Reviderad version av bilaga till Strategisk Plan och Budget (SPB) SAN 2018/32

Transkript

1 Reviderad version av bilaga till Strategisk Plan och Budget (SPB) SAN 2018/32 Följande underlag skickades den 9 maj 2018, som bilaga till beslutet om SPB I det här fallet skickas underlaget med i ärendet Detaljbudget 2019, SAN 2018/298, för att tydliggöra bakgrund och kostnadsjämförelser. Underlaget är reviderat utifrån nya jämförelsetal för Bakgrund Nämnden lämnade verksamhetsåret 2016 med ett överskott på 19 mnkr för att året därefter göra ett underskott på motsvarande belopp. Den främsta anledningen till båda årens resultat går att härleda främst från intäktsnivåerna från Migrationsverket som mellan åren förändrades med -40 miljoner kronor. Intäktsminskningen skedde både till följd av förändrade och lägre ersättningsnivåer och till följd av minskande volymer. År 2017 ökade också nämndens kostnader för placeringar inom Barn & Unga samtidigt som det skedde en volymökning inom boendestöd. Nämnden vidtog därför omfattande åtgärder och genomförde omställningsarbeten för att anpassa verksamheten efter nya behovsnivåer och nå en budget i balans 2017 men det visade sig inte tillräckligt då kvarvarande kostnader för lokaler och personal inte kunde ge full effekt under innevarande år. I samband med arbetet med budget i detalj för 2018 aviserade nämnden även ett stort förväntat framtida underskott i förhållande till kommunbidraget. De främsta orsakerna var de samma, det vill säga fortsatt kraftigt minskade intäkter från Migrationsverket med motsvarande ytterligare -40 mnkr, ökande kostnader för placeringar av barn och unga samt volymökningar inom boendestöd. Nämndens budget för 2018 innehöll därför ett ofinansierat underskott på -18,9 mnkr. Trots fortsatta neddragningar och omfattande besparande åtgärder under året på 20,6 miljoner kronor, motsvarande nästan 10 procent av nämndens bruttokostnad, visar helårsprognosen för 2018 på -21,6 mnkr. I Strategiskt plan och budget aviserade nämnden även ett fortsatt förväntat underskott för 2019 på -20 mnkr. Detta resulterade i en ramförstärkning på 10 mnkr. Förvaltningen har därefter arbetat vidare med ytterligare besparande åtgärder för att kunna lägga en budget i balans för 2019 men då de statliga intäkterna fortsätter minska samtidigt som behoven av våra insatser ökar kommer nämnden inte att klara sitt nuvarande uppdrag inom tilldelad budgetram.

2 Ekonomisk utveckling Budget 2018 Budget 2019 Intäkter Kostnader Nettokostnad Budgetram * * ** Ofinansierat underskott *Budgetväxling Daglig verksamhet och Kommunal psykiatri, ,6 mnkr och mnkr. ** Budgetväxling Boendestöd, ,8 mnkr. Tabellen nedan visar nettokostnadsutvecklingen per verksamhetsinriktning (oavsett organisation) och beskriver tillsammans med kommentarerna utvecklingen över tid Verksamhetsinriktningar Nettokst Nettokst Nettokst Nettokst Budget Barn och unga (Inkl. öppenvård, famhem, Varav placeringskst Vuxenenheten (Inkl. öppenvård) Varav placeringskst Ekonomienheten Varav försörjningsstöd (Inkl. Flykting) AME (Inkl. Daglig verksamhet) Boendeenheten Flykting (Exkl. försörjningsstöd, sociala boenden) Varav EKB

3 Kommentarer Barn och unga Barn och unga visar en kostnadsökning på 8 mnkr varav 7 för placeringskostnader. Dygnskostnaden, antalet dygn per placering och komplexiteten i placeringarna har ökat. Vi har även dyrare kostnader för placeringar av yngre barn i familjehem eftersom ersättningar för förlorad arbetsinkomst betalats ut. Resterande kostnadsökning orsakades av nationell brist på socionomer som föranledde köp av konsulttjänster och löneökningar inom verksamheten. Ekonomienheten Redovisningen av sociala boenden har flyttats från området för ledning till ekonomiskt bistånd. Dessa kontrakt innebär en kostnad eftersom förvaltningen inte haft kostnadstäckning för dyra boendelösningar. Kostnadsökningen för försörjningsstöd innefattar 4,5 mnkr i övervältringskostnader från staten för personer i etableringen som på grund av långa handläggningstider hos andra myndigheter behöver få sin försörjning från socialnämnden. Arbetsmarknadsenheten Under 2014 togs delar av daglig verksamhet över från Vård och omsorg samband. En medveten satsning på arbetsmarknadsinsatser för personer med ekonomiskt bistånd har bidragit till förhållandevis låga kostnader för försörjningsstöd under perioden. Under 2018 har införandet av e-handläggning av försörjningsstöd tillsammans med ett nytt arbetssätt på arbetsmarknadsenheten med inriktningen fler till egen försörjning påbörjats. Översyn av arbetssätt, insatser och personella resurser utifrån målgruppens behov av stöd för att komma i arbete har inneburit minskad ramtilldelning för verksamheten. Boendeenheten Under 2014 togs kommunal psykiatri över från Vård och Omsorg. Under 2016 togs även boendestöd för personer i målgruppen år med psykisk funktionsnedsättning och missbruksproblematik över. Antalet personer som behöver insatsen har ökat sedan övertagandet och ytterligare en boendestödsgrupp har startat för att täcka behovet. Viss del av kostnadsökningen täcks av målgruppspengar men med en fördröjning på två år. Dessutom har förvaltningen från hösten 2017 tagit över personstöd ungdom (f.d. VOSA-Vip) i egen regi med syfte att ersätta och förkorta externa HVB-placeringar av barn och unga. Flykting/integration Från och med 2016 redovisas området integration i Social & Arbetsmarknads totala resultat. Under tidigare år har intäkter och kostnader från dessa verksamheter redovisats separat och överskott satts av i balansräkning. Utgående balans sista året 2015 var 30,9 mnkr. Under flyktingströmmarna 2015 byggde förvaltningen upp verksamhet för nyanlända och ensamkommande barn och unga. Ersättningarna från Migrationsverket var höga i förhållande till kostnaderna 2016 och förvaltningen gjorde ett överskott på denna verksamhet med 26 mnkr. Förvaltningens totala överskott detta år blev 19,5 mnkr. Under 2017 minskade ersättningsnivåerna samtidigt som förvaltningen beslutade att låta åldersupphöjda bo kvar i kommunen under prövningstiden, utan statlig ersättning. Antal ensamkommande i nämndens

4 vård minskade under 2017, framförallt under hösten och då påbörjades nedläggning av HVBboenden och varsel för personal. Lättnader i lagkrav möjliggjorde också omställning från HVB till stödboende en betydligt mindre resurskrävande boendeform. Förvaltningen stod dock med kvarvarande kostnader för personal och lokaler under en omställningsperiod. För 2018 innebar det kostnader första halvåret för övertalig personal och hyreskostnader under kontraktstiden. För ökad kostnadseffektivitet så har lediga platser på våra boenden ställts till förfogande för övriga verksamheter. Kostnadsbild i jämförelse med andra Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada Individ- och familjeomsorg Nettokostnadsavvikelse beskriver skillnaden mellan faktisk nettokostnad och vad kostnaderna borde vara för en kommun som Lidköping i jämförelse med andra. Kostnaderna för Ifoverksamheten har under åren varit lägre än förväntat för en kommun som Lidköping. Lidköping har under åren även en lägre nettokostnad per invånare än snittet för både riket och jämförbara kommuner. I nettokostnader för individ- och familjeomsorg ingår inte arbetsmarknadsinsatser, daglig verksamhet, integration och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Barn- och ungdomsvård (exkl. ensamkommande/ekb) För hela barn- och ungdomsvården är kostnaden under åren , lägre än riket men något högre än för jämförbara kommuner. För 2017 ökar kostnaderna i samtliga kommungrupper men något mer i Lidköping, vilket ger en högre snittkostnad än både riket och jämförbara kommuner. Även de öppna insatserna ligger för 2017 högre än både riket och jämförbara kommuner. När det gäller placering på HVB har vi för 2016 högre snittkostnad per vårddygn än både jämförbara kommuner och riket. Däremot är totala kostnaden för HVB-vården 2016 lägre, beroende på en lägre andel placerade barn och unga. År 2017 ökar kostnaderna för HVBvården och hamnar i nivå med snittet för riket och betydligt över snittet för jämförbara kommuner. För familjehemsvård är den totala kostnaden lägre än jämförbara kommuner och betydligt lägre än riket. Ekonomiskt bistånd För ekonomiskt bistånd är nettokostnaden per invånare klart lägre än riket och jämförbara kommuner för samtliga år mellan Anledning är dels lägre andel bidragshushåll relaterat till invånare och lägre nivåer på utbetalt bistånd per hushåll. Även bidragstidens längd har varit kortare än jämförbara kommuner och riket.

5 Familjerätt För familjerätt och familjerådgivning är nettokostnaden per invånare under åren lägre än jämförbara kommuner och riket sedan Försäljning av verksamhet till andra kommuner är en förklarande faktor till de minskande kostnaderna. Missbruks- och beroendevård När det gäller missbruksvården är nettokostnaden per invånare under åren betydligt lägre än både riket och jämförbara kommuner med undantag för året 2015 när antal dygn i tvångsvård (lagen om vård av missbrukare LVM) ökade eftersom dessa vårdplatser är dyrare än vård enligt socialtjänstlagen. Övrig vuxenvård Kostnader för övrig vuxenvård är även den lägre än jämförbara kommuner för åren och lägre än riket. I kostnader för övrig vuxenvård innefattas kostnader för insatser till vuxna som inte är relaterade till eget missbruk och/eller beroende eller insatser till personer med psykiska funktionshinder. Under övrig vuxenvård ingår bland annat anhörigstöd, våld i nära relation, stöd i föräldraroll och spelberoende, även bidrag till organisationer och föreningar, budget- och skuldrådgivning, sociala kontrakt och kontaktpersoner ingår. Arbetsmarknadsinsatser Kostnaderna per invånare för arbetsmarknadsinsatser har ökat mellan åren med över 13 procent. Kostnaden för 2016 är något lägre än jämförbara kommuner men högre än riket. År 2017 minskar kostnaderna till en nivå som är lägre än både jämförbara kommuner och riket. Kostnad per brukare, KPB Kostnad per brukare ger en heltäckande och detaljerad nulägesbild av aktuell verksamhets alla kostnader och insatser, samt vilka nivåer verksamheten ligger på avseende kostnader och insatsvolymer i en objektiv och systematisk jämförelse med liknande verksamheter. Resultatet utgör en mycket god grund för kostnadseffektivisering, strategiska beslut, verksamhetsutveckling, prognoser och långsiktig planering. En genomlysning av samtliga verksamheter inom Social & Arbetsmarknad för verksamhetsår 2016 och 2017 är gjord. Nedan visas en sammanfattning på en övergripande nivå. Övergripande individ- och familjeomsorg Lidköping har låg andel brukare med stöd och insatser i förhållande till sin befolkning. Medelkostnad per invånare för 0-19 år ligger lågt i jämförelse; medelkostnad för dem över 20 år ligger mycket lågt i jämförelse. Barn, ungdom och familj Från en låg brukarandel och snittkostnad per brukare för Barn, ungdom och familj har kostnaderna per brukare och per invånare ökat under Medelkostnaden per dygn för

6 extern placering HVB/SiS för Barn, ungdom och familj har minskat, om än från en hög nivå. Volymerna har däremot ökat. Detta beror framförallt på längre placeringstider. Medelkostnad per utredning ligger strax under snittet i jämförelse med andra. Missbruks- och beroendevård Totalt minskade kostnader och mycket lägre snittkostnad per brukare än KPB-snittet för vuxna missbrukare. Låg utredningskostnad för vuxna missbrukare. Minskande och låg kostnadsandel för extern placering HVB/SiS för vuxna missbrukare i jämförelse med andra. Ekonomiskt bistånd Kostnad per invånare för utbetalningen av ekonomiskt bistånd ligger mycket lågt i jämförelse med andra. Andelen invånare med utbetalt försörjningsstöd är lägre i Lidköping än KPBsnittet för alla åldersgrupper, dock något högre för åldersgrupp år men under snittet. Låg andel ytterfallshushåll (hushåll med riktigt höga kostnader) jämfört med KPB-snittet. Utredningskostnaden per invånare är låg i jämförelse med andra kommuner. Arbetsmarknadsinsatser Kostnader för Arbetsmarknadsenheten ligger i mitten i jämförelser med andra kommuner men är svårbedömd då kommunerna organiserar dessa verksamheter på olika sätt. Övrigt Under 2018 har dessutom fördjupade genomlysningar genomförts inom barn- och unga där en handlingsplan är framtagen för att minska och förkorta behovet av externa placeringar. Inom Arbetsmarknadsenheten är en konsekvensanalys framtagen utifrån tre olika målgruppsscenarion. Slutsats Förvaltningen har under drygt ett års tid på ett strukturerat sätt anpassat, effektiviserat och utvecklat hela verksamheten. Kostnadsanalyser i jämförelser med andra visar att verksamheten är kostnadseffektiv. I relation till detta visar nationell omvärldsanalys ett ökat behov av insatser inom nämndens ansvarsområde de kommande åren.