,6% 15,0% 14,9% 14,4% 14,4% 13,7% 13,3% 13,2% 11,2% 9,9% 9,6% 9,4% 9,3% 8,2% 7,6% 7,3% 7,2% 6,8% 6,7% 6,6% 6,3% 5,9% 5,8% 5,5% 4,9% 4,4% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Ska indikera om enskilda hushåll drar upp medelkostnaden och i vilken utsträckning kommunen har många hushåll med långvariga behov Diagrammet visar en jämförelse av andel ytterfall per kommun. Antal anges efter kommunnamnet och i procent i staplarna i diagrammet Ytterfallsgränsen är bestämd till kr/år per hushåll 30

17 Resultat för vuxna missbrukare utfall Kostnad per invånare, över 20 år Medelkostnad per invånare IFO över 20 år GBG, Östra Göteborg GBG, Angered GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen GBG, AFH GBG, Majorna-Linné Örebro Kristianstad GBG, Västra Göteborg GBG, Lundby Karlshamn GBG, Örgryte-Härlanda Nyköping Karlskoga Älvsbyn Växjö Laholm Gislaved Luleå Lysekil Gotland Kalmar Boden Älvkarleby Vimmerby Öckerö GBG, Centrum Hällefors Kungälv Vårgårda Säffle Varberg Ronneby Orust Simrishamn Kramfors Lerum Kumla Östhammar Ulricehamn Härryda Olofström Visar konsumtionen av samtliga insatser relaterat till befolkningsstruktur och förutsättningar för vuxna Stor variation Nivån av försörjningsstöd och andelen institutionskostnader för vuxna missbrukare påverkar indikatorn Kommuner med låga kostnader för försörjningsstöd hamnar lågt i jämförelsen 32

18 Medelkostnad per brukare, vuxna Medelkostnad per brukare IFO över 20 år GBG, Östra Göteborg GBG, AFH GBG, Majorna-Linné GBG, Västra Göteborg GBG, Göteborg, totalt GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Västra Hisingen GBG, Angered GBG, Centrum GBG, Norra Hisingen GBG, Lundby Simrishamn Lerum Luleå Kungälv Varberg Boden Växjö Öckerö Kalmar Kristianstad Nyköping Gislaved Orust Vårgårda Älvsbyn Lysekil Gotland Örebro Vimmerby Karlshamn Kumla Karlskoga Älvkarleby Ulricehamn Östhammar Härryda Säffle Ronneby Kramfors Hällefors Olofström Visar omfattning av insatser per brukare och hur resurskrävande brukare kommunen har / hur mycket det satsas i medel per brukare inom vuxna Stor variation Längden på insatser har betydelse Andel öppenvårdsinsatser har betydelse. Kommuner som köper in extern öppenvård tenderar till att ha högre medelkostnad Andel ytterfall påverkar medelkostnaden 33 Andel och antal ytterfall, vuxna Insatskostnad > kronor GBG, Majorna-Linné (95) GBG, Östra Göteborg (163) GBG, Västra Hisingen (103) GBG, Centrum (47) GBG, Göteborg, totalt (752) GBG, Västra Göteborg (39) GBG, AFH (55) GBG, Norra Hisingen (55) Lerum (18) GBG, Lundby (44) GBG, Angered (111) GBG, Örgryte-Härlanda (40) Simrishamn (9) Boden (24) Gislaved (15) Älvkarleby (3) Säffle (8) Älvsbyn (6) Växjö (59) Kungälv (25) Nyköping (45) Kalmar (35) Luleå (47) Örebro (94) Kumla (4) Kristianstad (21) Vårgårda (5) Orust (6) Härryda (9) Laholm (8) Olofström (4) Karlskoga (8) Ronneby (9) Gotland (17) Ulricehamn (5) Varberg (19) Vimmerby (4) Lysekil (3) Kramfors (2) Karlshamn (8) Hällefors (1) Östhammar (0) Andel ytterfall vuxna (antal brukare) 19,3% 17,8% 16,0% 15,7% 15,0% 14,1% 13,8% 13,0% 12,6% 12,5% 11,1% 10,6% 9,3% 8,9% 8,6% 8,5% 8,2% 7,5% 7,3% 7,0% 6,9% 6,8% 6,2% 5,6% 4,9% 4,5% 3,8% 3,4% 3,3% 3,3% 3,1% 2,9% 2,9% 2,9% 2,8% 2,4% 1,9% 1,8% 1,4% 1,3% 0,0% 22,5% 0% 5% 10% 15% 20% 25% Visar om enskilda individer drar upp medelkostnaden och i vilken utsträckning rätt insatser har valts för kostnadskrävande brukare. Stor variation i antal ytterfall Antal institutionsplaceringar påverkar antalet ytterfall 34

19 Ytterfall per invånare, vuxna Insatskostnad > kronor GBG, Östra Göteborg GBG, Angered GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt GBG, Majorna-Linné GBG, Norra Hisingen GBG, AFH Boden Nyköping GBG, Lundby GBG, Västra Göteborg Älvsbyn GBG, Centrum Växjö Örebro GBG, Örgryte-Härlanda Luleå Kungälv Kalmar Gislaved Säffle Lerum Vårgårda Simrishamn Orust Laholm Älvkarleby Ronneby Varberg Olofström Gotland Härryda Karlskoga Vimmerby Kristianstad Karlshamn Ulricehamn Lysekil Kumla Hällefors Kramfors Östhammar Ytterfall vuxna per 1000 inv. över 20 år 1,8 1,8 1,5 1,2 1,1 1,1 1,1 1,0 0,9 0,9 0,9 0,9 0,8 0,8 0,8 0,7 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 0,5 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,2 0,1 0, ,6 3,1 4,5 Visar antalet ytterfall per 1000 invånare vad gäller samtliga insatser inom vuxna och därmed indikeras om en kommun har en högre andel ytterfall än andra kommuner i förhållande till befolkningen. Stor variation i antal ytterfall 35 Insatsmix, vuxna Insatsfördelning i procent, vuxna GBG, Angered Ulricehamn Kalmar GBG, Norra Hisingen GBG, Västra Hisingen GBG, Centrum GBG, Östra Göteborg GBG, Majorna-Linné GBG, Göteborg, totalt Kristianstad GBG, AFH GBG, Västra Göteborg GBG, Örgryte-Härlanda Kramfors Vårgårda Karlshamn GBG, Lundby Öckerö Kungälv Östhammar Gislaved Luleå Gotland Växjö Vimmerby Örebro Härryda Karlskoga Varberg Lerum Boden Älvsbyn Ronneby Kumla Nyköping Laholm Lysekil Hällefors Älvkarleby Orust Säffle Olofström Simrishamn 0% 50% 100% Extern placering HVB/SiS vuxna Intern placering HVB vuxna Förhandsbedömning och utredning vuxna Internt familjehem vuxna Konsulentstött familjehem vuxna Internt boende vuxna Externt boende vuxna Öppenvård vuxna Öppen verksamhet vuxna Visar relationen mellan insatser och vilket utbud och val av insatser som kommunen har i dagsläget Stor variation i val av insatser Nivån på institutionsvård och öppenvård är de insatser som varierar mest Finns det en kommun-oberoende optimal insatsmix? 36

20 Medelkostnad institutionsplacering, vuxna Medelkostnad per dygn HVB/SiS vuxna inkl. personal GBG, AFH Simrishamn Öckerö Kalmar Växjö Kristianstad GBG, Västra Hisingen GBG, Västra Göteborg Olofström GBG, Majorna-Linné GBG, Centrum GBG, Angered Lerum GBG, Göteborg, totalt Kungälv Nyköping Orust GBG, Östra Göteborg Örebro Hällefors Karlshamn GBG, Lundby GBG, Örgryte-Härlanda Gislaved Ulricehamn Gotland Boden Säffle Kramfors Varberg Luleå Älvsbyn Vimmerby Ronneby Älvkarleby GBG, Norra Hisingen Kumla Lysekil Härryda Laholm Karlskoga Vårgårda Östhammar Visar produktiviteten för de placeringar som görs samt hur mycket personaltid som satsas för att följa upp insatserna Variation mellan nedlagd personaltid. Andelen SiS- kontra HVB-placeringar påverkar medelkostnaden Ramavtal och upphandlingar påverkar medelkostnaden Placerings- och omkostnad per dygn Personalkostnad per dygn 37 Insatsmix öppenvård, vuxna Insatsfördelning i procent inom öppenvård, vuxna Orust Nyköping Säffle Olofström Luleå Gislaved Lysekil Vårgårda Vimmerby Kumla Karlshamn Ulricehamn Boden Älvsbyn Kungälv Lerum Kramfors Östhammar Hällefors Gotland Varberg Kristianstad Ronneby Karlskoga Växjö Simrishamn Örebro Öckerö Härryda Kalmar Älvkarleby 0% 50% 100% Enskilt samtalsstöd vuxna Socialpedagogisk insats vuxna Programverksamhet vuxna Kontaktperson/ kontaktfamilj vuxna Övrig intern öppenvård vuxna Extern öppenvård vuxna Visar relationen mellan insatser och vilket utbud och val av insatser som kommunen har i dagsläget inom öppenvården Stor variation i val av insatser Flera kommuner köper en stor andel externt Extern öppenvård innehåller ofta programverksamhet Användandet av icke biståndsbedömd öppen verksamhet påverkar mixen 38

21 Kostnad per utredning, vuxna GBG, Lundby Härryda Älvkarleby GBG, Norra Hisingen Östhammar Vårgårda Kungälv Ulricehamn Orust Gislaved GBG, AFH Öckerö Olofström Nyköping Simrishamn Karlskoga GBG, Västra Hisingen Varberg Örebro Hällefors Ronneby GBG, Göteborg, totalt Laholm Lerum GBG, Centrum Lysekil Älvsbyn Säffle GBG, Västra Göteborg Boden GBG, Angered Kristianstad Gotland GBG, Örgryte-Härlanda Kramfors Karlshamn Kalmar Växjö GBG, Östra Göteborg GBG, Majorna-Linné Kumla Luleå Vimmerby Medelkostnad per utredning, vuxna Visar produktiviteten för utredningsverksamheten för vuxna Skillnader beror framförallt på nedlagd tid per utredning Skillnader kan också bero på hög personalomsättning och/eller användandet av inhyrd personal/konsulter Antalet inledda utredningar i förhållande till antalet förhandsbedömningar kan påverka kostnaden En mer omfattande förhandsbedömning tenderar att resultera i en billigare utredning och vice versa Samsyn i utredningsförfarandet tenderar att ge billigare utredningar (ASI) 39 Utredningstid VUX i dagar urval av kommuner 40

22 Brukarkategorisering, vuxna Orust Olofström GBG, Örgryte-Härlanda Vårgårda GBG, Angered Vimmerby Kumla Kristianstad Gotland GBG, Centrum Ulricehamn Örebro GBG, Östra Göteborg GBG, Norra Hisingen Säffle GBG, Göteborg, totalt Lysekil GBG, AFH Gislaved GBG, Västra Göteborg Östhammar GBG, Lundby GBG, Västra Hisingen Kramfors Kungälv Älvsbyn Lerum Simrishamn Ronneby GBG, Majorna-Linné Härryda Karlskoga Boden Nyköping Hällefors Karlshamn Luleå Växjö Fördelning av brukare inom vuxna 0% 50% 100% Andel brukare med insats utan utredning vuxna Andel brukare med insats och utredning vuxna Andel brukare med endast utredning vuxna Stor skillnad framförallt vad det gäller andelen brukare med insats utan utredning Finns det någon ultimat mix? Intressant att följa sin egen kommun över åren 41 Brukarkategorisering, vuxna Växjö Boden Karlskoga Ronneby Luleå Älvsbyn Karlshamn Kramfors GBG, Norra Hisingen Hällefors Ulricehamn GBG, Majorna-Linné Härryda GBG, Västra Hisingen Säffle Kungälv Simrishamn Nyköping Gislaved Östhammar GBG, Göteborg, totalt GBG, Centrum GBG, AFH Vårgårda Lerum Kumla GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Västra Göteborg GBG, Lundby Lysekil GBG, Östra Göteborg Vimmerby Örebro Kristianstad GBG, Angered Orust Gotland Olofström Kategorisering brukare inom vuxna 0% 50% 100% Andel brukare som under året endast blivit utredda vuxna Andel brukare som under året haft en öppenvårdsinsats, men ingen boende- eller institutionsinsats vuxna Andel brukare som under året varit placerade på familjehem eller boende, men inte varit institutionsplacerade vuxna Andel brukare som under året varit institutionsplacerade vuxna Andelen brukare som endast blivit utredda tenderar att hänga samman dels med förhållandet mellan antalet förhandsbedömningar och antalet utredningar samt även mellan hur omfattande förhandsbedömningar kommunen gör Visar på skillnaderna i respektive kommuns insatsval 42

23 Kategori per genus Vuxna: Medelkostnad män och kvinnor inom kategori 4 (totala kostnad för brukare som under året varit institutionsplacerade) Kungälv Gislaved Luleå Simrishamn Växjö Ulricehamn Orust Nyköping Säffle Lerum Kalmar Öckerö Ronneby Boden Vårgårda Vimmerby Varberg Älvsbyn Gotland Härryda Kristianstad Karlshamn Kumla Kramfors Laholm Olofström Hällefors Lysekil Östhammar Karlskoga Älvkarleby Diagrammet visar medelkostnaden per kön för de brukare som har kategori vuxna. Kommuner med få antal brukare i denna kategori kan erhålla medelkostnader som inte är representativa för helheten utan som beror på enskilda brukares behov. Syftet med diagrammet är att analysera huruvida längden eller kostnaden för insatserna skiljer sig åt mellan könen. Finns det olika arbetssätt relaterat till kön? Män Kvinnor 43 Öppenvård och kostnad per invånare 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 Korrelation mellan andel öppenvård och kostnad per invånare över 20 år Visar på att kommuner som har en större andel öppenvård har lägre kostnader Kommuner med en låg andel öppenvård bör utvärdera sitt utbud av öppenvårdsinsatser 0, GBG, Östra Göteborg GBG, Angered GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen GBG, Majorna-Linné GBG, AFH GBG, Lundby Boden GBG, Västra Göteborg Älvsbyn GBG, Örgryte-Härlanda Växjö Nyköping Luleå Gislaved GBG, Centrum Kalmar Kristianstad Simrishamn Karlshamn Öckerö Kungälv Örebro Orust Gotland Vårgårda Säffle Karlskoga Älvkarleby Varberg Lerum Ronneby Härryda Vimmerby Laholm Ulricehamn Lysekil Hällefors Olofström Kramfors Kumla Östhammar 0 Andel öppenvård Kostnad per invånare Linjär (Andel öppenvård) Linjär (Kostnad per invånare) 44

24 Jämförelsematris, totala kostnader inom vuxna relaterat till invånare över 20 år Invånare Kostnad vuxna per Förhandsbedömnin över 20 år invånare över 20 år g och utredning per Institution per Familjehem per Boende per Öppenvård per Öppen verksamhet Kostnad vuxna per invånare invånare invånare invånare invånare vuxna per invånare inv. (exkl. öppen vht) Medel GBG, Östra Göteborg GBG, Angered GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen GBG, Majorna-Linné GBG, AFH GBG, Lundby Boden GBG, Västra Göteborg Älvsbyn GBG, Örgryte-Härlanda Växjö Nyköping Luleå Gislaved GBG, Centrum Kalmar Kristianstad Simrishamn Karlshamn Öckerö Kungälv Örebro Orust Gotland Vårgårda Säffle Karlskoga Älvkarleby Varberg Lerum Ronneby Härryda Vimmerby Laholm Ulricehamn Lysekil Hällefors Olofström Kramfors Kumla Östhammar Sammanfattande analys för individ- och familjeomsorgen 46

25 Sammanfattande observationer för individ- och familjeomsorgen Barn, ungdom och familj Fortsatt hårt tryck på verksamheten Ingen nedgång i placeringar Viktigt med bra processer och kontinuitet Ökning av ensamkommande flyktingbarn Ekonomiskt bistånd Generellt bra resultat fr.a. för ungdomar Bra möjligheter att arbeta med långtidsberoendet Koppling till arbetsmarknadsåtgärder Vuxna missbrukare Boendeinsatser ökar i betydelse Potential till ökad andel öppenvård 47

26 Leva som andra från bidrag till självförsörjning Ekonomiskt bistånd per år Ekonomiskt bistånd Kronor År

27 Olofström Bruksort Många med invandrarbakgrund Olika nationaliteter Hög arbetslöshet När och varför? Personalsituationen Klienterna Kostnaderna

28 Hur gjorde vi? Studiebesök Metod Personal Uppsalamodellen Arbetslinjen Människors ansvar för sin försörjning

29 Målsättningar Att arbeta effektivare och stärka den enskilde Att förbättra arbetssituationen Att på 2 år minska kostnaderna Förutsättningar för oss Röd tråd genom organisationen Utbildning/handledning Rimlig arbetsbelastning

30 Grundvärderingar Den enskilde har möjligheter Bra bemötande Ekonomiskt bistånd är tänkt som ett TILLFÄLLIGT behov d v s ett undantag inte ett alternativ Klienten Klienten i centrum Ge klienten ansvar, ställa krav men inte villkora Arbeta med klienten inte åt Aktivitet inte passivitet Söka möjligheter inte hinder

31 Metod Täta gruppmöte Diskutera nya ärenden, domar etc. Sova på beslut Kollegialt stöd Metod Strukturerat arbetssätt Nära och närvarande ledarskap En väg in till AF via Arbetsmarknadsenheten

32 Arbetssätt FINSAM-projekt - Min väg - Ung möjlighet Resultat Under 2015 var det 14 hushåll på långvarigt bistånd Ungefär 40 hushåll per månad som får bistånd Under 2015 gjordes 878 ansökningar, 421 avslag och utbetalades knappt 2,9 miljoner kr Överklagningar

33 Orsak till bistånd Arbetslöshet Sjukskriven utan ersättning Glappet, mellan ersättningar Utmaningar Efter etableringen Sjukskrivna där de ej kan utreda om finns arbetsförmåga/ej berättigade till sjukersättning EKB Bostadsbrist

34 Hur blev det? Lägre kostnader, från 17 till 3 miljoner per år Stabil arbetsgrupp Ungefär klienter Strukturella förändringar Arbetstiden används till förändringsarbete i stället för ekonomisk beräkning Sammanslagning med flyktingenheten Gemensam enhet med den kommunala arbetsmarknadsenheten Social praktik

35 Öppna jämförelser 2015 Långvarigt ekonomiskt bistånd Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd Biståndsmotta gare i befolkningen Indikatorer Barn i familjer med ekonomiskt bistånd Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd Unga vuxna med ekonomiskt bistånd Kostnad per invånare för utbetalt EB, kr Låg inkomst Arbetslösa Arbetslösa utan ersättning Bakgrundsmått Låg Utrikes födda - Utrikes födda - utbildningsniv vistelse 0-5 år vistelse å år Unga vuxna år Kommun/Stadsdel Olofström 13,1 6,8 1,9 4,3 0,4 3, ,1 14,9 3,5 11,1 5,8 3,4 16,0 Blekinge län 30,8 20,1 4,3 8,0 2,4 8, ,4 13,6 3,6 9,2 4,7 3,3 15,4 Riket 36,4 23,8 4,4 7,3 2,7 7, ,3 11,6 3,9 9,1 5,4 4,0 15,3 Kostnad per brukare

36 Har kostnaderna flyttats? Arbetsmarknadsåtgärderna beräknas kosta ca 2,2 miljoner Sammanfattning Klienten är experten Eget ansvar Normalisering självständigt liv Jobba med det friska Rätt insats till rätt person

37 Frågor? Tack för oss!

38 Flyktingmottagande - uppföljning och planering Några exempel på projekt vi gör ute i kommunerna Pontus Fryk pontus.fryk@ensolution.se Agenda Bakgrund till Ensolutions projekt inom uppföljning och planering av flyktingverksamheten Kort beskrivning av några olika nyckelprojekt med exempel från kommuner Kostnad per brukare (KPB) flyktingfördjupning Processkartläggning Återsökningsmall Prognos Boendeanalys 2

39 Bakgrund Högt tryck i mottagandet under 2015 Många kommuner fick ta emot många fler än planerat Arbetsbelastningen i mottagandet blev väldigt hög Fokus på att släcka bränder (lösa boendesituationer) Hann inte med att göra ett så bra jobb som man ville Hann inte med kompetensutvecklingen (dessutom ofta uppdaterade/nya riktlinjer och direktiv) Personalomsättning och personalbrist Problem och frågeställningar hos kommunerna Hur kan vi få kontroll på kostnader och intäkter (inklusive ersättningar från Migrationsverket)? Hur kan vi kvalitetssäkra processer och minimera risker i hanteringen? Hur kan vi följa upp insatser och individer? Hur kan vi prognostisera och planera? 3 Bakgrund, forts Kärnkompetenser hos Ensolution Ensolution har länge arbetat med verksamhetsutveckling inom kommun och socialtjänst Vi är duktiga på bland annat kalkylering, processkartläggning, ledningssystem, kvalitetsprojekt, kundundersökningar, resursfördelning, budget och prognoser etc Vi har genomfört väldigt många kostnadskalkyleringsprojekt (KPB, KPE, KPP) och processkartläggningsprojekt (t ex ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9) Ensolution brinner för flyktingfrågan! En avgörande faktor bakom utvecklingen av dessa projekt är att våra medarbetare vill hjälpa till och göra skillnad i denna viktiga fråga Hur få kontroll och struktur snabbt? Fokusera på det viktigaste först kommunens ansvar, ensamkommande flyktingbarn Ta helhetsgrepp och få överblick Kartlägga nyckelprocesser Definiera och följa upp viktiga nyckeltal Prognosticera mottagandet kostnader, intäkter och insatser 4

40 Nu och framåt Generellt sett kraftigt minskat inflöde jämfört med hösten 2015 till följd av nationella och internationell åtgärder Migrationsverket prognosticerar mindre mottagande framåt Fortfarande ansträngd situation i kommunerna den flyktingrelaterade verksamheten är komplex och påverkar alla delar i kommunerna. Inom vissa delar kan det vara resurs-/platsbrist medan det minskade inflödet ger övertalighet/överkapacitet på andra ställen Dags att vidare analysera situationen, jobba med strukturer och strategier samt arbeta långsiktigt! Uppföljning, nulägesanalyser och prognoser ger bra underlag till hela verksamheten Ny ersättningsmodell för ensamkommande Den nya modellen för ersättning innebär stora intäktsbortfall för många kommuner. Bland annat kommer ersättningen för ensamkommande barn, enligt regeringens förslag, att sänkas från kr till kr per dygn fr.o.m. den 1 juli Det kan bli särskilt besvärligt för kommuner som sitter med långa avtal på HVB-hem. Den nya ersättningsmodellen innebär att det blir ännu viktigare än tidigare att ha kontroll på insatser, kostnader och intäkter. Detta underlättas avsevärt vid kontinuerligt arbete med KPB och prognoser 5 Förutsättningar för uppföljning av flyktingmottagandet Kostnad per brukare (KPB) inom individ- och familjeomsorgen (IFO) möjliggör omfattande och kvalitativ uppföljning av flyktingmottagandet Standardkalkylen innefattar kostnader, intäkter och insatser för de flyktingindivider som hanteras inom IFO, främst ensamkommande barn och ungdomar Tidigare har man i detta sammanhang oftast inte känt behov av att särskilja och redovisa denna verksamhet specifikt då den har varit förhållandevis begränsad och man har ofta antagit att den går mer eller mindre plus minus noll Nu är situationen helt annorlunda kostnaderna och intäkterna har ytterst stor påverkan på kommunerna. Insatsbehovet har pendlat mellan mycket stort och mindre i tvära kast Genom att lägga mer tid på KPB-kalkylen och göra en fördjupning avseende dessa individer får man goda förutsättningar för uppföljning Inte helt enkelt att hänföra kostnader och (framför allt) intäkter till insatserna och (framför allt) individerna Det beror på förutsättningarna i kommunen avseende hantering/registrering av intäkter, kostnader och insatser Det brukar gå att lösa information från Migrationsverket, de egna systemen, manuell statistik etc 6

41 Exempel på projekt inom ramarna för flyktingerbjudandet - KPB flyktingfördjupning Kostnads- och intäktsuppföljning av individer och insatser. En fördjupning mot flyktingindividerna enligt samma principer som vid kostnad per brukare (KPB) - Processkartläggning av återsökningsprocesserna och/eller mottagningsprocessen Kartläggning av de processer där kommunen har störst behov. I standardprojektet utförs en processkartläggningsdag på plats. Ensolution och kommunen beslutar tillsammans om vilka processer som prioriteras och på vilken detaljnivå kartläggningen genomförs - Mall för återsökning av medel Utveckling av en excelmall för återsökning av medel. I standardprojektet utvecklas en mall avseende ensamkommande flyktingbarn. Mallen kan också utformas så att den tillåter prognoser, dvs ersättningssummor framåt baserat på befintligt individunderlag. Den kan också utformas för att innefatta andra individer/områden (skola etc) - Prognoser och planering KPB-delen möjliggör prognoser av kostnader, intäkter och insatser som kan ligga till grund för strategiformulering, förbättringsarbete, planering, budget etc - Boendeanalys KPB-delen möjliggör analys av boende-/placeringssituationen i kommunen utifrån insatsbehov, kostnader/intäkter (och kvalitet). Här handlar det också om att planera för framtida behov och prognosticera olika scenarier 7 KPB flyktingfördjupning 8

42 KPB flyktingfördjupning Tidigare (generellt) ingen avgörande fråga i kommunerna förhållandevis små belopp som ofta hamnade runt plus minus noll. Nu mycket stora belopp för många med stor påverkan på kommunens verksamheter Viktigt med kontroll avseende både kostnader och intäkter Större intresse för denna uppföljning även inom KPB fr o m arbetet med utfall 2015 Komplement till KPB IFO eller fristående projekt Vi kodar och matchar flyktingindividernas ekonomi och insatser noggrant enligt samma metod som för övrig KPB Vi arbetar i dagsläget på en nationell jämförelse för alla som genomfört projektet för utfall Detta arbete fortsätter framåt för utfall 2016 osv Standardanalyser, bland annat: Konsumtion Brukarmix Insatsmix Insatser och enhetskostnader (med eller utan intäkter, och på olika detaljnivå, beroende på förutsättningarna) 9 Uppföljning av flyktingmottagande KPB ny (generell) insatslista 10

43 Övergripande konsumtion flyktinginsatser Exempel från kommun X Åldersgrupp Kostnad INV Antal invånare Kostnad/inv Antal brukare Kostnad/brukare Andel brukare % 0-6 år ,0% 7-12 år ,2% år ,2% år ,2% år ,2% Totalt ,4% Åldersintervallet år står för överlägset störst andel ensamkommande barn Som jämförelse är kostnaden/invånare i kommun Y kr/inv, och i kommun Z kr/inv. Kommun Y och Z är jämförbara kommuner i närområdet Det förekommer alltså stora variationer beroende på exempelvis kommuners storlek, antal mottagna flyktingindivider, individers insatsbehov och kommuners kostnadseffektivitet 11 Övergripande konsumtion flyktinginsatser Könsfördelad statistik kommun X Åldersgrupp Antal ytterfall INV Total brukarknuten kostnad INV Män Total brukarknuten kostnad INV Kvinnor Antal brukare INV Män Antal brukare INV Kvinnor Andel brukare % Män Andel brukare % Kvinnor 0-6 år ,4% 0,0% 7-12 år ,5% 1,1% år ,7% 8,6% år ,1% 0,4% år ,3% 0,0% Totalt ,0% 10,0% Bilden visar könsfördelad statistik samt kostnader per brukare Stor övervikt för pojkar/män 12

44 Insatsmix för ensamkommande Exempel från kommun X och kommun Y Kommun X % % % % Interna placeringar står för den absolut största kostnadsandelen i båda kommunerna Därefter följer extern placering Därefter följer interna och konsulentstödda familjehem % % Kommun Y Utredning flykting Internt familjehem asylsökande/ensamkommande Förhandsbedömning, asylsökande/ensamkommande/flykting Extern placering asylsökande/ensamkommande flyktingbarn Konsulentstött familjehem, asylsökande/ensamkommande/flykting Intern placering asylsökande/ensamkommande flyktingbarn 13 Boende och placeringsalternativ kostnader och antal brukare Exempel från kommun X Internt familjehem asylsökande/ensamkomman de Extern placering asylsökande/ensamkomman de flyktingbarn Konsulentstött familjehem, asylsökande/ensamkomman de/flykting Intern placering asylsökande/ensamkomman de flyktingbarn Kostnader Antal brukare Kostnader Antal brukare 0 14

45 Brukarmix samtliga flyktingbrukare (0-24 år) Exempel från kommun X Här inkluderas alla olika insatser som varje enskild brukare ackumulerat under året Ingen fullständig helårseffekt många kom till kommunen i sep-dec (2015) därav många brukare i de lägre intervallen 48 brukare hamnar inom ramen för vad vi benämner ytterfall (totala kostnader över 500 tkr/år) I de högre intervallen ligger främst brukare som haft omfattande insatser under större delen av året och-/eller brukare med dyra placeringskostnader 10 stycken brukare har kostnader över 1 Mkr under 2015, den dyraste ligger på 2,9 Mkr. Av dessa 10 brukare har alla utom 2 externa placeringar som största kostnadsdrivare 15 Insatskostnader och ersättningar helår 2015 Exempel från kommun X Insats Enhetskostnad Totalkostnad Volym Enhet Utredning ensamkommande flyktingbarn # utredningar Förhandsbedömning, asylsökande/ensamkommande/flykting # förhandsbedömningar Öppenvårdsinsats flykting # dagar med insatsen Kontaktperson, ensamkommande flyktingbarn 627 # dagar med insatsen Internt familjehem asylsökande/ensamkommande # dygn Extern placering asylsökande/ensamkommande flyktingbarn # dygn Konsulentstött familjehem, asylsökande/ensamkommande/flykting # dygn Intern placering asylsökande/ensamkommande flyktingbarn # dygn Totalkostnad # Totalkostnad Ersättning migrationsverket # Intäkt NETTO Ett totalt underskott på nästan 3,5 miljoner 16

46 Insatskostnader interna placeringar ensamkommande flyktingbarn Exempel från kommun X Insats Enhetskostnad Totalkostnad Volym Enhet Intern placering asylsökande/ensamkommande flyktingbarn, AAA # dygn Intern placering asylsökande/ensamkommande flyktingbarn, BBB # dygn Intern placering asylsökande/ensamkommande flyktingbarn, CCC # dygn Intern placering asylsökande/ensamkommande flyktingbarn, DDD # dygn Intern placering asylsökande/ensamkommande flyktingbarn, EEE # dygn Intern placering asylsökande/ensamkommande flyktingbarn, FFF # dygn Intern placering asylsökande/ensamkommande flyktingbarn, GGG # dygn Intern placering asylsökande/ensamkommande flyktingbarn, HHH # dygn Totalt Intern placering asylsökande/ensamkommande flyktingbarn # dygn Ersättningen ligger på kr vilket för 2015 blir kr, samtidigt ligger kostnaderna på kr vilket innebär ett underskott på kr Ersättningen efter 1 juli 2017 är föreslagen till kr vilket med antalet dygn ovan blir kr vilket innebär ett underskott på kr 17 Nedbrytning kostnader interna placeringar Exempel från kommun X Boenden AAA BBB CCC DDD EEE FFF GGG HHH III Administration (inkl. OH) Material- och varukostnader Övriga kostnader (inkl. lokaler, städ) Personalkostnader Övriga personalkostnader Totalt personalkostnader inkl övriga personalkostnader Personalkostnadernas %-andel av Totalsumman 66,3% 56,8% 68,0% 68,0% 49,4% 78,0% 56,2% 17,3% 77,5% Totalsumma Nedbrytning av de totala kostnaderna för varje boende Personalkostnaderna står för en stor del av kostnaderna, det är även stora skillnaderna mellan boendena där exempelvis personalkostnaderna för EEE står för drygt 49 % och på FFF för 78% (HHH är inte relevant i jämförelsen pga speciallösning) Detta går delvis att förklara utifrån individernas behov ( vårdtyngd ), men ofta handlar det framför allt om arbetsmiljö, organisation och effektivitet 18

47 Flyktinginsatser exklusive fördelade intäkter Exempel från kommun Y Insats Enhetskostnad Totalkostnad Volym Enhet Utredning, asylsökande/ensamkommande/flykting # utredningar Extern placering, asylsökande/ensamkommande/flykting, placeringskostnad Utbetald placeringskostnad Extern placering, asylsökande/ensamkommande/flykting, personaltid # dygn Medelkostnad, extern placering flykting # dygn Internt familjehem, asylsökande/ensamkommande/flykting, dygnskostnad # dygn Internt familjehem, asylsökande/ensamkommande/flykting, personaltid # dygn Medelkostnad, internt familjehem flykting # dygn Internt boende, asylsökande/ensamkommande/flykting, placeringskostnad # dygn Internt boende, asylsökande/ensamkommande/flykting, personaltid # dygn Intern placering HVB, asylsökande/ensamkommande/flykting, placeringskostnad # dygn Intern placering HVB, asylsökande/ensamkommande/flykting, personaltid # dygn Medelkostnad, intern placering flykting # dygn Kontaktperson/Kontaktfamilj INV, personaltid # dagar med insatsen Kontaktperson/Kontaktfamilj INV, insatskostnad # dagar med insatsen Medelkostnad kontaktperson/kontaktfamilj INV flykting # dagar med insatsen Utredning ekonomiskt bistånd, flykting # utredningar Återansökan/verkställighet ekonomiskt bistånd, flykting # antal månader med insatsen Utbetalning ekonomiskt bistånd, flykting Total utbetalning Alla intäkter från Migrationsverket är exkluderade 19 Flyktinginsatser inklusive fördelade intäkter Exempel från kommun Y Insats Enhetskostnad Totalkostnad Volym Enhet Utredning, asylsökande/ensamkommande/flykting # utredningar Extern placering, asylsökande/ensamkommande/flykting, placeringskostnad Nettokostnad (utgifter minus intäkt från Migrationsverket) Extern placering, asylsökande/ensamkommande/flykting, personaltid # dygn Internt familjehem, asylsökande/ensamkommande/flykting, dygnskostnad # dygn Internt familjehem, asylsökande/ensamkommande/flykting, personaltid # dygn Internt boende, asylsökande/ensamkommande/flykting, placeringskostnad # dygn Internt boende, asylsökande/ensamkommande/flykting, personaltid # dygn Intern placering HVB, asylsökande/ensamkommande/flykting, placeringskostnad # dygn Intern placering HVB, asylsökande/ensamkommande/flykting, personaltid # dygn Utredning ekonomiskt bistånd, flykting # utredningar Utbetalning ekonomiskt bistånd, flykting Total utbetalning Återansökan/verkställighet ekonomiskt bistånd, flykting # antal månader med insatsen Kontaktperson/Kontaktfamilj INV, personaltid # dagar med insatsen Kontaktperson/Kontaktfamilj INV, insatskostnad # dagar med insatsen Här är samtliga intäkter från Migrationsverket inkluderade och fördelade per insats I denna kommun är det tydligt att kostnaderna för flyktinginsatser varit lägre än intäkterna aktuellt år 20

48 Nedbrytning av enhetskostnad Exempel från kommun Z Intressant vid mer detaljerade jämförelser mellan interna enheter och mot andra kommuner Går att göra ännu mer ingående t ex nedbrytning på typ av tjänst Belyser vilka delkostnader som gör att enhetskostnaderna skiljer sig åt Möjliggör en djupare analys av orsakerna till kostnaderna Utgör ett bra underlag för utveckling 21 Projektets huvudsakliga nyttor KPB flyktingfördjupning Kostnadsuppföljning över tid på individnivå Kostnadsuppföljning över tid på insatsnivå Kontroll och överblick avseende kostnader, intäkter och insatser Underlag till flerdimensionella analyser Underlag till utvecklingsarbete (kostnadseffektivitet, kvalitet etc) avseende kostnader, intäkter och insatser Input till resursfördelningsmodeller Underlag till prognos-/budgetarbete 22

49 Processkartläggning av återsökningsprocesserna och/eller mottagningsprocessen 23 En bra nulägesanalys - kartläggning av nyckelprocesser Ensolution arbetar idag med processkartläggning i ett 60-tal kommuner, bland annat i samband med: Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Flyktingverksamhet Kvalitetsutvecklingsprojekt Organisationsgenomlysningar Ensolution kommer till kommunen och kartlägger processerna på plats tillsammans med processernas nyckelpersoner Kartläggningen sker i workshopform Vid behov genomförs kompletterande intervjuer I processerna kan man t ex länka till hemsidor (t ex Migrationsverket) och interna dokument och rutiner I processerna kan man definiera samverkan mellan olika delprocesser, roller och aktiviteter Processmodellen levereras antingen genom befintliga system eller som en klickbar fristående HTMLmodell

50 Processkartläggning flykting Exempel på huvudprocesskarta Flyktingprocesser 25 Processkartläggning flykting Exempel på huvudprocesskarta Återsökningar asylsökande 26

51 Processkartläggning flykting Exempel på delprocess Sök ersättning för boendeplats, ensamkommande 27 Processkartläggning flykting Exempel på huvudprocesskarta Ge stöd till ensamkommande flyktingbarn 28

52 Processkartläggning flykting Exempel på (del av) delprocess Utredning ensamkommande 29 Processkartläggning flykting Exempel på (del av) delprocess Anvisningsprocessen ensamkommande asyl 30

53 Projektets huvudsakliga nyttor Processkartläggning av återsökningsprocesserna och/eller mottagningsprocessen Kartläggningen ger snabbt en god överblick över roller, aktiviteter och samband Skapar samsyn, förståelse och tydlighet kring nyckelprocesser Bidrar till att undvika personberoende i roller/aktiviteter/processer Skapar kontroll och exponerar möjliga kvalitetsbrister Stödjer arbetet med att identifiera och minimera risker och utforma egenkontroller Underlättar kontinuerlig och givande kommunikation och samverkan mellan funktioner/enheter (många aha-upplevelser ) Mycket givande med processkartläggning inom just flyktingverksamheten där många nya situationer uppstått som kräver nya typer av samverkan och kommunikation Underlag till utvecklingsarbete 31 Återsökningsmall 32

54 Hur och hur mycket kan vi återsöka? bakåt och framåt Mall för återsökningar för ensamkommande barn Går att ta med övriga individer/områden (t ex skola) Enkel och snabb registrering av individer Rapportdel som räknar fram automatiska och återsökningsbara ersättningar Kan återsöka framåt för att prognosticera intäkter Överblick och kontroll utan särskilt mycket jobb Uppföljning av flyktingmottagande Excelmall återsökning 34

55 Uppföljning av flyktingmottagande Excelmall återsökning 35 Projektets huvudsakliga nyttor Mall för återsökning av medel Överblick, struktur och kontroll avseende återsökningar och utbetalningar Förenkling och standardisering av arbetet med återsökningar Bra stöd till de återsökningsansvariga Tydlig registrering av alla individer Undvika personberoende Input till prognoser/budget (möjlighet att återsöka framåt ) Input till resursfördelningsmodeller (tydliggör möjliga återsökningar per enhet etc) 36

56 Prognos 37 Hur blir det framåt? Då framtiden bygger på kommande politiska beslut, och ageranden i världen, EU och Sverige, är den svår att förutspå Den stora flyktingkrisen är inte förbi men begränsningar/kontrollåtgärder på internationell och nationell nivå minskar (just nu iaf) mottagandet kraftigt, så även i Sverige Färre asylsökande når Sverige, men stora utmaningar för samhället kvarstår Drygt asylsökande under 2015 varav ca ensamkommande barn Det kommer att bli mycket färre under 2016 och förmodligen även under FNs flyktingorgan UNHCR har skrivit ner sina prognoser avseende flyktingströmmar till EU kraftigt. Samtidigt sker det mycket i Europa som gör det svårt att avgöra hur många som kommer till Sverige. Migrationsverkets prognos från juli månad hamnar på mellan och asylsökande För 2016 har Migrationsverket i slutet av juli ett planeringsantagande på personer varav 3000 är ensamkommande barn (nästa prognos 25/10) I prognosen för 2017 har de ett planeringsscenario på asylsökande varav 4500 är ensamkommande barn (nästa prognos 25/10)

57 Hur blir det framåt? forts Trots minskat mottagande kvarstår stora utmaningar för samhället boenden, sysselsättning, integration Det som skedde hösten/vintern 2015/2016 kommer påverka kommunerna många år framåt Migrationsverket har ca personer inskrivna, varav ca väntar på ett beslut i sitt asylärende, och de behöver sina dagliga behov tillgodosedda under tiden som deras asylärenden prövas Det finns kostnader, intäkter och insatser förknippade med de som får stanna, de som måste återvända, och de som överklagar beslut Ny ersättningsmodell för ensamkommande Den nya modellen för ersättning innebär stora intäktsbortfall för många kommuner. Bland annat kommer ersättningen för ensamkommande barn, enligt regeringens förslag, att sänkas från kr till kr per dygn fr.o.m. den 1 juli Det kan bli särskilt besvärligt för kommuner som sitter med långa kontrakt på HVB-hem. Den nya ersättningsmodellen innebär således att det blir oerhört viktigt att ha kontroll på insatser, kostnader och intäkter. Detta underlättas avsevärt vid kontinuerligt arbete med prognoser. En kvalificerad gissning är bättre än ingenting Det är viktigt att försöka tänka framåt och planera utifrån olika scenarier, även om det är osäkert och svårt Med hjälp av kostnad per brukare och återsökningsmallen samt mottagningsprognoser från migrationsverket etc kan vi göra scenarioanalyser och prognoser Hur ser det ut idag och hur kommer utvecklingen se ut framåt avseende kostnader, intäkter och insatser? Vilka kostnader och intäkter får vi framåt? Vilken insatsmix kommer krävas framåt och vilka blir konsekvenserna av det? Kommer flyktingindividerna stanna i kommunen? Hur kommer ekonomiskt bistånd påverkas om individer inte kommer i sysselsättning efter etableringsperioden? Behov av personal-/kompetensförsörjning hos kommunen (socionomer etc)? Vilka behov finns i samband med integrationsarbetet arbete/sysselsättning, aktiviteter etc? Hur ska vi göra med boenden (HVB och sedan egna boenden) och övrig infrastruktur? Vilka övriga samhällsfunktioner kommer behöva utvecklas och hur?

58 Tillvägagångssätt Utgå från befintligt resultat från KPB avseende kostnader, intäkter och insatser Segmentera utifrån behov och organisation: ensamkommande, vuxna arbetsföra, vuxna ej arbetsföra, asylsökande, uppehållstillstånd, ålder, kön osv Fundera på om övriga verksamheter (skola etc) ska inkluderas i prognosen Utgå från befintligt individunderlag och gör prognoser med lägsta nivå, medelnivå och högsta nivå Väg in Migrationsverkets prognoser Väg in information från exempelvis SCB, SKL och Arbetsförmedlingen Väg in lagändringar, ny praxis och nya ersättningsmodeller etc Stäm av mot olika förutsättningar (intervjuer, diskussionsgrupper etc): boendesituationen/bostadsbeståndet i kommunen, övrig demografi och utveckling, sysselsättning (kan vara en god idé för kommunen att ta det egna händer och inte förlita sig helt på Arbetsförmedlingen) etc Lokala antaganden (intervjuer, diskussionsgrupper etc): insatsmixen framåt; hur många flyttar in och ut ur kommunen, hur många går från etableringsinsats till försörjningsstöd etc Hur blir ekonomin och behoven utifrån de olika scenarierna? Stäm av mot strategi, mål och politiska ambitioner i kommunen Hur behöver vi agera utifrån prognosen gör handlingsplan Uppdatera prognosen löpande Kort sagt Omvärldsanalys: Vilka externa faktorer har kommunen att förhålla sig till och hur kommer det påverka behovet framöver? Vilken lagstiftning har man att förhålla sig till kring flyktingmottagande? Nulägesanalys (KPB): Hur ser det ut inom kommunen gällande mål, strategier, insatser och behov? Hur ser brukarmixen av flyktingar ut idag? Vilka insatser är aktuella för flyktingar? Hur stor andel utgörs av externa placeringar? Analys av påverkansfaktorer: Vilka olika (interna/externa) faktorer påverkar det framtida behovet och på vilket sätt? Hur ser andra organisationers prognoser för flyktingmottagandet ut? Hur ser riktlinjerna från Migrationsverket ut när det gäller ersättningssystem? Vilka förändringar kan vara aktuella vad gäller ersättningssystemet och vad kan det komma att innebära? Vilka strategier kan kommunen arbeta utifrån gällande insatsmixen, exempelvis externa placeringar i relation till verksamhet i egen regi? Prognos/Scenario: Utifrån ovanstående faktorer görs en prognos av framtida resursbehov och kostnader. Handlingsplan: Vad behöver förändras för att möta framtidens behov? Vilka åtgärder behöver göras och när?

59 Exempel på resultat Kostnadsutveckling flyktingverksamheten i kommun X I denna prognos ingår insatserna: Utredning ensamkommande, Extern placering, Konsultentstött familjehem, Internt familjehem, Intern placering HVB, Intern öppenvård, Försörjningsstöd, Integrationssamordnare, Grundskola, Gymnasieskola, Vuxenutbildning grundskola, Vuxenutbildning gymnasium, SFI Inflödet och behoven är svårt att påverka Det går ofta att arbeta med balansen mellan interna och externa placeringslösningar, vilket har stor påverkan på kostnaderna Det går att arbeta med boendeutbudet i övrigt Det går att arbeta med kostnadseffektivisering, förebyggande insatser, handläggning försörjningsstöd, arbetsmarknadsåtgärder etc I nästa steg kan man lägga på intäkterna på individ- och/eller insatsnivå (beroende på kommunens förutsättningar) Projektets huvudsakliga nyttor Prognoser Framförhållning avseende behov och kapacitet Bättre kontroll avseende framtida kostnader och intäkter Samsyn kring planering och påverkansfaktorer Ökad möjlighet att påverka utvecklingen Förankrad planering och budget Välgrundad strategiformulering Skarpare utvecklingsarbete Input till resursfördelningsmodeller 44

60 Boendeanalys Ett exempel från kommun U 45 Bakgrund och syften Kommun U hade ett mycket stort mottagande av ensamkommande barn och ungdomar sommaren/hösten 2015 De interna placeringsmöjligheterna tog slut och man beslutade att bygga ett nytt internt HVB-boende Förhandlingarna och planeringen drog ut på tiden och när platserna stod klara strax efter årsskiftet 2015/2016 hade inflödet redan börjat minska Under våren 2016 skedde en kraftfull inbromsning i inflödet och man stod plötsligt med stor överkapacitet Samtidigt hade man dålig kontroll över hur mycket kommunens olika boenden kostade, vilket skick de befann sig i, hur verksamheterna fungerade, samt individernas behov nu och framåt Huvudsyftet med projektet var således att göra en ekonomisk genomlysning av de interna HVB-boendena för ensamkommande Dessutom ville man komma fram till en lämplig total boendelösning framåt utifrån befintliga och framtida behov Dessutom ville man undersöka de olika boendenas status avseende arbets- och boendemiljö, organisation och kvalitet 46

61 Metod och projektupplägg Genomförande av kostnad per brukare inom individ- och familjeomsorgen (IFO) Inom hela IFO för att kunna fördela övergripande kostnader korrekt Beräkna totala kostnader och enhetskostnader för de aktuella boendena Bryta ner kostnader i nyckelgrupperna personal, lokalhyror, etc Lägga på intäkter på de olika insatserna för att få fram nettokostnader Stämma av boendenas förutsättningar avseende avtal etc Analys av den totala boendesituationen i kommunen Vilka alternativ finns internt? Finns det bra externa alternativ? Vilka behov finns? Är rätt individer på rätt plats? Bör man/kan man flytta individer? Framtagning av nationellt KPB-snitt för interna HVB-hem gällande ensamkommande Möjlighet att nyansera kalkylen och göra jämförelser med ett strategiskt urval av jämförbara kommuner Semistrukturerade intervjuer med nyckelaktörer Respondenterna valdes med syfte att: få med representanter från både socialförvaltningen/myndighetssidan och utförarverksamheten/boendena innefatta personer från samtliga organisatoriska nivåer Innefatta personer som arbetat under relevant tidsperiod och kopplat till de olika verksamheterna Prognos Prognosticera framtida behov av platser 47 Kostnadsfördelning interna HVB-boenden och extern jämförelse Kostnadsstruktur enhetskostnad Enhetskostnad/Kostnadsslag boende U boende Y boende X KPB-Snitt 2015 Boende Z (enbart 2016) Övrigt Personalkostnader OH kostnad Lokalhyror Livsmedel Boende Samtliga boenden (X, Y, Z) ligger rejält över KPB-snittet i dygnskostnad, vilket framför allt beror på förhållandevis höga personalkostnader Boende u är inte jämförbart 48

62 Resultat boende X boende Y Boende Z boende U* Belagda platser (Årsplatser) 75 % (6,73) 78% (9,33) 50% Flexibel Maximal kapacitet (Platser) Flexibel Antal rum Flexibel Hyresvillkor Privat hyresvärd Långvarigt avtal Långvarigt avtal Hyreslägenhet Kostnad per dygn Intäkt Resultat (upskattade kostnader 2016) *Utslussningslägenheter, med möjlighet till utnyttjande efter behov Med anledning av nettokostnader, outnyttjade platser, minskat mottagande framåt enligt prognos, nuvarande och framtida insatsbehov, lokalernas skick, organisation och arbetsmiljö, insatskvalitet, avtal som inte går att säga upp m.m så gjordes den sammanvägda bedömningen tillsammans med kommunen att boende X bör läggas ned. Via intervjuer kom även flertal mjuka organisatoriska komplikationer fram: Organisation, mål och uppföljning: Organisation och ledning är otydligt och det saknas genomtänkta och effektiva rutiner och nyckeltal för processer, målbeskrivning och uppföljning Kommunikation: Kommunikationen mellan socialförvaltning/biståndshandläggare och HVB-boenden är bristfällig, man måste lyssna till varandra och komma fram till en förståelse för varandras verksamheter Samverkan: Samarbetet mellan socialförvaltning/biståndshandläggare och HVB-boenden måste förbättras, man måste utforma processer och rutiner för ett ömsesidigt och systematiskt samarbete Återsökningar: Återsökningsprocessen är beroende av en person och bör dokumenteras och standardiseras. Dessutom behöver tid avsättas för att återsökningarna ska kunna genomföras ordentlig 49 Projektets huvudsakliga nyttor Boendeanalys Bra nulägeskontroll avseende kostnader, intäkter, behov och insatser Tydlighet kring boendetyper, boendestrukturer och brukare Tydlighet kring organisatoriska aspekter som styrning och ledning Uppskattning av platsbehov framåt Uppskattning av boenderelaterade kostnader och intäkter framåt Bra underlag till åtgärdsplaner avseende boendeutbudet Goda möjligheter att gå vidare och jobba med utvecklingsarbete avseende organisation och ledning Goda möjligheter att gå vidare och undersöka relaterade risker och kvalitetsaspekter som upplevd kvalitet hos brukare och personal och säkerhetsrutiner etc 50

63 Tack för mig! FRÅGOR? Pontus Fryk Regionchef Stockholm Blasieholmsgatan 2A Stockholm Sverige Tel

64 IBIC/KSI och resursfördelning inom individ- och familjeomsorgen. Går det att kombinera? Andreas Johansson Innehåll Vad är IBIC/KSI? För- och nackdelar Hur skulle IBIC/KSI kunna användas i praktiken? Bedömningar och resurser Resursfördelning med nivåer och utfall som princip 2