Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun"

Transkript

1 Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun Tabell 1 Resultaträkning En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen redovisas resultaträkningar både för kommunen och för kommunkoncernen. I koncernen har räkenskaperna för kommunägda företag konsoliderats med kommunens räkenskaper. Företagen ingår i regel med proportionell ägarandel. De delägda företagen konsolideras normalt med dess ägarandel om kommunen har en ägarandel om 20 procent eller mer. Kommunkoncernens interna kostnader och intäkter är eliminerade. I de jämförelsetal som redovisas har vi reducerat beloppen med den landstingskommunala verksamheten i Gotland. Den kommunala verksamheten har uppskattats till 65 procent av de ursprungligt redovisade kostnaderna och intäkterna. För Gotlands koncern är den landstingskommunala verksamheten medräknad i sin helhet. Definitioner Verksamhetens intäkter Här redovisas verksamhetens externa intäkter i form av avgifter, försäljningsintäkter, specialdestinerade statsbidrag med mera. Verksamhetens kostnader Här redovisas huvuddelen av kommunens löpande externa kostnader, till exempel löner, arbetsgivaravgifter, hyror, bidrag, förändrad pensionsavsättning, utbetalda pensioner, inköp av varor och tjänster etc. Avskrivningar Till avskrivningar hör planenliga avskrivningar på kommuners anläggningstillgångar. Även nedskrivningar hänförs normalt till avskrivningar. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader är summan av verksamhetens intäkter minskat med kostnader för avskrivningar och verksamhetskostnader. Nettokostnaden blir negativ eftersom kostnaderna är högre än verksamhetens intäkter. Nettokostnaden visar hur stor del av verksamheten som kommunen ska finansiera med skattemedel, generella statsbidrag och utjämning samt räntenetto. Skatteintäkter De skatteintäkter som redovisas är kommunens preliminära skatteintäkter räkenskapsåret baserade på kommunernas egna skatteunderlag. Förbundets prognos för slutavräkningen för bokslutsåret samt definitiv korrigering av slutavräkning för året innan ingår. Denna periodiceringsmetod rekommenderas av Rådet för kommunal redovisning.

2 Även mellankommunal kostnadsutjämning enligt överenskomna regler inom respektive län redovisas här. Preliminär begravningsavgift för Stockholm och Tranås ingår. De statliga utjämningssystemen redovisas inte under generella statsbidrag och utjämning. Generella statsbidrag och utjämning Här redovisas anslaget för kommunalekonomisk utjämning (inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag samt införandebidrag). Även LSSutjämningen och den kommunala fastighetsavgiften redovisas här. Finansnetto Finansnettot utgörs av skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Nedskrivningar och återföring av värdet för finansiella tillgångar redovisas här. Även ränta på pensionsavsättning ingår. Resultat före extraordinära poster Denna resultatnivå visar resultatet för kommunens löpande verksamhet före eventuellt förekommande extraordinära poster. Extraordinära poster Här redovisas kostnader och intäkter av väsentliga belopp som härrör från verksamheter som klart saknar samband med kommunens ordinarie verksamhet och som inte inträffar ofta eller regelbundet. Exempel på poster som kan klassificeras som extraordinära är till exempel utförsäljningar av kommunala företag. I koncernen redovisas även företagens skattekostnader som extraordinära kostnader. Årets resultat Här summeras kommunernas samtliga kostnader och intäkter. Ett överskott visar hur mycket kommunens bokförda nettoförmögenhet (= eget kapital i balansräkningen) ökat jämfört med föregående år. Tabell 2 Balansräkning Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder kommunen har vid årets slut. Tillgångarna delas grovt upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Skulderna delas upp i avsättningar, långfristiga och kortfristiga skulder. Skillnaden mellan tillgångar och skulder benämns som Eget kapital och kan beskrivas som kommunens bokförda nettoförmögenhet. Den förändring som sker av det Egna kapitalet under ett år är i princip liktydigt med resultatnivån Årets resultat som redovisas i resultaträkningen. I de jämförelsetal som redovisas har vi för kommunen Gotland uppskattat att 65 procent av tillgångarna och skulderna tillhör den kommunala verksamheten. För Gotlands koncern är den landstingskommunala verksamheten medräknad i sin helhet.

3 Definitioner Materiella anläggningstillgångar Här redovisas mark, byggnader, tekniska anläggningar, maskiner, inventarier. Tillgångarna ska värderas efter anskaffningsvärdet minus planenliga avskrivningar. Förekommande immateriella anläggningstillgångar ingår också i denna summa. Finansiella anläggningstillgångar Här redovisas värdepapper som förvärvats för långfristig placering samt långfristiga fordringar. Bidrag till statlig infrastruktur Här redovisas aktiverade bidrag till statlig infrastruktur. I Koncerndelen ingår bidrag till statlig infrastruktur i kolumnen Anläggningstillgångar, materiella. Omsättningstillgångar Här redovisas förråd, kundfordringar, kortfristiga placeringar, likvida medel samt övriga kortfristiga tillgångar. Eget kapital Eget kapital är summan av tillgångar minus skulder och avsättningar. Avsättningar för pensioner och löneskatt Här redovisas pensionsskulden och särskild löneskatt enligt blandad modell för kommunens avtalspensioner. Därutöver redovisas även andra pensionsliknande skulder här, till exempel garantipensioner. I koncernbalansräkningen har denna rubrik slagits ihop med rubriken Andra avsättningar. Företagens pensionsskuld är inte beräknad enligt blandad modell, hela pensionsskulden ingår för dem. Andra avsättningar Här redovisas sådana skulder som har en oklar förfallotid eller viss osäkerhet vad gäller storlek. Långfristiga skulder Här redovisas långfristiga skulder, det vill säga skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen. Kortfristiga skulder Här redovisas de skulder som förfaller till betalning inom ett år från bokslutsdagen. Pensionsförpliktelser och löneskatt som ej redovisas i balansräkning Här anges det pensionsåtagande som kommunen har till sin nuvarande och tidigare personal som är intjänade före år 1998 och som enligt redovisningslagen inte ska redovisas i balansräkningen. Övriga borgens- och ansvarsförbindelser Här anges de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Vanligtvis är de riktade till kommunala företag samt småhus- och egnahemsägare.

4 Tabell 3 Finansiella nyckeltal I denna tabell presenteras ett antal finansiella nyckeltal som hämtats från kommunernas resultaträkningar, finansieringsanalyser och balansräkningar. Definitioner Verksamhetens nettokostnader som andel av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Nyckeltalet visar om skatteintäkterna med mera täcker in den löpande verksamhetens kostnader. Finansnettot som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Finansnettot visar kommunens finansiella kostnader minskade med de finansiella intäkterna. Från och med 2010 redovisas ett positivt finansnetto med positivt tal. Tidigare redovisades ett positivt netto med negativt tecken ( ). Resultat före extraordinära poster som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver resultat före extraordinära (EO) poster i förhållande till omsättningen (definierad som skatteintäkter med mera). Är nyckeltalet negativt ( ) har kommunen ett underskott på denna resultatnivå. Årets resultat som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Underlagen är hämtade från resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver årsresultatet (det vill säga inklusive EO poster) i förhållande till omsättningen (definierad som skatteintäkter med mera). Är nyckeltalet negativt ( ) har kommunen ett underskott som årsresultat. Verksamhetens självfinansieringsgrad Underlag hämtas från resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver i procent hur stor del av kostnaderna som finansieras med avgifter, hyror och riktade statsbidrag, det vill säga alla intäkter utom kommunalskatt, generella statsbidrag, räntor och EO intäkter. Investeringar som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift Underlagen är hämtade från resultaträkningen och investeringsredovisningen. Investeringsbegreppet är här definierat som kommunens bruttoinvesteringar i anläggningstillgågar minskat med erhållna investeringsbidrag. Nyckeltalet beskriver investeringarnas omfattning i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Försäljning av anläggningstillgångar som andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Underlagen är hämtade från finansieringsanalysen och investeringsredovisningen. Nyckeltalet beskriver omfattningen av försäljning av anläggningstillgångarna

5 i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Nyckeltalet ger även en indikation på om investeringarna kan ha finansierats via försäljning av anläggningstillgångar. Likvida medel i förhållande till externa kostnader Underlagen är hämtade från balansräkningen och resultaträkningen. Nyckeltalet beskriver en del av kommuners betalningsberedskap. Likvida medel har definierats som de medel som redovisas som kassa och bank i balansräkningen. De externa kostnaderna är summan av resultaträkningens samtliga kostnader. Soliditet enligt balansräkningen Eget kapital dividerat med summa tillgångar i balansräkningen. Nyckeltalet beskriver hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Soliditet enligt balansräkningen inklusive alla pensionsåtaganden Eget kapital i balansräkningen har minskats med de pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse. Tabell 4 Kostnader för olika verksamheter I tabell 4 presenteras kommunernas driftskostnader fördelade på tio verksamhetsområden. Den verksamhetsindelning som används är definierad i anvisningarna till räkenskapssammandraget (RS) för bokslutsåret. Principerna för kostnadsfördelningen innebär att alla direkta och indirekta kostnader påförs verksamheterna. Detta innebär till exempel att administration och kommungemensamma nyttigheter fördelats på de olika verksamhetsområdena. Sådana fördelningar är i vissa fall komplicerade att göra då kommuners organisation och ekonomistyrning ger en annan struktur på kostnader och intäkter än den som efterfrågas i RS. I många fall kan uppdelningar och fördelningar endast göras via olika schablonmetoder. Observera att två olika kostnadsbegrepp används: Kostnad avser kommunernas kostnader för egen konsumtion och definieras enligt följande: Från kommunens bruttokostnad i RS driftsredovisning förs dels avdrag för interna intäkter (det vill säga intäkter från andra kommunala förvaltningar), dels avdrag för försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting (motsvarar kostnader för verksamhet som inte konsumeras inom kommunen). Nettokostnad erhålls genom att minska driftredovisningens bruttokostnader med samtliga intäkter, i huvudsak riktade statsbidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter samt andra försäljningsintäkter. Definitioner Politisk verksamhet Här redovisas kostnader för nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, kostnader för allmänna val, överförmyndarverksamhet samt den administration som är direkt knuten till kommunens politiker som politiska sekreterare, sammanträdesadministration, nämndsekreterare och liknande. Kostnader för förvaltningschefer och liknande personal ska i likhet med övriga personalkostnader fördelas inom verksamhetsområdena.

6 Infrastruktur, skydd mm I kostnaderna för infrastruktur och skydd ingår fysisk och teknisk planering, bostadsförbättring, näringslivsfrämjande åtgärder, turistverksamhet, gator och vägar, parkering, parker, räddningstjänst, miljö- och hälsoskydd samt totalförsvar och samhällskydd. Fritid Här redovisas kostnader för kommunens fritidsverksamhet, bland annat stöd till föreningar, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsgårdar. Kultur Här redovisas kostnader för kommunens kulturverksamhet, bland annat bibliotek, stöd till kulturella föreningar och studieorganisationer, museum samt musikoch kulturskola. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Här ingår kommunens kostnader för all förskoleverksamhet (inklusive öppen förskola) och skolbarnsomsorg samt öppen fritidsverksamhet. Förskoleklass ingår i Utbildning. Utbildning Här redovisas kommunens kostnader för utbildning (inklusive förskoleklass). Kostnader för egna elever som utbildar sig i andra kommuner ingår medan avdrag gjorts för de elever som kommer från andra kommuner. Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning Här redovisas kommunens kostnader för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. I detta innefattas bland annat boende i särskilda boendeformer, hemtjänst och färdtjänst. Även omsorg om psykiskt funktionsnedsatta ingår. Individ- och familjeomsorg Här redovisas kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd, institutions- och familjehemsvård, familjerätt, öppenvård och behandling. Särskilt riktade insatser Här redovisas kostnader för flyktingar som tas emot inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet och kostnader för sysselsättningsfrämjande åtgärder. Summa egentlig verksamhet En summering har gjorts av kostnaderna för den verksamhet som räknas till kommunernas egentliga verksamhet, det vill säga kommunernas totala verksamhet exklusive affärsverksamheten. Affärsverksamhet Här redovisas den affärsmässiga verksamhet som bedrivs i förvaltningsform. De mest omfattande verksamheterna är energi, vatten och avfallshantering. Kollektivtrafik, bostads- och hamnverksamhet är exempel på andra verksamheter som också redovisas här.

7 Tabell 5 Köp av verksamhet som andel av verksamheternas kostnad I tabell 5 mäts förekomsten av entreprenader (köp av verksamheter) inom sex olika verksamhetsområden; alltså när en annan producent än kommunen själv producerar kommunalt finansierade tjänster. Här handlar det om köp av en sammanhållen tjänst inte inköp av varor, materiel eller hyreskostnader. Summan av hur stor andel av verksamheten som bedrivs i kommunal regi återfinns också i tabell 10. Definitioner Köp av verksamhet Begreppet köp av verksamhet definieras i den kommunala normalkontoplanen Kommun-Bas (konto 463). Fyra grundläggande förutsättningar ska samtidigt vara uppfyllda: 1. Avtal eller liknande överenskommelse om att bedriva viss verksamhet finns med en extern producent. 2. Det gäller verksamhet eller delverksamhet av större omfattning. 3. Kommunen har huvudansvar för att tjänsterna erbjuds invånarna. 4. Verksamheten skulle annars ha utförts i egen regi. Externa producenter De typer av externa producenter som förekommer kan grovt delas upp i följande: föreningar och stiftelser, övriga företag, kommunägda företag, stat, enskilda, andra kommuner, kommunalförbund och landsting. Nyckeltal för köp av verksamhet De nyckeltal som presenteras är ett procenttal som mäter relationen mellan bokförda kostnader för köp av verksamhet och kostnaden för de valda verksamhetsområdena enligt driftredovisningen i RS. Kostnaden är definierad på samma sätt som i tabell 4. Kolumnen totalt anger den sammanlagda andelen externa producenter. I kolumnen därav föreningar och övriga företag har köp av verksamhet från kommunägda företag, stat, enskilda, kommunalförbund och landsting inte medräknats. Tabell 6 Nyckeltal för utbildning I tabell 6 presenteras nyckeltal som omfattar utbildning, det vill säga förskoleklass, grundskola och gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, musik- och kulturskola. Dessutom redovisas en tabell som visar hur stor andel av folkmängden som utgörs av befolkningen 6 15 år respektive år. Verksamhetsindelningen för verksamheten i de olika skolformerna följer redovisningen i anvisningarna till räkenskapssammandraget ( RS). Kostnadsbegreppet motsvarar kommunens kostnad för egen konsumtion, det vill säga kostnaderna beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och för-

8 säljning av verksamheter till andra kommuner och landsting. Dessutom ingår verksamhetens andel av gemensam administration och lokaler. Då statistiken för kostnader redovisas för kalenderår har också övrig skolstatistik anpassats därefter. Detta kan innebära vissa avvikelser från Skolverkets egna statistikredovisningar. I tabellen redovisas hemkommunens kostnader. Här ingår all skolverksamhet som kommunen har betalningsansvar för. Även kostnader för fristående och landstingskommunala skolor ingår. Skolverket har etablerat ett nytt sätt att beräkna antalet heltidsstuderande för komvux. Från och med 2008 används begreppet verksamhetspoäng i stället för elever. Detta kan innebära att kostnaden per heltidsstuderande påverkas om man har elever som studerar men inte tar poäng i proportion till deltagandet. Definitioner Förskoleklass, hemkommun, kostnad per elev Kostnaderna för elever i förskoleklass. Den kan vara lokal- eller verksamhetsmässigt integrerad med förskola, grundskola eller fritidshem. Den kan också vara helt fristående. Grundskola, hemkommun, kostnad per invånare totalt Kostnaderna för grundskolan samt stödåtgärder. Kostnaden för egna elever som utbildar sig i fristående skolor och i andra kommuner ingår och avdrag är gjort för de elever som kommer från andra kommuner. Grundskola, hemkommun, kostnad per elev totalt Se definitionen ovan. Här har kostnaden beräknats per elev. Gymnasieskola, hemkommun, kostnad per invånare Kostnaderna för gymnasieskolan samt stödåtgärder. Kostnaden för egna elever som utbildar sig i fristående skolor och i andra kommuner ingår och avdrag är gjort för de elever som kommer från andra kommuner. Gymnasieskola, hemkommun, kostnad per elev Se definitionen ovan. Här har kostnaden beräknats per elev. Gymnasiefrekvens Andel av befolkningen år som går i gymnasieskolan. Antal i kommunen folkbokförda elever som går i kommunal gymnasieskola, fristående skolor och landstingskommunala skolor dividerat med antalet invånare i åldern år. Antal folkbokförda elever räknas som ett genomsnitt av räkenskapsåret och föregående år. Kommunal vuxenutbildning, kostnad per heltidsstuderande Den kommunala vuxenutbildningens kostnader utslaget per antalet elever som omräknats till heltidsstuderande. Här ingår grundläggande samt gymnasial vuxenutbildning.

9 Vid beräkning av antalet heltidsstuderande använder Skolverket en ny metod från och med Antal heltidsstuderande (årsstudieplatser) i Komvux beräknas som totalt antal verksamhetspoäng dividerat med 800. Musik- och kulturskola, kostnad per invånare 7 15 år Den kommunala musik- och kulturskolans kostnader utslaget per invånare mellan 7 och 15 år. Kostnaderna för denna verksamhet ingår i tabell 4 under kulturverksamhet. Andel invånare av totalbefolkningen i skolåldern Invånare i åldern 6 15 år respektive invånare i åldern år redovisas som andel av kommunens totala antal invånare. Tabell 7 Nyckeltal för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I tabell 7 presenteras nyckeltal för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Då statistiken för kostnader redovisas för kalenderår har också övrig skolstatistik anpassats därefter. Detta kan innebära vissa avvikelser från Skolverkets egna statistikredovisningar. I tabellen redovisas först barnomsorgens olika delverksamheter i kronor per invånare. Detta gör det möjligt att jämföra vilken tyngd olika verksamheter har av den totala kostnaden för barnomsorgen. Med övrig verksamhet avses öppen förskola och öppen fritidsverksamhet. Förskoleklass ingår inte i barnomsorgen utan redovisas i tabell 6. Kostnaderna beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning av verksamheter till andra kommuner och landsting. Kostnadsbegreppet motsvarar alltså kommunens kostnad för egen konsumtion. Kostnad per heltidsbarn i förskolan, pedagogisk omsorg och fritidshem går inte att beräkna på grund av för gamla underlag vid beräkning av vistelsetid. Den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem med pedagogisk omsorg i skollagen. Pedagogisk omsorg kan till exempel vara pedagogisk verksamhet för inskrivna barn i anordnarens hem eller olika flerfamiljslösningar. Definitioner Kostnad kr per invånare i barnomsorgens olika delar Här redovisas kostnaden för delverksamheterna förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem samt övrig verksamhet i kronor per invånare. Stora skillnader i dessa nyckeltal beror både på skillnader i ålderssammansättning och hur stor andel av respektive målgrupper som har barnomsorg. Redovisningen omfattar verksamhet i både egen regi och som utförs på entreprenad, alternativt i enskild verksamhet. Förskola, kr per invånare 1 5 år Kostnad för förskola i kronor per invånare 1 5 år som är målgruppen för förskolan. Andel inskrivna i förskola Visar hur stor del av barn i åldern 1 5 år som har plats i förskola.

10 Kostnad per inskrivet barn i förskola Kostnaden (för både kommunal och enskild regi) dividerad med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola. Personalkostnad, andel av total kostnad i kommunal förskola Visar hur stor andel av totala kostnaden för kommunal förskola som utgörs av personalkostnader (löner och personalomkostnader). Skillnader i andel påverkas bland annat av variationer i personaltätheten. Antal inskrivna barn per årsarbetare i kommunal förskola Visar antal årsarbetare utslaget per inskrivna barn i kommunal förskola. Beräkningen av antalet årsarbetare bygger på Skolverkets statistik och utgår från antal anställda som räknats om till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Antal inskrivna barn per årsarbetare i enskild förskola Visar antal årsarbetare utslaget per inskrivna barn i enskild förskola. Beräkningen av antalet årsarbetare bygger på Skolverkets statistik och utgår från antal anställda som räknats om till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Pedagogisk omsorg, kr per invånare 1 12 år Kostnad för pedagogisk omsorg i kronor per invånare 1 12 år som är målgruppen för pedagogisk omsorg. Andel inskrivna i pedagogisk omsorg Visar hur stor del av barn i åldern 1 12 år som har plats i pedagogisk omsorg. Kostnad per inskrivet barn i pedagogisk omsorg Kostnaden (för både kommunal och enskild regi) dividerad med genomsnittligt antal inskrivna barn i pedagogisk omsorg. Fritidshem, kr per invånare 6 12 år Kostnad för fritidshem i kronor per invånare 6 12 år som är målgruppen för fritidshem. Andel inskrivna i fritidshem Visar hur stor del av barn i åldern 6 12 år som har plats i fritidshem. Kostnad per inskrivet barn i fritidshem Kostnaden (för både kommunal och enskild regi) dividerad med genomsnittligt antal inskrivna barn i fritidshem. Personalkostnad, andel av total kostnad i kommunala fritidshem Visar hur stor andel av totala kostnaden för kommunala fritidshem som utgörs av personalkostnader (löner och personalomkostnader). Skillnader i andel påverkas bland annat av variationer i personaltätheten. Antal inskrivna barn per årsarbetare i kommunala fritidshem Visar antal årsarbetare i fritidshem utslaget per inskrivna barn i kommunala fritidshem. Beräkningen av antalet årsarbetare bygger på Skolverkets statistik och

11 utgår från antal anställda som räknats om till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Tabell 8a Nyckeltal för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning Nyckeltalsredovisningen för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning redovisas i tre tabeller. I tabell 8a presenteras sammanfattande nyckeltal för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. I den första kolumnen presenteras nyckeltal som beskriver de sammanlagda kostnaderna för dessa verksamheter. Sedan presenteras nyckeltal som beskriver kostnaderna uppdelade på omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. I tabell 8a redovisas även kostnader för färdtjänsten, för att stämma överens med den totala kostnaden för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning som redovisas i tabell 4. I tabell 8b görs sedan en fördjupad analys av äldreomsorgen och i tabell 8c en fördjupad analys av omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Förändring av mättidpunkt och insamlingsmetod kan påverka jämförelser med tidigare år Antalsuppgifterna bygger på Socialstyrelsens månatliga individstatistik och beräknas som ett genomsnitt av de månader som kommunen levererat uppgifter. Definitioner Kostnader beräknas som bruttokostnader minus interna intäkter och försäljning av verksamheter till andra kommuner och landsting (samma kostnadsdefinition som i tabell 4). Kostnadsbegreppet motsvarar alltså kommunens kostnad för egen konsumtion. Kostnad för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning per invånare totalt Här ingår de insatser som ges enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om hälsooch sjukvård (HSL), det vill säga insatser i särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsvård, rehabilitering, dagverksamhet och hemsjukvård. Även allmänt riktade insatser samt stöd och service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ingår. Verksamhetens andel av kostnader för gemensam administration och lokaler är påförd. Dessutom ingår kostnader för färdtjänst och primärvård i detta nyckeltal. Äldreomsorg, kostnad per invånare totalt Här ingår kostnader för de insatser som ges till äldre enligt socialtjänstlagen och lagen om hälso- och sjukvård, det vill säga insatser i särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsvård, rehabilitering, dagverksamhet och hemsjukvård. Äldreomsorgens andel av kostnader för gemensam administration och lokaler är påförd. Öppen verksamhet ingår men färdtjänst ingår inte. Kostnaden har beräknats i kronor per invånare i kommunen. Äldreomsorg, kostnad exklusive hyresintäkter Hyreskostnader och hyresintäkter redovisas på olika sätt i kommunerna beroende på vem som äger fastigheterna (kommunen eller extern hyresvärd). För att

12 öka jämförbarheten och samtidigt fokusera på själva vård- och omsorgskostnaden har vi i detta nyckeltal reducerat kostnaden med de hyresintäkter som kommunen erhåller. För övrigt ingår samma kostnader som i föregående nyckeltal. Äldreomsorg, kostnad per invånare 65 w år Här redovisas samma kostnadsbaser som i de två föregående nyckeltalen. Kostnaden har här beräknats i kronor per invånargruppen som är 65 år och äldre. Omsorg om personer med funktionsnedsättning, kostnad per invånare totalt Här ingår den kostnad för omsorgen enligt SoL och HSL som avser personer med funktionsnedsättning under 65 år samt alla insatser enligt LSS. Kostnaden för öppen verksamhet ingår också. Kostnaden har beräknats i kronor per invånare i kommunen. Omsorg om personer med funktionsnedsättning, kostnad exklusive hyresintäkter Hyreskostnader och hyresintäkter redovisas på olika sätt i kommunerna beroende på vem som äger fastigheterna (kommunen eller extern hyresvärd). För att öka jämförbarheten och samtidigt fokusera på själva vård- och omsorgskostnaden har vi i detta nyckeltal reducerat kostnaden med de hyresintäkter som kommunen erhåller. För övrigt ingår samma kostnader som i föregående nyckeltal. Omsorg om personer med funktionsnedsättning, kostnad per invånare 0 64 år Här redovisas samma kostnadsbaser som i de två föregående nyckeltalen. Kostnaden har här beräknats i kronor per invånargruppen under 65 år. Färdtjänst Här redovisas kostnader för färdtjänst och riksfärdtjänst till äldre och personer med funktionsnedsättning som ges enligt lagen om färdtjänst eller lagen om riksfärdtjänst. Kostnaden har beräknats i kronor per invånare i kommunen. Ansvaret för färdtjänsten skiljer sig åt mellan länen. Stora skillnader mellan kommuner kan därför bero på hur stor del av verksamheten som drivs av kommunen respektive landstinget i de olika länen. Till exempel har kommunerna i Stockholms län inte ansvar för färdtjänsten. Omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning, andel verksamhet i kommunal regi, % Detta nyckeltal anger hur stor del av totalkostnaden för omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning som utförs i egen regi av kommunen. Folkmängd, 0 64 år, år, 80 w år, % Kolumnerna anger hur stor andel av kommunens befolkning som finns i vissa åldersgrupper. Hemtjänst som andel av antalet invånare, % Här ingår endast hemtjänst i ordinärt boende. Nyckeltalet beräknas som andelen omsorgstagare med beviljad hemtjänst den 1 oktober räkenskapsåret uppdelat i två åldersgrupper. Den tidigare indelningen i tre grupper har inte gått att göra på

13 grund av brister i statistiken. Antalet hemtjänsttimmar kan dock variera mellan olika omsorgstagare. Särskilda boendeformer, andel boende per invånare, % Här anges andelen omsorgstagare som bor permanent i så kallade särskilda boendeformer uppdelade i olika åldersgrupper. Andel personer med insatser enligt LSS, 0 64 år, % Här anges hur stor andel av kommunens befolkning i åldersgruppen under 65 år som erhåller en eller flera insatser enligt LSS. Tabell 8b Nyckeltal för äldreomsorg Tabell 8b är en komplettering av tabell 8a med nyckeltal för enbart äldreomsorgen. Förutsättningen för att kunna göra denna typ av redovisning är att kommunerna på ett tillförlitligt sätt kan skilja på kostnaderna för omsorg om äldre respektive personer med funktionsnedsättning. Med denna tabell vill vi visa vilka möjligheter det finns att med utgångspunkt i den nationella statistiken skapa intressanta nyckeltal från statistik avseende ekonomi, personal och verksamhet. Nyckeltalen är under utveckling. Därför har orealistiska eller direkt felaktiga värden prickats för vissa kommuner. Minusposter kan dock förekomma bland annat beroende på svårigheter att fördela gemensamma kostnader. Kostnaden på övergripande nivå bryts stegvis ned Redovisningen i tabellen är gjord så att en stegvis nedbrytning av kostnaderna i olika delar kan göras. Utgångspunkt för redovisningen är kostnad för äldreomsorg totalt. Denna kostnad redovisas dels som kostnad i kronor per invånare, dels som kostnad i kronor per invånare 65 år och äldre. För att visa sambandet mellan kostnaderna i kronor per invånare och kronor per invånare 65 år och äldre redovisas i tabellen också andelen invånare 65 år och äldre. En hög andel äldre i kommunen innebär oftast högre kostnad i kronor per invånare även om servicenivån för verksamheten är låg. För att analysera kostnadsskillnader för äldreomsorg i kronor per 65 år och äldre måste ytterligare särredovisning av olika kostnadsposter göras. Analysen kan göras enligt den analysmodell som beskrivs i figur 1. Modellen ger en helhetsbild och visar sambanden mellan nyckeltalen. Av figur 1 framgår att lokal- och kapitalkostnader i steg 1 särredovisas för att sedan kunna bryta ned omsorgskostnaden i olika delverksamheter. Genom att dessa nyckeltal anges i kronor per invånare 65 år och äldre, kan man i steg 2 utläsa och jämföra hur de olika kommunerna satt samman sina resurser. Därefter följer nyckeltal som berör brukaren eller vårdtagaren det vill säga andel som får hjälp, kostnad per vårdtagare i ordinärt respektive särskilt boende.

14 Figur 1 Analysmodell för äldreomsorgen Sista uppdelningen av totalkostnaden visar personaltäthet och personalkostnad med nyckeltalen antal årsarbetare per vårdtagare och kostnaden per årsarbetare. Eftersom nyckeltalen i tabell 8b bygger på nationell statistik avseende ekonomi, verksamhet och personal är det viktigt att samma avgränsning och definitioner används i de olika statistikunderlagen. De nyckeltal som beräknas utifrån befolkningsstatistik är säkrare än de som bygger på verksamhets- och personalstatistik. Vilka kostnader kan kommunen påverka? Strukturella faktorer såsom ålderssammansättning bland de äldre, andelen som är ensamboende och annan social struktur påverkar behovet av eller kostnaden för äldreomsorg. Att jämföra en kommuns kostnad med en annans utan att beakta dessa skillnader ger en begränsad indikation på om kommunen har höga eller låga kostnader i relation till den jämförda kommunen. Kostnader beroende på strukturella skillnader kan kommunen inte påverka. I tabell 11 redovisas därför en jämförelse mellan kommunens redovisade kostnad och den kostnad kommunen borde ha med hänsyn till sin struktur, den så kallade standardkostnaden. Genom att jämföra den redovisade kostnaden med standardkostnaden erhålls den procentuella avvikelsen i förhållande till standardkostnaden. En positiv avvikelse indikerar att man har en kostnadsnivå som ligger högre än vad strukturen motiverar, en negativ avvikelse visar det omvända. Den högre eller lägre kostnaden beror då inte på ogynnsam eller gynnsam struktur utan på exempelvis skillnad i ambitionsnivå eller effektivitet det vill säga faktorer som kommunen kan påverka. De skillnader som finns mellan de redovisade kostnaderna och standardkostnaderna är därför viktiga att ha med som bakgrund när man analyserar de olika nyckeltal som redovisas i tabell 8b. Förändring av mättidpunkt kan påverka jämförelser med tidigare år Antalsuppgifterna bygger på Socialstyrelsens månatliga individstatistik och beräknas som ett genomsnitt av de månader som kommunen levererat uppgifter.

15 Definitioner Kostnad äldreomsorg totalt, kr per invånare Här ingår alla insatser som ges till äldre enligt SoL och HSL (se sidan 153), det vill säga insatser i särskilt boende, hemtjänst i ordinärt boende, korttidsvård, rehabilitering, dagverksamhet och hemsjukvård. Även allmänt riktade insatser utan individuellt biståndsbeslut ingår. Äldreomsorgens andel av kommungemensam verksamhet och gemensamma lokaler är påförd. Färdtjänst ingår däremot inte. Med kostnad avses bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting. Kostnad äldreomsorg totalt, kr per invånare 65 w år Kostnader enligt samma definition som ovan men beräknat per invånare 65 år och äldre. Nettokostnad, kr per invånare 65 w år Kostnader (enligt ovanstående definition) minus alla övriga verksamhetsintäkter såsom riktade statsbidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter och andra försäljningsintäkter. Indextal standardkostnad, kr per invånare 65 w år Beräkningen bygger på de standardkostnadskvoter som redovisas i tabell 11 som steg 2 och svarar på om kommunen har en gynnsam eller ogynnsam struktur. Till skillnad från tabell 11 avser beräkningen i tabell 8b kostnad per invånare 65 år och äldre. Variationer i standardkostnad i tabell 11 beror på alla strukturella faktorer medan motsvarande variationer i tabell 8b förklaras av sådant som inte beror på att andelen invånare 65 år och äldre skiljer sig åt. Det är i stället olikheter vad gäller kön, ålderssammansättning och yrkesbakgrund inom gruppen invånare 65 år och äldre samt bebyggelsestruktur som förklarar skillnaderna. Andel invånare 65 w år, % Visar hur stor andel av kommunens befolkning som är 65 år och äldre. Kostnad kr per invånare 65 w år i ordinärt boende Här ingår hemtjänst i det ordinära boendet samt alla insatser som stödjer den enskilde att kunna bo kvar hemma. Dit räknas de insatser som ges i korttidsvården till exempel växelvård, avlösarservice, rehabilitering samt dagverksamhet och bostadsanpassning. Även mindre insatser såsom larm och matdistribution/matlådor ingår. Hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå, hemsjukvård, i ordinärt boende ingår i förekommande fall. Det som avses är individuellt riktade insatser med biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen samt individuella insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen. Om kommunen tagit över hemsjukvården helt eller delvis från landstinget ingår dessa kostnader i det ordinära boendet. Dessa kommuner är markerade med fylld punkt [ ] före kostnaden i ordinärt boende. Lokalkostnader för korttidsvård har dragits bort från ordinärt boende och redovisas under Lokalkostnader SoL/HSL.

16 Andel av 65 w år med omsorg i ordinärt boende, % Visar antalet personer med beviljad hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober räkenskapsåret i relation till antalet invånare 65 år och äldre. Kostnader i kr per vårdtagare i ordinärt boende Nyckeltalet redovisas inte detta år då statistiken har för stor osäkerhet. Kostnad i kr per invånare, 65 w år, hemtjänst Visar vad hemtjänsten i det ordinära boendet kostar per invånare. Hemtjänst avser biståndsbeslutad service och personlig omvårdnad enligt SoL. Service avser praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp och ärenden samt tillredning eller distribution av måltider och dylikt. Personlig omvårdnad avser de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska eller sociala behov. Detta kan innebära hjälp med att äta, klä och förflytta sig, personlig hygien och insatser för att bryta isolering (till exempel viss ledsagning) och skapa trygghet och säkerhet (bland annat genom larm, kvälls- och nattpatrull). I hemtjänstbegreppet ingår avlösning av anhörigvårdare. Från och med 2011 ingår hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå som utförs i den enskildes bostad, så kallad hemsjukvård, i förekommande fall. Vid jämförelse mellan kommuner är det viktigt att tänka på att det varierar mellan kommunerna om och i vilken utsträckning man tagit över ansvaret för hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Kostnader för boendestöd ingår inte i nyckeltalet. Kostnad i kr per vårdtagare, hemtjänst Visar vad hemtjänsten i ordinärt boendet, enligt definitionen ovan, kostar per vårdtagare. Antalet vårdtagare utgörs av antalet personer med beviljad hemtjänst i ordinärt boende den 1 oktober räkenskapsåret. Samma uppgift avseende antal vårdtagare har använts vid beräkning av nyckeltal för ordinärt boende totalt. Vid beräkningen av Kostnad per vårdtagare, ordinärt boende (se ovan) har utgångspunkten varit de personer som får hemtjänst och på dessa personer har övriga kostnader inom det ordinära boendet fördelats. Det ger ett övergripande mått för de samlade insatserna i ordinärt boende. Detta nyckeltal är mer precist då kostnaderna endast omfattar hemtjänst. Detta innebär att Andel av 65 w år med omsorg, % används både vid analys av kostnad per vårdtagare i det ordinära boendet totalt och för kostnad per vårdtagare, hemtjänst. Kostnad i kr per invånare 65 w år, korttidsvård Visar vad korttidsvården kostar per invånare. Korttidsvård avser tillfälligt boende förenat med behandling, rehabilitering och/eller omvårdnad för bland annat avlösning, växel- och eftervård. Det är en individuellt inriktad insats med biståndsbeslut enligt SoL samt insatser enligt HSL. Kostnad per boendedygn, korttidsvård Visar vad korttidsvården kostar per boendedygn. Antalet boendedygn under året beräknas utifrån totala antalet boendedygn som utförs under oktober månad räkenskapsåret till personer med beviljad korttidsvård.

17 Kostnad per invånare 65 w år, övrigt Denna kostnad kan ses som en restpost och innehåller kostnader för alla andra insatser inom det ordinära boendet utom hemtjänst och korttidsvård. Insatserna omfattar exempelvis boendestöd, dagverksamhet, anhörigbidrag och bostadsanpassning. Kostnad kr per invånare 65 w år i särskilt boende Här ingår de insatser som ges till permanentboende vårdtagare i särskilda boendeformer såsom servicehus, ålderdomshem, sjukhem, gruppbostad och dylikt. För att betecknas som särskilt boende krävs att vårdtagaren har ett biståndsbeslut för att kunna bo i boendet. Korttidsvården är inte permanentboende och räknas inte hit. Hälso- och sjukvårdsinsatser ingår. Även här är det individuellt riktade insatser enligt SoL och HSL som avses. Lokalkostnader för särskilt boende har tagits bort från särskilt boende och redovisas under Lokalkostnader. Andel av 65 w år med omsorg i särskilt boende, % Visar antalet personer som bodde permanent i särskilt boende den 1 oktober räkenskapsåret i relation till antalet invånare 65 år och äldre. Kostnad i kr per vårdtagare, särskilt boende Visar vad vård och omsorg i det särskilda boendet kostar per vårdtagare. Med vårdtagare avses antalet personer i särskilt boende den 1 oktober räkenskapsåret. Öppen verksamhet, kr per invånare 65 w år Öppen verksamhet är allmänt riktade insatser som inte kräver biståndsbeslut. Exempel är restaurangverksamhet, fotvård, dagcentraler, terapilokaler, bidrag till föreningar med mera. Lokalkostnader har tagits bort och redovisas under lokalkostnader. Lokalkostnader brutto, kr per invånare 65 w år Här avses lokal- och kapitalkostnader för hela verksamhetsområdet. Det innebär att det omfattar både boendekostnad för permanentboende vårdtagare, korttidsplatser och verksamhetslokaler. Här finns stora skillnader gällande hur kommunerna hanterat boendet för de äldre och därmed hur de redovisar dessa kostnader. För att öka jämförbarheten och samtidigt fokusera på själva vård och omsorgskostnaden lyfter vi schablonmässigt bort dessa kostnader och särredovisar dem. Det innebär att när vi jämför ordinärt och särskilt boende i tabell 8b är det endast vårdinsatserna som ingår. Lokalkostnader särredovisas inte per delverksamhet inom äldreomsorgen i Räkenskapssammandraget ( RS). Vi har därför gjort en schablonmässig beräkning av hur mycket av lokalkostnaderna som avser de olika delverksamheterna. Denna beräkning bygger på hur de totala kostnaderna fördelar sig mellan särskilt boende, kortidsvård och öppen verksamhet. Kostnaden för särskilt boende, korttidsvård och öppen verksamhet är därför reducerade med denna schablonmässigt framräknade lokalkostnad.

18 Lokalkostnader netto, kr per invånare 65 w år Nyckeltalet visar samtliga lokalkostnader enligt definitionen ovan, reducerad med hyresintäkter. Detta visar hur mycket av lokalkostnaderna som subventioneras med skattemedel. Avgifter äldreomsorg totalt, kr per invånare 65 w år Här redovisas taxor och avgifter för till exempel hemtjänst samt service och omvårdnad i särskilda boendeformer. Exempel på analys För att illustrera hur de olika nyckeltalen kan användas har vi valt att göra en analys där vi jämför två kommuner med varandra. Skillnader mellan olika kommuners kostnader kan i stort förklaras av tre faktorer: Strukturella faktorer. Politiska ambitioner och målsättningar. Effektivitet/produktivitet. En stor del av de kostnadsskillnader för äldreomsorgen totalt som framgår av kostnad i kronor per invånare eller kostnad i kronor per invånare 65 år och äldre kan bero på strukturella faktorer. Hit hör till exempel skillnader i åldersstruktur och kön, social struktur samt geografisk struktur. Denna typ av kostnadsskillnader kan kommunerna i de flesta fall inte påverka. För att analysera vilka kostnadsskillnader som kan påverkas är det därför lämpligt att göra jämförelser mellan kommuner med ungefär samma strukturella förutsättningar. Uppgifter om detta framgår av tabell 11 samt av kolumnen indextal för standardkostnad i tabell 8b. I tabell 11 redovisas kommunens standardkostnad i kr per invånare och i tabell 8b i kr per invånare 65 år och äldre. Skillnaden i standardkostnaden i tabell 11 beror på alla strukturella faktorer. Skillnaden i standardkostnad i tabell 8b förklaras av sådana strukturella faktorer som inte beror på variationer i andelen invånare 65 år och äldre. I vårt exempel har vi valt två kommuner med ungefär samma standardkostnad. De kommuner vi valt för att illustrera den stegvisa analysen är Höganäs och Hörby. Vi ska därför utifrån de redovisade nyckeltalen i tabell 8b försöka illustrera hur man kan analysera skillnaderna i kostnader mellan två kommuner med en viss skillnad i kostnader i kronor per invånare som sedan kan variera för olika delar av äldreomsorgen. OBS De siffror som förekommer i analyserna härrör från tabellerna i bokslut 2011 Vad kan förklara kostnadsskillnaden i kronor per invånare? Av figur 2 framgår att Höganäs har en marginellt högre kostnad, 132 kr per invånare mer än Hörby. Höganäs har en något högre andel pensionärer. Studeras kostnaden per pensionär har Hörby högre kostnader. Observera att kostnadsskillnaden i detta exempel huvudsakligen beror på faktorer som kan påverkas av kommunerna själva, eftersom vårt exempel bygger på att båda kommunerna har en likvärdig struktur.

19 Nästa steg i analysen blir att försöka se om det finns skillnader mellan ordinärt och särskilt boende. Figur 2 Kostnadsskillnader i kr per invånare totalt Siffrorna i analysen är hämtade från bokslut 2011 Figur 3 Kostnadsskillnader för befolkningen 65 w år Siffrorna i analysen är hämtade från bokslut 2011 Finns skillnader i kostnader mellan boendeformer mellan Höganäs och Hörby trots små skillnader i kostnader per invånare? Av figur 3 framgår att i Höganäs är kostnaden i det ordinära boendet 32 procent lägre per ålderspensionär än i Hörby, och kostnaden i särskilt boende är cirka 6 procent högre. Höganäs har lägre lokalkostnader än Hörby. Höganäs satsar mer på den öppna verksamheten. Nästa steg i analysen är att hitta förklaringsfaktorer till variationer i kostnaderna i det ordinära respektive särskilda boendet. Skillnader i servicenivå förklarar skillnaden i ordinärt boende Figur 4 visar en högre kostnad per ålderspensionär i ordinärt boende i Hörby. Hörby har en något högre servicenivån i ordinärt boende och en högre prestationskostnad i hemtjänsten.

20 Figur 4 Kostnadsskillnader för ordinärt boende. Siffrorna i analysen är hämtade från bokslut 2011 Kombinationen av servicenivå och prestationskostnader påverkar skillnaden i särskilt boende Inom det särskilda boendet är servicenivån något högre i Höganäs (se figur 5). Prestationskostnaden är dock densamma. Figur 5 Kostnadsskillnader för särskilt boende Siffrorna i analysen är hämtade från bokslut 2011 Sammanfattning av jämförelsen mellan Höganäs och Hörby Viktigt att studera mixen av verksamheter. Kostnadsskillnaderna kan inte bara förklaras av strukturella orsaker. Hörby har en högre servicenivå och kostnad per prestation i hemtjänsten i ordinärt boende. Ingen skillnad i kostnad per prestation i särskilt boende. Tabell 8c Nyckeltal för omsorg om personer med funktionsnedsättning Tabell 8c är en komplettering av tabell 8a med nyckeltal för enbart omsorg om personer med funktionsnedsättning. Förutsättningen för att kunna göra denna typ av redovisning är att kommunerna på ett tillförlitligt sätt kan dela upp kostnaderna för vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. De kommuner som inte kunnat göra denna särredovisning på ett tillfredsstäl-

Definitioner till tabellerna i Räkenskapssammandraget

Definitioner till tabellerna i Räkenskapssammandraget Definitioner till tabellerna i Räkenskapssammandraget hos SCB Vad kostar verksamheten i Din kommun? definitioner-vkv-juni-2013.docx 1 (38) Innehållsförteckning Tabell 1 Resultaträkning 3 Definitioner 3

Läs mer

Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun

Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun Definitionstexter till tabellpaketet Vad kostar verksamheten i Din kommun Tabell 1 Resultaträkning En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen

Läs mer

Här redovisas verksamhetens externa intäkter i form av avgifter, försäljningsintäkter, specialdestinerade statsbidrag med mera.

Här redovisas verksamhetens externa intäkter i form av avgifter, försäljningsintäkter, specialdestinerade statsbidrag med mera. DEFINITIONER VKV 2010 Tabell 1 Resultaträkning 2010 En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen redovisas resultaträkningar både för kommunen

Läs mer

Definitioner till tabellerna Bokslut 2009. Tabell 1 Resultaträkning 2009

Definitioner till tabellerna Bokslut 2009. Tabell 1 Resultaträkning 2009 STATISTISKA CENTRALBYRÅN DOKUMENTTYP 1(7) till tabellerna Bokslut 2009 Tabell 1 Resultaträkning 2009 En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader. I tabellen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) NR/OEM Monica Leonardsson STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(5) SCBFS 2015:29 Bilaga 3 Nedan följer en beskrivning av de variabler som efterfrågas i undersökningen om Räkenskapssammandrag för kommunalförbund och samordningsförbund.

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Bilaga C. Radnummer 275 i RS

Bilaga C. Radnummer 275 i RS Bilaga C Verksamhetsindelning för kommuner Om en anställning utgör resurs för flera olika verksamheter och någon fördelning inte är möjlig förs den till den verksamhet där anställningen har sin huvudsakliga

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Definitioner till tabellerna för Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2008

Definitioner till tabellerna för Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2008 Definitioner till tabellerna för Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2008 Tabell 1 Resultaträkning 2008 En resultaträkning visar årets resultat med fördelning på olika slag av intäkter och kostnader.

Läs mer

Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet

Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Verksamhet Statistik Affärsverksamhet Nettokostnad vattenförsörjning och avloppshantering, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad sjötrafik, kr/inv Affärsverksamhet Nettokostnad näringsliv och bostäder,

Läs mer

Kommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2009 Kommunernas ekonomi och verksamhet 8 Kommunernas ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och verksamheten i de större verksamhetsområdena som bedrivs

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

2015-01-26. Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 2013

2015-01-26. Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 2013 215-1-26 Var kommer kommunens pengar ifrån? miljoner kronor och andel i procent 213 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 216,3; 24% Mnkr; 174,3; 2% Mnkr; 493,3;

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands län (ovägt medel) Kommungruppering: Förortskommuner till storstäderna (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg

Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg 1 (6) Kostnadsberäkningar i kommun RS för uppgifter i SSD Barnomsorg barnomsorg, kostnad totalt för hemkommun Öppen förskola, kostnad totalt + öppen fritids, kostnad totalt + pedagogisk omsorg, kostnad

Läs mer

Landstingets finanser

Landstingets finanser 5 Landstingets finanser Landstingets finanser Avsnittet behandlar lanstingets ekonomi. I tabellerna har i vissa fall en uppdelning skett mellan landstinget och hela landstingskoncernen där samtliga landstingsägda

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018 RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

STATISTIKUPPGIFTER. Det förekommer olika tidsangivelser i frågorna: den 1 oktober 2015 hela oktober månad 2015

STATISTIKUPPGIFTER. Det förekommer olika tidsangivelser i frågorna: den 1 oktober 2015 hela oktober månad 2015 STATISTIKUPPGIFTER Vård och omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (2001:453) Mängduppgifter 2015 Avser: Statistiken I denna blankett ska uppgifter redovisas

Läs mer

Kommunstyrelsen 9 september 2014 Analys av socialna mndens verksamheter ur perspektivet kostnadseffektivitet Inledning Kommunstyrelsen beslutade 2014-05-06 116 att ge kommunchefen i uppdrag att tillsammans

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Några övergripande nyckeltal

Några övergripande nyckeltal www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal 2011-12-06 Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden 6. Verksamhet

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se)

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått för socialtjänsten 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått för socialtjänsten 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått för socialtjänsten 2012 2013-10-01... 1 1. Inledning... 2 2. Datainsamling... 4 3. Resultat... 6 3.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 6 3.1.1

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16

Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16 www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal Mora kommun 2012-03-16 Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Kaisa Ahola, SCB, tfn 019-17 61 14 - Landsting Ingela Johansson, SCB, tfn 019-17 61 69 - Kommun Offentlig.ekonomi@scb.se

Kaisa Ahola, SCB, tfn 019-17 61 14 - Landsting Ingela Johansson, SCB, tfn 019-17 61 69 - Kommun Offentlig.ekonomi@scb.se OE 30 SM 1201 Kommunernas och landstingens verksamhetsindelade bokslut 2011 Financial statements from local government sector I korta drag Fortsatt kostnadsökning för kommuner och landsting Den sammanlagda

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

INKÖP AV ANLÄGGNINGS- OCH UNDERHÅLLSMATERIAL (SCB)

INKÖP AV ANLÄGGNINGS- OCH UNDERHÅLLSMATERIAL (SCB) INKÖP AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH FINANSIELLA 40 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR (SCB) 401X Inköp av finansiella anläggnings- och omsättningstillgångar (SCB) 4011 Inköp av finansiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärdet

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 298 33 562 Verksamhetens kostnader 2-2 624 004-2 462 301 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år

1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren Procentuell volymförändring föregående år 1 BNP-utveckling i OECD-området och EU15 åren 1978 26 Procentuell volymförändring föregående år 5 EU OECD Prognos Procentuell volymförändring 4 3 2 1 1 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998

Läs mer

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:

Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare: Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 1999-04-29 Mottagare: Ekonomi/Finans 1999:63 Sektionen för ekonomistyrning 1999-04-29

Läs mer

Kommunernas hushållning med resurser Uppgifter från kommunernas och kommunalförbundens bokslut 2005

Kommunernas hushållning med resurser Uppgifter från kommunernas och kommunalförbundens bokslut 2005 OE 25 SM 0601 Kommunernas hushållning med resurser 2005 Uppgifter från kommunernas och kommunalförbundens bokslut 2005 Municipal use of resources, 2005; data from municipal financial statements I korta

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(6)

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(6) STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(6) SCBFS 2015:10 Bilaga 1 Nedan följer en beskrivning av de variabler som efterfrågas i undersökningen om kvartalsutfall för kommuner. De begärda uppgifterna

Läs mer

Delårsrapport. Maj 2013

Delårsrapport. Maj 2013 Rekommendation 22 Delårsrapport Maj 2013 Innehåll Denna rekommendation behandlar delårsrapportering. En delårsrapport upprättas för en period som utgör en del av en kommuns räkenskapsår. Den består av

Läs mer

Extern analys Hallsbergs kommun. 2013-08-28 Johan Skeri 2013-10-17. Agenda

Extern analys Hallsbergs kommun. 2013-08-28 Johan Skeri 2013-10-17. Agenda www.pwc.com/se Extern analys Hallsbergs kommun 213-8-28 Johan Skeri Agenda 1. Allmänt om nyckeltalsjämförelser 2. Befolkning 3. Finansiering 4. Resultaträkning 5. Balansräkning och andra finansiella åtaganden

Läs mer

Deloitte. Jämförelsetal förår 2014. ömradomå. Timrå kommun 2015-10-15. Dnr. Dpl.

Deloitte. Jämförelsetal förår 2014. ömradomå. Timrå kommun 2015-10-15. Dnr. Dpl. Deloitte. ömradomå 2015-10-15 Dnr. Dpl. Jämförelsetal förår 2014 Timrå kommun Oktober 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Revisionsfråga... 3 Iakttagelser... 3 1.inledning...4 Uppdrag

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Nyckeltalsanalys Orsa kommun

Nyckeltalsanalys Orsa kommun Nyckeltalsanalys Orsa kommun Februari 2006 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...2 1.4 Avgränsning...2 2 Analys...4 2.1 Allmän grunddata...4 2.1.1

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 2012-10-24 1. Inledning... 2 2. Resultat... 4 2.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 4 2.1.1 Barn och ungdomsvården... 4 2.1.2 Missbruks- och

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Resultaträkning (i mkr) 2005 2004 Koncern Koncern Verksamhetens intäkter 92,5 97,3 Verksamhetens kostnader -271,3-282,6 Avskrivningar -13,4-11,5 Verksamhetens nettokostnad - 192,2-196,8

Läs mer

Sammanställd redovisning

Sammanställd redovisning Ludvika kommun Utbildningscentrum LudvikaHem AB 100 % Energi 28,6 % Kraft AB 42 % GGAB 100 % Elförsäljning Elnät Sammanställd redovisning Allmänt En betydande andel av den kommunala verksamheten bedrivs

Läs mer

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2

Uppgifternas tillförlitlighet. 1. Allmänt. 2. Datainsamling, ram 1 och referensperiod 2. Bilaga 2 Bilaga 2 Uppgifternas tillförlitlighet Följande kvalitetsdeklaration redovisar först vissa statistiska aspekter på framställningen av statistiken, därefter följer i mer resonerande form redovisning av

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Innehåll 1. Beskrivning av utjämningssystemet för LSS... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning av utfallet i LSS-utjämningen... 5 1.3 Historik... 6 Förfrågningar

Läs mer

Gävle kommun 7 december 2010. Redovisning av kommunen ur ett verksamhetsperspektiv Gävle kommun

Gävle kommun 7 december 2010. Redovisning av kommunen ur ett verksamhetsperspektiv Gävle kommun Gävle kommun 7 december 2010 Redovisning av kommunen ur ett verksamhetsperspektiv Gävle kommun Innehåll 1. Redovisning av kommunen ur ett verksamhetsperspektiv...2 1.1. Bakgrund...2 1.2. Uppdrag och syfte...2

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Bokslutsdokument RR KF BR Närhälsan vårdvalsverksamhet Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 2 827 724 2 546 597 Verksamhetens kostnader 2-2 753 537-2 514 775 Avskrivningar

Läs mer

Delårsrapport. Januari-augusti /Regionstab Ekonomi 1

Delårsrapport. Januari-augusti /Regionstab Ekonomi 1 Delårsrapport Januari-augusti 2016 2016-09-27/Regionstab Ekonomi 1 Resultatrapport Region Gävleborg Januari-augusti 2016, mnkr Utfall Budget Avvikelse Föregående år Förändring % Verksamhetens intäkter

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2004:9 Utkom

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:776) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:1338 Utkom från trycket den 30 november

Läs mer

Kommunalförbund, regionförbund och samordningsförbund

Kommunalförbund, regionförbund och samordningsförbund Instruktioner 1 (6) 2017-02-09 Räkenskapssammandrag Kommunalförbund, regionförbund och samordningsförbund Uppgifterna i denna undersökning bör överensstämma med de uppgifter som era medlemskommuner och

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet

Vård- och omsorgsnämndens verksamhet Vård- och omsorgsnämndens verksamhet Nämnden beställer verksamhet Från Division Social omsorg i Internöverenskommelsen Från hemtjänstleverantörer enligt LOV (privata och DSO) Från privata särskilda boenden

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Instruktioner för undersökningen Räkenskapssammandrag för kommunalförbund och samordningsförbund

Instruktioner för undersökningen Räkenskapssammandrag för kommunalförbund och samordningsförbund Instruktioner 1 (6) 2016-02-15 Instruktioner för undersökningen Räkenskapssammandrag för kommunalförbund och samordningsförbund Uppgifterna i denna undersökning bör överensstämma med de uppgifter som era

Läs mer

Sammanställning av Benchmarking Social omsorg Norra Bohuslän 2005

Sammanställning av Benchmarking Social omsorg Norra Bohuslän 2005 Sammanställning av Benchmarking Social omsorg Norra Bohuslän 1 2 Innehållsförteckning Inledning/bakgrund 4 Invånarjämförelse 5 Övergripande nyckeltal 5 Nyckeltal inom äldreomsorgen 7 Personalnyckeltal

Läs mer

Utredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader,

Utredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader, Kommittédirektiv Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting Dir. 2016:91 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att göra en

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut

KELP Bilaga till Strategi- och budgetplan Kommunfullmäktiges beslut KELP 2010 2012 Bilaga till Strategi- och budgetplan 2010 Kommunfullmäktiges beslut 2009-11-18 Innehållsförteckning KELP 2010 2012 2 Bilagor Bilaga 1 Driftbudget på anslagsnivå Bilaga 2 Finansförvaltning

Läs mer

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Innehåll KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Vem ska man jämföra sig med?... 2 Egna resultat över tid... 2 Jämförelse med kommungrupp... 2 Jämförelse med standardkostnader... 4 Likhetsutsökta

Läs mer

Tabell 8b Nyckeltal för äldreomsorg 2004

Tabell 8b Nyckeltal för äldreomsorg 2004 Tabell Nyckeltal för äldreomsorg 2004 Tabell är en komplettering av tabell 8a med nyckeltal för enbart äldreomsorgen. Förutsättningen för att kunna göra denna typ av redovisning är att kommunerna på ett

Läs mer

TEKNISKT FRAMRÄKNADE BUDGETRAMAR INFÖR ARBETET MED BUDGET 2015

TEKNISKT FRAMRÄKNADE BUDGETRAMAR INFÖR ARBETET MED BUDGET 2015 Bilaga 4 TEKNISKT FRAMRÄKNADE BUDGETRAMAR INFÖR ARBETET MED BUDGET Enligt kommunstyrelsen 2014-03-05 Definitioner: Presentationen i översikten är uppdelad i 3 olika perspektiv med olika innebörd beroende

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

Bilaga 1 571 Pensionsförvaltningen Resultaträkning (tkr) Bokslut 2014 Budget 2014 Bokslut 2013 Not Personalkostnader Arbetsgivaravgifter 441 847 464 212 390 752 Övriga personalkostnader -518 163-502 216-484

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Text BAS 2010. 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x

Text BAS 2010. 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x Tax Inkomstdeklaration 4 2011 Handelsbolag Tillgångar på blankett 200 Text Kassa och bank BAS 2010 19xx 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x 204 Kundfordringar

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Folkhälsokommittén

Bokslutsdokument RR KF BR. Folkhälsokommittén Bokslutsdokument RR KF BR 2016-04-14 13:35 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1603 1503 Verksamhetens intäkter 1 0 258 Verksamhetens kostnader 2,3-7 874-8 305 Avskrivningar och nedskrivningar 4-1 -1 Verksamhetens

Läs mer

Landstingens ekonomi och verksamhet

Landstingens ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2009 Landstingens ekonomi och verksamhet 9 Landstingens ekonomi och verksamhet I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och de verksamheter som bedrivs i landstingen. I avsnittet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Preliminärt bokslut 2012

Preliminärt bokslut 2012 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2012 3 Preliminärt bokslut 2012 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 6 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 8 Resultaträkning

Läs mer