Kostnad per brukare i kommunal vård och omsorg. Brukarrelaterad redovisning av insatser och kostnader inom äldre- och handikappomsorg

Transkript

1 Kostnad per brukare i kommunal vård och omsorg Brukarrelaterad redovisning av insatser och kostnader inom äldre- och handikappomsorg

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör Redovisningar av externa projekt och erfarenheter. Det innebär att den antingen innehåller resultat från projekt som fått ekonomiska bidrag eller annat stöd från Socialstyrelsen för forskning, försöksverksamhet, utvecklings- och kvalitetsarbete m.m. eller presentationer av erfarenheter, goda exempel och idéer som kan stimulera utveckling och förändring. Författarna /uppgiftslämnarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser. Artikelnr Publicerat juli

3 Förord Vilka resultat uppnår vården och omsorgen? Vilken kvalitet har resultaten? Stämmer resultat och kvalitet med målen och patienternas och brukarnas behov? Vad kostar det uppnådda resultatet per patient och brukare? Hur kan uppgifter enkelt föras över mellan olika verksamheter? Vilken roll kan IT spela för en säker och effektiv utveckling vid registrering, bearbetning, överföring och redovisning av olika sorters information? Dessa frågor har Socialstyrelsen i samverkan med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet (från 1 januari 2005 Sveriges Kommuner och Landsting) arbetat med i projektet InfoVU under åren InfoVU står för Informationsförsörjning och verksamhetsuppföljning. Arbetet har genomförts på uppdrag av regeringen och inom ramen för Nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:49, avsnitt 7.5.3). Den här rapporten redovisar ett projekt Kostnad per brukare i kommunal vård och omsorg som bedrivits inom ramen för InfoVU i samarbete med Borlänge kommun. Rapporten visar ett konkret exempel på hur en individrelaterad insats- och kostnadsredovisning kan göras. Kvalitet för den enskilde är bl.a. att få de insatser man behöver på ett samordnat sätt. Det ställer nya krav på samverkan men också på en verksamhetsuppföljning som kan följa vårdprocesser. Projektet har haft en styrgrupp och en projektgrupp där ett trettiotal representanter för verksamheten deltagit. I styrgruppen har Kerstin Hermansson, Borlänge kommun (bitr. nämndkanslichef), Birgitta Söderlund, Svenska Kommunförbundet och Håkan Nilsson, Landstingsförbundet ingått. Yvonne Thorell, Borlänge kommun, har varit projektsamordare, Andreas Johansson, Ensolution AB, har deltagit som konsult och Kari Hyvönen, Borlänge kommun, har varit IT-samordnare. Rapporten har tagits fram av Birgitta Söderlund, Svenska Kommunförbundet och Yvonne Thorell, Borlänge kommun. Rapporten riktar sig främst till dem som vill utveckla en verksamhetsuppföljning som fokuserar på individen och olika målgrupper. Vår förhoppning är att den ska ge underlag för en diskussion och fördjupad analys som leder till utveckling av brukarrelaterad redovisning inom kommunal vård- och omsorg. Bo Lindblom Ellen Hyttsten Britta Rundström Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef Socialstyrelsen Sveriges Kommuner Sveriges Kommuner och Landsting och Landsting 3

4 4

5 Innehåll Förord...3 Sammanfattning...7 Viktiga resultat...7 Fortsatt arbete...8 Inledning...9 Rapportens syfte...9 Projektets syfte...10 Metod...11 Genomförande...12 Varför finns det ett behov av kostnad per brukare (KPB)?...13 Vart är vi på väg utvecklingslinjer...13 Verksamhetsuppföljning...13 Vad krävs?...14 KPB ett första steg...14 Vilka möjligheter kan KPB ge?...15 KPB kan ge kommunerna följande möjligheter:...15 Modell inom kommunal vård- och omsorgsverksamhet...16 KPB-modellen översikt...17 Förutsättningar...20 IT-stöd...20 Enhetlighet mellan system...20 Totalkostnadsredovisning...20 KPB i Borlänge ett praktiskt exempel...21 Del 1. Identifiera verksamheternas vård- och omsorgstjänster (insatser)..21 Del 2. Kostnadsberäkna vård- och omsorgstjänster (insatser)...28 Del 3. Lägg till individdata...30 Kommentarer...31 Presentation av resultatet...33 Kostnad per brukare med socialtjänstinsatser...34 Kostnader per brukare med LSS-insatser...37 Beskrivning av några brukare

6 Slutsatser...38 Erfarenheter och fortsatt arbete...39 Bilaga Totalkostnad per vård- och omsorgstjänst...43 Referenser

7 Sammanfattning Informationsförsörjning och verksamhetsuppföljning inom vård och omsorg är ett område som är mycket uppmärksammat och utvecklingsarbete pågår både lokalt och centralt. InfoVU är ett nationellt projekt som genomförts i samverkan mellan Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och Kommunförbundet under åren Info står för information och VU för verksamhetsuppföljning. Uppdraget finns i den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården (prop.1999/2000:149, avsnitt 7.5.3). I uppdraget lyfts verksamhetsuppföljning som är byggd på individuppgifter fram som särskilt viktigt för att beskriva vårdprocesser och verksamheter samt deras resultat. Inom kommunsektorn saknas idag en uppföljning av vårdprocesser som beskriver verksamheten ur ett individ/medborgarperspektiv. Projektet som redovisas i den här rapporten har genomförts i Borlänge kommun inom ramen för InfoVU och har haft syftet att utveckla en modell för individrelaterad kostnadsredovisning, Kostnad per Brukare ( KPB) för kommunal vård och omsorg. Rapporten riktar sig främst till dem som vill utveckla en verksamhetsuppföljning som fokuserar på individen och olika målgrupper. Vår förhoppning är att den ska ge underlag för en diskussion och fördjupad analys som leder fram till förslag om gemensamma principer för en individrelaterad kostnadsredovisning för kommunsektorn. Rapporten bör betraktas som en nulägesbeskrivning. Genom en processkartläggning har kommunens verksamhet identifierats och beskrivits för att kunna kostnadsberäkna olika insatser och tjänster och sedan knyta dem till rätt brukare. Processkartan och stegen mot en individrelaterad redovisning som beskrivs är generella och kan användas av kommuner som önskar införa en uppföljning som fokuserar på individen och dess insatser i vårdkedjan. Vår bedömning är att projektets resultat är möjligt för kommuner att tilllämpa utifrån den information som finns om ekonomi och verksamhet. Tanken är att denna information ska göra det enklare att koppla ihop landstingets kostnader med de kommunala kostnaderna så att helheten oberoende av huvudman för olika verksamheter, insatser och vårdtagare ekonomiskt kan analyseras och beskrivas. Viktiga resultat För Borlänge kommun har KPB bidragit med ny information och kunskap. Beskrivningar på individnivå gav ett annat perspektiv på uppföljningen och gör att man nu kan följa utvecklingen och förskjutningar i vårdkonsumtion på ett mer precist sätt. En analys visar att: Knappt 6 procent av brukarna står för 20 procent av kostnaderna. 7

8 Drygt 30 procent av brukarna står för 80 procent av kostnaderna. Det var stora kostnadsskillnader per brukare och år från några tusen kronor till en och en halv miljon. Många (44 procent) av brukarna har en låg vårdkonsumtion. De flesta med låg vårdkonsumtion (hemtjänst, larm, matdistribution) var 80 år och äldre. De kostsammaste brukarna bodde i ordinärt boende och hade inte bara hemtjänst utan flera andra insatser t.ex. korttidsvård, dagverksamhet, matleveranser etc. Variationen inom en åldersgrupp kan vara större än mellan åldersgrupper. Få brukare (4 procent) har en låg vårdkonsumtion inom LSS, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, och många, 27 procent har en hög, över kr. För att förändra individens totala kostnad behövs det ett nära samarbete med flera aktörer för att kunna samordna insatserna. Primärvården är en viktig aktör. Fortsatt arbete En central del i det fortsatta arbetet är att sprida den metod InfoVU tagit fram och erfarenheterna från projektet till fler kommuner. Idag har vi ett konkret exempel och behöver förankra och diskutera behov, nytta och ambitionsnivå för att få acceptans och spridning. Ett ökat antal användare ger möjligheter till jämförelser och därmed en utveckling och diskussion. 8

9 Inledning Informationsförsörjning och verksamhetsuppföljning inom vård och omsorg är ett område som är mycket uppmärksammat och utvecklingsarbete pågår både lokalt och centralt. InfoVU är ett nationellt projekt som genomförts i samverkan mellan Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och Kommunförbundet under åren Info står för information och VU för verksamhetsuppföljning. Uppdraget finns i den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården (prop.1999/2000:149, avsnitt 7.5.3). I uppdraget lyftes verksamhetsuppföljning byggd på individuppgifter för att beskriva vårdprocesser och verksamheter samt deras resultat fram som särskilt angelägen. Inom kommunsektorn saknas idag en uppföljning av vårdprocesser som beskriver verksamheten ur ett individ/medborgarperspektiv. I den här rapporten redovisas ett projekt Kostnad per brukare i kommunal vård och omsorg som bedrivits inom ramen för InfoVU och i samarbete med Borlänge kommun. InfoVU har också genomfört ett delprojekt med patientrelaterad redovisning vid Borlänge sjukhus, som redovisas i en separat rapport. 1 Rapportens syfte Rapporten redovisar översiktligt de vård- och omsorgstjänster som kan beskrivas och beräknas inom den kommunala verksamheten. Exempel ges utifrån Borlänge kommun på hur detta kan göras. Utgångspunkten är en individrelaterad redovisning. Rapportens syfte är att 1. beskriva och förklara en generaliserbar modell för individrelaterad kostnadsredovisning inom kommunal vård- och omsorg, Kostnad per Brukare (KPB) och stegen mot en sådan redovisning 2. delge viktiga erfarenheter av arbetet att införa KPB 3. peka ut utvecklingsområden. Rapporten riktar sig främst till dem som vill utveckla en verksamhetsuppföljning som fokuserar på individen och olika målgrupper. Vår förhoppning är att den ska ge underlag till en diskussion och fördjupad analys som leder fram till förslag om gemensamma principer för en individrelaterad kostandsredovisning inom kommunal vård och omsorg. Rapporten är att betrakta som en nulägesbeskrivning. 1 Patientrelaterad redovisning av verksamhet och kostnader (KPP) inom primärvård. Metod, genomförande och användning med exempel från Borlänge sjukhus, InfoVU-projektet, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting,

10 Projektets syfte Kostnad per brukare i kommunal vård- och omsorg ska bidra till utvecklingen av en generell modell för individrelaterad kostnadsinformation för den kommunala vården och omsorgen. Projektet ska komplettera det arbete som pågår med att beskriva behov och kvalitet så att uppgifter om kostnader och insatser kommer med i det förslag till informationsmodell för vården och omsorgen som InfoVU ska leda fram till. I projektet ingår att visa hur de individbaserade uppgifterna om utförda tjänster kan kopplas till kostnaderna och de vårdtagare som är mottagare av tjänsterna. Det är av särskild vikt att göra analyser som verksamhetsföreträdare har användning av i uppföljnings- och förbättringsarbete. Tanken är att denna information ska göra det enklare att koppla ihop landstingets kostnader med de kommunala kostnaderna så att helheten oberoende av huvudman för olika verksamheter, insatser och vårdtagare ekonomiskt kan analyseras och beskrivas. 10

11 Metod En viktig utgångspunkt är att kostnadsinformationen liksom annan information ska vara individbaserad. Kostnaderna för de insatser som görs för den enskilde brukaren ska kunna särskiljas. Den metod som kommer att prövas för detta är den som redan finns utvecklad i hälso- och sjukvårdens KPP-system. KPP står för Kostnad Per Patient. Metoden innebär att de insatser som utförs kostnadsberäknas. För varje brukare sammanställs sedan de insatser som har utförts för just denne. Genom att summera kostnaderna för de insatser som har utförts för de enskilda brukarna kan totalkostnaden räknas fram för var och en av dem. Kostnadsberäkningen ska inkludera verksamhetens totala kostnader. Kostnaden för de enskilda brukarna kommer således att bestå i för det första direkta kostnader för exempelvis den personal som deltagit i brukarkontakten och för det material som har förbrukats. Den andra delen är de indirekta kostnader som härrör från gemensamma verksamheter som administration och ledning mm. KPP-modellens principer kommer att vara en utgångspunkt för utvecklingen av den kommunala delen. Vi avser i det fortsatta arbetet att använda oss av definitionen KPB Kostnad per brukare för den kommunala verksamheten. 11

12 Genomförande En förstudie genomfördes med syfte att undersöka vilka data som fanns registrerade, var de fanns och hur de kunde användas samt vilket IT-stöd som var tillgängligt. I förstudien ingick också en kartläggning över verksamheter och vilka definitioner som används. Själva arbetet startade med en processkartläggning som gav grund för beräkning och fördelning av kostnader i nästa steg. Utgångspunkten var att så långt möjligt använda uppgifter som redan fanns registrerade. Projektet var beroende av att också uppgifter fanns med avseende på de enskilda brukarnas utnyttjande av insatser exempelvis i form av timmar, dagar eller dygn. Alla uppgifter var inte elektroniskt registrerade varför en del manuella bearbetningar behövde göras. 12

13 Varför finns det ett behov av kostnad per brukare (KPB)? Vård och omsorg om äldre- och funktionshindrade är verksamheter som genomgått och genomgår stora förändringar. Hushållning av resurser är ett grundläggande krav för offentlig verksamhet. I dagens situation, med ekonomiska underskott i många kommuner och samtidigt krav på ekonomi i balans, är det en tvingande nödvändighet. Demografiska faktorer, ökade möjligheter att ge vård hemma, den medicintekniska utvecklingen, förväntningar från befolkningen allt pekar på en efterfrågan som ökar snabbare än tillgången på resurser. Vart är vi på väg utvecklingslinjer Vi har idag en pågående strukturomvandling inom äldreomsorg och sjukvård som innebär en förskjutning från slutenvård mot olika typer av insatser i öppenvård nära vårdtagarna. Kommunerna har fått ansvar för nya uppgifter och vårdtagare med stora och varierande behov. Huvudmännens verksamheter har blivit sammanvävda med varandra med stora gemensamma patientströmmar. Vi måste ha ett helhetsperspektiv oberoende av om kommun eller landsting är huvudman. Det blir då viktigt att se på totalt tillgängliga resurser och föra diskussioner om gemensamma prioriteringar och resursfördelningar. Medborgaren sätts i fokus. Nytta, resultat och effekter för medborgaren lyfts fram. Avregleringar ger ökad organisationsfrihet för kommuner och landsting. I framtiden kommer vi förmodligen att se fler lokala lösningar men med samma fokus - helhet från ett individuellt perspektiv och effektivt användande av tillgängliga resurser. Verksamhetsuppföljning Sammantaget kan sägas att en verksamhetsutveckling har startat och nästa fråga blir en logisk följd av detta. Hur ser en verksamhetsuppföljning ut som kan stödja och styra denna utveckling? Det ställs höga krav på att kommunernas verksamhet ska bedrivas med en god kvalitet och med ett effektivt resursutnyttjande. En viktig förutsättning för det är en väl fungerande verksamhetsuppföljning för att kunna följa upp, styra och analysera verksamheten. En effektiv och behovsstyrd verksamhet kräver en öppen information till medborgare, brukare och ledning som ger besked om frågor såsom: 13

14 Vem? (Vilken målgrupp? Vilket behov?) Får vad? Med vilken kvalitet? Till vilken kostnad? Stämmer det med målet för arbetet, våra prioriterade områden? Kan vi använda resurserna på ett annat eller mer effektivt sätt? Det finns starka samband mellan vårdens olika delar. Kvalitet för den enskilde är att få de insatser man behöver oberoende av huvudman och på ett samordnat sätt. Det ställer nya krav på samverkan mellan kommuner och landsting men också på en verksamhetsuppföljning som kan följa vårdprocesser. Det kräver en annan ansats än i dagens uppföljning. Vad krävs? Den information som tas fram idag syftar främst till att följa upp olika organisatoriska enheter eller delverksamheter. Den intar producentperspektivet. Informationen är knuten till enskilda insatser och svår att relatera till annan information. Möjligheten att belysa helheter och resultat för individen blir då ytterst begränsad. Om individer, istället för insatser, blir informationsbärare ges möjlighet att besvara frågor av ovan nämnda slag. Det ger ett flerdimensionellt system där individen och de totala insatserna i vårdkedjan såväl som insatser kan fokuseras. Vi behöver inta och utveckla ett individperspektiv för att få en ändamålsenlig verksamhetsuppföljning som svarar upp mot dagens utveckling och krav. KPB ett första steg En individrelaterad redovisning av insatser och kostnader per brukare, KPB, är en viktig del i en sådan uppföljning. KPB är enkelt uttryckt en metod för hur man kopplar ihop olika insatser med kostnader och de individer som fått del av dessa insatser, brukarna. Vi kan då fånga vårdkonsumtionen, summan av en individs insatser, och svara på frågan vem, får vad, till vilken kostnad. Inom sjukvården har man under flera år arbetat med metoden KPP (Kostnad Per Patient). Det är därför en stor fördel att KPB bygger på samma metod; det gör att man får underlag för att följa vårdprocesser över huvudmannaskapsgränser. I kommunal verksamhet har det inte funnits möjlighet eller någon tradition av att använda individbaserad information för att planera och följa upp verksamheten. Det innebär inte att det inte finns ett stort intresse och en stor efterfråga på individrelaterad uppföljning. KPB kan ses som ett steg mot en sådan uppföljning. KPB är endast en del och information om behov, kvalitet och resultat bör kompletteras för att få en heltäckande verksamhetsuppföljning. Här pågår utvecklingsarbete. 14

15 Vilka möjligheter kan KPB ge? KPB kan ge kommunerna följande möjligheter: Fler dimensioner att följa upp i, vilket bättre följer utvecklingen och förskjutningar inom målgrupper. Mer precision än snittkostnader. Uppföljning som snarare följer vilken vård och omsorg som ges till olika målgrupper än den traditionella uppföljningen av enheter. KPB kan samordas med andra variabler som beskriver behov eller kvalitet för att få en mer relevant information för utveckling av verksamheten. Analyser som bygger på ett brukarperspektiv. Beror de höga kostnaderna på att vårdtyngden för brukarna inom vårt verksamhetsområde är hög? Bättre kvalitet på räkenskapssammandrag.utvecklade principer för vad som rapporteras in i räkenskapssammandraget. Gemensam planerings- och uppföljningsmodell. En modell där både budgeterade och verkliga kostnader och utfall enkelt kan följas upp och utvärderas. Gemensamt språk för uppföljning av kommunal omsorgsverksamhet och primärvård. Vilka är de mest kostnadskrävande individerna? Finns det något alternativt sätt och hantera dem på? Hur utnyttjas de samlade resurserna? Underlag för rättvisare fördelning av resurser. Underlag för budgetmodeller. Tydligare nyckeltal nyckel om vad t.ex. en hemtjänsttimme kostar på ett jämförbart sätt. Vad kostar hemtjänsttimmen i min kommun kontra kommun X. Materialet kan användas för att presentera verksamheterna för politikerna på ett nytt sätt. 15

16 Modell inom kommunal vårdoch omsorgsverksamhet I följande avsnitt formuleras en grundläggande modell för KPB. De termer och begrepp som används i modellen är anpassade till definitioner och begrepp i den ekonomiska statistiken i Räkenskapssammandraget Handboken för RS vård och omsorg och Socialstyrelsens socialtjänststatistik. I de fall rekommenderade begrepp saknas har specifika begrepp skapats. På en översiktlig nivå är de viktigaste begreppen följande: Vård- och omsorgstjänst avser de vård och omsorgstjänster och insatser som de brukarrelaterade verksamheterna producerar och som i KPB - modellen knyts till den enskilde individen. Brukare en enskild individ som erhåller en eller flera vård- och omsorgtjänster/insatser under helt eller del av ett år. Brukarrelaterad verksamhet Verksamheter vars tjänster/insatser kan relateras direkt till en individ t.ex. hemtjänst, korttidsvård och dagverksamhet mm. Gemensamma verksamheter verksamheter vars tjänster/ insatser inte kan relateras direkt till en brukare t.ex. administrativa tjänster på olika nivåer i organisationen exempelvis växel, vaktmästeri mm. Totalkostnad För att ta fram Kostnad per brukare, KPB, måste man gå igenom ett antal övergripande steg. Det gäller att rätt kostnader belastar brukaren. Särskilt viktigt är att kostnaderna för de stödjande och gemensamma verksamheterna fördelas på ett korrekt sätt för att kunna jämföras över år och med andra kommuner. Totalkostnad är kostnad för brukarrelaterad verksamhet där kostnaden för de gemensamma verksamheterna är fördelade och påförda. Process En process kan ses som en serie aktiviteter som förädlar en vara eller en tjänst. Den karaktäriseras av att den - har en början och ett slut - har en kund (brukare) som efterfrågar ett resultat - består av ett antal aktiviteter - producerar ett definierbart värdeskapande resultat - är repetitiv, dvs. upprepas gång efter gång. 16

17 KPB-modellen översikt Processkartläggning Verksamheter inom Vård och omsorg Ekonomiutfall Kostnader för verksamheter direkt till brukaren Förs till Kostnader för gemensamma verksamheter Fördelas på Totalkostnad per verksamhet Processkartläggning Verksamhets utfall Individdata Kostnadsberäknad insats Kostnad/Brukare =KPB Fördelas på Knyts till Utdata för beslutsfattande Figur 1. KPB -modellen översikt Kostnadsberäkningsprinciper i föreliggande modell harmoniserar med Landstingsförbundets generella KPP-modell. Steg 1 Identifiera vilka verksamheter som ska ingå i modellen Steg 2 Definiera och fördela kostnader för verksamheten Steg 3 Definiera och fördela kostnader för gemensamma verksamheter Steg 4 Total kostnad för verksamheten Steg 5 Beräkna kostnader för de olika insatserna baserat på verksamhetens olika delverksamheter/insatser Steg 6 Knyt konsumtion till enskild brukare 17

18 Steg 1 Identifiera vilka verksamheter som ska ingå i modellen Steg 1 i principmodellen innebär att identifiera vilka för KPB relevanta verksamheter som ska ingå. Med relevanta i det här sammanhanget menas alla de verksamheter som tillhandahåller vård och omsorg till äldre och funktionshindrade enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om särskilt stöd och service till funktionshindrade (LSS), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), färdtjänstlagen och bostadsanpassningslagen. Beroende på hur kommunen är organiserad kan vård och omsorg ha redovisats inom andra verksamhetsområden än äldre och funktionshindrade exempelvis individ- och familjeomsorg. För att identifiera vilka verksamheter som ska ingå måste en översyn göras av hur kommunen definierat verksamheten och var den redovisas. Detta måste stämmas av mot den nationella statistikens definitioner och mot de verksamhetsindelningar med definitioner som används i SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner (RS). Steg 2 Identifiera och fördela kostnader Det andra steget i modellen är att definiera och fördela de kostnader som ska ingå. I princip gäller det att ta samtliga konton som finns i redovisningen för äldre- och handikappomsorg. Detta steg bör dock delas in i två delar. Den första delen avser att se om kostnader ska lyftas in beroende på om man i steg 1 upptäckt att verksamheter (t.ex. insatser för psykiskt funktionshindrade) redovisats under annat verksamhetsområde. Den andra delen handlar om verksamheter som är integrerade, till exempel korttidsvård som är integrerad med särskilt boende och redovisas där. Korttidsvården och dess kostnader ska då brytas ut. Grundtanken är att identifiera alla kostnader för de olika verksamheter som är direkt riktade till brukare oberoende av var i organisationen de utförs. De brukarrelaterade verksamheterna får i detta steg sina egna kostnader. Steg 3 Identifiera och fördela kostnader för gemensamma verksamheter Förutom de direkta kostnaderna för exempelvis löner och material finns tjänster som levereras från andra enheter och kostnader för verksamhetens andel av de gemensamma verksamheterna. Gemensamma kostnader avser stöd och ledningsfunktioner exempelvis: Administration, stöd och ledning på olika nivåer i organisationen Växel och reception Vaktmästeri Städning och liknande tjänster. I steg tre fördelas de gemensamma kostnaderna på de brukarrelaterade kostnaderna för att få fram en totalkostnad per verksamhet. 18

19 Steg 4 Total kostnad per verksamheten Steg två och tre förs samman. Inte förrän verksamheten påförts alla sina kostnader kan en korrekt prissättning av vård- och omsorgstjänster göras. Steg 5 Beräkna kostnader för olika vård- och omsorgstjänster (insatser) När brukaren får insatser kan detta ses som ett utnyttjande av vård- och omsorgstjänster som verksamheten har att erbjuda. För att brukaren ska kunna bära sina egna kostnader, kostnadsberäknas var och en av dessa vård- och omsorgstjänster (insatser). Vad som menas med en vårdtjänst skiftar beroende på vilken typ av verksamhet som avses. En vårdtjänst kan vara utförda hemtjänsttimmar eller erhållna vårddygn som innehåller både omvårdnad, hälso- och sjukvård samt service och mat. Den totala kostnaden för vård- och omsorgstjänsten divideras med antalet utförda timmar, dygn mm och vi får då en kostnad per vård- och omsorgstjänst. Steg 6 Knyt konsumtion till enskild brukare När de aktuella vård- och omsorgstjänsterna är beräknade återstår bara att knyta samman kostnader med den enskilde individens konsumtion. 19

20 Förutsättningar Ett KPB-system ställer vissa krav på redovisning och datorisering. Det är framför allt tre förutsättningar som bör vara uppfyllda för att kunna ta fram KPB-uppgifter: IT-stöd Enhetlighet mellan system och program som används Totalkostnadsredovisning. IT-stöd Kommunen bör ha IT-stöd för sitt verksamhets- och ekonomisystem. Ett KPB-system innehåller en stor mängd data. Dessa måste grupperas, bearbetas och analyseras för att bli till meningsfull information för olika användare. Vid uppbyggnaden av ett KPB-system krävs en del programmering. En del av programmen finns färdigutvecklade att köpa på marknaden. En fråga är, om man bör upphandla programmen eller om man ska utveckla program i egen regi? Att köpa ett färdigt system istället för att själv utveckla gör att man vinner en del tid vid genomförandet eftersom utvecklingsarbete tar tid. Ett eget system ger å andra sidan möjlighet till mer egen kontroll. Exempel från sjukvårdssidan visar att man använt upphandlade standardprodukter men också att fler användare gått samman och utvecklat standardprodukter eller utvecklat egna. Enhetlighet mellan system Att integrera data ställer krav på de kodstrukturer som finns i befintliga försystem, verksamhetssystem och i ekonomisystem. De olika systemen bör ha koder som förstås av de andra systemen eller som alternativ kan översättas via tabeller. Ju större enhetlighet desto lättare att uppnå högre kvalitet. Ett första steg är att se över verksamhetsindelning, koder och definitioner. Totalkostnadsredovisning För att få underlag för beräkning av kostnader för olika vård- och omsorgstjänster måste totalkostnaderna för de olika brukarrelaterade verksamheterna tas fram. RS (Räkenskapssammandraget) är en nödvändighet för att veta att man fått med alla kostnader som ska belasta verksamheten d.v.s få fram totalkostnaden. 20

21 KPB i Borlänge ett praktiskt exempel I det här avsnittet beskriver vi hur KPB kan användas i en kommun. De sex stegen i KPB -modellen (sidan 17) består av tre delar: 1. Identifiera och beskriva verksamhetens vård- och omsorgstjänster (insatser). 2. Kostnadsberäkna vård- och omsorgstjänsterna (insatserna). 3. Lägga till individdata för att få kostnad per brukare. Del 1. Identifiera verksamheternas vårdoch omsorgstjänster (insatser) För att få en övergripande beskrivning av verksamheterna genomfördes en processkartläggning av hela äldre- och handikappomsorgen i Borlänge. Vid en processkartläggning är det viktigt att den håller sig på en sådan nivå att syftet med kartläggningen uppnås. Generellt gäller att en processkartläggning är en mer övergripande beskrivning av verksamheten och att detaljer inte ska kartläggas, risken är att man i så fall kan fastna i denna fas. I de fall man vill fördjupa sig och analysera arbetssätt kan en rutinkartläggning på mer detaljerad nivå utföras. För kostnadskalkylen i nästa steg krävs inte denna fördjupning. Det här avsnittet innehåller en generell processmodell för kommunal omsorgsverksamhet. I processmodellen bryts huvudprocesser ner och delprocesser och aktiviteter identifierats. Syftet var att få en grund för beräkning och fördelning av kostnader i nästa del. I processkartläggningen deltog personer både från beställar- och utförarsidan. Befattningar som chefer, ekonomer, IT-utvecklare, utredare/utvecklare, behov/biståndsbedömare, enhetschefer, vårdbiträden, sjuksköterskor, bostadsanpassare inom äldre- och handkappomsorgen samt personal från landstinget i Dalarna. Totalt deltog cirka 30 personer. Processen startade med en kick off där alla deltagare fick information om vad en processkartläggning är och syftet med projektet. Den översta nivån i processkartan identifierades för att sedan i detalj kartlägga delprocesserna. Processkartorna ritades direkt i ett IT-verktyg QPR Process Guide. Kartläggningen avslutades med en heldagsworkshop där processerna validerades och de problem och idéer man kommit fram till under processen sammanfattades. 21

22 Processkartläggning av vård- och omsorgsverksamhet i Borlänge De huvudprocesser som identifierades visas nedan. Det är de processer vilkas aktiviteter förädlar tjänster till extern kund (brukare). Terminologin i processerna har i framställningen förenklats från till exempel Ge stöd i ordinärt boende till Ordinärt boende. Det har gjorts för att koppla den verksamhetsindelning som finns i det kommunala räkenskapssammandraget ( RS) och existerande insatser till processindelningen men också för att förkorta processnamnen. Det är inte helt strikt processteoretiskt, men underlättar införandet av en processyn i kommunal verksamhet. Processkartan är således en hierarkiskt uppbyggd modell för beskrivning av verksamheten. I beskrivningarna i denna rapport presenteras processerna ner till delprocessnivå och i förekommande fall till aktiviteter. Översta nivån Ordinärt boende Särskilt boende LSS Öppen verksamhet Bostadsanpassning Färdtjänst Administration Huvudprocess Stödprocess Ledningsprocess Figur 2. Översta nivån i processkartan. De fyra översta nivåerna är att betrakta som huvudprocesser, de två följande som stödprocesser och den sista som ledningsprocess. Delprocesser i ordinärt boende Ordinärt boende Hemtjänst Hemtjänst KKorttidsvård o Dagverksam Dagverksamhet het Figur 3. Huvudprocess ordinärt boende (nivå 1) med delprocesser (nivå 2). 22

23 Ordinärt boende är definierat som alla insatser som ges för att ge stöd att bo kvar hemma och omfattar de tre delprocesserna hemtjänst, korttidsvård och dagverksamhet. Insatser under delprocessen hemtjänst Hemtjänst Personligomvårdnad Personligomvårdnad Ledsagning Ledsagning Avlösarservice Avlösarservice Anhörigvård Anhörigvård Externa Externa utförare utförare Matdistribution/städ Matdistribution/städ Trygghetslarm Trygghetslarm Figur 4. Insatser under delprocessen hemtjänst. Inom hemtjänsten förekom ovan angivna insatser. I Borlänge köper man servicetjänster som städning och matdistribution av externa utförare. För andra kommuner kan dessa servicetjänster ske inom ramen för insatsen personlig omvårdnad. Observera att boendestöd till psykiskt funktionshindrade i denna redovisning ingår i hemtjänstens insatser. Det är dock möjligt och motiverat att särredovisa det som en egen insats. Boendestöd är stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper i eget boende. Borlänge har inte tagit över ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende. För kommuner som har hemsjukvårdsansvar är hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå integrerat i insatsen personlig omvårdnad. Hemsjukvård omfattar insatser av sjuksköterskor, arbetsterapeuter/sjukgymnaster men också insatser som, på delegering, utförs av hemtjänstens undersköterskor/vårdbiträden. I dagsläget finns svårigheter att särredovisa hemsjukvård. Om och hur hemsjukvård ska betraktas som en egen insats eller inte behöver diskuteras. Anhörigvård är redovisad som en egen insats. Motivet till det är olika förutsättningar och kostnadsstruktur. 23

24 Insatser under delprocessen korttidsvård Korttidsvård Tillfälligt Tillfälligt boende boende Rehabilitering Rehabilitering Figur 5. Insatser under delprocessen korttidsvård. Korttidsvården innehåller två olika inriktningar på insatser. Den ena är inriktad på behandling, rehabilitering och eftervård och den andra innebär tillfälligt boende i särskilda boendeformer i samband med avlösning, växelvård. Huvudprocessen särskilt boende med delprocesser I figuren redovisas hur särskilt boende kan delas upp i följande delprocesser: Särskilt boende Hemtjänst Hemtjänst i i servicehus servicehus Sjukhem Sjukhem Trygghetsavdelning Trygghetsavdelning Demensboende Demensboende Omsorgsboende Omsorgsboende Sjukvård Sjukvård i i särskilt särskilt boende boende Köp Köp vårdplatser vårdplatser Figur 6. Huvudprocess särskiltt boende (nivå 1) med delprocesser (nivå 2). Benämningarna under nivå två särskilt boende är de som används i Borlänge. Kommuner har ofta egna benämningar på de olika boendeformerna inom särskilt boende. Här angivna delprocesser med sina benämningar har olika inriktning, bemanning och kostnadsstruktur. Under varje delprocess finns oftast underliggande enheter. 24

25 Huvudprocess LSS med delprocesser LSS Personlig Personlig assistans assistans Korttidsvistelse Korttidsvistelse Daglig Daglig verksamhet verksamhet Boende Boende för för vuxna vuxna Boende Boende för för barn barn o o ungdom ungdom Kontaktperson Kontaktperson Ledsagarservice Ledsagarservice Avlösarservice Avlösarservice Korttidstillsyn Korttidstillsyn Personlig assistans LASS Personlig assistans LSS Externa utförare Personlig assistans Figur 7. Huvudprocess LSS (nivå 1) med delprocesser (nivå 2). Huvudprocess öppen verksamhet Öppen verksamhet är insatser som kommunen tillhandahåller och som det inte finns individuella biståndsbeslut på. Dessa kan vara svåra att individrelatera. Exempel på öppen verksamhet i Borlänge är insatser såsom personligt ombud föreningsbidrag till pensionärs- och handikappföreningar stödlägenheter terapi och dagliga aktiviteter för psykiskt funktionshindrade jourtelefon mm. Stödprocess bostadsanpassning Bostadsanpassning är en insats som anpassar bostaden för olika funktionshinder. Insatsen stödjer möjligheten att bo kvar i ordinärt boende. I anpassning av bostäder ingår både anpassningar samt den drift och det underhåll som utförs efter anpassning. Stödprocess färdtjänst Färdtjänst med taxi Färdtjänst med buss (mjuka linjen) Riksfärdtjänst taxi, båt och flyg 25

26 Ledningsprocess administration Ledningsfunktioner/administration kan se olika ut i olika kommuner beroende på hur kommunen är organiserad. Administration finns dessutom på olika nivåer. I en kommun kan till exempel administration eller gemensam verksamhet ligga på förvaltningsnivå där samma verksamhet i en annan kommun är utfördelad till enhetsnivå. I Borlänge har man beställar- och utförarmodell och administrationens organisation påverkas av det. Vi identifierade tre nivåer där ledning och administration återfinns: Administration och ledning på verksamhets-/enhetsnivå. Administration och ledning på myndighet och beställarnivå förvaltningsnivå. Administration och ledning på den centrala förvaltningen- kommunledningsnivå. Denna indelning är ett hjälpmedel att fånga in relevant gemensam verksamhet. Erfarenheter av arbetet med processkartläggning Processkartläggningen bidrog till att man kunde identifiera och analysera verksamheternas huvud- och delprocesser samt aktiviteter. I och med upprättandet av processkartor har det blivit tydligt hur arbetet går till. Man ifrågasatte varför man gör på ett visst sätt och frågor om huruvida arbetet kan effektiviseras eller göras på ett annat sätt har diskuterats. Det har framkommit problem i gränsdragningen mellan olika yrkeskategorier och att de använder och uppfattar termer och begrepp lite olika. Vinster i en mer detaljerad processkartläggning är ökad förståelse för de olika yrkeskategoriernas arbetsuppgifter. Det var många aha-upplevelser som framkom. Total processkarta över Borlänges äldre- och handikappomsorg Den totala processkartan ger en samlad bild av kommunal vård- och omsorgsverksamhet. Den utgör en bra utgångspunkt för andra kommuner som kan dra ifrån eller lägga till verksamhet/insatser som förekommer eller inte förekommer i den egna kommunen. Man kan välja ambitionsnivå, stanna vid huvud-/delprocesser eller gå vidare. En utveckling kan ske successivt och när behov finns. Det väsentliga är att anpassa till nu gällande termer och begrepp. 26

27 Ordinärt Ordinärt boende boende Särskilt Särskilt boende boende LSS LSS Hemtjänst Hemtjänst Korttidsvård Korttidsvård Dagverksamhet Dagverksamhet Hemtjänst Hemtjänst i i servicehus servicehus Sjukhem Sjukhem Trygghetsavdelning Trygghetsavdelning Demensboende Demensboende Omsorgsboende Omsorgsboende Sjukvård Sjukvård i i särskilt särskilt boende boende Köp Köp vårdplatser vårdplatser Personlig Personlig assistans assistans Korttidsvistelse Korttidsvistelse Daglig Daglig verksamhet verksamhet Boende Boende för för vuxna vuxna Boende Boende för för barn barn o o ungdom ungdom Kontaktperson Kontaktperson Ledsagarservice Ledsagarservice Avlösarservice Avlösarservice Korttidstillsyn Korttidstillsyn Personlig Personlig omv/service omv/service Ledsagning Ledsagning Avlösarservice Avlösarservice Anhörigvård Anhörigvård Externa Externa utförare utförare Matdistribution/städ Matdistribution/städ Trygghetslarm Trygghetslarm Tillfälligt Tillfälligt boende boende Rehabilitering Rehabilitering Omvårdnad/service Omvårdnad/service Ledsagning Ledsagning Personlig Personlig assistans assistans LASS LASS Personlig Personlig assistans assistans LSS LSS Externa Externa utförare utförare Personlig Personlig assistans assistans Öppen Öppen verksamhet verksamhet Bostadsanpassning Bostadsanpassning Färdtjänst Färdtjänst Administration Administration Personliga Personliga ombud ombud Föreningsbidrag Föreningsbidrag till till pensionärspensionärsoch och handikappföreningar handikappföreningar Stödlägenheter Stödlägenheter Terapi Terapi och och dagliga dagliga aktiviteter aktiviteter Jourtelefon Jourtelefon Anpassning Anpassning av av bostäder bostäder Drift Drift och och underhåll underhåll efter efter anpassning anpassning Färdtjänst Färdtjänst med med taxi taxi Färdtjänst Färdtjänst med med buss buss (Mjuka (Mjuka linjen) linjen) Riksfärdtjänst Riksfärdtjänst taxi, taxi, båt, båt, flyt flyt Administration Administration för för verksamheten verksamheten - - enhetschefsnivå enhetschefsnivå Administration Administration för för myndighet myndighet och och beställarnivå beställarnivå - - förvaltningsnivå förvaltningsnivå Administration Administration för för den den centrala centrala förvaltningen förvaltningen - - kommunledningsnivå kommunledningsnivå Figur 8. Total processkarta över Borlänges äldre- och handikappomsorg. 27

28 Del 2. Kostnadsberäkna vård- och omsorgstjänster (insatser) Med utgångspunkt från processkartläggningen och principmodellen för KPB (figur 2) beskrivs i det här avsnittet kalkylmodellens olika steg. Steg 1 och 2. Identifiera och fördela kostnadsutfall för äldre- och handkappomsorgens verksamheter Kostnadsutfallet för hela äldre- och handikappomsorgen (både beställarens och utförarens kostnader) samt de kostnader som tillhör äldre- och handikappomsorgen som ligger på andra enheter i kommunen hämtades ur ekonomisystemet. Kostnadsbegrepp som slag, ansvar och verksamhet användes. Kostnaderna fördelas sedan per verksamhet under respektive huvud- och delprocess. Vid en sådan genomgång kan man upptäcka att konteringar inte är helt korrekta. Det finns till exempel slag och ansvar som delas med flera verksamheter. Detta medför vissa manuella justeringar och på sikt även en eventuell ändring i kontoplanen inför nästkommande år. Kommunerna lämnar årligen in ekonomisk statistik till SCB, det så kallade räkenskapssammandraget (RS). RS är ett bra hjälpmedel och troligtvis en nödvändighet för att veta att man fått med alla kostnader för de olika verksamheterna. Det finns dock skäl att ta bort vissa kostnader och verksamheter från beräkningarna. Det gäller verksamheter och kostnadsslag som av olika skäl inte ska belasta den enskilde brukaren. För att underlätta en total avstämning mot redovisningen rekommenderas att även i totalavstämningen ta med alla kostnader och intäkter. En genomgång gjordes över vilka kostnader och intäkter som inte ska ingå. Exempel på poster som inte ska vara med: Politikerarvode och politikerkansli Avskrivningar Eventuella avyttringar Tillfälliga bidrag Statsbidrag för personliga ombud Externt finansierade projekt. Övrigt att tänkta på: Redovisningen för insatsen personlig assistans enligt LASS (lagen om assistansersättning) är komplicerad då kommun och stat (försäkringskassan, FK) har delat betalningsansvar. Kommunen får en intäkt från FK för utförd assistans. Kommunen har dock betalningsansvar för de 20 första assistanstimmarna oberoende av vem som är utförare. Dessa timmar registreras som en kostnad och ska återbetalas till FK. För att få den 28

29 kommunala kostnaden för assistansen ska därför intäkten från FK dras från de totala kostnaderna. För personlig assistans enligt LASS är det med andra ord nettokostnaderna som ska räknas. Vissa kostnader och intäkter har plockats bort helt då de tar ut varandra och endast är en service som kommunen tillhandahåller t. ex. hyreskostnad och intäkt för stödlägenheter. När det gäller lokal- och kapitalkostnader har dessa särredovisats för att man både ska kunna räkna med och inte räkna med kostnaderna. Lokaloch kapitalkostnader är till stor del de äldres boendekostnad i särskilt boende. Hur de redovisas kan variera mellan kommunerna. En särredovisning ökar jämförbarheten mellan kommuner. När det gäller kostnad för korttidsvård som tillhandahålls på sjukhem har en schablonkostnad lyfts över från sjukhemskontot till korttidskontot. I Borlänge lästes kostnaderna ner i programmet QPR Cost Control. Det är viktigt att ha ett IT-hjälpmedel för att fördela kostnader och insatser samt att lägga till volymer. Olika lösningar och standardprogram finns där QPR Cost Control är ett. Steg 3. Identifiera och fördela kostnader för gemensamma verksamheter Grundtanken är att kostnader för samtliga resurser som krävs för att producera omsorg ska ingå i modellen, även overhead och administration för alla verksamheter. Overhead och administration är en kostnad som kan vara svår att fördela ut på respektive verksamhet och insatser. Beroende på hur kommunen är organiserad måste man vara observant på de administrativa kostnaderna. Enheterna kan ha gemensam administration i olika former. Kostnader för denna måste då fördelas på alla verksamheter och insatser. Även central administration med mera ska fördelas ut per verksamhet och insats. Har man som i Borlänge beställar- och utförarorganisation måste man se till att inte kostnaderna räknas två gånger. Vissa administrativa tjänster upphandlas i avtal och ska fördelas per verksamhet, andra fördelas i en SCB-nyckel i räkenskapssammandraget (RS). Exempel på kostnader för gemensamma verksamheter som kan glömmas bort är: Kommunstyrelsens tjänstemän Inköpsverksamhet Interna enheter som lokalservice, kostservice, fastighetskontor, stadsbyggnadskontor, ekonomi- och personalavdelningar Telefonväxel och reception Vaktmästeri. 29

30 För att underlätta att identifiera de gemensamma kostnaderna har vi delat upp administration och ledning i olika nivåer i processkartläggningen. Enhetsnivå Förvaltningsnivå Central nivå Steg 4. Total kostnad Lägg ihop kostnader för verksamheten och de gemensamma kostnaderna. Steg 5. Beräkna kostnader för respektive verksamhet/insats och lägg till volym I steg 5 lägger vi till volymer för verksamheterna/insatserna. Volymerna kan bestå av timmar, dygn, antal personer, antal portioner, antal resor mm. Den totala kostnaden för verksamheten/insatsen divideras därefter med antalet timmar, dygn etc. Vi får då kostnad per vård- och omsorgstjänst (insats) per timme - dygn m.m. I Borlänge har använts antal utförda hemtjänsttimmar, ledsagning mm. Det var möjligt då man debiterar brukaren för faktiskt antal utförda timmar. Övriga volymer har plockats från programmet för ärendehantering, Sofia Omfale och manuellt från några statistiksamlingar. Volym för öppen verksamhet kan vara svår att definiera. Del 3. Lägg till individdata Steg 6. Knyt konsumtion till enskild brukare I steg 6 utnyttjas redan existerande uppgifter i verksamhetens försystem. Individuppgifternas personnummer är avidentifierade. Det gjordes av hänsyn till bl.a personuppgiftslagen (PUL). Uppgifter som använts är: Ålder Kön Bostadstyp Typ av insats eller vård och omsorgstjänst. Det är viktigt att insamlingen av KPB-uppgifter är datoriserat så att uppgifter kan påföras rätt brukare löpande. Dessa uppgifter matchas med de timmar, dygn, portioner med mera som individen fått. Kostnaderna för en timme osv, kombineras sedan med den enskilda brukarens totala förbrukning under en period. Vi får då en kostnad per brukare. 30

31 Ordinärt boende Hemtjänst Individen Erhållen Erhållen tid tid Erhållna Erhållna insatser insatser Personlig Personlig omvårdnad omvårdnad kr kr Utföra Utföra personlig personlig omvårdnad omvårdnad kr kr Volym: Volym: timmar timmar Hemtjänst, Hemtjänst, egen egen regi regi kr/timme kr/timme Ledsagning Ledsagning kr kr Avlösarservice Avlösarservice kr kr Utföra Utföra ledsagning ledsagning kr kr Volym: Volym: timmar timmar Erbjuda Erbjuda avlösning avlösning kr kr Volym: Volym: timmar timmar Ledsagning Ledsagning kr/timme kr/timme Avlösning Avlösning kr/timme kr/timme Kostnad/individ Kostnad/individ Anhöriganställning Anhöriganställning kr kr Utföra Utföra hemtjänst, hemtjänst, anhörigvård anhörigvård kr kr Volym: Volym: timmar timmar Hemtjänst, Hemtjänst, anhörigvård anhörigvård kr/timme kr/timme Total Total kostnad kostnad per per insats insats Utförd Utförd volym volym Kostnad Kostnad / / omsorgstjänst omsorgstjänst Figur 9. Exempel inom ordinärt boende/hemtjänst. Kommentarer Beskrivning av vård- och omsorgstjänster (insatser) Att beskriva de egna vård- och omsorgstjänsterna är ofta ett omfattande arbete där det är viktigt att diskutera ambitionsnivån på sitt arbete. Verksamheten kan kanske delas upp med hög grad av detaljering men det bör också vara omvårdnadsmässigt, kostnads- och tidsmässigt motiverat. Vård- och omsorgstjänsterna inom de olika brukarrelaterade verksamheterna skiftar med verksamhetens karaktär. Inom särskilt boende och korttidsvård utförs olika tjänster t.ex. service, omvårdnad, hälso- och sjukvårdsinsatser. Innehållet och omfattningen av tjänsterna skiftar beroende på de boendes behov. Kostnadsberäkning Det kostnadsbegrepp som vi använt oss av är bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning till andra vårdgivare. Vi utgår ifrån bruttokostnader dvs. drar inte bort externa avgifter och taxor, då vi vill se kommunens kostnader för producerade vård- och omsorgstjänster (insatser). Stor del av kostnaderna för särskilt boende är lokalkostnader för brukarnas egna boende. Dessa kostnader kan emellertid redovisas på olika sätt. I vissa kommuner redovisas de utanför den egentliga kommunala verksamheten, i exempelvis kommunala bostadsbolag, medan de redovisas i verksamheten för andra. För att uppnå jämförbarhet särredovisas lokal- och kapitalkostnader. 31

32 Administration och ledning har beskrivits som en egen process. För att få totalkostnad ska dock dessa så kallade overheadkostnader fördelas ut på respektive vård- och omsorgstjänst. Beroende på organisation kan kommunen ha olika principer för fördelning. Om principer saknas fördelas kostnaderna procentuellt efter verksamhetens bruttokostnader. När det gäller korttidsvård kan problem uppstå när man beräknar kostnaderna. För rena korttidsavdelningar eller enheter är det inga problem men när korttidsvården är insprängd i särskilt boende är det svårare att identifiera kostnaderna. För dessa boenden blir kostnadsberäkningen till stor del schablonmässig. 32

33 Presentation av resultatet Först en liten presentation av Borlänge kommun. Uppgifterna avser år Antal invånare 0 64 år år 80 år och äldre Borlänge Kostnad för äldreomsorg Kr per invånare Kr per 65 år w Borlänge Riket Kostnad för handikappomsorg Kr per invånare Kr per 0 64 år Borlänge Riket Andel brukare 0 64 år år 80 år och äldre hemtjänst % Borlänge 0,4 6,4 27,2 Riket 0,2 3,3 18,1 Andel brukare i 0 64 år år 80 år och äldre särskilt boende % Borlänge 0,0 2,4 18,0 Riket 0,1 2,2 20,2 Antal platser i särskilt boende servicehus, totalt 574 Timmar i ordinärt boende Timmar i servicehus Timmar i annan regi Antal dygn, korttidsvård Antal platser, korttidsvård 39 Antal platser dagverksamhet 16 Antal årsarbetare i särskit boende 419 Antal årsarbetare i ordinärt boende 250 inkl. servicehus I följande avsnitt visar vi exempel på hur resultatet kan beskrivas. Materialet ger möjligheter till många analyser exempelvis: Antal brukare per kostnadsintervall inom ordinärt och särskilt boende. Antal brukare som kostar mindre än 50 tkr, ålder och kön. Kostnad för brukare som kostar över 600 tkr och ålder. Vilka verksamheter som är mest kostnadskrävande. Kostnad per vård- och omsorgstjänst inom SoL och LSS. 33

34 Vilka vård- och omsorgstjänster har störst volym. Vilka insatser har brukarna med störst vårdkonsumtion. Total kostnad per åldersgrupp, kön LSS. Medelkostnad per åldersgrupp LSS. Antal brukare per kostnadsnivå LSS. Antal brukare per verksamhet/insats, kön. Total kostnad per ålder och/eller bostadstyp. Total kostnad per kön och/eller bostadstyp. Framräknade kostnader per vård- och omsorgstjänst (insatser) i Borlänge kommun redovisas i bilagan på sid. 43, Totalkostnad per vård- och omsorgstjänst. Kostnad per brukare med socialtjänstinsatser I analysen av brukarnas vårdkonsumtion inom ordinärt och särskilt boende under ett år har framkommit att 5,7 procent av brukarna förbrukar 20 procent av resurserna drygt 30 procent av brukarna förbrukar 80 procent av resurserna. Nedan följer några av de kalkylbilder som lett till intressanta frågeställningar i Borlänge. Antal brukare per kostnadsnivå i ordinärt och särskilt boende Antal brukare per kostnadsnivå i ordinärt och särskilt boende Antal individer < > Figur 10. Antal brukare per kostnadsnivå i ordinärt och särskilt boende. När vi analyserar vårdkonsumtionen per brukare framkommer att de flesta (44 procent) har en låg vårdkonsumtion (under kr) medan en mindre 34