Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd Del 1. God kvalitet i verksamheten resultat, metod och indikatorer

Transkript

1 Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014 Del 1. God kvalitet i verksamheten resultat, metod och indikatorer

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnummer Publicerad oktober 2014

3 Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att publicera öppna jämförelser av socialtjänstens områden, däribland verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd. Jämförelserna ska spegla olika aspekter av kvalitet, resultat och effektivitet. Det övergripande målet med öppna jämförelser är att stödja nationella aktörer, ansvariga huvudmän och utförare i arbetet med att främja en god vård och omsorg för den enskilde. Arbetet sker i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det är fjärde gången Socialstyrelsen presenterar öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd. I år publiceras resultaten för ekonomiskt bistånd i två separata delar. Del 1 belyser god kvalitet i verksamheten och del 2 belyser omfattningen av ekonomiskt bistånd. Syftet med denna rapport är att på en övergripande nivå presentera 2014 års resultat av de 36 indikatorer som belyser förutsättningar för god kvalitet i verksamheten. Rapporten innehåller även en beskrivning av indikatorerna och av hur uppgifter till dessa har samlats in. Resultatet av 2014 års jämförelser som belyser omfattningen av ekonomiskt bistånd mot bakgrund av socioekonomiska förutsättningar presenteras i en separat rapport [1]. Resultaten ska fungera som ett underlag till att förbättra kvaliteten i verksamheterna. Socialstyrelsens uppdrag och ambition är att ytterligare utveckla öppna jämförelser, både vad gäller innehåll, utformning och presentation. Projektledare för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd har varit Anette Agenmark som också skrivit rapporten. Övriga deltagare i projektgruppen har varit Sara Billfalk, Kristina Eriksson, Ingrid Jonasson, och Robert Linder från Socialstyrelsen samt Björn Andersson och Leif Klingensjö från SKL. Ansvarig avdelningschef har varit Petra Otterblad Olausson. Lars-Erik Holm Generaldirektör

4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 8 Socialtjänstens verksamhet med ekonomiskt bistånd... 8 Öppna jämförelser för att stimulera utveckling... 9 Indikatorer för att följa upp verksamheter... 9 Hur indikatorerna tagits fram... 9 God hälsa, vård och omsorg...10 Utveckling av indikatorerna över tid...10 Stöd för jämförelser och analyser...11 Underlag för öppna jämförelser Resultat Redovisning av samtliga indikatorer...12 Jämförelser av indikatorerna mellan åren...26 Jämförelser mellan län och kommun-grupper...28 Referenser Bilaga 1. Metodbeskrivning Kvalitetsdeklaration...34 Gruppering efter kommunstorlek...36 Bilaga 2. Beskrivning av indikatorer... 37

6

7 Sammanfattning I denna rapport presenterar Socialstyrelsen på en övergripande nivå öppna jämförelser som belyser förutsättningar för god kvalitet i verksamhet med ekonomiskt bistånd. Totalt redovisas resultaten för 36 indikatorer och där det är möjligt görs jämförelser med tidigare år och mellan olika kommuntyper. Resultaten bygger i huvudsak på Socialstyrelsens enkät till samtliga kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Svarsfrekvensen på enkäten var 94 procent. På riksnivå har det skett en positiv utveckling för i stort sett alla indikatorer, vilket tyder på att kommunerna har bättre kvalitet i verksamheten med ekonomiskt bistånd. Det finns dock fortfarande ett stort behov av verksamhetsutveckling på flera områden, exempelvis när det gäller en trygg och säker ärendehantering. Rutiner för hanteringen av ärenden som rör utsatta grupper med behov av skydd och stöd saknas fortfarande i hälften av landets kommuner. Den formaliserade samverkan med externa aktörer har ökat. Den största ökningen har skett med öppenpsykiatrin där andelen kommuner i riket med överenskommelser har tredubblats under en treårsperiod. Beträffande samverkan med landstinget märks dock stora skillnader mellan olika län. Variationen ligger mellan 0 och 80 procent när det gäller andelen kommuner som har överenskommelser med primärvård och öppenpsykiatri. Bemanningen varierar stort på kommunnivå. I genomsnitt hanterar handläggare av ekonomiskt bistånd 35 biståndshushåll med utbetalning per månad. Variationen på länsnivå ligger mellan 23 och 43 biståndshushåll per handläggare. Jämförelserna indikerar några utmärkande skillnader mellan stora och små kommuner. Större kommuner uppfyller generellt fler indikatorer än mindre kommuner. Befolkningens behov av ekonomiskt bistånd är i allmänhet också större i större kommuner. Kommunerna med mindre än invånare utgör nära hälften av landets kommuner och har som grupp betraktat svagare resultat inom samtliga indikatorområden. De små kommunerna visar dock de bästa resultaten för tre enskilda indikatorer. Det gäller väntetider för nybesök, bemanning och tillgång till hushållsekonomisk rådgivning. På dessa områden har de större kommunerna sina främsta utvecklingsområden. ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1 7

8 Inledning I denna rapport presenterar Socialstyrelsen på en övergripande nivå resultatet för de indikatorer som belyser förutsättningar för god kvalitet i verksamhet med ekonomiskt bistånd. Resultaten bygger på enkätuppgifter från landets kommuner och stadsdelar. Rapporten innehåller även en beskrivning av indikatorerna och av hur uppgifter till dessa har samlats in. Det är tredje gången Socialstyrelsen presenterar kvalitetsindikatorer för verksamhet med ekonomiskt bistånd. Där det är möjligt jämför vi resultatet med tidigare år. Slutligen presenteras en jämförelse av resultat mellan länen och mellan fem kommungrupper utifrån invånarantal. Samtliga resultatet för riket, länen samt landets kommuner och stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm presenteras i Excel-tabeller på myndighetens webbplats Dessa Excelfiler kan laddas ner för egen bearbetning. Socialtjänstens verksamhet med ekonomiskt bistånd Försörjningsproblem är det vanligaste skälet till att människor kommer i kontakt med socialtjänsten. En tredjedel är barn som ingår i hushåll med ekonomiskt bistånd. De vanligaste orsakerna är att de vuxna saknar arbete, är sjuka eller är ensamstående föräldrar och inte klarar familjens försörjning på egen hand. I vissa fall förekommer andra sociala problem som man behöver komma tillrätta med. Under 2013 fick hushåll, totalt personer, ekonomiskt bistånd. Av dessa var vuxna, varav kvinnor och män, och var barn. I arbetet med ekonomiskt bistånd är enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, socialtjänstens huvuduppgift att stödja de vuxna så att de kan klara sin varaktiga försörjning på egen hand (prop. 1979/80:1 och prop.1996/97:124). Den andra uppgiften är att ge ekonomiskt bistånd till dess att detta mål är uppnått. Det stöd och den service som ges till människor med behov av ekonomiskt bistånd ska vara av god kvalitet och de insatser som ges ska utformas med hänsyn till varje individs särskilda förutsättningar. Med detta som utgångspunkt har Socialstyrelsen samlat in uppgifter för att belysa kommunernas stöd till personer med försörjningsproblem och förutsättningarna för god kvalitet i verksamheten. Öppna jämförelser 2014 omfattar 36 kvalitetsindikatorer. För 31 indikatorer redovisas om kriterierna för indikatorn uppfylls eller inte och övriga fem indikatorer redovisas i form av andels- eller antalsmått. Indikatorerna utgår från målet med verksamheten, olika kvalitetsaspekter och barnperspektivet i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9 [2][3]. 8 ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1

9 Öppna jämförelser för att stimulera utveckling Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. I öppna jämförelser kan verksamheter på enhets-, kommunoch landstingsnivå jämföra sig med andra verksamheter utifrån ett antal indikatorer och bakgrundsuppgifter. Jämförelser kan även göras med länsoch riksgenomsnitt. För ett antal indikatorer är det även möjligt att jämföra verksamhetens resultat över tid. De uppgifter som presenteras i öppna jämförelser ger inte en heltäckande bild av förutsättningarna för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras såväl regionalt som lokalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet eller en bra omsorg i det enskilda fallet. Den information som öppna jämförelser ger behöver kompletteras med andra underlag för en mer heltäckande bild. Indikatorer för att följa upp verksamheter En indikator är ett mått som ska påvisa (indikera) ett underliggande förhållande eller en utveckling [4]. Indikatorerna används för att mäta och följa upp kvaliteten i verksamheternas strukturer och processer såväl som verksamheternas resultat. Struktur- och processindikatorer speglar förutsättningarna för god kvalitet. En processindikator mäter också genomförda aktiviteter och kan därmed mäta både förutsättningar för kvalitet och processresultat för verksamheten. Resultatindikatorer speglar vilket resultat som uppnåtts för enskilda individer. En indikator ska ha stöd i lagstiftning, forskning eller, när sådan saknas, beprövad erfarenhet. En indikator ska också ange en riktning för ett önskvärt resultat. Utfallet av en indikator ska dessutom kunna påverkas av huvudmannen eller utföraren. Det ska med andra ord vara möjligt för dem att förändra sina resultat över tid. Hur indikatorerna tagits fram De indikatorer som ligger till grund för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd har tagits fram i en flerårig process. Socialstyrelsen har i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tagit fram och vidareutvecklat indikatorer med bidrag från forskare och profession. Utvecklingen har skett i dialog med representanter från omkring en tredjedel av landets kommuner och stadsdelar. Förutom aktuell forskning eller beprövad erfarenhet och lagstiftning har utgångspunkten varit att belysa kvalitet i socialtjänsten utifrån den enskildes perspektiv. Utgångspunkten har då varit att täcka in de kvalitetsområden som gemensamt har definierats av Socialstyrelsen och SKL med utgångspunkt i socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) [5]. De aspekter som kan identifieras i SoL är helhetssyn och samordning, kunskapsbaserad verksamhet, självbestämmande och integritet, tillgänglighet samt trygghet och säkerhet. Områdena är inte ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1 9

10 ömsesidigt uteslutande, vilket innebär att en indikator kan härledas till två eller fler kvalitetsområden samtidigt. God hälsa, vård och omsorg Socialstyrelsen lanserade begreppet god vård 2007 [6] och begreppet god kvalitet i socialtjänsten 2008 [2]. Socialstyrelsen har under 2013 utvecklat och samlat dessa begrepp i en gemensam kunskapsstyrningsmodell för god hälsa, vård och omsorg som utgår från lagstiftningen i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)och socialtjänstlagen (2001:453). De nya samlingsbegreppen beskrivs nu som sex gemensamma dimensioner. De sex dimensionerna är: Kunskapsbaserad. Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Säker. Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksam-het ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Individanpassad. Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Effektiv. Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Jämlik. Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Tillgänglig. Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg. Utveckling av indikatorerna över tid Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser och öka tillgången till data av god kvalitet inom socialtjänstens olika verksamhetsområden inklusive hemsjukvården. Uppdraget avslutas den 31 december Målet är att det vid projektets avslutning ska finnas en uppsättning aktuella, ändamålsenliga och tillförlitliga indikatorer som kan användas för öppna jämförelser av verksamhet med ekonomiskt bistånd under kommande år. Första gången Socialstyrelsen presenterade öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd var Då presenterade vi sex indikatorer som hämtats och bearbetats från Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd. För att möjliggöra meningsfulla jämförelser tog vi även fram tio bakgrundsmått som belyser de socioekonomiska förutsättningarna i kommunerna och stadsdelarna. Ytterligare en indikator utvecklades och presenterades Resultatet av 2014 års jämförelser som belyser omfattningen av ekonomiskt bistånd mot bakgrund av socioekonomiska förutsättningar presenteras i en separat rapport [1]. I öppna jämförelser 2011 presenterades även resultatet av Socialstyrelsens granskning av informationen om ekonomiskt bistånd på kommunernas webbplatser. Webbgranskningen utgjorde underlag till de tolv indikatorer 10 ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1

11 som rör tillgången till information för allmänheten. Inför öppna jämförelser 2013 gjordes en uppföljande webbgranskning av de åtta mest centrala indikatorerna. Kvalitetsindikatorer baserade på Socialstyrelsens enkätinsamling presenterades första gången Antalet var då 20 och 2013 utökades antalet till 36. I årets publicering har två indikatorer utgått och två nya har tillkommit. Under projekttiden har också ett antal av de befintliga indikatorerna utvecklats och förtydligats och vissa indikatorer är därför inte jämförbara mellan åren. Därutöver har Socialstyrelsen inom projektets ram utvecklat en socioekonomisk sorteringsnyckel och en sorteringsnyckel utifrån kommunstorlek för att underlätta tolkningen av resultaten. Tabell 1. Antal publicerade indikatorer och bakgrundsmått per år. Indikatortyper Kvalitetsindikatorer - enkätinsamling Kvalitetsindikatorer- webbgranskning 12 8 Omfattningsmått- registerdata Bakgrundsmått- registerdata Totalt Stöd för jämförelser och analyser I öppna jämförelser får kommuner och stadsdelar en överblick över resultaten för den egna verksamheten och kan samtidigt jämföra sig med andra. Socialstyrelsen publicerar jämförelserna för riket, länen samt landets kommuner och stadsdelar i Excel-tabeller på myndighetens webbplats Dessa Excel-filer kan laddas ner för egen bearbetning. För att öka jämförbarheten har Socialstyrelsen utvecklat möjligheten att sortera kommunerna i fem grupper efter storlek, dvs. invånarantal. I Excel-tabellen har indikatorer där det är möjligt att ange ett önskvärt värde markerats med grönt eller rött. Grönt indikerar önskvärt resultat och värden som indikerar ett utvecklingsområde i kommunen har markerats med rött. För att kunna använda öppna jämförelser som en del i verksamhetsutvecklingen kan huvudmän och verksamheter behöva analysera resultaten utifrån lokala och regionala förutsättningar. Som stöd för analysen hänvisar Socialstyrelsen till SKL:s handbok för öppna jämförelser inom socialtjänsten som är tillgänglig på webbplatsen Underlag för öppna jämförelser 2014 Resultaten av de öppna jämförelser som presenteras baseras på Socialstyrelsens enkät till samtliga kommuner och stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm i april Svarsfrekvensen på enkäten var 94 procent. I en indikator har även data från registret över ekonomiskt bistånd 2013 använts. ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1 11

12 Resultat I detta avsnitt redovisas först resultaten på en övergripande nivå för samtliga 36 indikatorer som belyser god kvalitet i verksamhet med ekonomiskt bistånd. Därefter redovisas jämförelser med tidigare år för de indikatorer som presenteras för tredje gången och är jämförbara mellan åren. Slutligen presenteras en jämförelse av de sammantagna resultaten mellan länen och mellan de fem kommungrupperna utifrån invånarantal. Kommungruppsindelningen finns i bilaga 1. Detaljerade beskrivningar av indikatorerna finns i bilaga 2. I redovisningen benämns och räknas både kommuner och stadsdelar m.fl. som kommuner. Gotlands län utgörs av en enda kommun och får alltid resultatet noll eller hundra procent när det gäller andelen kommuner som uppfyller kriterierna för indikatorerna. Därför omnämns inte Gotlands resultat i texten i de fall redovisningen innehåller länsjämförelser. Redovisning av samtliga indikatorer Intern samordning i enskilda ärenden Personer med behov av insatser från olika områden inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade av berörda aktörer. Indikatorn utgår från 3 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) och 4 kap. 5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). För att uppfylla kriterierna för indikatorerna ska kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd ha aktuella skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske. Tabell 2. Intern samordning i enskilda ärenden Andel kommuner som uppfyller kriterierna för indikatorerna (procent) Samordning med barn- och ungdomsvården Samordning med vuxenvården Samordning med arbetsmarknadsverksamhet Riket Varav: Har aktuell rutin för samordning Verksamheterna bedrivs integrerat Upprättat rutin det senaste året Verksamheten saknas 9 Källa: Enkät för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen 2014 Mer än hälften av kommunerna uppfyller kriterierna för intern samordning mellan verksamheterna med ekonomiskt bistånd och barn- och ungdomsvården. Variationen i länen ligger mellan 93 procent i Västerbottens län och 20 procent i Blekinge län. I sju procent av kommunerna har en rutin upprättats det senaste året, men aktuella rutiner för samordning med barn- och ungdomsvården saknas fortfarande i 129 kommuner. 12 ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1

13 När det gäller samordning mellan ekonomiskt bistånd och vuxenvården är dessa i högre grad integrerade och i 65 procent av kommunerna uppfylls kriterierna för indikatorn. Variationen i länen ligger mellan 93 procent i Västerbottens län och 33 procent i Hallands län. Andelen kommuner som uppfyller kriterierna för samordning med arbetsmarknadsverksamheten är 64 procent. Variationen i länen ligger mellan 89 procent i Södermanlands län och 38 procent i Jämtlands län. I nio procent av kommunerna saknas arbetsmarknadsverksamhet. Extern samverkan i enskilda ärenden Personer med behov av insatser från socialtjänsten kan också ha behov av insatser från andra aktörer. Indikatorn utgår från 3 kap. 5 socialtjänstlagen (2001:453) och 4 kap. 5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). För att uppfylla kriterierna för indikatorerna ska kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd ha aktuella skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske mellan aktörerna. Tabell 3. Extern samverkan i enskilda ärenden Andel kommuner som uppfyller kriterierna för indikatorerna (procent) Samverkan Arbetsförmedlingen 40 Samverkan Försäkringskassan 24 Samverkan primärvården 31 Samverkan öppenpsykiatrin 39 Riket Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län* Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län * Gotlands län utgörs av en enda kommun och får alltid resultatet noll eller hundra procent Källa: Enkät för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen 2014 När det gäller samverkan med Arbetsförmedlingen uppfyller 40 procent av kommunerna kriterierna för indikatorn. Det senaste året har nya överenskommelser om samverkan upprättats i 19 kommuner. Graden av samverkan ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1 13

14 skiljer sig mycket mellan länen. Variationen ligger mellan 67 procent i Södermanlands län och noll procent i Kalmar län. 24 procent av kommunerna uppfyller kriterierna för samverkan med Försäkringskassan. Det senaste året har nya överenskommelser om samverkan upprättats i 11 kommuner. Variationen mellan länen ligger mellan 56 procent i Södermanlands län och noll procent i Jämtlands och Kalmar län. 31 procent av kommunerna har överenskommelser om samverkan med primärvården och 39 procent med öppenpsykiatrin. Det senaste året har nya överenskommelser upprättats i 27 respektive 31 kommuner. För båda indikatorerna är variationen stor mellan länen och respektive landsting, från 80 procent i Gävleborgs län till noll procent i Hallands län. Systematisk användning av en utredningsmall med barnperspektiv Enligt socialtjänstlagen (2001:453) bygger biståndets utformning och genomförande på en individuell behovsbedömning och barnets bästa ska beaktas. En grundlig utredning är en förutsättning för att en individ eller familj ska kunna få stöd som är anpassat efter individuella förutsättningar och behov. Indikatorn utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:5). För att uppfylla kriterierna för indikatorn ska kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd systematiskt ha använt en gemensam strukturerad utredningsmall som innefattar barnens situation. Tabell 4. Utredningsmall med barnperspektiv Andel kommuner som uppfyller kriterierna för indikatorn (procent) Använder systematiskt en utredningsmall med barnperspektiv Riket 73 Kommungrupper, (invånare) eller mer 90 Källa: Enkät för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen 2014 I riket är det 73 procent av kommunerna som systematiskt använder en utredningsmall som har ett barnperspektiv. Variationen i länen ligger mellan 92 procent i Dalarnas län och 38 procent i Kronobergs län. 14 ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1

15 Personalens kompetens För utförande av socialnämndens uppgifter ska det enligt 3 kap. 3 andra stycket SoL finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Förutom formell utbildning krävs både erfarenhet och särskild kunskap inom en rad områden för att kunna utföra arbetet på bästa sätt. Indikatorerna belyser aspekter av kunskap och kompetens i verksamheten i form av andelen socialsekreterare som har socionomexamen respektive minst två års erfarenhet i yrket. Tabell 5. Personalens kompetens Andel socialsekreterare som uppfyller kriterierna för indikatorerna (procent) Socialsekreterare med socionomexamen Socialsekreterare som arbetat minst två år i yrket Riket Kommungrupper, (invånare) eller mer Källa: Enkät för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen 2014 Resultatet visar att 84 procent av de socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i landet har socionomexamen. Det är en minskning med en procentenhet jämfört med förra året. Det totala antalet socialsekreterare som redovisats i enkäten är personer. Det är stora variationer mellan länen och mellan kommuner av olika storlek. Högst andel med socionomexamen finns i Skåne län med 96 procent och lägst i Södermanlands län med 47 procent. Av socialsekreterarna som arbetar med ekonomiskt bistånd i landet har 67 procent arbetat mer än två år i yrket. Det är en minskning med två procentenheter jämfört med förra året. Högst andel finns i Blekinge län med 79 procent och lägst andel i Stockholms län med 52 procent. I 24 kommuner, 8 procent, har samtliga socialsekreterare både socionomexamen och mer än två år i yrket. Majoriteten av dessa finns i kommuner med mindre än invånare. Kompetensutveckling Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska ledningen för socialtjänsten säkerställa och fortlöpande kontrollera att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna. Med rätt kompetens ökar förutsättningarna för att personalen ska bidra till insatser av god kvalitet. För att uppfylla kriterierna för indikatorerna som belyser kompetensutveckling ska kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd ha en strukturerad inskolningsperiod för alla nyanställda ha en aktuell samlad plan för kompetensutveckling ha en individuell kompetensutvecklingsplan för alla handläggare som varit anställda minst ett år. ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1 15

16 Tabell 6. Kompetensutveckling Andel kommuner som uppfyller kriterierna för indikatorerna (procent) Strukturerad inskolningsperiod Samlad plan för personalens kompetensutveckling Individuell kompetensutvecklingsplan Riket Kommungrupper, (invånare) eller mer Källa: Enkät för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen 2014 Resultaten visar att 93 procent av landets kommuner har en strukturerad inskolningsperiod vid nyanställning, vilket är en ökning med fem procentenheter jämfört med föregående år. I 41 procent av kommunerna finns en samlad plan för kompetensutveckling, vilket är en ökning med en procentenhet. I 58 procent finns individuella kompetensutvecklingsplaner för alla handläggare som varit anställda minst ett år, vilket är en ökning med sju procentenheter. 97 kommuner, 32 procent, uppfyller alla tre aspekterna av kompetensutveckling, vilket är en ökning med två procentenheter. Fördelningen mellan kommungrupperna är här relativt jämn. Mellan länen varierar värdena. I Dalarnas län har 62 procent av kommunerna en samlad plan och i Uppsala och Jämtlands län är det 13 procent som har det. I Västmanlands län har 90 procent av kommunerna individuella kompetensutvecklingsplaner och i Västerbotten 21 procent. Tillgång till stöd i arbetet Ytterligare en aspekt av kompetensutveckling är förutsättningen för kunskapsöverföring genom nära arbetsledning. Indikatorn belyser handläggarnas tillgång till stödjande arbetsledning i genomsnittligt antal timmar per vecka. Tabell 7. Tillgång till stöd i arbetet Tid som varje handläggare (omräknat till heltid) har tillgång till direkt handläggarstöd (genomsnittligt antal timmar per vecka) Antal timmar per handläggare Antal timmar och minuter per handläggare Riket 2,1 2 tim. 6 min. Spridning: Skåne och Södermanlands län 2,6 2 tim. 36 min. Östergötlands län 0,8 48 min. Källa: Enkät för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen 2014 På riksnivå visar indikatorn att handläggare som arbetar heltid i genomsnitt har tillgång till 2 timmar och 6 minuter direkt handläggarstöd per vecka. Jämfört med förra året har tiden ökat med 6 minuter och jämfört med året dessförinnan har tiden ökat med 12 minuter per handläggare och vecka. Vid jämförelser mellan kommungrupper avsätts mest tid för stöd till handläggarna i storstäderna, kommungrupp 5, med 2 timmar och 30 minuter. 16 ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1

17 Standardiserade bedömningsmetoder Standardiserade bedömningsmetoder används som ett stöd när enskilda personers situation, funktion eller behov ska bedömas inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Standardiserade bedömningsmetoder ger stöd för att systematiskt ställa frågor som kan vara avgörande för att få fram relevant information för en likvärdig bedömning och för att enskilda ska erbjudas rätt insatser. En standardiserad bedömningsmetod innebär att göra en bedömning med hjälp av ett vetenskapligt prövat bedömningsinstrument (t.ex. en checklista eller ett index) och en manual som beskriver hur instrumentet ska användas [7]. För att uppfylla kriterierna för indikatorn ska kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd ha använt en eller flera standardiserade bedömningsmetoder under första kvartalet Tabell 8. Standardiserade bedömningsmetoder Andel kommuner som uppfyller kriterierna för indikatorn (procent) Användning av standardiserade bedömningsmetoder Riket 42 Kommungrupper, (invånare) eller mer 23 Källa: Enkät för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen 2014 I riket har 42 procent av kommunerna använt standardiserade bedömningsmetoder i år. Förra året var andelen i riket 24 procent. Vid jämförelser mellan kommungrupper har storstäderna, kommungrupp 5, den lägsta andelen kommuner inkl. stadsdelar som använt standardiserade bedömningsmetoder. Variationen i länen ligger mellan 67 procent i Värmlands län och noll procent i Blekinge län. Systematisk uppföljning En kunskapsbaserad socialtjänst utvärderar och följer upp hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. En central förutsättning för uppföljning av insatser i praktisk verksamhet är att det finns ett system för en systematisk och regelbunden uppföljning av insatserna som ges till enskilda individer utifrån deras behov [8]. Indikatorerna utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). För att uppfylla kriterierna för indikatorerna ska kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd följt upp resultatet av insatser till den enskilde utifrån uppsatta mål sammanställt och analyserat resultatet av genomförda uppföljningar på individnivå i syfte att utveckla verksamheten på gruppnivå ha ett IT-system som är anpassat för att kunna registrera relevanta uppgifter som kan användas för verksamhetsuppföljning. ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1 17

18 Tabell 9. Systematisk uppföljning Andel kommuner som uppfyller kriterierna för indikatorerna (procent) Följer upp resultatet på individnivå Sammanställer resultatet på gruppnivå IT-system som stödjer verksamhetsuppföljning Riket Kommungrupper, (invånare) eller mer Källa: Enkät för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen 2014 Resultaten visar att 73 procent av kommunerna följt upp resultatet av insatserna till enskilda utifrån uppsatta mål. Variationen i länen ligger mellan 100 och 50 procent. Det är dock endast 28 procent av kommunerna som sammanställt och analyserat resultatet av uppföljningarna på individnivå i syfte att utveckla verksamheten på gruppnivå. Här ligger variationen i länen mellan 50 och noll procent. I 82 procent av kommunerna finns ett IT-system som stödjer verksamhetsuppföljning. Även här ligger variationen i länen mellan 100 och 50 procent. 78 kommuner, 26 procent, uppfyller alla tre aspekterna av systematisk uppföljning. Enskildas uppfattning om verksamheten En kunskapsbaserad socialtjänst utgår bland annat från enskilda biståndsmottagares kunskap och erfarenhet. En viktig del i detta är att enskildas uppfattning om verksamheten tas tillvara och används för verksamhetsutveckling som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. För att uppfylla kriterierna för indikatorn ska kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd genomfört minst en undersökning av enskildas uppfattning om verksamheten under den senaste tvåårsperioden och använt resultatet för att utveckla verksamheten. Tabell 10. Enskildas uppfattning om verksamheten Andel kommuner som uppfyller kriterierna för indikatorn (procent) Genomfört brukarundersökning Riket 44 Kommungrupper, (invånare) eller mer 65 Källa: Enkät för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen 2014 Andelen kommuner som under de senaste två åren har genomfört en brukarundersökning inom verksamheten med ekonomiskt bistånd och använt resultatet för verksamhetsutveckling är 44 procent. Variationen i länen ligger mel- 18 ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1

19 lan 75 procent i Kronobergs och Jämtlands län och noll procent i Västernorrlands län. Genomförandeplaner Socialtjänstens insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. En planering för hur den enskilde ska uppnå självförsörjning bör efter en grundlig utredning dokumenteras i en genomförandeplan (SOSFS 2006:5 6 kap. 1 AR). Genomförandeplanen är därefter utgångspunkt för uppföljning och utvärdering av om insatserna gett avsett resultat och om målet för den enskilde uppfyllts. För att uppfylla kriterierna för indikatorerna ska kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd alltid upprätta en genomförandeplan tillsammans med den enskilde inom tre månader från den första kontakten alla genomförandeplaner som upprättats undertecknas av den enskilde alla genomförandeplaner följas upp tillsammans med den enskilde minst var tredje månad. Tabell 11. Genomförandeplaner Andel kommuner som uppfyller kriterierna för indikatorerna (procent) Genomförandeplan upprättas inom tre månader Genomförandeplan undertecknas av den enskilde Genomförandeplan följs upp minst var tredje månad Riket Kommungrupper, (invånare) eller mer Källa: Enkät för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen 2014 Resultaten visar att 56 procent av kommunerna regelmässigt upprättar en genomförandeplan tillsammans med den enskilde inom tre månader. I 42 procent av kommunerna undertecknas genomförandeplanerna alltid av den enskilde och i 37 procent av kommunerna följs genomförandeplanen regelmässigt upp tillsammans med den enskilde minst var tredje månad. 50 kommuner, 17 procent, uppfyller alla tre aspekterna som rör genomförandeplaner. Variationen i länen för att en genomförandeplan upprättas inom tre månader ligger mellan 83 procent i Stockholms län och noll procent i Jämtlands län, variationen för att genomförandeplaner undertecknas ligger mellan 60 procent i Västmanlands län och 10 procent i Gävleborgs län. Variationen för att genomförandeplanen följs upp ligger mellan 60 procent i Västmanlands län och noll procent i Gävleborgs och Västernorrlands län. ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1 19

20 Väntetid för nybesök Indikatorn avser att belysa den aspekt av tillgänglighet som innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Tillgänglighet i meningen väntetid är en viktig kvalitetsaspekt ur den enskildes perspektiv. Avgörande för vad som kan anses vara en rimlig väntetid för nybesök är hur angeläget den biståndssökandes behov är. Enligt ett uttalande av Justitieombudsmannen (JO) bör väntetiden för ett första personligt besök (nybesök) inte överstiga 14 dagar i de fall behovet inte bedöms vara omedelbart. För att uppfylla kriterierna för indikatorn ska den genomsnittliga väntetiden för ett första personligt besök (nybesök) för att ansöka om ekonomiskt bistånd inte överstiga 14 dagar (7 dagar = 1 vecka). Tabell 12. Väntetid för nybesök Andel kommuner som uppfyller kriterierna för indikatorn (procent) Väntetid för nybesök under 15 dagar Riket 91 Kommungrupper, (invånare) eller mer 84 Källa: Enkät för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen 2014 I 91 procent av kommunerna låg den genomsnittliga väntetiden under första kvartalet 2014 under 15 dagar. Jämfört med förra året är det en förbättring med tre procentenheter. De små kommunerna uppfyller i högre grad indikatorn. I hälften av länen uppfyller alla kommuner indikatorn och i övriga län är spridningen relativt liten, med undantag för Södermanlands län där 67 procent av kommunerna har en väntetid under 15 dagar. Tillgång till insatser Biståndet till den enskilde ska enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) tillförsäkra personer med försörjningsproblem en skälig levnadsnivå och utformas så att det stärker dennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Personer med försörjningsproblem har många gånger behov av stöd och insatser utöver utbetalningar av pengar för att uppnå målet. [9][10]Arbetslösa personer som står längre från arbetsmarknaden kan behöva aktiva insatser som ett komplement till arbetsförmedlingens åtgärder och det är angeläget att unga vuxna snabbt får hjälp att etablera sig på arbetsmarknaden [11][12]. Den som under en längre tid lever under knappa ekonomiska omständigheter kan behöva hjälp med att gå igenom och planera ekonomin och upprätta en hushållsbudget. För att kommunen ska uppfylla kriterierna för indikatorerna kan samtliga unga vuxna (18 24 år) som ansöker om försörjningsstöd på grund av arbetslöshet få påbörja någon form av kommunalt finansierad arbetsmarknadsinsats inom en månad från nybesöket 20 ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1

21 kan alla personer äldre än 24 år som ansöker om försörjningsstöd på grund av arbetslöshet erbjudas någon form av kommunalt finansierad arbetsmarknadsinsats kan biståndshushåll erbjudas enklare hushållsekonomisk rådgivning när de har svårt att få vardagsekonomin att gå ihop. Tabell 13. Tillgång till insatser Andel kommuner som uppfyller kriterierna för indikatorerna (procent) Arbetsmarknadsinsatser till unga vuxna inom en månad Arbetsmarknadsinsatser till personer över 24 år Hushållsekonomisk rådgivning Riket Kommungrupper, (invånare) eller mer Källa: Enkät för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen procent av landets kommuner kan ge unga vuxna arbetsmarknadsinsatser inom en månad. Det är stora skillnader mellan länen. I Hallands län uppfyller alla kommuner indikatorn, men ingen kommun gör det i Uppsala län. 64 procent av kommunerna kan erbjuda arbetsmarknadsinsatser till alla arbetslösa personer som är äldre än 24 år. Variationen i länen ligger mellan 90 procent i Västmanlands län och noll procent i Uppsala. 70 procent av kommunerna kan erbjuda biståndshushåll hushållsekonomisk rådgivning vid behov. Variationen i länen ligger mellan 93 procent i Värmlands län och 22 procent i Södermanlands län. Större kommuner uppfyller i högre grad än mindre indikatorerna för tillgång till arbetsmarknadsinsatser. Det omvända förhållandet gäller tillgången till hushållsekonomisk rådgivning. Tillgång till personal bemanning Utöver ekonomisk hjälp ska socialtjänsten ge stöd och insatser för att biståndsmottagare ska kunna klara sin varaktiga försörjning på egen hand. Forskning visar att det förändringsarbete som krävs för detta behöver vara individuellt anpassat [13]. För att möta socialtjänstens uppgift att ge stöd för självförsörjning behöver antalet handläggare stå i rimlig proportion till behovet av ekonomiskt bistånd i kommunen. Indikatorn som är ny för i år avser att belysa tillgången till personal i verksamheten, dvs. bemanningen, i form av antalet biståndshushåll som varje handläggare (omräknat till heltid) i genomsnitt hanterar per månad. Ärenden som handlagts och endast fått avslag på ansökan har inte räknats med eftersom de inte ingår i statistiken över ekonomiskt bistånd. ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1 21

22 Tabell 14. Bemanning Genomsnittligt antal biståndshushåll per månad per handläggare (handläggare omräknat till heltid) Biståndshushåll per handläggare Riket 35 Kommungrupper, (invånare) eller mer 39 Källor: Enkät för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen 2014 Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd 2013 I genomsnitt hanterar handläggare av ekonomiskt bistånd i landet 35 biståndshushåll med utbetalning per månad. Det totala antalet handläggare omräknat till heltid som redovisats i enkäten är stycken. Variationen i länen ligger mellan 23 biståndshushåll per handläggare i Jämtlands län och 43 i Östergötlands län. Små kommuner har i genomsnitt en högre bemanning än stora kommuner. Trygg och säker ärendehantering Kommunernas socialtjänst har ett tydligt ansvar för att skydda barn som far illa eller riskerar att fara illa, vilket innebär att socialtjänsten ska utreda, bedöma och tillgodose barnets behov av skydd och insatser på kort och lång sikt. Socialtjänsten ska även särskilt beakta att våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan behöva stöd och hjälp (5 kap. 11 SoL). För att uppfylla kriterierna för indikatorerna ska kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd ha aktuella skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur hanteringen av ärenden som rör utsatta grupper med behov av skydd och stöd ska gå till. Tabell 15. Trygg och säker ärendehantering Andel kommuner som uppfyller kriterierna för indikatorerna (procent) Aktuell rutin när barn misstänks fara illa Aktuell rutin vid våld i nära relationer Aktuell rutin vid skyddade personuppgifter Aktuell rutin för att förebygga avhysningar av barnfamiljer Riket Kommungrupper, (invånare) eller mer Källa: Enkät för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen 2014 I 54 procent av landets kommuner finns en aktuell rutin för ärendehanteringen när barn misstänks fara illa. Variationen i länen ligger mellan 79 procent i Västerbottens län och 14 procent i Västernorrlands län. I 25 kommuner, 8 procent, har rutinen upprättats det senaste året. 22 ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1

23 I 55 procent av landets kommuner finns en aktuell rutin vid våld i nära relationer. Variationen i länen ligger mellan 85 procent i Jönköpings län och 29 procent i Västernorrlands län. Vid en jämförelse mellan kommungrupper har de stora kommunerna bäst resultat med procent. I 35 kommuner, 12 procent, har rutinen upprättats det senaste året. I 26 procent av landets kommuner finns en aktuell rutin för hanteringen av skyddade personuppgifter. Variationen i länen ligger mellan 40 procent i Stockholms, Kalmar och Västmanlands län och 10 procent i Gävleborgs län. I 18 av landets kommuner, 6 procent, har rutinen upprättats det senaste året. I 31 procent av landets kommuner finns en aktuell rutin för att förebygga avhysningar i barnfamiljer. Variationen i länen ligger mellan 60 procent i Kalmar län och noll procent i Uppsala län. I 13 kommuner, 4 procent, har rutinen upprättats det senaste året. Vid en jämförelse mellan kommungrupper är det stora skillnader. De stora kommunerna har genomgående bäst resultat när det gäller rutiner för en trygg och säker ärendehantering. Klagomålshantering Indikatorn avser att belysa om enskildas klagomål tas tillvara och används i förbättringsarbetet för en trygg och säker verksamhet. För att uppfylla indikatorn ska kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd under det senaste året ha använt sammanställningar av synpunkter och klagomål från enskilda för att analysera och utveckla verksamheten. Tabell 16. Klagomålshantering Andel kommuner som uppfyller kriterierna för indikatorn (procent) Klagomålshantering Riket 45 Kommungrupper, (invånare) eller mer 68 Källa: Enkät för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen 2014 Andelen kommuner som under det senaste året har använt klagomålshantering för att utveckla verksamheten med ekonomiskt bistånd är 45 procent. Variationen i länen ligger mellan 73 procent i Örebro län och noll procent i Västernorrlands län. Tolkanvändning En förutsättning för rättssäkerhet är att den enskilde får tydlig information om sina rättigheter och möjligheter i samband med ansökan och beslut om bistånd. Enligt 8 förvaltningslagen (1986:223) bör en myndighet som har att göra med någon som inte behärskar svenska vid behov anlita en tolk. För att uppfylla indikatorn har kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd under första kvartalet i år beställt tolk via en tolkförmedling till alla planerade möten rörande myndighetsutövning med enskilda som inte bedömts behärska svenska i tillräcklig grad. Indikatorn är ny för i år. ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1 23

24 Tabell 17. Tolkanvändning Andel kommuner som uppfyller kriterierna för indikatorn (procent) Tolkanvändning Riket 99 Källa: Enkät för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen procent av kommunerna i landet uppfyller indikatorn. Tre kommuner gör det inte. Följsamhet till lagstiftningen Inom ramen för verksamhet med ekonomiskt bistånd fattas ett mycket stort antal myndighetsbeslut och verksamheten ska bedrivas rättssäkert och jämlikt. Ny lagstiftning och rättsliga utslag i domstol måste fortlöpande beaktas vid bedömningen av rätten till bistånd. För att uppfylla indikatorerna ska verksamheten med ekonomiskt bistånd ha tillgång till juridisk kompetens som i den dagliga verksamheten kan bistå i frågor som rör regeltillämpningen kring ekonomiskt bistånd samt löpande ha genomgångar av nya rättsfall och JO-beslut etc. med samtliga handläggare. Tabell 18. Följsamhet till lagstiftningen Andel kommuner som uppfyller kriterierna för indikatorerna (procent) Juridiskt stöd Information om nya rättsfall Riket Kommungrupper, (invånare) eller mer Källa: Enkät för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen 2014 I 70 procent av landets kommuner finns i år tillgång till juridiskt stöd i det dagliga arbetet. Det är en stor ökning, men jämfört med förra året har enkätfrågan om juridisk kompetens förtydligats varför resultatet inte är direkt jämförbart med förra året. Stora skillnader mellan kommuner med olika invånarantal kvarstår dock. Variationen i länen ligger mellan 100 procent i Södermanlands län och 50 procent i Jämtlands län. Andelen kommuner som genomför löpande genomgångar av rättstillämpningen är 65 procent, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med förra året. Variationen i länen ligger mellan 100 procent i Hallands län och 25 procent i Uppsala län. 24 ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1

25 Ändrade överklagade beslut Ytterligare en aspekt av följsamhet till lagstiftningen är andelen överklagade beslut som ändras av förvaltningsrätten. Resultaten måste dock tolkas med försiktighet. I vissa fall är rättsläget oklart och rätten till bistånd behöver prövas av domstol för att socialtjänsten ska få vägledning kring tillämpningen. Bedömningarna i olika förvaltningsrätter kan skilja sig åt och domar som ändras av förvaltningsrätten kan i nästa led ändras av högre instans till socialtjänstens fördel. Till ändrade beslut räknas även ärenden som återförvisats till socialtjänsten för förnyad handläggning. Tabell 19. Ändrade överklagade beslut Andel överklagade ärenden rörande ekonomiskt bistånd som ändrats av förvaltningsrätten (procent) Riket Andel ändrade beslut 9,7 Antal kommuner av totala antalet som lämnat uppgifter om antalet inkomna domar under av 318 Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län 10,8 10,6 14,8 6,7 13,3 10,6 7,3 2,7 11,0 6,5 7,4 9,7 8,4 8,8 15,7 14,3 7,6 10,3 9,5 7,9 15,7 31 av 40 5 av 8 5 av av av 13 8 av 8 8 av 12 1 av 1 4 av 5 24 av 37 5 av 6 45 av av av 12 7 av av av 10 7 av 7 6 av 8 7 av 15 7 av 14 Källa: Enkät för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen 2014 Andelen överklagade ärenden rörande ekonomiskt bistånd som ändrats av förvaltningsrätten under 2013 var 9,7 procent. Det är en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med året innan. Mellan länen varierar andelen överklagade ärenden som ändrats mellan 6,5 procent i Skåne län och 15,7 procent i Norrbottens län och Västmanlands län. Av de 299 kommuner och stadsdelar som har svarat på enkäten har 63 stycken, 21 procent, uppgivit att de inte vet hur många domar de fått från förvaltningsrätten och utfallet i dessa. Det är en förbättring jämfört med året innan då 78 kommuner inte kunde svara på frågan. ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1 25

26 Jämförelser av indikatorerna mellan åren I detta avsnitt redovisas utvecklingen av de indikatorer som presenteras för tredje gången och som är jämförbara mellan åren Diagram 1. Intern samordning i enskilda ärenden Andel kommuner där ekonomiskt bistånd uppfyller kriterierna för indikatorerna Procent Samordning med barn- och ungdomsvården Samordning med vuxenvården Samordning med arbetsmarknadsverksamhet Källa: Enkäter för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen Diagram 1 visar att andelen kommuner som samordnar sina insatser för personer med försörjningsproblem med andra centrala verksamhetsområden har ökat under perioden. Det är en positiv utveckling, men fortfarande är intern samordning ett utvecklingsområde i många kommuner. Exempelvis saknas aktuella rutiner för samordning med barn- och ungdomsvården i 43 procent av landets kommuner. Diagram 2. Extern samverkan i enskilda ärenden Andel kommuner där ekonomiskt bistånd uppfyller kriterierna för indikatorerna Procent Samverkan med Arbetsförmedlingen Samverkan med Försäkringskassan Även när det gäller extern samverkan i enskilda ärenden har det skett en positiv utveckling. Diagram 2 visar att andelen kommuner där den formaliserade samverkan mellan verksamhet med ekonomiskt bistånd och externa aktörer har ökat. Den största ökningen av överenskommelser om samverkan har skett med öppenpsykiatrin där andelen tredubblats under perioden. För att få till stånd en formaliserad samverkan med externa aktörer krävs en ömsesidig vilja att samverka och när det gäller samverkan med landstingen märks Samverkan med primärvården Källa: Enkäter för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd, Socialstyrelsen Samverkan med öppenpsykiatrin 26 ÖPPNA JÄMFÖRELSER AV EKONOMISKT BISTÅND DEL 1