Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för missbruk- och beroendevården

Transkript

1 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för missbruk- och beroendevården

2 2

3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte och mål 4 Målgrupper 4 Avgränsningar 5 Nuläge 6 Tillgången på data 6 Indikatorer och mått 7 Samla in, redovisa och analysera data 8 Utveckling 9 Öka tillgången på data 9 Utveckla indikatorer och mått 9 Insamling av data, redovisning och analyser av öppna jämförelser 9 Aktiviteter 10 Öka tillgången på data 10 Utveckla indikatorer och mått 10 Samla in, redovisa och analysera 11 Samordning, samverkan och kommunikation 12 Samordning 12 Samverkan 12 Kommunikation 13 Bilagor 14 Projektorganisation 14 Referensgrupp: 14 Professionsgrupp: 14 Projektgrupp: 14 3

4 Bakgrund Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag (S2009/5079/ST) att, i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser inom socialtjänsten m.m. En handlingsplan för uppdragets genomförande ska redovisas senast den 31 maj I detta dokument redovisas planen för delområdet missbruk och beroende. Socialstyrelsen fick i uppdrag att samla in data om olika aspekter av kvalitet och tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården 2008 (S2008/9232/ST). Arbetet har bedrivits i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting och Statens institutionsstyrelse. En första publicering av öppna jämförelser gjordes i juni Syfte och mål Syftet med öppna jämförelser är att det ska vara ett relevant underlag för politiska beslut på olika nivåer och ett effektivt verktyg för verksamhetsutövarnas förbättringsarbete. Även för klienter, patienter, anhöriga och medborgare i övrigt ska jämförelserna på sikt ge relevant information om verksamheterna. Ytterst syftar öppna jämförelser till förbättrad kvalitet inom verksamheter som riktar sig till personer med missbruks- och beroendeproblem. Målet är att det vid utgången av 2014 ska finnas lätt tillgängliga, aktuella, ändamålsenliga och tillförlitliga öppna jämförelser av kvalitet, resultat och effektivitet inom missbruks- och beroendevården. Delmålen är: de rättsliga förutsättningarna för nationell insamling och registrering av personnummerbaserade uppgifter ska analyseras och klargöras och eventuella åtgärder initieras målgruppsanpassade nationella indikatorer på kvalitet och mått på resultat ska finnas stöd för analyser av data ska finnas, vara lättillgängligt och användas av berörda målgrupper det ska finnas en webbplats, med presentationer anpassade till berörda målgrupper, som är väl känd och använd av personer i målgrupperna. Målgrupper Verksamhetsnära beslutsfattare och personal var primär målgrupp för den första versionen av öppna jämförelser. Nu ska öppna jämförelser utvecklas och presenteras för samtliga målgrupper: verksamhetsnära beslutsfattare och personal ledande tjänstemän och politiker i kommuner och landsting, medborgare, brukare och närstående samt nationella beslutsfattare 4

5 För att effektivt kunna kommunicera med personer i dessa grupper genomför Socialstyrelsen och SKL en målgruppsanalys under våren Den ska bland annat visa vilken information som efterfrågas, i vilken form den bör presenteras och med vilken periodicitet. Avgränsningar Denna plan avser den av kommunerna finansierade missbruks- och beroendevården samt den beroendevård som bedrivs av landsting och kommun gemensamt års pilotprojekt tydliggjorde de olikheter som finns inom och mellan landstingens beroendeverksamheter, avseende uppdrag, innehåll och målgrupp. Det är inte möjligt att göra jämförelser mellan beroendeverksamheter och landsting utan tydlig identifiering av verksamheternas uppdrag och målgrupp. Avgränsningen har delvis med denna problematik att göra, men framför allt motiveras den av att det aktuella uppdraget handlar om att intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser inom socialtjänsten. Vilka övriga verksamheter inom landstingens missbruks- och beroendevård som är viktiga att få med i öppna jämförelser ska analyseras under projekttiden. 5

6 Nuläge Den första publiceringen av öppna jämförelser inom missbruks- och beroendeområdet är ett resultat av ett snabbspår som i hög grad baseras på data som insamlats för annat ändamål, s.k. sekundärdata. Resultaten från detta projekt var ett första steg i utvecklingen av öppna jämförelser inom området och erfarenheterna från studien utgör en viktig kunskapsbas för det fortsatta arbetet. Det aktuella läget i det utvecklingsarbete som bedrivits i tidigare uppdrag och som nu övergår i det nya uppdraget beskrivs kortfattat här. Tillgången på data Individbaserade data är en grundläggande förutsättning för att få en överblick över kommunernas insatser och för att kunna beskriva och följa upp behov, vårdprocesser, verksamheter, kostnader och resultat. Sveriges Officiella Statistik över kommunernas vård, stöd och behandling för vuxna med missbruksproblem innehåller de insatser som är individuellt behovsprövade och som beslutats enligt socialtjänstlagen (2001:451), SoL, eller lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. De insamlade uppgifterna som avser den 1 november varje år/ hela år är inte personnummerbaserade. Kommunernas redovisning av individuella behovsprövade öppna insatser samlas in endast som mängdstatistik. De enda uppgifter som är personnummerbaserade i den officiella statistiken för kommunernas missbruksoch beroendevård är uppgifter om LVM-vården fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att lämna ett förslag till en samlad statistik för missbruks- och beroendevårdens alla delar, samt ge ett underlag för upprättande av ett personregister. Förslaget skulle även omfatta insatser för anhöriga. Socialstyrelsen lämnade sitt förslag till regeringen Regeringen tillsatte 2007 en särskild utredare för att se över hur behandlingen av personuppgifter inom socialtjänsten regleras samt att lämna förslag till författningsändringar för att åstadkomma en välfungerande och sammanhållen reglering av området. Inom Regeringskansliet pågår för närvarande arbetet med att sammanställa remissvaren på Socialtjänstdatautredningens betänkande. 1 Två elektroniska enkäter för öppna jämförelser har utarbetats för En till kommuner/ kommundelar och en till beroendemottagningar som drivs av landsting och kommuner gemensamt. Utskick och administration av enkäterna genomförs av SCB. Utskick skedde i april månad och resultatet levereras till Socialstyrelsen i juni. 1 Socialtjänsten Integritet - Effektivitet (SOU 2009:32) 6

7 Frågorna i enkätundersökningen 2010 har utarbetats specifikt för öppna jämförelser, vilket inte var fallet i studien Kvalitetsområdena har anpassats till Socialstyrelsens tidigare arbete med indikatorer. 2 Möjligheten till jämförelser mellan åren 2009 och 2010 är således marginell när det gäller enkätdata. Utöver enkätdata har Socialstyrelsen inom ramen för öppna jämförelser tagit fram fem hälsoindikatorer. Dessa baseras på bearbetningar av data hämtade från Socialstyrelsens hälsodataregister och redovisas på landstingsnivå. Uppgifterna har hämtats från tre register; läkemedelsregistret, patientregistret och dödsorsaksregistret. Vidare genomfördes 2009 en granskning av informationen om missbruksoch beroendevård på samtliga kommuners webbplatser. Avsikten med granskningen är att bedöma hur tillgänglig och fyllig informationen om missbruks- och beroendevården är och stimulera till förbättringsarbete. Resultat från granskningen av informationen utgör underlaget för ett sjunde kvalitetsområde Information. Denna form av webbgranskning kommer att upprepas tills huvudmännens information bedöms ha godtagbar kvalitet och syftet med granskningen därmed uppnåtts. Arbetet med ett nationellt medicinskt kvalitetsregister för den specialiserade missbruks- och beroendevården, Svenskt Beroenderegister påbörjades Huvudman för registret är Stockholms läns landsting, Kompetenscentrum KCP. Inom något år kommer registret förhoppningsvis att kunna utgöra en viktig datakälla för öppna jämförelser. Indikatorer och mått Jämförelserna inom missbruks- och beroendeområdet bygger, med undantag för hälsodata, på index. Frågorna i enkäterna för 2010 belyser följande sex kvalitetsområden: delaktighet samverkan kunskapsbas tillgänglighet klientsäkerhet uppföljning Inom varje kvalitetsområde ställs ett antal frågor. Kommunens svar på frågorna summeras till ett index, ett index för varje kvalitetsområde. Detta summerade index används sedan för att skapa en värdeskala, t.ex. från 1 till 2 Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten. Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting

8 5. Även för 2010 väljer vi en fast värdeskala för att få en fast punkt över tid som respektive kommun och landsting kan jämföra sig med. Inom fyra av de sex områdena är det förutsättningarna för kommunerna att erbjuda insatser av god kvalitet, t.ex. när det gäller delaktighet eller samverkan, som fångas upp och kan jämföras mellan kommuner. Det vill säga förutsättningarna för god kvalitet i verksamheten inte kvaliteten i verksamheten. Övriga två områden, tillgänglighet och kunskapsbas, speglar förekomst och omfattning/nivå. De fem indikatorer som har tagits fram från hälsodataregistren är: 1. läkemedelsuttag alkohol 2. läkemedelsuttag narkotika 3. återinskrivning för vård, alkoholdiagnos 4. återinskrivning för vård, narkotikadiagnos 5. dödlighet bland personer med missbruks- och beroendediagnos. Kvalitetsindikatorernas värden har tagits fram genom division av en täljare och en nämnare. För indikator 1 har exempelvis antalet personer som tagit ut läkemedel mot alkoholberoende dividerats med antalet personer i Patientregistret med diagnosen psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av alkohol. Samla in, redovisa och analysera data Den enkla databas som utvecklades för jämförelserna 2009 bedöms inte längre hålla måttet. En ny webbapplikation för redovisning av jämförelser inom missbruks- och beroendevården är därför under utarbetande. Applikationen ska färdigställas under våren och användas för publiceringen under hösten Den nya applikationen kommer att vara ett provisorium i avvaktan uppbyggnaden av den gemensamma applikationen

9 Utveckling Öka tillgången på data När uppdraget slutförts 2014 ska det finnas: tillförlitlig data som speglar kvalitet, resultat och effektivitet. Strukturen ska vara anpassad till nationellt fackspråk samt till nationell och tillämpad informationsstruktur ett nationellt register för uppgifter om kvalitet i kommunernas missbruksoch beroendevård och uppgifter till detta fortlöpande samlas in. Utveckla indikatorer och mått Kvalitetsindikatorer anpassade till målgruppernas behov och efterfrågan ska finnas i bruk. Dessa ska avse kommun- och läns-/landstingsnivå och, så långt det är möjligt, enhetsnivå. Kostnadsmått och mått på effektivitet ska ha utvecklats och testats. Insamling av data, redovisning och analyser av öppna jämförelser Insamling av data för öppna jämförelser ska i högre grad än idag ske från lokala IT-system till nationella register. Öppna jämförelser ska årligen redovisas på en webbplats som utformats efter varje målgrupps behov av information. Webbplatsen ska stödja enklare analyser. Även vägledning och stöd för fördjupande analyser ska publiceras. 9

10 Aktiviteter Nedan beskrivs aktiviteter som ska genomföras, med tyngdpunkt på första delen av planperioden. Ytterligare aktiviteter kan tillkomma efter hand. Öka tillgången på data 1. Genomgång och eventuell revidering av Socialstyrelsens utredning från 2006 av personnummerbaserad statistik för missbruks- och beroendevården, med utgångspunkt från öppna jämförelser. Tid: Analys av de rättsliga mm förutsättningarna för nationell insamling och registrering av personnummerbaserade uppgifter. Följande möjligheter att få tillgång till nödvändiga data ska undersökas a. omläggning av den officiella statistiken från mängdstatistik till personnummerbaserad statistik b. insamling av viss personnummerbaserad statistik specifikt för öppna jämförelser. 3. Analys av LVM-statistiken, som är personnummerbaserad, i syfte att skapa indikatorer med bäring på resultat och kvalitet. Med hänvisning till små tal i mindre kommuner föreslås i detta fall redovisning på länsnivå. Tid: En systematisk genomgång av befintliga datakällor av relevans för öppna jämförelser ska genomföras. Tid: Analysera möjligheten att hämta data från instrument som rekommenderas i nationella riktlinjer (ASI, DOK). Tid: Följa utvecklingen av Socialstyrelsens pågående arbete med sammanslagningen av HVB-registret och registret för offentlig och enskild verksamhet enligt SoL och LSS. Tid: 2011 Utveckla indikatorer och mått 1. Webbenkäter De årliga webbenkäterna ska utvecklas och användas som ett av underlagen för jämförelserna tills det är möjligt att i större utsträckning hämta uppgifter direkt från olika registerkällor. Tid:

11 2. Webbgranskning En granskning av kommunernas webbinformation motsvarande den som gjordes 2009 ska genomföras Motsvarande granskning ska även göras av landstingens webbinformation, vilket inte gjorts tidigare. Tid: Hälsoindikatorer De fem hälsoindikatorer som utvecklades och redovisades i jämförelserna 2009 kommer fortlöpande att uppdateras. Möjligheten att genom bearbetning av hälsodata utveckla flera indikatorer ska undersökas. För närvarande prövas förutsättningarna för en sjätte hälsoindikator, förekomst av hepatit bland personer med diagnostiserat opiatmissbruk. Tid: Utveckling av kvalitetsindikatorer Jämförelserna inom missbruks- och beroendeområdet bygger, med undantag för hälsodata, på index. Väl övervägda kvalitetsindikatorer ska tas fram som svarar mot målgruppernas behov. Arbetet bedrivs i samarbete med SKL och processas tillsammans med verksamhetsföreträdare, forskare och brukarorganisationer. Brukarinflytande i olika former kommer att beaktas t.ex. brukarrevisioner. Tid: En inventering av internationella kvalitetsindikatorer inom missbruks- och beroendeområdet har initierats. I första hand gäller sökningen EU, England, Canada, USA och Nya Zeeland. Tid: Genomgång och analys av resultatet från den nu pågående förstärkta tillsynen ( ) inom missbruks- och beroendeområdet som underlag för utveckling av nya indikatorer. Tid: 2011 Samla in, redovisa och analysera 1. En målgruppsanalys för de fyra ovan nämnda målgrupperna genomförs under våren Denna ska visa vilken information respektive målgrupp vill ha, hur den bör presenteras och med vilken periodicitet. Tid: Insamling av data. Intill dess att alla uppgiftslämnare kan lämna uppgifter direkt från lokala IT-system till nationella register krävs insamling via webbenkäter. Kommun- och landstingsundersökningens webbenkäter ska fortlöpande förbättras och revideras. Tid:

12 Samordning, samverkan och kommunikation Samordning Planen består av många aktiviteter som tillsammans ger bättre öppna jämförelser. Arbetet med denna plan ska samordnas med: uppdraget att utarbeta föreskrifter och allmänna råd angående socialtjänstlagens kvalitetsbestämmelser (S2009/5080/ST) SKL:s arbete med kostnad per brukare (KPB) inom individ- och familjeområdet. revideringen av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården utvecklingen av nationellt fackspråk nationella IT-strategin för vård och omsorg nationell informationsstruktur Vidare ska arbetet enligt denna plan samordnas med det fortsatta arbetet med öppna jämförelser inom övrig hälso- och sjukvård samt inom socialtjänstens olika delar. Genom samordning av de olika delprojektens arbete med öppna jämförelser kommer eventuella överlappningar av frågeställningar och kvalitetsområden att diskuteras. Till exempel kan vissa frågor om tidig upptäckt och insatser för att motverka missbruk- och beroende behöva belysas även inom andra socialtjänstområden, än inom missbruks- och beroendeområdet. Det kan till exempel handla om insatser till barn i familjer med missbruk. Genom samordningen ska också de indikatorer identifieras som ska vara gemensamma för hela eller delar av socialtjänstområdet. Samverkan Denna plan genomförs i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting. Statens Institutionsstyrelse, SiS, är representerad i projektets referensgrupp. Arbetet ska genomföras efter samråd med Vårdföretagarna, Famna, företrädare för professionerna, brukarorganisationer och berörda intresseorganisationer i övrigt. Experter och sakkunniga ska vid behov anlitas. Forum för samverkan med nämnda aktörer ska i vissa fall vara gemensamma för öppna jämförelser i dess helhet. 12

13 Kommunikation Samtliga berörda intressenter ska fortlöpande hållas informerade och kunna delge sina synpunkter på uppdragets utveckling. En kommunikationsplan ska utarbetas för delprojektet missbruk och beroende. 13

14 Bilagor Bilaga 1 Projektorganisation Referensgrupp: Emma Stradalovs, SiS Lennart Rådenmark, länssamordnare Västra Götaland Gunborg Brännström, SKL, Kunskap till praktik Peter Wennberg, Beroendecentrum Stockholm Folkhälsoinstitutet, FHI Annelie Jäderland, K/KÖ Gunnel Hedman Wallin, T/RÖ3 Anna Gerdin, T/RSV1 Professionsgrupp: 5-6 verksamhetsföreträdare via SKL:s chefsnätverk för individ- och familjeområdet Jan Blomqvist, SoRad Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet, Lars Oscarsson, Örebro universitet Elisabet Beijer, FoU i Väst Projektgrupp: Annica Blomsten, SKL Anders Järleborg, S/VO Tomas Malm, S/UPF Ulf Malmström, K/KT Annika Remaeus, K/VÄG Lennart Ringström, S/VO Daniel Svensson, S/EPI Ann-Britt Thulin, S/VA 14