Kostnad Per Brukare (KPB) inom kommunal vård och omsorg
|
|
- Adam Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kostnad Per Brukare (KPB) inom kommunal vård och omsorg Syfte och beräkningsprinciper Kostnad Per Brukare
2
3 Kostnad Per Brukare (KPB) inom kommunal vård och omsorg Syfte och beräkningsprinciper
4 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Bengt André, , Sveriges Kommuner och Landsting Yvonne Thorell (referensperson/ledare för expertgruppen), Borlänge kommun Andreas Johansson, Ensolution AB, Beställning av rapporten kan göras direkt på tel , fax eller från vår hemsida Rapporten kan även laddas hem som pdf-fil från ISBN Layout/produktion: Ordförrådet AB Stockholm 2007
5 Förord Kostnad Per Brukare (KPB) är en metod för att beräkna kostnader per insats och brukare inom kommunal vård och omsorg. Metoden kan användas för att få fram bättre information om prestationer och kostnader i vården och omsorgen, något som i sin tur ger ett bättre underlag för styrning, uppföljning, utveckling och förbättring av verksamheten. Metoden togs fram inom ramen för det s.k. InfoVU-projektet, och har nu utvecklats och tillämpats i projektform i samarbete med tolv kommuner. I rapporten ges en översiktlig bild av metoden och hur den kan användas för analys och utveckling i kommunerna. Här finns också en mer detaljerad beskrivning av de principer som har utvecklats tillsammans med tolv kommuner för att på ett standardiserat sätt kunna arbeta med Kostnad Per Brukare. Syftet med rapporten är att redovisa dessa principer för att de ska kunna ligga till grund för fortsatt spridning av metoden till fler kommuner. Principerna kan sedan successivt förfinas och utvecklas ytterligare i samverkan med de kommuner som vill delta i ett sådant arbete. Projektet har bedrivits i samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting och tolv kommuner. Representanter från varje kommun har ingått i projektets expertgrupp. Rapporten har författats av Bengt André, Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Yvonne Thorell, Borlänge kommun och Andreas Johansson, Ensolution AB. Stockholm i september 2007 Agneta Rönn Chef för statistiksektionen Avdelningen för ekonomi och styrning Sveriges Kommuner och Landsting kostnad per brukare
6 Innehåll Sammanfattning...5 Inledning...7 Bakgrund 7 Syfte 8 Vad är kostnad per brukare (KPB)? 8 Varför kostnad per brukare (KPB)? 8 Övergripande metodbeskrivning 9 Analysmodell...11 Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna? 13 Praktikfall för kostnad per brukare bakgrund, syfte och resultat...16 Borlänge kommun 16 Östersunds kommun 17 Beräkningsprinciper...19 Verksamhetsområden som ingår i äldre- och handikappomsorgen 19 Särskilt boende 19 Metodbeskrivning...21 Steg 1 Identifiera verksamheter och insatser 21 Steg 2 Definiera och fördela kostnader för verksamheten 21 Steg 3 och 4 Fördela kostnader och kostnadsberäkna insatser 25 Steg 5 Kostnad per brukare 25 Steg 6 Validering av data 26 Insamling av data och förutsättningar Verksamhetsstatistik 27 Räkenskapssammandraget (RS) 27 Förutsättningar för KPB 27 Slutsatser Utvecklingsområden 29 Appendix 1, Standardinsatslista Appendix 2, Termer och begrepp Appendix 3, Deltagande kommuner Appendix 4, Referenser...39
7 Sammanfattning Under åren genomfördes projektet Informationsförsörjning och Verksamhetsuppföljning (InfoVU) på regeringens uppdrag. Projektet drevs av Socialstyrelsen i samverkan med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Inom ramen för InfoVU utvecklades tillsammans med Borlänge kommun en modell för individrelaterad kostnadsredovisning, Kostnad per brukare (KPB) för kommunal vård och omsorg. Inom ramen för InfoVU:s fortsatta arbete prövades modellen även i Östersunds kommun för att också försöka knyta kostnaderna till resultat. Kostnad per brukare (KPB) är enkelt uttryckt en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldre- och handikappomsorg och för hur insatserna kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata, vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika aspekter. Till äldre- och handikappomsorg hör alla insatser som kommunerna har ansvar för och som riktar sig till äldre och funktionshindrade. I den här rapporten beskrivs dels erfarenheter från både Borlänge och Östersund, dels det arbete som har bedrivits av de tolv kommuner som har deltagit i KPBprojektet. De har tillsammans arbetat fram principer för KPB samt infört metoden på samma sätt i sina kommuner. Via en expertgrupp med representanter från dessa kommuner har en standardiserad insatslista tagits fram. Gruppen har också validerat metoden och bidragit med synpunkter kring analysarbetet. Syftet med denna rapport är att presentera principerna för att ta fram individrelaterade insatsbeskrivningar och beräkningar av kostnader för brukare inom äldreoch handikappomsorgen. Principerna är tänkta att utgöra en gemensam metod och standard för fler kommuner som vill tillämpa KPB och därmed kunna jämföra sig med varandra. Slutsatserna av arbetet med KPB är att metoden är generellt tillämpbar. De deltagande kommunerna har snabbt kunnat ta fram en komplett kalkyl för sina insatser inom vård och omsorg. Metoden ger värdefull information och kan därmed bidra till en effektivare verksamhet. Med hjälp av KPB kan kommunerna på ett bättre sätt använda sina verksamhetssystem för uppföljning, och de får ökade möjligheter att kontinuerligt följa upp brukarnas konsumtion och kostnader. Här följer några exempel på förbättringsmöjligheter för en kommun som inför metoden KPB: Förbättrat beslutsunderlag, t.ex. för att avväga brukarnas behov av insatser mot kostnader och kvalitet samt för resursfördelning kostnad per brukare
8 Förbättrad uppföljning av vilken vård och omsorg som ges till olika målgrupper liksom av kostnaderna, vilket underlättar analyser av behov, effektivitet och kvalitet och ger ökade förutsättningar för utveckling av verksamheten Bättre struktur på grunddata i ekonomi- och verksamhetssystem Nyckeltal för interna och externa jämförelser Införandet av metoden kan dessutom ge positiva bieffekter: Förenkling och förbättrad kvalitet på de data som ska levereras till statliga myndigheter Gemensamma termer och begrepp för uppföljning av den kommunala äldre- och handikappomsorgen KPB-modellen bör kunna utvecklas för att användas även inom närliggande verksamheter såsom individ- och familjeomsorgen. Mot bakgrund av erfarenheterna från projektet finns goda förutsättningar för en fortsatt utveckling och spridning av KPB-modellen. Den fortsatta utvecklingen kan också innefatta förbättringar, t.ex. av behovsklassificering och system för att inhämta brukarstatistik för hemsjukvården. Kostnad per Brukare
9 Inledning Bakgrund Betydande insatser görs för att utveckla system som kan ge bättre information om prestationer, kostnader och resultat inom den kommunala vården och omsorgen för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning. Under åren genomfördes InfoVU-projektet (Informationsförsörjning och Verksamhetsuppföljning) på uppdrag av regeringen. Projektet drevs av Socialstyrelsen i samverkan med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. I uppdraget lyftes verksamhetsuppföljning byggd på individuppgifter fram som särskilt viktigt för att beskriva vårdprocesser och verksamheter samt deras kostnader och resultat. Inom projektet beslöts att pröva individrelaterad redovisning av verksamheter och kostnader inom primärvården och den kommunala vården och omsorgen. Avsikten var att koppla ihop landstingets kostnader med de kommunala så att helheten kunde analyseras och beskrivas ekonomiskt, oberoende av huvudman för olika vårdtagare eller målgrupper. Inom kommunsektorn saknades en uppföljning som beskriver verksamheten ur ett individ- och medborgarperspektiv. Inom ramen för InfoVU utvecklades tillsammans med Borlänge kommun en modell för individrelaterad kostnadsredovisning, Kostnad per brukare (KPB) för kommunal vård och omsorg. 1 Mellan den 1 januari 2005 och den 30 juni 2006 har Socialstyrelsen haft ett fortsatt uppdrag att i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting ansvara för ytterligare prövning av denna modell. Detta resulterade i att projektet i samarbete med Östersund prövade modellen för att denna gång pröva hur kostnader kan knytas till resultat. 2 De två projekten har rönt stort intresse bland kommunerna som nu ville vidareutveckla och sprida metodiken. För att utveckla principer för framtagandet av Kostnad per brukare (KPB) genomfördes därför ytterligare ett projekt i samarbete med tolv kommuner. De fick då möjlighet att jämföra insatser och kostnader för brukare inom äldre- och handikappomsorgen. 1 Kostnader per brukare i kommunal vård och omsorg, brukarrelaterad redovisning av insatser och kostnader inom äldre- och handikappomsorg, Socialstyrelsen, Kostnader per resultat Är det möjligt? Ett pilotförsök i Östersunds kommun, delprojekt inom INFO-VU:s fortsatta modellprövning, Socialstyrelsen, 2006 kostnad per brukare
10 Syfte Utvecklingen går mot en verksamhetsuppföljning med brukaren i fokus. Syftet med den här rapporten är att beskriva ett verktyg som kan förbättra kommunernas möjligheter att jämföra sig internt och externt. Dessutom underlättar KPB leveransen av individstatistik till Socialstyrelsen och arbetet med räkenskapssammandraget (RS). Målet är att skapa principer för individrelaterade insatsbeskrivningar inklusive gemensamma termer och begrepp. Vad är kostnad per brukare (KPB)? Det ställs höga krav på att kommunernas verksamhet ska bedrivas med god kvalitet och ett effektivt resursutnyttjande. En väl fungerande verksamhetsuppföljning är en viktig förutsättning för att kommunen ska kunna styra och analysera verksamheten. Kostnad per brukare (KPB) är enkelt uttryckt en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika aspekter. Hälso- och sjukvården har under flera år arbetat med metoden KPP (Kostnad per patient). Kostnad per brukare (KPB) bygger på samma metod. På sikt kan det finnas möjligheter att följa vårdprocesser över huvudmannaskapsgränserna. Genom att informationen utgår från de enskilda individerna ges möjligheter att belysa och analysera verksamheten även ur ett brukarperspektiv. Varför kostnad per brukare (KPB)? Vård och omsorg för äldre och funktionshindrade är verksamheter som har genomgått och genomgår stora förändringar. Hushållning av resurser är ett grundläggande krav för den offentliga verksamheten. Med dagens höga krav på en ekonomi i balans är det en tillgång att ha verktyg som underlättar arbetet. KPB skapar förutsättningar för en förbättrad verksamhetsuppföljning och kan ge kommunerna följande möjligheter: Förbättrat underlag för beslutsfattare Bättre möjligheter att avväga behov av insatser mot kostnader och kvalitet Förbättrat underlag för resursfördelning Förbättrad uppföljning av vilken vård- och omsorg som ges till olika målgrupper och till vilka kostnader Förbättrad information för att utveckla verksamheten genom att samordningen av kostnader och insatser på brukarnivå underlättar analyserna av behov, effektivitet och kvalitet Bättre struktur av grunddata i ekonomi- och verksamhetssystem Tydligare nyckeltal för interna och externa jämförelser Kostnad per Brukare
11 Dessutom uppstår följande positiva bieffekter: Förbättrad kvalitet och enklare insamling till Räkenskapsammandrag (RS) Underlättad leverans av individstatistik till Socialstyrelsen Gemensamma termer och begrepp för uppföljningen av den kommunala äldreoch handikappomsorgen Övergripande metodbeskrivning Det som i huvudsak görs med hjälp av KPB metoden är att definiera insatser och aktiviteter vad görs? samla produktionsstatistik på insatser hur mycket har gjorts? Kostnadsberäkna verksamhetens insatser och aktiviteter utifrån redovisningen vad kostar insatserna? individrelatera insatserna knyta ihop rätt insatser med rätt brukare utifrån registreringar i verksamhetssystemet Följande bild beskriver stegen och vilka informationskällor som behövs: Definitioner Identifiera verksamheter och insatser inom vård och omsorg Bild 1 Steg i KPB modellen Skapa översättningstabell från redovisningen Ekonomisystem Kontoutfall Verksamhet kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart Allokeras till Sammanställa kostnader per insats Sammanställa kostnader för gemensamma verksamheter Allokeras till Verksamhetssystem Volymer, brukaruppgifter Kostnadberäknad insats Kostnad per brukare insatskostnader som inte kan eller ska brukarrelateras Validering kostnad per brukare
12 Här följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPB-modellen. En detaljerad beskrivning finns i kapitlet Beräkningsprinciper. 1. I steg ett identifieras verksamheter och insatser inom äldre- och handikappomsorgen enligt Socialstyrelsens termer och begrepp (appendix 2) och enligt insatslistan (appendix 1). 2. I steg två hämtas ekonomisk information ur ekonomisystemet där olika kombinationer av koder används för att så långt som möjligt relatera kostnaderna till rätt verksamhet, insats eller aktivitet. 3. I steg tre fördelas kostnaderna mellan två olika huvudaktiviteter Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats (ex. hemtjänst). Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (ex. enhetens administration). Detta är nödvändigt för att fördela verksamhet och ansvar som gäller flera insatser (ex. ett boende som har både permanent boende och korttidsplatser). De gemensamma verksamheterna ska sedan fördelas som ett påslag på olika insatser. 4. Här sammanställs beräkningen av insatserna, dvs. en enhetskostnad och en totalkostnad per insats. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhetskostnaden och den fördelade gemensamma kostnaden. Den delas sedan med total volym i kommunen, t.ex. antal hemtjänsttimmar eller antal vårddygn. Resultatet blir då en kostnad per insats. 5. När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår att knyta konsumtionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per brukare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. Resultatet blir då insatser och kostnader per brukare. 6. I steg sex valideras modellen för att kontrollera att alla kostnader har kommit med och fördelats rätt. Ett KPB-system innehåller en stor mängd data. Dessa måste grupperas, bearbetas och analyseras för att bli till meningsfull information för olika användare. Beräkningarna har hittills bearbetats i IT-verktyget QPR CostControl. 10 Kostnad per Brukare
13 Analysmodell Utifrån erfarenheterna i de olika kommunerna har en analysmodell utvecklats. Syftet är att skapa en vägledning för vilka jämförande analyser som kan göras. Materialet i KPB-analysen ska också kunna användas för att skapa räkenskapssammandraget (RS), individrapportering till Socialstyrelsen, nyckeltalsjämförelser (handikappnycklar m.m.) och indikatorer för andra jämförelser. Utöver de analyser som beskrivs i följande avsnitt kan andra detaljerade analyser göras på de bakgrundsdata som KPB-databasen innehåller. Brukarmixanalys (Uppdelat på LSS och ordinärt särskilt boende) Bild 2 Analysmodell för KPB Analys av produktivitet (insatsjämförelse) KOSTNAD PER BRUKARE Räkenskapssammandrag Individrapportering Nyckeltal Benchmarking Indikatorer Konsumtionsanalys (Medelkostnad per individ och åldersgrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp Resultatanalys (Kostnad per resultat, KPB kombinerat med resultat Bilden visar en översiktlig analysmodell utifrån fyra olika typer av analyser. Brukarmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka om kommunen har valt rätt kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds brukarna. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Hur ser vår brukarmix ut? Vilka grupper av brukare kräver stora resurser? Har vi fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan ordinärt och särskilt boende? Analys av produktivitet. Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels med andra kommuner, en s.k. nyckeltalsjämförelse. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Har kommunen en dyr hemtjänsttimme i förhållande till kommun X? Vad beror detta på? kostnad per brukare 11
14 Konsumtionsanalys. Syftet med denna analys är att jämföra kostnaden per invånare, dvs. relatera kostnaderna till invånare och brukare. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Ger vår kommun fler insatser än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet? Resultatanalys. Syftet är att kombinera kostnaderna med resultaten och kvaliteten. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna? Resultatparametrar har inte inkluderats eftersom ingen kommun i projektet har sådana data på brukarnivå. Kostnaderna för olika brukargrupper kan med fördel kopplas till kommunernas olika kvalitetsredovisningar. Följande avsnitt visar några exempel på hur data kan användas. Bild 3 Exempel 1. Brukarmixanalys Jämförande diagram för procentuell brukarmix inom ordinärt och särskilt boende mellan tre olika kommuner Procent Bilden visar den procentuella andelen av kostnaden för brukarna indelat i olika kostnadsintervall. Kommun 1 har en högre andel brukare inom i ett lägre kostnadsintervall än kommunerna 2 och 3. Kommunerna 2 och 3 har en högre andel brukare i högre kostnadsintervall än kommun 1, s.k. ytterfall. Vid en närmare analys förklaras skillnaderna mellan kommunerna av att kommun 2 har flera ytterfall inom ordinärt boende medan kommun 3 har flera ytterfall inom korttidsvården, vilket enligt bakgrundsdata beror på höga kostnader för utskrivningsklara. Kommun 1 har en annan brukarmix än kommunerna 2 och Kostnad per Brukare
15 Frågor som kan uppstå är: Har kommun 2 och 3 en kostnadseffektiv strategi(mix) för de insatser som ges.? Hanteras de kostnadskrävande brukarna på rätt sätt? Naturligt för kommunerna 2 och 3 är att se över om de har utvecklat och erbjudit rätt insatser för de kostnadskrävande brukarna Enhetskostnad direkt Enhetskostnad administration Bild 4 Exempel 2. Produktivitetsanalys Jämförande diagram för kostnaden per hemtjänsttimme Kommun 1 Kommun 2 kommun 3 Kommun 4 Kommun 5 kommun 6 Kommun 7 Kommun 8 Kommun 9 Kommun 10 Medel Diagrammet visar skillnaden mellan olika kommuner i kostnaden per beviljad hemtjänsttimme. Enhetskostnaden är uppdelad i direkta kostnader (personal m.m.) och kostnader för ledning och administration. Administrationen räknas i vissa kommuner som direkta kostnader vilket betyder att dessa kommuner kan ha låga kostnader för administration. Det är därför totalsumman som är relevant att jämföra. Kommunerna är indelade i tre olika nivåer (grönt: kommun 1 och 2, gult: kommun 3 och 4 och rött: kommun 5 10) utifrån kostnaden per beviljad hemtjänsttimme. De första två kommunerna har en kostnad på under eller nära 300 SEK/timme, kommunerna 3 och 4 har en timkostnad på SEK medan övriga kommuner har en timkostnad på över 400 SEK. Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna? Vid en närmare analys förklaras skillnaden mellan kommunerna bl.a. av hur kommunerna har organiserat och planerat arbetet. Vissa kommuner kan också ha långa restider mellan brukarna. Andra förklaringar är hög kostnadsnivå (löner, rätt till heltidstjänster, vikariekostnader m.m.) eller vårdtunga brukare, variationer mellan hemtjänstgrupper liksom ledning och styrning av hemtjänstgrupperna. Skillnaden mellan beviljad och utförd hemtjänst kan också ha sin betydelse. KPB gör en analys möjlig som kan förklara skillnader i både arbetssätt, brukarmix och kostnadsnivå. Detta ger en balanserad bild av produktiviteten. kostnad per brukare 13
16 Bild 5 Exempel 3. Konsumtionsanalys Jämförande diagram för medelkostnaden per brukare i olika åldersintervall (ordinärt och särskilt boende samt LSS) År Diagrammet visar skillnaden i medelkostnad för olika åldergrupper i fyra kommuner. Den översta kurvan (1) visar en kommun som har höga medelkostnader generellt med särskilt höga kostnader i åldrarna upp till 65 år. Kurvan för kommun 2 visar på höga medelkostnader för vissa åldersgrupper. Frågor som kan uppstå är: Hur arbetar kommun 1 med gruppen psykiskt funktionshindrade. Finns det relativt fler brukare i den gruppen? Av historiska skäl? Vilken typ av insatser får de? Det kan vara av värde för kommunen att studera bakgrundsdata för den yngre gruppen. Flera frågor är: Har kommunen satsat specifikt på vissa grupper? Får vissa grupper kostnadskrävande insatser? Satsar kommunen mer eller mindre än andra kommuner? Bild 6 Konsumtionsanalys Jämförande diagram för den totala kostnaden per invånare i olika åldersintervall i varje kommun År 14 Kostnad per Brukare
17 Vid en jämförelse av kostnaden per invånare finns de största skillnaderna mellan kommunerna i åldrarna kring 90 år. En kommun skiljer ut sig i åldrarna år. Exempel på frågor som kan uppstå är: Finns det åldersgrupper i kommun 1 som borde vara tyngre än i andra kommuner? Om så inte är fallet, betyder det att kommunen har satsat specifikt på dessa grupper? Av historiska skäl? Har kommunen väntat med att påbörja insatser? Vilken typ av insatser får brukarna? kostnad per brukare 15
18 Praktikfall för kostnad per brukare bakgrund, syfte och resultat Borlänge kommun Utgångspunkten Borlänge fick frågan och utmaningen om det är möjligt att ta fram en kostnadsmodell för den kommunala vården och omsorgen inom ramen för InfoVU. Syftet skulle vara möjligheten att koppla ihop landstingets kostnader med de kommunala kostnaderna så att helheten kunde analyseras och beskrivas ekonomiskt, oberoende av huvudman för olika vårdtagare eller målgrupper. Borlänges skäl till att delta Borlänge antog utmaningen eftersom kommunen ansåg att det var möjligt. Den såg det som en förmån att få vara med och vara i framkant på något nytt. Kommunen var intresserad av att kunna följa upp brukare och kostnader på individnivå. Så här gick det till En förstudie gjordes för att undersöka vilka data som fanns registrerade, var de fanns och vilket IT-stöd som var tillgängligt. Det gjordes även en kartläggning över verksamheter och använda definitioner. Under hela processen dokumenterades problem med inhämtande av data och definitioner. För att få en övergripande beskrivning av verksamheterna gjordes en processkartläggning av hela äldre- och handikappomsorgen. Resultat Projektet ledde fram till en uppföljning på individnivå, Kostnad per brukare (KPB). Dock gjordes aldrig någon koppling mot data från landstinget. Projektet kom fram till att det är individuella insatser som driver upp kostnaderna. Man fick insikt om vad ett ärende med omfattande insatser kostade. Brytpunkten mellan hemtjänst och ett särskilt boende var individuell. Det dyraste ärendet var i ordinärt boende och kostade tre gånger mer än den dyraste platsen i särskilt boende. 3 Kostnader per brukare i kommunal vård och omsorg, brukarrelaterad redovisning av insatser och kostnader inom äldre- och handikappomsorg, Socialstyrelsen, Kostnad per Brukare
19 Antal Bild 7 Antal brukare per kostnadsnivå i ordinärt och särskilt boende Östersunds kommun Utgångspunkten Östersund deltog i delprojektet Kostnad per resultat är det möjligt? som genomfördes inom ramen för InfoVU. Syftet var att visa hur Kostnad per brukare (KPB), dvs. en individrelaterad insats- och kostnadsredovisning kan göras. Utöver det ingick att ta fram ett konkret åskådningsexempel på hur kostnaden per resultat skulle kunna beräknas. Östersunds skäl till att delta Östersund ville få en total överblick över kostnaderna för samtliga insatser och brukare inom äldre- och handikappomsorgen. Kommunen ville också få en överblick överkostnaden för de kommunala insatserna och insatserna inom landstingets regi för gruppen psykiskt funktionshindrade. Så här gick det till Arbetet startade med en genomgång av KPB-metoden och erfarenheter från Borlängeprojektet tillsammans med ekonomer, verksamhetsrepresentanter och ITansvariga i Östersunds kommun. Speciellt fokus låg på beskrivning och kalkylering av de insatser som personer med psykiskt funktionshinder skulle få. Det testades om befintliga uppgifter skulle tillåta en större detaljeringsnivå. Utgångspunkten var att utnyttja uppgifter som fanns registrerade om de enskilda personernas utnyttjande av tjänsterna, t.ex. i form av timmar, dagar eller dygn. Resultat Projektet fick fram kostnad per brukare kopplat till resultatparametrar. Det gavs konkreta exempel på hur kostnad per resultat för gruppen psykiskt funktionshindrade skulle kunna beräknas. Önskvärt för den enskilde är bl.a. att få de insatser 4 Kostnader per resultat Är det möjligt? Ett pilotförsök i Östersunds kommun, delprojekt inom INFO-VU:s fortsatta modellprövning, Socialstyrelsen, 2006 kostnad per brukare 17
20 denne behöver på ett samordnat sätt. Det ställer nya krav på samverkan men också på en verksamhetsuppföljning som kan följa vårdprocesser. Kostnad per brukare eller per resultat är ett viktigt steg i den riktningen. Östersund har uppdaterat sin information med tre års data och följt konsumtionen av insatser för olika brukargrupper och ytterfall. Vid uppdateringen av 2006 års data harräkenskapssammandraget (RS) skapats utifrån KPB-modellen. Detta har möjliggjort en enklare uppdatering av RS och KPB samtidigt som kvaliteten har varit enklare att validera och förbättra. 18 Kostnad per Brukare
21 Beräkningsprinciper I de kommande avsnitten redovisas först vilka verksamhetsområden som ingår inom äldre- och handikappomsorgen för att tydliggöra att flera insatser ofta utförs inom olika förvaltningar. Därefter beskrivs metoden kostnad per brukare (KPB) mer detaljerat. Verksamhetsområden som ingår i äldre- och handikappomsorgen Till de verksamhetsområden som ska redovisas i modellen hör alla insatser som kommunerna har ansvar för och som riktar sig till äldre och (fysiskt och psykiskt) funktionshindrade. I appendix 1 finns en komplett lista på de standardinsatser som används med olika varianter på måttenheter (t.ex. beviljad tid och utförd tid). I appendix 2 finns Socialstyrelsens definition på varje insats. Ordinärt boende Insatser som ges med stöd av socialtjänstlagen (SoL) och/eller hälso- och sjukvårdslagen (HSL) till personer i ordinärt boende ges för att dessa personer ska kunna bo kvar hemma. Exempel på insatser är Hemtjänstav interna och externa utförare (service och omvårdnad) Korttidsvård Dagverksamhet Bostadsanpassning Kontaktperson Boendestöd Omsorg för Utskrivningsklara Trygghetslarm Särskilt boende Särskilt boende avser samtliga särskilda boendeformer för service och omvårdnad som kommunen inrättar enligt 5 kap., 5 SoL samt bostäder med särskild service enligt 5 kap., 7 SoL. Exempel på boendeinsatser är äldreboende, demensboende och boende för psykiskt funktionshindrade. Utöver boendet ingår också den vård och omsorg som ges med stöd av SoL och HSL till dem som bor i särskilt boende. Inom särskilt boende redovisas även hemtjänst som utförs i servicehus. kostnad per brukare 19
22 LSS (Lagen om särskilt stöd och service) Följande insatser kan enligt 9 LSS begäras av personer som tillhör lagens personkrets: Rådgivning och annat personligt stöd (råd och stöd) Personlig assistans enlig LSS och LASS Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice i hemmet Korttidsvistelse utanför hemmet Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Boende för barn och ungdom Boende för vuxna Daglig verksamhet Hemsjukvård Hemsjukvård avser hälso- och sjukvård som ges i brukarens bostad eller motsvarande, där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden och ska ha föregåtts av en vård- och omsorgsplanering. Öppen verksamhet Öppen verksamhet avser generellt riktad verksamhet där ett deltagande inte förutsätter individuell behovsprövning eller biståndsbeslut. Verksamheten kan till exempel omfatta mat- och kaffeservering, hår- och fotvård, sysselsättnings- och studieverksamhet, uppsökande verksamhet, terapi och dagliga aktiviteter för psykiskt funktionshindrade, personliga ombud, jourtelefon, m.m. 20 Kostnad per Brukare
23 Metodbeskrivning I detta kapitel beskrivs de olika stegen i KPB på en mer detaljerad nivå liksom hur den enskilda kommunen praktiskt ska gå till väga för att skapa en egen modell. Steg 1 Identifiera verksamheter och insatser Steg 1 i modellen innebär att identifiera vilka verksamheter och insatser som ska ingå i modellen. Relevanta i det här sammanhanget är alla de verksamheter som tillhandahåller vård och omsorg inom äldre- och handikappomsorgen och som styrs av Socialtjänstlagen (SoL), lagen om särskilt stöd och service till funktionshindrade (LSS), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om bostadsanpassningsbidrag. Beroende på hur kommunen är organiserad kan delar av vården och omsorgen redovisas inom andra verksamhetsområden än äldre- och handikappomsorgen, exempelvis inom individ- och familjeomsorgen. För att identifiera vilka verksamheter som ska ingå i KPB måste en genomgång göras av hur kommunen har definierat verksamheten och var den redovisas. Detta måste stämma med den nationella statistikens definitioner och med de verksamhetsindelningar med definitioner som används i SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner (RS). Ekonomisystem Definitioner Kontoutfall Allokeras till Sammanställa kostnader per insats Identifiera verksamheter och insatser inom vård och omsorg Verksamhet kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart Volymer, brukaruppgifter Kostnadberäknad insats Verksamhetssystem Kostnad per brukare Validering Skapa översättningstabell från redovisningen Sammanställa kostnader för gemensamma verksamheter Allokeras till insatskostnader som inte kan eller ska brukarrelateras Termer och begrepp ska vara anpassade till de termer och begrepp som har rekommenderats av Socialstyrelsens termråd. Insatslistan redovisas i appendix 1 medan termer och begrepp finns i appendix 2. Många av insatserna i standardlistan finns i flera varianter med olika måttenheter (ex. LSS-avlösarservice, beviljade timmar och LSS-avlösarservice, utförda timmar). För varje insats analyseras vilken måttenhet som är möjlig att använda, baserat på vad som registreras i verksamhetssystemet i dagsläget. (OBS! Det som finns tillgängligt och inte det som önskas.) Principen är att verksamhetsstatistik ska kunna plockas ut löpande ur befintliga system. Därför ska manuell statistik så långt som möjligt undvikas. Steg 2 Definiera och fördela kostnader för verksamheten Det andra steget i modellen är att definiera och fördela de kostnader som ska ingå. Detta görs i fyra steg: 1. Utdrag från ekonomisystemet Ekonomisystem Definitioner Kontoutfall Allokeras till Sammanställa kostnader per insats Identifiera verksamheter och insatser inom vård och omsorg Verksamhet kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart Skapa översättningstabell från redovisningen Sammanställa kostnader för gemensamma verksamheter 2. Beslut om vilka dimensioner i kodsträngen som behöver tas med 3. Kodning till rätt standardinsats enligt insatslistan 4. Import av data till IT-stöd för kalkylering av brukarkostnade Volymer, brukaruppgifter Kostnadberäknad insats Verksamhetssystem Kostnad per brukare Validering Allokeras till insatskostnader som inte kan eller ska brukarrelateras kostnad per brukare 21
KOSTNAD PER BRUKARE. Metodbeskrivning KOSTNAD PER BRUKARE INOM OMSORGEN OM ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
KOSTNAD PER BRUKARE Metodbeskrivning KOSTNAD PER BRUKARE INOM OMSORGEN OM ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 1 Förord Alltfler kommuner använder Kostnad per brukare (KPB) som ett instrument i
Läs merKostnad per brukare och per resultat. Pilotförsök inom vård och omsorg i Östersund
Kostnad per brukare och per resultat Pilotförsök inom vård och omsorg i Östersund Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör Redovisningar av externa projekt
Läs merKostnad per brukare Individ- och familjeomsorg
Kostnad per brukare Individ- och familjeomsorg Presentation av jämförelsemodell och resultat Andreas Johansson, Ensolution AB andreas.johansson@ensolution.se Mbl 0709-90 00 30 Ensolution AB, +46 (0) 8-640
Läs merKostnad per brukare i kommunal vård och omsorg. Brukarrelaterad redovisning av insatser och kostnader inom äldre- och handikappomsorg
Kostnad per brukare i kommunal vård och omsorg Brukarrelaterad redovisning av insatser och kostnader inom äldre- och handikappomsorg Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna
Läs merProcessutveckling och brukarkalkyler för en effektivare personlig assistans inom Halmstad kommun
Processutveckling och brukarkalkyler för en effektivare personlig assistans inom Halmstad kommun Författare: Andreas Johansson, Ensolution AB, Gisela Thomas-Ruthér, Halmstad kommun, Socialförvaltningen,
Läs merJämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg
Analysrapport Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg Kostnad Per Brukare (KPB) Analysrapport Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad
Läs merSlutpresentation Nybro kommun
Slutpresentation Nybro kommun Äldreomsorg och funktionsnedsättning Utfall 2014 Mathias Sunnegård mathias.sunnegård@ensolution.se 070 210 87 07 1 Agenda exempel Förutsättningar Resultat för KPB Slutsats
Läs merSocialförvaltningen. KOSTNAD PER BRUKARE Statistik för 2014, sammanställd 2015
Socialförvaltningen KOSTNAD PER BRUKARE Statistik för 2014, sammanställd 2015 Metod Ekonomisystem Ansvar Verksamhet Aktivitet Konto Utfall Standardinsatser Hemtjänst (# timmar) Särskilt boende (#dygn)
Läs merKostnad per brukare. Äldreomsorg - Presentation av KPB-jämförelsen utfall Christer Jedlén. Anna Holmqvist
Kostnad per brukare Äldreomsorg - Presentation av KPB-jämförelsen utfall 2017 Anna Holmqvist anna.holmqvist@ensolution.se 0709-19 71 76 Christer Jedlén christer.jedlen@ensolution.se 0709-17 05 94 Fortsätter
Läs merKostnad per brukare. Omsorg om personer med funktionsnedsättning. Presentation av KPB-jämförelsen utfall 2017
Kostnad per brukare Omsorg om personer med funktionsnedsättning Presentation av KPB-jämförelsen utfall 2017 Andreas Johansson andreas.johansson@ensolution.se 0709-90 00 30 Observationer under året Antalet
Läs merSTÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN
Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning
Läs merANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL 2014. Kostnad per brukare inom individ- och familjeomsorg
ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL 2014 Kostnad per brukare inom individ- och familjeomsorg Ansvarig utgivare: Andreas Johansson Text: Andreas Johansson och Cecilia Haugland Tabeller och diagram: Erik
Läs merKostnad per brukare (KPB)
2015-09-01 1 (10) Kostnad per brukare (KPB) Nyckeltalsdefinitioner Nyckeltalen är utvecklingsnyckeltal. För mer information kotakta Jan.Mohammad@skl.se eller gå in på www.kolada.se Sveriges Kommuner och
Läs merFörklaring av föreskriften (HSLF-FS 2016:86)
Förklaring av föreskriften (HSLF-FS 2016:86) Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Uppgifterna samlas in med stöd av förordningen (1981:1370)
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder
Läs merNationell konferens. Förbättringsarbete med hjälp av Kostnad Per Brukare (KPB)
Nationell konferens Förbättringsarbete med hjälp av Kostnad Per Brukare (KPB) 1 Agenda 09.00 Registrering och kaffe 09.30 09.45 Inledning av Agneta Rönn, Sveriges kommuner och landsting 09.45 11.00 Presentation
Läs merStöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen
Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig
Läs merUtjämning av LSS-kostnader mellan kommuner
Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Innehåll 1. Beskrivning av utjämningssystemet för LSS... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning av utfallet i LSS-utjämningen... 5 1.3 Historik... 6 Förfrågningar
Läs merKostnad per brukare (KPB) Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg för 2008
Kostnad per brukare (KPB) Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg för 2008 Kostnad per brukare (KPB) Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad
Läs merStöd och service enligt LSS
Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,
Läs merVård och omsorgsförvaltningens organisation
Vård och omsorgsförvaltningens organisation Organisationen vof Förvaltningschef Marita Edlund Stab, IT Per Thulin, Förvaltningssekreterare/utredare Sangrid vvon Zedtwitz-Liebenstein Områdeschefer Område
Läs merTillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist
Tillsynsenheten Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist Omsorgskonsulent Tillhör Tillsynsenheten Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer
Läs merOmsorg om funktionshindrade. Information och stödformer
Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga
Läs merAnna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun
Anna Setterström Omsorgskonsulent Karlstads kommun 2012-09-25 Omsorgskonsulent Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer och instruktioner enligt SoL
Läs merAnna Ingmanson Vård och omsorg. Sektionen för vård och socialtjänst
Cirkulärnr: 2006:33 Diarienr: 2006/1466 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anna Ingmanson Vård och omsorg Datum: 2006-06-07 Mottagare: Rubrik: Sektionen för vård och socialtjänst Handikappomsorg, Individ-
Läs merMånadsrapport september 2013. Kundvalskontoret
Månadsrapport september 2013 Kundvalskontoret Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksamhet... 3 1.1 Resultat per verksamhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 7 1.3 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal...
Läs merInformation om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg
Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder
Läs merNyckeltal. Omsorgsförvaltningen
Nyckeltal Omsorgsförvaltningen Invånare 65-79 år, andel (%) (N1812) Antal invånare 65-79 år dividerat med antal invånare totalt 31/12. Källa: SCB. Invånare 8+ andel (%) Sammanfattning OMS Hemtjänst Kvalitet
Läs merLSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till
Läs merKostnad per brukare. Kostnad per brukare GER ORDNING OCH REDA SAMT TILLGÅNG TILL JÄMFÖRELSER
(KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning. GER ORDNING OCH REDA SAMT TILLGÅNG TILL JÄMFÖRELSER Metoden bygger
Läs merFörändring av brukarstatistik för äldreomsorgen
Förändring av brukarstatistik för äldreomsorgen Från och med måndag 18 juni 2018 visar vi ny brukarstatistik för äldreomsorg i Kolada. Det påverkar alla nyckeltal där vi använder antalsuppgifter från Socialstyrelsens
Läs merStöd i vardagen från Omvårdnad Gävle
OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17
Läs merFlerårsplan avseende bostäder för personer med funktionsnedsättning Avser
Flerårsplan avseende bostäder för personer med funktionsnedsättning Avser 2018-2024 Framtagen av: Verksamhetschef Helen Persson, funktionshinderavdelningen Datum: 2017-11-20 Sammanfattning Utifrån lagen
Läs merLSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.filipstad.se LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva
Läs merLag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter
Läs merKommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på
1 FALU KOMMUN KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET 2009-01-29 Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på Slutbetänkande av LSS-kommittén SOU 2008:77 Möjlighet att leva som andra, Ny lag om stöd och service
Läs merSTÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:776) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:1338 Utkom från trycket den 30 november
Läs merBilaga C. Radnummer 275 i RS
Bilaga C Verksamhetsindelning för kommuner Om en anställning utgör resurs för flera olika verksamheter och någon fördelning inte är möjlig förs den till den verksamhet där anställningen har sin huvudsakliga
Läs mer290 Övrigt inom infrastruktur och skydd Hit räknas personal som arbetar inom följande verksamheter; Fysisk och teknisk planering och
1 (8) Bilaga C Verksamhetsindelning för kommuner Om en anställning utgör resurs för flera olika verksamheter och någon fördelning inte är möjlig förs den till den verksamhet där anställningen har sin huvudsakliga
Läs merGotlands kommun. Så arbetar vi med kostnad per brukare. Socialförvaltningen
1 1 Gotlands kommun Så arbetar vi med kostnad per brukare inom socialförvaltningen Lena Lager socialdirektör, lena.lager@gotland.se Eva Sellberg kvalitetschef, eva.sellberg@gotland.se 2 2 Agenda Kort om
Läs merSocialförvaltningen Verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionshinder. Omsorgsavgifter 2015. För äldre och personer med funktionsnedsättning
Socialförvaltningen Verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionshinder Omsorgsavgifter 2015 För äldre och Avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) Hur mycket du betalar är individuellt och
Läs merKommunstyrelsen 9 september 2014 Analys av socialna mndens verksamheter ur perspektivet kostnadseffektivitet Inledning Kommunstyrelsen beslutade 2014-05-06 116 att ge kommunchefen i uppdrag att tillsammans
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2008:776 Utkom från trycket den 7 oktober 2008 utfärdad den 25 september 2008. Regeringen
Läs merEkonomiskt bokslut per mars 2018
OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Susanna Hjorth 2018-04-XX OSN-2017-0186 Omsorgsnämnden Ekonomiskt bokslut per mars 2018 Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att godkänna
Läs merBevaka rätt Den juridiska delen av uppdraget
Bevaka rätt Den juridiska delen av uppdraget Del 8 Uppläst och skapad av Rolf Larsson 1 Bevaka rätt! Försäkringskassan! Pensionsmyndigheten! Kommunen! Skatteverket! Andra myndigheter! Överklagan! Fastighetsaffärer!
Läs merVälkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad
Välkommen till STÖD & SERVICE - insatser enligt LSS i Landskrona stad STÖD & SERVICE - ger dig med funktionsnedsättning en möjlighet att leva som andra Här hittar du information om vilket stöd och vilken
Läs merInformation om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
LSS handläggare Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio insatser som ska garantera att
Läs merVälkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun
Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,
Läs merOm du väljer att avstå från att lämna uppgifter innebär detta att du får betala full avgift enligt kommunens taxa.
Avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) Hur mycket du betalar är individuellt och beror på din ekonomi. För att kunna göra en sådan bedömning behöver omsorgsförvaltningen veta vilka inkomster
Läs merVad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland
Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens
Läs merVård- och omsorgsnämndens verksamhet
Vård- och omsorgsnämndens verksamhet Nämnden beställer verksamhet Från Division Social omsorg i Internöverenskommelsen Från hemtjänstleverantörer enligt LOV (privata och DSO) Från privata särskilda boenden
Läs merStöd för personer med funktionsnedsättning
Stöd för personer med funktionsnedsättning Stöd för personer med funktionsnedsättning Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt
Läs merRegler för ersättning av utförd tid
Regler för ersättning av utförd tid Tillämpningsregler för hur tid hos den enskilde ska registreras avseende hemtjänst, boendestöd, avlösarservice, avlösning och ledsagning enligt Socialtjänstlagen (SoL),
Läs merÖvertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och
Läs merBilaga till ekonomisk månadsrapport för omvårdnadsnämnden,
Sid 1 (5) 2018-02-19 Dnr 17ON21 Tjänsteskrivelse Handläggare Rolf Hammar Tfn 026-17 93 05 rolf.hammar@gavle.se Omvårdnadsnämnden Bilaga till ekonomisk månadsrapport för omvårdnadsnämnden, december 2017
Läs merÄldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Läs merTJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-12-07 Sida 1(1) Vård och omsorg Kenneth Lindhe 0479528233 kenneth.lindhe@osby.se Budgetuppföljning 2018 Dnr VON/2018:34 042 Vård och omsorg förslag till Vård och omsorgsnämnden
Läs merAvgifter för service, stöd och vård inom funktionshinder 2019
Avgifter för service, stöd och vård inom funktionshinder 2019 Insatser enligt socialtjänstlagen SoL För dig som är 64 år eller yngre, är bosatt i Göteborgs Stad och har trygghetslarm, hemtjänst, dagverksamhet,
Läs merLSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man
Läs merKALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare
Öckerö 2014-04-15 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare Beslutsorgan Socialnämnden Tid och plats Obs dag och tid! Tisdagen den 22 april 2014 kl 13.30 Kommunhuset - Öckerösalen Öckeröalliansens
Läs merSocialförvaltningen Verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionshinder. Omsorgsavgifter För äldre och personer med funktionsnedsättning
Socialförvaltningen Verksamhetsområdena äldreomsorg och funktionshinder Omsorgsavgifter 2018 För äldre och Avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) Hur mycket du betalar är individuellt och
Läs merLAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS
LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS
Läs merLSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger
Läs merKvalitetsberättelse för 2017
Tjänsteskrivelse 1(5) VIMON 2017/000308/739 Id 25472 Socialnämnden Kvalitetsberättelse för 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner kvalitetsberättelsen för 2017 och lägger informationen till handlingarna.
Läs merUppdragshandling. Socialnämnden 2017
-04-24 Uppdragshandling Socialnämnden -04-24 Innehållsförteckning UPPDRAG...3. Uppgift... 3.2 Profil... 5.3 Mål och satsningar... 5 2 Fördjupad information om mått...7 2 -04-24 UPPDRAG Bredvid måtten visas
Läs merTillämpningsföreskrifter för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Antaget i Socialnämnden 2007-02-21. Antaget i Kommunfullmäktige 2007-04-24.
1 (5) 2007-03-12 Tillämpningsföreskrifter för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Antaget i Socialnämnden 2007-02-21. Antaget i Kommunfullmäktige 2007-04-24. I juli 2002 kom nya regler i socialtjänstlagen
Läs merKostnad Per Brukare. och personer med funktionsnedsättning utfall 2009
Kostnad Per Brukare Resultat och jämförelser inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2009 Kostnad Per Brukare Resultat och jämförelser inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning
Läs merLagen om stöd och service för vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till
Läs merFörklaring av föreskriften
Förklaring av föreskriften Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Individuppgifter om ade insatser Uppgifterna samlas in med stöd av förordningen
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015
VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.
Läs merInformation om hjälp i hemmet och valfrihet
Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 10.2 2018-05-25 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad
Läs merInformation om hjälp i hemmet och valfrihet
Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad
Läs merLag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.
Läs merLSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning
Läs merRätt boende
Rätt boende 2012-2015 Förslag till handlingsplan för deluppdrag 7 Förslag till metod för att identifiera kostnad för hemlöshet inom både FH- och IFO Datum 2013-10-31 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund till
Läs merRiktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet
Riktlinje för avgiftsfri avlösarservice i hemmet Bakgrund Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i 5 kap. 10 Socialtjänstlagen. Den anger att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
Läs merSoL och LSS vid funktionsnedsättning
SoL och LSS vid funktionsnedsättning Du som behöver stöd från samhället och inte kan få det någon annanstans kan vända dig till socialtjänsten. Här får du information om två viktiga lagar som gäller när
Läs merI N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M I HÖGANÄS
I N F O R M A T I O N F R Å N H Ö G A N Ä S K O M M U N O M LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka
Läs merStrategisk Plan och Budget Socialnämnd
Strategisk Plan och Budget 2018-2020 Socialnämnd Socialnämnd, Strategisk Plan och Budget 2018-2020 2(10) Innehållsförteckning 1 Styrkort och mätetal Nämnder... 4 1.1 Uppdrag... 4 1.2 Verksamhet... 4 1.3
Läs merVård och omsorg om äldre. Michaela Prochazka, PhD Samordnare för äldrefrågor
Vård och omsorg om äldre Michaela Prochazka, PhD Samordnare för äldrefrågor Innehåll Detta gör Socialstyrelsen Aktuell utveckling Öppna jämförelser Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Läs merUppföljning av uppdrag i handlingsplan i Socialnämndens verksamhetsplan 2018
Uppföljning av uppdrag i handlingsplan i Socialnämndens verksamhetsplan 2018 1. Tillgänglighet och service Åtgärd Tidsplan Bedömning Kommentar a) Fortsätta arbetet med att systematiskt följa upp bemötande,
Läs merLSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd
Läs merHistoriska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS
Historiska tillbakablickar 1944 kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS LSS 5 Verksamhetens mål och allmänna inriktning Främja
Läs merVÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till
Läs merHandläggning inom Omvårdnad Gävle
Handläggning inom Omvårdnad Gävle En förenklad information om lagstiftning och handläggning inom Omvårdnad Gävle. Emelie Hager och Malin Blomqvist OMVÅRDNADSNÄMNDEN Ansvarar för att ge omvårdnad, stöd
Läs merLSS Information för personer med funktionsnedsättning
LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service
Läs merSocialnämndens inriktningsmål/effektmål
Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och
Läs merEkonomiskt bokslut per juli 2017
OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Susanna Hjorth 2017-08-23 OSN-2017-0186 Ida Sverkersson Omsorgsnämnden Ekonomiskt bokslut per juli 2017 Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta
Läs merHandlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun
Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för
Läs merUppföljningsplan för socialnämnden år 2010
1 (6) FÖRSLAG 17 februari 2010 Uppföljningsplan för socialnämnden år 2010 Denna uppföljningsplan anger struktur och innehåll för socialnämndens uppföljning år 2010, men det är också en struktur för nämndens
Läs merÖppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått för socialtjänsten 2012
Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått för socialtjänsten 2012 2013-10-01... 1 1. Inledning... 2 2. Datainsamling... 4 3. Resultat... 6 3.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 6 3.1.1
Läs merÖppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012
Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 2012-10-24 1. Inledning... 2 2. Resultat... 4 2.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 4 2.1.1 Barn och ungdomsvården... 4 2.1.2 Missbruks- och
Läs merCirkulärnr: 2005:44 Diarienr: 2005/1147 Handläggare: Henrik Berggren Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Sektionen för
Cirkulärnr: 2005:44 Diarienr: 2005/1147 Handläggare: Henrik Berggren Avdelning: Avdelningen för ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomisk analys Datum: 2005-05-16 Rubrik: Nyckeltal inom
Läs merDs 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Ert dnr: Sektionen för socialtjänst Greger Bengtsson Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Ds 2017:12 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre
Läs merRiktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen
Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(9) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08.30 11.15 Ledamöter Thomas Lidberg (S) ordförande Mira Wedenberg (M) vice ordförande Sören Söderström (C) Carl Donnér (M) Maria
Läs merINFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS
INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om tio olika insatser
Läs merNågra övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka
www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning
Läs merKostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada
Kostnadsnyckeltal fo r va rden i Kolada RKA har under 2017 arbetat med en översyn av Koladas nyckeltal för hälso- och sjukvård med syfte att erbjuda en sammanhängande och genomtänkt uppsättning nyckeltal
Läs mer