Kostnad per brukare (KPB) Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg för 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kostnad per brukare (KPB) Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg för 2008"

Transkript

1 Kostnad per brukare (KPB) Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg för 2008

2

3 Kostnad per brukare (KPB) Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg för 2008

4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Bakgrund 6 Syfte 6 Varför KPB? 7 Vad är KPB? 7 Övergripande metodbeskrivning 8 Analysmodell... 9 Resultat av jämförelserna mellan deltagande kommuner...11 Inledning till analyserna 11 Brukarmixanalys 12 Ordinärt och särskilt boende 13 LSS 17 Produktivitetsanalys 19 Kostnad per hemtjänsttimme 19 Kostnad per dygn i särskilt boende 22 Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppbostad 24 Nettotimkostnad, personlig assistans, LASS, egen regi 26 Kostnad per dag med beslut om daglig verksamhet LSS egen regi 28 Övriga analyser och åtgärder 30 Konsumtionsanalys 30 Resultatanalys 36 Sammanfattande analys...38 Diskussion...41 Kontaktpersoner...42 Appendix 1 - Standardinsatslista...43

6

7 Sammanfattning Kostnad per brukare (KPB) är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldreoch handikappomsorg och för hur insatserna kan knytas till den enskilde brukaren eller grupper av brukare. KPB bygger på avidentifierade individdata, vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Till äldre- och handikappomsorg hör alla insatser som kommunerna har ansvar för och som riktar sig till äldre och funktionshindrade. Syftet med rapporten är att presentera jämförelser mellan de kommuner som använder Kostnad Per Brukare (KPB). Syftet är också att visa på exempel och resultat som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning. Rapporten bygger på 2008 års KPB-data från fyrtiosex kommuner. Jämförelserna har gjorts utifrån följande perspektiv: Brukarmix Produktivitet Konsumtion Resultat kvalitet Jämförelserna visar en stor variation mellan kommunerna. Den sammanfattande analysen visar att det finns stora skillnader mellan de olika kommunerna både inom varje indikator och totalt. Exempelvis skiljer sig andelen brukare med en kostnad över kr (s.k. ytterfall) från lägst andel 0,7 % till högst andel 22 %. Kostnaden för en beviljad hemtjänsttimme varierar från 313 kr till 611 kr. Kostnad per dygn i särskilt boende varierar från kr till kr. Medelkostnaden varierar från kr till kr. Kostnaden per invånare varierar från kr till kr. I rapporten beskrivs också olika orsaker till skillnaderna mellan kommuner. Orsakerna har definierats t.ex. vid processgenomgångar eller i samband med detaljerade analyser i vissa kommuner. Några orsaker som kan nämnas är bl. a. Vilket strategiskt val kommunen har gjort när det gäller avvägningen mellan antal platser i särskilda boenden och hur stora insatser som ges till enskilda brukare i hemtjänst. En låg produktivitet. En relativt sett äldre befolkning. Genom att inom varje område analysera variationerna kan en kommun få underlag för att värdera vilka områden som bör prioriteras i ett förbättrings- och förändringsarbete. I rapporten redovisas några exempel på analyser från enskilda kommuner som utifrån KPB arbetat med förändringar och förbättringar inom verksamheten. Några effekter som kommuner har fått av arbetet med KPB är: Antalet ytterfall inom ordinärt och särskilt boende har minskat. Kostnaden per dygn inom särskilt boende har minskat. Bättre struktur i grunddata samt kvalitetssäkring av data i verksamhetssystemen. Kostnadsmedvetenheten har ökat på flera nivåer i den kommunala organisationen. Informationen har kunnat användas i förbättringsarbete och för att få kontroll över kostnaderna inom specifika områden. Metoden skulle även kunna utvecklas för att göra tydligare uppföljningar av specifika målgrupper (t.ex. demens, psykiskt funktionshindrade m.m.). Det kan finnas ett mervärde om insatser till olika målgrupper kan följas upp och att uppgifterna används i analyser, jämförelser och prioriteringar.

8 Inledning Bakgrund Betydande insatser görs för att utveckla system som kan ge bättre information om prestationer, kostnader och resultat inom den kommunala vården och omsorgen för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning. Kostnaderna för olika brukargrupper kan med fördel kopplas till kommunernas olika kvalitetsredovisningar. Inom ramen för projektet InfoVU, som avslutades 2004, utvecklades tillsammans med Borlänge kommun en modell för individrelaterad kostnadsredovisning, Kostnad per brukare (KPB) för kommunal vård och omsorg. Syfte Syftet med rapporten är att presentera jämförelser mellan de kommuner som använder Kostnad per brukare (KPB). Syftet är också att visa på exempel och resultat som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning. KPB har rönt stort intresse bland kommunerna vilket medfört en vidareutveckling och spridning av metodiken. För varje år har ca tjugo kommuner tillkommit. I rapporten redovisas jämförelser för fyrtiosex kommuner avseende utfall år I dagsläget har sammanlagt sextiosex kommuner infört KPB och fler väntas att ansluta under året. Orsaken till att inte fler kommuner redovisas i rapporten beror på att de antingen nyligen påbörjat arbetet eller att utfallet inte var klart när denna rapport skrevs

9 Varför KPB? Det främsta användningsområdet med KPB är för uppföljning, analys och styrning i den egna kommunen, men kan också användas i andra sammanhang.nedan följer några exempel på områden men KPB kan utgöra ett underlag. Lågkonjunktur medför ett ökat tryck på kommunernas ekonomi. Om behovet finns att spara och skära ner i verksamheter är det av yttersta vikt att detta görs med hjälp av faktabaserat underlag. I dagsläget pågår det ett omfattande arbete i många kommuner med att införa kundvalssystem. I korthet innebär detta att brukaren själv kan välja leverantör av service- och omvårdnadstjänster. Med denna möjlighet är det extra viktigt för en kommun att kunna följa upp och styra sina egna kostnader. Fler och fler kommuner väljer att lägga ut en större andel verksamheter på entreprenad. För att åstadkomma ett bra underlag inför en sådan upphandling krävs god detaljinformation om insatskostnader och deras påverkbarhet. Både Socialstyrelsen och SKL presenterar olika jämförande analyser av diverse nyckeltal. I dessa jämförelser ges ökat fokus på kvalitet. För att utvidga jämförelserna med bl.a. produktivitet och kostnader är information från KPB ett viktigt komplement. Inför inlämnandet av Räkenskapssammandraget för 2008 infördes en ny flik där kommunerna skulle beskriva sina kostnader för hälso- och sjukvård. För att på ett korrekt sätt kunna beskriva dessa kostnader krävs en förbättrad registrering av kommunens hälso- och sjukvårdsinsatser. Ökade inslag av prestationsbaserade resursfördelningssystem diskuteras i flera kommuner. Att styra resurser efter hur brukarnas behov förändras är viktigt för att åstadkomma en produktiv verksamhet. En god grundinformation om kostnader och prestationer är viktigt för ett välfungerande resursfördelningssystem. Socialstyrelsen har nyligen publicerat den preliminära versionen av Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna är ett stöd för hälso- och sjukvården och socialtjänsten i vården av och omsorgen om personer med demenssjukdom. I riktlinjerna pekar Socialstyrelsen bl.a. på behovet av adekvata utredningar och vikten av att ställa diagnos på personer med demenssjukdom. Detta kommer givetvis att påverka insatsernas utformning. Att beskriva kostnader och prestationer inom detta område kommer därför att vara viktigt för kommunerna. Vad är KPB? Kostnad per brukare är enkelt uttryckt en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Genom att informationen utgår från de enskilda individerna ges möjligheter att belysa och analysera verksamheten även ur ett brukarperspektiv.

10 Övergripande metodbeskrivning Följande bild beskriver metodens olika steg och vilka termer och begrepp som används. Steg i KPB-metoden Ekonomisystem Definitioner Kontoutfall Indentifiera verksamheten och insateser inom vård och omsorg Verksamheten kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart Skapa översättningstabell från redovisningen Allokeras till Sammanställda kostnader per insats Förs till Sammanställda kostnader för gemensamma verksamheter Förs till Volymer, brukaruppgifter Kostnad beräknad insats Förs till Allokeras till Förs till Verksamhetssystem Kostnad per brukare Validering Förs till insatskostnader som inte kan eller ska brkarrelateras Nedan följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPB-metoden. 1. I steg ett identifieras verksamheter och insatser inom äldre- och handikappomsorg. 2. I steg två hämtas ekonomisk information för att relatera kostnaderna till rätt verksamhet, insats eller aktivitet. 3. I steg tre fördelas kostnaderna mellan två olika huvudaktiviteter: Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats (t.ex. hemtjänst). Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (t.ex. enhetens administration). De gemensamma verksamheterna fördelas som ett påslag på olika insatser. 4. I steg fyra sammanställs beräkningen av insatserna, dvs. en enhetskostnad och en totalkostnad per insats. En uppdaterad lista på samtliga insatser inom äldre- och handikappomsorg återfinns i appendix 1. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhetskostnaden och den fördelade gemensamma kostnaden. Den delas med den totala volymen i kommunen, t.ex. antal hemtjänsttimmar eller antal vårddygn. Resultatet blir en kostnad per insats. 5. När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår att knyta konsumtionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per brukare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. Resultatet blir insatser och kostnader per brukare. 6. I steg sex valideras modellen för att kontrollera att alla kostnader och volymer har kommit med och fördelats rätt.

11 Analysmodell Utifrån erfarenheterna i arbetet med KPB i de olika kommunerna har en analysmodell utvecklats. Analysmodell för KPB Brukarmixanalys (Uppdelat på LSS och ordinärt särskilt boende) Analys av produktivitet (insatsjämförelse) KOSTNAD PER BRUKARE - Räkenskapssammangdrag - Individrapportering - Nyckeltal - Benchmarking - Indikatorer Konsumtionsanalys (Medelkostnad per individ och åldersgrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp) Resultatanalys (Kostnad per resultat, KPB kombinerat med resultat) Bilden visar en översiktlig analysmodell utifrån fyra olika typer av analyser. Brukarmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka hur brukarna fördelar sig på olika kostnadsintervall och om kommunerna har valt en kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds brukarna. Här kan bl.a. följande delar analyseras: Hur ser brukarmixen ut? Vilka grupper av brukare kräver stora resurser? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan ordinärt och särskilt boende? Analys av produktivitet. Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels med andra kommuner, en s.k. nyckeltalsjämförelse. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Har kommunen en dyr hemtjänsttimme i förhållande till andra kommuner? Vad beror detta på? Konsumtionsanalys. Syftet med denna analys är bl. a. att jämföra kostnaden per invånare och åldersgrupp, dvs. relatera kostnaderna till invånare och brukare. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Ger enskilda kommuner fler insatser än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet? Resultatanalys. Syftet är att kombinera kostnaderna med resultat och kvalitet. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna?

12 De olika dimensionerna i analysmodellen sammanfattas i en jämförande matris. Rapporten följer analysmodellens olika dimensioner. I respektive dimension har ett urval av indikatorer valts (se appendix 1 för samtliga insatser i kalkylen). Dessa är: Produktivitet Hemtjänsttimme Kostnad per hemtjänsttimme, egen regi (exkl. delegerad hemsjukvård, anhörigvård, boendestöd). Särskilt boende Kostnad per dygn inom äldreboende, egen regi (exklusive boende för psykiskt funktionshindrade, exklusive boende utan heldygnsomsorg (servicehus) men inklusive demensboende). LSS-boende Kostnad per dygn, Boende för vuxna, gruppboende, egen regi. Personlig assistans, LASS egen regi, nettotimkostnad. Daglig verksamhet, egen regi, kostnad per dag med beslut. Ett totalindex sammanställs genom att varje kommun får ett värde för utfallet i respektive indikator. Samtliga indikatorer presenteras i intervallen grönt, gult och rött. Intervallerna beräknas inte på samma sätt som i öppna jämförelser utan bygger på erfarenhet, diskussioner i expertgrupp, flerårsanalyser m.m. Detta beskrivs på ett detaljerat sätt senare i rapporten. Totalindexet är ett genomsnitt av värdena för intervallen. Samtliga indikatorer presenteras under avsnittet sammanfattande analys. Brukarmixanalys % ytterfall över kr ord/säbo Andel brukare inom ordinärt och särskilt boende med en årskostnad överstigande kr. % ytterfall över kr, LSS Andel brukare inom LSS med en årskostnad överstigande kr. Medelkostnad Medelkostnad per brukare för äldre- och handikappomsorg. Konsumtion Kostnad per invånare Kostnad per invånare för äldre- och handikappomsorg. I dagsläget ingår inte några resultatindikatorer i KPB-modellen Med resultatindikatorer menas här t.ex. funktionsförändringar/förbättringar hos den enskilde brukaren. Detta är ett viktigt utvecklingsområde, I resultatavsnittet redovisas ett exempel på resultatredovisning från Borlänge kommun. 10

13 Resultat av jämförelserna mellan deltagande. kommuner Inledning I denna rapport presenteras jämförelser mellan de fyrtiosex kommuner som reodovisat utfall för Det underlag som bearbetats och redovisas i rapporten är följande: Den totala summan kostnader som redovisas på individnivå är 15,9 miljarder för de fyrtiosex kommunerna. Ytterligare ca.4 miljarder finns med i materialet antingen som öppna insatser eller insatser som inte redovisas på individnivå. Det totala invånarantalet som kommunerna representerar uppgår till ca 1,28 miljoner invånare, vilket motsvarar ca 14 % av Sveriges befolkning. Kalkylen innefattar ca brukare. De kommuner som ingår i våra jämförelser utgörs av både större och mindre kommuner samt storstads- och landsbygdskommuner, och de är spridda över hela landet. Bengtsfors Bollebygd Borlänge Dals-Ed Enköping Falun Gotland Hammarö Herrljunga För Askersunds kommun avser materialet endast Härnösand ett halvår Materialet har sedan räknats upp Högsby till helårssiffror. Resultaten från denna kommun Höör bör därför analyseras med försiktighet. Jönköping Karlstad Katrineholm Kumla Lindesberg Kommuner som deltar som deltar i KPB (20) Kommuner som deltar som deltar i KPB och är med i rapporten (46) 11

14 Brukarmix Syftet med att jämföra brukarmix är att, genom att brukarna fördelas på olika kostnadsintervall, undersöka om kommunerna har valt en kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds. Exempel på frågor som kan besvaras är: Hur ser brukarmixen ut? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Hur ser balansen ut mellan ordinärt och särskilt boende? Ordinärt och särskilt boende Andel brukare inom olika kostnadsintervall. Jämförande procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom ordinärt och särskilt boende. Andel brukare inom olika kostnadsintervall. Jämförande procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom ordinärt och särskilt boende Askersund Gällivare Lax å Älvkarleby Skurup Falun Växjö Svedala Färgelanda Vansbro Älmhult Borlänge Bollnäs Herrljunga Säffle Berg Ronneby Norberg Boden Bräcke Gotland Övertorneå Kumla Alvesta Umeå Hammarö Karlstad Katrineholm Sundbyberg Eslöv Skara Laholm Lindesberg Varberg Tierp Robertsfors Ängelholm Örebro Bengtsfors Bollebygd Dals-Ed Östersund Enköping Grästorp Mellerud % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

15 De kostnadsintervall som valts är kr och över kr. Dessa intervall har valts av två olika skäl: kr illustrerar de brukare som har få insatser, t.ex. serviceinsatser inom hemtjänsten eller trygghetslarm. En hög nivå av mindre kostnadskrävande brukare tyder på en mer fördelaktig brukarmix. Hur kan dessa brukares behov av insatser hållas på en låg kostnadsnivå även i framtiden? Vilka satsningar på förebyggande insatser görs i kommunen? Hur underlättas biståndsbedömningen för dessa grupper så att de administrativa kostnaderna minskas per brukare? Nivån över kr indikerar de s.k. ytterfallen, d.v.s. brukare som är mycket resurskrävande. En hög andel brukare över kr kan både indikera en låg produktivitet (t ex. hög kostnad per dygn i särskilt boende) och ofördelaktig brukarmix eller en bristande balans mellan insatser i ordinärt och särskilt boende. Nivån är vald för att fånga in t ex höga kostnader för ett dygn i särskilt boende, omfattande hemtjänstinsatser eller kombination av olika insatser såsom hemtjänst, korttidsvård eller särskilt boende. Diagrammet på föregående sida visar: Skillnaderna mellan kommunerna går från lägst ca 0,7% till 22,0% andel brukare med en kostnad över kr på Inget samband kan ses mellan storlek på kommun och andel ytterfall (resurskrävande brukare) Kommentarer: Av materialet framgår att kommuner som nyligen påbörjat arbetet med KPB har en högre andel ytterfall än kommuner som har arbetat med KPB några år. Kommunerna har i arbetet med kostnad per brukare analyserat kostnadskrävande brukare och flertalet har genomfört åtgärder för att minska antalet. En adekvat strategi för en balans mellan insatser inom ordinärt och särskilt boende i kombination med satsning på brukare med framtida ökade behov borde kunna resultera i en brukarmix med ytterfall under 5 procent. Om samtliga kommuner skulle nå denna nivå skulle det medföra avsevärda resultat- och kostnadsförbättringar inom äldre- och handikappomsorg. Produktiviteten påverkar antalet ytterfall Strategiskt val av kvalitetshöjande insatser i ordinärt och särskilt boende påverkar andelen ytterfall (t.ex. en satsning på ett specialteam) En äldre befolkning kan påverka andelen ytterfall Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område? Vad är det för typ av åtgärder som genomförs inom kommunerna för att förbättra brukarmixen under året med underlag från 2008? En enkel åtgärd som kommuner såsom Säffle, Gotland och Borlänge m.fl. har genomfört är att ta fram rapporter på aktuella ytterfall. Väntar kostnadskrävande personer med omfattande insatser inom ordinärt boende t.ex. på en plats i särskilt boende? Biståndsbedömare och enhetschefer har informerats om resultatet. Biståndsbedömare är inte alltid medvetna om ekonomiska konsekvenser för val av insatser och nivåer varvid ekonomisk information kan skapa nya perspektiv inför biståndsbedömningen. I Säffle kommun har t.ex. information om kostnadskrävande brukare inom hemtjänsten tagits fram varje tertial för att sammanställas och diskuteras. Falu kommuns kalkyler har visat att äldreomsorgen har en stor andel ytterfall i ordinärt boende i förhållande till andra kommuner. För att minska andelen brukare med stort vårdbehov i ordinärt boende har kommunens äldreomsorg infört strukturerade rutiner för att uppmärksamma dessa brukare. Då en brukare når ett visst vårdbehov i ordinärt boende gås ärendet noggrant igenom på en högre ansvarsnivå för att eventuellt hitta alternativa lösningar som bättre kan tillgodose brukarens specifika behov, t.ex. plats i särskilt boende. En fördjupande analys av materialet kan vara att specifikt analysera olika ytterfall och vad de kostar. Nedan följer ett exempel från Borlänge kommun där de 10 dyraste för utfall 2006, 2007 och

16 10 dyraste ärenden 2008 De 10 dyraste ärandena 2008 och vad de kostade 2006 och 2007 i Borlänge kommun inom ordinärt boende 10 dyraste ärenden Kronor/år Diagrammet visar de tio dyraste ärenden 2008 och vilka kostnader dessa individer generade 2006 och Fyra ärenden hade inga insatser alls enligt SoL under 2006/2007 utan blev direkt ytterfall. En orsak till detta förhållande är att riktlinjerna för insatserna reviderats i Borlänge har. En insats som benämns som hemtjänst i assistansliknade form har börjat tillämpas enligt de riktlinjer som utarbetats. Insatsen vänder sig till personer med omvårdnads- eller tillsynsbehov där behovet inte kan tillgodoses genom punktinsatser från hemtjänsten. Detta har gjort att brukare som tidigare bl.a. var aktuella inom LSS-lagstiftningen nu får omfattande insatser inom SoL. De brukare som ökar sina kostnader från 2006/2007 till 2008 beror främst på ökade hemtjänstinsatser under natten. Åtgärder som Borlänge kommun har initierat är att se över utformningen av insatsen hemtjänst i assistansliknande form. Nämnden har beslutat att ändra delegationsordningen för denna insats så att arbetsutskottet får delegationen. För närvarande är det 53 brukare som fått insatsen och den kostar igenomsnitt kr per plats och år. Flertalet av dessa brukare finns i Borlänges ytterfall. Brukarmixanalysen hjälper Borlänge kommun att på ett konkret sätt arbeta med att effektivisera verksamheten. Örebro kommun hade 2006 omfattande kostnader på drygt 20 miljoner kr för utskrivningsklara patienter på sjukhuset. Bristen på permanenta boendeplatser främst för personer med demenssjukdom medförde svårigheter att skapa en fungerande vårdkedja. I vårdplaneringssammanhang fanns inte heller några ekonomiska incitament för att ta hem brukarna från sjukhuset så fort som möjligt. Under 2007 lanserades ett projekt för att minska kostnaderna för utskrivningsklara, en nollvision vad gällde utskrivningsklara patienter med betalningsansvar. Brukare som hade behov av korttidsplats och som inte kunde få det i direkt anslutning till sjukhusvistelsen fick åka hem till sin ordinära bostad i väntan på att få en plats. Nya rutiner och extra ersättning för resurskrävande brukare gjorde att kostnaderna för utskrivningsklara minskade till cirka fem miljoner kr under 2007 och till knappt tre miljoner kr under En stor del av kostnaderna för utskrivningsklara överfördes under 2008 till insatser inom hemtjänsten och ett nytt särskilt boende vilket medfört en bättre fungerande vårdkedja.

17 Varbergs kommun har varit en av pionjärerna för att införa Lagen om valfrihet (LOV). Under 2008 var det ett dussin olika externa utförare anslutna till kundvalet. De utför ca hemtjänsttimmar (egen regi timmar). Vid införandet av kundvalssystem bör förändringar i brukarmixen analyseras. De första analyserna i Varbergs kommun visar på att antalet brukare med lägre andel insatser (kostnadsintervallet kr) ökar. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser om detta beror på valfriheten. Det totala antalet hemtjänsttimmar har ökat sedan införandet. I Svedala kommun gjordes under 2007 en prognos för den kommande befolkningsutvecklingen. Kommunen är en expansiv kommun med framtidstro och inflyttning (bl.a. av närheten till Malmö). Befolkningsprognosen visade på ett stort behov av nya platser i särskilt boende i framtiden. Vid genomförd KPB-analys har nya perspektiv på framtida behov och brukarmix framkommit. Brytpunktsanalys inom ordinärt (ordbo) och särskilt boende (säbo), 2007 och Antal brukare i olika kostnadsintervall 400 Brytpunktsanalys - ordinärt och särskilt boende Antal brukare Ordbo Säbo Kostnadsintervall

18 Diagrammet visar antalet brukare i olika kostnadsintervall med insatser inom ordinärt och särskilt boende Diagrammet indikerar hur många brukare i ordinärt boende som är mer kostnadskrävande än en plats i särskilt boende. I Svedala kommun återfinns nästan alla kostnadskrävande brukare inom särskilt boende. Svedala har över 10 % ytterfall inom särskilt boende. Närmare analys visar att nivån på hemtjänstinsatser vid inflyttning till särskilt boende är låg (under kr). Detta medför att kommunen binder höga kostnader per brukare tidigt (tidig brytpunkt). Det har också varit problem med att ha en god beläggning inom särskilt boende, vilket i sin tur även har medfört höga dygnskostnader inom särskilt boende (se även analysen om kostnad per dygn inom särskilt boende senare i rapporten). Svedala kommun har initierat åtgärder för att förbättra mixen mellan ordinärt och särskilt boende. Det dyraste särskilda boendet (ett boende med få platser) kommer att göras om till ett LSS-boende i stället. På så sätt förbättras brukarmixen. Det är viktigt att på ett tidigt stadium förebygga ytterfall. Arbetar biståndsbedömarna aktivt med detta? Kommunen behöver ett arbetssätt som är proaktivt och som på ett tidigt stadium förebygger behov av omfattande insatser. Detta gäller specifikt insatser för brukare i kostnadsintervallet kr/år. Där har brukarna en större andel insatser utan att sticka ut. Dessa brukare befinner sig i riskzonen för att under kommande perioder bli ytterfall. En annan orsak till ytterfall i kommunerna kan vara en hög andel platser inom korttidsvård. Brist på särskilda boendeplatser, höga kostnader för utskrivningsklara eller mindre bra fungerande vårdkedjor från landsting till kommun kan medföra att tyngden på de brukare som vistas inom korttidsvården ökar. Östersunds kommun har sedan 1997 ca 25 % av äldreomsorgen utlagd på entreprenad. Östersunds kommun genomförde 2008/09 en ny kombinationsupphandling av insatser inom ordinärt och särskilt boende då merparten av avtalen löper ut Bakgrunden till de nya metoderna för upphandlingen som användes var dels för att underlätta för mindre företag att vara med och konkurrera om uppdrag och dels att göra verksamheten så effektiv som möjligt. I samband med denna upphandling gjordes en större genomlysning av verksamheten. Hemtjänstområden omorganiserades för att få en ökad produktivitet. Genom förändring av gruppernas storlek och hänsyn till geografiska avstånd förbättrades förutsättningarna. Denna förändring var viktig att genomföra för att varje hemtjänstområde ska vara nog stort för att kunna drivas utan att företaget som lämnar anbud måste ha en existerande verksamhet i kommunen. Vissa delar av verksamheten som effektivare kunde skötas i en kommungemensam organisation lyftes ur entreprenaden. T.ex. flyttades hälso- och sjukvårdspersonal kvällar, nätter och helger till en central enhet för att skapa likartade förutsättningar. Sammantaget har upphandlingen medfört omfattande kostnadsbesparingar. I Östersund kommun har de även diskuterat att låta hemtjänsten och korttidsvården finnas under samma ekonomiska ansvar för att skapa ett tydligare processansvar. Ett annat exempel på en tänkbar åtgärd är att specialgranska vårdtunga brukare inom korttidsvården som har beslut om växelvård för att se om dessa insatser skulle kunna utföras av hemtjänsten i stället. En resurskrävande växelvård binder resurserna till boendet på ett annat sätt än i hemtjänsten. Bodens kommun hade 2007 en hög andel ytterfall. Bl.a. visade det sig i analysen att de hade en kostnadskrävande korttidsvård som användes som mellanstation (2 330 kr/dygn) i vårdkedjan från sjukhus till insatser inom hemtjänsten eller som i väntan på en plats inom särskilt boende. Processen ändrades till att mellanstationen slopades till förmån för insatser direkt i ordinärt boende. 16

19 LSS Nedanstående diagram visar brukarmixen inom LSS. Procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom LSS Gällivare Robertsfors Ronneby Växjö Laholm Tierp Enköping Katrineholm Boden Laxå Alvesta Säffle Mellerud Vansbro Skurup Karlstad Borlänge Dals-Ed Gotland Askersund Svedala Färgelanda Bräcke Över 1 milj Umeå Hammarö Berg Norberg Herrljunga Älmhult Eslöv Älvkarleby Lindesberg Bengtsfors Bollebygd Kumla Ängelholm Övertorneå Örebro Östersund Skara Bollnäs Varberg 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 17

20 I år har ytterfallsgränsen ( kr) valts för LSS. Denna gräns har höjts från kr för att erhålla en mer likformig värdeskala för ytterfallsgränserna. Diagrammet visar På skillnader från 1,0 % till 23,1 % andel resurskrävande brukare över kr. Kommentar Det finns inget samband mellan storleken på kommuner och brukarmixen. Kommuner med en hög andel ytterfall riskerar att få en hög medelkostnad. Förklaringar till att en del kommuner har högre andel kostnadskrävande brukare: Brytpunkt mellan LSS-boende och personlig assistans. Den insatsmix som kommunen har valt påverkar andelen ytterfall. Utbud av servicebostäder i kombination med personlig assistans eller gruppboende för vuxna påverkar andelen ytterfall. Brukarmixen inom personlig assistans visar att en större andel äldre påverkar antalet timmar Skillnad i bedömning inom Försäkringskassan för personlig assistans. Flertalet kommuner menar att bedömningen av antalet timmar skiljer sig åt mellan kommunerna och därigenom kan vissa kommuner innehålla fler kostnadskrävande brukare. Produktivitet inom personlig assistans. Hur effektivt verksamheten planeras har betydelse för den merkostnad som kommunen har utöver LASS-ersättningen och därmed antalet ytterfall Insatspaket för LSS-insatser driver totalkostnaden. Har brukarna i genomsnitt ett högre antal insatser per brukare påverkar detta totalkostnaden I mindre kommuner kan enskilda individer i högre utsträckning påverka resultatet och därigenom andelen ytterfall. En hög andel externa placeringar och avtalens utformning påverkar andelen ytterfall Hur har kommunerna arbetat med åtgärder inom detta område? I Laholms kommun framkom i KPB-analysen att kommunen hade en högre andel ytterfall än jämförbara kommuner. Det fanns ca 30 ytterfall med höga kostnader. Dessa brukare hade t.ex. dyra externa placeringar inom LSS gruppboende. I Socialnämndens sparförslag för kommande budget initierades en åtgärd för bättre resursanvändning inom LSS. Översynen tittade på behovet på individnivå och beräknas spara tre miljoner kr under kommande period. Skurups kommun (ca 11 % ytterfall 2008) hade vid närmare analys problem med dålig beläggning inom LSS korttidsvistelse i egen regi. Här genofördes åtgärder för att förbättra beläggningen vilket har medfört att antalet ytterfall har minskat och produktiviteten förbättrats. Att lägga ut verksamhet på entreprenad är en tydlig trend inom LSS-verksamheten. Kommuner såsom Falkenberg och Halmstad har lagt ut en stor del av LSS-verksamheten på entreprenad. Detta har medfört att enhetskostnaderna för t.ex. LSS bostäder för vuxna har kunnat minskas och därmed också totalkostnaderna för verksamheterna. Totalt rör det sig om flera miljoner i besparingar på kort sikt. 18

Nationell konferens. Förbättringsarbete med hjälp av Kostnad Per Brukare (KPB)

Nationell konferens. Förbättringsarbete med hjälp av Kostnad Per Brukare (KPB) Nationell konferens Förbättringsarbete med hjälp av Kostnad Per Brukare (KPB) 1 Agenda 09.00 Registrering och kaffe 09.30 09.45 Inledning av Agneta Rönn, Sveriges kommuner och landsting 09.45 11.00 Presentation

Läs mer

Kostnad Per Brukare. och personer med funktionsnedsättning utfall 2009

Kostnad Per Brukare. och personer med funktionsnedsättning utfall 2009 Kostnad Per Brukare Resultat och jämförelser inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2009 Kostnad Per Brukare Resultat och jämförelser inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Kostnad Per Brukare (KPB) utfall 2012

Kostnad Per Brukare (KPB) utfall 2012 Kostnad Per Brukare (KPB) utfall 2012 Vansbro kommun Ensolution AB Jenny Jonsson Erbjuder managementkonsulttjänster samt återförsäljer mjukvara inom Kalkylering - KPB, KPP, KPE, ABC-kalkylering Processutveckling

Läs mer

Processutveckling och brukarkalkyler för en effektivare personlig assistans inom Halmstad kommun

Processutveckling och brukarkalkyler för en effektivare personlig assistans inom Halmstad kommun Processutveckling och brukarkalkyler för en effektivare personlig assistans inom Halmstad kommun Författare: Andreas Johansson, Ensolution AB, Gisela Thomas-Ruthér, Halmstad kommun, Socialförvaltningen,

Läs mer

Kostnad per brukare. Kostnader för sista levnadsåret 2012-12-05. Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen

Kostnad per brukare. Kostnader för sista levnadsåret 2012-12-05. Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen Kostnader för sista levnadsåret Resultat från fyra kommuner i Västra Götalandsregionen Kostnad per brukare Brukarrelaterad uppföljning inom individ- och familjeomsorg Underlag för jämförelser, verksamhetsplanering

Läs mer

Kostnad Per Brukare & Kompassen Tierps kommun 2012

Kostnad Per Brukare & Kompassen Tierps kommun 2012 Kostnad Per Brukare & Kompassen Tierps kommun 2012 Ensolution AB Jan van Helleputte Erbjuder managementkonsulttjänster samt återförsäljer mjukvara inom KPB (kostnad per brukare), KPP, KPE, ABC-kalkylering

Läs mer

och personer med funktionsnedsättning utfall 2010

och personer med funktionsnedsättning utfall 2010 Kostnad per brukare Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2010 Kostnad per brukare Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer

Läs mer

Kostnad Per Brukare Vingåker kommun

Kostnad Per Brukare Vingåker kommun Kostnad Per Brukare Vingåker kommun Individ och familjeomsorg Utfall 2011 Alingsås Heby Oxelösund Alvesta Högsby Partille Arboga Jokkmokk Ronneby Askersund Kalmar Skara Bengtsfors Karlskoga Skurup Boden

Läs mer

Kostnad Per Brukare (KPB) inom kommunal vård och omsorg

Kostnad Per Brukare (KPB) inom kommunal vård och omsorg Kostnad Per Brukare (KPB) inom kommunal vård och omsorg Syfte och beräkningsprinciper Kostnad Per Brukare Kostnad Per Brukare (KPB) inom kommunal vård och omsorg Syfte och beräkningsprinciper Upplysningar

Läs mer

Gotlands kommun. Så arbetar vi med kostnad per brukare. Socialförvaltningen

Gotlands kommun. Så arbetar vi med kostnad per brukare. Socialförvaltningen 1 1 Gotlands kommun Så arbetar vi med kostnad per brukare inom socialförvaltningen Lena Lager socialdirektör, lena.lager@gotland.se Eva Sellberg kvalitetschef, eva.sellberg@gotland.se 2 2 Agenda Kort om

Läs mer

Kostnad per brukare. Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2011

Kostnad per brukare. Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2011 Kostnad per brukare Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2011 Kostnad per brukare JÄMFÖRELSER MELLAN KOMMUNER INOM OMSORG OM ÄLDRE OCH PERSONER

Läs mer

Kostnad per brukare. Jämförelser inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2012

Kostnad per brukare. Jämförelser inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2012 Kostnad per brukare Jämförelser inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2012 Kostnad per brukare Jämförelser inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall

Läs mer

KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare

KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare Öckerö 2014-04-15 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare Beslutsorgan Socialnämnden Tid och plats Obs dag och tid! Tisdagen den 22 april 2014 kl 13.30 Kommunhuset - Öckerösalen Öckeröalliansens

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret Månadsrapport september 2013 Kundvalskontoret Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksamhet... 3 1.1 Resultat per verksamhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 7 1.3 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal...

Läs mer

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV Sidan 2 av 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTREDNING - VALFRIHETSSYSTEM INOM ÄLDREOMSORGEN.. 3 1.1.1 Språkbruk... 3 1.2 LOV - Lagen om Valfrihetssystem... 3 1.2.1 Stimulansbidrag...

Läs mer

Kostnad per brukare 2013

Kostnad per brukare 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2014-05-14 SN 2013/0688 0480-45 09 50 Socialnämnden Kostnad per brukare 2013 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med

Läs mer

HANDIKAPPNYCKLAR 2005

HANDIKAPPNYCKLAR 2005 NYCKELTALSPROJEKT FÖR JÄMFÖRELSER INOM KOMMUNAL HANDIKAPPOMSORG HANDIKAPPNYCKLAR 2005 PROJEKTRAPPORT Magnus Svensson Bengt Jartsell 2006-07-07 1 SAMMANFATTNING Sveriges kommuner och landsting startade

Läs mer

Kostnad per brukare och per resultat. Pilotförsök inom vård och omsorg i Östersund

Kostnad per brukare och per resultat. Pilotförsök inom vård och omsorg i Östersund Kostnad per brukare och per resultat Pilotförsök inom vård och omsorg i Östersund Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör Redovisningar av externa projekt

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland

Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens

Läs mer

Uppföljning av tidigare genomförd granskning av vissa LSS-insatser. Falkenbergs kommun. Handläggning och utförande av insatsen personlig assistent

Uppföljning av tidigare genomförd granskning av vissa LSS-insatser. Falkenbergs kommun. Handläggning och utförande av insatsen personlig assistent UTKAST Uppföljning av tidigare genomförd granskning av vissa LSS-insatser Handläggning och utförande av insatsen personlig assistent Falkenbergs kommun Augusti 2010 Harald Jagner Pernilla Lihnell Innehållsförteckning

Läs mer

KOMPASSEN. Flens kommun. Verktyg för brukarrelaterad kostnads- och resultatuppföljning. 2011-08-24

KOMPASSEN. Flens kommun. Verktyg för brukarrelaterad kostnads- och resultatuppföljning. 2011-08-24 KOMPASSEN Verktyg för brukarrelaterad kostnads- och resultatuppföljning. Flens kommun 2011-08-24 Upplägg/Metod Enkäter från personal och brukare samlas in av utredare och registreras i ITverktyget Dialog

Läs mer

Uppsala C)21\( Ekonomiskt bokslut och prognos per juni 2015. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta,

Uppsala C)21\( Ekonomiskt bokslut och prognos per juni 2015. Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta, C)21\( Uppsala KOMMUN OMS ORGSFÖRVALTNINGEN Arekd e CD Handläggare Datum Diarienummer Marie Öberg 2015-10-19 OSN-2015-0153 Omsorgsnämnden Ekonomiskt bokslut och prognos per juni 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Kostnadseffektiv och kvalitetssäker LSS

Kostnadseffektiv och kvalitetssäker LSS ll tt år ν d a с a kll! Kostnadseffektiv och kvalitetssäker LSS Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 februari 2011 TALARE FRÅN Umeå universitet Lena Birkelöf Stockholms stad Annika Andersson Astrid

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet Vård- och omsorgsnämndens verksamhet Nämnden beställer verksamhet Från Division Social omsorg i Internöverenskommelsen Från hemtjänstleverantörer enligt LOV (privata och DSO) Från privata särskilda boenden

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnden har fått i uppdrag av Kommunstyrelsen att göra en analys av orsakerna till underkottet i bokslut 2013.

Vård- och omsorgsnämnden har fått i uppdrag av Kommunstyrelsen att göra en analys av orsakerna till underkottet i bokslut 2013. Analys av Vård- och omsorgsnämndens underskott 2013 2014-03-31 Vård- och omsorgsnämnden har fått i uppdrag av Kommunstyrelsen att göra en analys av orsakerna till underkottet i bokslut 2013. Underskottet

Läs mer

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer)

Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Bilaga till Dnr: VoO.2015.0042 1 (6) 2015-02-17 Vård och Omsorg Johanna Elfsberg Bokslutsanalys 2014 Bokslut 2014: resultat -17,8 mkr Bokslut 2013: resultat +0,1 mkr (med kompenserade volymer) Volymökningar

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst

Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst Åsa Bruhn, Högskolan Dalarna April 2014 Reviderad augusti 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Frågeställningar...

Läs mer

Ekonomiutskottet maj 2013. Socialförvaltningen

Ekonomiutskottet maj 2013. Socialförvaltningen Ekonomiutskottet maj 2013 Socialförvaltningen Ekonomisk resultat 2013-04-30 Socialnämnden ÅRSBUDGET UTFALL Resultat Riktvärde: 32% efter Jan-Apr 2013 Utfall hämtat 08.05.2013 periodisering ADMINISTRATION/LEDNING/VERKSAMHETSUTVECKLARE

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08:30 10:25 Beslutande Ledamöter Thomas Lidberg (S), ordförande Peder Griph (S) Astrid-Marie Jonsson, (C) Övriga närvarande Linda

Läs mer

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad

Läs mer

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409 Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2014-12-01 1(5) Eva Henriksson 046-355365 eva.henriksson@lund.se Vård- och omsorgsnämnden Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden

För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Kommunrevisionen 2007-12-12 För kännedom: Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Granskning av omsorgstyngd och bemanning På uppdrag av Lunds kommuns revisorer har Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

HOFORS KOMMUN 080328 Gemensam administration Projekt och utredning Hans Hellström

HOFORS KOMMUN 080328 Gemensam administration Projekt och utredning Hans Hellström 1 HOFORS KOMMUN 080328 Gemensam administration Projekt och utredning Hans Hellström Rapport från Kvalitetsnätverk Bergslagen: Kvalitets- och kostnadsjämförelse kring kommunernas LSS-verksamhet. Särskild

Läs mer

Omvårdnad Gävle. Bokslutsdagen. 27 mars 2015

Omvårdnad Gävle. Bokslutsdagen. 27 mars 2015 Omvårdnad Gävle Bokslutsdagen 27 mars 2015 Omvårdnad Gävle Omvårdnad Gävle ansvarar för stöd och omsorg till äldre och personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning i Gävle kommun. Verksamheten

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Uppdrag direkt av kommun el annan

Uppdrag direkt av kommun el annan Ingrid Kennborn AB Genomförda uppdrag 2002 och framåt - augusti 2008 Uppdrag direkt av kommun el annan Fortbildning/ utbildning med Sol och LSS som grund kring Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Sammanställning av Benchmarking Social omsorg Norra Bohuslän 2006

Sammanställning av Benchmarking Social omsorg Norra Bohuslän 2006 Sammanställning av Benchmarking Social omsorg Norra Bohuslän 1 Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...3 2. Invånarjämförelse...4 3. Övergripande nyckeltal...4 3.1 Nyckeltal inom äldreomsorgen...6

Läs mer

Presentation av budget 2013-2015

Presentation av budget 2013-2015 Presentation av budget 2013-2015 2012-04-25 Omsorgsförvaltningen 1 Hur gick det 2011? Resultat: 5,94 Mkr Verksamhetsnetto (fem områden samt bistånds- och vårdenheten) 1,60 Mkr Personlig assistans -2,4

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämndens arbetsutskott PAJALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1(11) Plats och tid Kommunförvaltningen, 2015-04-08, kl. 09:00 12:00 Beslutande Anna Kumpula Kostet, V Johny Lantto, S Anita Sköld, M Övriga deltagande Maj-Lis Ejderlöf,

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

Preliminär budget för vård- och omsorgsnämnden 2016-2018, samt förslag till budgetjusteringar för år 2019

Preliminär budget för vård- och omsorgsnämnden 2016-2018, samt förslag till budgetjusteringar för år 2019 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 2015-04-22 Handläggare, titel, telefon Lotta Rengart, ekonomistrateg 011-153312 Vård- och omsorgsnämnden Preliminär budget för vård- och omsorgsnämnden 2016-2018, samt förslag till

Läs mer

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Vård- och omsorgsnämndens ansvar enl reglemente från KF Hemtjänst Äldreboende inklusive demensboende och korttidsboende Dagverksamhet för dementa Gruppboende

Läs mer

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun.

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun. 0 Gagnefs kommun basfakta Befolkning: 10 023 personer (2013) Yta: 760 kvadratkilometer Andel över 65 år med hemtjänst var år 2006 7,2 %, år 2011 11,6 % och år 2013 var siffran 7,6 %. Idag är 164 personer

Läs mer

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet Dnr VON-2012-324 Dpl 31 sid 1 (5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2013-09-23 Susanne Göransson, 054-540 55 13 Susanne.goransson@karlstad.se Utredning om förutsättningarna

Läs mer

Konkurrensutsättningsplan 2014-2016 Social- och äldrenämnden

Konkurrensutsättningsplan 2014-2016 Social- och äldrenämnden Styrdokument, plan 2013-09-11 Dnr SÄN/2013:259 Konkurrensutsättningsplan 2014-2016 Social- och äldrenämnden Nivå: Social- och äldrenämnden Antagen: Social- och äldrenämnden den 15 oktober 2013 Reviderad:

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Brukarundersökningen 2008

Brukarundersökningen 2008 MÖLNDALS STAD RAPPORT 1(8) Vård- och omsorgsnämnden Brukarundersökningen 2008 Under senhösten 2008 genomfördes den första gemensamma brukarundersökningen inom Vård och omsorg, där vi skickade enkäter till

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Regler för ersättning av utförd tid

Regler för ersättning av utförd tid Regler för ersättning av utförd tid Tillämpningsregler för hur tid hos den enskilde ska registreras avseende hemtjänst, boendestöd, avlösarservice, avlösning och ledsagning enligt Socialtjänstlagen (SoL),

Läs mer

Socialnämnden BUDGET 2004

Socialnämnden BUDGET 2004 Socialnämnden BUDGET 2004 Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för ekonomiskt stöd till resurssvaga, behandlingsinsatser till barn, ungdomar och familjer, missbruksvård, flyktingmottagning, vård

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Effektiviseringsåtgärder för budget i balans

Effektiviseringsåtgärder för budget i balans TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid 2013-02-13 SN 2012/0933 0480-453891 Socialnämnden Effektiviseringsåtgärder för budget i balans Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet KKIK

Kommunens kvalitet i korthet KKIK Kommunens kvalitet i korthet KKIK Det här är KKIK Kommunens kvalitet i korthet, KKIK, är ett kvalitetsnätverk inom Sveriges kommuner och landsting, SKL. Ca 200 kommuner deltog i mätningen 2012. Strömsund

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

KVALITETSNYCKELTAL VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2010

KVALITETSNYCKELTAL VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2010 KVALITETSNYCKELTAL VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2010 Resultat för brukarnära indikatorer för boende och daglig verksamhet enligt LSS Förord Denna rapport är en sammanställning av de

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08.30 11.15 Ledamöter Thomas Lidberg (S) ordförande Mira Wedenberg (M) vice ordförande Sören Söderström (C) Carl Donnér (M) Maria

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2013-08-14 10 Sn 110 Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun Beslut Socialnämnden anser motionen som färdigbehandlad. Ärendebeskrivning

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Kundundersökning 2011

Kundundersökning 2011 Lidingö stad Äldre- och handikappnämnden Kvalitets- och uppföljningsenheten 181 82 Lidingö Tel; vxl. 8-731 3 www.lidingo.se Kundundersökning 211 Lidingö stad Äldre- och handikappnämnden En urvalsundersökning

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Skåne län i utveckling Ingrid Andersson Annalena Holmgren Rapport 2001: 40 Kerstin Jonsson Kerstin Olsson ISSN 1402-3393 Eva Wallengren

Läs mer

Vård- och omsorgstaxa

Vård- och omsorgstaxa Vård- och omsorgstaxa Gäller från och med 1:a januari 2015 1 Innehåll Förutsättningar vid beräkning av avgifter 3 Garanterad levnadsnivå Individuella tillägg på förbehållsbeloppet 4 Avdrag på förbehållsbeloppet

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Revisionsrapport. stöd. Kalmar kommun. 3 november 2008. Christel Eriksson Stefan Wik

Revisionsrapport. stöd. Kalmar kommun. 3 november 2008. Christel Eriksson Stefan Wik Revisionsrapport Resursfördelning inom LSSverksamheten - boende med särskilt stöd Kalmar kommun 3 november 2008 Christel Eriksson Stefan Wik 1 2008-11-03 Chistel Eriksson Stefan Wik 2 Innehållsförteckning

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Micael Svanström 2015-05-18 Sidan 1 av 1 Dnr 2015/0202 VON-1 Diariekod: 710 Vård- och omsorgsnämnden Revidering av förfrågningsunderlag i samband med kommunens övertagande

Läs mer

Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad

Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad Upprättad: Datum:2013-01-31 Enhet: Vård och omsorg Projektledare: Sara Makboul Innehållsförteckning Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12)

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12) Sid. 1 (12) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade, Socialpsykiatri Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt boende

Läs mer

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård

Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 2012 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård 212-6-12 Vv 6/212 Vö 12/212 Rapport och analys av resultatet av Socialstyrelsens Äldreguide 212 - En del av Öppna jämförelser - Äldreomsorg och hemsjukvård Sammanfattning Äldreguiden 212 är den sjätte

Läs mer

Rådgivningsrapport. Katrineholms kommun, vård- och omsorgsnämnden. Ledarskap i konkurrensutsatt verksamhet

Rådgivningsrapport. Katrineholms kommun, vård- och omsorgsnämnden. Ledarskap i konkurrensutsatt verksamhet Vård- och omsorgsnämndens handling nr 32/2011 Rådgivningsrapport Ledarskap i konkurrensutsatt verksamhet Liz Hultgren och Ingrid Norman Katrineholms kommun, vård- och omsorgsnämnden Uppdragets syfte PwC

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Servicemätning via telefon och e-post

Servicemätning via telefon och e-post RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post SÖDERTÄLJE Januari 2010 BOX 55650 102 14 STOCKHOLM TEL 08 783 82 90 E-MAIL hq@jsm-telefront.se BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN 19 www.jsm-telefront.se

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3) - 2012

SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3) - 2012 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN ÅRSBOKSLUT (T3) - 2012 SOCIAL OCH ÄLDRENÄMNDEN - ÅRSBOKSLUT (T3): 2012 Fortsatt hög andel nöjda kunder inom socialtjänsten; 4,5 (5-gradig skala) Fortsatt hög andel som är nöjda

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se)

Läs mer

Pandemiplanering Boden

Pandemiplanering Boden Pandemiplanering Boden Ingegerd Mannfeldt, Nämndsekreterare Socialförvaltningen Ann-Britt Sundberg, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Socialförvaltningen Tommy Lindvall, Säkerhetssamordnare Översiktsplanering

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer