Kostnad per brukare (KPB) Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg för 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kostnad per brukare (KPB) Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg för 2008"

Transkript

1 Kostnad per brukare (KPB) Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg för 2008

2

3 Kostnad per brukare (KPB) Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg för 2008

4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Bakgrund 6 Syfte 6 Varför KPB? 7 Vad är KPB? 7 Övergripande metodbeskrivning 8 Analysmodell... 9 Resultat av jämförelserna mellan deltagande kommuner...11 Inledning till analyserna 11 Brukarmixanalys 12 Ordinärt och särskilt boende 13 LSS 17 Produktivitetsanalys 19 Kostnad per hemtjänsttimme 19 Kostnad per dygn i särskilt boende 22 Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppbostad 24 Nettotimkostnad, personlig assistans, LASS, egen regi 26 Kostnad per dag med beslut om daglig verksamhet LSS egen regi 28 Övriga analyser och åtgärder 30 Konsumtionsanalys 30 Resultatanalys 36 Sammanfattande analys...38 Diskussion...41 Kontaktpersoner...42 Appendix 1 - Standardinsatslista...43

6

7 Sammanfattning Kostnad per brukare (KPB) är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldreoch handikappomsorg och för hur insatserna kan knytas till den enskilde brukaren eller grupper av brukare. KPB bygger på avidentifierade individdata, vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Till äldre- och handikappomsorg hör alla insatser som kommunerna har ansvar för och som riktar sig till äldre och funktionshindrade. Syftet med rapporten är att presentera jämförelser mellan de kommuner som använder Kostnad Per Brukare (KPB). Syftet är också att visa på exempel och resultat som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning. Rapporten bygger på 2008 års KPB-data från fyrtiosex kommuner. Jämförelserna har gjorts utifrån följande perspektiv: Brukarmix Produktivitet Konsumtion Resultat kvalitet Jämförelserna visar en stor variation mellan kommunerna. Den sammanfattande analysen visar att det finns stora skillnader mellan de olika kommunerna både inom varje indikator och totalt. Exempelvis skiljer sig andelen brukare med en kostnad över kr (s.k. ytterfall) från lägst andel 0,7 % till högst andel 22 %. Kostnaden för en beviljad hemtjänsttimme varierar från 313 kr till 611 kr. Kostnad per dygn i särskilt boende varierar från kr till kr. Medelkostnaden varierar från kr till kr. Kostnaden per invånare varierar från kr till kr. I rapporten beskrivs också olika orsaker till skillnaderna mellan kommuner. Orsakerna har definierats t.ex. vid processgenomgångar eller i samband med detaljerade analyser i vissa kommuner. Några orsaker som kan nämnas är bl. a. Vilket strategiskt val kommunen har gjort när det gäller avvägningen mellan antal platser i särskilda boenden och hur stora insatser som ges till enskilda brukare i hemtjänst. En låg produktivitet. En relativt sett äldre befolkning. Genom att inom varje område analysera variationerna kan en kommun få underlag för att värdera vilka områden som bör prioriteras i ett förbättrings- och förändringsarbete. I rapporten redovisas några exempel på analyser från enskilda kommuner som utifrån KPB arbetat med förändringar och förbättringar inom verksamheten. Några effekter som kommuner har fått av arbetet med KPB är: Antalet ytterfall inom ordinärt och särskilt boende har minskat. Kostnaden per dygn inom särskilt boende har minskat. Bättre struktur i grunddata samt kvalitetssäkring av data i verksamhetssystemen. Kostnadsmedvetenheten har ökat på flera nivåer i den kommunala organisationen. Informationen har kunnat användas i förbättringsarbete och för att få kontroll över kostnaderna inom specifika områden. Metoden skulle även kunna utvecklas för att göra tydligare uppföljningar av specifika målgrupper (t.ex. demens, psykiskt funktionshindrade m.m.). Det kan finnas ett mervärde om insatser till olika målgrupper kan följas upp och att uppgifterna används i analyser, jämförelser och prioriteringar.

8 Inledning Bakgrund Betydande insatser görs för att utveckla system som kan ge bättre information om prestationer, kostnader och resultat inom den kommunala vården och omsorgen för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning. Kostnaderna för olika brukargrupper kan med fördel kopplas till kommunernas olika kvalitetsredovisningar. Inom ramen för projektet InfoVU, som avslutades 2004, utvecklades tillsammans med Borlänge kommun en modell för individrelaterad kostnadsredovisning, Kostnad per brukare (KPB) för kommunal vård och omsorg. Syfte Syftet med rapporten är att presentera jämförelser mellan de kommuner som använder Kostnad per brukare (KPB). Syftet är också att visa på exempel och resultat som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning. KPB har rönt stort intresse bland kommunerna vilket medfört en vidareutveckling och spridning av metodiken. För varje år har ca tjugo kommuner tillkommit. I rapporten redovisas jämförelser för fyrtiosex kommuner avseende utfall år I dagsläget har sammanlagt sextiosex kommuner infört KPB och fler väntas att ansluta under året. Orsaken till att inte fler kommuner redovisas i rapporten beror på att de antingen nyligen påbörjat arbetet eller att utfallet inte var klart när denna rapport skrevs

9 Varför KPB? Det främsta användningsområdet med KPB är för uppföljning, analys och styrning i den egna kommunen, men kan också användas i andra sammanhang.nedan följer några exempel på områden men KPB kan utgöra ett underlag. Lågkonjunktur medför ett ökat tryck på kommunernas ekonomi. Om behovet finns att spara och skära ner i verksamheter är det av yttersta vikt att detta görs med hjälp av faktabaserat underlag. I dagsläget pågår det ett omfattande arbete i många kommuner med att införa kundvalssystem. I korthet innebär detta att brukaren själv kan välja leverantör av service- och omvårdnadstjänster. Med denna möjlighet är det extra viktigt för en kommun att kunna följa upp och styra sina egna kostnader. Fler och fler kommuner väljer att lägga ut en större andel verksamheter på entreprenad. För att åstadkomma ett bra underlag inför en sådan upphandling krävs god detaljinformation om insatskostnader och deras påverkbarhet. Både Socialstyrelsen och SKL presenterar olika jämförande analyser av diverse nyckeltal. I dessa jämförelser ges ökat fokus på kvalitet. För att utvidga jämförelserna med bl.a. produktivitet och kostnader är information från KPB ett viktigt komplement. Inför inlämnandet av Räkenskapssammandraget för 2008 infördes en ny flik där kommunerna skulle beskriva sina kostnader för hälso- och sjukvård. För att på ett korrekt sätt kunna beskriva dessa kostnader krävs en förbättrad registrering av kommunens hälso- och sjukvårdsinsatser. Ökade inslag av prestationsbaserade resursfördelningssystem diskuteras i flera kommuner. Att styra resurser efter hur brukarnas behov förändras är viktigt för att åstadkomma en produktiv verksamhet. En god grundinformation om kostnader och prestationer är viktigt för ett välfungerande resursfördelningssystem. Socialstyrelsen har nyligen publicerat den preliminära versionen av Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna är ett stöd för hälso- och sjukvården och socialtjänsten i vården av och omsorgen om personer med demenssjukdom. I riktlinjerna pekar Socialstyrelsen bl.a. på behovet av adekvata utredningar och vikten av att ställa diagnos på personer med demenssjukdom. Detta kommer givetvis att påverka insatsernas utformning. Att beskriva kostnader och prestationer inom detta område kommer därför att vara viktigt för kommunerna. Vad är KPB? Kostnad per brukare är enkelt uttryckt en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Genom att informationen utgår från de enskilda individerna ges möjligheter att belysa och analysera verksamheten även ur ett brukarperspektiv.

10 Övergripande metodbeskrivning Följande bild beskriver metodens olika steg och vilka termer och begrepp som används. Steg i KPB-metoden Ekonomisystem Definitioner Kontoutfall Indentifiera verksamheten och insateser inom vård och omsorg Verksamheten kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart Skapa översättningstabell från redovisningen Allokeras till Sammanställda kostnader per insats Förs till Sammanställda kostnader för gemensamma verksamheter Förs till Volymer, brukaruppgifter Kostnad beräknad insats Förs till Allokeras till Förs till Verksamhetssystem Kostnad per brukare Validering Förs till insatskostnader som inte kan eller ska brkarrelateras Nedan följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPB-metoden. 1. I steg ett identifieras verksamheter och insatser inom äldre- och handikappomsorg. 2. I steg två hämtas ekonomisk information för att relatera kostnaderna till rätt verksamhet, insats eller aktivitet. 3. I steg tre fördelas kostnaderna mellan två olika huvudaktiviteter: Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats (t.ex. hemtjänst). Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (t.ex. enhetens administration). De gemensamma verksamheterna fördelas som ett påslag på olika insatser. 4. I steg fyra sammanställs beräkningen av insatserna, dvs. en enhetskostnad och en totalkostnad per insats. En uppdaterad lista på samtliga insatser inom äldre- och handikappomsorg återfinns i appendix 1. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhetskostnaden och den fördelade gemensamma kostnaden. Den delas med den totala volymen i kommunen, t.ex. antal hemtjänsttimmar eller antal vårddygn. Resultatet blir en kostnad per insats. 5. När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår att knyta konsumtionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per brukare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. Resultatet blir insatser och kostnader per brukare. 6. I steg sex valideras modellen för att kontrollera att alla kostnader och volymer har kommit med och fördelats rätt.

11 Analysmodell Utifrån erfarenheterna i arbetet med KPB i de olika kommunerna har en analysmodell utvecklats. Analysmodell för KPB Brukarmixanalys (Uppdelat på LSS och ordinärt särskilt boende) Analys av produktivitet (insatsjämförelse) KOSTNAD PER BRUKARE - Räkenskapssammangdrag - Individrapportering - Nyckeltal - Benchmarking - Indikatorer Konsumtionsanalys (Medelkostnad per individ och åldersgrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp) Resultatanalys (Kostnad per resultat, KPB kombinerat med resultat) Bilden visar en översiktlig analysmodell utifrån fyra olika typer av analyser. Brukarmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka hur brukarna fördelar sig på olika kostnadsintervall och om kommunerna har valt en kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds brukarna. Här kan bl.a. följande delar analyseras: Hur ser brukarmixen ut? Vilka grupper av brukare kräver stora resurser? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan ordinärt och särskilt boende? Analys av produktivitet. Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels med andra kommuner, en s.k. nyckeltalsjämförelse. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Har kommunen en dyr hemtjänsttimme i förhållande till andra kommuner? Vad beror detta på? Konsumtionsanalys. Syftet med denna analys är bl. a. att jämföra kostnaden per invånare och åldersgrupp, dvs. relatera kostnaderna till invånare och brukare. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Ger enskilda kommuner fler insatser än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet? Resultatanalys. Syftet är att kombinera kostnaderna med resultat och kvalitet. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna?

12 De olika dimensionerna i analysmodellen sammanfattas i en jämförande matris. Rapporten följer analysmodellens olika dimensioner. I respektive dimension har ett urval av indikatorer valts (se appendix 1 för samtliga insatser i kalkylen). Dessa är: Produktivitet Hemtjänsttimme Kostnad per hemtjänsttimme, egen regi (exkl. delegerad hemsjukvård, anhörigvård, boendestöd). Särskilt boende Kostnad per dygn inom äldreboende, egen regi (exklusive boende för psykiskt funktionshindrade, exklusive boende utan heldygnsomsorg (servicehus) men inklusive demensboende). LSS-boende Kostnad per dygn, Boende för vuxna, gruppboende, egen regi. Personlig assistans, LASS egen regi, nettotimkostnad. Daglig verksamhet, egen regi, kostnad per dag med beslut. Ett totalindex sammanställs genom att varje kommun får ett värde för utfallet i respektive indikator. Samtliga indikatorer presenteras i intervallen grönt, gult och rött. Intervallerna beräknas inte på samma sätt som i öppna jämförelser utan bygger på erfarenhet, diskussioner i expertgrupp, flerårsanalyser m.m. Detta beskrivs på ett detaljerat sätt senare i rapporten. Totalindexet är ett genomsnitt av värdena för intervallen. Samtliga indikatorer presenteras under avsnittet sammanfattande analys. Brukarmixanalys % ytterfall över kr ord/säbo Andel brukare inom ordinärt och särskilt boende med en årskostnad överstigande kr. % ytterfall över kr, LSS Andel brukare inom LSS med en årskostnad överstigande kr. Medelkostnad Medelkostnad per brukare för äldre- och handikappomsorg. Konsumtion Kostnad per invånare Kostnad per invånare för äldre- och handikappomsorg. I dagsläget ingår inte några resultatindikatorer i KPB-modellen Med resultatindikatorer menas här t.ex. funktionsförändringar/förbättringar hos den enskilde brukaren. Detta är ett viktigt utvecklingsområde, I resultatavsnittet redovisas ett exempel på resultatredovisning från Borlänge kommun. 10

13 Resultat av jämförelserna mellan deltagande. kommuner Inledning I denna rapport presenteras jämförelser mellan de fyrtiosex kommuner som reodovisat utfall för Det underlag som bearbetats och redovisas i rapporten är följande: Den totala summan kostnader som redovisas på individnivå är 15,9 miljarder för de fyrtiosex kommunerna. Ytterligare ca.4 miljarder finns med i materialet antingen som öppna insatser eller insatser som inte redovisas på individnivå. Det totala invånarantalet som kommunerna representerar uppgår till ca 1,28 miljoner invånare, vilket motsvarar ca 14 % av Sveriges befolkning. Kalkylen innefattar ca brukare. De kommuner som ingår i våra jämförelser utgörs av både större och mindre kommuner samt storstads- och landsbygdskommuner, och de är spridda över hela landet. Bengtsfors Bollebygd Borlänge Dals-Ed Enköping Falun Gotland Hammarö Herrljunga För Askersunds kommun avser materialet endast Härnösand ett halvår Materialet har sedan räknats upp Högsby till helårssiffror. Resultaten från denna kommun Höör bör därför analyseras med försiktighet. Jönköping Karlstad Katrineholm Kumla Lindesberg Kommuner som deltar som deltar i KPB (20) Kommuner som deltar som deltar i KPB och är med i rapporten (46) 11

14 Brukarmix Syftet med att jämföra brukarmix är att, genom att brukarna fördelas på olika kostnadsintervall, undersöka om kommunerna har valt en kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds. Exempel på frågor som kan besvaras är: Hur ser brukarmixen ut? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Hur ser balansen ut mellan ordinärt och särskilt boende? Ordinärt och särskilt boende Andel brukare inom olika kostnadsintervall. Jämförande procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom ordinärt och särskilt boende. Andel brukare inom olika kostnadsintervall. Jämförande procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom ordinärt och särskilt boende Askersund Gällivare Lax å Älvkarleby Skurup Falun Växjö Svedala Färgelanda Vansbro Älmhult Borlänge Bollnäs Herrljunga Säffle Berg Ronneby Norberg Boden Bräcke Gotland Övertorneå Kumla Alvesta Umeå Hammarö Karlstad Katrineholm Sundbyberg Eslöv Skara Laholm Lindesberg Varberg Tierp Robertsfors Ängelholm Örebro Bengtsfors Bollebygd Dals-Ed Östersund Enköping Grästorp Mellerud % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

15 De kostnadsintervall som valts är kr och över kr. Dessa intervall har valts av två olika skäl: kr illustrerar de brukare som har få insatser, t.ex. serviceinsatser inom hemtjänsten eller trygghetslarm. En hög nivå av mindre kostnadskrävande brukare tyder på en mer fördelaktig brukarmix. Hur kan dessa brukares behov av insatser hållas på en låg kostnadsnivå även i framtiden? Vilka satsningar på förebyggande insatser görs i kommunen? Hur underlättas biståndsbedömningen för dessa grupper så att de administrativa kostnaderna minskas per brukare? Nivån över kr indikerar de s.k. ytterfallen, d.v.s. brukare som är mycket resurskrävande. En hög andel brukare över kr kan både indikera en låg produktivitet (t ex. hög kostnad per dygn i särskilt boende) och ofördelaktig brukarmix eller en bristande balans mellan insatser i ordinärt och särskilt boende. Nivån är vald för att fånga in t ex höga kostnader för ett dygn i särskilt boende, omfattande hemtjänstinsatser eller kombination av olika insatser såsom hemtjänst, korttidsvård eller särskilt boende. Diagrammet på föregående sida visar: Skillnaderna mellan kommunerna går från lägst ca 0,7% till 22,0% andel brukare med en kostnad över kr på Inget samband kan ses mellan storlek på kommun och andel ytterfall (resurskrävande brukare) Kommentarer: Av materialet framgår att kommuner som nyligen påbörjat arbetet med KPB har en högre andel ytterfall än kommuner som har arbetat med KPB några år. Kommunerna har i arbetet med kostnad per brukare analyserat kostnadskrävande brukare och flertalet har genomfört åtgärder för att minska antalet. En adekvat strategi för en balans mellan insatser inom ordinärt och särskilt boende i kombination med satsning på brukare med framtida ökade behov borde kunna resultera i en brukarmix med ytterfall under 5 procent. Om samtliga kommuner skulle nå denna nivå skulle det medföra avsevärda resultat- och kostnadsförbättringar inom äldre- och handikappomsorg. Produktiviteten påverkar antalet ytterfall Strategiskt val av kvalitetshöjande insatser i ordinärt och särskilt boende påverkar andelen ytterfall (t.ex. en satsning på ett specialteam) En äldre befolkning kan påverka andelen ytterfall Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område? Vad är det för typ av åtgärder som genomförs inom kommunerna för att förbättra brukarmixen under året med underlag från 2008? En enkel åtgärd som kommuner såsom Säffle, Gotland och Borlänge m.fl. har genomfört är att ta fram rapporter på aktuella ytterfall. Väntar kostnadskrävande personer med omfattande insatser inom ordinärt boende t.ex. på en plats i särskilt boende? Biståndsbedömare och enhetschefer har informerats om resultatet. Biståndsbedömare är inte alltid medvetna om ekonomiska konsekvenser för val av insatser och nivåer varvid ekonomisk information kan skapa nya perspektiv inför biståndsbedömningen. I Säffle kommun har t.ex. information om kostnadskrävande brukare inom hemtjänsten tagits fram varje tertial för att sammanställas och diskuteras. Falu kommuns kalkyler har visat att äldreomsorgen har en stor andel ytterfall i ordinärt boende i förhållande till andra kommuner. För att minska andelen brukare med stort vårdbehov i ordinärt boende har kommunens äldreomsorg infört strukturerade rutiner för att uppmärksamma dessa brukare. Då en brukare når ett visst vårdbehov i ordinärt boende gås ärendet noggrant igenom på en högre ansvarsnivå för att eventuellt hitta alternativa lösningar som bättre kan tillgodose brukarens specifika behov, t.ex. plats i särskilt boende. En fördjupande analys av materialet kan vara att specifikt analysera olika ytterfall och vad de kostar. Nedan följer ett exempel från Borlänge kommun där de 10 dyraste för utfall 2006, 2007 och

16 10 dyraste ärenden 2008 De 10 dyraste ärandena 2008 och vad de kostade 2006 och 2007 i Borlänge kommun inom ordinärt boende 10 dyraste ärenden Kronor/år Diagrammet visar de tio dyraste ärenden 2008 och vilka kostnader dessa individer generade 2006 och Fyra ärenden hade inga insatser alls enligt SoL under 2006/2007 utan blev direkt ytterfall. En orsak till detta förhållande är att riktlinjerna för insatserna reviderats i Borlänge har. En insats som benämns som hemtjänst i assistansliknade form har börjat tillämpas enligt de riktlinjer som utarbetats. Insatsen vänder sig till personer med omvårdnads- eller tillsynsbehov där behovet inte kan tillgodoses genom punktinsatser från hemtjänsten. Detta har gjort att brukare som tidigare bl.a. var aktuella inom LSS-lagstiftningen nu får omfattande insatser inom SoL. De brukare som ökar sina kostnader från 2006/2007 till 2008 beror främst på ökade hemtjänstinsatser under natten. Åtgärder som Borlänge kommun har initierat är att se över utformningen av insatsen hemtjänst i assistansliknande form. Nämnden har beslutat att ändra delegationsordningen för denna insats så att arbetsutskottet får delegationen. För närvarande är det 53 brukare som fått insatsen och den kostar igenomsnitt kr per plats och år. Flertalet av dessa brukare finns i Borlänges ytterfall. Brukarmixanalysen hjälper Borlänge kommun att på ett konkret sätt arbeta med att effektivisera verksamheten. Örebro kommun hade 2006 omfattande kostnader på drygt 20 miljoner kr för utskrivningsklara patienter på sjukhuset. Bristen på permanenta boendeplatser främst för personer med demenssjukdom medförde svårigheter att skapa en fungerande vårdkedja. I vårdplaneringssammanhang fanns inte heller några ekonomiska incitament för att ta hem brukarna från sjukhuset så fort som möjligt. Under 2007 lanserades ett projekt för att minska kostnaderna för utskrivningsklara, en nollvision vad gällde utskrivningsklara patienter med betalningsansvar. Brukare som hade behov av korttidsplats och som inte kunde få det i direkt anslutning till sjukhusvistelsen fick åka hem till sin ordinära bostad i väntan på att få en plats. Nya rutiner och extra ersättning för resurskrävande brukare gjorde att kostnaderna för utskrivningsklara minskade till cirka fem miljoner kr under 2007 och till knappt tre miljoner kr under En stor del av kostnaderna för utskrivningsklara överfördes under 2008 till insatser inom hemtjänsten och ett nytt särskilt boende vilket medfört en bättre fungerande vårdkedja.

17 Varbergs kommun har varit en av pionjärerna för att införa Lagen om valfrihet (LOV). Under 2008 var det ett dussin olika externa utförare anslutna till kundvalet. De utför ca hemtjänsttimmar (egen regi timmar). Vid införandet av kundvalssystem bör förändringar i brukarmixen analyseras. De första analyserna i Varbergs kommun visar på att antalet brukare med lägre andel insatser (kostnadsintervallet kr) ökar. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser om detta beror på valfriheten. Det totala antalet hemtjänsttimmar har ökat sedan införandet. I Svedala kommun gjordes under 2007 en prognos för den kommande befolkningsutvecklingen. Kommunen är en expansiv kommun med framtidstro och inflyttning (bl.a. av närheten till Malmö). Befolkningsprognosen visade på ett stort behov av nya platser i särskilt boende i framtiden. Vid genomförd KPB-analys har nya perspektiv på framtida behov och brukarmix framkommit. Brytpunktsanalys inom ordinärt (ordbo) och särskilt boende (säbo), 2007 och Antal brukare i olika kostnadsintervall 400 Brytpunktsanalys - ordinärt och särskilt boende Antal brukare Ordbo Säbo Kostnadsintervall

18 Diagrammet visar antalet brukare i olika kostnadsintervall med insatser inom ordinärt och särskilt boende Diagrammet indikerar hur många brukare i ordinärt boende som är mer kostnadskrävande än en plats i särskilt boende. I Svedala kommun återfinns nästan alla kostnadskrävande brukare inom särskilt boende. Svedala har över 10 % ytterfall inom särskilt boende. Närmare analys visar att nivån på hemtjänstinsatser vid inflyttning till särskilt boende är låg (under kr). Detta medför att kommunen binder höga kostnader per brukare tidigt (tidig brytpunkt). Det har också varit problem med att ha en god beläggning inom särskilt boende, vilket i sin tur även har medfört höga dygnskostnader inom särskilt boende (se även analysen om kostnad per dygn inom särskilt boende senare i rapporten). Svedala kommun har initierat åtgärder för att förbättra mixen mellan ordinärt och särskilt boende. Det dyraste särskilda boendet (ett boende med få platser) kommer att göras om till ett LSS-boende i stället. På så sätt förbättras brukarmixen. Det är viktigt att på ett tidigt stadium förebygga ytterfall. Arbetar biståndsbedömarna aktivt med detta? Kommunen behöver ett arbetssätt som är proaktivt och som på ett tidigt stadium förebygger behov av omfattande insatser. Detta gäller specifikt insatser för brukare i kostnadsintervallet kr/år. Där har brukarna en större andel insatser utan att sticka ut. Dessa brukare befinner sig i riskzonen för att under kommande perioder bli ytterfall. En annan orsak till ytterfall i kommunerna kan vara en hög andel platser inom korttidsvård. Brist på särskilda boendeplatser, höga kostnader för utskrivningsklara eller mindre bra fungerande vårdkedjor från landsting till kommun kan medföra att tyngden på de brukare som vistas inom korttidsvården ökar. Östersunds kommun har sedan 1997 ca 25 % av äldreomsorgen utlagd på entreprenad. Östersunds kommun genomförde 2008/09 en ny kombinationsupphandling av insatser inom ordinärt och särskilt boende då merparten av avtalen löper ut Bakgrunden till de nya metoderna för upphandlingen som användes var dels för att underlätta för mindre företag att vara med och konkurrera om uppdrag och dels att göra verksamheten så effektiv som möjligt. I samband med denna upphandling gjordes en större genomlysning av verksamheten. Hemtjänstområden omorganiserades för att få en ökad produktivitet. Genom förändring av gruppernas storlek och hänsyn till geografiska avstånd förbättrades förutsättningarna. Denna förändring var viktig att genomföra för att varje hemtjänstområde ska vara nog stort för att kunna drivas utan att företaget som lämnar anbud måste ha en existerande verksamhet i kommunen. Vissa delar av verksamheten som effektivare kunde skötas i en kommungemensam organisation lyftes ur entreprenaden. T.ex. flyttades hälso- och sjukvårdspersonal kvällar, nätter och helger till en central enhet för att skapa likartade förutsättningar. Sammantaget har upphandlingen medfört omfattande kostnadsbesparingar. I Östersund kommun har de även diskuterat att låta hemtjänsten och korttidsvården finnas under samma ekonomiska ansvar för att skapa ett tydligare processansvar. Ett annat exempel på en tänkbar åtgärd är att specialgranska vårdtunga brukare inom korttidsvården som har beslut om växelvård för att se om dessa insatser skulle kunna utföras av hemtjänsten i stället. En resurskrävande växelvård binder resurserna till boendet på ett annat sätt än i hemtjänsten. Bodens kommun hade 2007 en hög andel ytterfall. Bl.a. visade det sig i analysen att de hade en kostnadskrävande korttidsvård som användes som mellanstation (2 330 kr/dygn) i vårdkedjan från sjukhus till insatser inom hemtjänsten eller som i väntan på en plats inom särskilt boende. Processen ändrades till att mellanstationen slopades till förmån för insatser direkt i ordinärt boende. 16

19 LSS Nedanstående diagram visar brukarmixen inom LSS. Procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom LSS Gällivare Robertsfors Ronneby Växjö Laholm Tierp Enköping Katrineholm Boden Laxå Alvesta Säffle Mellerud Vansbro Skurup Karlstad Borlänge Dals-Ed Gotland Askersund Svedala Färgelanda Bräcke Över 1 milj Umeå Hammarö Berg Norberg Herrljunga Älmhult Eslöv Älvkarleby Lindesberg Bengtsfors Bollebygd Kumla Ängelholm Övertorneå Örebro Östersund Skara Bollnäs Varberg 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 17

20 I år har ytterfallsgränsen ( kr) valts för LSS. Denna gräns har höjts från kr för att erhålla en mer likformig värdeskala för ytterfallsgränserna. Diagrammet visar På skillnader från 1,0 % till 23,1 % andel resurskrävande brukare över kr. Kommentar Det finns inget samband mellan storleken på kommuner och brukarmixen. Kommuner med en hög andel ytterfall riskerar att få en hög medelkostnad. Förklaringar till att en del kommuner har högre andel kostnadskrävande brukare: Brytpunkt mellan LSS-boende och personlig assistans. Den insatsmix som kommunen har valt påverkar andelen ytterfall. Utbud av servicebostäder i kombination med personlig assistans eller gruppboende för vuxna påverkar andelen ytterfall. Brukarmixen inom personlig assistans visar att en större andel äldre påverkar antalet timmar Skillnad i bedömning inom Försäkringskassan för personlig assistans. Flertalet kommuner menar att bedömningen av antalet timmar skiljer sig åt mellan kommunerna och därigenom kan vissa kommuner innehålla fler kostnadskrävande brukare. Produktivitet inom personlig assistans. Hur effektivt verksamheten planeras har betydelse för den merkostnad som kommunen har utöver LASS-ersättningen och därmed antalet ytterfall Insatspaket för LSS-insatser driver totalkostnaden. Har brukarna i genomsnitt ett högre antal insatser per brukare påverkar detta totalkostnaden I mindre kommuner kan enskilda individer i högre utsträckning påverka resultatet och därigenom andelen ytterfall. En hög andel externa placeringar och avtalens utformning påverkar andelen ytterfall Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område? I Laholms kommun framkom i KPB-analysen att kommunen hade en högre andel ytterfall än jämförbara kommuner. Det fanns ca 30 ytterfall med höga kostnader. Dessa brukare hade t.ex. dyra externa placeringar inom LSS gruppboende. I Socialnämndens sparförslag för kommande budget initierades en åtgärd för bättre resursanvändning inom LSS. Översynen tittade på behovet på individnivå och beräknas spara tre miljoner kr under kommande period. Skurups kommun (ca 11 % ytterfall 2008) hade vid närmare analys problem med dålig beläggning inom LSS korttidsvistelse i egen regi. Här genofördes åtgärder för att förbättra beläggningen vilket har medfört att antalet ytterfall har minskat och produktiviteten förbättrats. Att lägga ut verksamhet på entreprenad är en tydlig trend inom LSS-verksamheten. Kommuner såsom Falkenberg och Halmstad har lagt ut en stor del av LSS-verksamheten på entreprenad. Detta har medfört att enhetskostnaderna för t.ex. LSS bostäder för vuxna har kunnat minskas och därmed också totalkostnaderna för verksamheterna. Totalt rör det sig om flera miljoner i besparingar på kort sikt. 18

Nationell konferens. Förbättringsarbete med hjälp av Kostnad Per Brukare (KPB)

Nationell konferens. Förbättringsarbete med hjälp av Kostnad Per Brukare (KPB) Nationell konferens Förbättringsarbete med hjälp av Kostnad Per Brukare (KPB) 1 Agenda 09.00 Registrering och kaffe 09.30 09.45 Inledning av Agneta Rönn, Sveriges kommuner och landsting 09.45 11.00 Presentation

Läs mer

Socialförvaltningen. KOSTNAD PER BRUKARE Statistik för 2014, sammanställd 2015

Socialförvaltningen. KOSTNAD PER BRUKARE Statistik för 2014, sammanställd 2015 Socialförvaltningen KOSTNAD PER BRUKARE Statistik för 2014, sammanställd 2015 Metod Ekonomisystem Ansvar Verksamhet Aktivitet Konto Utfall Standardinsatser Hemtjänst (# timmar) Särskilt boende (#dygn)

Läs mer

Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg

Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg Analysrapport Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg Kostnad Per Brukare (KPB) Analysrapport Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad

Läs mer

Kostnad per brukare. Omsorg om personer med funktionsnedsättning. Presentation av KPB-jämförelsen utfall 2017

Kostnad per brukare. Omsorg om personer med funktionsnedsättning. Presentation av KPB-jämförelsen utfall 2017 Kostnad per brukare Omsorg om personer med funktionsnedsättning Presentation av KPB-jämförelsen utfall 2017 Andreas Johansson andreas.johansson@ensolution.se 0709-90 00 30 Observationer under året Antalet

Läs mer

Slutpresentation Nybro kommun

Slutpresentation Nybro kommun Slutpresentation Nybro kommun Äldreomsorg och funktionsnedsättning Utfall 2014 Mathias Sunnegård mathias.sunnegård@ensolution.se 070 210 87 07 1 Agenda exempel Förutsättningar Resultat för KPB Slutsats

Läs mer

Kostnad Per Brukare. och personer med funktionsnedsättning utfall 2009

Kostnad Per Brukare. och personer med funktionsnedsättning utfall 2009 Kostnad Per Brukare Resultat och jämförelser inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2009 Kostnad Per Brukare Resultat och jämförelser inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Processutveckling och brukarkalkyler för en effektivare personlig assistans inom Halmstad kommun

Processutveckling och brukarkalkyler för en effektivare personlig assistans inom Halmstad kommun Processutveckling och brukarkalkyler för en effektivare personlig assistans inom Halmstad kommun Författare: Andreas Johansson, Ensolution AB, Gisela Thomas-Ruthér, Halmstad kommun, Socialförvaltningen,

Läs mer

Kostnad Per Brukare (KPB) utfall 2012

Kostnad Per Brukare (KPB) utfall 2012 Kostnad Per Brukare (KPB) utfall 2012 Vansbro kommun Ensolution AB Jenny Jonsson Erbjuder managementkonsulttjänster samt återförsäljer mjukvara inom Kalkylering - KPB, KPP, KPE, ABC-kalkylering Processutveckling

Läs mer

Kostnad per brukare. Kostnader för sista levnadsåret 2012-12-05. Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen

Kostnad per brukare. Kostnader för sista levnadsåret 2012-12-05. Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen Kostnader för sista levnadsåret Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen Kostnad per brukare Brukarrelaterad uppföljning inom individ- och familjeomsorg Underlag för jämförelser, verksamhetsplanering

Läs mer

Kostnad Per Brukare. Bearbetad presentation från Ensolution Eslövs kommun Utfall Ensolution. 1

Kostnad Per Brukare. Bearbetad presentation från Ensolution Eslövs kommun Utfall Ensolution. 1 Kostnad Per Brukare Bearbetad presentation från Ensolution Eslövs kommun Utfall 2015 Ensolution. 1 Ensolution. Kostnad Per Brukare Alvesta Bjuv Boden Bollebygd Båstad Dals-Ed Eslöv Falkenberg Falun Forshaga

Läs mer

Kostnad Per Brukare & Kompassen Tierps kommun 2012

Kostnad Per Brukare & Kompassen Tierps kommun 2012 Kostnad Per Brukare & Kompassen Tierps kommun 2012 Ensolution AB Jan van Helleputte Erbjuder managementkonsulttjänster samt återförsäljer mjukvara inom KPB (kostnad per brukare), KPP, KPE, ABC-kalkylering

Läs mer

KPB 2016 Eslövs kommun

KPB 2016 Eslövs kommun KPB 2016 Eslövs kommun SoL och LSS Lisa Karlsson, Controller Marcus Lind, Controller 1 Kommuner i Kostnad per brukare Kostnad per brukare Alingsås Alvesta Bengtsfors Boden Bollebygd Båstad Dals-Ed Eslöv

Läs mer

Kostnad per brukare. Äldreomsorg - Presentation av KPB-jämförelsen utfall Christer Jedlén. Anna Holmqvist

Kostnad per brukare. Äldreomsorg - Presentation av KPB-jämförelsen utfall Christer Jedlén. Anna Holmqvist Kostnad per brukare Äldreomsorg - Presentation av KPB-jämförelsen utfall 2017 Anna Holmqvist anna.holmqvist@ensolution.se 0709-19 71 76 Christer Jedlén christer.jedlen@ensolution.se 0709-17 05 94 Fortsätter

Läs mer

Kostnad per brukare Individ- och familjeomsorg

Kostnad per brukare Individ- och familjeomsorg Kostnad per brukare Individ- och familjeomsorg Presentation av jämförelsemodell och resultat Andreas Johansson, Ensolution AB andreas.johansson@ensolution.se Mbl 0709-90 00 30 Ensolution AB, +46 (0) 8-640

Läs mer

Kostnad per brukare (KPB)

Kostnad per brukare (KPB) 2015-09-01 1 (10) Kostnad per brukare (KPB) Nyckeltalsdefinitioner Nyckeltalen är utvecklingsnyckeltal. För mer information kotakta Jan.Mohammad@skl.se eller gå in på www.kolada.se Sveriges Kommuner och

Läs mer

och personer med funktionsnedsättning utfall 2010

och personer med funktionsnedsättning utfall 2010 Kostnad per brukare Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2010 Kostnad per brukare Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer

Läs mer

Gotlands kommun. Så arbetar vi med kostnad per brukare. Socialförvaltningen

Gotlands kommun. Så arbetar vi med kostnad per brukare. Socialförvaltningen 1 1 Gotlands kommun Så arbetar vi med kostnad per brukare inom socialförvaltningen Lena Lager socialdirektör, lena.lager@gotland.se Eva Sellberg kvalitetschef, eva.sellberg@gotland.se 2 2 Agenda Kort om

Läs mer

Slutpresentation KPB Äldreomsorg

Slutpresentation KPB Äldreomsorg Slutpresentation KPB Äldreomsorg Nybro, utfall 2016 2017-06-13 Mathias Sunnegård Mathias.sunnegard@ensolution.se 070-210 87 04 Karin Lundgren karin.lundgren@ensolution.se 0709-17 99 11 1 Ensolution AB

Läs mer

Kostnad Per Brukare (KPB) inom kommunal vård och omsorg

Kostnad Per Brukare (KPB) inom kommunal vård och omsorg Kostnad Per Brukare (KPB) inom kommunal vård och omsorg Syfte och beräkningsprinciper Kostnad Per Brukare Kostnad Per Brukare (KPB) inom kommunal vård och omsorg Syfte och beräkningsprinciper Upplysningar

Läs mer

Kostnad Per Brukare Vingåker kommun

Kostnad Per Brukare Vingåker kommun Kostnad Per Brukare Vingåker kommun Individ och familjeomsorg Utfall 2011 Alingsås Heby Oxelösund Alvesta Högsby Partille Arboga Jokkmokk Ronneby Askersund Kalmar Skara Bengtsfors Karlskoga Skurup Boden

Läs mer

Kostnad per brukare. Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2011

Kostnad per brukare. Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2011 Kostnad per brukare Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2011 Kostnad per brukare JÄMFÖRELSER MELLAN KOMMUNER INOM OMSORG OM ÄLDRE OCH PERSONER

Läs mer

Kostnad per brukare. Jämförelser inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2012

Kostnad per brukare. Jämförelser inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2012 Kostnad per brukare Jämförelser inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2012 Kostnad per brukare Jämförelser inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall

Läs mer

KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare

KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare Öckerö 2014-04-15 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare Beslutsorgan Socialnämnden Tid och plats Obs dag och tid! Tisdagen den 22 april 2014 kl 13.30 Kommunhuset - Öckerösalen Öckeröalliansens

Läs mer

ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL 2014. Kostnad per brukare inom individ- och familjeomsorg

ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL 2014. Kostnad per brukare inom individ- och familjeomsorg ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL 2014 Kostnad per brukare inom individ- och familjeomsorg Ansvarig utgivare: Andreas Johansson Text: Andreas Johansson och Cecilia Haugland Tabeller och diagram: Erik

Läs mer

Kostnad Per Brukare. Individ- och familjeomsorg. Presentation av KPB-jämförelsen utfall 2017

Kostnad Per Brukare. Individ- och familjeomsorg. Presentation av KPB-jämförelsen utfall 2017 Kostnad Per Brukare Individ- och familjeomsorg Presentation av KPB-jämförelsen utfall 2017 Andreas Johansson andreas.johansson@ensolution.se 0709-90 00 30 Övergripande resultat för individoch familjeomsorgen

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret Månadsrapport september 2013 Kundvalskontoret Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksamhet... 3 1.1 Resultat per verksamhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 7 1.3 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal...

Läs mer

Undersökning om funktionshinderomsorgens verksamhet och organisering

Undersökning om funktionshinderomsorgens verksamhet och organisering Undersökning om funktionshinderomsorgens verksamhet och organisering Vårt uppdrag Socialnämnden i Jönköpings kommun har fått i uppdrag att se hur Funktionshinderomsorgen fungerar och är organiserad. Meningen

Läs mer

Kostnad Per Brukare. Nybro kommun resultat för utfall Mathias Sunnegård

Kostnad Per Brukare. Nybro kommun resultat för utfall Mathias Sunnegård Kostnad Per Brukare Nybro kommun resultat för utfall 2013 Mathias Sunnegård mathias.sunnegard@ensolution.se Andreas Johansson andreas.johansson@ensolution.se Agenda Introduktion till KPB och projektet

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Kostnad per brukare. Kostnad per brukare GER ORDNING OCH REDA SAMT TILLGÅNG TILL JÄMFÖRELSER

Kostnad per brukare. Kostnad per brukare GER ORDNING OCH REDA SAMT TILLGÅNG TILL JÄMFÖRELSER (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. GER ORDNING OCH REDA SAMT TILLGÅNG TILL JÄMFÖRELSER Metoden bygger

Läs mer

Ekonomiskt bokslut per februari 2017

Ekonomiskt bokslut per februari 2017 OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Susanna Hjort 2017-03-16 OSN-2017-0186 Ida Sverkersson Omsorgsnämnden Ekonomiskt bokslut per februari 2017 Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås

Läs mer

KOSTNAD PER BRUKARE. Metodbeskrivning KOSTNAD PER BRUKARE INOM OMSORGEN OM ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

KOSTNAD PER BRUKARE. Metodbeskrivning KOSTNAD PER BRUKARE INOM OMSORGEN OM ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING KOSTNAD PER BRUKARE Metodbeskrivning KOSTNAD PER BRUKARE INOM OMSORGEN OM ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 1 Förord Alltfler kommuner använder Kostnad per brukare (KPB) som ett instrument i

Läs mer

Ekonomiskt bokslut per september 2016

Ekonomiskt bokslut per september 2016 OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ida Sverkersson 2016-10-14 OSN-2016-0108 Omsorgsnämnden Ekonomiskt bokslut per september 2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att

Läs mer

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på

Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på 1 FALU KOMMUN KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET 2009-01-29 Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på Slutbetänkande av LSS-kommittén SOU 2008:77 Möjlighet att leva som andra, Ny lag om stöd och service

Läs mer

Ekonomiskt bokslut per oktober 2016

Ekonomiskt bokslut per oktober 2016 OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ida Sverkersson 2016-11-11 OSN-2016-0108 Omsorgsnämnden Ekonomiskt bokslut per oktober 2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att godkänna

Läs mer

Bilaga till ekonomisk månadsrapport för omvårdnadsnämnden,

Bilaga till ekonomisk månadsrapport för omvårdnadsnämnden, Sid 1 (5) 2018-02-19 Dnr 17ON21 Tjänsteskrivelse Handläggare Rolf Hammar Tfn 026-17 93 05 rolf.hammar@gavle.se Omvårdnadsnämnden Bilaga till ekonomisk månadsrapport för omvårdnadsnämnden, december 2017

Läs mer

Ersättningsmodell för utförande av hemtjänst i Ale

Ersättningsmodell för utförande av hemtjänst i Ale Ersättningsmodell för utförande av hemtjänst i Ale Sektor arbete, trygghet och omsorg, 2016-11-25 Handläggare: Mina Salfjord Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Ersättningsmodellerna... 1

Läs mer

Nyckeltal. Omsorgsförvaltningen

Nyckeltal. Omsorgsförvaltningen Nyckeltal Omsorgsförvaltningen Invånare 65-79 år, andel (%) (N1812) Antal invånare 65-79 år dividerat med antal invånare totalt 31/12. Källa: SCB. Invånare 8+ andel (%) Sammanfattning OMS Hemtjänst Kvalitet

Läs mer

upple». Ekonomiskt bokslut och prognos per maj 2015 Cs'iN( 015---C.58- Ar å. 5 Omsorgsnämnden Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta,

upple». Ekonomiskt bokslut och prognos per maj 2015 Cs'iN( 015---C.58- Ar å. 5 Omsorgsnämnden Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta, upple». OMSORGSFÖRVALTNINGEN Cs'iN( 015---C.58- Ar å. 5 9 Handläggare Datum Diarienummer Marie Öberg 2015-07-19 OSN-2015-0153 Omsorgsnämnden Ekonomiskt bokslut och prognos per maj 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010 Ekonomiska analyser Sammanfattande iakttagelser De totala utgifterna för hälso- och sjukvården uppgick 2009 till 313,7 miljarder kronor i 2010 års pris. Samma år uppgick socialtjänstens utgifter till 151,9

Läs mer

HANDIKAPPNYCKLAR 2005

HANDIKAPPNYCKLAR 2005 NYCKELTALSPROJEKT FÖR JÄMFÖRELSER INOM KOMMUNAL HANDIKAPPOMSORG HANDIKAPPNYCKLAR 2005 PROJEKTRAPPORT Magnus Svensson Bengt Jartsell 2006-07-07 1 SAMMANFATTNING Sveriges kommuner och landsting startade

Läs mer

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad

Läs mer

Onsdag kl. 9.00, i sammanträdesrum fullmäktigesalen, stadshuset, Lysekil

Onsdag kl. 9.00, i sammanträdesrum fullmäktigesalen, stadshuset, Lysekil 2017-12-07 Sid 1/2 KALLELSE / FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALNÄMNDEN Tid och plats: Onsdag 2017-12-13 kl. 9.00, i sammanträdesrum fullmäktigesalen, stadshuset, Lysekil Ordförande: Sekreterare: Ricard Söderberg

Läs mer

KPB konferens 22 oktober. Volymer och val av insatser hur stor del av kostnadsläget i verksamheten förklaras av detta?

KPB konferens 22 oktober. Volymer och val av insatser hur stor del av kostnadsläget i verksamheten förklaras av detta? KPB konferens 22 oktober Volymer och val av insatser hur stor del av kostnadsläget i verksamheten förklaras av detta? Vilka trender har vi identifierat? Ekonomiska utmaningar kopplat till demografi anledning

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet Vård- och omsorgsnämndens verksamhet Nämnden beställer verksamhet Från Division Social omsorg i Internöverenskommelsen Från hemtjänstleverantörer enligt LOV (privata och DSO) Från privata särskilda boenden

Läs mer

Omsorgsförvaltningennyckeltal

Omsorgsförvaltningennyckeltal Omsorgsförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 Särskilt boende 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 5,5 5,5 4,7 4,2 3,7 5,9 4,3 4,4 4,3

Läs mer

Managementrapport 2014

Managementrapport 2014 Social- och omsorgskontoret Managementrapport 2014 Nämnd: Äldreomsorgsnämnden Månad: oktober Ekonomi tkr Resultat perioden Rättvisande resultat efter korrigeringar helårsresultat efter beslutade åtgärder

Läs mer

Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland

Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens

Läs mer

Det är viktigt att den utförda tiden blir korrekt registrerad då den bl.a. ligger till grund för:

Det är viktigt att den utförda tiden blir korrekt registrerad då den bl.a. ligger till grund för: 6. Regler för registrering av tid och ersättning Allmänt Denna bilaga reglerar ersättning för hemtjänst- och hemsjukvårdsinsatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt

Läs mer

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer)

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Bilaga till Dnr: VoO.2015.0042 1 (6) 2015-02-17 Vård och Omsorg Johanna Elfsberg Bokslutsanalys 2014 Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Volymökningar

Läs mer

Ekonomiskt bokslut och prognos per mars 2015

Ekonomiskt bokslut och prognos per mars 2015 OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Marie Öberg 2015-04-10 OSN-2015-0153 Omsorgsnämnden Ekonomiskt bokslut och prognos per mars 2015 Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta,

Läs mer

Äldrenämnden. Mot den bakgrunden föreslås en prognos för helåret 2016 på 35 mnkr i lägre nettokostnad än anvisad ram.

Äldrenämnden. Mot den bakgrunden föreslås en prognos för helåret 2016 på 35 mnkr i lägre nettokostnad än anvisad ram. 2 Uppsala ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Per Hammarström 2016-11-24 ALN 2015-024 Äldrenämnden Ekonomiskt bokslut och prognos per ober 2016 Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås besluta,

Läs mer

Ekonomiskt bokslut per juli 2016

Ekonomiskt bokslut per juli 2016 OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ida Sverkersson 2016-08-12 OSN-2016-0108 Omsorgsnämnden Ekonomiskt bokslut per juli 2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att godkänna

Läs mer

SOCIALNÄMNDEN - prognos Nämnd: 7 Socialnämnden Projekttyp: Drift

SOCIALNÄMNDEN - prognos Nämnd: 7 Socialnämnden Projekttyp: Drift SOCIALNÄMNDEN - prognos 201712 Nämnd: 7 Projekttyp: Drift Ack. 201701-201712 Helår 2017 Prognos 2017 Ansvar Utfall Budget Avvikelse Budget December November Kommentar 7000 Förvaltningschef Socialtjänsten

Läs mer

Socialnämndens arbetsutskott PROTOKOLL Information om handlingsplan ekonomi. Sammanfattning av ärende

Socialnämndens arbetsutskott PROTOKOLL Information om handlingsplan ekonomi. Sammanfattning av ärende Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2018-02-01 6 Information om handlingsplan ekonomi Sammanfattning av ärende Socialchef informerar om ett utkast till handlingsplan för nämndens ekonomi,

Läs mer

Socialnämndens handlingsplan för ekonomi i balans SN-2017/104

Socialnämndens handlingsplan för ekonomi i balans SN-2017/104 Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Mats Ståhl Elgström Datum SN-2017/104 Socialchef 2017-04-26 Socialnämnden Socialnämndens handlingsplan för ekonomi i balans 2017-2018 SN-2017/104 Förslag

Läs mer

Vård och omsorg om äldre. Michaela Prochazka, PhD Samordnare för äldrefrågor

Vård och omsorg om äldre. Michaela Prochazka, PhD Samordnare för äldrefrågor Vård och omsorg om äldre Michaela Prochazka, PhD Samordnare för äldrefrågor Innehåll Detta gör Socialstyrelsen Aktuell utveckling Öppna jämförelser Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Läs mer

SÖDERTÖRNS NYCKELTAL VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER

SÖDERTÖRNS NYCKELTAL VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER SÖDERTÖRNS NYCKELTAL VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER Bostad med särskild service, LSS Daglig verksamhet, LSS Personlig assistans, LASS Socialpsykiatri, SoL 2005 Deltagande kommuner: Botkyrka,

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-12-07 Sida 1(1) Vård och omsorg Kenneth Lindhe 0479528233 kenneth.lindhe@osby.se Budgetuppföljning 2018 Dnr VON/2018:34 042 Vård och omsorg förslag till Vård och omsorgsnämnden

Läs mer

Slutpresentation Kristianstads kommun

Slutpresentation Kristianstads kommun Slutpresentation Kristianstads kommun Utfall 2015 Katarina Tylenius katarina.tylenius@ensolution.se 0709-170 465 1 Agenda Introduktion till KPB KPB metod Kalkylens förutsättningar Resultat och nyckeltal

Läs mer

Omsorgsverksamhet. Nyckeltal för vård och omsorg totalt. Nettokostnad social omsorg/inv 0-w Befolkning

Omsorgsverksamhet. Nyckeltal för vård och omsorg totalt. Nettokostnad social omsorg/inv 0-w Befolkning Omsorgsverksamhet Bakgrund,,, och arbetar sedan flera år tillbaka med att utveckla verksamheten genom benchmarking. Från och med år 23 deltar kommun och från och med år 27 också Tjörns kommun i samarbetet.

Läs mer

Kostnad per brukare och per resultat. Pilotförsök inom vård och omsorg i Östersund

Kostnad per brukare och per resultat. Pilotförsök inom vård och omsorg i Östersund Kostnad per brukare och per resultat Pilotförsök inom vård och omsorg i Östersund Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör Redovisningar av externa projekt

Läs mer

Uppsala Ekonomiskt bokslut och prognos per mars 2014 Förslag till beslut att

Uppsala Ekonomiskt bokslut och prognos per mars 2014 Förslag till beslut att Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA VÅRD OCH OMSORG Handläggare Ylva Opard Datum 2014-04-24 Diarienummer NHO-2013-0198.10 Nämnden för hälsa och omsorg Ekonomiskt bokslut och prognos per mars 2014 Förslag

Läs mer

KOMMUN KONTORET FOR HALSA VARD OCH OMSORG

KOMMUN KONTORET FOR HALSA VARD OCH OMSORG Uppsala KOMMUN KONTORET FOR HALSA VARD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Ylva Opard 2014-11-10 NHO-2013-0198.10 Nämnden för hälsa och omsorg Ekonomiskt bokslut och prognos per oktober 2014 Förslag

Läs mer

Ansvar Utfall Budget Avvikelse Budget 58% Juli Maj 7000 Förvaltningschef Socialtjänsten % USD % 0 0

Ansvar Utfall Budget Avvikelse Budget 58% Juli Maj 7000 Förvaltningschef Socialtjänsten % USD % 0 0 SOCIALNÄMNDEN - prognos 201707 Ansvar: 7* Projekttyp: Drift Ansvar Utfall Budget Avvikelse Budget 58% Juli Maj 7000 Förvaltningschef Socialtjänsten -6 622-7 049-427 -12 085 55% -200-250 7001 USD 7 0-7

Läs mer

Christer Jedlén Anna Holmqvist

Christer Jedlén Anna Holmqvist Christer Jedlén christer.jedlen@ensolution.se 0709 17 05 94 Anna Holmqvist anna.holmqvist@ensolution.se 0709 19 71 76 Nationellt snitt 2016 Åldersgrupp Kostnad Antal Antal Kostnad/ Andel Kostnad/ Andel

Läs mer

Ekonomisk uppföljning per den 31 mars, Vård- och omsorgsnämnden

Ekonomisk uppföljning per den 31 mars, Vård- och omsorgsnämnden -04-14 Frida Wennermark Controller Ekonomisk uppföljning per den 31 mars, Vård- och omsorgsnämnden Ekonomisk sammanställning HELÅR Driftsredovisning per slag (belopp i tkr) % Verksamhetens intäkter Avgifter

Läs mer

2 up Rffilue ÄLDREFÖRVALTNINGEN

2 up Rffilue ÄLDREFÖRVALTNINGEN 7 2 up Rffilue ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Magnus Bergman-Kyllönen 2018-04-26 ALN 2018-0252 Äldrenämnden Delårsbokslut per mars inklusive årsprognos 2018 Förslag till beslut Äldrenämnden

Läs mer

Åtgärder för att nå en budget i balans 2016 för samtliga verksamhetsområden inom socialnämndens ansvarsområde

Åtgärder för att nå en budget i balans 2016 för samtliga verksamhetsområden inom socialnämndens ansvarsområde TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2016-10-15 Socialförvaltningen 1 (6) Ansa Haapala Stabschef Diarienummer 2015/SN 0179-003 Socialnämnden Åtgärder för att nå en budget i balans 2016 för samtliga verksamhetsområden

Läs mer

Uppsala. Ekonomiskt bokslut och prognos per februari Nämnden för hälsa och omsorg

Uppsala. Ekonomiskt bokslut och prognos per februari Nämnden för hälsa och omsorg Uppsala "KOMMUN KONTORET FOR HALSA VARD OCH OMSORG Handläggare Ylva Opard Datum 2014-03-17 Diarienummer NHO-2013-0198.10 Nämnden för hälsa och omsorg Ekonomiskt bokslut och prognos per februari 2014 Förslag

Läs mer

Kostnadseffektiv och kvalitetssäker LSS

Kostnadseffektiv och kvalitetssäker LSS ll tt år ν d a с a kll! Kostnadseffektiv och kvalitetssäker LSS Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 februari 2011 TALARE FRÅN Umeå universitet Lena Birkelöf Stockholms stad Annika Andersson Astrid

Läs mer

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden

Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden Kallelse till sammanträde med vård- och omsorgsnämnden 2012-08-24 Tid: Onsdag 29 augusti, kl. 09:00 (obs! heldag) Gruppmöte majoriteten 08:30 (samlingssalen) Plats: Häradsgårdens samlingssal, Vagnhärad

Läs mer

Kvalitetsberättelse för 2017

Kvalitetsberättelse för 2017 Tjänsteskrivelse 1(5) VIMON 2017/000308/739 Id 25472 Socialnämnden Kvalitetsberättelse för 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelsen för 2017 och lägger informationen till handlingarna.

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

2 unlffilue ÄLDREFÖRVALTNINGEN

2 unlffilue ÄLDREFÖRVALTNINGEN 2 unlffilue ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Per Hammarström 2016-10-27 ALN 2015-0243 Äldrenämnden Ekonomiskt bokslut och prognos per september 2016 Förslag till beslut Äldrenämnden föreslås

Läs mer

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV Sidan 2 av 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTREDNING - VALFRIHETSSYSTEM INOM ÄLDREOMSORGEN.. 3 1.1.1 Språkbruk... 3 1.2 LOV - Lagen om Valfrihetssystem... 3 1.2.1 Stimulansbidrag...

Läs mer

Kostnad per brukare 2013

Kostnad per brukare 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2014-05-14 SN 2013/0688 0480-45 09 50 Socialnämnden Kostnad per brukare 2013 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med

Läs mer

Bilaga 2, SN 145/2018 Sida 1 av 8. Verksamhetens nyckeltal

Bilaga 2, SN 145/2018 Sida 1 av 8. Verksamhetens nyckeltal Sida 1 av 8 Verksamhetens nyckeltal Socialnämnden, 3 Sida 2 av 8 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Statistik... 3 2 Sida 3 av 8 1 Sammanfattning Utredningstid över fyra månader på BoU fortsätter

Läs mer

Kommunstyrelsens kontor Mohammed Khoban Dnr KS 2015/ Utredning av ekonomiskt läge inom hemtjänstverksamhet

Kommunstyrelsens kontor Mohammed Khoban Dnr KS 2015/ Utredning av ekonomiskt läge inom hemtjänstverksamhet 0 Österåker Mohammed Khoban 2015-12-19 Dnr KS 2015/0422-049 Till Kommunstyrelsen Utredning av ekonomiskt läge inom hemtjänstverksamhet i egen regi Sammanfattning 1 Österåkers kommun drivs hemtjänstverksamheten

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08:30 10:25 Beslutande Ledamöter Thomas Lidberg (S), ordförande Peder Griph (S) Astrid-Marie Jonsson, (C) Övriga närvarande Linda

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

KOMPASSEN. Flens kommun. Verktyg för brukarrelaterad kostnads- och resultatuppföljning. 2011-08-24

KOMPASSEN. Flens kommun. Verktyg för brukarrelaterad kostnads- och resultatuppföljning. 2011-08-24 KOMPASSEN Verktyg för brukarrelaterad kostnads- och resultatuppföljning. Flens kommun 2011-08-24 Upplägg/Metod Enkäter från personal och brukare samlas in av utredare och registreras i ITverktyget Dialog

Läs mer

Ersättning för verksamhet i egen regi och verksamhet enligt LOV 2016

Ersättning för verksamhet i egen regi och verksamhet enligt LOV 2016 SOCIAL-OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 9 november 2015 SN 2015/3405 1 (2) HANDLÄGGARE Siv Jönsson 08-535 312 20 siv.jonsson@huddinge.se Socialnämnden Ersättning för verksamhet

Läs mer

Ekonomisk delårsuppföljning och prognos per mars 2017

Ekonomisk delårsuppföljning och prognos per mars 2017 OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Hjort Susanna (KLK) Sverkersson Ida (KLK) Datum 2017-05-15 Diarienummer OSN-2017-0227 Omsorgsnämnden Ekonomisk delårsuppföljning och prognos per mars 2017 Förslag till

Läs mer

Halvårsuppföljning. Hemtjänst / LOV

Halvårsuppföljning. Hemtjänst / LOV Halvårsuppföljning Hemtjänst / LOV 2016 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 17 053 Långsiktig ökningstakt av hemtjänst (Hemtjänsttimmar per månad) 18 574 19 816 20 814 24 990 27 535 26 737

Läs mer

Uppdragshandling. Socialnämnden 2017

Uppdragshandling. Socialnämnden 2017 -04-24 Uppdragshandling Socialnämnden -04-24 Innehållsförteckning UPPDRAG...3. Uppgift... 3.2 Profil... 5.3 Mål och satsningar... 5 2 Fördjupad information om mått...7 2 -04-24 UPPDRAG Bredvid måtten visas

Läs mer

Uppsala C)21\( Ekonomiskt bokslut och prognos per juni 2015. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta,

Uppsala C)21\( Ekonomiskt bokslut och prognos per juni 2015. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta, C)21\( Uppsala KOMMUN OMS ORGSFÖRVALTNINGEN Arekd e CD Handläggare Datum Diarienummer Marie Öberg 2015-10-19 OSN-2015-0153 Omsorgsnämnden Ekonomiskt bokslut och prognos per juni 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Intern boendepeng inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade

Intern boendepeng inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun Datum Socialförvaltningen 2009-11-08 Sonja Holm, controller/utredare Tel 08/57829179 Mobil 070-4889179 Diarienummer Socialnämnden Intern boendepeng inom äldreomsorg och omsorg

Läs mer

Ekonomi. Bildning- och omsorgsförvaltningen. Bildnings- och omsorgsnämnden. tkr 2017 Utfall. Uppföljningsrapport oktober 2017

Ekonomi. Bildning- och omsorgsförvaltningen. Bildnings- och omsorgsnämnden. tkr 2017 Utfall. Uppföljningsrapport oktober 2017 Uppföljningsrapport oktober 1 (5) Bildning- och omsorgsförvaltningen -11-10 Uppföljningsrapport oktober Bildning- och omsorgsförvaltningen Ekonomi Bildnings- och omsorgsnämnden tkr Budget** Prognos* Verksamhet

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409 Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2014-12-01 1(5) Eva Henriksson 046-355365 eva.henriksson@lund.se Vård- och omsorgsnämnden Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Ekonomisk uppföljning per 31 oktober Socialförvaltningen

Ekonomisk uppföljning per 31 oktober Socialförvaltningen Ekonomisk uppföljning per 31 oktober 2016 Socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen myndighet Intäkter Kostnader Avvikelse Prognos Individ- och Familjeomsorgen 237 875-234 486 3 389 4

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnden Budget 2014, Plan 2015-16

Vård- och omsorgsnämnden Budget 2014, Plan 2015-16 Vård- och omsorgsnämnden, -16 Ordförande: Mikael Ottosson Förvaltningschef: Anne Simmasgård -03-04 Ekonomisk sammanställning Driftredovisning per slag tkr exkl prisutv. exkl prisutv. Verksamhetens intäkter

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott PAJALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(11) Plats och tid Kommunförvaltningen, 2015-04-08, kl. 09:00 12:00 Beslutande Anna Kumpula Kostet, V Johny Lantto, S Anita Sköld, M Övriga deltagande Maj-Lis Ejderlöf,

Läs mer

^PRmWRM. Ekonomiskt bokslut och prognos per juni 2014 KONTORET FÖR HÄLSA VÅRD OCH OMSORG

^PRmWRM. Ekonomiskt bokslut och prognos per juni 2014 KONTORET FÖR HÄLSA VÅRD OCH OMSORG ^PRmWRM KONTORET FÖR HÄLSA VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Ylva Opard 2014-08-28 NHO-2013-0198.10 Nämnden för hälsa och omsorg Ekonomiskt bokslut och prognos per juni 2014 Förslag till beslut

Läs mer

Anvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende

Anvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende Handläggare: Git Skog Telefon: 08-508 36 217 Anvisningar för vårdbehovsmätningar för fastställande av ersättningsnivåer i stadens valfrihetssystem inom vård- och omsorgsboende Sida 1 av 9 Innehållsförteckning

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Micael Svanström 2015-05-18 Sidan 1 av 1 Dnr 2015/0202 VON-1 Diariekod: 710 Vård- och omsorgsnämnden Revidering av förfrågningsunderlag i samband med kommunens övertagande

Läs mer

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-28 Rev. 2014-05-26 AN-2014/263.730 1 (5) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 lars.axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kundval inom äldreboenden i

Läs mer