Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun"

Transkript

1 Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun Tabell 1 Resultaträkning En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen redovisas resultaträkningar både för kommunen och för kommunkoncernen. I koncernen har räkenskaperna för kommunägda företag konsoliderats med kommunens räkenskaper. Företagen ingår i regel med proportionell ägarandel. De delägda företagen konsolideras normalt med dess ägarandel om kommunen har en ägarandel om 20 procent eller mer. Kommunkoncernens interna kostnader och intäkter är eliminerade. I de jämförelsetal som redovisas har vi reducerat beloppen med den landstingskommunala verksamheten i Gotland. Den kommunala verksamheten har uppskattats till 65 procent av de ursprungligt redovisade kostnaderna och intäkterna. För Gotlands koncern är den landstingskommunala verksamheten medräknad i sin helhet. Definitioner Verksamhetens intäkter Här redovisas verksamhetens externa intäkter i form av avgifter, försäljningsintäkter, specialdestinerade statsbidrag med mera. Verksamhetens kostnader Här redovisas huvuddelen av kommunens löpande externa kostnader, till exempel löner, arbetsgivaravgifter, hyror, bidrag, förändrad pensionsavsättning, utbetalda pensioner, inköp av varor och tjänster etc. Avskrivningar Till avskrivningar hör planenliga avskrivningar på kommuners anläggningstillgångar. Även nedskrivningar hänförs normalt till avskrivningar. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader är summan av verksamhetens intäkter minskat med kostnader för avskrivningar och verksamhetskostnader. Nettokostnaden blir negativ eftersom kostnaderna är högre än verksamhetens intäkter. Nettokostnaden visar hur stor del av verksamheten som kommunen ska finansiera med skattemedel, generella statsbidrag och utjämning samt räntenetto. Skatteintäkter De skatteintäkter som redovisas är kommunens preliminära skatteintäkter räkenskapsåret baserade på kommunernas egna skatteunderlag. Förbundets prognos för slutavräkningen för bokslutsåret samt definitiv korrigering av slutavräkning för året innan ingår. Denna periodiceringsmetod rekommenderas av Rådet för kommunal redovisning.

2 Även mellankommunal kostnadsutjämning enligt överenskomna regler inom respektive län redovisas här. Preliminär begravningsavgift för Stockholm och Tranås ingår. De statliga utjämningssystemen redovisas inte under generella statsbidrag och utjämning. Generella statsbidrag och utjämning Här redovisas anslaget för kommunalekonomisk utjämning (inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag samt införandebidrag). Även LSSutjämningen och den kommunala fastighetsavgiften redovisas här. Finansnetto Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Nedskrivningar och återföring av värdet för finansiella tillgångar redovisas här. Även ränta på pensionsavsättning ingår. Resultat före extraordinära poster Denna resultatnivå visar resultatet för kommunens löpande verksamhet före eventuellt förekommande extraordinära poster. Extraordinära poster Här redovisas kostnader och intäkter av väsentliga belopp som härrör från verksamheter som klart saknar samband med kommunens ordinarie verksamhet och som inte inträffar ofta eller regelbundet. Exempel på poster som kan klassificeras som extraordinära är till exempel utförsäljningar av kommunala företag. I koncernen redovisas även företagens skattekostnader som extraordinära kostnader. Årets resultat Här summeras kommunernas samtliga kostnader och intäkter. Ett överskott visar hur mycket kommunens bokförda nettoförmögenhet (= eget kapital i balansräkningen) ökat jämfört med föregående år. Tabell 2 Balansräkning Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder kommunen har vid årets slut. Tillgångarna delas grovt upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Skulderna delas upp i avsättningar, långfristiga och kortfristiga skulder. Skillnaden mellan tillgångar och skulder benämns som Eget kapital och kan beskrivas som kommunens bokförda nettoförmögenhet. Den förändring som sker av det Egna kapitalet under ett år är i princip liktydigt med resultatnivån Årets resultat som redovisas i resultaträkningen. I de jämförelsetal som redovisas har vi för kommunen Gotland uppskattat att 65 procent av tillgångarna och skulderna tillhör den kommunala verksamheten. För Gotlands koncern är den landstingskommunala verksamheten medräknad i sin helhet.

3 Definitioner Materiella anläggningstillgångar Här redovisas mark, byggnader, tekniska anläggningar, maskiner, inventarier. Tillgångarna ska värderas efter anskaffningsvärdet minus planenliga avskrivningar. Förekommande immateriella anläggningstillgångar ingår också i denna summa. Finansiella anläggningstillgångar Här redovisas värdepapper som förvärvats för långfristig placering samt långfristiga fordringar. Bidrag till statlig infrastruktur Här redovisas aktiverade bidrag till statlig infrastruktur. I Koncerndelen ingår bidrag till statlig infrastruktur i kolumnen Anläggningstillgångar, materiella. Omsättningstillgångar Här redovisas förråd, kundfordringar, kortfristiga placeringar, likvida medel samt övriga kortfristiga tillgångar. Eget kapital Eget kapital är summan av tillgångar minus skulder och avsättningar. Avsättningar för pensioner och löneskatt Här redovisas pensionsskulden och särskild löneskatt enligt blandad modell för kommunens avtalspensioner. Därutöver redovisas även andra pensionsliknande skulder här, till exempel garantipensioner. I koncernbalansräkningen har denna rubrik slagits ihop med rubriken Andra avsättningar. Företagens pensionsskuld är inte beräknad enligt blandad modell, hela pensionsskulden ingår för dem. Andra avsättningar Här redovisas sådana skulder som har en oklar förfallotid eller viss osäkerhet vad gäller storlek. Långfristiga skulder Här redovisas långfristiga skulder, det vill säga skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen. Kortfristiga skulder Här redovisas de skulder som förfaller till betalning inom ett år från bokslutsdagen. Pensionsförpliktelser och löneskatt som ej redovisas i balansräkning Här anges det pensionsåtagande som kommunen har till sin nuvarande och tidigare personal som är intjänade före år 1998 och som enligt redovisningslagen inte ska redovisas i balansräkningen. Övriga borgens- och ansvarsförbindelser Här anges de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Vanligtvis är de riktade till kommunala företag samt småhus- och egnahemsägare.

4 Tabell 3 Finansiella nyckeltal I denna tabell presenteras ett antal finansiella nyckeltal som hämtats från kommunernas resultaträkningar, finansieringsanalyser och balansräkningar. Definitioner Verksamhetens nettokostnader som andel av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Nyckeltalet visar om skatteintäkterna med mera täcker in den löpande verksamhetens kostnader. Finansnettot som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Finansnettot visar kommunens finansiella kostnader minskade med de finansiella intäkterna. Från och med 2010 redovisas ett positivt finansnetto med positivt tal. Tidigare redovisades ett positivt netto med negativt tecken ( ). Resultat före extraordinära poster som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver resultat före extraordinära (EO) poster i förhållande till omsättningen (definierad som skatteintäkter med mera). Är nyckeltalet negativt ( ) har kommunen ett underskott på denna resultatnivå. Årets resultat som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver årsresultatet (det vill säga inklusive EO poster) i förhållande till omsättningen (definierad som skatteintäkter med mera). Är nyckeltalet negativt ( ) har kommunen ett underskott som årsresultat. Verksamhetens självfinansieringsgrad Underlag hämtas från resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver i procent hur stor del av kostnaderna som finansieras med avgifter, hyror och riktade statsbidrag, det vill säga alla intäkter utom kommunalskatt, generella statsbidrag, räntor och EO intäkter. Investeringar som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Underlagen är hämtade från resultaträkningen och investeringsredovisningen. Investeringsbegreppet är här definierat som kommunens bruttoinvesteringar i anläggningstillgågar minskat med erhållna investeringsbidrag. Nyckeltalet beskriver investeringarnas omfattning i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Försäljning av anläggningstillgångar som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Underlagen är hämtade från finansieringsanalysen och investeringsredovisningen. Nyckeltalet beskriver omfattningen av försäljning av anläggningstillgångarna

5 i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Nyckeltalet ger även en indikation på om investeringarna kan ha finansierats via försäljning av anläggningstillgångar. Likvida medel i förhållande till externa kostnader Underlagen är hämtade från balansräkningen och resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver en del av kommuners betalningsberedskap. Likvida medel har definierats som de medel som redovisas som kassa och bank i balansräkningen. De externa kostnaderna är summan av resultaträkningens samtliga kostnader. Soliditet enligt balansräkningen Eget kapital dividerat med summa tillgångar i balansräkningen. Nyckeltalet beskriver hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Soliditet enligt balansräkningen inklusive alla pensionsåtaganden Eget kapital i balansräkningen har minskats med de pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse. Tabell 4 Kostnader för olika verksamheter I tabell 4 presenteras kommunernas driftskostnader fördelade på tio verksamhetsområden. Den verksamhetsindelning som används är definierad i anvisningarna till räkenskapssammandraget (RS) för bokslutsåret. Principerna för kostnadsfördelningen innebär att alla direkta och indirekta kostnader påförs verksamheterna. Detta innebär till exempel att administration och kommungemensamma nyttigheter fördelats på de olika verksamhetsområdena. Sådana fördelningar är i vissa fall komplicerade att göra då kommuners organisation och ekonomistyrning ger en annan struktur på kostnader och intäkter än den som efterfrågas i RS. I många fall kan uppdelningar och fördelningar endast göras via olika schablonmetoder. Observera att två olika kostnadsbegrepp används: Kostnad avser kommunernas kostnader för egen konsumtion och definieras enligt följande: Från kommunens bruttokostnad i RS driftsredovisning förs dels avdrag för interna intäkter (det vill säga intäkter från andra kommunala förvaltningar), dels avdrag för försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting (motsvarar kostnader för verksamhet som inte konsumeras inom kommunen). Nettokostnad erhålls genom att minska driftredovisningens bruttokostnader med samtliga intäkter, i huvudsak riktade statsbidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter samt andra försäljningsintäkter. Definitioner Politisk verksamhet Här redovisas kostnader för nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, kostnader för allmänna val, överförmyndarverksamhet samt den administration som är direkt knuten till kommunens politiker som politiska sekreterare, sammanträdesadministration, nämndsekreterare och liknande. Kostnader för förvaltningschefer och liknande personal ska i likhet med övriga personalkostnader fördelas inom verksamhetsområdena.

6 Infrastruktur, skydd mm I kostnaderna för infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostadsförbättring, näringslivsfrämjande åtgärder, turistverksamhet, gator och vägar, parkering, parker, räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd samt totalförsvar och samhällskydd. Fritid Här redovisas kostnader för kommunens fritidsverksamhet, bland annat stöd till föreningar, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsgårdar. Kultur Här redovisas kostnader för kommunens kulturverksamhet, bland annat bibliotek, stöd till kulturella föreningar och studieorganisationer, museum samt musikoch kulturskola. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Här ingår kommunens kostnader för all förskoleverksamhet (inklusive öppen förskola) och skolbarnsomsorg samt öppen fritidsverksamhet. Förskoleklass ingår i Utbildning. Utbildning Här redovisas kommunens kostnader för utbildning (inklusive förskoleklass). Kostnader för egna elever som utbildar sig i andra kommuner ingår medan avdrag gjorts för de elever som kommer från andra kommuner. Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning Här redovisas kommunens kostnader för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. I detta innefattas bland annat boende i särskilda boendeformer, hemtjänst och färdtjänst. Även omsorg om psykiskt funktionsnedsatta ingår. Individ- och familjeomsorg Här redovisas kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd, institutions- och familjehemsvård, familjerätt, öppenvård och behandling. Särskilt riktade insatser Här redovisas kostnader för flyktingar som tas emot inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet och kostnader för sysselsättningsfrämjande åtgärder. Summa egentlig verksamhet En summering har gjorts av kostnaderna för den verksamhet som räknas till kommunernas egentliga verksamhet, det vill säga kommunernas totala verksamhet exklusive affärsverksamheten. Affärsverksamhet Här redovisas den affärsmässiga verksamhet som bedrivs i förvaltningsform. De mest omfattande verksamheterna är energi, vatten och avfallshantering. Kollektivtrafik, bostads- och hamnverksamhet är exempel på andra verksamheter som också redovisas här.

7 Tabell 5 Köp av verksamhet som andel av verksamheternas kostnad I tabell 5 mäts förekomsten av entreprenader (köp av verksamheter) inom sex olika verksamhetsområden; alltså när en annan producent än kommunen själv producerar kommunalt finansierade tjänster. Här handlar det om köp av en sammanhållen tjänst inte inköp av varor, materiel eller hyreskostnader. Summan av hur stor andel av verksamheten som bedrivs i kommunal regi återfinns också i tabell 10. Definitioner Köp av verksamhet Begreppet köp av verksamhet definieras i den kommunala normalkontoplanen Kommun-Bas (konto 463). Fyra grundläggande förutsättningar ska samtidigt vara uppfyllda: 1. Avtal eller liknande överenskommelse om att bedriva viss verksamhet finns med en extern producent. 2. Det gäller verksamhet eller delverksamhet av större omfattning. 3. Kommunen har huvudansvar för att tjänsterna erbjuds invånarna. 4. Verksamheten skulle annars ha utförts i egen regi. Externa producenter De typer av externa producenter som förekommer kan grovt delas upp i följande: föreningar och stiftelser, övriga företag, kommunägda företag, stat, enskilda, andra kommuner, kommunalförbund och landsting. Nyckeltal för köp av verksamhet De nyckeltal som presenteras är ett procenttal som mäter relationen mellan bokförda kostnader för köp av verksamhet och kostnaden för de valda verksamhetsområdena enligt driftredovisningen i RS. Kostnaden är definierad på samma sätt som i tabell 4. Kolumnen totalt anger den sammanlagda andelen externa producenter. I kolumnen därav föreningar och övriga företag har köp av verksamhet från kommunägda företag, stat, enskilda, kommunalförbund och landsting inte medräknats. Tabell 6 Nyckeltal för utbildning I tabell 6 presenteras nyckeltal som omfattar utbildning, det vill säga förskoleklass, grundskola och gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, musik- och kulturskola. Dessutom redovisas en tabell som visar hur stor andel av folkmängden som utgörs av befolkningen 6 15 år respektive år. Verksamhetsindelningen för verksamheten i de olika skolformerna följer redovisningen i anvisningarna till räkenskapssammandraget ( RS). Kostnadsbegreppet motsvarar kommunens kostnad för egen konsumtion, det vill säga kostnaderna beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och för-

8 säljning av verksamheter till andra kommuner och landsting. Dessutom ingår verksamhetens andel av gemensam administration och lokaler. Då statistiken för kostnader redovisas för kalenderår har också övrig skolstatistik anpassats därefter. Detta kan innebära vissa avvikelser från Skolverkets egna statistikredovisningar. I tabellen redovisas hemkommunens kostnader. Här ingår all skolverksamhet som kommunen har betalningsansvar för. Även kostnader för fristående och landstingskommunala skolor ingår. Skolverket har etablerat ett nytt sätt att beräkna antalet heltidsstuderande för komvux. Från och med 2008 används begreppet verksamhetspoäng i stället för elever. Detta kan innebära att kostnaden per heltidsstuderande påverkas om man har elever som studerar men inte tar poäng i proportion till deltagandet. Definitioner Förskoleklass, hemkommun, kostnad per elev Kostnaderna för elever i förskoleklass. Den kan vara lokal- eller verksamhetsmässigt integrerad med förskola, grundskola eller fritidshem. Den kan också vara helt fristående. Grundskola, hemkommun, kostnad per invånare totalt Kostnaderna för grundskolan samt stödåtgärder. Kostnaden för egna elever som utbildar sig i fristående skolor och i andra kommuner ingår och avdrag är gjort för de elever som kommer från andra kommuner. Grundskola, hemkommun, kostnad per elev totalt Se definitionen ovan. Här har kostnaden beräknats per elev. Gymnasieskola, hemkommun, kostnad per invånare Kostnaderna för gymnasieskolan samt stödåtgärder. Kostnaden för egna elever som utbildar sig i fristående skolor och i andra kommuner ingår och avdrag är gjort för de elever som kommer från andra kommuner. Gymnasieskola, hemkommun, kostnad per elev Se definitionen ovan. Här har kostnaden beräknats per elev. Gymnasiefrekvens Andel av befolkningen år som går i gymnasieskolan. Antal i kommunen folkbokförda elever som går i kommunal gymnasieskola, fristående skolor och landstingskommunala skolor dividerat med antalet invånare i åldern år. Antal folkbokförda elever räknas som ett genomsnitt av räkenskapsåret och föregående år. Kommunal vuxenutbildning, kostnad per heltidsstuderande Den kommunala vuxenutbildningens kostnader utslaget per antalet elever som omräknats till heltidsstuderande. Här ingår grundläggande samt gymnasial vuxenutbildning.

9 Vid beräkning av antalet heltidsstuderande använder Skolverket en ny metod från och med Antal heltidsstuderande (årsstudieplatser) i Komvux beräknas som totalt antal verksamhetspoäng dividerat med 800. Musik- och kulturskola, kostnad per invånare 7 15 år Den kommunala musik- och kulturskolans kostnader utslaget per invånare mellan 7 och 15 år. Kostnaderna för denna verksamhet ingår i tabell 4 under kulturverksamhet. Andel invånare av totalbefolkningen i skolåldern Invånare i åldern 6 15 år respektive invånare i åldern år redovisas som andel av kommunens totala antal invånare. Tabell 7 Nyckeltal för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I tabell 7 presenteras nyckeltal för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Då statistiken för kostnader redovisas för kalenderår har också övrig skolstatistik anpassats därefter. Detta kan innebära vissa avvikelser från Skolverkets egna statistikredovisningar. I tabellen redovisas först barnomsorgens olika delverksamheter i kronor per invånare. Detta gör det möjligt att jämföra vilken tyngd olika verksamheter har av den totala kostnaden för barnomsorgen. Med övrig verksamhet avses öppen förskola och öppen fritidsverksamhet. Förskoleklass ingår inte i barnomsorgen utan redovisas i tabell 6. Kostnaderna beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning av verksamheter till andra kommuner och landsting. Kostnadsbegreppet motsvarar alltså kommunens kostnad för egen konsumtion. Kostnad per heltidsbarn i förskolan, pedagogisk omsorg och fritidshem går inte att beräkna på grund av för gamla underlag vid beräkning av vistelsetid. Den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem med pedagogisk omsorg i skollagen. Pedagogisk omsorg kan till exempel vara pedagogisk verksamhet för inskrivna barn i anordnarens hem eller olika flerfamiljslösningar. Definitioner Kostnad kr per invånare i barnomsorgens olika delar Här redovisas kostnaden för delverksamheterna förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem samt övrig verksamhet i kronor per invånare. Stora skillnader i dessa nyckeltal beror både på skillnader i ålderssammansättning och hur stor andel av respektive målgrupper som har barnomsorg. Redovisningen omfattar verksamhet i både egen regi och som utförs på entreprenad, alternativt i enskild verksamhet. Förskola, kr per invånare 1 5 år Kostnad för förskola i kronor per invånare 1 5 år som är målgruppen för förskolan. Andel inskrivna i förskola Visar hur stor del av barn i åldern 1 5 år som har plats i förskola.

10 Kostnad per inskrivet barn i förskola Kostnaden (för både kommunal och enskild regi) dividerad med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola. Personalkostnad, andel av total kostnad i kommunal förskola Visar hur stor andel av totala kostnaden för kommunal förskola som utgörs av personalkostnader (löner och personalomkostnader). Skillnader i andel påverkas bland annat av variationer i personaltätheten. Antal inskrivna barn per årsarbetare i kommunal förskola Visar antal årsarbetare utslaget per inskrivna barn i kommunal förskola. Beräkningen av antalet årsarbetare bygger på Skolverkets statistik och utgår från antal anställda som räknats om till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Antal inskrivna barn per årsarbetare i enskild förskola Visar antal årsarbetare utslaget per inskrivna barn i enskild förskola. Beräkningen av antalet årsarbetare bygger på Skolverkets statistik och utgår från antal anställda som räknats om till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Pedagogisk omsorg, kr per invånare 1 12 år Kostnad för pedagogisk omsorg i kronor per invånare 1 12 år som är målgruppen för pedagogisk omsorg. Andel inskrivna i pedagogisk omsorg Visar hur stor del av barn i åldern 1 12 år som har plats i pedagogisk omsorg. Kostnad per inskrivet barn i pedagogisk omsorg Kostnaden (för både kommunal och enskild regi) dividerad med genomsnittligt antal inskrivna barn i pedagogisk omsorg. Fritidshem, kr per invånare 6 12 år Kostnad för fritidshem i kronor per invånare 6 12 år som är målgruppen för fritidshem. Andel inskrivna i fritidshem Visar hur stor del av barn i åldern 6 12 år som har plats i fritidshem. Kostnad per inskrivet barn i fritidshem Kostnaden (för både kommunal och enskild regi) dividerad med genomsnittligt antal inskrivna barn i fritidshem. Personalkostnad, andel av total kostnad i kommunala fritidshem Visar hur stor andel av totala kostnaden för kommunala fritidshem som utgörs av personalkostnader (löner och personalomkostnader). Skillnader i andel påverkas bland annat av variationer i personaltätheten. Antal inskrivna barn per årsarbetare i kommunala fritidshem Visar antal årsarbetare i fritidshem utslaget per inskrivna barn i kommunala fritidshem. Beräkningen av antalet årsarbetare bygger på Skolverkets statistik och

11 utgår från antal anställda som räknats om till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Tabell 8a Nyckeltal för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning Nyckeltalsredovisningen för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning redovisas i tre tabeller. I tabell 8a presenteras sammanfattande nyckeltal för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. I den första kolumnen presenteras nyckeltal som beskriver de sammanlagda kostnaderna för dessa verksamheter. Sedan presenteras nyckeltal som beskriver kostnaderna uppdelade på omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. I tabell 8a redovisas även kostnader för färdtjänsten, för att stämma överens med den totala kostnaden för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning som redovisas i tabell 4. I tabell 8b görs sedan en fördjupad analys av äldreomsorgen och i tabell 8c en fördjupad analys av omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Förändring av mättidpunkt och insamlingsmetod kan påverka jämförelser med tidigare år Antalsuppgifterna bygger på Socialstyrelsens månatliga individstatistik och beräknas som ett genomsnitt av de månader som kommunen levererat uppgifter. Definitioner Kostnader beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning av verksamheter till andra kommuner och landsting (samma kostnadsdefinition som i tabell 4). Kostnadsbegreppet motsvarar alltså kommunens kostnad för egen konsumtion. Kostnad för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning per invånare totalt Här ingår de insatser som ges enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om hälsooch sjukvård (HSL), det vill säga insatser i särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsvård, rehabilitering, dagverksamhet och hemsjukvård. Även allmänt riktade insatser samt stöd och service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ingår. Verksamhetens andel av kostnader för gemensam administration och lokaler är påförd. Dessutom ingår kostnader för färdtjänst och primärvård i detta nyckeltal. Äldreomsorg, kostnad per invånare totalt Här ingår kostnader för de insatser som ges till äldre enligt socialtjänstlagen och lagen om hälso- och sjukvård, det vill säga insatser i särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsvård, rehabilitering, dagverksamhet och hemsjukvård. Äldreomsorgens andel av kostnader för gemensam administration och lokaler är påförd. Öppen verksamhet ingår men färdtjänst ingår inte. Kostnaden har beräknats i kronor per invånare i kommunen. Äldreomsorg, kostnad exklusive hyresintäkter Hyreskostnader och hyresintäkter redovisas på olika sätt i kommunerna beroende på vem som äger fastigheterna (kommunen eller extern hyresvärd). För att

12 öka jämförbarheten och samtidigt fokusera på själva vård- och omsorgskostnaden har vi i detta nyckeltal reducerat kostnaden med de hyresintäkter som kommunen erhåller. För övrigt ingår samma kostnader som i föregående nyckeltal. Äldreomsorg, kostnad per invånare 65 w år Här redovisas samma kostnadsbaser som i de två föregående nyckeltalen. Kostnaden har här beräknats i kronor per invånargruppen som är 65 år och äldre. Omsorg om personer med funktionsnedsättning, kostnad per invånare totalt Här ingår den kostnad för omsorgen enligt SoL och HSL som avser personer med funktionsnedsättning under 65 år samt alla insatser enligt LSS. Kostnaden för öppen verksamhet ingår också. Kostnaden har beräknats i kronor per invånare i kommunen. Omsorg om personer med funktionsnedsättning, kostnad exklusive hyresintäkter Hyreskostnader och hyresintäkter redovisas på olika sätt i kommunerna beroende på vem som äger fastigheterna (kommunen eller extern hyresvärd). För att öka jämförbarheten och samtidigt fokusera på själva vård- och omsorgskostnaden har vi i detta nyckeltal reducerat kostnaden med de hyresintäkter som kommunen erhåller. För övrigt ingår samma kostnader som i föregående nyckeltal. Omsorg om personer med funktionsnedsättning, kostnad per invånare 0 64 år Här redovisas samma kostnadsbaser som i de två föregående nyckeltalen. Kostnaden har här beräknats i kronor per invånargruppen under 65 år. Färdtjänst Här redovisas kostnader för färdtjänst och riksfärdtjänst till äldre och personer med funktionsnedsättning som ges enligt lagen om färdtjänst eller lagen om riksfärdtjänst. Kostnaden har beräknats i kronor per invånare i kommunen. Ansvaret för färdtjänsten skiljer sig åt mellan länen. Stora skillnader mellan kommuner kan därför bero på hur stor del av verksamheten som drivs av kommunen respektive landstinget i de olika länen. Till exempel har kommunerna i Stockholms län inte ansvar för färdtjänsten. Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning, andel verksamhet i kommunal regi, % Detta nyckeltal anger hur stor del av totalkostnaden för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning som utförs i egen regi av kommunen. Folkmängd, 0 64 år, år, 80 w år, % Kolumnerna anger hur stor andel av kommunens befolkning som finns i vissa åldersgrupper. Hemtjänst som andel av antalet invånare, % Här ingår endast hemtjänst i ordinärt boende. Nyckeltalet beräknas som andelen omsorgstagare med beviljad hemtjänst den 1 oktober räkenskapsåret uppdelat i två åldersgrupper. Den tidigare indelningen i tre grupper har inte gått att göra på

13 grund av brister i statistiken. Antalet hemtjänsttimmar kan dock variera mellan olika omsorgstagare. Särskilda boendeformer, andel boende per invånare, % Här anges andelen omsorgstagare som bor permanent i så kallade särskilda boendeformer uppdelade i olika åldersgrupper. Andel personer med insatser enligt LSS, 0 64 år, % Här anges hur stor andel av kommunens befolkning i åldersgruppen under 65 år som erhåller en eller flera insatser enligt LSS. Tabell 8b Nyckeltal för äldreomsorg Tabell 8b är en komplettering av tabell 8a med nyckeltal för enbart äldreomsorgen. Förutsättningen för att kunna göra denna typ av redovisning är att kommunerna på ett tillförlitligt sätt kan skilja på kostnaderna för omsorg om äldre respektive personer med funktionsnedsättning. Med denna tabell vill vi visa vilka möjligheter det finns att med utgångspunkt i den nationella statistiken skapa intressanta nyckeltal från statistik avseende ekonomi, personal och verksamhet. Nyckeltalen är under utveckling. Därför har orealistiska eller direkt felaktiga värden prickats för vissa kommuner. Minusposter kan dock förekomma bland annat beroende på svårigheter att fördela gemensamma kostnader. Kostnaden på övergripande nivå bryts stegvis ned Redovisningen i tabellen är gjord så att en stegvis nedbrytning av kostnaderna i olika delar kan göras. Utgångspunkt för redovisningen är kostnad för äldreomsorg totalt. Denna kostnad redovisas dels som kostnad i kronor per invånare, dels som kostnad i kronor per invånare 65 år och äldre. För att visa sambandet mellan kostnaderna i kronor per invånare och kronor per invånare 65 år och äldre redovisas i tabellen också andelen invånare 65 år och äldre. En hög andel äldre i kommunen innebär oftast högre kostnad i kronor per invånare även om servicenivån för verksamheten är låg. För att analysera kostnadsskillnader för äldreomsorg i kronor per 65 år och äldre måste ytterligare särredovisning av olika kostnadsposter göras. Analysen kan göras enligt den analysmodell som beskrivs i figur 1. Modellen ger en helhetsbild och visar sambanden mellan nyckeltalen. Av figur 1 framgår att lokal- och kapitalkostnader i steg 1 särredovisas för att sedan kunna bryta ned omsorgskostnaden i olika delverksamheter. Genom att dessa nyckeltal anges i kronor per invånare 65 år och äldre, kan man i steg 2 utläsa och jämföra hur de olika kommunerna satt samman sina resurser. Därefter följer nyckeltal som berör brukaren eller vårdtagaren det vill säga andel som får hjälp, kostnad per vårdtagare i ordinärt respektive särskilt boende.

14 Figur 1 Analysmodell för äldreomsorgen Sista uppdelningen av totalkostnaden visar personaltäthet och personalkostnad med nyckeltalen antal årsarbetare per vårdtagare och kostnaden per årsarbetare. Eftersom nyckeltalen i tabell 8b bygger på nationell statistik avseende ekonomi, verksamhet och personal är det viktigt att samma avgränsning och definitioner används i de olika statistikunderlagen. De nyckeltal som beräknas utifrån befolkningsstatistik är säkrare än de som bygger på verksamhets- och personalstatistik. Vilka kostnader kan kommunen påverka? Strukturella faktorer såsom ålderssammansättning bland de äldre, andelen som är ensamboende och annan social struktur påverkar behovet av eller kostnaden för äldreomsorg. Att jämföra en kommuns kostnad med en annans utan att beakta dessa skillnader ger en begränsad indikation på om kommunen har höga eller låga kostnader i relation till den jämförda kommunen. Kostnader beroende på strukturella skillnader kan kommunen inte påverka. I tabell 11 redovisas därför en jämförelse mellan kommunens redovisade kostnad och den kostnad kommunen borde ha med hänsyn till sin struktur, den så kallade standardkostnaden. Genom att jämföra den redovisade kostnaden med standardkostnaden erhålls den procentuella avvikelsen i förhållande till standardkostnaden. En positiv avvikelse indikerar att man har en kostnadsnivå som ligger högre än vad strukturen motiverar, en negativ avvikelse visar det omvända. Den högre eller lägre kostnaden beror då inte på ogynnsam eller gynnsam struktur utan på exempelvis skillnad i ambitionsnivå eller effektivitet det vill säga faktorer som kommunen kan påverka. De skillnader som finns mellan de redovisade kostnaderna och standardkostnaderna är därför viktiga att ha med som bakgrund när man analyserar de olika nyckeltal som redovisas i tabell 8b. Förändring av mättidpunkt kan påverka jämförelser med tidigare år Antalsuppgifterna bygger på Socialstyrelsens månatliga individstatistik och beräknas som ett genomsnitt av de månader som kommunen levererat uppgifter.

15 Definitioner Kostnad äldreomsorg totalt, kr per invånare Här ingår alla insatser som ges till äldre enligt SoL och HSL (se sidan 153), det vill säga insatser i särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsvård, rehabilitering, dagverksamhet och hemsjukvård. Även allmänt riktade insatser utan individuellt biståndsbeslut ingår. Äldreomsorgens andel av kommungemensam verksamhet och gemensamma lokaler är påförd. Färdtjänst ingår däremot inte. Med kostnad avses bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting. Kostnad äldreomsorg totalt, kr per invånare 65 w år Kostnader enligt samma definition som ovan men beräknat per invånare 65 år och äldre. Nettokostnad, kr per invånare 65 w år Kostnader (enligt ovanstående definition) minus alla övriga verksamhetsintäkter såsom riktade statsbidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter och andra försäljningsintäkter. Indextal standardkostnad, kr per invånare 65 w år Beräkningen bygger på de standardkostnadskvoter som redovisas i tabell 11 som steg 2 och svarar på om kommunen har en gynnsam eller ogynnsam struktur. Till skillnad från tabell 11 avser beräkningen i tabell 8b kostnad per invånare 65 år och äldre. Variationer i standardkostnad i tabell 11 beror på alla strukturella faktorer medan motsvarande variationer i tabell 8b förklaras av sådant som inte beror på att andelen invånare 65 år och äldre skiljer sig åt. Det är i stället olikheter vad gäller kön, ålderssammansättning och yrkesbakgrund inom gruppen invånare 65 år och äldre samt bebyggelsestruktur som förklarar skillnaderna. Andel invånare 65 w år, % Visar hur stor andel av kommunens befolkning som är 65 år och äldre. Kostnad kr per invånare 65 w år i ordinärt boende Här ingår hemtjänst i det ordinära boendet samt alla insatser som stödjer den enskilde att kunna bo kvar hemma. Dit räknas de insatser som ges i korttidsvården till exempel växelvård, avlösarservice, rehabilitering samt dagverksamhet och bostadsanpassning. Även mindre insatser såsom larm och matdistribution/matlådor ingår. Hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå, hemsjukvård, i ordinärt boende ingår i förekommande fall. Det som avses är individuellt riktade insatser med biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen samt individuella insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen. Om kommunen tagit över hemsjukvården helt eller delvis från landstinget ingår dessa kostnader i det ordinära boendet. Dessa kommuner är markerade med fylld punkt [ ] före kostnaden i ordinärt boende. Lokalkostnader för korttidsvård har dragits bort från ordinärt boende och redovisas under Lokalkostnader SoL/HSL.

16 Andel av 65 w år med omsorg i ordinärt boende, % Visar antalet personer med beviljad hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober räkenskapsåret i relation till antalet invånare 65 år och äldre. Kostnader i kr per vårdtagare i ordinärt boende Nyckeltalet redovisas inte detta år då statistiken har för stor osäkerhet. Kostnad i kr per invånare, 65 w år, hemtjänst Visar vad hemtjänsten i det ordinära boendet kostar per invånare. Hemtjänst avser biståndsbeslutad service och personlig omvårdnad enligt SoL. Service avser praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp och ärenden samt tillredning eller distribution av måltider och dylikt. Personlig omvårdnad avser de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska eller sociala behov. Detta kan innebära hjälp med att äta, klä och förflytta sig, personlig hygien och insatser för att bryta isolering (till exempel viss ledsagning) och skapa trygghet och säkerhet (bland annat genom larm, kvälls- och nattpatrull). I hemtjänstbegreppet ingår avlösning av anhörigvårdare. Från och med 2011 ingår hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå som utförs i den enskildes bostad, så kallad hemsjukvård, i förekommande fall. Vid jämförelse mellan kommuner är det viktigt att tänka på att det varierar mellan kommunerna om och i vilken utsträckning man tagit över ansvaret för hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Kostnader för boendestöd ingår inte i nyckeltalet. Kostnad i kr per vårdtagare, hemtjänst Visar vad hemtjänsten i ordinärt boendet, enligt definitionen ovan, kostar per vårdtagare. Antalet vårdtagare utgörs av antalet personer med beviljad hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober räkenskapsåret. Samma uppgift avseende antal vårdtagare har använts vid beräkning av nyckeltal för ordinärt boende totalt. Vid beräkningen av Kostnad per vårdtagare, ordinärt boende (se ovan) har utgångspunkten varit de personer som får hemtjänst och på dessa personer har övriga kostnader inom det ordinära boendet fördelats. Det ger ett övergripande mått för de samlade insatserna i ordinärt boende. Detta nyckeltal är mer precist då kostnaderna endast omfattar hemtjänst. Detta innebär att Andel av 65 w år med omsorg, % används både vid analys av kostnad per vårdtagare i det ordinära boendet totalt och för kostnad per vårdtagare, hemtjänst. Kostnad i kr per invånare 65 w år, korttidsvård Visar vad korttidsvården kostar per invånare. Korttidsvård avser tillfälligt boende förenat med behandling, rehabilitering och/eller omvårdnad för bland annat avlösning, växel- och eftervård. Det är en individuellt inriktad insats med biståndsbeslut enligt SoL samt insatser enligt HSL. Kostnad per boendedygn, korttidsvård Visar vad korttidsvården kostar per boendedygn. Antalet boendedygn under året beräknas utifrån totala antalet boendedygn som utförs under oktober månad räkenskapsåret till personer med beviljad korttidsvård.

17 Kostnad per invånare 65 w år, övrigt Denna kostnad kan ses som en restpost och innehåller kostnader för alla andra insatser inom det ordinära boendet utom hemtjänst och korttidsvård. Insatserna omfattar exempelvis boendestöd, dagverksamhet, anhörigbidrag och bostadsanpassning. Kostnad kr per invånare 65 w år i särskilt boende Här ingår de insatser som ges till permanentboende vårdtagare i särskilda boendeformer såsom servicehus, ålderdomshem, sjukhem, gruppbostad och dylikt. För att betecknas som särskilt boende krävs att vårdtagaren har ett biståndsbeslut för att kunna bo i boendet. Korttidsvården är inte permanentboende och räknas inte hit. Hälso- och sjukvårdsinsatser ingår. Även här är det individuellt riktade insatser enligt SoL och HSL som avses. Lokalkostnader för särskilt boende har tagits bort från särskilt boende och redovisas under Lokalkostnader. Andel av 65 w år med omsorg i särskilt boende, % Visar antalet personer som bodde permanent i särskilt boende den 1 oktober räkenskapsåret i relation till antalet invånare 65 år och äldre. Kostnad i kr per vårdtagare, särskilt boende Visar vad vård och omsorg i det särskilda boendet kostar per vårdtagare. Med vårdtagare avses antalet personer i särskilt boende den 1 oktober räkenskapsåret. Öppen verksamhet, kr per invånare 65 w år Öppen verksamhet är allmänt riktade insatser som inte kräver biståndsbeslut. Exempel är restaurangverksamhet, fotvård, dagcentraler, terapilokaler, bidrag till föreningar med mera. Lokalkostnader har tagits bort och redovisas under lokalkostnader. Lokalkostnader brutto, kr per invånare 65 w år Här avses lokal- och kapitalkostnader för hela verksamhetsområdet. Det innebär att det omfattar både boendekostnad för permanentboende vårdtagare, korttidsplatser och verksamhetslokaler. Här finns stora skillnader gällande hur kommunerna hanterat boendet för de äldre och därmed hur de redovisar dessa kostnader. För att öka jämförbarheten och samtidigt fokusera på själva vård och omsorgskostnaden lyfter vi schablonmässigt bort dessa kostnader och särredovisar dem. Det innebär att när vi jämför ordinärt och särskilt boende i tabell 8b är det endast vårdinsatserna som ingår. Lokalkostnader särredovisas inte per delverksamhet inom äldreomsorgen i Räkenskapssammandraget ( RS). Vi har därför gjort en schablonmässig beräkning av hur mycket av lokalkostnaderna som avser de olika delverksamheterna. Denna beräkning bygger på hur de totala kostnaderna fördelar sig mellan särskilt boende, kortidsvård och öppen verksamhet. Kostnaden för särskilt boende, korttidsvård och öppen verksamhet är därför reducerade med denna schablonmässigt framräknade lokalkostnad.

18 Lokalkostnader netto, kr per invånare 65 w år Nyckeltalet visar samtliga lokalkostnader enligt definitionen ovan, reducerad med hyresintäkter. Detta visar hur mycket av lokalkostnaderna som subventioneras med skattemedel. Avgifter äldreomsorg totalt, kr per invånare 65 w år Här redovisas taxor och avgifter för till exempel hemtjänst samt service och omvårdnad i särskilda boendeformer. Exempel på analys För att illustrera hur de olika nyckeltalen kan användas har vi valt att göra en analys där vi jämför två kommuner med varandra. Skillnader mellan olika kommuners kostnader kan i stort förklaras av tre faktorer: Strukturella faktorer. Politiska ambitioner och målsättningar. Effektivitet/produktivitet. En stor del av de kostnadsskillnader för äldreomsorgen totalt som framgår av kostnad i kronor per invånare eller kostnad i kronor per invånare 65 år och äldre kan bero på strukturella faktorer. Hit hör till exempel skillnader i åldersstruktur och kön, social struktur samt geografisk struktur. Denna typ av kostnadsskillnader kan kommunerna i de flesta fall inte påverka. För att analysera vilka kostnadsskillnader som kan påverkas är det därför lämpligt att göra jämförelser mellan kommuner med ungefär samma strukturella förutsättningar. Uppgifter om detta framgår av tabell 11 samt av kolumnen indextal för standardkostnad i tabell 8b. I tabell 11 redovisas kommunens standardkostnad i kr per invånare och i tabell 8b i kr per invånare 65 år och äldre. Skillnaden i standardkostnaden i tabell 11 beror på alla strukturella faktorer. Skillnaden i standardkostnad i tabell 8b förklaras av sådana strukturella faktorer som inte beror på variationer i andelen invånare 65 år och äldre. I vårt exempel har vi valt två kommuner med ungefär samma standardkostnad. De kommuner vi valt för att illustrera den stegvisa analysen är Höganäs och Hörby. Vi ska därför utifrån de redovisade nyckeltalen i tabell 8b försöka illustrera hur man kan analysera skillnaderna i kostnader mellan två kommuner med en viss skillnad i kostnader i kronor per invånare som sedan kan variera för olika delar av äldreomsorgen. OBS De siffror som förekommer i analyserna härrör från tabellerna i bokslut 2011 Vad kan förklara kostnadsskillnaden i kronor per invånare? Av figur 2 framgår att Höganäs har en marginellt högre kostnad, 132 kr per invånare mer än Hörby. Höganäs har en något högre andel pensionärer. Studeras kostnaden per pensionär har Hörby högre kostnader. Observera att kostnadsskillnaden i detta exempel huvudsakligen beror på faktorer som kan påverkas av kommunerna själva, eftersom vårt exempel bygger på att båda kommunerna har en likvärdig struktur.

19 Nästa steg i analysen blir att försöka se om det finns skillnader mellan ordinärt och särskilt boende. Figur 2 Kostnadsskillnader i kr per invånare totalt Siffrorna i analysen är hämtade från bokslut 2011 Figur 3 Kostnadsskillnader för befolkningen 65 w år Siffrorna i analysen är hämtade från bokslut 2011 Finns skillnader i kostnader mellan boendeformer mellan Höganäs och Hörby trots små skillnader i kostnader per invånare? Av figur 3 framgår att i Höganäs är kostnaden i det ordinära boendet 32 procent lägre per ålderspensionär än i Hörby, och kostnaden i särskilt boende är cirka 6 procent högre. Höganäs har lägre lokalkostnader än Hörby. Höganäs satsar mer på den öppna verksamheten. Nästa steg i analysen är att hitta förklaringsfaktorer till variationer i kostnaderna i det ordinära respektive särskilda boendet. Skillnader i servicenivå förklarar skillnaden i ordinärt boende Figur 4 visar en högre kostnad per ålderspensionär i ordinärt boende i Hörby. Hörby har en något högre servicenivån i ordinärt boende och en högre prestationskostnad i hemtjänsten.

20 Figur 4 Kostnadsskillnader för ordinärt boende. Siffrorna i analysen är hämtade från bokslut 2011 Kombinationen av servicenivå och prestationskostnader påverkar skillnaden i särskilt boende Inom det särskilda boendet är servicenivån något högre i Höganäs (se figur 5). Prestationskostnaden är dock densamma. Figur 5 Kostnadsskillnader för särskilt boende Siffrorna i analysen är hämtade från bokslut 2011 Sammanfattning av jämförelsen mellan Höganäs och Hörby Viktigt att studera mixen av verksamheter. Kostnadsskillnaderna kan inte bara förklaras av strukturella orsaker. Hörby har en högre servicenivå och kostnad per prestation i hemtjänsten i ordinärt boende. Ingen skillnad i kostnad per prestation i särskilt boende. Tabell 8c Nyckeltal för omsorg om personer med funktionsnedsättning Tabell 8c är en komplettering av tabell 8a med nyckeltal för enbart omsorg om personer med funktionsnedsättning. Förutsättningen för att kunna göra denna typ av redovisning är att kommunerna på ett tillförlitligt sätt kan dela upp kostnaderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. De kommuner som inte kunnat göra denna särredovisning på ett tillfredsstäl-

Definitioner till tabellerna i Räkenskapssammandraget

Definitioner till tabellerna i Räkenskapssammandraget Definitioner till tabellerna i Räkenskapssammandraget hos SCB Vad kostar verksamheten i Din kommun? definitioner-vkv-juni-2013.docx 1 (38) Innehållsförteckning Tabell 1 Resultaträkning 3 Definitioner 3

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Definitioner till tabellerna för Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2008

Definitioner till tabellerna för Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2008 Definitioner till tabellerna för Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2008 Tabell 1 Resultaträkning 2008 En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader.

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg 1 (6) Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg barnomsorg, kostnad totalt för hemkommun Öppen förskola, kostnad totalt + öppen fritids, kostnad totalt + pedagogisk omsorg, kostnad

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se)

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Gävle kommun 7 december 2010. Redovisning av kommunen ur ett verksamhetsperspektiv Gävle kommun

Gävle kommun 7 december 2010. Redovisning av kommunen ur ett verksamhetsperspektiv Gävle kommun Gävle kommun 7 december 2010 Redovisning av kommunen ur ett verksamhetsperspektiv Gävle kommun Innehåll 1. Redovisning av kommunen ur ett verksamhetsperspektiv...2 1.1. Bakgrund...2 1.2. Uppdrag och syfte...2

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Köp av verksamhet. kommuner och landsting 2006 2010

Köp av verksamhet. kommuner och landsting 2006 2010 Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 21 Köp av verksamhet kommuner och landsting 26 21 Generella frågor om skriften besvaras av: Olle Olsson, olle.olsson@skl.se, tel. 8-452 79 46 Frågor om kommunsektorn

Läs mer

INKÖP AV ANLÄGGNINGS- OCH UNDERHÅLLSMATERIAL (SCB)

INKÖP AV ANLÄGGNINGS- OCH UNDERHÅLLSMATERIAL (SCB) INKÖP AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH FINANSIELLA 40 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR (SCB) 401X Inköp av finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar (SCB) 4011 Inköp av finansiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärdet

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Köp av verksamhet. Kommuner, landsting och regioner 2006 2012

Köp av verksamhet. Kommuner, landsting och regioner 2006 2012 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 26 212 Köp av verksamhet Kommuner, landsting och regioner 26 212 Generalla frågor om skriften besvaras av: Olle Olsson, olle.olsson@skl.se, tel. 8-452

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(6)

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(6) STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(6) SCBFS 2015:10 Bilaga 1 Nedan följer en beskrivning av de variabler som efterfrågas i undersökningen om kvartalsutfall för kommuner. De begärda uppgifterna

Läs mer

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet Vård- och omsorgsnämndens verksamhet Nämnden beställer verksamhet Från Division Social omsorg i Internöverenskommelsen Från hemtjänstleverantörer enligt LOV (privata och DSO) Från privata särskilda boenden

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Innehåll 1. Beskrivning av utjämningssystemet för LSS... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning av utfallet i LSS-utjämningen... 5 1.3 Historik... 6 Förfrågningar

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

HANDIKAPPNYCKLAR 2005

HANDIKAPPNYCKLAR 2005 NYCKELTALSPROJEKT FÖR JÄMFÖRELSER INOM KOMMUNAL HANDIKAPPOMSORG HANDIKAPPNYCKLAR 2005 PROJEKTRAPPORT Magnus Svensson Bengt Jartsell 2006-07-07 1 SAMMANFATTNING Sveriges kommuner och landsting startade

Läs mer

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2 Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statistiken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av

Läs mer

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2

Extraordinära intäkter - - - Extraordinära kostnader - - - Årets resultat 17,1 35,4 12,2 RESULTATRÄKNING Verksamhetens intäkter 1 207,0 216,5 201,5 Verksamhetens kostnader 2-1 067,1-1 000,9-971,2 Avskrivningar 3-35,9-35,5-36,3 Verksamhetens nettokostnader -896,0-819,9-806,0 Skatteintäkter

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 1. Invånare totalt, antal (index (basår = 100)) U Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, SKL, Kolada N01951 40 av 290 40 av 290 41 av 290 Befolkningsökningen vi haft i Falun

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

RESULTATRÄKNING. Redovisning Redovisning Avvikelse mot 2005 2006 budget 2006 Belopp i Mkr

RESULTATRÄKNING. Redovisning Redovisning Avvikelse mot 2005 2006 budget 2006 Belopp i Mkr RESULTATRÄKNING Redovisning Redovisning Avvikelse mot 2005 2006 budget 2006 Belopp i Mkr Intäkter...not 1 73,6 83,0 9,4 Kostnader...not 1-261,5-278,8-7,5 Avskrivningar...not 6-10,3-9,0 0,9 Verksamhetens

Läs mer

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013

Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 Driftredovisning resultaträkning per nämnd, mkr 2013 NÄMND Bokslut 2012 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt Kostnader Resultat Bokslut 2012 INTÄKTER/KOSTNADER 2013 Kom ers Prest ers Intäkter S:a intäkt

Läs mer

Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Upplägg Allmänt om kommunens ekonomi Intäkter och kostnader Tillgångar och skulder Ekonomiska kretsloppet

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

Text BAS 2010. 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x

Text BAS 2010. 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x Tax Inkomstdeklaration 4 2011 Handelsbolag Tillgångar på blankett 200 Text Kassa och bank BAS 2010 19xx 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x 204 Kundfordringar

Läs mer

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45

Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Ekonomisk ordlista Årsredovisning Den redovisning styrelsen avger över ett avslutat räkenskapsår och som ska behandlas av ordinarie föreningsstämma. Den ska omfatta

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer

Boksluts- och nyckeltalsinformation

Boksluts- och nyckeltalsinformation Datum Sida August 2014 1 (2) Boksluts- och nyckeltalsinformation Boksluts- och nyckeltalsinformation kan erhållas för alla svenska aktiva aktiebolag. Informationen omfattar som mest de fem senaste årens

Läs mer

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter

Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter 2015-03-05 1 (13) Ekonomiska tabeller, redovisningsprinciper och noter Resultaträkning POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Presentation av budget 2013-2015

Presentation av budget 2013-2015 Presentation av budget 2013-2015 2012-04-25 Omsorgsförvaltningen 1 Hur gick det 2011? Resultat: 5,94 Mkr Verksamhetsnetto (fem områden samt bistånds- och vårdenheten) 1,60 Mkr Personlig assistans -2,4

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009

VANTAAN KAUPUNKI VANDA STAD. Bokslut 2008. Bokslut 2008, Stadsfullmäktige 11.5.2009 Bokslut 2008 Resultaträkning för Vanda stad 2008 2007 2006 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 196,2 177,3 172,4 Tillverkning för eget bruk 90,1 71,0 71,2 Verksamhetskostnader - 1 072,0-974,6-931,2 Verksamhetsbidrag

Läs mer

ommuns författningssamling

ommuns författningssamling Vård- och omsorgsnämndens förslaq till ändrinqar är markerade med överrespektive understruken text Kommunstyrelsens handling nr 1 U/ UU~ V~r'~=-Qçb_QJILSQJ9 s n~itd_cj.i~_ha n dl i ng.ol3.2 -O~ I ommuns

Läs mer

Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003

Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003 BILAGA 1 Resultatbudget (Mkr) progn 2000 2001 2002 2003 Specialdestinerade statsbidrag 2 126 2 146 2 202 2 259 Övriga intäkter 3 289 3 296 3 348 3 401 Verksamhetens intäkter 5 415 5 442 5 550 5 660 Personalkostnader

Läs mer

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014

Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Sverigedemokraternas Tilläggsbudget för 2015 samt flerårsplan 2016-2017 För beslut i regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen 25/11-2014 Vi i Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen ser med

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0007N Företagsanalys Datum Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice Beskriva processen med att

Läs mer

Personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning STATISTIK SOCIALTJÄNST 2008:8 Personer med funktionsnedsättning år 2007 Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper.

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall

RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall RRB RESULTATRÄKNING BOLAG 1508AC 1508BU 1408AC Regionteater Väst AB Ack Ack Ack 515 utfall budget utfall 38111 Specialdestinerade statsbidrag, externt 31201 Såld vård, sjukhusvård övrigt, externt 38933

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) F 1.1 AVGIFTS- OCH TAXESYSTEM FÖR INSATSER INOM VERKSAMHETEN HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG FR.O.M. 2012-03-01 1. Inledning Kommunen får, enligt 8 kap Socialtjänstlagen (SoL), ta ut avgifter

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland

Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens

Läs mer

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för ekonomi och styrning Anders Folkesson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande beträffande Statskontorets utredningar Delmodellen för förskola, fritidshem

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning Individuell prövning Alla insatser inom äldreomsorgen prövas individuellt och utgår från dina specifika behov. Varje område har en biståndshandläggare som utreder dina behov vid hembesök och/eller vårdplanering.

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 Så här tolkar du Årsredovisningen Förvaltningsberättelsen Avsnittet ger en förklaring till verksamheten, t.ex. en beskrivning av fastigheten, utfört och planerat underhåll

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län November 2013 Innehåll Inledning... 2 Välfärdens verksamheter i kommuner och landsting... 3 Hur finansierar kommuner och landsting sin verksamhet?...

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum

Katastrofmedicinskt Centrum Katastrofmedicinskt Centrum Kommentarer till helårsbedömningen period 10, år 2005. Ekonomi Trots minskat bidrag från landstinget med 600 tkr beräknas resultatet till minus 31 kr. Detta förklaras främst

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser I detta kapitel redogör Socialstyrelsen för kostnadsutvecklingen för hela den svenska vård- och omsorgssektorn under en tioårsperiod, 2003 2012, respektive en femårsperiod, 2008 2012.

Läs mer

NYCKELTALSFAKTA SCB-information. SCBs Branschnyckeltal

NYCKELTALSFAKTA SCB-information. SCBs Branschnyckeltal SCBs Branschnyckeltal SCBs Branschnyckeltal baseras på den årliga undersökningen Företagsstatistik för industri-, bygg- och tjänstesektorn. Syftet med SCBs Branschnyckeltal Syftet med SCBs Branschnyckeltal

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Årsredovisning verksamhetsåret 2014

Årsredovisning verksamhetsåret 2014 Årsredovisning verksamhetsåret 2014 Resultaträkning Not År 2014 År 2013 Verksamhetsintäkter 2 Medlemsavgifter 501 922,00 534 289,00 Gåvor 940 148,90 3 069 000,00 Bidrag 2 322 752,20 1 961 000,00 Nettoomsättning

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01 OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN 1 Kommunens redovisning skall utföras enligt bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller för kommunstyrelsen

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer