Konferens. Kostnad Per Brukare Funktionsnedsättning Äldreomsorg. Presentationsmaterial från seminarier i Göteborg 25 oktober 2016

Transkript

1 Konferens Kostnad Per Brukare Funktionsnedsättning Äldreomsorg Presentationsmaterial från seminarier i Göteborg 25 oktober 2016 Nationell jämförelse och redovisning av 2015 års resultat för Kostnad per brukare. Andreas Johansson, Ensolution KPB som grund i budgetprocessen på strategisk nivå. Carita Brovall, Ulricehamns kommun Att vända en negativ spiral. Ingrid Holmgren och Ann-Louise Eriksson, Hällefors kommun Kostnadsanalys särskilt boende. Karin Lundgren, Ensolution Vårdtyngd och enhetskostnader; hänger de samman? Jonas Birgersson, Ensolution Ensolution AB, Tel

2 Roadshow 2016 Kostnad per brukare Presentation av KPB-jämförelsen utfall 2015 Äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Andreas Johansson Program Äldreomsorg och funktionshinder Roadshow Registrering och kaffe Nationell jämförelse och redovisning av 2015 års resultat för Kostnad per brukare Bensträckare KPB som grund i budgetprocessen på strategisk nivå. Carita Brovall, Tf Kommunchef i Ulricehamns kommun Lunch Workshop: Hur arbetar kommunen med resultatet från KPB? Vårdtyngd och enhetskostnader; hänger de samman? Jonas Birgersson från Ensolution Kaffe och bensträckare Att vända en negativ spiral. Ingrid Holmgren, Socialchef och Ann-Louise Eriksson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska från Hällefors kommun Genomlysning och av kostnader inom särskilt boende. Karin Lundgren, Ensolution Avslutning med mingel 2

3 Sammanfattning fördelning av resurser per område Utfall 2015 Roadshow 2016 Omkring 36,3 miljarder kronor totalt inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning i KPB sammanställningen Ökande andel för LSS av totalen (2014: ORB 34 %, SÄB 37 %, ÖPP 1%, LSS 28%) 3 Observationer under året Utfall 2015 Roadshow 2016 Åldrande befolkning påverkar behovet generellt Behov av särskilt boende platser svårigheter att verkställa i vissa kommuner Stimulansbidrag påverkar resurs- och kostnadsläget inom särskilt boende Myndighetsutövning i förändring Kritik mot utförande i annan regi - behov av strukturerad uppföljning Behov av bättre samordning mellan kommun och hälso- och sjukvård - fortsatta problem med vårdkedjan Kostnader för personer med funktionsnedsättning enligt LSS fortsätter öka Antalet insatser till personer under 65 år ökar inom SoL Flertalet kommuner har behov av att förbättra sin ekonomi framåt 4

4 Analysmodell KPB Roadshow Äldreomsorg 6

5 Brukarmixanalys SoL Ytterfall enligt SoL = insatskostnad >600 tkr/år Roadshow 2016 Högsta: 31,7 procent Lägsta: 5,2 procent 7 Hemtjänst Medelkostnad per beviljad timme och ytterfall, utfall 2015 Kommun/stadsdel Enhetskostnad Ytterfall % Kommun/stadsdel Enhetskostnad Ytterfall % Medel 460 Medel 460 Oskarshamn 339 1,75 Båstad 454 ** Laholm 345 2,34 Forshaga 458 4,79 Växjö 351 1,62 Vansbro 460 2,62 Hässleholm 358 2,39 GBG, Västra Hisingen 460 2,83 Nynäshamn 359 1,86 Kungälv 460 3,89 Övertorneå 362 2,27 Kungsbacka 466 6,17 Öckerö 371 ** Luleå 466 2,05 Örebro 386 5,97 GBG, Östra Göteborg 469 2,90 Kalmar 395 3,34 Kramfors 480 2,86 Varberg 397 2,14 Karlskoga 482 4,15 GBG, Örgryte-Härlanda 400 2,21 Karlstad 483 1,86 Ronneby 401 2,28 Östhammar 487 1,92 Simrishamn 401 1,29 Hällefors 488 3,48 Älvkarleby 408 2,93 Tierp 492 1,77 Härryda 419 0,95 Ljusdal 495 1,10 GBG, Centrum 423 1,99 Lerum 496 4,35 GBG, AFH 424 2,13 Karlshamn 496 2,67 Karlskrona 427 2,58 Lysekil 503 4,38 Nybro 429 1,43 Gällivare 519 4,98 Gotland 430 4,09 Boden 535 2,14 Bjuv 433 1,84 Säffle 539 2,93 GBG, Majorna-Linné 433 1,72 Ludvika 543 1,41 GBG, Norra Hisingen 434 2,48 Ulricehamn 560 1,39 GBG, Göteborg, totalt 434 2,24 Östersund 567 3,71 Eslöv 438 1,19 Vimmerby 574 2,44 GBG, Lundby 440 2,68 Ockelbo 580 3,20 GBG, Angered 441 1,83 Gislaved 582 0,48 Högsby 441 1,54 Pajala 583 4,14 Alvesta 444 1,78 Mullsjö 589 1,37 Mellerud 445 1,57 Leksand 651 2,82 Olofström 445 1,42 Kristianstad 650* 2,85 GBG, Västra Göteborg 449 1,61 Kumla 549* 2,46 *Kan ej redovisa beviljad tid, är utförd tid **Saknas info om ytterfall Stor variation i medelkostnad per beviljad timme hemtjänst mellan kommunerna från 339 till 651 kronor per timme KPB-medel uppgår till 460 kronor per timme Medelkostnad och andel ytterfall verkar inte bero av varandra Roadshow 2016 Ytterfallsandelar ligger inom intervallet 0,48-6,17 procent men inkluderar alla ytterfall inom ordinärt boende 8

6 Hemtjänst Medelkostnad per utförd timme, utfall 2015 Roadshow 2016 Kommun Medelkostnad Medel 685 Kumla 549 Mullsjö 602 Luleå 618 Kristianstad 650 Örebro 664 Älvkarleby 666 Leksand 688 Karlskoga 829 Gällivare 898 Nio KPB-kommuner kan presentera utförd tid Medelkostnaden per timme varierar mellan 549 och 898 kronor Kostnaden för utförd tid är generellt högre än kostnaden för beviljad tid 9 Enhetskostnaden skiljer sig åt mellan olika hemtjänstgrupper Högsta, lägsta och medelkostnad per hemtjänsttimme per KPB-kommun, utfall 2015 Roadshow

7 Kundnöjdhet och timkostnad i hemtjänsten Roadshow 2016 Antal personer i åldrarna 65 år och äldre inom hemtjänst som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Källa: Socialstyrelsen 11 Kundnöjdhet och medelkostnad per brukare i hemtjänsten Antal personer i åldrarna 65 år och äldre inom hemtjänst som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i hemtjänst som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. 12

8 Konsumtion i ordinärt och särskilt boende Invånare 80 år och äldre, KPB-kommuner och stadsdelar utfall 2015 Roadshow Kostnad per invånare över 80 år, utskrivningsklara KPB-kommuner och stadsdelar utfall 2015 Många kommuner har inget utfall eller väldigt lågt utfall Många kommuner har höga kostnader Visar på att det finns potential till att arbeta med förbättringar inom vårdkedjan i många kommuner Kommun Kr Utskrivningsklara per inv. över 80 år Medel 650 Lysekil 0 Säffle 0 Växjö 0 Eslöv 0 Högsby 0 Gällivare 0 Ockelbo 0 Älvkarleby 0 Karlstad 0 Bjuv 0 Kungsbacka 0 Simrishamn 0 Härryda 0 Boden 0 Nybro 4 Leksand 5 Forshaga 7 Kramfors 9 Östhammar 16 Varberg 23 Karlskoga 25 Karlskrona 35 Vansbro 41 Mullsjö 52 Kristianstad 58 Laholm 66 Hässleholm 73 Nynäshamn 82 Ljusdal 101 Övertorneå 122 Lerum 125 Ronneby 137 Ulricehamn 145 Pajala 153 Gislaved 164 Hällefors 208 Båstad 215 Ludvika 226 Luleå 270 Mellerud 273 Kalmar 347 GBG, Majorna-Linné 605 Olofström 683 GBG, Angered 865 Gotland 941 Vimmerby 981 Östersund GBG, Västra Hisingen GBG, Östra Göteborg Alvesta GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Göteborg, totalt Kungälv GBG, Centrum GBG, Lundby Örebro GBG, Norra Hisingen Tierp Oskarshamn Karlshamn GBG, Västra Göteborg GBG, AFH Kumla Roadshow

9 Medelkostnaden per dygn på korttidsboende KPB-kommuner och stadsdelar utfall 2015 Roadshow 2016 Medelkostnadens ökning för samtliga KPB-kommuner om 1,6 procent ligger i linje med index Variation på kommunnivå i intervallet kronor per dygn Korttidsvårdens omfattning och organisation varierar mellan kommunerna (insprängda/egna enheter) Kommun/stadsdel Enhetskostnad Medel Gotland Vansbro Öckerö Östersund Karlskrona Boden Pajala Laholm Lysekil Kalmar Varberg Gällivare Ljusdal Karlshamn Örebro GBG, Örgryte-Härlanda Båstad Kungälv Växjö GBG, Majorna-Linné Oskarshamn Älvkarleby GBG, Lundby GBG, Västra Hisingen Kumla Högsby Övertorneå GBG, Norra Hisingen GBG, Östra Göteborg Ulricehamn GBG, Västra Göteborg Leksand GBG, Angered GBG, Göteborg, totalt Luleå Nybro Nynäshamn Härryda Kristianstad Tierp Alvesta Ronneby Simrishamn Olofström Mullsjö Hässleholm Kungsbacka Forshaga Lerum Ludvika Bjuv Gislaved GBG, Centrum Mellerud GBG, AFH Karlstad Karlskoga Östhammar Kramfors Eslöv Vimmerby Säffle Ockelbo Hur skiljer sig medelkostnaden mellan kön? Medelkostnad per brukare över 80 år, utfall 2015 Roadshow

10 Trender inom ordinärt boende under 2015 Roadshow 2016 Generellt bor fler i ordinärt boende med omfattande insatser Personer som bor i ordinärt boende med omfattande insatser tenderar till att bli än mer resurskrävande Fler yngre äldre med omfattande beslut Olika trender för behovsbedömning, beviljad tid, planerad tid, utförd tid, nivåer Kommuner med traditionellt låg konsumtion börjar närma sig de andra kommunerna, kommuner med traditionellt hög konsumtion gör omvänd resa Generellt höga kostnader för nattgrupper i hemtjänsten Kommuner med externa utförare med en position på marknaden ökar sin marknadsandel 17 Särskilt boende Medelkostnad per dygn, beläggning och omsättning, KPB-kommuner och stadsdelar utfall 2015 Kommun/stadsdel Enhetskostnad Beläggningsgrad % Omsättningsgrad % Ytterfall % Medel ,4 1,3 GBG, Norra Hisingen ,5 * 19,0 Alvesta ,2 1,4 18,4 Öckerö ,0 1,3 * GBG, AFH ,2 * 15,0 Högsby ,0 1,2 14,8 Varberg * * 10,5 Eslöv ,7 1,5 10,5 GBG, Örgryte-Härlanda ,0 * 18,0 Östersund ,0 * 19,3 Olofström ,3 1,3 21,6 Ulricehamn ,9 1,3 31,0 Tierp ,5 1,4 18,2 Säffle ,6 1,4 16,2 Ljusdal ,4 * 29,4 GBG, Göteborg, totalt ,0 1,3 30,0 GBG, Västra Göteborg ,3 * 36,7 Ronneby ,2 1,3 36,3 Mellerud ,3 1,3 27,6 Forshaga ,3 1,5 24,0 Bjuv * * 48,7 GBG, Lundby ,0 * 30,8 Ockelbo ,2 1,4 45,1 Hässleholm ,0 1,4 37,6 Nybro ,8 * 31,9 Örebro ,7 * 34,7 GBG, Majorna-Linné ,0 * 39,5 Laholm * * 39,9 Båstad * * * Härryda ,8 * 42,5 GBG, Östra Göteborg ,6 * 30,9 Karlstad ,8 1,30 30,2 Boden ,4 1,40 47,3 Roadshow 2016 Kommun/stadsdel Enhetskostnad Beläggningsgrad % Omsättningsgrad % Ytterfall % Medel ,4 1,3 Karlshamn ,6 1,3 36,4 Luleå ,0 1,3 39,3 Växjö ,4 1,3 33,6 Kungälv ,1 * 44,4 Vansbro ,6 1,2 26,5 Kristianstad ,9 1,5 48,4 Pajala ,3 * 40,5 GBG, Angered ,0 * 46,0 Kramfors ,3 1,4 36,1 Karlskoga ,0 1,3 53,3 Gotland ,0 * 50,8 Nynäshamn ,9 1,4 53,3 GBG, Västra Hisingen ,0 * 29,5 Kumla ,0 * 37,0 Ludvika ,9 1,4 39,3 Övertorneå ,1 1,4 56,3 Hällefors ,6 1,2 64,2 Gislaved ,7 1,3 50,2 Karlskrona ,4 * 45,8 Simrishamn ,8 1,3 28,4 Älvkarleby ,0 1,4 41,3 Mullsjö ,6 1,3 55,3 Vimmerby ,5 1,6 44,9 Leksand ,6 1,3 49,6 Kalmar ,6 1,3 43,5 GBG, Centrum ,0 * 34,8 Lysekil ,4 1,3 55,2 Kungsbacka ,4 1,3 51,8 Östhammar * 1,2 42,5 Gällivare ,5 1,3 64,7 Oskarshamn ,0 1,4 45,9 Lerum ,0 1,5 57,2 *Kan ej redovisa beläggningsgrad, 18 omsättningsgrad eller ytterfall

11 Hur ser kundnöjdheten ut inom särskilda boenden? Antal personer i åldrarna 65 år och äldre inom särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med särskilt boende dividerat med samtliga personer i åldrarna 65 år och äldre i särskilt boende som besvarat undersökningen av äldres uppfattning. "Ingen åsikt" är exkluderade ur nämnaren. Data fr.o.m Källa: Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden, Socialstyrelsen. Roadshow 2016 Källa: Socialstyrelsen 19 Trender inom särskilt boende under 2015 Roadshow 2016 Inget större genomslag av individuella biståndsbeslut (timmar i särskilt boende) Olika användning av stimulansmedel Nybyggnation med stordriftsfördelar kan ge en effektivare verksamhet Debatt om rätt nivå av bemanning, inte minst på natten Problem med att införa rätt till heltid Stort behov av fler platser på vissa håll långtidsplanering 20

12 Omsorg om personer med funktionsnedsättning 21 Hur skiljer sig val av insatser åt mellan kommunerna? Roadshow 2016 Insatsmix funktionshinder KPB-kommuner, utfall 2015 Det finns tydliga skillnader i insatsmixen mellan de olika KPB-kommunerna framförallt avseenden andelen insatser inom SoL personlig assistans i förhållande till boenden övrig LSS-verksamhet Vilka är bra att jämföra sig mig? Kommuner med liknande mix Kommuner med väldigt olik mix 22

13 Andel SoL-insatser inom funktionshinder KPB-kommuner utfall 2015 Diagrammet visar de totala kostnaderna för funktionshindrade med SoL-insatser i procent En låg/hög andel insatser enligt SoL kan tyda på annorlunda biståndsbedömning än i andra kommuner med avseende på tillämpning av LSS/SoL Brukarmixanalys inom LSS Ytterfall enligt LSS = insatskostnad >1 mnkr/år Insatspaket för LSS-insatser driver totalkostnaden. Har brukarna i genomsnitt ett högre antal insatser per brukare påverkar detta totalkostnaden. Ex. kontaktperson Generellt syns ett ökat antal särlösningar i materialet I mindre kommuner kan enskilda individer i högre utsträckning påverka materialet och därigenom antalet ytterfall En hög andel externa placeringar ger högre ytterfall. Individgenomgångar och genomlysning av samtliga LSS-brukares insatser på individnivå. Revidering av beslut (ex. egen regi i stället för extern, personlig assistans i stället för gruppbostad etc.) 24

14 Vad kostar ett dygn i gruppbostad? Egen regi, KPB-kommuner och stadsdelar, utfall 2015 Stor variation mellan kommunerna, kronor KPB-medel uppgår till kronor Stor andel köp av resurskrävande platser innebär en minskad kostnad för boenden i egen regi Kommun/stadsdel Enhetskostnad Medel Övertorneå Hällefors Oskarshamn Hässleholm Lysekil Gotland Ulricehamn Kumla Eslöv Karlskoga Kramfors Östhammar Älvkarleby Karlstad Gislaved Karlskrona Luleå Kristianstad Olofström Boden Växjö Högsby Tierp Varberg Ockelbo GBG, Norra Hisingen Ronneby GBG, Östra Göteborg Örebro Säffle GBG, AFH Mullsjö Mellerud Kalmar Nynäshamn Ljusdal Pajala Ludvika Forshaga GBG, Majorna-Linné Laholm Kungälv Öckerö GBG, Göteborg, totalt GBG, Västra Göteborg Vimmerby Simrishamn Gällivare Bjuv GBG, Örgryte-Härlanda Karlshamn GBG, Centrum GBG, Västra Hisingen Leksand GBG, Angered Östersund Båstad Härryda GBG, Lundby Lerum Roadshow Vad kostar ett dygn i service- och gruppbostad? Egen regi, KPB-kommuner och stadsdelar, utfall 2015 Roadshow 2016 Vissa kommuner får ett bättre eller sämre resultat när båda insatserna slås ihop Stor andel köp av resurskrävande platser innebär en minskad kostnad för boenden i egen regi Kommun Medel Gruppbostad Servicebostad Övertorneå Eslöv Karlstad Ulricehamn Hässleholm Kalmar Tierp Alvesta Saknas Ockelbo Pajala Kramfors Oskarshamn Östersund Vimmerby Mellerud Lysekil Kumla Varberg Forshaga Hällefors Saknas Mullsjö Ludvika Karlskoga Ljusdal Olofström Växjö Älvkarleby Kristianstad Boden Gislaved Laholm Lerum Örebro Karlskrona Bjuv Luleå Ronneby Nynäshamn Karlshamn Östhammar Saknas Kungälv Göteborg Högsby Saknas Båstad Härryda Säffle Saknas Simrishamn Öckerö Gällivare Leksand

15 Netto timkostnad för personlig assistans SFB, egen regi Roadshow 2016 Nettotimkostnaden per timme, KPB-kommuner utfall 2015 Få kommuner går runt på ersättningen från Försäkringskassan Variation mellan kommunerna Lägst: Kumla 16 kronor per timme Högst: Öckerö 201 kronor per timme Medel: 81 kronor per timme Kommun/stadsdel Enhetskostnad Medel 81 Kumla 16 GBG, Östra Göteborg 25 Tierp 31 Östhammar 34 Mellerud 38 Övertorneå 44 Hällefors 44 Hässleholm 47 Säffle 51 Alvesta 53 Högsby 53 Ockelbo 57 Mullsjö 58 GBG, Lundby 58 Ronneby 59 GBG, Angered 62 Ulricehamn 62 GBG, Majorna-Linné 62 Gislaved 64 Vansbro 65 Östersund 65 Nynäshamn 65 Karlskoga 65 Varberg 67 Luleå 67 Örebro 68 GBG, Örgryte-Härlanda 68 Olofström 68 Gotland 72 GBG, Göteborg, totalt 75 Boden 76 Lysekil 80 Lerum 81 Gällivare 81 GBG, Västra Hisingen 83 Vimmerby 85 Båstad 85 GBG, Västra Göteborg 85 Forshaga 85 Eslöv 88 GBG, Norra Hisingen 90 Kristianstad 92 Kalmar 93 Härryda 98 GBG, Centrum 100 Oskarshamn 102 Pajala 108 Kramfors 109 Växjö 110 GBG, AFH 113 Karlstad 116 Ludvika 124 Kungälv 136 Älvkarleby 137 Karlskrona 137 Laholm 137 Karlshamn 139 Leksand 149 Öckerö Vad kostar en dag med beslut om daglig verksamhet? KPB-kommuner och stadsdelar, utfall 2015 Variation mellan kommunerna Lägsta: Hässleholm 201 kronor per dag med insatsen Högsta: Öckerö kronor per dag med insatsen KPB-Medel: 525 kronor per dag med insatsen Stora förändringar inom daglig verksamhet de senaste tio åren Resursfördelningssystem och LOV Redovisning av transportkostnader skiljer sig Bemanning och planering utifrån brukarnas behov Kommun/stadsdel Enhetskostnad Medel 525 Hässleholm 201 Kumla 275 Boden 309 Övertorneå 313 Älvkarleby 327 Gotland 328 Lysekil 350 Karlskoga 351 Ludvika 352 Mullsjö 353 Ronneby 356 Vansbro 358 Ockelbo 361 Kramfors 362 Tierp 369 Olofström 370 Laholm 376 Östersund 391 Pajala 403 Örebro 420 Varberg 425 Ulricehamn 427 Eslöv 438 Högsby 443 Simrishamn 444 Bjuv 449 Oskarshamn 465 Forshaga 468 Båstad 482 Mellerud 485 Roadshow 2016 Karlstad 499 Nynäshamn 505 Hällefors 510 Gislaved 510 Luleå 520 Kristianstad 520 Karlshamn 521 Leksand 549 Karlskrona 551 GBG, Majorna-Linné 560 Vimmerby 566 Växjö 567 Kalmar 578 Ljusdal 590 GBG, Östra Göteborg 590 Säffle 608 Kungälv 608 GBG, Angered 640 GBG, Norra Hisingen 649 Alvesta 672 GBG, Centrum 685 GBG, Lundby 686 GBG, Göteborg, totalt 731 GBG, AFH 782 GBG, Västra Hisingen 833 Gällivare 843 Härryda 907 GBG, Västra Göteborg 991 GBG, Örgryte-Härlanda Öckerö

16 Vad kostar ett närvarodygn korttidsvistelse enligt LSS? KPB-kommuner och stadsdelar, utfall 2015 Variation mellan kommunerna Lägsta: Mullsjö 2027 kronor per dygn med insatsen Högsta: Leksand kronor per dygn med insatsen KPB-Medel: 4946 kronor per dygn med insatsen Stor efterfrågan på korttidsvistelse Ökad andel brukare med särlösningar Svårt med bra resursfördelningssystem Olika storlek på enheterna Kommun Korttidsvistelse kr/dygn, egen regi Medel Mullsjö Övertorneå Mellerud Tierp Bjuv Simrishamn Lysekil Karlskoga Alvesta Östhammar Älvkarleby Kumla Ulricehamn Pajala Kramfors Karlstad Karlshamn GBG, Angered Kalmar Ljusdal Ockelbo Gällivare Forshaga Ludvika Leksand Roadshow Vad är medelkostnaden per brukare boendestöd? KPB-kommuner och stadsdelar, utfall 2015 Variation mellan kommunerna Lägsta: Ljusdal kronor per brukare med insatsen Högsta: Vansbro kronor per brukare med insatsen KPB-Medel: kronor per brukare med insatsen Olika arbetssätt bland kommunerna när det gäller omfattning, resursfördelning, beviljad tid och målgrupper Kommun KPB Boendestöd Medel Ljusdal Mullsjö Härryda Örebro Varberg Säffle Oskarshamn Gällivare Hässleholm Älvkarleby GBG, AFH GBG, Östra Göteborg Ronneby Karlstad GBG, Angered Kungälv GBG, Lundby Ludvika Eslöv Gotland GBG, Centrum GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Majorna-Linné Bjuv GBG, Västra Göteborg Ockelbo Boden Roadshow 2016 Nynäshamn Tierp Gislaved Vimmerby Simrishamn Kramfors Luleå Pajala Ulricehamn Leksand Kalmar Växjö Lerum Hällefors GBG, Västra Hisingen Kristianstad Alvesta Forshaga Östersund Kumla Karlskoga Lysekil Mellerud Olofström Karlskrona Övertorneå Vansbro

17 Trender inom funktionshinder under 2015 Roadshow 2016 Ökade behov av bostäder (men oklart i vilken form) Behovet av boendestöd fortsätter att öka Ökad andel särlösningar, t.ex. inom korttidsvistelse Ökad andel insatser enligt SoL av det totala kakan Förändringar och bedömningar inom personlig assistans Ökat fokus på hemtagning av insatser i extern regi Behov av förbättrad resursfördelning (kommer även med IBIC) 31

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28 KPB som grund i budgetprocessen på strategisk nivå Foto: Jan Töve

29 Vårt upplägg Ulricehamns kommun, fakta Det har varit en lång resa, bakgrund Vägval och förändrade förutsättningar längs vägen KPB som en grund i budgetprocessen på strategisk nivå Ulricehamns kommun Invånare: invånare och ökar Kommunens totala budget är: 1400 mnkr Budgeten för Välfärdssektorn är: 460 mnkr Kommunen har en yta om km2, en centralort och 7 mindre orter Vårgårda Ulricehamn Jönköping Borås

30 KPB fas 1 i städningen En engagerad förvaltningschef 2008 inledde kommunens resa med KPB Syftet var att kunna jämföra sig Resultat- vi känner inte igen oss själva Vi var tvungna att städa Byte av verksamhetssystem mm Foto: Jan Töve Städning fas 1 genomförd Vi känner igen oss i KBP resultatet och varandra Nu kunde vi börja jobba med kostnaderna vi hade ett strategiskt beslutsunderlag i KPB Gemensam bild av inom vilka områden som prioriteras Men.den saknas planer Foto: Jan Töve

31 Omorganisation 2011 Kommunen gick från 6 förvaltningar till en styrelse. Processorgansiation 14 individuella verksamheter som följdes upp som stuprör i processerna Stora obalanser i ekonomin Behöver vi KBP? Det kostar ju en del, vi gör ju inget med underlaget Foto: Jan Töve KPB som en del av vår process 2013 ny konsult för KPB, boxanalyser och ny inspiration och nya redskap Bra ordning i verksamhetssystemet men inte i ekonomisystemet Arbetet blir mer faktabaserat och styrt mot resultat KPB gav oss underlag att prata om våra siffror Hur la vi vår budget egentligen och hur hängde det samman med våra resultat? Foto: Sören Håkanlind

32 KPB- Fas 2 i städningen Köpte in extra stöd från Eosolution för att komma till rätta med gapet mellan verksamhet och ekonomi 2014 börja vi med handlingsplaner för ekonomin arbetet styrdes strategiskt om från att vara reaktivt till proaktivt Resultaten i KPB var en viktigt utgångspunkt och blev en del av beslutsunderlaget till internbudget Foto: Sören Håkanlind Ny börjar det hända! Organisationsförändring, kommunen går ifrån processorganisation till förvaltning med 4 sektorer och 1 stab Fyra hörnstenar Helheten blir mycket tydligare välfärdsprocesserna från handläggning till utförande finns nu i samma sektor Konsumtion och produktion blir centra begrepp Bättre långsiktig planering Foto: Sören Håkanlind

33 Insikt 1 Kulturförändringar tar tid Handlingsplan och uppföljning hänger inte riktigt samman än Orsak och verkan mellan beslut-ekonomi blir uppenbar och får konsekvenser i verksamheten Chefens förutsättningar för att ta ansvar Foto: Sören Håkanlind Insikt 2 Organisation som speglar konsumtion-produktion Resursfördelningssystemet följer volym Chefers ansvar tydliggörs Stödet till chefer stärks med specialister Foto: Sören Håkanlind

34 Insikt 3 Öka tryggheten hos politiken Vi kan använda KPB resultatet som faktabaserat underlag i budgetprocessen Foto: Sören Håkanlind Foto: Sören Håkanlind Strategisk styrning med effekt Rätt kultur där känslan av tillit finns Tydlig orsak och verkan Budget i balans På strategisk nivå och i alla chefsled förstår man på ett bättre sätt hur respektive chefs budget påverkar och påverkas av varandra

35 Foto: Sören Håkanlind Strategisk styrning med effekt Resan har möjliggjort den strategiska styrningen Verksamhetsstatistiken speglar verksamheten tillit till verksamhetssystem Budgeten speglar och styrs av konsumtion och produktion där chefer förstår hur ekonomin är en del av processen Organisatoriska förutsättningar att ta ansvar för hela processen KPB som ett verktyg i att styra processen och följa upp resultatet

36 Vårdtyngd och enhetskostnader hänger de samman? Omsorg om personer med funktionsnedsättning Jonas Birgersson Behovsbedömning med hjälp av vårdtyngdsmätning En metod för mätning av brukarnas behov av stöd/vägledning Kan utföras inom gruppboende, serviceboende, boendestöd, korttidvistelse och daglig verksamhet Ensolution har vidareutvecklat erfarenheter från flera olika modeller såsom Södertörnsmodellen och kombinerat dessa med IBIC och ICF Ensolution har också utvecklat ett IT-stöd, Kuben, för delar inom IBIC (även för äldreomsorg)

37 Varför vårdtyngdsmätning? Det finns många anledningar till att våra kunder gör vårdtyngdsmätningar. Här är några: Höga enhetskostnader Strävan efter rättvis resursfördelning Säkerställa jämn kvalitet Ett steg i införande av IBIC Införande av LOV Syfte Ekonomisk effektivitet allokering av resurser utefter behov Jämnare och högre kvalitet för brukarna - Högre kvalitet per skattekrona Ett verktyg för att hantera förändringar inom boenden - Stora förändringar inom behov kan ske snabbt Incitament hos utförare att ta emot placeringar Grund för resursfördelning - Tydlighet i ansvar och resursfördelning - Brukarnas behov som grund skapar större förståelse och acceptans för resursfördelningen Utifrån stödbehov få bättre beslutsunderlag för att avgöra om insatsen ska utföras i egen eller extern regi Incitament att minska vårdtyngden

38 Upplevda fördelar vid införande Hämtat från andra kommuner Lättare att analysera förändringar i total kostnad i förhållande till vad som är volymförändringar, förändringar i behov, förändringar i pris/lön etc. Ökat ekonomiskt incitament att verkställa beslut Större förståelse mellan behovsbedömare och utförare Beslutsfattaren förstår vad besluten kostar Bättre möjligheter att följa upp verksamheten ur ekonomiskt och kvalitetsperspektiv 5 Exempel på budgetmodeller Anslagsfinansiering Principer verksamheten får en summa pengar att bedriva verksamhet för under året. Den justeras inte efter volymförändringar. Effekter utföraren är mån om att återrapportera om behov förändras till det bättre. Kan också innebära incitament att arbeta med att förbättra funktionerna för brukarna. Risker bistånd/beställare kan fatta beslut utan att det påverkar deras ekonomi. Kan också innebära en risk för ökade köp då utföraren inte har incitament för att ta hand om brukare på hemmaplan vid komplexa behov. Prestationsbaserad modell Principer Utföraren får betalt för de insatser man utför. Kan vara en peng per timme eller dygn. Det kan vara beviljad eller utförd tid. Kan även vara nivåbedömning, t ex i gruppbostad eller daglig verksamhet. Är nödvändig på ett eller annat sätt när man konkurrensutsätter sin verksamhet. Effekter det sker en allokering av resurserna till där behoven finns. Risker då utföraren får ersättning utifrån behov finns inget incitament att återrapportera förbättrade funktioner, utan enbart när brukarens tillstånd försämras. Detta kan leda till volymökningar. Utvecklad struktur för uppföljning är nödvändig. 6

39 Vårdtyngd/Poängbedömning En modell med poängbedömning kan användas vid såväl bedömning av brukarens behov som underlag till fördelning av resurser till utförarna. Det finns flera nyttor med poängbedömningen. För att handläggare ska kunna bedöma vilken boendeform / insats som kan bli aktuell, i samband med ansökan om bostad med särskild service, och välja en enhet som matchar brukarens behov. För att kunna bedöma vilka personalresurser som behövs i boendet för att kunna arbeta individinriktat i enlighet med lagens intentioner. För att kunna göra jämförelser mellan boenden utifrån behov och resurser. För att kunna göra regelbundna översyner av personalresurser, eftersom risk finns att personalresurser blir statiska. I samband med sådana översyner kan även andra faktorer kartläggas som exempelvis omfattning av daglig verksamhet, personalens förutsättningar för att utföra fritids- och kulturella aktiviteter m.m. 7 Poängbedömning Praktisk tillämpning Bedömningen bör göras av en oberoende handläggare tillsammans med enhetschef eller stödpedagog från enheten. Fördel att ett färre antal handläggare gör samtliga bedömningar för att skaffa sig erfarenhet och för att underlätta likvärdiga bedömningar. Det finns flera olika behov att värdera. Omvårdnadsbehovet värderas utifrån exempelvis personlig hygien, på- och avklädning, måltider och förflyttning. Annat stödbehov i hemmet värderas, kan vara psykologiskt stöd, praktiskt stöd eller handledning. Behov av fritids- och kulturella aktiviteter värderas, till exempel promenader, individuellt riktade aktiviteter samt ledsagning till dessa. Behandlar nio områden inom gruppbostad/servicebostad + anpassning till omfattning av daglig verksamhet Genererar olika nivåer som i sin tur ger ett stödbehov i form av antal årsarbetare på enheten Bedömningen ska användas per enhet, inte för att se stödbehov på enskild individ Viktigt att följa upp och revidera mätningen vid kända förändrade behov och alltid minst vartannat år. 8

40 Områden som bedöms Gruppbostad / servicebostad Förflyttningar Personlig hygien Måltider Medicinsk omvårdnad Hemsysslor Tillgång till personal Pedagogisk vägledning Social interaktion Kommunikation Anpassning efter omfattning av daglig verksamhet 9 Resursfördelningsmodeller inom gruppbostad och daglig verksamhet Klassificering utifrån ICF ICF är en internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa som gör det lättare och tydligare att beskriva individens behov. ICF består av två delar med två komponenter per del: 1. funktionstillstånd och funktionshinder som omfattar A. kroppsfunktioner och kroppsstrukturer B. aktiviteter och delaktighet 2. kontextuella faktorer som omfattar A. omgivningsfaktorer B. personfaktorer (för närvarande inte klassificerade i ICF). Syftet med ICF Ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd, dess konsekvenser och bestämningsfaktorer. Skapa ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd i syfte att förbättra kommunikation mellan olika användare såsom hälsooch sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänst, forskare, politiker och allmänhet inklusive människor med funktionshinder. Möjliggöra jämförelser av data mellan länder, mellan olika delar av hälso- och sjukvården, service- och tjänsteverksamheter över tid. Skapa ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem. 10

41 Mätningar Exempel på mätning inom gruppbostad KUBEN, mobilt IT-stöd för IBIC Mobilt verktyg för smidig användning och införande av IBIC Säkrare än fysiska blanketter Enkelt webbaserat system som fokuserar på bedömningen

42 Praktiska exempel Resultat från olika kommuner Praktiskt exempel kommun nr 1 Översyn inom daglig verksamhet Kommunen hade genom KPB uppmärksammat höga kostnader både inom gruppbostad och daglig verksamhet Den högre kostnaden inom gruppbostad visade sig framför allt ha sin grund i en ovanligt hög andel brukare med stora behov, vilket styrktes genom vårdtyngdsmätningen Även inom daglig verksamhet var andelen med stora behov högre än vanligt, men det fanns även andra utmaningar

43 Praktiskt exempel kommun nr 1 Översyn inom daglig verksamhet Årsarbetare Ensolutions Kommunens mätning 2016 aktuella bemanning Skillnad Enhet 1 3,1 3,26-0,16 Enhet 2 3,4 2,9 0,5 Enhet 3 1,25 2-0,75 Enhet 4 1,2 1,9-0,7 Enhet 5 1,69 1,9-0,21 Enhet 6 2,26 3,66-1,4 Summa: 12,90 15,62-2,72 Många små enheter med liten flexibilitet skapar överkapacitet och ekonomisk ineffektivitet Generöst innehåll i vissa beslut som blir kostsamt Praktiskt exempel kommun nr 2 Översyn inom bostad med särskild service Kommunen hade genomfört egen vårdtyngdmätning, senast 2011, och ville nu göra en ny och mer genomarbetat modell Mätningen innefattade samtliga boenden inom bostad med särskild service

44 Praktiskt exempel kommun nr 2 Översyn inom bostad med särskild service Årsarbetare Ensolutions mätning 2015 Kommunens mätning 2011 Kommunens aktuella bemanning Boende 1 6,8 8,4 9,0 Boende 2 4,2 6,5 6,0 Boende 3 8,4 7,9 7,4 Boende 4 6,8 9,6 9,2 Boende 5 7,1 7,3 6,7 Boende 6 4,5 4,5 4,0 Boende 7 10,6 11,5 15,0 Boende 8 8,2 7,1 7,0 Boende 9 11,4 11,6 11,2 Boende 10 13,3 13,3 13,3 Boende 11 5,1 6,1 5,4 Summa: 86,4 93,8 94,2 Vissa enheter har kvar bemanningen utefter 2011 års nivå av stödbehov trots att behovet förändrats Praktiskt exempel kommun nr 3 Översyn inom bostad med särskild service Kommunen hade resursfördelningsmodell enbart efter typ av boende Känslan var att det inom flera boenden fanns brukare med stor skillnad i stödbehov vilket gjorde att resursfördelning inte kunde ske på ett bra sätt Mätningar gjordes först och främst på boenden med brukare som hade olika hög grad av stödbehov men även på boenden med satellitlägenheter

45 Praktiskt exempel kommun nr 3 Översyn inom bostad med särskild service Brukare 1 Brukare 2 Brukare 3 Brukare 4 Brukare 5 Brukare 6 Brukare 7 Brukare 8 Brukare 9 Brukare 10 Brukare 11 Boende A Boende B Boende C Boende D Boende E Mätningarna bekräftade att stödbehovet skilde sig åt i hög grad inom vissa boenden Behov av resursfördelning med fler nivåer Boende A är satellitlägenheter där många brukare utvecklat sig i rätt riktning sedan de fick boendet och därmed har minskat behov av stöd Finns det en direkt koppling mellan vårdtyngd och enhetskostnad? Ökad vårdtyngd innebär högre enhetskostnader men det finns fler variabler som påverkar Andelen brukare med stor vårdtyngd kan variera - Kommuner kan också köpa insatser i olika hög grad En hög enhetskostnad kan betyda låg produktivitet Enheternas utformning och förutsättningar påverkar - Flexibiliteten vid förändringar ser olika ut - Storleken på enheterna skiftar, exempelvis antal lägenheter Personalens stabilitet och erfarenhet har stor inverkan 20

46 Sammanfattning Genom vårdtyngdsmätningar skapas: Ekonomisk effektivitet resurser utefter behov Jämnare och högre kvalitet för brukarna Tydlighet i ansvar och resursfördelning Resurser som bygger på brukarnas behov vilket skapar större förståelse och acceptans för resursfördelningen Uppdaterade stödbehov vid brukarflytt och förändringar av behov hos brukare Vårdtyngdsmätningarna går att använda som modell för resursfördelning Vårdtyngdsmätningarna kan användas som stöd för att arbeta med att förändra brukarnas behov Kuben, ett mobilt verktyg vid brukarbedömningar Vårdtyngdsmätningar blir en viktig länk och förklaringsvariabel mellan Kostnad per brukare, Kostnad per invånare och Produktivitet

47 Äldreomsorgen i Hällefors Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Att vända en negativ spiral Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson

48 Nöjdkund index och kostnad per hemtjänst tim. SKL Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Sammanfattning av utfallet 2014 Övergripande Totala kostnaden har ökat med ca 15 miljoner kr (10 % sedan 2013) och 20 miljoner (15 %) sedan Största kostnadsökningen har skett inom ordinärt boende, där också de största andelen resurser läggs. Hällefors har en åldrande befolkning och en äldre befolkningsstruktur jämfört med riket och brukare över 80 år kommer att bli fler till Andelen ytterfallhar ökat markant, till följd av högre kostnader för både särskilt boende och ordinärt borde. Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson

49 Ekonomisk oreda 2014 Okt underskott - 15,2 milj. Dec underskott - 12,9 milj. Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Avveckling Om koalition inom den politiska organisationen Omflyttning av chefer inom verksamheten Dagvården inom kommun rehabiliteringen hade upphört Värdinnorna på trygghetsboenden var borta Inga gemensamma måltider på trygghetsboenden Spaverksamheten på Björkhaga upphörde Vår framgångsrika arbetsmodell Helga/Helmer skrotades Kvalitetsledningssystem i pärmform förbjöds Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson

50 Ivo inspektion Ostabilitet i den politiska organisationen Ostabilitet i ledningen Ingen struktur Inga rutiner på samlat ställe Inget fungerande ledningssystem Saknas forum för informationsöverföring Massmedial kritik Brist gällande kontinuitet Missnöje bland medarbetarna Missnöje och klagomål bland omsorgstagare och anhöriga Höga kostnader Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Inspektion arbetsmiljöverket Inga riskbedömningar av arbete med/hos respektive brukare Fanns inga rutiner för att anmäla/utreda tillbud och olyckor Personalutrymmen var undermåliga Hög arbetsbelastning och stress hos nattpatrullen Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson

51 Livsmedelsinspektion Ingen fungerande egenkontroll Omsorgen hade inte anmält flytt av verksamhet för ett vård-och omsorgsboende till nya lokaler Påbörjad polisutredning Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Öppna jämförelse - Kolada 25 % av de kommuner som hade det sämsta resultatet vad avsåg helhetssyn inom hemtjänst och särskilt boende Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson

52 En förändring måste till Utifrån analysen KPB förstod vi att något måste göras snabbt för att komma tillrätta med: Ekonomin Den dåliga kvalitén Kaosen i verksamheten Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Vi gick ut och mätte temperaturen Stressad personal Många olika datasystem som införts under kort tid (5), ingen integration mellan system Personalen kände varken delaktighet eller arbetsglädje Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson

53 Hur används resultatet från KPB? I analysen av projektet KPB är det viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna i verksamheterna som givit resultatet. Politiska ambitioner, andra val av strategier, befolkningsstrukturen och sociala förutsättningarna kan vara sådana förklaringar. Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Det kan vara svårt att komma från vetskapen om att det finns ett problem till att faktiskt göra något åt det. Att arbeta med förändringsarbeten utifrån KPB resultatet är en viktig aspekt som påverkar vilket resultat som kommer nås? Hur sker prioritering? Vilka mål finns med förändringen? Hur kommuniceras förändringsarbetet? Hur skapas delaktighet? Förändringsarbeten består oftast av en rad aktiviteter. Det är viktigt att utvärdera om de aktiviteter man genomförts leder till önskat resultat alternativt ny kostym som innebär ytterligare nya aktiviteter, då det kan medföra andra effekter som inte var planerade. Nya verksamhetsmål Inriktningsmål Kommuninnevånarna upplever en nöjdhet med de insatser som omsorgens verksamhet erbjuder Resultatmål Att antal dagar från beslut till verkställighet i verksamheten skall minska Att bemötandet i omsorgens verksamhet skall förbättras Att öka medarbetarnas trivsel och arbetsglädje i verksamheten Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson

54 Våga satsa! Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Åtgärder personal/ekonomi Ny politisk ledning Ny stabil ledningsorganisation Kontroll över ekonomin (KPB) Reviderade rutiner och riktlinjer Ensolution kvalitetsledningssystem IT stöd, nya system som integrerar med varandra Central planering Sammanslagning av hemtjänst Fokus på ökad samverkan internt/externt Värdegrundsarbete Kvalitetsråd (delaktighet/inflytande) Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson

55 Åtgärder för omsorgstagare Kvalitetshöjande arbete i vård och omsorg Förstärkt med sjuksköterska, arbetsterapeut, biståndshandläggare och enhetschef Fysiska miljön säkrades på Fyrklövern Förstärkning i vården (natt) Återupptog anhörigträffar Trygghetsboende med kvalité Värd/värdinna på TB Möjlighet till gemensamma måltider återinfördes TB Kommunrehabiliteringen återinfördes Spa verksamheten öppnades upp Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson

56 Samlat på ett ställe Effektiv och användarvänlig processkartläggning med ett komplett processbibliotek Dokumentation av var och hur samverkan sker Kopplar dokument och rutiner till processer och aktiviteter Identifiera risker, definiera sannolikhet och påverkan Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Egenkontroll - uppföljning av kvalitet och utfall Uppföljning och analys av klagomål och anmälningar Stöd vid skapande av patientsäkerhetsberättelse och kvalitetsberättelse Under 2015 Bristerna åtgärdade IVO, AV och BMB avslutade ärendet Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson

57 December 2015 Ekonomin i äldreomsorgen är i balans trots sanktionsavgifter och extraförstärkning utöver budgetram på Fyrklövern Stabil organisation Personalen får vara med och påverka och känna delaktighet Kontroll Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Kostnaden har minskat med 9 miljoner kr (6 %) sedan 2014 Hällefors kommuns kostnadsutveckling, Kommentar Ordinärt boende Kostnaden har minskat främst inom ordinärt boende (6,3 milj. kr vilket motsvarar -9%) sedan 2014 Jämfört med 2011 har dock kostnaden ökat från 41 miljoner kr till 63, vilket motsvarar en ökning på 54 % (22 milj. kr) Särskilt boende Inom särskilt boende har kostnaden minskat med 3,8 milj. (-7 %) sedan 2014 Jämfört med 2011 har kostnaden minskat avsevärt, från 68,5 milj. kr till 52,7, vilket motsvarar -23 % (15,8 milj. kr)

58 Kostnaden per hemtjänsttimme har minskat och nöjdheten hos brukarna har ökat Nöjd kund index, genomförd av SKL och kostnad per hemtjänsttimme Kostnad 486 kr/htj Kvalité 89 Kostnad 602 kr/htj Kvalité 81 Kommentar Kostnad har minskat och kvalitén ökat inom hemtjänsten i Hällefors kommun Hemtjänst Sammanfattning hemtjänst Kostnaden har minskat och beviljade timmar har ökat inom hemtjänsten Kostnad per producerad timme inom hemtjänsten har minskat sedan 2014 Kostnad per beviljad timme inom hemtjänstgrupperna skiljer sig avsevärt åt Kostnaden per brukare inom hemtjänsten är trots minskade kostnader hög Kundnöjdheten har ökat markant sedan 2014 Total kostnadsminskning inom hemtjänsten med 5,4 miljoner kr

59 Förbättringsarbetet 2016 Snabbare och mer konkret schemaläggning Smartare resursanvändning Enklare administration Tydligare kostnadskontroll Effektivare uppföljning och utvärdering Arbetsmodell Helga/Helmer Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Omsorgen i Hällefors kommun står inför en utmaning när det gäller äldreomsorg, andelen äldre kommer att öka och de kommer att leva längre och ha olika behov, krav och förväntningar på vård- och omsorg. Äldreplan För att bättre kunna organisera och planera för framtidens utmaningar Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson

60 Äldreplanen Ett strategidokument som skall tillsammans med övriga politiska styrdokument och omsorgens verksamhetsplan vara ett verktyg för att bättre kunna - Kartlägga nuvarande och framtida behov - Organisera - Planera Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Prognoser betydande andel 80 år och äldre ökar Äldreomsorgens kostnad och volym Hällefors möter en allt åldrande befolkning enligt framtidsprognos Befolkningsprognos baseras på uppgifter från SCB år år år år år år år år år Totalt Förändring % Förändring % -8% -23% -18% -10% -8% 12% 32% 65% -8% Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Brukare över 80 år ökar enligt prognosen fram till Brukare under 80 år kommer att minska till och med Totalt kommer antalet invånare minska med 8 %, vilket motsvarar 586 personer.

61 Antalet hemtjänsttimmar Prognosen visar att både antal beviljade timmar och kostnad kommer att öka med 29 % till 2035 Konsumtion och kostnadsutveckling inom hemtjänsten, brukare över 65 år Index år år år år år år Totalt Kostnadsökning Antal årsarbetare Förutsättning: Konsumtion och kostnad är konstant Kostnad: 602 kr per hemtjänsttimma Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Kostnadsökningen baseras på ökningen sedan 2014 En årsarbetare beräknas till en kostnad på kr Hemtjänstens olika grupper har en varierande kostnad per beviljad timme Hällefors hemtjänstgrupper, Kostnad per HTJ 2015 Kostnad 2015 timmar 2015 Kostnad per HTJ 2014 Kostnad 2014 timmar 2014 Centrumgruppen Grythyttan Kyllergruppen Gamla Björkhaga Totalt hemtjänsten Delegerad HSL kostnad Kostnad ink HSL Kommentar Stor spridning mellan hemtjänstgruppernas enhetskostnad 5,4 milj. Kr kostnadsminskning (inklusive kostnad för delegerad hemsjukvård) *Kostnad för delegerad hemsjukvård är bortförd med en schablon på 11 %

62 Hällefors har en låg snittkonsumtion av särskilt boende och en hög snittkonsumtion av hemtjänst för invånare över 80 år Konsumtion dygn i särskilt boende och timmar i hemtjänsten, invånare över 80 år 2015 Kommentar Konsumtionen inom särskilt boende (dygn) är densamma som 2014 samtidigt som konsumtionen inom hemtjänsten ökat Här & nu och framtiden Ytterligare effektivisering i hemtjänst Viva app omsorg Kuben Time Care Pool Olika boendeformer Anpassat vård- och omsorgsboende fler platser Utökat antal korttidsplatser Trapphusboende Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson

63 Tekniken som komplement Fortsätta satsa på IT-stöd system som integrerar mellan varandra - Nyckelfrihemtjänst - Tillsynskamera Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Mäta, följa upp, utvärdera kostnader och kvalité, till stor hjälp i det arbetet är Ensolution med kostnad per brukare Framgångsfaktor Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson

64 Vi tackar Ensolution Ingrid Holmgren, Ann-Louise Eriksson Ingrid Holmgren & Ann-Louise Eriksson Hällefors kommun okt 2016

65 Kostnadsanalys särskilt boende Karin Lundgren Kostnad per brukare SOL Kommun Kostnad per brukare SoL Medel GBG, Västra Göteborg Kumla Karlstad Nynäshamn GBG, Norra Hisingen Säffle GBG, Västra Hisingen GBG, AFH Ronneby Forshaga Tierp GBG, Majorna-Linné Simrishamn GBG, Göteborg, totalt Eslöv Vimmerby Varberg GBG, Angered Gislaved Härryda Hässleholm Oskarshamn Ulricehamn GBG, Örgryte-Härlanda GBG, Östra Göteborg Nybro Laholm Östersund Bjuv Högsby Växjö Alvesta GBG, Lundby Ockelbo Kristianstad Kalmar Mullsjö Olofström Hällefors GBG, Centrum Älvkarleby Karlshamn Kramfors Mellerud Karlskoga Ludvika Ljusdal Karlskrona Lysekil Östhammar Luleå Kungälv Leksand Gotland Boden Kungsbacka Örebro Vansbro Lerum Övertorneå Pajala Gällivare

66 Analysmodell - KPB Kommun Särskilt boende GBG, Majorna-Linné Medel GBG, Göteborg, totalt Alvesta GBG, Västra Hisingen GBG, Norra Hisingen Älvsbyn Örebro GBG, AFH Mora Olofström GBG, Västra Göteborg Ulricehamn Luleå Varberg Kristianstad Säffle Kramfors Östersund Karlskoga GBG, Centrum Mullsjö Öckerö Fagersta Hässleholm Härryda Högsby Kumla Mellerud Karlshamn Analys av produktivitet Vansbro Forshaga (Insatsjämförelse GBG, Östra Göteborg Bollebygd Pajala GBG, Örgryte-Härlanda Leksand beläggning) Vara Karlskrona Nybro Simrishamn GBG, Angered Hammarö Eslöv Vimmerby Falkenberg Uddevalla Ronneby Nynäshamn Tierp Gislaved Gotland Ludvika Ockelbo Gällivare Älmhult Dals-ed Oskarshamn Karlstad Orust Falun Kungsbacka Kungälv GBG, Lundby Härnösand Hällefors Boden Kalmar Växjö Älvkarleby Båstad Gagnef Insatsmixanalys (Uppdelat på ordinärt/särskilt boende) KO R Räkenskapssammandrag Individrapportering Benchmarking Indikatorer Nyckeltal Resultatanalys (Kostnad per resultat, KPB kombinerat med resultat) Konsumtionsanalys (Medelkostnad per invånare och åldersgrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp) K M A G G O U V S Ö G Ö H H M F B G V N G E F R T G O Ä K F K H B V B Analysmodell - KPB Vad påverkar utfallet? Produktivitetsanalys Effektiv resursplanering Personaltäthet Brukarnas behov Utformning av lokaler Geografiska förutsättningar Bemanningspool Personalplanering Åsikter från anhöriga Logistik i hemtjänst Konsumtionsanalys Myndighetsutövning Demografiska strukturen Brist på särskilt boende Folkhälsan Geografiska förutsättningar Politiska beslut Regional samverkan Tradition hos invånarna Insatsmixanalys Myndighetsutövning Balans mellan särskilt boende, hemtjänst, korttidsvård, utskrivningsklara Vårdkedjan, insatser före och efter (anhöriga, grannar, samverkan) Vilka tjänster levereras Utbudet av kommunens erbjudande Samverkan Beslut av politiker Resultatanalys Hemtjänstpersonalens bemötande Bemötande av myndighet, hantering av ärende Insatsens utförande, genomförandeplan Känsla av trygghet Inflytande, påverkan av insatser mm Lokaler och miljö Kontinuitet Regional samverkan, hemsjukvården 4