Ledamöter och ersättare

Transkript

1 LULEÅ KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Socialförvaltningen Ledamöter och ersättare SOCIALNÄMNDEN Tid fredag 20 november 2015 kl. 08:30-17:00 Plats Jobbcenter södra, Edeforsgatan 63, Luleå Upprop Val av justerare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Punkt Rubrik Ärendenr Sida 1 Presentation av anhörigenkät 2015/ Tema öppna jämförelser gällande stöd till personer med funktionsnedsättning- LSS 2015/ Information om Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) 2015/ Plan för personer med funktionsnedsättning / Information ordförande 2015/ Information förvaltningschef 2015/ Information om KRAMI, samverkan mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och kommunen 8 Rekommendation från Kommunförbundet att kommunerna antar handlingsplanen - Bättre liv för sjuka äldre 9 Stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen 2015 (dnr /2015) 2015/ / / Skrivelse med begäran om tilläggsanslag - RIA Luleå 2015/ Avslut av boendeverksamhet för personer med missbruksproblem vid Hammarbacken 12 Socialnämndens arkivbeskrivning och dokumenthanteringsplan - revidering 2015/ / Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 1

2 LULEÅ KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Socialförvaltningen 13 Statistik gällande antal anmälda ärenden till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, inom socialförvaltningen från år 2013 till augusti / Statistikrapport till fullmäktige avseende gynnande beslut enligt 4 kap / socialtjänstlagen 3:e kvartalet som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut 15 Statistikrapport till fullmäktige avseende gynnande beslut enligt 9 Lag 2015/ om stöd och service (LSS) för 3:e kvartalet som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut 16 Omfördelning av resurser i socialnämndens budget / Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 2

3 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Presentation av anhörigenkät Ärendenr 2015/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden lägger information om enkätuppföljning av Luleå kommuns anhörigstöd till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Anhörigkonsulenterna Anna-Lena Hansson och Margaretha Asplund ger en presentation av resultat och åtgärdsförslag från årets enkätuppföljning av Luleå Kommuns anhörigstöd. Luleå kommun har för avsikt att genomföra en årlig enkätundersökning för att ta reda på om de anhörigstödjande insatserna är tillräckliga och att intensionerna i Luleå kommuns policy över anhörigstöd därmed uppnås. 184 st enkäter kom in, via webb- och pappersenkät. Av de som svarat på enkäten är det 34% som inte känner till att socialförvaltningen skall erbjuda stöd till den som vårdar och stödjer en närstående. Det finns många som vårdar/stödjer utan någon kontakt med vare sig kommun eller landsting och dessa behöver vi nå ut till. Många upplever en trygghet när de vet vart de kan vända sig vid behov. Man frågar inte efter något som man inte vet att det finns. Anhöriga är en otrolig resurs och för att de skall orka och behålla sin livskvalitet är det viktigt att de blir sedda och bekräftade. Åtgärdsförslag: Anhörigkonsulenterna fortsätta med intern och extern information om anhörigstöd Automatiskt erbjudande om stöd när den närstående får hjälp från kommunen. Anhörigstödet skall vara känt i alla verksamheter. För att uppfylla målen med gällande lagstiftning behöver verksamheterna formulera rutiner för hur de skall stötta och samarbeta med anhöriga i det dagliga arbetet. Ett sätt kan vara att varje verksamhet tillsammans tar del av den nya webbutbildning som Nationellt kompetenscentrum tagit fram. Anhörigkonsulenterna kan vara ett stöd i detta. Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden lägger information om enkätuppföljning av Luleå kommuns anhörigstöd till handlingarna. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 3

4 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott forts. Beskrivning av ärendet Avsikten med enkätuppföljning av Luleå kommuns anhörigstöd är att årligen ska anhörigas situation belysas till politiker, tjänstemän, personal via rapport från anhörigkonsulent. Det är den första som genomförts efter att beslut om policy för anhörigstöd togs i socialnämnden (Socialförvaltningens policy för anhörigstöd, dec 2013). Syftet med policydokument är att tydliggöra och kvalitetssäkra förvaltningens anhörigstödjande insatser. Anhörigstödet ska genomsyra hela socialförvaltningen, politiker, tjänstemän och personal. Policydokumentet ska hållas levande och vara känt på alla plan i vår verksamhet. Det ska hållas aktuellt genom årliga uppföljningar samt revideras vid behov. Anhöriga som väljer att hjälpa och stötta sina närstående måste ges förutsättningar för att orka fortsätta med det och samtidigt bibehålla känslan av livskvalitet. Anhöriga är viktiga resurspersoner och medarbetare, deras expertkunskap om sina närstående och deras omsorgsbehov bör tas till vara. Den 1 juli 2009 infördes en förändring i socialtjänstlagen som förtydligar lagen Socialtjänsten ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder (SoL 5 kap 10). Mål All personal som arbetar inom Socialförvaltningen bemöter anhöriga med ansvar, engagemang och kompetens Ökad kunskap om anhörigas behov Ökad kunskap hos olika personalkategorier om anhörigstöd Ökad kompetens hos anhöriga Ökat socialt nätverket kring varje anhörigvårdare Minskad ohälsa hos anhöriga Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 4

5 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott forts Beslutsunderlag Hur fungerar anhörigstödet - powerpoint presentation från enkätundersökningen 2015 Socialförvaltningens policy för anhörigstöd Beslutet skickas till Ingela Lagerskog, verksamhetschef stöd och omsorg Gabriella Sjöström, verksamhetschef vård och omsorg Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 5

6 Hur fungerar anhörigstödet Resultatet från en enkätundersökning

7 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 13

14 Några återkommande synpunkter: Inget större intresse finns att ta tillvara min kunskap, jag känner att jag stör.. Bättre information, svårt veta vad man skall fråga efter när man inte vet vad som finns. Dålig information hur det fungerar på boendet, ingen chef har presenterat sig.. Får frågan: varför jag ringer eftersom min son är myndig? En bättre utformad avlastning.. Jobbigt med så många nya personer från hemtjänsten, under 3 år har min man fått hjälp av 145 olika personer Personalen kan, vet och vill men tid och utrymme är inte alltid lätt att kordinera. Svårt att nå biståndshandläggaren, ringer aldrig upp 14

15 Samhället skulle inte klara av att tillgodose medborgarnas behov av vård och omsorg utan de anhörigas insatser, något som Socialstyrelsen konstaterat. Riksrevisionen anser att kommunernas anhörigstöd behöver utvecklas för att uppfylla intentionerna om ett individualiserat, flexibelt och kvalitativt stöd. Stödet behöver anpassas till anhörigas skiftande behov. 15

16 Tack för att ni lyssnat! Anhörigkonsulenterna: Margaretha Asplund Anna-Lena Hansson 16

17 LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (3) Socialförvaltningen Socialförvaltningens policy för anhörigstöd Syfte Syftet med policydokument är att tydliggöra och kvalitetssäkra förvaltningens anhörigstödjande insatser. Anhörigstödet ska genomsyra hela socialförvaltningen, politiker, tjänstemän och personal. Policydokumentet ska hållas levande och vara känt på alla plan i vår verksamhet. Det ska hållas aktuellt genom årliga uppföljningar samt revideras vid behov. Anhöriga som väljer att hjälpa och stötta sina närstående måste ges förutsättningar för att orka fortsätta med det och samtidigt bibehålla känslan av livskvalitet. Anhöriga är viktiga resurspersoner och medarbetare, deras expertkunskap om sina närstående och deras omsorgsbehov bör tas till vara. Den 1 juli 2009 infördes en förändring i socialtjänstlagen som förtydligar lagen Socialtjänsten ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder (SoL 5 kap 10). Mål All personal som arbetar inom Socialförvaltningen bemöter anhöriga med ansvar, engagemang och kompetens Ökad kunskap om anhörigas behov Ökad kunskap hos olika personalkategorier om anhörigstöd Ökad kompetens hos anhöriga Ökat socialt nätverket kring varje anhörigvårdare Minskad ohälsa hos anhöriga Definition av vem som är anhörigvårdare Den person som inom familjen, släkten eller vänkretsen hjälper någon som pga sjukdom, ålder, funktionshinder eller psykiska funktionshinder inte längre klarar av sin vardag på egen hand. Vanligtvis är den som ger stödet en anhörig, men det kan även vara en granne, god vän eller annan som träder in och tar rollen som anhörig. Det är inte nödvändigtvis så att den som ger stöd delar bostad med den person som får hjälpen. Begreppet anhörig används för att tydliggöra att policyn inte endast omfattar den som har släktskap med den enskilde. Det är den som behöver vård och omsorg som avgör vem som är anhörig. Policyn omfattar alla som vårdar/hjälper en person oavsett släktskap eller relation. 17

18 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (3) Socialförvaltningen Kvalitet Genom att hålla hög kvalitet i de verksamheter och insatser som erbjuds skapar vi indirekt goda förutsättningar för de anhörigas situation. I alla stödinsatser gentemot anhöriga måste kvaliteten vara hög för att man ska använda sig av och se dessa som möjliga stödalternativ. Engagemang De anhöriga ska bemötas på ett engagerat och ansvarsfullt sätt av samtliga aktörer i kommunens verksamhet. Deras erfarenheter och kunskaper ska tas tillvara på ett respektfullt sätt som genererar tillit och förtroende, de ska ses som en samverkanspartner och en resurs. Kompetens Stödet ska vara individanpassat, flexibelt samt hålla en god kvalitet. All personal, oavsett profession, ska ha ett förhållningssätt så att den enskildes och dennes anhörigas integritet bevaras. Tillgänglighet/informationsspridning Anhörigstödet ska vara lättillgängligt och målsättningen ska vara att kunna verkställa stödet med kort varsel. All personal som arbetar inom socialtjänstens verksamhet ska kunna förmedla/hänvisa till anhörigkonsulent eller ge aktuell information. Information om vilka anhörigstödjande insatser som finns ska vara lätt tillgängliga på kommunens hemsida. Samverkan med andra aktörer Kommunen ska fortsätta samarbeta med landstinget, primärvården, handikapp- och frivilligorganisationer m fl. Detta för att utveckla och finna nya samverkansformer och för att effektivt fortsätta sprida ut information om anhörigstödet. Mötesplats för anhöriga Kommunen ska arbeta för att regelbundna anhörigträffar fortsätter att genomföras. Syftet med träffarna är att anhöriga ska ges möjlighet att träffa andra i liknande situation, vilket i sin tur kan leda till att nya nätverk skapas. Anhörigkonsulentens uppdrag Anhörigsamtal Förtroende och motivationsarbete Vara en kontaktyta för anhöriga Medverka i och starta upp olika utbildningstillfällen för anhöriga, frivilliga och personalgrupper Sprida kunskap om de anhörigas situation och det stöd som finns Fungera som motor i utvecklingsarbetet för anhörigstöd 18

19 LULEÅ KOMMUN Dnr 3 (3) Socialförvaltningen Samarbeta med frivilligorganisationer, hälso-sjukvården, kyrkan och därigenom utveckla olika former för anhörigstöd Uppföljning av kommunens anhörigstöd Årlig uppföljning via enkät till anhöriga. Svaren ska vara till hjälp för att utvärdera om anhörigstödjande insatser är tillräckliga och att intentionerna i policydokumentet uppnås. Anhörigas situation ska årligen belysas till politiker, tjänstemän, personal via rapport från anhörigkonsulent. Utveckling Förbättra information på kommunens hemsida, information på flera språk, lättläst version samt aktuell information 19

20 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialförvaltningen Ärendenr Funktionshindrade / Pia Berglund, sektionschef myndighetssektionen Tema öppna jämförelser gällande stöd till personer med funktionsnedsättning- LSS Ärendenr 2015/ Socialförvaltningens förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar 1. Lägga informationen rörande öppna jämförelser gällande för stöd till personer med funktionsnedsättning till handlingarna. 2. Uppdra till förvaltningen att följa de områden med mindre bra resultat och redovisa till nämnden hur dessa kan förbättras. Sammanfattning av ärendet Syftet med öppna jämförelser är att kunna analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Öppna jämförelse avseende stöd till personer med funktionsnedsättning och som har insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade(lss) har gjorts sedan Öppna jämförelser av stöd till personer med psykisk ohälsa enligt SoL har publicerats sedan Öppna jämförelse gällande stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS för 2015 består av fem huvudområden med sammanlagt 36 frågor och med ett antal mätpunkter i varje fråga. Öppna jämförelser gällande personer med psykisk ohälsa består av 30 indikatorer. Indikatorerna baseras på aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagstiftning och utgår från brukarperspektivet. Resultatet avseende stöd till personer med psykisk ohälsa visar att 22 av 30 indikatorer är gröna och 8 är röda. Resultatet av öppna jämförelser analyseras och redovisas inom vissa områden tillsammans med andra jämförbara kommuners resultat som inom området för funktionsnedsatta är Karlstad, Gävle, Skellefteå och Umeå. I Luleå finns vissa kvalitetsområden där behov av förbättring finns: Helhetssyn och samordning Det framkommer i Öppna jämförelser att en den interna samordningen förbättras från 2014 till 2015 gällande barn och unga, ekonomiskt bistånd och LSS. Samordning med området Äldreomsorg är ett förbättringsområde. 20

21 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Socialförvaltningen Ärendenr Funktionshindrade / Pia Berglund, sektionschef myndighetssektionen Tillgänglighet Beträffande informerande verksamhet finns behov av att ta fram en informationsguide där en sammanställning av flera olika myndigheters/organisationers verksamhet framgår. Självbestämmande och integritet Luleå kommun saknar idag brukarinflytandesamordnare (BISAM). Det har heller inte genomförts någon Brukarrevision. Möjlighet till att genomföra brukarrevision bedöms vara goda då ett fungerande samarbete med brukarorganisationerna finns. Arbetsmarknad Forma tydliga rutiner för inhämtande av statistik inom hela förvaltningsområdet när det gäller övergångar mot öppna arbetsmarknaden. Luleå kommun har förbättrat sitt resultat avseende stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS något sedan Av 36 frågor är 25 gröna och 11 är röda. Resultatet av öppna jämförelser analyseras och redovisas tillsammans med andra jämförbara kommuners resultat som inom området för funktionsnedsatta är Karlstad, Gävle, Skellefteå och Växjö. Analys av resultatet visar att Luleå kommun inom flera områden visar på ett gott resultat, se resultat i sin helhet i bifogat dokument. Det finns även områden där en förbättring är önskvärd. Socialförvaltningens förslag på utvecklingsområden utifrån resultatet är sammanfattande enligt följande; Helhetssyn och samordning Den externa samverkan med försäkringskassan behöver återupptas, samordnas och formaliseras och då specifikt inom området personlig assistans. Området är angeläget att förbättra då behovet av samsyn och samordning är stort. Självbestämmande och integritet Revidera och följa upp befintlig rutin för att erbjuda individuell plan. Forma tydliga rutiner för inhämtande av statistik inom hela förvaltningsområdet när det gäller övergångar mot öppna arbetsmarknaden. Utreda möjligheten till att brukare själv kan påverka vem som ska utföra ledsagarservice Tillgänglighet Utveckla lättillgänglig LSS-information för fler målgrupper på Luleå kommuns hemsida. I dag saknas t.ex. information på lättläst och teckenspråk. 21

22 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Socialförvaltningen Ärendenr Funktionshindrade / Pia Berglund, sektionschef myndighetssektionen Trygghet- Uppföljning av beslut På frågan hur stor andel av alla LSS-beslut som under 2014 var uppföljda, så har Luleå kommun ett mycket dåligt resultat i jämförbart med andra jämförbara kommuner. Ett förslag på åtgärd är ökade och omfördelade resurser i kombination med förändrade arbetsmetoder. Beslutsunderlag Öppna jämförelser 2015 (Socialstyrelsen) - Stöd till personer med funktionsnedsättning. Bilaga: Powerpointpresentation- Luleå kommuns resultat avseende öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning. Ansvariga Pia Berglund, sektionschef myndighetssektionen Anette Hedman, verksamhetsutvecklare Stöd och Omsorg Kate Oskarsson, sektionschef vuxensektionen Beslutet skickas till Verksamhetschef Individ-och familjeomsorgen och Stöd och Omsorg Sektionschef Myndighetssektionen och Vuxensektionen Verksamhetsutvecklare Stöd och omsorg 22

23 Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning samt till personer med psykisk ohälsa

24 Vad är öppna jämförelser? Jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader 24

25 Syfte med öppna jämförelser: Stimulera att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Medborgarna har dessutom rätt till full insyn i vad gemensamt finansierade verksamheter åstadkommer - helt enkelt vad man får för pengarna. 25

26 Områden Helhetssyn och samordning Självbestämmande och integritet Tillgänglighet Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet 26

27 Stöd till personer med funktionsnedsättning av 36 indikatorer är GRÖNA 11 av 36 indikatorer är RÖDA Stöd till personer med psykisk ohälsa av 30 indikatorer är GRÖNA 8 av 30 indikatorer är RÖDA 27

28 Helhetssyn och samordning Stöd till personer med funktionsnedsättning Intern samordning i enskilda ärenden (Barn- och unga, ekonomiskt bistånd, missbruk- och beroendevård, socialpsykiatri, våld i nära relationer, äldreomsorg) Grön

29 Helhetssyn och samordning Stöd till personer med psykisk ohälsa Intern samordning i enskilda ärenden (Barn- och unga, ekonomiskt bistånd, missbruk, LSS, våld i nära relationer, äldreomsorg) Röd 2015 Psykisk ohälsa äldreomsorg Grön

30 Helhetssyn och samordning Stöd till personer med funktionsnedsättning & psykisk ohälsa Extern samverkan i enskilda ärenden (Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Landstingets Barn och vuxenhabilitering, barn och vuxenpsykiatri) Röd 2015 Grön 2015 Planerade åtgärder: Funktonsnedsättnings området: Återuppta samverkan med FK gällande personlig assistans. Båda områdena: Allmänt formalisera samverkansformer med AF och FK. 30

31 Självbestämmande och integritet Stöd till personer med funktionsnedsättning Individuell plan, ledsagning, brukarundersökning,habiliteringsersättning och arbetsmarknad Röd 2015 Planerad åtgärd: Uppdatera och revidera befintliga rutiner för individuell plan Brukarundersökning Grön 2015 Forma rutiner för inhämtning av statistik inom hela förvaltningsområdet när det gäller övergångar mot öppna arbetsmarknaden. 31

32 Självbestämmande och integritet Stöd till personer med psykisk ohälsa Former för brukarinflytande, meningsfull sysselsättning, arbetsmarknad, boende och stöd i vardagen Röd 2015 Planerad åtgärd: Forma rutiner för inhämtning av statistik inom hela förvaltningsområdet när det gäller övergångar mot öppna arbetsmarknaden. Grön 2015 Se över om och hur en brukarrevision är genomförbart. 32

33 Självbestämmande och integritet Stöd till personer med psykisk ohälsa 33

34 Tillgänglighet (Tillgänglig information på webbplatsen) Röd 2015 Planerad åtgärd: Skapa en arbetsgrupp för utformning av tillgänglig information, lättläst, olika språk samt i lämpligt format. Grön

35 Trygghet Stöd till personer med funktionsnedsättning 35

36 Trygghet Stöd till personer med funktionsnedsättning Uppföljning av beslut Röd 205 Planerad åtgärd: Ökade och omfördelade resurser och förändrade arbetsmetoder 36

37 Trygghet Stöd till personer med psykisk ohälsa IT-system som stödjer verksamhetsuppföljning Grön

38 Kunskapsbaserad verksamhet Handläggares kompetens Stöd till personer med funktionsnedsättning Strukturerad inskolningsperiod för samtliga nyanställda handläggare Andel timmar LSS-handläggning utförda av handläggare som arbetat längre än ett år Andel timmar LSS-handläggning utförda av handläggare med socionomexamen Andel timmar LSS-handläggning utförda av handläggare med aktuell kompetensutvecklingsplan Andel timmar LSS-handläggning utförda av handläggare som har haft kontinuerlig ärendehandledning Luleå Ja 67% 83,5 100% 100% Karlstad Ej aktuellt 100% 100% 3% 100% Skellefteå Ja 74% 100% 100% 74% Växjö Ja 100% 100% 100% 88% Gävle Ej aktuellt 100% 100% 0% 0% 38

39 Kunskapsbaserad verksamhet Stöd till personer med funktionsnedsättning Handläggares kompetens- Strukturerad inskolningsperiod Grön

40 Kunskapsbaserad verksamhet Stöd till personer med funktionsnedsättning Aktuell och samlad plan för personalens kompetens Grön

41 Kunskapsbaserad verksamhet Stöd till personer med psykisk ohälsa Handläggarens kompetens Samlad och uppföljd plan för kompetensutveckling Grön

42 Kunskapsbaserad verksamhet Stöd till personer med psykisk ohälsa Handläggarna har haft kontinuerlig ärendehandledning Grön

43 Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Guide för att tolka resultaten 43

44 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se. Publicerad maj

45 Innehåll Inledning... 4 Stöd till personer med funktionsnedsättning... 4 Övergripande resultat på riksnivå... 6 Årets jämförelser... 8 Öppna jämförelser för att stimulera utveckling... 9 Indikatorer för att följa upp verksamheter... 9 Hur indikatorerna tagits fram...10 Så här kan resultaten analyseras lokalt Analysguide i fyra steg...11 Jämförelseverktyg...12 Referenser Bilaga 1. Metodbeskrivning Kvalitetsdeklaration av resultatet från enkätundersökningen...14 Bilaga 2. Stöd för jämförelser och analyser Stöd för tolkning av Excel-filerna...18 Bilaga 3. Indikatorer Kvalitetsområden och dimensioner...22 Beskrivning av indikatorer...23 Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS...23 Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning...41 Bilaga 4. Enkät till verksamheter som ger insatser enligt LSS Bilaga 5. Enkät till verksamheter som ger stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning

46 Inledning På Socialstyrelsens webbplats under rubriken Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning publiceras i år följande: Alla kommuners resultat redovisas i fyra Excel-filer som kan laddas ner för vidare bearbetning: års resultat avseende stöd och insatser enligt LSS, års resultat avseende stöd och insatser till personer med psykiska funktionsnedsättningar 3. Indikatorer som är jämförbara över tid, under åren för insatser enligt LSS 4. Indikatorer som är jämförbara över tid, under åren 2011, 2013, 2014 samt 2015 för stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. En redovisning av kommunernas resultat i ett jämförelseverktyg. Denna guide är avsedd som ett stöd för att tolka resultaten i Excel-filerna. Den innehåller en analysmodell för kommunerna, beskriver hur datainsamlingen gått till samt olika metodproblem. Inledningsvis presenteras övergripande resultat för året på riksnivå. Stöd till personer med funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menar Socialstyrelsen en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Denna nedsättning kan uppstå till följd av sjukdom, annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. Alla personer med funktionsnedsättning behöver inte stöd av socialtjänsten. Vissa har ansökt om insatser men fått avslag, andra har av olika skäl inte ansökt trots att de skulle behöva stöd. Socialstyrelsens Öppna jämförelser har avgränsats till de personer med funktionsnedsättning som får olika former av stöd från socialtjänsten. Målsättningen med all verksamhet enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är att underlätta det dagliga livet för personer med omfattande funktionsnedsättning och främja full delaktighet i samhällslivet. Enskilda ska ges största möjliga inflytande över hur insatserna ges. Rätten till insatser enligt LSS gäller för personer som tillhör någon av lagens tre så kallade personkretsar. Den som tillhör någon av lagens personkretsar kan ha rätt till en eller flera av de tio insatser som regleras i 9 LSS, om han eller hon har behov av särskilt stöd och service och inte får det på något annat sätt. Rätten till daglig verksamhet gäller dock inte personer som tillhör personkrets 3. Den 1 4 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 46

47 oktober 2014 hade cirka personer en eller flera insatser enligt LSS exklusive insatsen råd och stöd [1]. Enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ska kommunen verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring, ska få samma möjligheter som andra att delta i samhällets gemenskap. Kommunen ska också medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Personer med funktionsnedsättning kan alltså ansöka om insatser enligt SoL, och vissa av dem har dessutom rätt till insatser enligt LSS. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 5 47

48 Övergripande resultat på riksnivå Under ett flertal år har Socialstyrelsen inom ramen för öppna jämförelser mätt i vilken utsträckning brukarna ges möjliget att vara delaktiga i sin vård och omsorg, genom brukarundersökningar, brukarråd och liknande. För att enskildas behov ska tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt är det även viktigt att insatserna följs upp. Socialstyrelsen följer därför inom öppna jämförelser hur stor andel av insatserna som följs upp inom ett år. Att kommunen har en väl fungerande samverkan med externa aktörer såsom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, är centralt för att möjliggöra övergång till den reguljära arbetsmarknaden, samt för att medverka till en meningsfull sysselsättning. Inom ramen för öppna jämförelser mäts därför även förekomsten av samverkansöverenskommelser mellan dessa parter. De viktigaste resultaten för öppna jämförelser 2015 visar att: Den totala andelen beslut om LSS-insatser som följs upp inom ett år har ökat sedan förra året. 34 procent av besluten om bostad med särskild service har följt upp inom ett år (jämfört med 32 procent i 2014 års jämförelser), andelen beslut om ledsagarservice som följs upp inom ett år har ökat från 55 procent till 57 procent och andelen beslut om daglig verksamhet som följs upp inom ett år är oförändrad på 37 procent. Dock finns det kraftiga variationer över landet, störst skillnader finns i storstadsregionerna, där mellan 0 och 100 procent av besluten följs upp inom ett år. Andelen kommuner som det senaste året använt resultaten från en brukarundersökning för att utveckla verksamheten har minskat. Allra mest har detta minskat inom LSS-området. Däremot har andra former av brukarinflytande ökat, såsom brukarinflytandesamordnare, råd för funktionshindersfrågor och brukarrevision. Andelen kommuner som har externa samverkansöverenskommelser med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ökat sedan förra året. Andelen kommuner som bedriver uppsökande verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning har ökat något sedan förra året, från 40 till 41 procent, efter att ha sjunkit under perioden Andelen kommuner som erbjuder insatser för att bidra till en meningsfull sysselsättning (strukturerad sysselsättning, öppen verksamhet och arbetslivsriktad rehabilitering) för personer med psykisk funktionsnedsättning har ökat något i år. Resultaten visar att den 25 oktober 2014 erbjöd 89 procent av kommunerna strukturerad sysselsättning, 80 procent erbjöd öppen verksamhet och 39 procent erbjöd arbetslivsinriktad rehabilitering. Jämförelser över tid Öppna jämförelser av stöd enligt SoL har publicerats åren 2011, 2013, 2014 och Öppna jämförelser av insatser enligt LSS har publicerats 6 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 48

49 åren Många indikatorer har ändrats under åren vilket delvis begränsar jämförbarheten över tid. 59 av de 63 indikatorer som ingår i årets öppna jämförelser är jämförbara mellan år 2014 och indikatorer är jämförbara mellan fyra olika mätningar som gjorts inom öppna jämförelser (se tabell 1 och 2). Av jämförelserna framgår att resultaten är förhållandevis stabila över tid. Resultatet av indikatorn Enskildas uppfattning används för att utveckla verksamheten (brukarundersökningar) har minskat varje år inom LSS. Tabellerna visar också att indikatorer som har förbättrats mellan två år kan försämras det tredje året, vilket bland annat gäller brukarundersökningar inom verksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning. För ett antal indikatorer har värdena varit höga vid samtliga publiceringar som exempelvis indikatorn som speglar socionomexamen bland LSShandläggare. Tabell 1. Indikatorer som är jämförbara över tid, psykisk funktionsnedsättning. Andel på riksnivå. Indikator Uppsökande verksamhet Information via annonser i massmedia Information på webbplats Information via informationsblad Information via informationsguide Brukarinflytandesamordnare Råd för funktionshinderfrågor Brukarrevision Brukarundersökningar Strukturerad sysselsättning Socialt kooperativ eller fontänhus Tabell 2. Indikatorer som är jämförbara över tid, LSS. Andel på riksnivå. Indikator Andel beslut om bostad med särskild service som följs upp inom ett år Andel beslut om daglig verksamhet som följs upp inom ett år Enskildas uppfattning används för att utveckla LSSverksamheten Habiliteringsersättning utgår till deltagare i daglig verksamhet LSS-handläggares kompetens: socionomexamen ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 7 49

50 Årets jämförelser Socialstyrelsen har i regleringsbrevet för 2015 (S 2014/8929/SAM (delvis)) fått regeringens uppdrag att samla in och publicera öppna jämförelser inom socialtjänstens områden och hemsjukvården. Detta är sjätte gången Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, presenterar öppna jämförelser av socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning. Jämförelserna omfattar kommunernas myndighetsutövning och stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning enligt SoL, samt myndighetsutövning inom området som regleras av LSS. I år presenteras inte resultat på enhetsnivå, utan endast på kommunal, läns- och riksnivå. Årets öppna jämförelse inom området stöd till personer med funktionsnedsättning omfattar resultat för 63 indikatorer. 33 indikatorer avser LSSområdet och 30 indikatorer avser insatser till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Fyra indikatorer har ändrats i årets öppna jämförelser. Inga indikatorer är nya. I bilaga 3 till denna guide redovisas de indikatorer som årets publicering omfattar. Resultaten baseras på följande datakällor: En elektronisk enkät till samtliga kommuner och till stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, riktad till verksamheter med ansvar för myndighetsutövning inom området som regleras av LSS. En elektronisk enkät till samtliga kommuner och till stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, riktad till verksamheter med ansvar för myndighetsutövning inom området stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (socialpsykiatri) framförallt utifrån SoL. I bilaga 4 redovisas de enkäter som skickats ut till kommunerna. Svarsfrekvensen för enkätundersökningarna är cirka 95 procent. Insamlingen genomfördes i oktober december 2014 med mätdatum den 25 oktober 2014, om inte annat anges. 8 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 50

51 Öppna jämförelser för att stimulera utveckling Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Den främsta målgruppen är därför beslutsfattare och utförare på dessa nivåer. Syftet med öppna jämförelser är att det ska stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet. Målet är att de verksamhetsförbättringar som öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn, att den enskilde får rätt insatser utifrån dennes behov. I öppna jämförelser kan verksamheter jämföras på kommunal nivå utifrån indikatorer, bakgrundsmått och bakgrundsuppgifter. Jämförelser kan även göras med resultat för läns- och riksnivå. Analyser av resultaten kan också ge en uppfattning av vad som kan behöva utvecklas för att stärka kvaliteten i verksamheten. Uppgifterna som presenteras i öppna jämförelser är ett av flera sätt att belysa förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras såväl lokalt som regionalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet i det enskilda fallet och vice versa. Jämförelserna behöver kompletteras med andra underlag för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. I nästa kapitel presenteras en analysguide i fyra steg över hur resultaten från öppna jämförelser kan analyseras lokalt. Indikatorer för att följa upp verksamheter En indikator är ett mått som påvisar (indikerar) ett underliggande förhållande eller en utveckling. Indikatorer belyser olika förhållanden och kan användas för att mäta och följa upp kvaliteten i verksamheter. En indikator anger en riktning för ett önskvärt resultat. Indikatorerna ska kunna påverkas av huvudmannen eller utföraren, det ska med andra ord vara möjligt att förändra sina resultat över tid [2]. En indikator anger en riktning för ett önskvärt resultat. Resultaten ger även en bild över vad som kan behöva utvecklas på nationell nivå. Det finns behov av indikatorer som mäter såväl strukturer som processer och resultat för att stimulera till ett systematiskt förbättringsarbete. Och det är viktigt att indikatorerna upplevs som meningsfulla för berörda huvudmän och utförare och bidrar till kunskap om samband mellan insatser och resultat. Struktur- och processindikatorer speglar förutsättningar för god kvalitet och att uppnå resultat. Strukturindikatorer belyser de resurser en verksamhet har, till exempel kompetens, rutiner och överenskommelser. Process ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 9 51

52 indikatorer kan belysa både att och hur aktiviteter genomförs, till exempel olika insatser. Därmed kan även processresultat för en verksamhet mätas. Resultatindikatorer speglar de resultat som uppnåtts för enskilda individer, det vill säga om insatser lett till avsedda mål. Hur indikatorerna tagits fram Indikatorerna i öppna jämförelser baseras på aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagstiftning och utgår från ett brukarperspektiv. Kvalitetsindikatorer tas fram i enlighet med en modell som ställer krav på tillgång till ett evidensbaserat kunskapsunderlag [2, 3]. I de fall då evidensbaserad kunskap saknas bygger indikatorerna på en dialog med brukarorganisationer, professionella yrkesgrupper från kommuner, privata och idéburna utförare samt med forskare. En viktig utgångspunkt är de sex kvalitetsområden som tagits fram gemensamt av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för öppna jämförelser inom socialtjänstens områden. Kvalitetsbegreppet inom SoL och LSS innefattar följande aspekter: helhetssyn och samordning kunskapsbaserad verksamhet självbestämmande och integritet tillgänglighet trygghet och säkerhet effektivitet. Dessa områden är inte ömsesidigt uteslutande, vilket innebär att en indikator kan referera till två eller fler kvalitetsområden samtidigt. Kvalitetsområdena är framtagna för att underlätta tolkningen av resultatet för indikatorn och förtydligar för huvudmännen och utförarna vilka aspekter på kvalitet som indikatorn refererar till utifrån lagstiftningen. 10 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 52

53 Så här kan resultaten analyseras lokalt Socialstyrelsens indikatorbaserade öppna jämförelser kan användas som ett underlag i förbättringsarbetet. För att gå vidare i utvecklingsarbetet kan kommuner och verksamheter analysera resultaten i resultatfilerna på Socialstyrelsens webbplats utifrån sina lokala förutsättningar. En analys av resultaten kan göras utifrån fyra steg. Dessa steg beskrivs kort nedan. Analysguide i fyra steg 1. Identifiera förbättringsområden Gå igenom kommunens resultat i öppna jämförelsers resultatfiler Hur skiljer sig kommunens resultat för de olika indikatorerna från resultat för andra kommuner, kommungrupper, länet och riket? Sortera kommunerna med de sorteringsnycklar som finns i vänstermarginalen för att jämföra resultaten med likvärdiga kommuner storleksmässigt. Tillgängliga sorteringsnycklar är: - Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning - Kommungruppering utifrån antalet invånare - Län Titta på indikatorsområden. Finns det ett eller flera områden som behöver utvecklas? T.ex. indikatorer inom indikatorsområdet Brukarundersökning. Titta på resultat i Socialstyrelsens andra öppna jämförelser inom socialtjänsten. Finns det indikatorer inom flera av socialtjänstens verksamhetsområden som kan behöva utvecklas samtidigt? Exempelvis tillgänglighet. Välj område ni vill arbeta vidare med. 2. Komplettera med annan information Ta fram annan relevant information för det område ni valt att arbeta vidare med för att få en mer nyanserad och heltäckande bild av förhållandena Komplettera med uppgifter från exempelvis: andra öppna jämförelser från Socialstyrelsen nyckeltal, kostnader och statistik från andra källor som SCB kommunens egen statistik och uppföljningar som lokala brukarundersökningar resultat av tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 11 53

54 m.m. 3. Vad kan vi lära av utvecklingen över tid? Jämför årets resultat med tidigare års öppna jämförelser för de indikatorer som är direkt jämförbara (se Excelfiler med jämförbara indikatorer) Jämför utvecklingen över tid med utvecklingen i andra kommuner, kommungrupper, länet och riket. Kartlägg vilka förändringar som kan ha påverkat utvecklingen t.ex. ändrade förutsättningar i kommunen, organisationsstruktur, personalförändringar, nya metoder, förändringar i samhället i stort. vad, när och hur? 4. Slutsatser, mål och genomförande Beskriv vad ni vill utveckla och förbättra i verksamheten Utgå från resultaten från öppna jämförelser och annan inhämtad information. Sätt upp mål. Vad kan/ska ni göra för att uppnå målet/målen? Vilka aktiviteter ska genomföras för att uppnå dessa mål? Vilka personer/aktörer ska göra vad och när? Finns det förväntade kostnadsförändringar? När ska målen vara uppnådda? Beskriv när och hur en uppföljning/avstämning av målen genomföras. Jämförelseverktyg Utöver ovanstående analys kan kommunerna även ta del av resultat och göra jämförelser i ett jämförelseverktyg som finns tillgängligt under rubriken Gör webbaserade jämförelser på webbplatsen. Instruktion om hur jämförelseverktyget fungerar finns i jämförelseverktyget under hjälpikonen. 12 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 54

55 Referenser 1. Personer med funktionsnedsättning. Insatser enligt LSS år Socialstyrelsen; Handbok för utveckling av indikatorer. För god vård och omsorg. Socialstyrelsen; Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen & Sveriges kommuner och landsting, SKL; Äldre och personer med funktionsnedsättningar. Regiform år Vissa kommunala insatser enligt socialtjänstlagen. Socialstyrelsen; Äldre och personer med funktionsnedsättningar. Regiform år Vissa kommunala insatser enligt socialtjänstlagen. Socialstyrelsen; Socialstyrelsens delmål i den funktionshinderspolitiska strategin. Delrapport 4. Socialstyrelsen; års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål. Dnr /2014. Socialstyrelsen; Överenskommelse mellan staten och SKL inom området psykisk hälsa. Redovisning av 2014 års bedömning av grundkrav och prestationer. Socialstyrelsen; ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 13 55

56 Bilaga 1. Metodbeskrivning I följande avsnitt redovisas vilka datakällor som använts, enkätundersökningen och databearbetningen som ligger till grund för jämförelserna. Kvalitetsdeklaration av resultatet från enkätundersökningen Datainsamling Datainsamlingen har genomförts via två webbenkäter mellan oktober och december 2014 och gäller förhållanden den 25 oktober En elektronisk enkät till samtliga kommuner och till stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, riktad till verksamheter med ansvar för myndighetsutövning inom området som regleras av LSS. En elektronisk enkät till samtliga kommuner och till stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö, riktad till verksamheter med ansvar för myndighetsutövning inom området stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (socialpsykiatri) framförallt utifrån SoL. Webbenkäterna skickades till kommunernas centrala epostadress. Registratorn skickade sedan eposten vidare till rätt adressat inom kommunen. Det ordinarie enkätutskicket genomfördes den 27 oktoberber 2014 genom ett e- postutskick. I mejlet med information och inloggningsuppgifter till webbenkäterna ombads kontaktpersonerna på kommunerna/stadsdelarna och på enheterna att besvara frågorna och skicka svaren till SCB. Förpåminnelser skickades per e-post den 10 november. När sista svarsdatum passerats skickades en påminnelse med e-post den 18 november. I påminnelsen meddelades att svarsdatum förlängts till och med 21 november Den 24 november skickades en sista påminnelse med besked om förlängning av svarsdatum till den 27 november. Samtliga påminnelser skickades endast till de som vid den aktuella tidpunkten inte hade besvarat enkäten. Insamlingen avslutades den 15 december Samtliga frågor var obligatoriska att besvara för att komma vidare i enkäten. De inrapporterade svaren granskades på olika sätt. De kommentarer som uppgiftslämnarna kunnat lämna i samband med respektive fråga gicks igenom för att upptäcka om uppgiftslämnarna uppfattat frågorna olika eller om det varit andra problem med frågorna. Statistikens innehåll Population Populationen som undersökningarna om LSS utifrån ett myndighetsperspektiv respektive stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning riktar sig till, omfattar Sveriges samtliga kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Totalt 316 urvalsenheter. 14 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 56

57 Statistiska mått och redovisningsgrupper De flesta indikatorerna redovisas som svar på den aktuella frågan (Ja/Nej). För vissa indikatorer har svar på fler frågor bearbetats till ett resultat om indikatorn är uppfylld (Ja/Nej). Hur detta gjorts och vad resultatet betyder för respektive indikator framgår av bilaga 3. För redovisningsgrupperna riksnivå, länsnivå och kommunnivå har andelar beräknats som andel kommuner inom redovisningsgruppen som har uppfyllt kriterierna för indikatorn. Dessa andelar har beräknats utifrån antal kommuner som lämnat uppgifter och inte totala antalet kommuner i landet. Enkätsvaren: Inte aktuellt, Information saknas och Vet inte inkluderas inte heller i andelsberäkningarna. För publicering av medelvärdet på riksrespektive länsnivå krävs att minst 80 procent av kommunerna i landet respektive det aktuella länet har lämnat uppgifter. Tillförlitlighet Urval Inget urval har gjorts, detta är en totalundersökning. Ramtäckning Med ramtäckning avses hur väl rampopulationen stämmer överens med målpopulationen, det vill säga i vilken utsträckning undersökningen nått de objekt som var föremål för mätning. Ramtäckning vad gäller kommuner och stadsdelar är komplett. Stockholm, Göteborg och Malmö har ombetts att lämna uppgifter på stadsdelsnivå. Övriga kommuner har ombetts att lämna uppgifter på kommunnivå. Mätning För att reducera mätfelen har frågeblankett och missiv konstruerats av ämneskunniga, enkätfrågekonstruktör och statistiker. En referensgrupp med personer från några kommuner har lämnat värdefulla synpunkter på enkäten. Logiska kontroller har lagts in i enkäterna. Indikatorer kan ha kvalitetsbrister som inte upptäckts i granskningen. Det finns alltid risker med självrapporterade uppgifter, bland annat på grund av att frågorna inte uppfattas likadant av alla respondenter eller att uppgifterna inte finns tillgängliga. Flera av frågorna är sådana att kommunerna och stadsdelarna ska bedöma om den egna verksamheten uppfyller den nivå som beskrivs i frågan. Svaren bygger på de svarandes tolkning av frågan och deras till viss del subjektiva bedömning. Att ta fram vissa uppgifter kan också kräva omfattande manuell hantering vilket är en risk i sig. Till varje fråga i enkäten har det varit möjligt att skriva kommentarer. I anslutning till i princip varje fråga har det funnits möjlighet för uppgiftslämnarna att lämna kommentarer. En genomgång av samtliga kommentarer har gjorts. Uppgiftslämnarnas kommentarer har varit ett viktigt underlag för bedömningen om mätfel. Några orimliga värden upptäcktes efter den avslutade datainsamlingen, men efter kontakt med de berörda respondenterna har svaren korrigerats. Vissa kommentarer i kommunundersökningarna har också lett till förändringar av svaren i samråd med respondenterna. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 15 57

58 Bortfall LSS-enkäten besvarades av 301 av totalt 316 kommuner och stadsdelar, vilket ger en svarsfrekvens på 95.3 procent. Enkäten till verksamhet med ansvar för stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning besvarades av 304 av totalt 316 kommuner och stadsdelar vilket ger en svarsfrekvens på 96.2 procent. Andelar på kommun-, läns och riksnivå har beräknats som om kommunerna och stadsdelarna med bortfall skulle ha svarat som de kommuner och stadsdelar som har svarat i redovisningsgruppen. Om kommuner och stadsdelar med bortfall avviker från övriga i redovisningsgruppen ger denna metod ett fel. För att inte riskera att felet blir för stort redovisas inte andelen för redovisningsgrupper där bortfallet överstiger 20 procent. Bearbetning Fel kan också uppstå vid bearbetning av materialet. För att förhindra detta har bearbetningsprogram kontrollerats och resultaten av data har kontrollerats med avseende på rimlighet. Jämförbarhet med 2014 års publicering Detta är Socialstyrelsens sjätte öppna jämförelse avseende socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning. Definitionerna till ett antal enkätfrågor har ändrats sedan de föregående mätningarna (se nedan), vilket gör det svårt att jämföra med tidigare publicerade indikatorer. De indikatorer som bedöms vara jämförbara över tid presenteras samlat i två Excel-filer: Öppna jämförelser: stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS , samt Öppna jämförelser: stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning 2011, 2013, 2014 och Följande förändringar har gjorts som kan påverka möjligheten att jämföra resultat mellan åren 2014 och 2015: Indikatorn gällande övergång från sysselsättningsinsats eller arbetslivsinriktad rehabilitering till skyddat arbete har inte bedömts vara jämförbar mellan åren och finns därmed inte med i jämförelsefilen. Detsamma gäller för indikatorerna gällande övergång från daglig verksamhet till skyddat arbete, från sysselsättning till förvärvsarbete samt från daglig verksamhet till förvärvsarbete (sammanlagt fyra indikatorer). Anledningen till detta är att definitionen av skyddat arbete har ändrats i Socialstyrelsens enkät, från att tidigare ha avsett lönebidragsanställning, praktikplats, Samhall eller motsvarande till att nu endast avse OSA anställningar och anställningar hos Samhall AB. Detta innebär att lönebidragsanställningar nu hamnar i statistiken för förvärvsarbete och praktikplats eller motsvarande faller utanför statistiken. Ökningen med cirka fem procentenheter av andelen personer som gått från sysselsättning respektive daglig verksamhet till förvärvsarbete kan möjligen även förklaras av den ändrade definitionen av skyddat arbete, då lönebidragsanställningar, som tidigare föll inom definitionen av skyddat arbete, nu räknas in i andelen som har förvärvsarbete. Dessa indikatorer finns därmed inte heller med i jämförelsebilagorna. 16 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 58

59 Under den period som öppna jämförelser redovisats har det skett förändringar i Göteborgs och Malmös stadsdelsindelningar. År 2011 slog Göteborg samman stadsdelar så att tidigare 21 blev 10. År 2013 har Malmö ändrat indelning från 10 till 5 stadsdelar. Stadsdelarna är därmed borttagna ur jämförelsebilagorna och indikatorer kan endast jämföras på kommunnivå för storstäderna. Sju indikatorer på kommunnivå har tagits bort. Indikatorn Samtliga särskilda boenden enligt SoL är fullvärdiga (det vill säga har tillgång till kokmöjligheter, wc samt dusch eller bad) har tagits bort, då den inte återspeglade ett tillförlitligt värde. Vid en mätning av i hur stor andel av kommunerna samtliga särskilda boenden var fullvärdiga, sågs en markant ökning från föregående år (från 31 till 53 procent) enligt mängduppgifter om boendestandard för personer 0-64 år som bor i särskilt boende enligt SoL. På individnivå kunde däremot utläsas att av de drygt 4000 personer med funktionsnedsättningar som bodde i särskilt boende den 1 oktober 2014, bodde drygt 78 procent i boenden som var fullvärdiga. Den 1 oktober 2013 var motsvarande siffra 80 procent [4, 5]. På individnivå har det alltså inte skett någon större förändring mellan åren och indikatorn bedöms därför vara missvisande. Indikatorerna Samtliga beslut om bostad med särskild service följs upp inom ett år, Samtliga beslut om daglig verksamhet följs upp inom ett år och Samtliga beslut om ledsagarservice följs upp inom ett år har tagits bort ur jämförelserna över tid, då även dessa mått har bedömts vara missvisande vid en jämförelse av det totala antalet beslut som följs upp inom ett år, vilket Socialstyrelsen uppmärksammat i en tidigare rapport [6]. Skillnader mellan olika kommuner som framgår av tabellerna behöver inte alltid spegla de faktiska förhållandena. Det kan förekomma olikheter mellan kommunerna som beror på mätfel till exempel att frågor och anvisningar tolkas på olika sätt. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 17 59

60 Bilaga 2. Stöd för jämförelser och analyser Stöd för tolkning av Excel-filerna I öppna jämförelser får kommuner och stadsdelar/stadsområden en överblick över resultaten för den egna verksamheten och kan jämföra sig med andra. Socialstyrelsen publicerar jämförelserna för riket, länen samt landets kommuner och stadsdelar/stadsområden i fyra olika Excel-filer på myndighetens webbplats LSS. Resultat för samtliga kommuner 2015 Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Resultat för samtliga kommuner 2015 LSS. Jämförbara indikatorer för åren Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Jämförbara indikatorer för åren Dessa Excel-filer kan laddas ner för egen bearbetning. Kvalitetsområden och indikatorsområden I Excel-filerna redovisas resultatet för indikatorerna uppdelade i kvalitetsområden och indikatorsområden. Dessa är framtagna för att underlätta vid tolkningen av resultatet för indikatorn. De kvalitetsområden och indikatorsområden som är aktuella är: Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Indikatorsområde: Former för brukarinflytande Meningsfull sysselsättning Arbetsmarknad Boende Stöd i vardagen Ledsagning Brukarundersökning Habiliteringsersättning Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Indikatorsområden: 18 ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 60

61 Intern samordning i enskilda ärenden Extern samverkan i enskilda ärenden Individuell plan Trygghet och säkerhet Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Indikatorsområden: Uppföljningssystem Uppföljning av beslut Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Indikatorsområden: Handläggares kompetens Tillgänglighet Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Indikatorsområde: Information om LSS i alternativa format Tillgänglig information på webbplatsen Uppsökande verksamhet Informerande verksamhet Färgläggning indikerar utvecklingsområden I Excel-filerna redovisas resultatet för indikatorerna färglagda med röd, gul och grön bakgrund, där det är möjligt att ange ett önskvärt värde. Färgerna indikerar: grönt önskvärt resultat gult delvis önskvärt resultat rött ett utvecklingsområde. Sorteringsnycklar Följande grupperingar finns i Excel-filerna att sortera utifrån: 5 kommungrupper utifrån invånarantal Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) kommungruppsindelning, 10 grupper kommunkod länsnummer ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 19 61

62 Kommungruppering utifrån antal invånare Förutsättningarna för arbetet avseende stöd till personer med funktionsnedsättning kan variera med storleken på kommunen. Därför har Socialstyrelsen skapat en ny sorteringsnyckel (se tabell 3). Kommunerna delas där in i fem grupper utifrån kommuninvånare. Syftet med sorteringsnyckeln är att den ska underlätta för kommunen att hitta jämförbara kommuner. Indelningen är gjord utifrån en bedömning av kommunernas organisatoriska skillnader med utgångspunkt från invånarantalet. Tabell 3. Indelning utifrån antal invånare i kommuner, grupp 1-5. Kommungrupp: Grupp kommuner Grupp 2 forts. Grupp 2 72 kommuner Grupp 3 52 kommuner Grupp 4 25 kommuner Grupp 5 4 städer Antal Kommuner: invånare: Nykvarn, Vaxholm, Älvkarleby, Heby, Vingåker, Gnesta, Oxelösund, Trosa, Ödeshög, Ydre, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Valdemarsvik, Söderköping, Vadstena, Aneby, Gnosjö, Mullsjö, Habo, Vaggeryd, Sävsjö, Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd, Markaryd, Högsby, Torsås, Mörbylånga, Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda, Borgholm, Olofström, Svalöv, Östra Göinge, Örkelljunga, Bjuv, Skurup, Hörby, Tomelilla, Bromölla, Osby, Perstorp, Åstorp, Båstad, Hylte, Öckerö, Tjörn, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Dals-Ed, Färgelanda, Vårgårda, Bollebygd, Grästorp, Essunga, Karlsborg, Gullspång, Tranemo, Bengtsfors, Mellerud, Lilla Edet, Svenljunga, Herrljunga, Götene, Tibro, Töreboda, Lysekil, Strömstad, Åmål, Hjo, Tidaholm, Kil, Eda, Torsby, Storfors, Munkfors, Forshaga, Grums, Årjäng, Sunne, Filipstad, Hagfors, Lekeberg, Laxå, Degerfors, Hällefors, Ljusnarsberg, Askersund, Nora, Skinnskatteberg, Surahammar, Kungsör, Norberg, Fagersta, Arboga, Vansbro, Malung-Sälen, Gagnef, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Smedjebacken, Säter, Ockelbo, Hofors, Ovanåker, Nordanstig, Ånge, Ragunda, Bräcke, Krokom, Strömsund, Åre, Berg, Härjedalen, Nordmaling, Bjurholm, Vindeln, Robertsfors, Norsjö, Malå, Storuman, Sorsele, Dorotea, Vännäs, Vilhelmina, Åsele, Lycksele, Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Överkalix, Övertorneå, Pajala, Älvsbyn, Haparanda Ekerö, Salem, Upplands-Bro, Nynäshamn, Håbo, Knivsta, Tierp, Östhammar, Flen, Finspång, Mjölby, Gislaved, Nässjö, Vetlanda, Eksjö, Tranås, Alvesta, Älmhult, Ljungby, Nybro, Oskarshamn, Vimmerby, Ronneby, Sölvesborg, Staffanstorp, Burlöv, Kävlinge, Lomma, Svedala, Sjöbo, Höör, Klippan, Höganäs, Ystad, Simrishamn, Laholm, Stenungsund, Orust, Ale, Vara, Ulricehamn, Mariestad, Skara, Hammarö, Kristinehamn, Arvika, Säffle, Hallsberg, Kumla, Karlskoga, Lindesberg, Hallstahammar, Sala, Köping, Leksand, Mora, Hedemora, Avesta, Ludvika, Ljusdal, Söderhamn, Bollnäs, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Kalix, Gällivare, Boden, Kiruna Upplands Väsby, Vallentuna, Österåker, Värmdö, Järfälla, Tyresö, Täby, Danderyd, Sollentuna, Sundbyberg, Lidingö, Norrtälje, Sigtuna, Enköping, Nyköping, Katrineholm, Strängnäs, Motala, Värnamo, Kalmar, Västervik, Gotland, Karlskrona, Karlshamn, Vellinge, Landskrona, Eslöv, Trelleborg, Ängelholm, Hässleholm, Falkenberg, Varberg, Härryda, Partille, Lerum, Mark, Mölndal, Kungälv, Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan, Alingsås, Lidköping, Skövde, Falköping, Falun, Borlänge, Sandviken, Hudiksvall, Örnsköldsvik, Östersund, Piteå Huddinge, Botkyrka, Haninge, Södertälje, Nacka, Solna, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Växjö, Lund, Helsingborg, Kristianstad, Halmstad, Kungsbacka, Borås, Karlstad, Örebro, Västerås, Gävle, Sundsvall, Umeå, Skellefteå, Luleå Stockholm, Malmö, Göteborg, inklusive stadsdelar/stadsområden samt Uppsala. 20 ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 62

63 Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning är reviderad. Den nya indelningen började gälla från den 1 januari Grupperingen är tänkt att användas vid analyser, jämförelser och redovisning. Här nedan redovisas de tio grupperna som ingår i indelningen, med antal kommuner som ingår i respektive grupp och en kort beskrivning: 1 Storstäder (3 kommuner) Kommuner med en folkmängd som överstiger invånare. 2 Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. 3 Större städer (31kommuner) Kommuner med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4 Förortskommuner till större städer (22 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp 3. 5 Pendlingskommuner (51 kommuner) Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. 6 Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21 per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 per invånare. 7 Varuproducerande kommuner (54 kommuner) Kommun där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet (SNI2007). 8 Glesbygdskommuner (20 kommuner) Kommun med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. 9 Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) Kommun med mer än personer inom en radie på 112,5 kilometer. 10 Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) Kommun med mindre än personer inom en radie på 112,5 km. För ytterligare information se Sveriges Kommuner och Landsting ndelning ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 21 63

64 Bilaga 3. Indikatorer Kvalitetsområden och dimensioner Definitioner för de kvalitetsområden som öppna jämförelser av socialtjänsten utgått ifrån vid framtagande av indikatorer redovisas i tabell 4. Socialstyrelsen tog under 2013 fram dimensioner för god vård och omsorg. Definitoner av dessa dimensioner och hur de överensstämmer med kvalitetsområdena finns också i tabellen. Tabell 4. Dimensioner för god vård och omsorg i jämförelser med kvalitetsområden. Individanpassad Säker Tillgänglig Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg. Dimension Definition Kvalitetsområde Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Tillgänglighet Definition Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsäg-barhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. 22 ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 64

65 Dimension Definition Kvalitetsområde Definition Effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Effektivitet Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Jämlik Beskrivning av indikatorer Nedan beskrivs samtliga indikatorer som presenteras i öppna jämförelser 2015 av stöd till personer med funktionsnedsättning. LSS-områdets indikatorer presenteras först och sedan indikatorerna som avser stöd till personer med funktionsnedsättning. Sju indikatorer har tagits bort ur årets öppna jämförelser. Det gäller bland annat indikatorer avseende rutin för upprättande av individuell plan enligt SoL, behovsinventering inom kommunen, andel kommuner där samtliga särskilda boenden är fullvärdiga, socialpsykiatriverksamheternas överenskommelser om samverkan med landstinget samt brukarorganisationers möjlighet att lämna synpunkter på denna överenskommelse. Dessa mått ska kommuner och landsting rapportera in till SKL som ett led i en överenskommelse mellan SKL och Socialstyrelsen om prestationsmål för kommuner och landsting inom området psykisk ohälsa, för att få ta del av prestationsersättning från regeringen [7]. Socialstyrelsens bedömning av vilka kommuner uppfyllt grundkraven och prestationsmålen i överenskommelsen 2014 presenteras i en egen publikation [8]. Stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Individanpassad Tidigare kvalitetsområdet helhetssyn och samordning Indikatornamn Mått God omsorg Intern samordning i enskilda ärenden (sex olika indikatorer) Aktuell rutin för intern samordning i enskilda ärenden med 1) barn och unga 2) ekonomiskt bistånd 3) missbruk 4) socialpsykiatri 5) våld i nära relationer 6) äldreomsorg Kommunen eller stadsdelen har aktuella, skriftliga och på ledningsnivå fastställda fungerande rutiner för intern samordning i enskilda ärenden mellan delområden inom socialtjänsten. Rutinen är aktuell genom att den upprättats eller följts upp det senaste året. Individanpassad Kvalitetsområde Indikatorsområde Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 23 65

66 Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Intern samordning i enskilda ärenden (sex olika indikatorer) Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för handläggningen i enskilda ärenden bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångsätt kan minska risken för godtycke och utgöra ett stöd för handläggarna, till nytta för den enskilde. Kommunen eller stadsdelen har skriftliga och på ledningsnivå fastställda fungerande rutiner för intern samordning i enskilda ärenden mellan delområden inom socialtjänsten. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Har ni den 25 oktober 2014 skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske med följande verksamhetsområden inom socialtjänsten: barn och unga ekonomiskt bistånd missbruk socialpsykiatri våld i nära relationer äldreomsorg Svarsalternativ: Ja/Nej/Ej aktuellt eftersom verksamheterna bedrivs av samma personal och ansvarig chef. 2. Har ni under perioden 25 oktober oktober 2014 följt upp dessa rutiner för samordning med barn och unga ekonomiskt bistånd missbruk socialpsykiatri våld i nära relationer äldreomsorg Svarsalternativ: Ja/Nej/ Ej aktuellt eftersom rutinen upprättades efter den 25 oktober Definitioner: Rutinen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteter (handläggningen) ska genomföras. Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att fastställa gemensamma rutiner. Med samordning avses koordination av resurser och arbetsinsatser. Med uppföljning avses att berörda aktörer tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att de rutiner som finns för intern samordning används och fungerar på avsett sätt. Uppföljningen ska vara dokumenterad och vid behov har rutinerna reviderats. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs Ja eller Ej aktuellt på enkätfråga 1 samt Ja eller Ej aktuellt på enkätfråga 2. För län och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. I en del kommuner ansvarar samma handläggare för flera eller samtliga verksamhetsområden som berör den enskilde. I dessa fall är det inte aktuellt att upprätta en rutin för intern samordning. De kommuner som berörs får ett positivt utfall i resultatpresentationen och de räknas med i läns- och riksmedelvärden i egenskap av att de har en integrerad verksamhet. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 25 oktober oktober Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. 24 ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 66

67 Referens Intern samordning i enskilda ärenden (sex olika indikatorer) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Extern samverkan i enskilda ärenden (sex olika indikatorer) Aktuell överenskommelse om extern samverkan i enskilda ärenden med 1) Arbetsförmedlingen 2) Försäkringskassan 3) Landstingets barnhabilitering 4) Landstingets vuxenhabilitering 5) Landstingets barnpsykiatri 6) Landstingets vuxenpsykiatri Kommunen eller stadsdelen har skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Landstingets barnhabilitering Landstingets vuxenhabilitering Landstingets barnpsykiatri Landstingets vuxenpsykiatri Överenskommelsen är aktuell genom att den upprättats eller följts upp det senaste året. Individanpassad Helhetssyn och samordning Extern samverkan i enskilda ärenden Personer med LSS-insatser kan även ha behov av insatser från andra myndigheter och organisationer. Det är myndigheternas ansvar, inte den enskildes, att hitta en arbetsmodell där olika insatser harmonierar med varandra. I Socialstyrelsens vägledning för samverkan inom funktionshinderområdet finns fyra starka motiv för samverkan: Det etiska motivet samverkan kan hindra att den enskilde faller mellan stolarna. Verksamhetsmotivet en enskild aktör (myndighet eller organisation) kan inte ensamt svara mot den enskildes samlade behov. Effektivitetsmotivet med samverkan kan brukaren uppnå en högre livskvalitet till en lägre samhällskostnad. Kunskapsmotivet samverkan kan bredda och fördjupa kunskapen hos professionerna om varandras områden. Samverkan förstärker specialistkompetensen samtidigt som den integrerar den i en större helhet. Att formalisera samverkan i form av överenskommelser är ett sätt att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Överenskommelser som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångssätt är ett stöd för handläggarna och ökar förutsättningarna för en gemensam planering och ett samfällt agerande mellan myndigheter. Kommunen eller stadsdelen har skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Landstingets barnhabilitering Landstingets vuxenhabilitering Landstingets barnpsykiatri Landstingets vuxenpsykiatri Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Har ni den 25 oktober 2014 skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 25 67

68 Extern samverkan i enskilda ärenden (sex olika indikatorer) ska ske med Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Landstingets barnhabilitering Landstingets vuxenhabilitering Landstingets barnpsykiatri Landstingets vuxenpsykiatri Svarsalternativ: Ja/Nej 2. Har ni följt upp dessa överenskommelser för samverkan i enskilda ärenden med nedanstående aktörer under perioden 25 oktober oktober 2014? Svarsalternativ: Ja/Nej/ Ej aktuellt eftersom överenskommelsen upprättades efter den 25 oktober Definitioner: Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att fastställa överenskommelser med andra aktörer. Överenskommelserna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras samt ange ansvarsfördelningen med eller utan ekonomiska åtaganden. Med samverkan avses övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för visst syfte. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs Ja på fråga 1 samt Ja eller Ej aktuellt på fråga 2. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 25 oktober oktober Datakällor Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Felkälla I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Referens Samverkan i re/habilitering. En vägledning. Socialstyrelsen; Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Individuell plan Aktuell rutin för erbjudande om individuell plan Kommunen eller stadsdelen har en aktuell rutin för att erbjuda individuell plan enligt LSS. Individanpassad Helhetssyn och samordning Individuell plan De personer som beviljats någon eller några insatser enligt LSS ska erbjudas en individuell plan. En individuell plan är ett viktigt underlag för planeringen av det stöd som ges. Den individuella planen ska beskriva beslutade och planerade insatser med kortsiktiga och långsiktiga mål. En plan kan omfatta fler insatser och även redovisa åtgärder som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Planen ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året. Socialstyrelsen anser att den individuella planeringen är av avgörande betydelse för den enskildes inflytande över det stöd som ges. Det gäller särskilt personer med flera olika typer av funktionsnedsättningar. Planen ska styras av brukarens behov, önskemål och förutsättningar och innehålla ett antal mål för insatserna. Det ska vara tydligt vem som ansvarar för vad och hur målen ska nås. Att ha en rutin för erbjudande om individuell plan ökar förutsättningarna för att ett sådant erbjudande alltid ges. Med individuell plan avses här en plan för beslutade insatser eller åtgärder som upprättats på begäran av och tagits fram i samråd 26 ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 68

69 Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens med den enskilde som har beviljats insats enligt LSS. Kommunen eller stadsdelen har en aktuell rutin för att erbjuda en individuell plan enligt LSS. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Har ni en skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för att erbjuda individuell plan enligt LSS? Rutinen ska gälla 25 oktober Svarsalternativ: Ja/nej 2. Har ni följt upp denna rutin för att erbjuda individuell plan enligt LSS under perioden 25 oktober oktober 2014? Svarsalternativ: Ja/Nej/Ej aktuellt eftersom rutinen upprättades efter den 25 oktober Definitioner: Med rutin avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. Med uppföljning avses att rutinen för att erbjuda individuell plan används och fungerar på avsett sätt. Uppföljningen ska vara dokumenterad och vid behov har rutinen reviderats. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs Ja på enkätfråga 1 samt Ja eller Ej aktuellt på enkätfråga 2. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivåer: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 25 oktober oktober 2014 Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Individanpassad Tidigare kvalitetsområdet självbestämmande och integritet Ledsagning Indikatornamn Kommunen betalar för ledsagarens omkostnader Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Kommunen eller stadsdelen betalar för ledsagarens omkostnader Individanpassad Självbestämmande och integritet Ledsagning Ledsagning är en betydelsefull, ofta avgörande insats för att öka delaktigheten i samhället för enskilda personer med funktionsnedsättning. Kommunerna bör erbjuda individuellt utformad ledsagning av god kvalitet. För att kunna göra detta bör kommunen också betala för ledsagarens omkostnader. Kommunen eller stadsdelen betalar för ledsagarens omkostnader. Process Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Betalar kommunen för ledsagarens omkostnader (t.ex. för bussresor, biobesök, inträden etc.)? Svarsalternativ: Ja, enligt ett schablonbelopp/ja, enligt faktiska omkostnader/ Nej Beräkning: För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätdatum: 25 oktober ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 27 69

70 Ledsagning Datakällor Felkällor Referens Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens Ledsagning Den enskilde kan påverka vem som ska ledsaga I kommunen eller stadsdelen kan den enskilde påverka vem som ska utföra ledsagarservicen. Individanpassad Självbestämmande och integritet Ledsagning Ledsagning är en betydelsefull, ofta avgörande insats för att öka delaktigheten i samhället för enskilda personer med funktionsnedsättning. Kommunerna bör erbjuda individuellt utformad ledsagning av god kvalitet. För att säkerställa självbestämmande och integritet bör den enskilde kunna påverka vem som ska ledsaga honom eller henne. I kommunen eller stadsdelen kan den enskilde påverka vem som ska utföra ledsagarservicen. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Kan den enskilde påverka vilken ledsagare som ska utföra insatsen. Beräkning: För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätdatum: 25 oktober Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Brukarundersökning Enskildas uppfattning används för att utveckla LSS-verksamheten I kommunen eller stadsdelen används enskildas uppfattning för att utveckla LSS-verksamheten Individanpassad Självbestämmande och integritet Brukarundersökning En kunskapsbaserad socialtjänst utgår bland annat från enskildas kunskap och erfarenhet och utvärderar hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. För att utveckla verksamheten är det viktigt att undersöka enskildas uppfattning om det stöd de får. Undersökningar av enskildas uppfattning om verksamheten ska ses som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Undersökningar kan t.ex. genomföras i form av enkäter, strukturerade intervjuer eller brukarrevisioner. Däremot avses inte klagomålshantering eller uppföljningar av genomförandeplaner. I kommunen eller stadsdelen används enskildas uppfattning för att 28 ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 70

71 Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens Brukarundersökning utveckla LSS-verksamheten. Process Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Har ni gjort minst en undersökning om den enskildas uppfattning om LSS-verksamhetens kvalitet i kommunen/stadsdelen, under perioden 25 oktober oktober 2014? 2. Har ni använt resultaten från undersökningen/undersökningarna av enskildas uppfattning för att utveckla er verksamhet? Svarsalternativ: Ja/Nej. Definition: Med undersökningar avses enkäter, strukturerade intervjuer eller brukarrevisioner i syfte att fånga enskildas uppfattning om verksamhetens kvalitet. Resultaten redovisas på gruppnivå. Däremot avses inte klagomålshantering, uppföljningar av genomförandeplan eller av individuell plan. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs ja på enkätfråga 1 och 2. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 25 oktober oktober Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Habiliteringsersättning Habiliteringsersättning utgår till deltagare i daglig verksamhet Kommunen eller stadsdelen betalar habiliteringsersättning till deltagare i daglig verksamhet Individanpassad Självbestämmande och integritet Habiliteringsersättning Av förarbetena till LSS framgår det att den som deltar i daglig verksamhet bör få ersättning. Syftet med ersättning är att stimulera den enskilde att delta i verksamheten. Förutom den symboliska likheten med lön finns det ytterligare skäl som talar för att betala ut ersättning. Personer i daglig verksamhet har som regel kostnader för sitt deltagande, t.ex. för arbetsresor och lunch. Det har också framkommit i kartläggningar att habiliteringsersättningen upplevs som betydelsefull och viktig för självkänslan hos den enskilde. Kommunen eller stadsdelen betalar habiliteringsersättning till deltagare i daglig verksamhet Process Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Betalar ni habiliteringsersättning till personer som deltar i daglig verksamhet? Svarsalternativ: Ja/Nej. Beräkning: För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätdatum: 25 oktober Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 29 71

72 Felkällor Referens Habiliteringsersättning I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens Arbetsmarknad Övergång till förvärvsarbete I kommunen eller stadsdelen har en eller fler personer gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete Individanpassad Självbestämmande och integritet Arbetsmarknad Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. De flesta som beviljas insatsen daglig verksamhet har en funktionsnedsättning som gör att de inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Det finns dock personer med daglig verksamhet som i någon form både kan och vill delta på arbetsmarknaden. Den dagliga verksamheten bör därför generellt sett ha som mål att utveckla den enskildes möjlighet till förvärvsarbete för de, som antingen på kort eller på lång sikt, kan delta i arbetslivet. Saknas Resultat Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Finns det personer i kommunen/stadsdelen som gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden, under perioden 25 oktober oktober 2014? Övergången till arbete ska innebära att beslutet om daglig verksamhet upphört. Med förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden avses alla typer av reguljära anställningsformer vilket även inkluderar anställning med någon form av stöd från Arbetsförmedlingen som inte är att betrakta som skyddat arbete (se definition skyddat arbete i indikator 27). Svarsalternativ: Ja, ange antal personer/nej. Beräkning: För kommuner och stadsdelar anges om man har haft minst en person som gått över till förvärvsarbete, dvs. Ja För län och riket redovisas andelen svarande kommuner som har haft minst en person som gått över till förvärvsarbete, dvs. Ja Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 25 oktober oktober Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. På tröskeln. Daglig verksamhet med inriktning på arbete. Socialstyrelsen; Från sysselsättning till arbete. Kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med funktionsnedsättning. Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet; Indikatornamn Arbetsmarknad Övergång till skyddat arbete 30 ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 72

73 Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens Arbetsmarknad I kommunen eller stadsdelen har en eller fler personer gått från daglig verksamhet till skyddat arbete Individanpassad Självbestämmande och integritet Arbetsmarknad Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. De flesta som beviljas insatsen daglig verksamhet har en funktionsnedsättning som gör att de inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Det finns dock personer med daglig verksamhet som i någon form både kan och vill delta på arbetsmarknaden. Den dagliga verksamheten bör därför generellt sett ha som mål att utveckla den enskildes möjlighet till förvärvsarbete för de, som antingen på kort eller på lång sikt, kan delta i arbetslivet. Saknas Resultat Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Finns det personer i kommunen/stadsdelen som gått från daglig verksamhet till skyddat arbete, under perioden 25 oktober 2013 till 25 oktober 2014? Övergången till skyddat arbete ska innebära att beslutet om daglig verksamhet upphört. Svarsalternativ Ja, ange antal personer/nej. Definition: Med skyddat arbete avses arbete för personer med funktionsnedsättning vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. Personen anvisas arbetet utan någon konkurrens. Skyddat arbete finns i två former: -hos Samhall AB, och -hos offentliga arbetsgivare (OSA) Skyddat arbete avser inte övergång till sysselsättningsinsats enligt Socialtjänstlagen. Frågan avser inte heller övergång till studier. Beräkning: För kommuner och stadsdelar anges om man har haft minst en person som gått över till förvärvsarbete. För län och riket redovisas andelen svarande kommuner som har haft minst en person som gått över till förvärvsarbete. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 25 oktober oktober Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. På tröskeln. Daglig verksamhet med inriktning på arbete. Socialstyrelsen; Från sysselsättning till arbete. Kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med funktionsnedsättning. Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet; Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Arbetsmarknad Rutin för att pröva möjligheten till arbete eller praktikplats I kommunen eller stadsdelen finns en rutin för att pröva möjligheten till arbete eller praktikplats för personer som deltar i daglig verksamhet. Individanpassad Självbestämmande och integritet ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 31 73

74 Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens Arbetsmarknad Arbetsmarknad Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. De flesta som beviljas insatsen daglig verksamhet har en funktionsnedsättning som gör att de inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Det finns dock personer med daglig verksamhet som i någon form både kan och vill delta på arbetsmarknaden. Den dagliga verksamheten bör därför generellt sett ha som mål att utveckla den enskildes möjlighet till förvärvsarbete för de, som antingen på kort eller på lång sikt, kan delta i arbetslivet. Indikatorn syftar till att mäta förekomst av rutiner för att årligen pröva möjligheten till arbete eller praktikplats för deltagare i daglig verksamhet. I kommunen eller stadsdelen finn en rutin för att pröva möjligheten till arbete eller praktikplats för personer som deltar i daglig verksamhet. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Har ni en skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för att minst årligen pröva möjligheten till arbete eller praktikplats för personer som deltar i daglig verksamhet? Rutinen ska gälla den 25 oktober Svarsalternativ: Ja/Nej. Definition: Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Med rutin avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. Med arbete avses förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden eller lönebidragsanställning, praktikplats, Samhall eller motsvarande. Beräkning: För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätdatum: 25 oktober Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. På tröskeln. Daglig verksamhet med inriktning på arbete. Socialstyrelsen; Från sysselsättning till arbete. Kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med funktionsnedsättning. Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet; Tillgänglig Tidigare kvalitetsområdet tillgänglighet Indikatornamn Mått God omsorg Tillgänglig information på webbplatsen (fyra olika indikatorer) Information om LSS 1) På lättläst svenska 2) På teckenspråk 3) Som talad information 4) Som textfil Kommunen eller stadsdelen har information om LSS i följande alternativa format på webbplatsen: På lättläst svenska På teckenspråk Som talad information Som textfil Tillgänglig 32 ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 74

75 Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens Tillgänglig information på webbplatsen (fyra olika indikatorer) Tillgänglighet Tillgänglig information på webbplatsen För att alla människor oberoende av funktionsförmåga ska kunna ta till sig information krävs att denna är tillgänglighetsanpassad på olika sätt. För personer med funktionsnedsättning kan det vara avgörande att informationen om LSS och information om hur man ska göra för att ansöka om insatser finns i alternativa format. Är informationen otillgänglig kan det vara svårt att få kunskap om vilket stöd man har rätt till eller vem den enskilde ska vända sig till med sina frågor. Kommunen eller stadsdelen har information om LSS i följande alternativa format på webbplatsen: På lättläst svenska På teckenspråk Som talad information Som textfil Process Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Finns information på kommunens/stadsdelens webbplats om vilka insatser som finns enligt LSS och hur man ska göra för att ansöka om en insats, i följande alternativa format? Informationen ska finnas den 25 oktober Lättläst Teckenspråk Lyssna, så kallad talad information Som textfil (t.ex. Word eller tillgänglig PDF) Svarsalternativ: Ja/Nej. Definition: Med Daisy (Digitalt Audiobaserat Informationssystem) avses en digital teknik som strukturerar ljud, text och bild på ett sätt som gör det enklare att söka i och läsa text. En PDF- eller en Word-fil kan vara tillgänglig om de görs på rätt sätt med konsekvent användning av formatmallar. I en tillgänglig fil är det till exempel angivet vad som är rubriker, löpande text och bilder. Beräkning: För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätdatum: 25 oktober Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Riv hindren. Riktlinjer för tillgänglighet enligt förordning 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för genomförande av handikappolitiken. Handisam, Stockholm, Säker Tidigare kvalitetsområdet trygghet och säkerhet Indikatornamn Mått Uppföljning av beslut (tre olika indikatorer) Andel beslut som följs upp inom 1) Bostad med särskild service 2) Daglig verksamet 3) Ledsagarservice Andelen beslut som kommunen eller stadsdelen följt upp på årsbasis: Bostad med särskild service Daglig verksamet ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 33 75

76 God omsorg Kvalitetsområde Indikatorområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens Uppföljning av beslut (tre olika indikatorer) Säker Ledsagarservice Trygghet och säkerhet Uppföljning av beslut En kunskapsbaserad socialtjänst utvärderar och följer upp hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. Uppföljning av fattade beslut är avgörande för att säkerställa att den enskilde får sitt behov tillgodosett och att denne genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Även om LSS med några undantag saknar uttryckliga bestämmelser om uppföljning av nämndens beslut har lagstiftaren ändå förutsatt att beslut om insatser enligt LSS följs upp så länge insatsen pågår. Kommunen eller stadsdelen har följt upp samtliga beslut om: Bostad med särskild service Daglig verksamet Ledsagarservice Process Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Ange antal personer med beslut om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9/daglig verksamhet enligt 9 10/ ledsagarservice enligt 9 3, LSS som verkställdes före den 25 oktober 2013 och som fortfarande var verkställt den 25 oktober Av personerna i fråga innan ange antal som har fått sitt beslut uppföljt av en handläggare under perioden 25 oktober oktober Uppföljningen ska vara noterad i journalen/personakten. Definition: Med Uppföljning avses att en handläggare följt upp om innehållet i den enskildes beviljade insats är adekvat i förhållande till dennes behov. Beräkning: Täljare: Antal beslut om insats som följts upp under perioden 25 oktober oktober Nämnare: Antal beslut om insats som verkställdes före den 25 oktober 2013 och som fortfarande var verkställda den 25 oktober För kommuner och stadsdelar som har färre än 20 beslut presenteras andelarna som alla, delvis och inget. För övriga kommuner redovisas andelar. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 25 oktober oktober Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Kunskapsbaserad Tidigare kvalitetsområdet kunskapsbaserad verksamhet Indikatornamn Mått Handläggares kompetens Strukturerad inskolningsperiod I kommunen eller stadsdelen har alla LSS-handläggare som anställts efter den 1 oktober 2013 fått en strukturerad inskolningsperiod i samband med anställningens början. 34 ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 76

77 God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens Handläggares kompetens Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Handläggares kompetens Förutom formell utbildning och erfarenhet krävs att personalen kommer in i arbetet på ett bra sätt. Vid anställningens början är det viktigt att den nyanställde får en strukturerad inskolningsperiod för att kunna utföra arbetsuppgifterna på ett riktigt sätt. Inskolningen ska ge vägledning in i arbetsuppgifterna och innehålla alla moment som är nödvändiga utifrån den nyanställdes förutsättningar och tidigare erfarenheter. Den personal som saknar erfarenhet av arbete med handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder bör efter en planerad introduktion under en period av minst ett år få planerat stöd, och successivt få ta ansvar för ärenden I kommunen eller stadsdelen har alla LSS-handläggare som anställts efter den första oktober 2013 fått en strukturerad inskolningsperiod i samband med anställningens början. Process Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Har alla LSS-handläggare ni anställt efter den 1 oktober 2013 fått en strukturerad inskolningsperiod i samband med anställningens början? Svarsalternativ: Ja/Nej/Ej aktuellt eftersom vi inte har anställt någon ny handläggare efter 1 oktober Definition: Med inskolning menas vägledning in i arbetsuppgifterna, inte en allmän introduktion på arbetsplatsen. Med strukturerad menas att inskolningen innehåller moment som är nödvändiga för att den nyanställde utifrån sina förutsättningar och tidigare erfarenheter ska kunna utföra arbetsuppgifterna på ett riktigt sätt. Beräkning: För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun och län. Mätdatum: 1 oktober Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder. SOSFS 2008:32 Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Handläggares kompetens Arbetat längre än ett år med LSS Andel LSS-handläggningstimmar som utförs av handläggare som arbetat längre än ett år med LSS-handläggning. Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Handläggares kompetens Ledningen för socialtjänsten ska säkerställa att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna. Med rätt kompetens ökar förutsättningarna för att personalen ska bidra till insatser av god kvalitet. Av Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionsnedsättning framgår att personalen ska ha kunskap om funktionshinder och dess konsekven- ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 35 77

78 Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens ser, utredning och beslut och samverkan och samordning. Om personalgruppen består av personer som har längre erfarenhet av LSS-handläggning ökar förutsättningarna för att enskilda får sina behov tillgodosedda samtidigt som erfarenheterna kan spridas i personalgruppen. Saknas Struktur Indikatorn bygger på uppgifter om kommunens eller stadsdelens samtliga LSS-handläggare samt hur många timmar de arbetar med LSS-handläggning per vecka. För varje LSS-handläggare lämnar kommunen uppgift om denne har arbetat längre än ett år. Svarsalternativ: Ja/Nej Definition: LSS-handläggare En anställd person som handlägger insatser enligt 9 LSS. LSS-handläggning - Alla åtgärder som vidtas från att ett ärende inleds till att beslut följs upp utifrån insatser enligt 9 LSS. Arbetstid en normalvecka Med normalvecka menas en vecka då inget ovanligt inträffar. Täljare: Antal timmar LSS-handläggning under en vecka utförda av handläggare som varit anställda mer än ett år. Nämnare: Antal timmar LSS-handläggning. Beräkning: För kommunen, länen och riket redovisas andelen LSShandläggningstimmar som utförs av LSS-handläggare som arbetat längre än ett år. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: En vecka i oktober Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder. SOSFS 2008:32. Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Handläggares kompetens Socionomexamen Andelen LSS-handläggningstimmar i kommunen eller stadsdelen som utförs av LSS-handläggare med socionomexamen. Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Handläggares kompetens Ledningen för socialtjänsten ska säkerställa att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna. Med rätt kompetens ökar förutsättningarna för att personalen ska bidra till insatser av god kvalitet. Av Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionsnedsättning framgår att personalen bör ha socionomexamen. 100 procent av kommunen eller stadsdelens LSShandläggningstimmar ska utföras av personal som har socionomexamen. Process Indikatorn bygger på uppgifter om kommunens eller stadsdelens samtliga LSS-handläggare samt hur många timmar de arbetar med LSS-handläggning per vecka. För varje LSS-handläggare lämnar kommunen uppgift om denne har socionomexamen eller motsvarande. Svarsalternativ: Ja/Nej 36 ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 78

79 Datakällor Felkällor Referens Handläggares kompetens Definition: LSS-handläggare En anställd person som handlägger insatser enligt 9 LSS. LSS-handläggning - Alla åtgärder som vidtas från att ett ärende inleds till att beslut följs upp utifrån insatser enligt 9 LSS. Arbetstid en normalvecka Med normalvecka menas en vecka då inget ovanligt inträffar. Socionomexamen eller motsvarande Med motsvarande avses högskoleutbildningarna social omsorgsexamen och sociala omsorgsprogrammet enligt tidigare studieordning. Täljare: Antal timmar LSS-handläggning under en vecka utförda av handläggare med socionomexamen. Nämnare: Antal timmar LSS-handläggning. Beräkning: För kommunen, länen och riket redovisas andelen LSShandläggningstimmar som utförs av LSS-handläggare med socionomexamen. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: En vecka i oktober Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder. SOSFS 2008:32. Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Handläggares kompetens Individuell och aktuell kompetensutvecklingsplan Andelen LSS-handläggningstimmar i kommunen eller stadsdelen som utförs av LSS-handläggare som har en individuell och aktuell kompetensutvecklingsplan. Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Handläggares kompetens En viktig uppgift för arbetsgivare är att skapa förutsättningar för kompetensutveckling. En individuell plan för handläggarens kompetensutveckling bör innehålla en planering för dennes fortbildning eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens mål och nämndens kartläggning och analys av handläggarnas individuella kompetens. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten ska ledningssystemet bland annat säkerställa att det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att personalen har den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna. 100 procent av kommunen eller stadsdelens LSShandläggningstimmar utförs av personal som har en individuell och aktuell kompetensutvecklingsplan. Process Indikatorn bygger på en redovisning av kommunens eller stadsdelens samtliga LSS-handläggare samt hur många timmar de arbetar med LSS-handläggning per vecka. För varje LSS-handläggare som varit anställd sedan 1 oktober 2013 lämnar kommunen uppgift om denne har en individuell och aktuell kompetensutvecklingsplan. Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: LSS-handläggare En anställd person som handlägger insatser enligt 9 LSS. LSS-handläggning - Alla åtgärder som vidtas från att ett ärende inleds till att beslut följs upp utifrån insatser enligt 9 LSS. ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 37 79

80 Datakällor Felkällor Referens Handläggares kompetens Socionomexamen eller motsvarande Med motsvarande avses högskoleutbildningarna social omsorgsexamen och sociala omsorgsprogrammet enligt tidigare studieordning. Kompetensutvecklingsplan avser en skriftlig och individuell överenskommelse med arbetstagaren om kompetensutvecklingsinsatser. Med aktuell avses att kompetensutvecklingsplanen är upprättad eller uppföljd under perioden 1 oktober oktober Kompetensutveckling Med kompetensutveckling avses att personalen utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning, utifrån verksamhetens uppdrag. Täljare: Antal timmar LSS-handläggning under en vecka utförda av handläggare med en aktuell och individuell kompetensutvecklingsplan. Nämnare: Antal timmar LSS-handläggning. Beräkning: För kommunen, länen och riket redovisas andelen LSShandläggningstimmar som utförs av LSS-handläggare med individuell kompetensutvecklingsplan. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätdatum: En vecka i november Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Handläggares kompetens Kontinuerlig ärendehandledning Andelen LSS-handläggningstimmar i kommunen eller stadsdelen som utförs av LSS-handläggare som har haft kontinuerlig ärendehandledning under det senaste året. Indikatorn gäller LSS-handläggare som varit anställda sedan 1 oktober Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Handläggares kompetens Ärendehandläggningen inom LSS är komplex och det ställs stora krav på en skyndsam och noggrann utredning. Handläggarna ställs inför svåra bedömningar. Att handläggarna har tillgång till stöd i form av ärendehandledning är en av flera förutsättningar för att säkerställa att verksamheten bedrivs rättssäkert och jämlikt. Den personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder bör få kontinuerligt stöd och tillgång till handledning samt utbildning i syfte att upprätthålla och utveckla den kompetensnivå som behövs för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Personalen bör också ges möjlighet att följa kunskapsutvecklingen på sakområdet. Personalen bör genom vidareutbildning fördjupa eller bredda sina kunskaper på sakområdet. Saknas Process Indikatorn bygger på en redovisning av kommunens eller stadsdelens samtliga LSS-handläggare samt hur många timmar de arbetar med LSS-handläggning per vecka. För varje LSS-handläggare som varit anställd sedan 1 oktober 2013 lämnar kommunen uppgift om denne har haft kontinuerlig ärendehandledning eller inte. Svarsalternativ: Ja/Nej 38 ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 80

81 Datakällor Felkällor Referens Handläggares kompetens Definitioner: LSS-handläggare En anställd person som handlägger insatser enligt 9 LSS. LSS-handläggning - Alla åtgärder som vidtas från att ett ärende inleds till att beslut följs upp utifrån insatser enligt 9 LSS. Kontinuerlig ärendehandledning - ska ges av en extern och utbildad handledare samt vara regelbundet återkommande. Handledningen kan ske i grupp eller enskilt. Täljare: Antal timmar LSS-handläggning under en vecka utförda av handläggare som har haft kontinuerlig ärendehandledning det senaste året. Nämnare: Antal timmar LSS-handläggning under en vecka. Beräkning: För kommunen, länen och riket redovisas andelen LSShandläggningstimmar som utförs av LSS-handläggare som haft kontinuerlig ärendehandledning det senaste året. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: En vecka i oktober Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder. SOSFS 2008:32. Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Handläggares kompetens Samlad plan för kompetensutveckling Kommunen eller stadsdelen har en samlad och aktuell plan för LSShandläggarnas kompetensutveckling Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Handläggares kompetens En viktig uppgift för arbetsgivare är att skapa förutsättningar för kompetensutveckling. En samlad plan för handläggarens kompetensutveckling bör innehålla en planering för hela personalgruppens fortbildning eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens mål och nämndens kartläggning och analys av handläggarnas individuella kompetens. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten ska ledningssystemet bland annat säkerställa att det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att personalen har den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna. Kommunen eller stadsdelen har en samlad och aktuell plan för LSShandläggarnas kompetensutveckling Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Har ni en samlad plan för LSS-handläggarnas kompetensutveckling? Planen ska finnas den 1 oktober Har planen för LSS-handläggarnas kompetensutveckling följts upp under perioden 1 oktober oktober 2014? Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Med samlad plan för kompetensutveckling menas här en skriftlig och verksamhetsgemensam plan för LSS-handläggarnas fortbildning och som bygger på verksamhetens uppdrag/mål och nämndens kartläggning och analys av personalens individuella kompetens. Kompetensutveckling innebär här att personalen utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning, utifrån er verksamhets uppdrag. ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 39 81

82 Datakällor Felkällor Referens Handläggares kompetens LSS-handläggare avser en anställd person som handlägger insatser enligt 9 LSS. Med uppföljning avses här att ansvarig/ansvariga har följt upp att planen följs och att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Beräkning: För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 1 oktober oktober Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). 40 ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 82

83 Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Individanpassad Tidigare kvalitetsområdet helhetssyn och samordning Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Intern samordning (sex olika indikatorer) Aktuell rutin för intern samordning i enskilda ärenden med 1) barn och unga 2) ekonomiskt bistånd 3) missbruk 4) LSS 5) våld i nära relationer 6) äldreomsorg Kommunen eller stadsdelen har skriftliga och på ledningsnivå fastställda rutiner för intern samordning i enskilda ärenden mellan området stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning och andra delområden inom socialtjänsten. Individanpassad Helhetssyn och samordning Intern samordning Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för handläggningen i enskilda ärenden bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångsätt kan minska risken för godtycke och utgöra ett stöd för handläggarna, till nytta för den enskilde. Kommuner och stadsdelar har skriftliga och på ledningsnivå fastställda rutiner för intern samordning i enskilda ärenden mellan området stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning och andra delområden inom socialtjänsten. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Har ni skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för samordning i enskilda ärenden med nedanstående områden inom socialtjänsten: barn och unga ekonomiskt bistånd missbruk socialpsykiatri våld i nära relationer äldreomsorg Rutinerna ska gälla den 25 oktober Svarsalternativ: Ja/Nej/Ej aktuellt eftersom verksamheterna bedrivs av samma personal och ansvarig chef. 2. Har ni följt upp dessa rutiner för samordning med följande verksamhetsområden under perioden 25 oktober oktober 2014? barn och unga ekonomiskt bistånd missbruk socialpsykiatri våld i nära relationer äldreomsorg Svarsalternativ: Ja/Nej/ Ej aktuellt eftersom rutinen upprättades efter den 25 oktober ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 41 83

84 Datakällor Felkällor Referens Intern samordning (sex olika indikatorer) Definitioner: Rutinen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteter ska genomföras samt ange ansvarsfördelning. Rutinerna ska vara kända och användas av ansvarig handläggare. Rutinen/-erna för samordning kan finnas beskriven/-na i ett gemensamt dokument eller i separata dokument. Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att fastställa gemensamma rutiner som avser flera delverksamheter/målgrupper. Med samordning avses koordination av resurser och arbetsinsatser. Med uppföljning avses att berörda aktörer tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att de rutiner som finns för intern samordning används och fungerar på avsett sätt. Och vid behov revideras. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs Ja eller Ej aktuellt eftersom verksamheterna är integrerade på enkätfråga 1 samt Ja eller Ej aktuellt eftersom överenskommelsen upprättades efter den 25 oktober 2013 på enkätfråga 2. För län och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. I en del kommuner ansvarar samma handläggare för flera eller samtliga områden som berör den enskilde. I dessa fall är det inte aktuellt att upprätta en rutin för intern samordning. De kommuner som berörs får ett positivt utfall i resultatpresentationen och de räknas med i läns- och riksmedelvärden i egenskap av att de har en integrerad verksamhet. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 25 oktober oktober 2014 Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Extern samverkan i enskilda ärenden (två olika indikatorer) Aktuell överenskommelse om extern samverkan i enskilda ärenden med 1) Arbetsförmedlingen 2) Försäkringskassan Kommunen eller stadsdelen har skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Individanpassad Helhetssyn och samordning Extern samverkan i enskilda ärenden Personer med psykisk funktionsnedsättning kan även ha behov av insatser från andra myndigheter och organisationer. Det är myndigheternas ansvar, inte den enskildes, att hitta en arbetsmodell där olika insatser harmonierar med varandra. I Socialstyrelsens vägledning för samverkan inom funktionshinderområdet finns fyra starka motiv för samverkan: Det etiska motivet samverkan kan hindra att den enskilde faller mellan stolarna. Verksamhetsmotivet en enskild aktör (myndighet eller organisation) kan inte ensamt svara mot den enskildes samlade behov. 42 ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 84

85 Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Extern samverkan i enskilda ärenden (två olika indikatorer) Effektivitetsmotivet med samverkan kan brukaren uppnå en högre livskvalitet till en lägre samhällskostnad. Kunskapsmotivet samverkan kan bredda och fördjupa kunskapen hos professionerna om varandras områden. Samverkan förstärker specialistkompetensen samtidigt som den integrerar den i en större helhet. Att formalisera samverkan i form av överenskommelser är ett sätt att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Överenskommelser som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångssätt är ett stöd för handläggarna och ökar förutsättningarna för en gemensam planering och ett samfällt agerande mellan myndigheter. Kommunen eller stadsdelen har skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Har ni den 25 oktober 2014 skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan på handläggarnivå i enskilda ärenden ska ske med Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Svarsalternativ: Ja/Nej Har ni följt upp dessa överenskommelser för samverkan i enskilda ärenden med nedanstående aktörer under perioden 25 oktober oktober 2014 Svarsalternativ: Ja/Nej/ Ej aktuellt eftersom överenskommelsen upprättades efter den 25 oktober 2013 Definitioner: Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att fastställa överenskommelser med andra myndigheter och organisationer. Överenskommelserna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras och dels ange ansvarsfördelningen. Med samverkan avses övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för visst syfte. Någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt ska genomföra. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs Ja på enkätfråga 1 samt Ja eller Ej aktuellt eftersom överenskommelsen upprättades efter den 25 oktober 2013 på enkätfråga 2. För län och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 25 oktober oktober 2014 Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Referens Samverkan i re/habilitering. En vägledning. Socialstyrelsen; 2008). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 43 85

86 Tillgänglig Tidigare kvalitetsområdet tillgänglighet Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens Uppsökande verksamhet Uppsökande verksamhet Kommunen eller stadsdelen bedriver uppsökande verksamhet gällande personer med psykisk funktionsnedsättning Individanpassad Helhetssyn och samordning Uppsökande verksamhet Många personer med psykisk funktionsnedsättning lever i social isolering. Uppsökande verksamhet möjliggör för dessa personer att få tillgång till kommunens stöd. Med uppsökande verksamhet avses en tydlig funktion som har till uppgift att bedriva ett utåtriktat och aktivt arbete för att identifiera för kommunen okända personer med psykisk funktionsnedsättning i behov av socialtjänstens insatser och erbjuda dem ett adekvat stöd. Kommunen eller stadsdelen bedriver uppsökande verksamhet Process Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Bedriver ni uppsökande verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning? Verksamheten ska finnas den 25 oktober Definitioner: Med uppsökande verksamhet avses här en tydlig funktion som har till uppgift att bedriva ett utåtriktat och aktivt arbete för att identifiera för kommunen okända personer med psykisk funktionsnedsättning i behov av socialtjänstens insatser och erbjuda dem ett adekvat stöd. I funktionen ingår även att stödja individen till en adekvat kontakt med vård- och stödsystemet. Beräkning: För län och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivåer: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätdatum: 25 oktober 2014 Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Informerande verksamhet (fyra olika indikatorer) Indikatornamn 1) Information via annonser i massmedia 2) Information på webbplats 3) Information via Informationsblad 4) Information via informationsguide Mått Kommunen eller stadsdelen har information om socialtjänstens stöd till målgruppen i följande format: Information via annonser i massmedia Information på webbplats Information via Informationsblad Information via informationsguide God omsorg Tillgänglig Kvalitetsområde Tillgänglighet Indikatorsområde Informerande verksamhet Syfte Informerande verksamhet möjliggör för personer med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga att få adekvat information om kommunens skyldigheter, individens rättigheter samt tillgängligt utbud av verksamheter eller insatser. Många personer med psykisk funktionsnedsättning lever i social isolering. Indikatorn ska tolkas som att ju fler informationskanaler en kommun har desto större är 44 ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 86

87 Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens Informerande verksamhet (fyra olika indikatorer) möjligheten för att personer med psykisk funktionsnedsättning att få sina behov tillgodosedda. Med informationsinsatser avses här information som är riktad till och anpassad för personer med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga. Den ska ge adekvat information om kommunens skyldigheter, individens rättigheter, tillgängligt utbud av verksamheter eller insatser samt ange vem man kan ta kontakt med. Kommunen eller stadsdelen har information om socialtjänstens stöd till målgruppen i följande format: Information via annonser i massmedia Information på webbplats Information via Informationsblad Information via informationsguide Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: Har ni genomfört följande riktade informationsinsatser till personer med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga under perioden 25 oktober oktober 2014? Svarsalternativ: Annonser i massmedia Ja/Nej Kommunens webbplats Ja/Nej Informationsblad om kommunens verksamhet Ja/Nej Broschyr/informationsguide som omfattar information om flera myndigheters/organisationers verksamhet Ja/Nej Definitioner: Med informationsinsatser avses här information som är riktad till och anpassad för personer med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga. Den ska ge information om kommunens skyldigheter, individens rättigheter, tillgängligt utbud av verksamheter/insatser samt ange vem man kan ta kontakt med. Beräkning: För län och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivåer: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 25 oktober oktober 2014 Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Säker Tidigare kvalitetsområdet trygghet och säkerhet Uppföljningssystem Indikatornamn IT-baserat system som stödjer verksamhetsuppföljning Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Kommunen eller stadsdelen har ett dokumenterat uppföljningssystem. Individanpassad Helhetssyn och samordning Uppföljningssystem En kunskapsbaserad socialtjänst utvärderar och följer upp hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. En central förutsättning för uppföljning av åtgärder i praktisk verksamhet är att det finns ett etablerat system för en systematisk och regelbunden uppföljning av åtgärderna som ges till enskilda individer. För att visa på resultat av de insatser som verksamheten erbjuder personer med försörjningsproblem och avgöra om ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 45 87

88 Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens insatserna förbättrat livssituationen för de berörda behövs dokumenterad kunskap. Detta innebär att resultatet för enskilda personer behöver följas upp, dvs. om den arbetsmetod eller insats som getts har fått avsedd effekt. För ökad kunskap och utveckling av verksamheten behöver individdata även sammaställas och analyseras. Det talar för att ansvariga handläggare i ökad utsträckning bör registrera resultat i ett IT-baserat verksamhetssystem för att underlätta uppföljning och utvärdering inom verksamheten. Kommunen eller stadsdelen har ett dokumenterat uppföljningssystem. Struktur, process Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Använder ni ett IT-system som stödjer verksamhetsuppföljning? ITsystemet ska finnas den 25 oktober Svaralternativ: Ja/Nej Definitioner: Här menas ett IT-system som kan hantera handläggningsprocessen inom myndighetsutövningen och som är anpassat för att kunna registrera relevanta uppgifter som tas ut som statistik och används i verksamhetsuppföljning. Beräkning: För län och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivåer: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätdatum: 25 oktober 2014 Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Socialstyrelsen; Individanpassad Tidigare kvalitetsområdet självbestämmande och integritet Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Former för brukarinflytande (fem olika indikatorer) Kommunen eller stadsdelen har följande former för brukarinflytande: 1) Brukarinflytandessamordnare 2) Råd för funktionshindersfrågor 3) Brukarrevision 4) Brukarundersökningar 5) Personligt ombud I kommunen eller stadsdelen finns följande former för brukarinflytande: Brukarinflytandessamordnare Råd för funktionshindersfrågor Brukarrevision Brukarundersökningar Personligt ombud Individanpassad Självbestämmande och integritet Former för brukarinflytande Att stärka brukares och anhörigas medverkan och inflytande över sina insatser är en viktig del på vägen till en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. De erfarenheter den enskilde har är en ovärderlig kunskapskälla för att utveckla verksamheten. Ett ökat inflytande kan också nås genom företrädarskap där brukarrörelsen är en viktig aktör. I kommunen eller stadsdelen finns följande former för brukarinflytande: Brukarinflytandessamordnare 46 ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 88

89 Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens Former för brukarinflytande (fem olika indikatorer) Råd för funktionshindersfrågor Brukarrevision Brukarundersökningar Personligt ombud Process Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Har ni nedanstående arbetsformer/metoder för brukar- och anhöriginflytande på ledningsnivå? Arbetsformerna/metoderna ska finnas den 25 oktober Svarsalternativ: Brukarinflytandesamordnare (BISAM)Ja/Nej Råd för funktionshinderfrågor (handikappråd)ja/nej 2. Har ni nedanstående arbetsformer/metoder för brukarinflytande på verksamhetsnivå? Arbetsformerna/metoderna ska finnas den 25 oktober Svarsalternativ: Brukarrevision Ja/Nej Brukarundersökningar Ja/Nej Personligt ombud Ja/Nej Definitioner: BISAM (brukarinflytandesamordnare) avser särskilda personer som är anställda av kommunen för att arbeta för ökat inflytande för personer med psykisk funktionsnedsättning. Brukarrevision är en systematisk granskning av en enhet eller verksamhet som ger vård, stöd eller service till människor och som utförs av brukare och/eller närstående. Brukarundersökning kan göras med t.ex. enkäter eller strukturerade intervjuer i syfte att fånga de enskildas uppfattning om en verksamhets kvalitet. Resultaten redovisas på gruppnivå. Däremot avses inte klagomålshantering eller uppföljningar av genomförandeplan eller av individuell plan. Beräkning: För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivåer: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätdatum: 25 oktober 2014 Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Att ge ordet och lämna plats. Vägledning om brukarmedverkan och inflytande inom socialtjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård. Socialstyrelsen; Meningsfull sysselsättning (fyra olika indikatorer) Indikatornamn 1) Strukturerad sysselsättning 2) Socialt kooperativ eller fontänhus 3) Öppen verksamhet 4) Arbetslivsinriktad rehabilitering Mått Kommunen eller stadsdelen kan erbjuda följande former för meningsfull sysselsättning: Strukturerad sysselsättning Socialt kooperativ eller fontänhus Öppen verksamhet Arbetslivsinriktad rehabilitering God omsorg Individanpassad Kvalitetsområde Självbestämmande och integritet Indikatorsområde Meningsfull sysselsättning Syfte Möjligheten till sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning är en viktig faktor för en fungerande vardagsstruktur och ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 47 89

90 Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens Meningsfull sysselsättning (fyra olika indikatorer) kan bidra till sociala kontakter. En meningsfull sysselsättning kan också vara rehabiliterande och bidra till personlig utveckling och till att främja delaktigheten i samhället samt, på kortare eller längre sikt, utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Socialtjänsten bör erbjuda en person med psykisk funktionsnedsättning som inte klarar av ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden en insats i form av daglig sysselsättning utanför den egna bostaden. Kommunen eller stadsdelen kan erbjuda följande former för meningsfull sysselsättning: Strukturerad sysselsättning Socialt kooperativ eller fontänhus Öppen verksamhet Arbetslivsinriktad rehabilitering Struktur, process Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Har ni kunnat erbjuda nedanstående anpassade insatser för meningsfull sysselsättning under perioden 25 oktober oktober 2014? Svarsalternativ: Strukturerad sysselsättning Ja/Nej Socialt kooperativ/fontänhus etc. Ja/Nej 2. Har ni kunnat erbjuda anpassade insatser för meningsfull sysselsättning i form av öppen verksamhet under perioden 25 oktober oktober 2014? Svarsalternativ: Ja/Nej 3. Har ni kunnat erbjuda arbetslivsinriktad rehabilitering med supported employment enligt IPS-modellen (Individual Placement and Support), under perioden 25 oktober oktober 2014? Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Strukturerade sysselsättningsinsatser och deltagande i socialt kooperativ/fontänhus ska ha en individuell målsättning och uppföljning samt ges enligt biståndsbeslut. Öppna insatser kräver inte en individuell målsättning och uppföljning och behöver inte heller ges enligt biståndsbeslut. Arbetslivsinriktad rehabilitering enligt supported employment syftar till att ge individen ett stöd i att finna och behålla ett förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden, baserat på individens egna val och preferenser. Grundtanken i supported employment är att personen får ett stöd i att finna och behålla ett reguljärt arbete med lön utan mer omfattande föregående bedömning och arbetsträning. IPS-modellen är en standardiserad och manualbaserad utveckling av supported employment. Beräkning: För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivåer: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 25 oktober oktober 2014 Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Socialstyrelsen; Indikatornamn Mått Arbetsmarknad Övergång till förvärvsarbete I kommunen eller stadsdelen har en eller fler personer gått från biståndsbeslutade sysselsättningsinsatser eller från arbetslivsinriktad rehabilitering till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden 48 ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 90

91 God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens Arbetsmarknad Individanpassad Självbestämmande och integritet Arbetsmarknad Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. Att möjliggöra för personer med psykisk funktionsnedsättning att erhålla ett arbete är en central funktionshinderspolitisk fråga. Det finns en omfattande vetenskaplig litteratur som lyfter fram arbetets betydelse för individers sociala liv, psykiska hälsa samt ekonomiska situation. Saknas Resultat Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Finns det personer i er kommun/stadsdel som gått från biståndsbeslutade sysselsättningsinsatser eller från arbetslivsinriktad rehabilitering till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden, under perioden 25 oktober oktober 2014? Svarsalternativ: Ja, ange antal personer/nej. Definitioner: Med förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden avses alla typer av reguljära anställningsformer vilket även inkluderar anställning med någon form av stöd från Arbetsförmedlingen som inte är att betrakta som skyddat arbete (se definition av skyddat arbete i indikator 63). Med biståndsbeslutade sysselsättningsinsatser avses inte daglig verksamhet enligt LSS. Beräkning: För län och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 25 oktober oktober Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Från sysselsättning till arbete. Kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med funktionsnedsättning. Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet; Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Arbetsmarknad Övergång till skyddat arbete I kommunen eller stadsdelen har en eller fler personer gått från biståndsbeslutade sysselsättningsinsatser eller från arbetslivsinriktad rehabilitering till skyddat arbete. Individanpassad Självbestämmande och integritet Arbetsmarknad Att möjliggöra för personer med psykisk funktionsnedsättning att erhålla ett arbete är en central funktionshinderspolitisk fråga. Det finns en omfattande vetenskaplig litteratur som lyfter fram arbetets betydelse för individers sociala liv, psykiska hälsa samt ekonomiska situation. Saknas Resultat Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Finns det personer i kommunen/stadsdelen som gått från biståndsbe- ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 49 91

92 Datakällor Felkällor Referens Arbetsmarknad slutade sysselsättningsinsatser eller från arbetslivsinriktad rehabilitering till skyddat arbete, under perioden 25 oktober oktober 2014? Svarsalternativ: Ja, ange antal personer/nej. Definition: Med skyddat arbete avses arbete för personer med funktionsnedsättning vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få ett förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. Personen anvisas arbetet utan någon konkurrens. Skyddat arbete finns i två former: -hos Samhall AB, och -hos offentliga arbetsgivare (OSA) Med biståndsbeslutade sysselsättningsinsatser avses inte daglig verksamhet enligt LSS. Frågan avser inte övergång till studier. Beräkning: För län och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 25 oktober oktober Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Från sysselsättning till arbete. Kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med funktionsnedsättning. Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet; Boende Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Bostad först Kommunen eller stadsdelen erbjuder hemlösa personer med psykisk funktionsnedsättning bostad först. Individanpassad Självbestämmande och integritet Boende Att erbjuda boende utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering enligt bostad först avhjälper hemlöshet i större utsträckning än om erbjudandet om boende följs av sådana krav. Socialtjänsten bör erbjuda en varaktig boendelösning till hemlösa personer med psykisk funktionsnedsättning utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering. Kommunen eller stadsdelen erbjuder hemlösa personer med psykisk funktionsnedsättning bostad först. Process Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: Har ni kunnat erbjuda hemlösa personer med psykisk funktionsnedsättning Bostad först, under perioden 25 oktober oktober 2014? Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Med bostad först avses här att den hemlöse uppmuntras att själv definiera sina behov och mål. Personen erbjuds sedan, om denne så önskar, omedelbart en varaktig boendelösning. Erbjudandet ges utan några krav på att personen först har genomgått psykiatrisk behandling eller uppvisat nykterhet och drogfrihet. Boendelösningen är utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering. Beräkning: För län och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivåer: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 25 oktober oktober ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 92

93 Boende Datakällor Felkällor Referens Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Socialstyrelsen; Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens Stöd i vardagen Social färdighetsträning Kommunen eller stadsdelen kan erbjuda social färdighetsträning för personer med psykisk funktionsnedsättning Individanpassad Självbestämmande och integritet Stöd i vardagen Social färdighetsträning enligt ESL-modellen (ett självständigt liv) i tillägg till sedvanlig behandling leder till att sociala färdigheter förbättras. Syftet är att ge den enskilde ett mer självständigt liv och öka förmågan och utbytet av att umgås med andra. Åtgärden ges individuellt eller i grupp och kan exempelvis bestå av träning i vardagliga samtal och konfliktlösning. Kommunen eller stadsdelen kan erbjuda social färdighetsträning för personer med psykisk funktionsnedsättning Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Har ni kunnat erbjuda programmet för social färdighetsträning, Ett självständigt liv (ESL), under perioden 25 oktober oktober 2014? Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: ESL-modellen är avsett för personer med som har en nedsatt funktion i olika sociala färdigheter och kan ges individuellt eller i grupp. Modellen innehåller olika moduler som fokuserar på t.ex. medicinering, symtom, vardagligt samtal med andra och konfliktlösning. Beräkning: För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivåer: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 25 oktober oktober 2014 Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Socialstyrelsen; Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Stöd i vardagen Stöd i föräldraskap Kommunen eller stadsdelen kan erbjuda stöd i föräldraskap för personer med psykisk funktionsnedsättning Individanpassad Självbestämmande och integritet Stöd i vardagen Personer med allvarlig psykisk funktionsnedsättning riskerar i sitt föräldraskap en nedsatt omsorgsförmåga, vilket kan leda till att barnens utveckling och hälsa påverkas negativt. Insatser i form av föräldra- ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 51 93

94 Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens Stöd i vardagen stöd till föräldrar med allvarlig psykisk sjukdom kan bidra till att utveckla föräldraförmågan och samtidigt bidra till en säker och trygg omgivande miljö för barnet. Med stöd i föräldraskapet avses olika typer av insatser som fokuserar både på att utveckla föräldraförmåga och den omgivande miljön för barnet. Kommunen eller stadsdelen kan erbjuda stöd i föräldraskap för personer med psykisk funktionsnedsättning Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Har ni kunnat erbjuda insatser för stöd i föräldraskapet till personer som har minderåriga barn, under perioden 25 oktober oktober 2014? Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Med stöd i föräldraskapet avses olika typer av insatser som fokuserar både på att utveckla föräldraförmåga och den omgivande miljön för barnet. Beräkning: För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivåer: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 25 oktober oktober 2014 Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Socialstyrelsen; Kunskapsbaserad Tidigare kvalitetsområdet kunskapsbaserad verksamhet Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Handläggares kompetens Samlad plan för kompetensutveckling Kommunen eller stadsdelen har en samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Handläggares kompetens En viktig uppgift för arbetsgivare är att skapa förutsättningar för kompetensutveckling. En individuell plan för handläggarens kompetensutveckling bör innehålla en planering för dennes fortbildning eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens mål och nämndens kartläggning och analys av handläggarnas individuella kompetens. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten ska ledningssystemet bland annat säkerställa att det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att personalen har den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna. Kommunen eller stadsdelen har en samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling. Struktur, process Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: Har ni en samlad plan för kompetensutveckling för handläggare som planerar, handlägger eller följer upp insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning? Planen ska finnas den 25 oktober Svarsalternativ: Ja/Nej Har planen för handläggarnas kompetensutveckling följts upp under perioden 25 oktober oktober 2014? Svarsalternativ: Ja/Nej/ Ej aktuellt eftersom planen upprättades efter 52 ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 94

95 Datakällor Felkällor Referens Handläggares kompetens den 25 oktober Definitioner: Med samlad plan för kompetensutveckling menas här en verksamhetsgemensam plan för personalens fortbildning och/eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens uppdrag/mål och nämndens kartläggning och analys av personalens individuella kompetens. Kompetensutveckling innebär här att personalen utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning, utifrån er verksamhets uppdrag. Med uppföljning avses här att ansvarig/ansvariga har följt upp att planen följs och att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Beräkning: För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivåer: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 25 oktober oktober 2014 Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens Handläggares kompetens Kontinuerlig ärendehandledning I kommunen eller stadsdelen har handläggarna har haft kontinuerlig handledning Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Handläggares kompetens Ärendehandläggningen inom stödet till personer med funktionsnedsättning är komplex och det ställs stora krav på en skyndsam och noggrann utredning. Handläggarna ställ inför svåra bedömningar. Att handläggarna har tillgång till stöd i form av ärendehandledning är en av flera förutsättningar för att säkerställa att verksamheten bedrivs rättssäkert och jämlikt. Handläggarna har haft kontinuerlig handledning Process Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Har handläggarna haft kontinuerlig ärendehandledning under perioden 25 oktober oktober 2014? Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Handledningen ska ges av extern utbildad handledare och vara regelbundet återkommande. Handledningen kan ske i grupp eller enskilt. Beräkning: För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivåer: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 25 oktober oktober 2014 Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder. SOSFS 2008:32. ÖPPNA JÄMFÖRELSER STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN SOCIALSTYRELSEN 53 95

96 Bilaga 4. Enkät till verksamheter som ger insatser enligt LSS Öppna jämförelser inom LSS-området Öppna jämförelser är ett verktyg för analys, uppföljning och utveckling inom verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Socialstyrelsen tar fram öppna jämförelser på uppdrag av regeringen och det övergripande målet är att stödja nationella aktörer, ansvariga huvudmän och utförare i arbetet med att främja en god vård och omsorg för den enskilde. Arbetet görs i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och i samråd med Famna och Vårdföretagarna. Om enkäten Denna enkät syftar till att jämföra förutsättningar för god kvalitet inom LSS-området. Troligtvis behöver flera personer i kommunen/stadsdelen hjälpa till att leverera uppgifter. Ibland kanske uppgifter behöver hämtas från en annan nämnd. Som kontaktperson ansvarar du för att samordna arbetet med att fylla i enkäten. De svar som matas in i webbenkäten sparas automatiskt och finns kvar nästa gång någon loggar in med samma inloggningsuppgifter. Endast en person kan vara inloggad åt gången. Observera att du måste klicka på Skicka in på sista sidan när enkäten besvarats i sin helhet. Om du loggar in efter att du skickat in har du möjlighet att ändra och skicka in på nytt. Den senaste inskickade versionen är den som lagras. Ert svar är viktigt Denna enkät skickas till kontaktpersoner i samtliga landets kommuner och stadsdelar. Ditt svar behövs för att resultatet ska bli så heltäckande och användbart som möjligt. Det är frivilligt att besvara enkäten. Resultaten från denna enkät publiceras under våren 2015 på Socialstyrelsens webb. Samråd med SKL Socialstyrelsen har samrått med Sveriges Kommuner och Landsting, i enlighet med förordning (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner, inför utformandet och genomförandet av enkäten. Enkätsvaren ska vara SCB tillhanda senast måndagen den 17 november Tekniska frågor om webbenkäten, t.ex. inloggningsproblem, ställs till SCB: Telefon: E-post: uls@scb.se 1 96

97 Frågor om enkätens syfte och innehåll ställs till Socialstyrelsen: Staffan Söderberg Anna Ekendahl Säkrast per e-post: Telefon: Kommun eller Stadsdel (Malmö/Göteborg/Stockholm): Kontaktperson, uppgiftslämnare: Befattning, uppgiftslämnare: Telefon, uppgiftslämnare: E-postadress, uppgiftslämnare: Kontaktuppgifter Ersätt felaktiga uppgifter med korrekta och fyll i de uppgifter som saknas. Kontaktuppgifter till denna enkät sparas och hanteras hos Socialstyrelsen i enlighet med personuppgiftslagen (1998:204). Uppgifterna kommer att användas vid nästa års enkätundersökning. 1. Rutiner och arbetssätt Nedan kommer ett antal frågor om rutiner och arbetssätt i kommunens/stadsdelens arbete med stöd och service enligt LSS. För stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö: Om stadsdelen omfattas av en motsvarande kommun-/stadsövergripande rutin ska denna räknas. 1.1 Har ni skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för samordning i enskilda ärenden med nedanstående områden inom socialtjänsten? Rutinerna ska gälla den 25 oktober Endast ett svarsalternativ per område. VERKSAMHETSOMRÅDE: JA NEJ EJ AKTUELLT. RUTINEN BEHÖVS EJ EFTERSOM SAMMA PERSONAL OCH ANSVARIG CHEF ANSVARAR FÖR BÅDA OMRÅDENA a. Barn och unga 2 97

98 b. Ekonomiskt bistånd d. Missbruk e. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (Socialpsykiatri) f. Verksamheten som utreder behov hos våldutsatta vuxna g. Äldreomsorg Om nej eller ej aktuellt på samtliga områden Hopp till fråga 1.3 Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Med rutin avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. Med samordning avses här koordination av resurser och arbetsinsatser. Kommentar: 1.2 Har ni följt upp dessa rutiner för samordning med följande verksamhetsområden under perioden 25 oktober oktober 2014? Endast ett svarsalternativ per område. VERKSAMHETSOMRÅDE: JA NEJ EJ AKTUELLT EFTERSOM RUTINEN UPPRÄTTADES EFTER DEN 25 OKTOBER 2013 a. Barn och unga b. Ekonomiskt bistånd d. Missbruk e. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (Socialpsykiatri) f. Verksamheten som utreder behov hos våldutsatta vuxna g. Äldreomsorg 3 98

99 Med rutin avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet (handläggningen) ska genomföras. Med följt upp avses här att berörda verksamheter tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att de rutiner som finns för intern samordning i enskilda ärenden används och fungerar på avsett sätt. Uppföljningen ska vara dokumenterad och vid behov har rutinerna reviderats. Kommentar: 1.3 Har ni skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för samverkan i enskilda ärenden med nedanstående aktörer? Överenskommelserna ska gälla den 25 oktober Endast ett svarsalternativ per aktör. AKTÖRER JA NEJ a. Arbetsförmedlingen b. Försäkringskassan c. Landstingets barnhabilitering d. Landstingets vuxenhabilitering e. Landstingets barnpsykiatri f. Landstingets vuxenpsykiatri Om Nej på samtliga aktörer Hopp till fråga 1.5. Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om överenskommelser med andra aktörer. Överenskommelsen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras, samt ange ansvarsfördelningen med eller utan ekonomiska åtaganden. Med samverkan avses här övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte. Kommentar: 1.4 Har ni följt upp dessa överenskommelser för samverkan i enskilda ärenden med nedanstående aktörer under perioden 25 oktober oktober 2014? Endast ett svarsalternativ per aktör. 4 99

100 AKTÖRER: JA NEJ EJ AKTUELLT EFTERSOM ÖVERENSKOMMELSEN UPPRÄTTADES EFTER DEN 25 OKTOBER 2013 a. Arbetsförmedlingen b. Försäkringskassan c. Landstingets barnhabilitering d. Landstingets vuxenhabilitering e. Landstingets barnpsykiatri f. Landstingets vuxenpsykiatri Med följt upp avses här att berörda aktörer på ett systematiskt sätt kontrollerat att de överenskommelser som finns för extern samverkan i enskilda ärenden används och fungerar på avsett sätt. Uppföljningen ska vara dokumenterad och vid behov har överenskommelserna reviderats. Kommentar: 1.5 Har ni en skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för att erbjuda individuell plan enligt LSS? Rutinen ska gälla 25 oktober Ja Nej, Om Nej Hopp till fråga 2.1. Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Med rutiner avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet (handläggningen) ska genomföras. Med individuell plan avses en vård- och omsorgsplan för beslutade insatser/åtgärder som upprättats på begäran av och tagits fram i samråd med den enskilde som har beviljats insats enligt LSS. Individuell plan anges i 10, LSS. Kommentar: 1.6 Har ni följt upp denna rutin för att erbjuda individuell plan enligt LSS under perioden 25 oktober oktober 2014? Ja Nej Ej aktuellt eftersom rutinen upprättades efter den 25 oktober

101 Med rutin avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet (handläggningen) ska genomföras. Med följt upp avses att rutinen för att erbjuda individuell plan används och fungerar på avsett sätt. Uppföljningen ska vara dokumenterad och vid behov har rutinen reviderats. 2. Information i alternativa format 2.1 Finns information på kommunens/stadsdelens webbplats om vilka insatser som finns enligt LSS och hur man ska göra för att ansöka om en insats, i följande alternativa format? Informationen ska finnas den 25 oktober Lättläst Teckenspråk Lyssna, så kallad talad information Som textfil (t.ex. Word eller tillgänglig PDF) Ja Nej PDF-filer kan vara tillgängliga för alla om de görs på rätt sätt med konsekvent användning av formatmallar. I en tillgänglig PDF-fil är det till exempel angivet vad som är rubriker, löpande text och bilder. En synskadad eller blind person kan ibland föredra att få ett dokument elektroniskt för att med egna hjälpmedel kunna läsa det på datorn. En så kallad tillgänglig PDF-fil eller en Word-fil kan ofta ersätta en talkassett eller ett dokument på punktskrift. Kommentar: 3. Utveckling av stöd och service 3.1 Har ni gjort minst en undersökning om enskildas uppfattning om LSSverksamhetens kvalitet i kommunen/stadsdelen, under perioden 25 oktober oktober 2014? Ja Nej Om Nej - Hopp till fråga

102 Undersökningar av enskildas uppfattning av verksamheten: kan vara undersökningar i form av enkäter, strukturerade intervjuer och brukarrevisioner i syfte att fånga enskildas uppfattning om verksamhetens kvalitet. Resultaten redovisas på gruppnivå. Däremot avses inte klagomålshantering, uppföljningar av individuella planer eller genomförandeplaner. Om någon annan har gjort en brukarundersökning på uppdrag av kommunen ska denna räknas. Undersökning om verksamhetens kvalitet inkluderar t.ex. frågeområden såsom väntetider, bemötande, insatser och inflytande. Med den enskilde avses en person som har en eller kan vara i behov av en LSSinsats. Med LSS-verksamhet menas både myndighetsutövning och innehållet i olika insatser som ges enligt LSS. 3.2 Har ni använt resultaten från undersökningen/undersökningarna av enskildas uppfattning för att utveckla verksamheten? Avser fråga 3.1. Ja Nej Kommentar: 4. Bostad med särskild service 4.1 Ange antal personer med beslut om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9, LSS som verkställdes före den 25 oktober 2013 och som fortfarande var verkställt den 25 oktober Om svaret är noll, skriv 0. Antal: Räkna personer med beslut om gruppbostad eller servicebostad enligt 9 9 LSS. Räkna inte personer med beslut om särskilt anpassad bostad. 4.2 Hur har uppgiften om antal personer i fråga 4.1 tagits fram? Flera alternativ kan markeras. Från elektroniska verksamhetssystem Från pappersjournaler En uppskattning har gjorts Om 0 på fråga Hopp till fråga

103 Kommentar: 4.3 Av personerna i fråga 4.1, ange antal som har fått sitt beslut uppföljt av en handläggare under perioden 25 oktober oktober Uppföljningen ska vara noterad i journalen/personakten. Antal: Med uppföljning avses att en handläggare följt upp om den enskildes beviljade insats är adekvat i förhållande till dennes behov. 4.4 Hur har uppgiften om antal personer i fråga 4.3 tagits fram? Fler alternativ kan markeras. Från elektroniska verksamhetssystem Från pappersjournaler En uppskattning har gjorts Kommentar: 5. Daglig verksamhet 5.1 Ange antal personer med beslut om daglig verksamhet enligt 9 10, LSS som verkställdes före den 25 oktober 2013 och som fortfarande var verkställt den 25 oktober Om svaret är noll, skriv 0. Antal: 5.2 Hur har uppgiften om antal personer i fråga 5.1 tagits fram? Flera alternativ kan markeras. Från elektroniska verksamhetssystem Från pappersjournaler En uppskattning har gjorts Om 0 på fråga Hopp till fråga 5.5. Kommentar: 5.3 Av personerna i fråga 5.1, ange antal som har fått sitt beslut uppföljt av en handläggare under perioden 25 oktober oktober Uppföljningen ska vara noterad i journalen/personakten. Antal: Med uppföljning avses att en handläggare följt upp om innehållet i den enskildes beviljade insats är adekvat i förhållande till dennes behov

104 5.4 Hur har uppgiften om antal personer i fråga 5.3 tagits fram? Flera alternativ kan markeras. Från elektroniska verksamhetssystem Från pappersjournaler En uppskattning har gjorts Kommentar: 5.5 Finns det personer i kommunen/stadsdelen som gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden, under perioden 25 oktober oktober 2014? Övergången till arbete ska innebära att beslutet om daglig verksamhet upphört. Ja, ange antal personer:. Nej Med förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden avses alla typer av reguljära anställningsformer vilket även inkluderar anställning med någon form av stöd från Arbetsförmedlingen som inte är att betrakta som skyddat arbete (se definition av skyddat arbete nedan). Kommentar: 5.6 Finns det personer i kommunen/stadsdelen som gått från daglig verksamhet till skyddat arbete, under perioden 25 oktober oktober 2014? Övergången till skyddat arbete ska innebära att beslutet om daglig verksamhet upphört. Ja, ange antal personer:. Nej Med skyddat arbete avses arbete för personer med funktionsnedsättning vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få ett förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. Personen anvisas arbetet utan någon konkurrens. Skyddat arbete finns i två former: - hos Samhall AB, och - hos offentliga arbetsgivare (OSA) Frågan avser inte övergång till sysselsättningsinsats enligt Socialtjänstlagen. Frågan avser inte heller övergång till studier. Kommentar: 9 104

105 5.7 Har ni en skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för att minst årligen pröva möjligheten till arbete eller praktikplats för personer som deltar i daglig verksamhet? Rutinen ska gälla den 25 oktober Ja Nej Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Med rutin avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. Kommentar 5.8 Betalar ni habiliteringsersättning till personer som deltar i daglig verksamhet? Ja Nej 6. Ledsagarservice 6.1 Ange antal personer med beslut om ledsagarservice enligt 9 3, LSS som verkställdes före den 25 oktober 2013 och som fortfarande var verkställt den 25 oktober Om svaret är noll, skriv 0. Antal: 6.2 Hur har uppgiften om antal personer i fråga 6.1 tagits fram? OBS: Flera alternativ kan markeras. Från elektroniska verksamhetssystem Från pappersjournaler En uppskattning har gjorts Om 0 på fråga Hoppa till fråga 6.5. Kommentar: 6.3 Av personerna i fråga 6.1, ange antal som har fått sitt beslut uppföljt av en handläggare under perioden 25 oktober oktober Uppföljningen ska vara noterad i journalen/personakten. Antal: Med uppföljning avses att en handläggare följt upp om innehållet i den enskildes beviljade insats är adekvat i förhållande till dennes behov

106 6.4 Hur har uppgiften om antal personer i fråga 6.3 tagits fram? OBS: Flera alternativ kan markeras. Från elektroniska verksamhetssystem Från pappersjournaler En uppskattning har gjorts 6.5 Betalar kommunen för ledsagarens omkostnader (t.ex för bussresor, biobesök, inträden etc.)? Ja, enligt ett schablonbelopp Ja, enligt faktiska omkostnader Nej Kommentar: 6.6 Kan den enskilde påverka vilken ledsagare som ska utföra insatsen? Ja Nej Kommentar: 7. LSS-handläggarnas kompetens Observera att 1 oktober 2014 är mätdatum för personalfrågorna. Anledningen är att vi vill kunna jämföra dessa uppgifter med den officiella statistiken. 7.1 I tabellen nedan ska uppgifter fyllas i om arbetstid och socionomexamen för samtliga LSS-handläggare som var anställda den 1 oktober år För LSS-handläggare som varit anställda sedan 1 oktober 2013 ska dessutom uppgift om kompetensutvecklingsplan och ärendehandledning fyllas i. Handläggare som var tjänstlediga eller sjukskrivna under hela september 2014 ska inte räknas. Eventuell vikarie ska då räknas istället

107 LSS-handläggare En anställd person som handlägger insatser enligt 9 LSS LSS-handläggning - Alla åtgärder som vidtas från att ett ärende inleds till att beslut följs upp utifrån insatser enligt 9 LSS. Arbetstid en genomsnittsvecka Med genomsnittsvecka en vecka i oktober LSShandläggare Socionomexamen eller motsvarande Med motsvarande avses högskoleutbildningarna social omsorgsexamen och sociala omsorgsprogrammet enligt tidigare studieordning. Kompetensutvecklingsplan avser en skriftlig och individuell överenskommelse med arbetstagaren om kompetensutvecklingsinsatser. Kompetensutveckling Med kompetensutveckling avses att personalen utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning, utifrån verksamhetens uppdrag. Handledning - ska ges av en extern och utbildad handledare samt vara regelbundet återkommande. Handledningen kan ske i grupp eller enskilt. För varje rad fylls uppgifter i för en LSS-handläggare. (Exempel: finns det 5 LSS-handläggare ska 5 rader fyllas i). Antal arbetade timmar med LSShandläggning under en genomsnittsvecka i oktober Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Etc. Kör en spärr på 50 + för kolumn 1. Kommentar: Har socionomexamen eller motsvarande 7.2 Har ni en samlad plan för LSS-handläggarnas kompetensutveckling? Planen ska finnas den 1 oktober 2014? Ja Nej Om Nej Hopp till fråga 7.4 Var anställd den 1 oktober 2013 Har en kompetensutvecklingspl an, upprättad eller uppföljd under perioden 1 oktober oktober 2014 Har haft kontinuerlig ärendehandled ning under perioden 1 oktober oktober Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej

108 Med samlad plan för kompetensutveckling menas här en skriftlig och verksamhetsgemensam plan för LSS-handläggarnas fortbildning och som bygger på verksamhetens uppdrag/mål och nämndens kartläggning och analys av personalens individuella kompetens. Kompetensutveckling innebär här att personalen utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning, utifrån er verksamhets uppdrag. LSS-handläggare avser en anställd person som handlägger insatser enligt 9 LSS. Kommentar: 7.3 Har planen för LSS-handläggarnas kompetensutveckling följts upp under perioden 1 oktober oktober 2014? Ja Nej Ej aktuellt eftersom planen upprättades efter den 1 oktober 2013 Med följts upp avses här att ansvarig/ansvariga har följt upp att planen följs och att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad. 7.4 Har alla LSS-handläggare ni anställt efter den 1 oktober 2013 fått en strukturerad inskolningsperiod i samband med anställningens början? Ja Nej Ej aktuellt eftersom vi inte har anställt någon ny handläggare efter 1 oktober Med inskolning menas vägledning in i arbetsuppgifterna, inte en allmän introduktion på arbetsplatsen. Med strukturerad menas att inskolningen innehåller moment som är nödvändiga för att den nyanställde utifrån sina förutsättningar och tidigare erfarenheter ska kunna utföra arbetsuppgifterna på ett riktigt sätt. 8. Utvecklingsfrågor 8.1 Har ni analyserat resultaten av öppna jämförelser av LSS-verksamheten, som Socialstyrelsen publicerade i maj 2014? Ja Nej Om Nej Hopp till fråga 9.1. Med analysera menas exempelvis att tolka och identifiera vad som påverkar resultatet för olika indikatorer

109 8.2 Har analysen bidragit till konkreta förändringar av arbetet inom LSSverksamheten? Ja Nej Om Nej Hopp till fråga Beskriv gärna detta förändringsarbete: Kommentarsruta 9.1 Här kan du lämna synpunkter på enkäten i stort. Finns det frågor som är svåra att besvara? Skriv gärna ner synpunkter och förbättringsförslag

110 Bilaga 5. Enkät till verksamheter som ger stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Öppna jämförelser stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Öppna jämförelser är ett verktyg för analys, uppföljning och utveckling inom verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Socialstyrelsen tar fram öppna jämförelser på uppdrag av regeringen och det övergripande målet är att stödja nationella aktörer, ansvariga huvudmän och utförare i arbetet med att främja en god vård och omsorg för den enskilde. Socialstyrelsen tar fram öppna jämförelser inom socialtjänstens olika områden. Arbetet görs i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och i samråd med Famna och Vårdföretagarna. Om enkäten Denna enkät syftar till att jämföra förutsättningar för god kvalitet inom stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Definitionen av målgruppen följer Nationell psykiatrisamordnings definition och finns i början av enkäten. Troligen behöver flera personer i kommunen/stadsdelen hjälpa till att leverera uppgifter. Ibland kanske uppgifter behöver hämtas från en annan nämnd. Som kontaktperson ansvarar du för att samordna arbetet med att fylla i enkäten. De svar som matas in i webbenkäten sparas automatiskt och finns kvar nästa gång någon loggar in med samma inloggningsuppgifter. Endast en person kan vara inloggad åt gången. Observera att du måste klicka på Skicka in på sista sidan när enkäten besvarats i sin helhet. Om du loggar in efter att du skickat in har du möjlighet att ändra och skicka in på nytt. Den senaste inskickade versionen är den som lagras. Ert svar är viktigt Ditt svar behövs för att resultatet ska bli så heltäckande och användbart som möjligt. Det är frivilligt att besvara enkäten. Uppgifter från denna enkät publiceras under våren 2015 på Socialstyrelsens webb. Samråd med SKL Socialstyrelsen har samrått med Sveriges Kommuner och Landsting, i enlighet med förordning (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner, inför utformandet och genomförandet av enkäten

111 Enkätsvaren ska vara SCB tillhanda senast måndagen den 17 november Tekniska frågor om webbenkäten, t.ex. inloggningsproblem, ställs till SCB: Tel: E-post: Frågor om enkätens syfte och innehåll ställs till Socialstyrelsen: Staffan Söderberg Säkrast per e-post: Telefon: Kontaktuppgifter Ersätt felaktiga uppgifter med korrekta och fyll i de uppgifter som saknas. Kontaktuppgifter till denna enkät sparas och hanteras hos Socialstyrelsen i enlighet med personuppgiftslagen (1998:204). Uppgifterna kan komma att användas vid nästa års enkätundersökning. Kommun eller Stadsdel (Malmö/Göteborg/Stockholm): Kontaktperson: Befattning, kontaktperson: Telefon, kontaktperson: E-post, kontaktperson: Definition av psykisk funktionsnedsättning: Med psykisk funktionsnedsättning avses i denna enkät den målgrupp som Nationell psykiatrisamordning definierat. Den målgrupp som Nationell psykiatrisamordning definierat består av personer med psykisk funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter ska ha funnits eller kan antas komma att bestå under längre tid. Svårigheterna kan bestå av funktionshinder, d.v.s. begränsningar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara en direkt effekt av funktionsnedsättningen. I målgruppen ingår även personer med psykisk sjukdom och samtidiga missbruksproblem samt personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Med väsentliga svårigheter avses sådana svårigheter som omöjliggör ett självständigt liv ute i samhället. Med viktiga livsområden avses områden som boende, studier, 2 111

112 arbete, sysselsättning, social gemenskap/relationer och fritid. Varaktighetskriteriet formuleras som en aktivitetsbegränsning som varat eller kan tänkas vara minst ett år. Målgruppen omfattar personer från 16 år och uppåt. Instruktion till stadsdelar: Stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö ska i besvarandet av enkäten även beakta kommunövergripande rutiner/överenskommelser/verksamheter etc. när sådana finns och omfattar aktuell stadsdel. 1. Samordning och samverkan Nedan kommer ett antal frågor om rutiner och arbetssätt i kommunens/stadsdelens arbete med stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (socialpsykiatri). För stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö: Om stadsdelen omfattas av en motsvarande kommun-/stadsövergripande rutin ska denna räknas. 1.1 Har ni skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för samordning i enskilda ärenden med nedanstående områden inom socialtjänsten? Rutinerna ska gälla den 25 oktober Endast ett svarsalternativ per område. VERKSAMHETSOMRÅDE: JA NEJ EJ AKTUELLT. RUTINEN BEHÖVS EJ EFTERSOM SAMMA PERSONAL OCH ANSVARIG CHEF ANSVARAR FÖR BÅDA OMRÅDENA a. Barn och unga b. Ekonomiskt bistånd d. Missbruk e. Funktionshinderomsorg (LSS) f. Verksamheten som utreder behov hos våldutsatta vuxna g. Äldreomsorg Om Nej eller Ej aktuellt för samtliga verksamhetsområden Hopp till fråga 1.3 Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Med rutin avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. Med samordning avses här koordination av resurser och arbetsinsatser. Kommentar: 3 112

113 1.2 Har ni följt upp dessa rutiner för samordning med följande verksamhetsområden under perioden 25 oktober oktober 2014?? Endast ett svarsalternativ per område. VERKSAMHETSOMRÅDE: JA NEJ EJ AKTUELLT EFTERSOM RUTINEN UPPRÄTTADES EFTER DEN 25 OKTOBER 2013 Barn och unga Ekonomiskt bistånd Missbruk Funktionshinderomsorg (LSS) Verksamheten som utreder behov hos våldutsatta vuxna Äldreomsorg Med rutin avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet (handläggningen) ska genomföras. Med följt upp avses här att berörda verksamheter tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att de rutiner som finns för intern samordning i enskilda ärenden används och fungerar på avsett sätt. Uppföljningen ska vara dokumenterad och vid behov har rutinerna reviderats. Kommentar: 1.3 Har ni skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för samverkan i enskilda ärenden med nedanstående aktörer? Överenskommelserna ska gälla den 25 oktober Endast ett svarsalternativ per aktör. AKTÖRER JA NEJ a. Arbetsförmedlingen b. Försäkringskassan Om Nej för bägge aktörer Hopp till fråga 2.1 Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om överenskommelser med nämnda aktörer. Överenskommelsen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras, samt ange ansvarsfördelningen med eller utan ekonomiska åtaganden

114 Med samverkan avses här ett övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte. Kommentar: 1.4 Har ni följt upp dessa överenskommelser för samverkan i enskilda ärenden med nedanstående aktörer under perioden 25 oktober oktober 2014? Ett svarsalternativ per aktör. AKTÖRER: JA NEJ EJ AKTUELLT EFTERSOM ÖVERENSKOMMELSEN UPPRÄTTADES EFTER DEN 25 OKTOBER 2013 a. Arbetsförmedlingen b. Försäkringskassan Med följt upp avses här att berörda aktörer på ett systematiskt sätt kontrollerat att de överenskommelser som finns för extern samverkan i enskilda ärenden används och fungerar på avsett sätt. Uppföljningen ska vara dokumenterad och vid behov har överenskommelserna reviderats. 2. Uppsökande verksamhet 2.1 Bedriver ni uppsökande verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning? Verksamheten ska finnas den 25 oktober Ja Nej Med uppsökande verksamhet avses här en tydlig funktion som har till uppgift att bedriva ett utåtriktat och aktivt arbete för att identifiera för kommunen okända personer med psykisk funktionsnedsättning i behov av socialtjänstens insatser och erbjuda dem ett adekvat stöd. I funktionen ingår även att stödja individen till en adekvat kontakt med vård- och stödsystemet. Kommentar: 3. Informerande verksamhet 3.1 Har ni genomfört följande riktade informationsinsatser till personer med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga under perioden 25 oktober oktober

115 Flera svarsalternativ möjliga Annonser i massmedia Ja Nej Kommunens webbplats Ja Nej Informationsblad om kommunens verksamhet Ja Nej Broschyr/informationsguide som omfattar information om flera myndigheters/organisationers verksamhet Ja Nej Med informationsinsatser avses här information som är riktad till och anpassad för personer med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga. Den ska ge information om kommunens skyldigheter, individens rättigheter, tillgängligt utbud av verksamheter/insatser samt ange vem man kan ta kontakt med. Kommentar: 4. Brukarinflytande 4.1 Har ni nedanstående arbetsformer/metoder för brukar- och anhöriginflytande på ledningsnivå? Arbetsformerna/metoderna ska finnas den 25 oktober Brukarinflytandesamordnare (BISAM) Ja Nej Råd för funktionshinderfrågor (handikappråd) Ja Nej 4.2 Har ni nedanstående arbetsformer/metoder för brukarinflytande på verksamhetsnivå? Arbetsformerna/metoderna ska finnas den 25 oktober Brukarrevision Ja Nej Brukarundersökningar Ja Nej Personligt ombud Ja Nej Brukarrevision är en systematisk granskning av en enhet eller verksamhet som ger vård, stöd eller service till människor och som utförs av brukare och/eller närstående. Brukarundersökning kan göras med t.ex. enkäter eller strukturerade intervjuer i syfte att fånga de enskildas uppfattning om en verksamhets kvalitet. Resultaten redovisas på gruppnivå. Däremot avses inte klagomålshantering eller uppföljningar av genomförandeplan eller av individuell plan. Kommentar: 6 115

116 5. Uppföljningssystem 5.1 Använder ni ett IT-system som stödjer verksamhetsuppföljning? IT-systemet ska finnas den 25 oktober Ja Nej Här menas ett IT-system som kan hantera handläggningsprocessen inom myndighetsutövningen och som är anpassat för att kunna registrera relevanta uppgifter som tas ut som statistik och används i verksamhetsuppföljning. Kommentar: 6. Sysselsättning, rehabilitering och arbete 6.1 Har ni kunnat erbjuda nedanstående anpassade insatser för meningsfull sysselsättning under perioden 25 oktober oktober 2014? Strukturerad sysselsättning Ja Nej Socialt kooperativ/fontänhus etc. Ja Nej Strukturerade sysselsättningsinsatser och deltagande i socialt kooperativ/fontänhus ska ha en individuell målsättning och uppföljning samt ges enligt biståndsbeslut. 6.2 Har ni kunnat erbjuda anpassade insatser för meningsfull sysselsättning i form av öppen verksamhet under perioden 25 oktober oktober 2014? Ja Nej Öppna insatser kräver inte en individuell målsättning och uppföljning och behöver inte heller ges enligt biståndsbeslut. 6.3 Har ni kunnat erbjuda arbetslivsinriktad rehabilitering med supported employment enligt IPS-modellen (Individual Placement and Support), under perioden 25 oktober oktober 2014? Ja Nej Arbetslivsinriktad rehabilitering enligt supported employment syftar till att ge individen ett stöd i att finna och behålla ett förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden, baserat på individens egna val och preferenser. Grundtanken i 7 116

117 supported employment är att personen får ett stöd i att finna och behålla ett reguljärt arbete med lön utan mer omfattande föregående bedömning och arbetsträning. IPS-modellen är en standardiserad och manualbaserad utveckling av supported employment. Läs mer i de nationella riktlinjerna genom att följa länken nedan Finns det personer i er kommun/stadsdel som gått från biståndsbeslutade sysselsättningsinsatser eller från arbetslivsinriktad rehabilitering till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden, under perioden 25 oktober oktober 2014? Ja, ange antal personer. Nej Med förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden avses alla typer av reguljära anställningsformer vilket även inkluderar anställning med någon form av stöd från Arbetsförmedlingen som inte är att betrakta som skyddat arbete (se definition av skyddat arbete nedan). Med biståndsbeslutade sysselsättningsinsatser avses inte daglig verksamhet enligt LSS. Kommentar: 6.5 Finns det personer i kommunen/stadsdelen som gått från biståndsbeslutade sysselsättningsinsatser eller från arbetslivsinriktad rehabilitering till skyddat arbete, under perioden 25 oktober oktober 2014? Ja, ange antal personer. Nej Med skyddat arbete avses arbete för personer med funktionsnedsättning vars arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få ett förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. Personen anvisas arbetet utan någon konkurrens. Skyddat arbete finns i två former: - hos Samhall AB, och - hos offentliga arbetsgivare (OSA) Med biståndsbeslutade sysselsättningsinsatser avses inte daglig verksamhet enligt LSS. Frågan avser inte övergång till studier

118 7. Bostad först 7.1 Har ni kunnat erbjuda hemlösa personer med psykisk funktionsnedsättning Bostad först, under perioden 25 oktober oktober 2014? Ja Nej Med bostad först avses här att den hemlöse uppmuntras att själv definiera sina behov och mål. Personen erbjuds sedan, om denne så önskar, omedelbart en varaktig boendelösning. Erbjudandet ges utan några krav på att personen först har genomgått psykiatrisk behandling eller uppvisat nykterhet och drogfrihet. Boendelösningen är utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering. Läs mer i de nationella riktlinjerna genom att följa länken nedan Social färdighetsträning 8.1 Har ni kunnat erbjuda programmet för social färdighetsträning, Ett självständigt liv (ESL), under perioden 25 oktober oktober 2014? Ja Nej ESL-modellen är avsett för personer med som har en nedsatt funktion i olika sociala färdigheter och kan ges individuellt eller i grupp. Modellen innehåller olika moduler som fokuserar på t.ex. medicinering, symtom, vardagligt samtal med andra och konfliktlösning. Läs mer i de nationella riktlinjerna genom att följa länken nedan. Kommentar: 9. Stöd i föräldraskap 9.1 Har ni kunnat erbjuda insatser för stöd i föräldraskapet till personer som har minderåriga barn, under perioden 25 oktober oktober 2014? Ja Nej Med stöd i föräldraskapet avses olika typer av insatser som fokuserar både på att utveckla föräldraförmåga och den omgivande miljön för barnet

119 Läs mer i de nationella riktlinjerna genom att följa länken nedan Kommentar: 10. Personalens kompetens 10.1 Har ni en samlad plan för kompetensutveckling för handläggare som planerar, handlägger eller följer upp insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning? Planen ska finnas den 25 oktober Ja Nej Med samlad plan för kompetensutveckling menas här en verksamhetsgemensam plan för personalens fortbildning och/eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens uppdrag/mål och nämndens kartläggning och analys av personalens individuella kompetens. Kompetensutveckling innebär här att personalen utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning, utifrån er verksamhets uppdrag. Kommentar: 10.2 Har planen för handläggarnas kompetensutveckling följts upp under perioden 25 oktober oktober 2014? Ja Nej Ej aktuellt eftersom planen upprättades efter den 25 oktober Med följts upp avses här att ansvarig/ansvariga har följt upp att planen följs och att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad Har handläggarna haft kontinuerlig ärendehandledning under perioden 25 oktober oktober 2014? Ja Nej Handledningen ska ges av extern utbildad handledare och vara regelbundet återkommande. Handledningen kan ske i grupp eller enskilt

120 11. Utvecklingsfrågor 11.1 Har ni analyserat resultaten av öppna jämförelser av stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning som Socialstyrelsen publicerade i maj 2014? Ja Nej Om Nej Hopp till Med analysera menas exempelvis att tolka och identifiera vad som påverkar resultatet för olika indikatorer Har analysen bidragit till konkreta förändringar av stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja Nej Om Nej Hopp till Beskriv gärna detta förändringsarbete: Kommentarsruta 12.1 Övriga synpunkter. Här kan du lämna synpunkter på enkäten i stort. Finns det frågor som är svåra att besvara? Skriv gärna ner synpunkter och förbättringsförslag

121 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Information om Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) Ärendenr 2015/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott beslutar hänskjuta informationen om Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) till socialnämnden den 20 november Sammanfattning av ärendet Socialförvaltningen i Luleå kommun har under 2015 genomfört en förstudie inom stöd och omsorg (SoO) inom området alternativ kompletterande kommunikation (AKK). Syftet med förstudien var att kartlägga nuläget inom AKK inom SoO vad gäller användandet av AKK, arbetssätt och metoder. Att ta reda på vilken kompetens som finns inom SoO samt hur behovet ser ut i verksamheterna. Alternativa kompletterande kommunikationsmetoder ger brukare möjlighet att kommunicera utifrån sina förutsättningar och behov och det är viktigt att se vad verksamheten stöd och omsorg bör utveckla inom detta område för att säkerställa insatsen via genomförandeplan och för att skapa bättre förutsättningar att främja brukarens delaktighet, utveckling och självständighet. Målet och syftet med förstudien har varit att skapa en ökad samsyn kring brukare med kommunikationssvårigheter samt säkerhetsställa att den kommunikativa kvaliteten är lika oavsett i vilken verksamhet brukaren befinner sig. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden lägger informationen om Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) till handlingarna. Beskrivning av ärendet En fungerande kommunikation är en förutsättning för lärande och delaktighet. Att kommunicera är en mänsklig rättighet alla kan inte tala men alla kan kommunicera. Kommunikation är en social process som innebär att dela tankar, känslor och erfarenheter med andra. Den bygger på ömsesidighet och gemenskap med omgivningen. Personer i behov av kommunikativt stöd Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 121

122 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott forts. ska också kunna ges förutsättningar till delaktighet och medbestämmande i sitt deltagande i vardagliga aktiviteter, möten och sammanhang. De ska ges förutsättningar att nå sina individuella mål utifrån en genomförandeplan. Personer i behov av alternativa och kompletterande kommunikationssätt finns i olika grupper med funktionsnedsättningar inom stöd och omsorgens verksamheter. Behovet kan variera utifrån situation, sammanhang och miljö och kan förändras under ett helt liv. Sammanträdet Förvaltningen föreslår att informationen om Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) ges vid socialnämndens sammanträde 20 november Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag om att hänskjuta informationen om Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) till socialnämndens sammanträde 20 november 2015 under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Allmänna utskottet beslutar således att hänskjuta informationen om Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) till socialnämndens sammanträde 20 november Beslutsunderlag Rapport - Alternativ Kompletterande Kommunikation, AKK, en förstudie av alternativ kompletterande kommunikation inom stöd och omsorg i Luleå kommun Beslutet skickas till Verksamhetschefer och enhetschefer Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 122

123 LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Alternativ Kompletterande Kommunikation AKK En förstudie av alternativ kompletterande kommunikation inom stöd och omsorg i Luleå kommun Peter Hedström Durhan Projektledare Stöd och Omsorg Socialförvaltningen, Luleå Kommun September

124 LULEÅ KOMMUN 2 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Innehållsförteckning Sammanfattning 3-4 Bakgrund 5 Mål och syfte 5 Genomförande 6 Metod 7-8 Resultat 8-19 Sammanfattning och analys av resultat Förslag på åtgärder Slutsats 24 Litteratur 25 Bilaga 1: Enkät AKK 124

125 LULEÅ KOMMUN 3 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Sammanfattning Socialförvaltningen i Luleå kommun har under 2015 genomfört en förstudie inom stöd och omsorg(soo) inom området alternativ kompletterande kommunikation (AKK). Syftet med förstudien var att kartlägga nuläget inom AKK inom SoO vad gäller användandet av AKK, arbetssätt och metoder. Att ta reda på vilken kompetens som finns inom SoO samt hur behovet ser ut i verksamheterna. Alternativa kompletterande kommunikationsmetoder ger brukare möjlighet att kommunicera utifrån sina förutsättningar och behov och det är viktigt att se vad verksamheten stöd och omsorg bör utveckla inom detta område för att säkerställa insatsen via genomförandeplan och för att skapa bättre förutsättningar att främja brukarens delaktighet, utveckling och självständighet. Målet och syftet med förstudien har varit att skapa en ökad samsyn kring brukare med kommunikationssvårigheter samt säkerhetsställa att den kommunikativa kvaliteten är lika oavsett i vilken verksamhet brukaren befinner sig. Genom förstudien också få ett underlag till ett nästa steg för ett målinriktat uppdrag på hur man kan ta tillvara den befintliga kompetensen, metoder och erfarenhet som finns i SoO och skapa rutiner som ger möjligheter till att öka spridningen av kunskapen kring AKK även ut mot övriga verksamheter inom socialförvaltningen. Förstudien har genomförts via en digitalbaserad enkät som har riktat sig till medarbetare inom SoO samtliga verksamhetsområden, samt omvärldsbevakning genom bl.a. litteraturstudier, studiebesök och konferensbesök. Det är 377 stycken, 43,6 % (av 871 anställda) av medarbetare som svarat på enkäten, men sett till antal anställda inom respektive verksamhetsområde är det varierande spann på hur många av medarbetarna som har svarat på enkäten. Resultatet visar att 22,2 % av deltagare av enkäten har svarat att de har utbildning i någon form av AKK. Och den utbildning som flest har utbildning i är Tecken som stöd (TAKK). Däremot är det cirka hälften av deltagarna som svarat, som uppger att man i sitt dagliga arbete upplever sig inte har tillräcklig kunskap och förmåga att kommunicera med brukare som har kommunikationssvårigheter. 309 (85,8 %) av deltagarna uppger att de möter brukare som förstår deltagaren i enkätens språk/sätt att förmedla sig, men har svårt att uttrycka sig tillbaka. 259 (71,9 %) av deltagarna uppger att det på arbetsplatsen finns ett behov av utbildning inom AKK. 125

126 LULEÅ KOMMUN 4 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Utbildning och ökad kunskap om hur man kommunicerar med brukare med kommunikationssvårigheter ökar brukarens delaktighet och stärker brukarens inflytande. Att alla metoder som tydliggör kommunikationen mellan brukare och personal är bra. Analys av enkätsvaren visar bl.a. att rutiner, arbetssätt, metoder, samverkan i arbetet med brukare bör vidareutvecklas och säkerhetsställas att den kommunikativa kvaliteten är lika oavsett i vilken verksamhet brukaren befinner sig och oavsett funktionsnedsättning. Förslag på åtgärder för fortsatta arbetet är att dels att vid start av insats vid genomförandeplan och vid uppföljning av insats, säkerställa vad, hur och med vad brukaren kommunicerar. Parareellt ge personal kring brukaren den kunskap och stöd som krävs i hur och på vilket sätt kommunikationsverktyget ska användas med berörd brukare och i dennes vardag. Viktigt att samverka med brukarens nätverk intern och externt, samt vid behov aktualisera/använda stödfunktioner som finns i organisationen, ex. metodutvecklare, rehab m.fl. Ett annat förslag på åtgärd är att det i verksamheten också finns ett s.k. AKKombud med en tydlig rollbeskrivning. En resurs i verksamheten ex. för att fånga upp behov, framgångsfaktorer och liknande i verksamheten som kan lyftas upp med andra AKK-ombud och/eller vända sig till ett kommunikationscenter där man kan lämna goda exempel, efterfråga verktyg, arbetssätt. Ett målinriktat arbete och utveckling inom AKK ges brukare med kommunikationssvårigheter en bättre möjlighet att bli delaktiga och ges inflytande och medbestämmande över insatser. 126

127 LULEÅ KOMMUN 5 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Bakgrund En fungerande kommunikation är en förutsättning för lärande och delaktighet. Att kommunicera är en mänsklig rättighet alla kan inte tala men alla kan kommunicera. Kommunikation är en social process som innebär att dela tankar, känslor och erfarenheter med andra. Den bygger på ömsesidighet och gemenskap med omgivningen. Personer i behov av kommunikativt stöd ska också kunna ges förutsättningar till delaktighet och medbestämmande i sitt deltagande i vardagliga aktiviteter, möten och sammanhang. De ska ges förutsättningar att nå sina individuella mål utifrån en genomförandeplan. Personer i behov av alternativa och kompletterande kommunikationssätt finns i olika grupper med funktionsnedsättningar inom stöd och omsorgens verksamheter. Behovet kan variera utifrån situation, sammanhang och miljö och kan förändras under ett helt liv. Mål och syfte För att säkerställa att verksamheten vid upprättande och uppföljning av genomförandeplan i insatsen ger brukare möjlighet att kommunicera utifrån sina förutsättningar och behov, ville verksamheten SoO genomföra förstudien med syftet att kartlägga nuläget inom de alternativa kompletterande kommunikationssätt (AKK) som används inom stöd och omsorg. Detta för att få en nulägesbeskrivning och förslag på åtgärder samt skapa bättre förutsättningar att främja brukarens delaktighet, utveckling och självständighet, och få en uppfattning om hur SoO-verksamheter kan ta hjälp av och tillvarata den befintliga erfarenhet, kompetens och arbetssätt inom AKK som finns inom verksamheterna. Målet är att bidra till ökad helhetssyn kring brukaren samt att inom verksamhetsområdet SoO, öka förutsättningarna för samsyn om hur brukarens kommunikation kan tillvaratas och utvecklas. Detta för att förbättra möjligheten att säkerställa att kvalitén är lika, oberoende av i vilken verksamhet brukaren befinner sig. 127

128 LULEÅ KOMMUN 6 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Genomförande Uppdraget om förstudien inleddes i januari 2015 med en uppdragsbeskrivning, tidsplan samt tillsättning av projektledare, styrgrupp och arbetsgrupp. Projektledaren har under förstudien regelbundet medverkat vid styrgruppsmöte med syfte att återkoppla arbetets gång, resultat av enkätundersökningen, samt presentation av föreslagna åtgärder efter förstudien. Uppdragsgivare Ingela Lagerskog, Verksamhetschef, stöd och omsorg Projektledare Peter Hedström Durhan, Projektledare Styrgrupp Ingela Lagerskog, Verksamhetschef SoO Anette Hedman, Verksamhetsutvecklare Mariana Uvemo, Områdeschef Maria Wallström, Områdeschef Monica Holmström, Områdeschef Helena Muotka, Områdeschef Maria Balogh, Enhetschef Arbetsgrupp Peter Hedström Durhan, Projektledare Fredrik Winneborn, Kommunikatör Jonas Jonasson, Metodutvecklare Ellinor Groth, Metodutvecklare Camilla Löfgren, Handledare Helena Andersson, Samordnare 128

129 LULEÅ KOMMUN 7 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Metod Förstudien har löpt under period t om Under februari mars 2015 utformade arbetsgruppen en enkät (se bilaga 1). Under utformningen av enkäten har en testgrupp bestående av personal inom verksamhetsområdet SoO, fått agera testpiloter genom att besvarade enkäten och lämna synpunkter innan enkäten skickades ut. Projektledaren hade inför enkätundersökningen kontakt med respektive områdeschef inom SoO för att ge information om förstudien AKK så att områdescheferna kunnat vidareförmedla informationen till sina verksamheter. Parallellt med detta har det lagts ut löpande information om förstudien på Luleå kommuns intranät, bl.a. projektledarens månadsbrev och informationsmaterial om AKK. Sidorna har varit tillgängliga för samtliga medarbetare inom Luleå kommun. Under cirka två veckor i mars 2015 fick medarbetare inom SoO verksamheter tid på sig att fylla i enkäten. Personal fick information via respektive enhetschef, vid arbetsplatsträff samt information på mejl om förstudien och enkäten, samt en länk till den digitala enkäten (se bilaga 1). Medarbetare som erbjudits att delta i enkätundersökningen arbetar inom följande områden: personlig assistans, mobila neuropsykiatriteamet, stödboende, dagverksamhet, företagsgrupper, ledsagning, transport, mobila psykiatrin, servicebostad, gruppboende, korttidsboende, enhetschef, handledare på distans. Under andra kvartalet arbetades det med att sammanställa, analysera och presentera resultatet till styrgrupp. Under tredje kvartalet har rapporten slutförts. Projektledaren har under förstudien via litteraturstudier inhämtat kunskap om evidensbaserade metoder, bedömnings-, informations-, utbildnings-, utvärderings och AKK-material. 129

130 LULEÅ KOMMUN 8 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Projektledaren har också träffat personal inom olika verksamheter för samtal om AKK, samt haft kontakter med intresseorganisationer och andra parter (Kommunikations- och dataresurscenter i Göteborg-DART, Specialpedagogiska skolmyndigheten - SPSM, Norrbottens läns landsting - NLL) för ett framtida samarbete. Tillsammans med deltagare i styrgrupp och arbetsgrupp deltog projektledaren i maj 2015 vid hjälpmedelsmässa i Gävle och man genomförde också ett studiebesök vid verksamhet i Gävle kommun. Har även i juni 2015 skett en medverkan vid Västsvenska kommunikationskarnevalens seminarier inom området kommunikation. Resultat Vid tillfället för enkätundersökningen arbetade 871 personer inom stöd och omsorg. Av dessa har 379 personer (43,6 %) svarat på enkäten. Resultatet av enkätfrågorna redovisas i stapel- och cirkeldiagram i figur Resultatet redovisas även i löpande text under respektive figur. Ordningsföljden på figurerna är samma som frågorna i enkäten. På de frågor man fått lämna skriftliga svar redovisas majoriteten av svaren. 130

131 LULEÅ KOMMUN 9 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Figur 0, Bakgrundsfråga I figur 0 redovisas vilka områden inom stöd och omsorg som deltagarna i enkäten arbetar inom. När enkäten skickades ut arbetade 821 personer inom stöd och omsorg och 379 personer har svarat på enkäten. Figur 1 Antal Ja Nej I figur 1 redovisas antalet av deltagarna som har hört talas om AKK tidigare. 131

132 LULEÅ KOMMUN 10 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Figur 2 I figur 2 redovisas vilka olika sätt att kommunicera som deltagarna känner till. Under övrigt har 18 personer svarat och majoriteten har svarat någon form av bildstöd. Figur 3 I figur 3 redovisas hur många av deltagarna som har utbildning inom någon form av AKK. 80 personer har svarat att de har utbildning i någon form av AKK och 277 personer har svarat att de inte har någon utbildning, 9 personer har valt att inte svara. 132

133 LULEÅ KOMMUN 11 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Figur 4 I figur 4 redovisas vilken/vilka sorts utbildning som deltagarna har. Under Annat har nio personer svarat och majoriteten har svarat att de har erfarenhet och fått utbildning via kollegor. Figur 5 I figur 5 har deltagarna svarat på hur väl de använder den kommunikationsmetod som de behärskar. 133

134 LULEÅ KOMMUN 12 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Figur 6 I figur 6 redovisas om deltagarna upplever att de i sitt dagliga arbete har tillräcklig kunskap och förmåga att kommunicera med brukare som har kommunikationssvårigheter. Figur 7 I figur 7 redovisas om deltagarna söker aktivt information för att förbättra sin kommunikation med brukare. 134

135 LULEÅ KOMMUN 13 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Figur 8 I figur 8 redovisas om deltagarna möter brukare som förstår deltagaren i enkätens språk/sätt att förmedla sig, men har svårt att uttrycka sig tillbaka. Figur 9 I figur 9 så redovisas om deltagaren träffar brukare som har problem att förstå talspråket. 135

136 LULEÅ KOMMUN 14 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Figur 10 I figur 10 redovisas om någon av brukarna använder någon sorts alternativ kompletterande kommunikationssätt. Figur 11 I figur 11 redovisas om deltagaren diskuterar med kollegor om hur kommunikationen med brukarna kan bli bättre. 136

137 LULEÅ KOMMUN 15 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Figur 12 I figur 12 har deltagaren svarat på om de tycker att de anstränger sig för att bli förstådd genom tydligt tal, kroppspråk etcetera. Figur 13 I figur 13 redovisas om deltagaren anser att personal inom stöd och omsorg har tillräcklig kunskap och förmåga att kommunicera med brukare som har kommunikationssvårigheter. Fråga 14 i enkäten är en frisvarsfråga. Här redovisas vad majoriteten av deltagarna skrivit om vad som behövs för att kommunicera med brukare som har kommunikationssvårigheter. 137

138 LULEÅ KOMMUN 16 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Majoriteten av deltagarna har skrivit att utbildning och information behövs. Även information om och hjälp med högteknologiska hjälpmedel som appar och program, samt hjälp med kartläggning och handledning. Figur 15 I figur 15 redovisas om deltagaren anser att det finns behov av AKKutbildning på arbetsplatsen. Fråga 16 i enkäten är en frisvarsfråga. Här redovisas varför man tycker att det finns behov av AKK-utbildning på arbetsplatsen. Majoriteten av deltagarna har svarat att utbildning och kunskap ökar brukarens delaktighet och stärka brukarens inflytande. Att alla metoder som tydliggör kommunikationen mellan brukare och personal är bra. 138

139 LULEÅ KOMMUN 17 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Figur Antal I figur 17 redovisas vad deltagaren använder om brukare inte kan uttrycka sig eller har svårt att förstå den person deltagit i enkäten. Figur 18 Hjälpmedel I figur 18 redovisas vad för sorts hjälpmedel som deltagaren brukar använda i sitt arbete med brukare som har kommunikationssvårigheter. Fråga 19 i enkäten är en frisvarsfråga. 153 personer har svarat och majoriteten av deltagarna har skrivit foton, bilder, kroppsspråk och papper och penna. 139

140 LULEÅ KOMMUN 18 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Figur 20 I figur 20 redovisas om deltagaren anser att de saknar hjälpmedel för att kunna uttrycka sig med brukare. I fråga 21 i enkäten har 69 personer svarat och motiverat vilka sorts hjälpmedel som saknas för att kunna kommunicera med brukaren. Majoriteten av deltagarna har svarat att det saknas högteknologiska hjälpmedel som Ipads, appar och datorer. Även utbildning och information om högteknologiska hjälpmedel nämns. Fråga 22 är Övriga synpunkter. Här har deltagaren haft möjlighet att själv kunna skriva sina synpunkter. Det är 53 personer som skrivit och jag har här valt ut några av svaren. Upplever att det finns en otydlighet om vem som har ansvaret att driva frågan om kommunikationshjälpmedel för kund, brukaren själv, god man, anhöriga om de finns eller den som verkställer ett LSS-beslut. Ska arbetsterapeut te x fånga upp frågan när denne möter kund om denne ser ett behov? Eller ska vi som verkställare av personlig assistans påkalla behovet av stöd för brukare och assistenter och vart vänder vi oss då? Jag ser ett behov i mina verksamheter av att förstärka behovet av till exempel bildplanering för de brukare som är mer högfungerande. Det är självklart att använda teckenspråk eller tecken som stöd till de som inte har verbal kommunikation men de som har hög verbal förmåga ställs ofta (för) höga krav på i kommunikationen. Vi förutsätter att de förstår mer än de gör och personal kan tycka det är skämmigt eller nedvärderande att till exempel ritprata eller göra bildscheman. Jag tror vi behöver mer träning i det. 140

141 LULEÅ KOMMUN 19 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Kommunikation är absolut det viktigaste i allt arbete, förstår vi inte varandra uppstår problem. Bemötande och kommunikationen är de viktigaste verktygen vi jobbar med mot brukarna. Vi har bra diskussioner i arbetsgruppen men då vi inte har kunskaperna blir det lite haltande diskussioner. Möter brukare som kommer från andra länder/kulturer som inte kan svenska/engelska, många är även analfabeter och har svårt att uttrycka sig verbalt även på sitt eget språk. Har även i dessa fall behov av AKK t.ex. bilder, gester etc. Nätverk skola- Dagverksamhet måste ha samma verktyg. Allt för tryggheten för våra ungdomar och vuxna (brukare). Sammanfattning och analys av resultat 157 av deltagarna (43,6 %) uppges sig inte tidigare har hört talas om AKK. Endast 22 procent av de tillfrågade svarade att de har någon form av utbildning inom AKK. Många av deltagarna uppger TAKK (Tecken som stöd)som utbildning, men vid analys av resultatet tyder det också på att det är många som uppgett att de har utbildning inom flera kommunikationsområden. 49,4 % av deltagarna uppger att användandet av kommunikationsmetod behärskar man bra. 282 (78,3 %)av deltagarna uppger att det inte saknar hjälpmedel för att kunna uttrycka sig med brukare. Det hjälpmedel som uppges att man mest använder i arbete med brukare som har kommunikationssvårigheter, är ex. utskrivna foton, bilder, kroppsspråk, papper och penna. Majoriteten av deltagare uppger också att det är gester och kroppsspråk som används om brukaren inte kan uttrycka sig eller att den anställde har svårt att förstå den brukaren. I enkäten har 76 procent av de tillfrågade svarat att de inte har någon form av utbildning inom AKK. 49 procent upplever att de inte har tillräcklig kunskap och förmåga att kommunicera med brukare som har kommunikationssvårigheter. 78 (21,7 %) av deltagarna uppger att det saknar hjälpmedel och det ges exempel såsom Ipad, dator och appar, samt behov av utbildning inom det. 62 % av deltagarna uppger att man aktivt söker information för att förbättra sin kommunikation med brukare, samt 82 % diskuterar med kollegor om hur 141

142 LULEÅ KOMMUN 20 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg kommunikation med brukaren kan bli bättre, men uppges även att diskussionerna inte kommer vidare då kunskapen om ämnet är bristfällig. 75 procent har svarat att de inte anser att personal inom stöd och omsorg har tillräcklig kunskap och förmåga att kommunicera med brukare som har kommunikationssvårigheter. Av deltagarna har 72 procent av de tillfrågade svarat att de anser att det finns behov av utbildning inom AKK. Målet med förstudien har delvis uppnåtts. En del i att uppmärksamma AKK och kartlägga nuläget är ett sätt att påbörja processen, skapa samsyn om hur det är och vad som bör och ska vidareutvecklas vid ett nästa steg. Analys av enkätsvaren visar bl.a. att rutiner, arbetssätt och metoder i arbetet med brukare bör vidareutvecklas och med detta säkerhetsställa att den kommunikativa kvaliteten är lika oavsett i vilken verksamhet brukaren befinner sig och oavsett funktionsnedsättning. Av deltagarna uppger 49,4 % att man använder sina kunskaper bra i den kommunikationsmetod man behärskar. Medan 75,3 % ur samma grupp uppfattar att de inte har tillräcklig kunskap och förmåga att kommunicera med brukare som har kommunikationssvårigheter. Att så stor andel har svarat att man behärskar en kommunikationsmetod men samtidigt uppger att man saknar tillräcklig kunskap att kommunicera med brukare som har kommunikationssvårigheter är anmärkningsvärt och skulle med fördel kunna undersökas vidare. Vidare svarar 78,3 % att man inte saknar hjälpmedel för att kommunicera med brukaren men beskriver samtidigt svårigheter att kommunicera med individen. Möjligen kan det, trots allt, bero på att personal behöver mer handledning för att få hjälp med hur hjälpmedlen kan användas och kunskap för att kunna orientera sig bland alla olika hjälpmedel som finns tillgängliga på marknaden. Om svarsfrekvensen på enkäten vore högre än 43,6 % skulle resultatet möjligen se annorlunda ut. Det är svårt att analysera orsaken till att 56,4 % av de tillfrågade personerna har valt att inte svara. Eventuellt kan orsaken vara att personal kan känna att man saknar kunskap i ämnet och därför har valt att inte svara. Då resultatet också visar att svarsfrekvensen bland vissa personalgrupper varit lägre än för övriga deltagare kan det finnas anledning att undersöka dessa personalgrupper och brukare mera specifikt i framtiden. 142

143 LULEÅ KOMMUN 21 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Förslag på åtgärder Kommunikationscenter Utifrån erfarenheter, enkätsvar och intervjuer som gjorts under projekttiden föreslås att stöd och omsorg inrättar ett kommunikationscenter som kan ge insatser till personal och brukare inom verksamheten och därmed förbättra möjligheten till bättre kommunikation, delaktighet och självbestämmande (för brukarna). Motivering Ett kommunikationscenter kan säkerställa att brukare med kommunikationssvårigheter inom stöd och omsorg i Luleå kommun får goda insatser inom kommunikationsområdet. Det är orimligt att begära att samtliga medarbetare inom stöd och omsorg ska vara specialister inom kommunikation- och AKK-området. Däremot är en nära samverkan med ett AKK-center ett sätt att säkerhetsställa att personal får verktyg för att på så sätt ge brukare med kommunikationssvårigheter en bättre möjlighet att bli delaktiga och ges inflytande och medbestämmande över insatser. Ett kommunikationsteam som har regelbundna träffar utgör ett naturligt forum för erfarenhetsbyte och diskussioner inom kommunikation- och AKKområdet. Ett kommunikationsteam kan lättare hålla sig uppdaterad på aktuell forskning och den snabba utvecklingen som sker inom kommunikation- och AKK-området än vad en enskild medarbetare har möjlighet till. På så sätt kan arbetet med kommunikation och AKK vara i fortsatt fokus och ständig utveckling inom stöd och omsorg Personal på AKK-centret och arbetsterapeuter som är ansvariga för utskrivning av hjälpmedel bör ha ett nära samarbete för att kunna hjälpa och stödja de brukare som är i behov av hjälpmedel. Även när det gäller strategier om hur hjälpmedlen ska användas och uppföljningar så att inte hjälpmedlen hamnar på hyllan. Personal på verksamheterna behöver råd och stöd i AKK-frågor. Intranätet Luleå Kommun har idag ett väl fungerande intranät där personal från ett AKK-center kan skapa ett forum för AKK. I enkätundersökningen och vid träffar med personal efterfrågas ett enklare sätt att hitta information, appar och idéer kring AKK. Arbetet med att bygga upp en kunskapsbank inom 143

144 LULEÅ KOMMUN 22 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg AKK bör starta så snart som möjligt och göras tillgängligt för hela Luleå kommuns verksamheter. Nyckelpersoner i verksamheter Varje verksamhet bör ha nyckelpersoner som får intern utbildning i AKK och blir AKK-ombud på sin arbetsplats. Nyckelpersonerna blir en länk mellan kommunikationscentret och medarbetarna på respektive verksamhet. De säkerhetsställer att all personal får den senaste informationen och är den som är huvudansvarig för kommunikationshjälpmedel. Kommunikationsteamet kan arrangera nätverksträffar där AKK-ombuden blir kallade för att få information om det senaste inom teknik och metodik. Här kan man även bjuda in externa föreläsare som ger utbildning inom AKK-området. Nyckelpersonerna kan även berätta vad som händer i deras verksamhet inom AKK så man får en uppföljning i AKK-frågor. Nyckelpersonerna kan även förmedla information, tips och idéer till sina respektive verksamheter. På detta sätt får personal inom stöd och omsorg en gemensam samsyn i AKK metoder och arbetssätt, spridningen av kunskap ökas till fler verksamheter och förutsättningen till att främja brukarens delaktighet, utveckling och självständighet ökar. Samverkan Ett AKK-center bör samverka med andra aktörer som arbetar inom AKKområdet. Syftet med samverkan är att det ska vara ett forum för att sprida kunskap och kompetens inom AKK-området genom erfarenhetsbyte och utbildning. Samverkan bör ske lokalt, regionalt och nationellt. Under projekttiden har kontakt tagits med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Norrbottens läns landsting (NLL) och särgymnasiet som har varit positiva till samverkan. När det gäller samverkan inom Luleå kommun så har det under projekttiden framkommit att andra verksamheter efterfrågar mer information och utbildning inom AKK- området. Även där kan ett AKKcenter bistå med hjälp. Även samverkan med brukar- och anhörighetsorganisationer bör påbörjas. 144

145 LULEÅ KOMMUN 23 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Kompetenshöjande insatser Genom att höja de generella kunskaperna med specifik kunskap i AKK så höjs kompetensen i verksamheten. En förutsättning för att personal ska kunna ge ett gott stöd och en god service och omsorg till AKK-användare är att de ges möjlighet att lära sig just de kommunikationssätt eller kommunikationshjälpmedel som de enskilda personerna använder. ( november 2014). Målet bör vara att all personal inom stöd och omsorg har en god grundläggande kunskap om vad kommunikation och AKK är och vad som menas med AKK i teori och praktik. Vissa verksamheter behöver mer specifik kompetens beroende på vilka kommunikationssätt brukarna i verksamheten har. Exempel på detta kan vara teckenkommunikation, bilder, pictogram och blissymboler. Kompetens inom högteknologiska kommunikationshjälpmedel är också ett behov då det pågår en ständig utveckling inom detta område. Genom att kartlägga den kompetens som finns inom AKK vid stöd och omsorg har visat att det finns många personer med god kompetens i t.ex. teckenspråk. Man bör tillsammans med dessa personer skapa en intern utbildning som är riktad till brukarens behov. I kompetenshöjande insatser bör man även involvera de metodutvecklare som finns i stöd och omsorg så att de kan ge kunskap om bemötande, förhållningssätt och självskadebeteende. Externa utbildare finns inom alla kommunikationssätt. Personal från stöd och omsorg kommer under hösten att gå på SPSMs grundkurs i BLISS (tre dagar). Det finns även privata företag som har tecken som stöd (TSS) och teckenspråksutbildningar. När det gäller högteknologiska hjälpmedlen kan man via de företag som säljer produkten även köpa utbildning. DART data och resurscenter i Göteborg har även utbildning, handledning och information. Jag har varit i kontakt med Ulrika Ferm, enhetschef och fil. dr. samt logoped och Gunilla Thunberg, legitimerad logoped och fil. dr. på DART för möjliga framtida samarbeten och projekt inom utbildning och AKK. 145

146 LULEÅ KOMMUN 24 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Slutsats Genom en ökad kunskap inom AKK kan vi skapa ett bredare perspektiv, få en bättre förståelse för arbetet med AKK och dess betydelse. På så sätt kan vi utvecklas ännu mer och föra ut kunskapen om AKK till olika yrkesgrupper och verksamheter som kommer i kontakt med AKK. Vi kan öka möjligheterna till kommunikation som gör att alla har jämlika förutsättningar och är jämställda. Alla ska kunna ha ett avgörande inflytande över innehåll och utformning av sina beviljade insatser vid upprättande och uppföljning av genomförandeplan, där av är det av stor vikt att säkerställa vad, hur och med vad brukaren kommunicerar. Stöd och omsorg i Luleå kommun bör ligga i framkant när det gäller AKK för att främja trygghet, delaktighet, tillgänglighet och ett meningsfullt liv för brukarna. 146

147 LULEÅ KOMMUN 25 (25) Socialförvaltningen Stöd och omsorg Litteratur Heister Trygg, B. & Andersson, I. (2009). Alternativ och kompletterande Kommunikation (AKK) i teori och praktik. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. Malmö: SÖK, Södra regionens Kommunikationscentrum. Heister Trygg, B. (2005). GAKK Grafisk AKK. Om saker bilder, och symboler som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Malmö: SÖK, Södra regionens Kommunikationscentrum. Heister Trygg, B. (2008). Kommunikativ omvårdnad. Om Alternativ och Kompletterande Kommunikation för personer med demens, förvärvad hjärnskada och grav utvecklingsstörning. Malmö: SÖK, Södra regionens Kommunikationscentrum. Winlund, G. (2004). Se mig! Hör mig! Förstå mig! Stockholm: Stiftelsen ala. 147

148 Enkät Alternativ kompletterande kommunikation Kompetens Du arbetar inom Personlig assistans Mobila neuropsykiatriteamet Stödboende Dagverksamhet Företagsgruppen Ledsagning Transport Mobila psykiatrin Servicebostad Gruppboende Jobbcenter södra/flygfisken Stöttar/handleder på distans Korttidsboende Jag är enhetschef Fråga 1 Har du hört talas om alternativ kompletterande kommunikation (AKK) tidigare? Fråga 2 Vilka känner du till av följande alternativa sätt att kommunicera med? Teckenspråk Bilder Naturliga reaktioner Kroppsspråk/gester Ljud Handlingar Bokstavstavla Ordtavla Kommunikationstavla Appar Skriven text Symboler (t.ex. bliss, widget) Taktila tecken Tecken som stöd (TAKK) Övrigt Övrigt: Fråga 3 Har du utbildning inom AKK? Ja Nej Fråga 4 Om ja, vilken/vilka har du utbildning i? Bliss Taktilt teckenspråk Tecken som stöd (TAKK) Svenskt teckenspråk för hörande Svenskt teckenspråk för döva Pictogram, widget Sida 1 148

149 Enkät Alternativ kompletterande kommunikation Annat, nämn vilka: Fråga 5 Hur väl använder du dina kunskaper i den kommunikationsmetod som du behärskar? Fråga 6 Upplever du att du har tillräcklig kunskap och förmåga att kommunicera med brukare som har kommunikationssvårigheter i ditt dagliga arbete? Fråga 7 Söker du aktivt information för att förbättra din kommunikation med brukarna? Ja Nej Alternativ kompletterande kommunikation Fråga 8 Möter du brukare som förstår ditt språk/sätt att förmedla dig men har svårt att uttrycka sig tillbaka? Ja Nej Fråga 9 Träffar du brukare som har problem att förstå talspråket? Ja Nej Fråga 10 Använder någon av brukarna något alternativt kommunikationssätt? Ja Nej Kommunikation Fråga 11 Diskuterar du med dina kollegor hur kommunikationen med brukarna kan bli bättre? Ja Nej Sida 2 149

150 Enkät Alternativ kompletterande kommunikation Fråga 12 Anser du att du anstränger dig för att bli förstådd genom tydligt tal, kroppsspråk etcetera? Ja Nej Fråga 13 Uppfattar du att personal i stöd och omsorg har tillräcklig med kunskap och förmåga att kommunicera med brukare som har kommunikationssvårigheter? Ja Nej Fråga 14 Vad anser du behövs för att kommunicera med brukare som har kommunikationssvårigheter? Fråga 15 Anser du att det finns behov av utbildning inom AKK på din arbetsplats? Ja Nej Fråga 16 Motivera Fråga 17 Hur gör du om brukare inte kan uttrycka sig eller förstå dig? Använder du: Gester Kroppsspråk Bilder Skriver Artikulerar tydligt Föremål som kaffekoppar etc. Sida 3 150

151 Enkät Alternativ kompletterande kommunikation Hjälpmedel Fråga 18 Vad använder du för hjälpmedel i ditt arbete med brukare som har kommunikationssvårigheter? Blisskarta Widget Picto Ipad Fråga 19 Annat hjälpmedel? Fråga 20 Saknar du hjälpmedel för att kunna uttrycka dig med brukaren? Ja Nej Fråga 21 Om ja, vilka? Fråga 22 Övriga synpunkter? Sida 4 151

152 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Plan för personer med funktionsnedsättning Ärendenr 2015/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott beslutar att arbeta med planen för personer med funktionsnedsättning vid sammanträdet den 20 november och hänskjuter beslutet rörande planen till den 18 december Sammanfattning av ärendet Planen beskriver inom vilka områden socialnämnden föreslås besluta om att socialförvaltningen fokuserar sitt arbete Avsikten med den är att skapa förutsättningar för att personer med funktionsnedsättning i Luleå ska ha ett meningsfullt, värdigt liv och känna välbefinnande. De förhållningssätt planen beskriver ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning inkluderas i samhällslivet. Planens målgrupp är personer som har insatser i enlighet med Socialtjänstlagen eller Lagen om stöd och service till personer med vissa funktionshinder. Planen har sin utgångspunkt i såväl internationella, nationella som kommunala styrsignaler. Dessa är helt och fullt förenliga och syftar till att identifiera och undanröja hinder för att alla medborgare ska kunna ta del av sina rättigheter. I Sverige har vi en lagstiftning, Diskrimineringslagen (2008:567), som har till syfte att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Socialnämnden skall verka för jämställda, jämlika förutsättningar för hälsa, välfärd och delaktighet i samhällsutvecklingen. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att anta plan för personer med funktionsnedsättning Sammanträdet Ordförande informerar allmänna utskottet att förvaltningens förslag gällande plan för personer med funktionsnedsättning ska nämnden arbeta med i workshop på sammanträdet den 20 november och att beslutet rörande planen hänskjuts till socialnämndens sammanträde 18 december Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 152

153 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott forts. Beslutsgång Ordförande föreslår att nämnden arbetar med planen för personer med funktionsnedsättning vid sammanträdet den 20 november och att hänskjuta beslutet rörande planen till sammanträder 18 december Allmänna utskottet bifaller ordförandens förslag. Allmänna utskottet beslutar således att arbeta med planen för personer med funktionsnedsättning vid sammanträdet den 20 november och hänskjuta beslutet rörande planen till sammanträder 18 december Beslutsunderlag Plan för personer med funktionsnedsättning Beslutet skickas till Verksamhetschefer och enhetschefer Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 153

154 Plan för personer med funktionsnedsättning Förslag Luleå kommun, socialnämnden Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen. (Vision 2050) Planen är utformad för personer med funktionsnedsättningar i Luleå kommun som är i behov av socialförvaltningens insatser. 154

155 Socialnämndens plan för funktionshinderområdet Innehållsförteckning Att vara medborgare som andra 2 Fram till 2018 ska Socialnämnden verka för.. 2 Arbete och sysselsättning 3 Indikatorer för jämställd och jämlik vård och omsorg 3 Att känna sig trygg, ett självständigt liv 3 Fram till 2018 ska Socialnämnden verka för.. 4 Indikatorer för delaktighet och självbestämmande 4 Ett bra boende 4 Indikatorer för ett bra boende 4 Hur hänger det ihop? 5 Hälsa 6 Hur hänger det ihop? 6 Tillgänglighet 7 IT ett stöd för personer med funktionsnedsättning 7 Fram till 2018 ska Socialnämnden verka för. 7 Indikatorer för nyttjande av välfärdsteknologi 7 Hur hänger det ihop? 7 Samverkan 8 Anhöriga en resurs 8 Fram till 2018 ska Socialnämnden verka för.. 8 Indikatorer för stöd till närstående 8 Ledaren, en nyckelperson i organisationen 8 Kompetens inom området stöd till personer med funktionsnedsättning 9 Fram till 2018 ska Socialnämnden verka för.. 9 Indikatorer för kompetens och värdegrundsarbetet

156 Att vara medborgare som andra Avsikten med planen är att skapa förutsättningar för att personer med funktionsnedsättning i Luleå ska ha ett meningsfullt, värdigt liv och känna välbefinnande. De förhållningssätt planen beskriver ska säkerställa att personer med funktionsnedsättning inkluderas i samhällslivet. Personens självbestämmande, integritet och delaktighet ska vara en självklarhet. Detta är ett ansvar för hela samhället. Planen beskriver socialnämndens ansvarsområde där samverkan med andra samhällsaktörer är centralt. Planens målgrupp är personer som har insatser i enlighet med Socialtjänstlagen eller Lagen om stöd och service till personer med vissa funktionshinder. Planen har sin utgångspunkt i såväl internationella, nationella som kommunala styrsignaler. Dessa är helt och fullt förenliga och syftar till att identifiera och undanröja hinder för att alla medborgare ska kunna ta del av sina rättigheter. För att stödet till personer med funktionshinder ska fortsätta utvecklas fastställer socialnämnden mål i linje med planens intentioner. Luleå kommun har anslutit sig till den europeiska jämställhetsdeklarationen, CEMR (Council of European Municipalities and Regions) och arbetar aktivt med att säkerställa en jämställd service till medborgarna. Våra attityder och föreställningar om varandra kan ibland hindra oss att se individen, den unika människan. Samhället och den enskilda individen har en tendens att kategorisera och gruppera människor efter bland annat kön, sexuell läggning och/eller ålder. När vi grupperar människor sker det ofta från föreställningen att det finns en norm, ett godtaget beteende, som några avviker ifrån. Våld i nära relationer När det gäller våld i nära relationer har vissa grupper av kvinnor lyfts fram av socialstyrelsen och brottsofferjouren eftersom de riskerar en särskild utsatthet. De grupper som uppmärksammas är b.l.a äldre kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning. Kvinnor med intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar brukar nämnas som särskilt sårbara. I Sverige har vi en lagstiftning, Diskrimineringslagen (2008:567), som har till syfte att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Socialnämnden skall verka för jämställda, jämlika förutsättningar för hälsa, välfärd och delaktighet i samhällsutvecklingen

157 Fram till 2018 ska socialnämnden arbeta för Att de som vistas i Luleå kommun skall ges jämlik och jämställd vård och omsorg Arbete och sysselsättning Socialförvaltningen ska erbjuda stöd till personer med funktionsnedsättningar för att öka personens förutsättning till studier, arbete ute på den öppna arbetsmarknaden, i arbetskooperativ verksamhet eller annan verksamhet. I samtal och vägledning med individen ge stöd så att personen kan erbjudas arbete/sysselsättning i enlighet med sina egna resurser. Socialförvaltningen har ett nära samarbete med skolan för att medverka till att skapa möjligheter för unga personer med funktionsnedsättning ska få en möjlighet att pröva sin förmåga via praktik under skoltiden. I Luleå bedrivs ett aktivt arbete för att sprida information, skapa kontaktytor med näringsliv, föreningar och organisationer i syfte att möjliggöra integrerad sysselsättning och arbete. Redan idag går alltfler personer från anpassade verksamheter till anställning, med eller utan stöd. Utvecklingen gynnar den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Alla blir vinnare med en arbetsmarknad som omfattar fler. Indikatorer för jämställd och jämlik vård och omsorg -Andel funktionsnedsatta som får del av förvaltningens insatser Freda, Kvinnojouren -Andel personer med funktionsnedsättningar som erbjudits stöd till arbete via Pyramis, Arena Ungdom Rehab +30, Plugg ut samt personer med beviljad sysselsättning via stöd och omsorg - Män och kvinnor ska vara lika nöjda med det insatser som utförs. - Hur nöjd/missnöjd är våra brukare sammantaget med dagligverksamhet/sysselsättning (män/kvinnor)? - Kostnad per brukare ska inte överstiga riksgenomsnittet inom dagligverksamhet/sysselsättning 3 157

158 Att känna sig trygg, ett självständigt liv Våra brukare ska ha inflytande över innehåll och utformning av sina beviljade insatser. Det är självklart att var och en ska ha makt över sitt eget liv och kunna nyttja sina egna förmågor. Målet är alltid att personen ska få vara så självständig som möjligt. Luleå kommuns värdegrund ska vägleda medarbetare att alltid bemöta brukare på ett professionellt och respektfullt sätt. Teamet runt en individ ska stödja personens självbestämmande. Fram till 2018 ska socialnämnden arbeta för Ökad trygghet, ökat välbefinnande, självbestämmande och ökad delaktighet hos personer med funktionsnedsättning i Luleå kommun Indikatorer för delaktighet och självbestämmande - Andel personer som uppger att personalen bemöter dem på ett bra sätt - Andel personer som uppger att personalen tar hänsyn till deras åsikter eller önskemål Ett bra boende Socialnämnden har i lagstiftningen ett särskilt ansvar för personer med funktionsnedsättning och ska verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Boendeformer ska så långt som möjligt integreras i det vanliga bostadsbeståndet. Samverkan med andra aktörer, inte minst kommunala förvaltningar och bolag, ska möjliggöra en blandad bebyggelse där bostäder är tillgängliga för alla. Ett brett utbud av olika boendeformer behöver kunna erbjudas efter den enskildes behov och gällande lagstiftning. Indikatorer för bra boende -Kostnad per brukare ska inte överstiga riksgenomsnittet inom särskilt boende för personer med funktionsnedsättningar

159 Hur hänger det ihop? Ur Program D, Plats för mer - Strategiområde Bästa boendet - att (flera bostadstyper, servicefunktioner, verksamheter/arbetsplatser och) mötesplatser finns i alla stadsdelar och i Råneå - blanda bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning med andra bostadstyper. Dessa personer ska ha närhet till ett socialt sammanhang och service som exempelvis livsmedelsbutik, vårdcentral och kollektivtrafik. Ur Program A Alla jämlika- strategiområde Allas röst - Struktur och metoder för medborgardialog Ur program A Alla jämlika strategiområde Alla tillsammans - Utveckla arbetet med samhällsinformation, kommunal service och former för dialog med medborgarna i respektive stadsdel/samlande by. Hälsa Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen som har stora hälsorisker och är mest utsatta. Personer med funktionsnedsättning riskerar sämre hälsa och ökad dödlighet i jämförelse med befolkningen i övrigt. De riskerar även att få sämre levnadsförhållanden i form av ekonomiskt utsatthet och svag arbetsmarknadsanknytning varför förebyggande och främjande insatser är angelägna. En god rehabilitering och habilitering och möjlighet till fysisk träning, anpassade hjälpmedel, och stödjande sociala miljöer ger funktionsnedsatta möjlighet att bevara och förbättra sin hälsa. I vårt ansvarsområde finns brukare med mångsjuklighet som särskilt måste beaktas

160 Det är viktigt att hitta förebyggande och främjande insatser för hälsa. Det kan till exempel avse olika livsstilfrågor som kost, samliv, motion och social samvaro. En meningsfull fritid där aktiviteter som engagerar och motiverar den enskilde är centralt. Fram till 2018 ska socialnämnden arbeta för Kompetensen behöver vara hög vid arbetet med personer med funktionsnedsättning Indikatorer för en god hälsa -Antal brukare med samordnad individuell plan( SIP) Hur hänger det ihop? Ur program A, Alla jämlika strategiområde Alla tillsammans - Använda nationell kunskap och erfarenhet om åtgärder för en jämlikare hälsa. - Stödja och utveckla samarbetet med det civila samhället i respektive stadsdel/samlande by och andra viktiga aktörer för området. Ur program B, Rum för möten strategiområde Mer rörelse och rekreation - Verka för att fler är fysiskt aktiva - Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om att se alla människors lika värde. En hög grad av tillgänglighet i lokaler, information och verksamheter innebär att vi ökar delaktigheten i samhället, istället för att stänga ute grupper av människor. Kommunen arbetar med att underlätta för alla att vara med och forma Luleå, ett öppet samhälle med mångfald i alla dess former, ett attraktivt centrum och bra boendealternativ. En bredd i och ett tillgängligt kultur- och fritidsliv ska ge möjlighet till ett aktivt liv

161 Teknik, IT ett stöd för personer med funktionsnedsättning Framtidens medborgare kommer att ha allt större datorvana och erfarenhet av att använda tekniska hjälpmedel. För funktionsnedsatta kan bland annat hjälpmedel för kommunikation och andra former av hjälpmedel underlätta vardagen. Socialförvaltningen bör utveckla E-tjänster i lättläst format, Fram till 2018 ska socialnämnden arbeta för Att välfärdsteknologi skall vara en naturlig del i arbetet med personer med funktionsnedsättning Att kunskapen hos medarbetare kring användandet av välfärdsteknologi skall öka Indikator för nyttjandet av välfärdsteknologi -Öka kunskapen om alternativ kompletterande kommunikation( AKK) -Öka användandet av AKK i verksamhetsområdets verksamheter Hur hänger det ihop? Ur program E Ledande nordlig region strategiområde teknik och innovation Anordna aktiviteter i samverkan med LTU för att skapa innovation, verksamhetsutveckling samt stärka Luleå som studentstad Samverkan Det är angeläget att fortsätta och utveckla samverkan med alla samhällsaktörer. Samverkan ska omfatta både den enskildes behov i form av exempelvis samordnade individuella planer (SIP) och samhällsperspektivet. Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att medverka i samhällsplaneringen. Anhöriga en resurs Att stödja anhöriga är en viktig uppgift med särskilda krav på kunskap om anhörigas livssituation. En anhörigkonsulent arbetar med att ge direkt stöd till anhöriga som har närstående med psykisk ohälsa, fysiska-psykiska och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Fram till 2018 ska socialnämnden arbeta för Att ge stöd till närstående Att utvärdera och förbättra anhörigstödet 7 161

162 Indikatorer för stöd till närstående -Andel anhöriga som anger att information och bemötande ökat inom Socialförvaltningens verksamheter. Ledaren, en nyckelperson i organisationen Ledarskapet ska ha sin utgångspunkt i brukarnas behov. Det är viktigt att de som har i uppgift att leda andra har hög kompetens om både verksamheten och ledarskapet. Det är också viktigt med ett nära ledarskap där medarbetare känner att de får ett reellt stöd. Kompetens inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Socialförvaltningens verksamheter riktar sig till en bred målgrupp med skiftande behov. Under 2000-talet har möjligheter att ställa diagnos ökat och många personer som söker stöd enligt LSS har komplexa och sammansatta behov. Att ha rätt kompetens är både viktigt och nödvändigt för den personal som ska ge stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Personalens kompetens är avgörande för insatsernas kvalitet. Sedan avvecklingen av institutioner med begreppen patient och vårdare, har en flora av titlar dykt upp inom yrkesområdet. I dagsläget saknas enhetlig titulatur och kunskapskrav samt yrkesidentitet. Konsekvenserna är att det blir svårt att ta fram statistik, att synliggöra och marknadsföra yrkesområdet. Runt om i Sverige pågår ett omfattande och strategiskt arbete med syfte att fastställa utbildningskrav inom funktionshinderområdet. Det handlar om kunskap av generell karaktär men också specialisering. Luleå kommun och Norrbotten har liksom flera andra påbörjat arbetet med att införa nya titlar såsom stödassistent och stödpedagog samt att se till att personalen ges möjlighet att leva upp till de ställda kraven. Arbetet med utbildningskrav sker utifrån lokala och regionala förutsättningar men målsättningen är att följa det nationella perspektiven. Värdegrund Basen i allt arbete skall genomsyras en levande värdegrund. Frågor som rör värdegrunden har inte alltid lättillgängliga och enkla svar. En värdegrund visar vilka etiska värden och normer som ska ligga till grund för en verksamhet. Den tydliggör värderingar och kan ses som ett etiskt förhållningssätt som skall fungera som ett stöd för vår personal

163 Fram till 2018 ska socialnämnden arbeta för Att våra anställda har utbildning som stödassistent och stödpedagog Att vidareutveckla ett etiskt och professionellt arbetssätt Indikatorer för kompetens och värdegrundsarbetet - Antalet anställda med formell kompetens mot området funktionsnedsatta. - Medarbetarenkäten andelen medarbetare som känner till Luleå kommuns värdegrund

164 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Ordförande informerar Ärendenr 2015/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar att lägga ordförandens informationer om 1. Plan för personer med funktionsnedsättning 2. Ensamkommande flyktingbarn och tillströmningen av flyktingar i övrigt Sammanfattning av ärendet Ordförande informerar om att plan för personer med funktionsnedsättning är föremål för en uppdatering och att nämnden kommer att arbeta med dokumentet i workshop, och att beslut rörande planen fattas i socialnämnden den 18 december arbetet med ensamkommande flyktingbarn fortlöper, samt att tillströmningen av flyktingar är fortsatt hög, men få stannar i Luleå kommun utan söker sig vidare till Finland. Beslutsgång Ordförande föreslår att hennes informationer läggs till handlingarna och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 164

165 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Förvaltningschef informerar Ärendenr 2015/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar lägga förvaltningschefens informationer till handlingarna rörande: 1. Tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn samt 2. att hänskjuta rörande informationerna om analys av månadsrapporten, uppdrag som projektledare och finansiering av leasingkostnader och uppdragsbeskrivning för kontaktperson i nätverket ehälsa till socialnämndens sammanträde 20 november Sammanfattning av ärendet Förvaltningschef informerar: Tillströmningen av ensamkommande flyktingbarn ökar fortfarande. Arbetet kring de ensamkommande flyktingbarnen innefattar att hitta boenden både på kort och lång sikt, samt att utreda vårdbehovet enligt socialtjänstlagen och att rekrytera familjehem till dessa barn. Förvaltningschefens informationer nedan rörande analys av månadsrapporten, uppdrag som projektledare och finansiering av leasingkostnader och uppdragsbeskrivning för kontaktperson i nätverket ehälsa hänskjuts till socialnämndens sammanträde 20 november Analys av redovisad månadsrapport per den 30 september 2015 rörande: 1. Nedgången avseende institutionsplacerade barn och unga. 2. Nedgången avseende antal dygn institutionsplacerade barn och unga. 3. Ökningen avseende kostnad per vårddygn, institution barn och unga. 4. Ökningen av antal brukare med SFB-beslut. 5. Ökningen av beslutad tid hos brukare med LSS-beslut samtidigt som antal brukare med LSS-beslut minskar. 6. Ökningen av placeringar i förstärkta familjehem Gabriella Sjöström, verksamhetschef vård och omsorg informerar om avtal angående uppdrag som projektledare och finansiering av leasingkostnader. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 165

166 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott forts. Gabriella Sjöström, verksamhetschef vård och omsorg informerar om uppdragsbeskrivning för kontaktperson nätverket ehälsa. Beslutsgång Ordförande föreslår att förvaltningschefens informationer läggs till handlingarna och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Avtal angående uppdrag som projektledare och finansiering av leasingkostnader Uppdragsbeskrivning för kontaktperson nätverket ehälsa Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 166

167 167

168 168

169 169

170 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Information om KRAMI, samverkan mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och kommunen Ärendenr 2015/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott beslutar att hänskjuta informationen om KRAMI, samverkan mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen till socialnämnden den 20 november Sammanfattning av ärendet KRAMI är en verksamhet som drivs i samverkan med Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Socialförvaltningen och syftar till att erbjuda en yrkesinriktad rehabilitering till både kvinnor och män som på grund av sin kriminella och sociala bakgrund har svårt att komma ut i arbete eller till utbildning. I Luleå riktas verksamheten i första hand till män i åldern år, men den planeras även för att riktas till kvinnor. Målsättningen med verksamheten är att gemensamma brukare ska: 1. få och behålla ett arbete och bli självförsörjande 2. bryta ett tidigare socialt mönster och bli delaktig i nya sociala sammanhang KRAMI verksamheter finns i ett tjugotal kommuner i Sverige. Verksamheten i Luleå invigdes i november år 2014 och har inom kort varit i gång i ett år. Verksamheten är frivillig och ett kontrakt upprättas med den enskilde. Inom verksamheten använder man en så kallad konsekvenspedagogik, där fokus ligger på ett socialt lärande i stället för behandling. Pedagogiken bygger på synen att människan kan påverka sin framtid genom sin vilja, sina val och sina handlingar. Det intressanta är framtiden och inte det förflutna. Mätningar och uppföljningar som gjorts i verksamheten visar att de enskilda upplever positiva förändringar och förbättringar gällande områdena: individuellt, socialt, nära relationer och allmänt. Framgångsnycklar som verksamheten har identifierar är: Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 170

171 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott forts. Homogen målgrupp Skillnader mellan olika värderingar Skapande av motivation och framtidstro Det egna valet framhävs Sammanhang förklaras, förmedla kunskap och förståelse Värdesystemet utmanas En avskild plats från tidigare umgänge Praktiskt stöd Konsekvent och metodiskt genomförande Uthållighet Samarbete Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att lägga informationen om KRAMI, samverkan mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och kommunen till handlingarna. Sammanträdet Förvaltningen föreslår att informationen om KRAMI, en samverkan mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och kommunen ges vid socialnämndens sammanträde 20 november Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag att informationen lämnas vid socialnämndens sammanträde den 20 november under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Allmänna utskottet beslutar således föreslå att informationen om KRAMI, samverkan mellan Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och kommunen hänskjuts till socialnämnden den 20 november Beslutsunderlag Bildspel om verksamheten Krami en väg till arbete och självförsörjning Nationell hemsida Luleå kommuns hemsida KRAMI Luleå facebook Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 171

172 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott forts. Beslutet skickas till Annika Klefsjö,Verksamhetschef vid IFO Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 172

173 KRAMI En väg till arbete och självförsörjning 173

174 Vad är KRAMI? Praktisk samverkan; Kriminalvård, Arbetsförmedling och Socialtjänst. Yrkesinriktad rehabilitering. Målgrupp; Kvinnor och män som pga. sin kriminella och sociala bakgrund har svårt att komma ut i arbete/utbildning. Syfte; få ut gemensamma klienter i arbete Mål; Finna, få och behålla ett arbete och bli självförsörjande Bryta ett socialt mönster och bli delaktig i ny sociala sammanhang 174

175 Varför KRAMI? Historia År 1980, första KRAMI i Malmö undvika rundgång Kriminalvården och AMI Konsekvenspedagogiskt förhållningssätt (Jens Bay) Resultat KRAMI-programmen i Malmö och Örebro utvärderades år , Med arbete som insats-klienteffekter och samhällsekonomisk lönsamhet i socialt arbete 1 satsad krona i Malmö gav 17 kr tillbaka 1 satsad krona i Örebro gav 12 kronor tillbaka 175

176 KRAMI Sverige Luleå (Östersund) Västerås Eskilstuna Skövde Trollhättan Borås Göteborg Falkenberg Halmstad Helsingborg Malmö (Södra Skåne) Umeå (Härnösand) Sundsvall Borlänge Gävle Uppsala Stockholm Örebro Jönköping Karlskrona Kristianstad/Hässleholm 176

177 KRAMIS organisation Daniel Nilsson Katrine Ahlgren Annika Klefsjö NATIONELL LEDNINGSGRUPP Krami Luleå STYRGRUPP Chef, Arbetsförmedlingen Luleå Kriminalvårdschef, Frivården Norrbotten Verksamhetschef IFO, Luleå kommun Ann-Chatrine Granström Kate Oskarsson Ulf Hedberg LEDNINGSGRUPP Sektionschef, Arbetsförmedlingen Luleå Sektionschef, Socialförvaltningen Luleå Kriminalvårdsinspektör, Frivården Luleå PERSONALGRUPP Arbetsförmedlare Socialsekreterare Frivårdsinspektör 177

178 KRAMI Luleå Skeppsbrogatan 39 Vån 6 (Rättscentrum) Stefan Granberg, Arbetsförmedlingen Ruth Krekula, Frivården Camilla Piekkola, Socialförvaltningen 178

179 Verksamhetsplan år 2015 Ekonomi-Budget Lokalhyra- Kriminalvården Personalkostnader- fördelat Kostnad urinprov- Socialförv. Driftsbudget = kr År , Socialförvaltningen År 2017 delad kostnad Soc/Krimvården Mål 6 st vägledningskurser/år 6-8 st/grupp st nyinskrivna/år 179

180 Målgrupp KRAMI Luleå Män år är prioriterade (30 + i mån av plats) är aktuell inom Kriminalvården, socialtjänst eller Arbetsförmedlingen Gemensamt sociala svårigheter och aktuell eller tidigare kriminalitet Har ett ordnat boende, barnomsorg och är drogfri Valt att förändra sitt liv, vilja och motivation 180

181 KRAMI Luleå Invigdes 4 nov år 2014 Första gruppstart 10 nov år 2014, 7 st startande År 2015, 5 grupper, 20 st nyinskrivna Totalt: Antal inskrivna totalt 25 Varav antal återinskrivna 5 Antal i AuB, studier,praktik 3 Antal utskrivna arb, utb,egförs. 5 Antal utskrivna eg beg, kont.brott 8 181

182 Upplevd förändring av livssituation 182

183 Rekrytering Internt Handläggare inom resp. myndighet; fss, BUS, vux Kommunens öppenvård Arena ungdom Anstalter i närområdet SIUS, Af Frivårdsuppdraget, Af Externt nätverkande Behandlingshem i närområdet NLL; Närpsykiatrin, LABO Excons-brukarförening Companion-sociala företag Polis, tingsrätt Nöjda deltagare! 183

184 ARBETSMODELL KRAMI Luleå 184

185 Konsekvenspedagogik Vad är konsekvenspedagogik Utvecklad och vidareutvecklas av Jens Bay Människosyn Människan kan påverka sin framtid genom sin vilja, sina val och sina handlingar En teori om lärande och utveckling Grunduppfattning: socialt lärande är en förutsättning för individens sociala bindning Utgår ifrån människans vilja Människan har möjlighet att förändras när som helst Människan är fri, kan tänka, har en vilja, kan handla och kan ta ansvar Avvikande handlingsmönster beror ofta på bristande inlärning Tro på människans utveckling, möjligheter och på framtiden. Fokuserar på socialt lärande i stället för behandling Framtiden är det intressanta- inte det förflutna 185

186 Grunden för deltagande Förväntningar på eleven Frivillighet Kontrakt utgör grunden; Leva laglydigt Avstå missbruk av narkotika och andra olagliga droger Inte använda våld eller hot om våld Inte bruka alkohol under KRAMIS aktivitetet På begäran lämna urinprov Självhjälpande Självbestämmande Ansvar Trovärdighet Respekt Samarbetsvilja Mottaglighet (Social handlingskompetens) 186

187 Pedagogik handlar inte om att lösa problem, pedagogik handlar om ett livslångt lärande Jens Bay 187

188 Upplägg VÄGLEDNINGSKURS, 3 v Introduktion/kursstart KRAMIS idé och konsekvenspedagogiken Att välja sida Social handlingskompetens Ekonomi och skulder Intresse-och kompetens inventering, CV- fokus arbete Fritid & hälsa Fack/A-kassa mm Obligatoriska sociala aktiviteter Individuell handlingsplan INDIVIDUELL FAS Individuell handlingsplan, dagligen Praktik/arbetsprövning/utbildning Uppföljning och fortsatt vägledning Elevträff och social aktivitet 1 ggn/v Anställning 188

189 KRAMI tiden Vägledningskurs dagligen Individuell plan dagligen Praktik/Studier Arbete och självförsörjning Obligatorisk medverkan i sociala aktiviteter och elevträffar Uppföljning av KRAMI-personal 189

190 Om kontraktet följs, erbjuder KRAMI Möjlighet till arbete/studier Möjlighet att bli självförsörjande Uppföljning och vägledning så länge behov finns Positiva sociala aktiviteter Personlig utveckling Fortsatt kontakt efter anställning utifrån behov Dagligt stöd, bibehålla förändring 190

191 Nycklar till framgång Homogen målgrupp Skillnader mellan kriminella och normala värden identifieras Skapande av motivation och framtidstro Det egna valet framhävs Sammanhang förklaras, förmedla kunskap och förståelse Värdesystemet utmanas En avskild plats från tidigare umgänge Praktiskt stöd Konsekvent och metodiskt genomförande Uthållighet Samarbete 191

192 En röst från deltagarna Vad skiljer KRAMI från annat stöd mot arbete? bättre stöd, utgår från individens behov, den som behöver mer tid får det utan stress Helheten. Får hjälp med alla delar i livet. Personalen är ödmjuka, hjälpsamma och skapar en trygg atmosfär jobbar med det man är intresserad av, inte bara jobba för att man måste. Fått hjälp men många andra viktiga delar i vardagen, ekonomi, brev, skulder räkningar osv KRAMI är jättebra. Har öppnat många möjligheter och har gett vägledning om jobb och utbildning Inte bara inriktat på jobb, möjlighet att titta på andra områden i livet som gör att det överhuvudtaget kan fungera att skaffa/behålla ett jobb. 192 Vad har KRAMI betytt för dig? J t mycket. Hade inte varit där jag är idag utan KRAMI Rutin, stabilitet, trygghet och personlig utveckling Bättre självkänsla, får träffa andra med liknande svårigheter och kan lära av dem. Jag har kommit i gång att söka jobb aktivt och det hade aldrig hänt utan KRAMI. Mycket bra att KRAMI finns, har fått mycket hjälp För mig har det betytt mycket att ha något att komma till varje dag. Nära kontakt med personalen. KRAMI har varit avgörande och väldigt bra för mig att få tillbaks tro och hopp

193 Utveckling 18 april, Kvinnogrupp Andra kommuner Bygga nätverk Marknadsföra; arbetsgivare Kontinuerlig utvärdering 193

194 1 års jubileum Tors 1/12 Drop in kl KRAMIS Lokal, Skeppsbrogatan 39, vån 6 VÄLKOMNA! 194

195 MER INFORMATION Nationell hemsida Luleå kommuns hemsida KRAMI Luleå facebook 195

196 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Rekommendation från Kommunförbundet att kommunerna antar handlingsplanen - Bättre liv för sjuka äldre Ärendenr 2015/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår socialnämnden beslutar enligt socialberedningens rekommendation att anta handlingsplanen Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning av ärendet Handlingsplanen Bättre liv för sjuka äldre är ett komplement till strategin Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län För att den övergripande strategin och handlingsplanen ska förverkligas med målet att ge en sammanhållen vård och omsorg för sjuka äldre inom hälso- och sjukvård och socialtjänst krävs samverkan mellan huvudmännen. Varje närsjukvårdsområde med tillhörande kommun/-er ska årligen utforma en lokal och gemensam aktivitetsplan utifrån en nulägesanalys. Årlig redovisning av resultatet i aktivitetsplanen ska redovisas per kommun med tillhörande närsjukvårdsområde. Den politiska samverkansberedningen och länsstyrgruppen följer resultatet av prioriterade områden per tertial. Resultat för det aktiviteter som ska redovisas finns inom området: Vilka obs- och vårdavdelningar inom respektive närsjukvårdsområde som arbetar med Förstärkt utskrivning I vilken omfattning öppenvård- och omsorg arbetar enligt Trygg hemma inom respektive närsjukvårdsområde. På vilka nivåer inom respektive närsjukvårdsområde som det finns planerade, strukturerade samverkansmöten mellan huvudmännen samt antal möten som har genom förts. Hur många gemensamma utbildningar som har genomförts mellan landsting och kommun. I vilken omfattning vårdpreventivt arbetssätt med riskbedömningar enligt senior alert används inom hemtjänst, hemsjukvård och primärvård. På vilka sätt välfärdsteknologi/ distansöverbryggande teknik används för att förbättra vård och omsorg om de sjuka äldre. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 196

197 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott forts. Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden beslutar enligt socialberedningens rekommendation att anta handlingsplanen Bättre liv för sjuka äldre Sammanträdet Förvaltningen ger en kort historik bakom tillkomsten av handlingsplan som började år 2011 och informerar att en längre presentation kommer att ges vid socialnämndens sammanträde den 20 november Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Sammanträdesprotokoll Kommunförbundet och handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Beslutet skickas till Verksamhetschefer MAS och MAR Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 197

198 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Hälso- och sjukvård / Gabriella Sjöström Handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Ärendenr 2015/ Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden beslutar att enligt socialberedningens rekommendation anta handlingsplanen Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning av ärendet Handlingsplanen Bättre liv för sjuka äldre är ett komplement till strategin Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län För att den övergripande strategin och handlingsplanen ska förverkligas med målet att ge en sammanhållen vård och omsorg för sjuka äldre inom hälso- och sjukvård och socialtjänst krävs samverkan mellan huvudmännen. Varje närsjukvårdsområde med tillhörande kommun/-er ska årligen utforma en lokal och gemensam aktivitetsplan utifrån en nulägesanalys. Årlig redovisning av resultatet i aktivitetsplanen ska redovisas per kommun med tillhörande närsjukvårdsområde. Den politiska samverkansberedningen och länsstyrgruppen följer resultatet av prioriterade områden per tertial. Resultat för det aktiviteter som ska redovisas finns inom området: Vilka obs- och vårdavdelningar inom respektive närsjukvårdsområde som arbetar med Förstärkt utskrivning I vilken omfattning öppenvård- och omsorg arbetar enligt Trygg hemma inom respektive närsjukvårdsområde. På vilka nivåer inom respektive närsjukvårdsområde som det finns planerade, strukturerade samverkansmöten mellan huvudmännen samt antal möten som har genom förts. Hur många gemensamma utbildningar som har genomförts mellan landsting och kommun. I vilken omfattning vårdpreventivt arbetssätt med riskbedömningar enligt senior alert används inom hemtjänst, hemsjukvård och primärvård. På vilka sätt välfärdsteknologi/ distansöverbryggande teknik används för att förbättra vård och omsorg om de sjuka äldre. Beslutsunderlag Sammanträdesprotokoll Kommunförbundet och handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre 198

199 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Hälso- och sjukvård / Gabriella Sjöström Gabriella Sjöström Verksamhetschef Beslutet skickas till Verksamhetschefer MAS och MAR 199

200 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum /43 29./. Bilaga. Bättre liv för sjuka äldre, Handlingsplan Föreligger förslag till handlingsplan enligt rubrik. Ordföranden föreslår att Socialberedningen föreslår medlemskommunerna att anta handlingsplanen. Socialberedningen beslutar Att föreslå medlemskommunerna att anta Bättre liv för sjuka äldre, Handlingsplan 200

201 Handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Inledning Denna handlingsplan är ett komplement till strategin Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län Handlingsplanen är fyraårig och innehåller mål och mått som möjliggör uppföljning av de prioriterade områden som lyfts fram i strategin. För att den övergripande strategin och handlingsplanen ska bli verksamma ska årliga aktivitetsplaner utarbetas lokalt och gemensamt per närsjukvårdsområde. Aktuella kommuner samt läns- och närsjukvård ansvarar för detta. De sjuka äldre kan ha många olika symtom och diagnoser, vilket ställer krav på att vården och omsorgen bygger på en helhetssyn utifrån personens samlade livssituation, behov och symtom. Syftet med den fortsatta äldresatsningen i Norrbotten är att genom samverkan på flera nivåer och mellan huvudmännen stärka och stimulera en mer sammanhållen vård och omsorg för de sjuka äldre inom hälso- och sjukvård och socialtjänst i Norrbottens län. Uppdrag per närsjukvårdsområde/kommuner Framtagna prioriterade områden, enligt bild nedan, ska utgöra grunden för de lokala aktivitetsplanerna. Det finns möjlighet att välja inriktning utifrån prioriterade områden och lokala förutsättningar. I tabellen Förslag till mål och mått för prioriterade områden finns det förslag på målområden och mått som kan användas i det lokala förbättringsarbetet

202 Utforma aktivitetsplan Varje närsjukvårdsområde med tillhörande kommun/-er ska årligen utforma en lokal och gemensam aktivitetsplan enligt bifogad mall. Närsjukvårdschef tillsammans med respektive förvaltningschef/-er ansvarar för att: Kartlägga nuläge per kommun avseende prioriterade områden och därefter besluta om vilka områden som man ska arbeta med under året. Besluta om hur resultaten ska följas upp. Ansvariga personer för genomförandet utses. Den gemensamma aktivitetsplanen skickas till länsstyrgruppen för kännedom. Utsedda personer ansvarar för att: Beskriva i aktivitetsplanen vad, när och hur samt vem/vilka som ska genomföra planerade åtgärder under året. Redovisa resultat Årlig redovisning lämnas till länsstyrgrupp och den politiska samverkansberedningen. Redovisningen sker gemensamt i ett särskilt formulär som skickas ut till chefer inom landsting och kommun. Följande aktiviteter ska redovisas: Resultat kopplade till aktivitetsplanen, redovisade per kommun med tillhörande närsjukvård. Vilka obs - och vårdavdelningar inom respektive närsjukvårdsområde som arbetar med Förstärkt utskrivning. I vilken omfattning öppenvård- och omsorg arbetar enligt Trygg hemma inom respektive närsjukvårdsområde. På vilka nivåer inom respektive närsjukvårdsområde som det finns planerade, strukturerade samverkansmöten mellan huvudmännen samt antal möten som har genomförts. Hur många gemensamma utbildningar mellan landsting och kommuner har genomförts. I vilken omfattning vårdpreventivt arbetssätt med riskbedömningar enligt Senior alert används inom hemtjänst, hemsjukvård och primärvård. På vilket sätt välfärdsteknologi/distansöverbryggande teknik används för att förbättra vård och omsorg om de sjuka äldre. Uppföljning politisk samverkansberedning och länsstyrgrupp Politiska samverkansberedningen och länsstyrgruppen följer resultat av prioriterade områden per tertial. Redovisning sker via länsövergripande matris

203 Målområde (måluppfyllelse är beräknad till 2018) Förstärkt utskrivning Att fler patienter med behov får en förstäkt utskrivning Förslag till mål och mått för prioriterade områden Mått Antal patienter som registrerats med förstärkt utskrivning Nuläge på länsnivå 2014: 195 patienter Framgångsfaktorer Ansvariga Uppföljning/ Datakälla Arbeta enligt Förstärkt utskrivning Använda webbkollen som finns både för sjukhus, primärvård och kommunal vård och omsorg m/ Kontinuerliga samverkans möten mellan huvudmännen på lokal nivå. Analysera resultaten från webbkollen gemensamt NLL/kommun Närsjukvårdschef och förvaltningschef, kommun Datalagret NLL Förstärkt utskrivning Trygg hemma Andel oplanerade återinskrivningar efter utskrivning, ska inte överstiga 15 % av totala antalet utskrivningar för personer 65 år. Antal utskrivna 65 år/antal oplanerat återinskrivna inom 30 dagar 65 år. 2014: 19,2% Kontinuerliga samverkans möten mellan huvudmännen på lokal nivå. Att äldre personer erbjuds en SIP Fast vårdkontakt utses Använda SBAR för att säkra kommunikationen mellan vårdgivare Utföra fler läkemedelsgenomgångar Närsjukvårdschef och förvaltningschef, kommun alitetsportal.se Använda teach-back vid kommunikation med den äldre Trygg hemma Att alla äldre med behov av stärkta insatser erbjuds en samordnad individuell plan (SIP) Öka antal upprättade SIP 2014: 217 SIP Identifiera de personer som har behov (nya hemsjukvårdspatienter, systemsök, GRP*, Senior alert) Införa Förstärkt utskrivning och Trygg hemma Närsjukvårdschef och förvaltningschef, kommun Meddix öppenvård e Använda tekniska lösningar vid utformning av SIP. Kontinuerliga samverkans möten mellan huvudmännen på lokal nivå. * GRP: Geriatrisk Risk Profil 3 203

204 Målområde (måluppfyllelse är beräknad till 2018) Trygg hemma 100 % delaktighet av den äldre alternativ företrädare vid upprättande SIP. Mått Antal registrerade SIP där den äldre har varit delaktig/antal registrerade SIP i Meddix öppenvård Nuläge på länsnivå 2014: 22 % Framgångs faktorer Säkerställa att samtliga användare känner till hur detta ska registreras i Meddix öppenvård Ansvariga Närsjukvårdschef och förvaltningschef, kommun Uppföljning Meddix öppenvård e Trygg hemma Alla äldre med upprättad SIP ska erbjudas en fast vårdkontakt (FVK) Antal registrerade SIP där FVK är utsedd/antal registrerade SIP i Meddix öppenvård 2014: 27 % Skapa lokala rutiner för när och vem som ska erbjuda pat en FVK. Säkerställa att samtliga användare känner till hur detta ska registreras i Meddix öppenvård Närsjukvårdschef och förvaltningschef, kommun Meddix öppenvård e Utskrivningsklara Patienter som är utskrivningsklara ska inte ligga kvar på sjukhuset när de inte har behov av slutenvård. Antal utskrivningsklara dagar/antal utskrivningsklara patienter Antal utskrivningsklara dagar/mån och kommun Medel utskrivningsklara dagar : 5,6 dagar Gemensam lokal samverkan mellan sjukhus, kommun och hälsocentral, för att förhindra att patienter blir kvar inom slutenvården Hemtagningsteam Utse fast vårdkontakt Närsjukvårdschef och förvaltningschef, kommun portal.se SIP för ökad trygghet i hemmet Preventivt arbetssätt - primärvård Att vårdpreventivt arbetssätt ska genomsyra det vardagliga arbetet så att personer med risker identifieras tidigt Antal riskbedömningar i primärvård. 2014: 7 riskbedöm ningar hälsocentr alerna i Norrbotten Personcentrerad omvårdnad Utbilda berörd personal i riskbedömningar utifrån den evidensbaserade bedömnings instrumentet Senior alert Närsjukvårdschef Kvalitetsregistret - Senior alert Preventivt arbetssätt - kommun Inom kommunernas verksamhetsområden, hemtjänst, hemsjukvård och särskilt boende ska en årlig riskbedömning ske enligt Senior alert. Antal riskbedömningar som har utförts i hemsjukvård, hemtjänst och särskilda boendeformer 2014: SÄBO i Norrbotten 68% Utbilda berörd personal i riskbedömningar utifrån den evidensbaserade bedömningsinstrumentet Senior alert Förvaltningschef, kommun Kvalitetsregistret - Senior alert portal.se 4 204

205 Målområde (måluppfyllelse är beräknad till 2018) Akut omhändertagande Minska andelen besök vid akutmottagningarna av äldre 75 år Läkemedelsgenomgång 80 % av listade patienter 75 år med 5 uthämtade läkemedel ska ha en läkemedelsgenomgång Demens BPSD Att 100% av skattade personer enligt evidensbaserade bedömningsinstrume ntet BPSD (Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens)skall ha en årlig uppföljning Demens diagnos Samtliga patienter som har en demensdiagnos får en årlig uppföljning inom primärvården Mått Antal 75 år och äldre som besöker akutmottagning/ Samtliga besök vid akutmottagninga rna Alla listade patienter 75 år, 5 uthämtade läkemedel / antal som har en journalförd läkemedelsgenomgång enligt länsgemensam riktlinje Patienter 75 år, med 5 uthämtade läkemedel och ett vårdtillfälle inom slutenvården / antal har en journalförd läkemedelsberät telse enligt länsgemensam riktlinje Antalet uppföljningar som är gjorda på skattade personer Antal patienter som har läkarbesök med demensdiagnos under en definierad period om 12 månader/antal av dessa som har ett återbesök med demensdiagnos hos läkare under därpå följande Nuläge på länsnivå 2014: 25% 2014: 9% 2014: 37% Varje kommun tar ut sitt nuläge via BPSD registret % Framgångs faktorer Införa Beslutsstöd enligt VISAM (Örebro) Arbeta enligt Förstärkt utskrivning och Trygg hemma Triagering av ambulanspersonal Följa länsgemensamma riktlinje och lokala rutiner Använda sig av patientinformation vid utskrivning (pinf) Introducera och utbilda läkare i registrering Följa länsgemensamma riktlinje och lokala rutiner Använda sig av patientinformation vid utskrivning (pinf) Introducera och utbilda läkare i registrering Att utbilda berörd personal i metoden BPSD Arbeta enligt Norrbottens gemensamma vårdprogram Demens Registrera och genomföra förbättringar i kvalitetsregistert SveDem Ansvariga Närsjukvårdschef och förvaltningschef kommun Närsjukvårdschef Läkemedelsberättelse 90 % patienter 75 år med 5 uthämtade läkemedel och ett vårdtillfälle inom slutenvården ska ha en journalförd läkemedelsberättelse Närsjukvårdschef Förvaltningschef kommun Närsjukvårdschef Uppföljning Datalagret NLL Datalagret NLL Datalagret NLL BPSD registret portal.se Datalagret NLL 5 205

206 15-månadersperiod Psykisk ohälsa Att tidigt uppmärksamma äldre personer som kan lida av psykisk ohälsa. Rehabilitering Minst 70 % av patienter 75 år upplever att behovet av rehabilitering är tillgodosett Palliativ vård Minst 70 % av patienterna som avlider inom sjukvård eller särskilda boende ska brytpunktssamtal utföras. Följa antal personer 65 år diagnosticerade med psykisk ohälsa inom primärvården/ant al listade 65 år Antal riskbedömningar av psykisk ohälsa enlig Senior alert som har utförts i primärvård, hemsjukvård, hemtjänst, socialpsykiatrin och särskilda boendeformer Andel strokepatienter som ett år efter insjuknandet anger att behovet av rehabilitering är tillgodosett Antal patienter som fått brytpunktsamtal/ antal patienter som avlider 2014: 5282 pat, 9% av listad befolkning 65 år Läggs till Senior alert tidigast hösten : 52% Datauttag: Strokesköterskor/ Närsjukvårdsområde riksstroke Palliativa registret SÄBO och sjukvårde n 39% Utbilda berörd personal i riskbedömningar utifrån den evidensbaserade bedömnings instrumentet Senior alert Arbeta enligt Trygg hemma Följa upprättad handlingsprogram för Vård i livet slutskede palliativ vård i Norrbotten Registrera i palliativa registeret Närsjukvårdschef och förvaltningschef kommun Varje sjukhus/närsjukvårdsområde och kommuner kan via riksstroke ta fram sitt aktuella nuläge genom att ansöka om datauttag för verksamhetsutveckling. Närsjukvårdschef och förvaltningschef kommun Närsjukvårdschef och förvaltningschef kommun Datalagret NLL Kvalitetsregistret senior alert Riksstroke Öppna jämförelser 6 206

207 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen 2015 (dnr /2015) Ärendenr 2015/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår att socialnämnden beslutar: Rekvirera stimulansmedel för 2015 med 6.8 miljoner kronor till ökad bemanning inom äldreomsorgen och hemtagarteamet. Ansöka om stimulansmedel för 2016 med 14 miljoner kronor till ökad bemanning inom äldreomsorg. Sammanfattning av ärendet Varje kommun får i egenskap av huvudman rekvirera medel enligt fördelningsnyckeln utifrån regeringsbeslut Uppdrag att fördela medel, administrera och följa upp satsningen på en ökad bemanning inom äldreomsorgen ( S2015/4099/FST S2015/04636/FST). Fördelningsnyckeln är framtagen och baserad på standardkostnaden för äldreomsorg. Både hemtjänst och särskilt boende kan omfattas. Kommunen avgör hur medlen ska disponeras mellan verksamheterna. Luleå kommun erhåller stimulansmedel 2015: 6.8 miljoner och övriga år : 14 miljoner. Varje kommun ska återrapportera till socialstyrelsen hur stimulansmedel har nyttjats utifrån ett frågeformulär. De medel som inte nyttjats ska återbetalas. Stimulansmedlen är avsedda för att öka bemanningen inom den kommunala vården och omsorgen om äldre. Syftet med stimulansmedlen är att skapa förutsättningar för ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. En stabil bemanning är önskvärd för att ge en ökad kontinuitet för den äldre som ges vård och omsorg. Obligatoriska Ska krav : Medlen får endast användas till personalkostnader som genererats under perioden 1 juli-31 december Personalkostnaderna får endast avse de personalkategorier som arbetar nära de äldre och utför vård och omsorg i kommunen. Rekommenderat - Bör krav: Stimulansmedlen får endast användas till vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister samt arbetsledare på verksamhetsnivå. Medlen bör användas till personal som har adekvat vidareutbildning och erfarenhet Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 207

208 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott forts. enligt Socialstyrelsens redovisning. Vid brist på utbildad eller erfaren personal bör arbetsgivaren erbjuda introduktion, handledning och en planering för utbildning av nyanställda för att säkerställa att personalrekryteringen står i relation till kvalitets- och kompetenskravet i socialtjänstlagen. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att: Rekvirera stimulansmedel för 2015 med 6.8 miljoner kronor till ökad bemanning inom äldreomsorgen och hemtagarteamet. Ansöka om stimulansmedel för 2016 med 14 miljoner kronor till ökad bemanning inom äldreomsorg. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Anvisning för rekvisition av stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen 2015 Regeringsbeslut Uppdrag att fördela medel, administrera och följa upp satsningen på en ökad bemanning inom äldreomsorgen S2015/4099/FST S2015/04636/FST. Beslutet skickas till Enhetschef ekonomi Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 208

209 From: Socialförvaltningen Allmän E-postadress Sent: Thu, 2 Jul :15: To: Arende - SOC Subject: VB: Stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen (dnr /2015) Från: Luleå Kommun Skickat: den 1 juli :40 Till: Socialförvaltningen Allmän E-postadress Ämne: VB: Stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen (dnr /2015) Från: Socialstyrelsen [mailto:asa.pettersson@socialstyrelsen.se] Skickat: den 1 juli :33 Till: Luleå Kommun Ämne: Stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen (dnr /2015) Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen Nu kan kommunerna söka stimulansmedel för 2015 för att öka bemanningen inom den av kommunen finansierade vården och omsorgen om äldre Dnr: /2015 Socialstyrelsen ska på regeringens uppdrag fördela 995 miljoner kronor till kommunerna. Syftet är att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde. Varje kommun kan i egenskap av huvudman för sin och enskilda utförares verksamhet rekvirera medel enligt den fördelningsnyckel som framgår av regeringsbeslutet den 25 juni 2015 (S2015/4099/FST S2015/04636/FST). 209

210 Rekvisitionen ska ha kommit in till Socialstyrelsen senast den 31 oktober Endast en rekvisition per kommun ska lämnas till Socialstyrelsen. Anvisningar för användningen av stimulansmedlen Rekvisitionsblankett Regeringsbeslut inkl. fördelningsnyckel (se bil. 1) Bevaka uppdateringar om statsbidraget på Socialstyrelsens webbsida om stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen Med vänlig hälsning... Åsa Pettersson Utredare SOCIALSTYRELSEN Avdelningen för regler och behörighet Statsbidrag Stockholm Växel Socialstyrelsen värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Socialstyrelsen, Stockholm,

211 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Individ- och familjeomsorg / Kate Oskarsson Ansökan om tilläggsanslag på bidrag från korttidsboendet RIA Ärendenr 2015/ Socialförvaltningens förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår att 1. Rias ansökan om ytterligare bidrag för driften under resterande del av 2015 beviljas med kr samt att RIA för 2016 beviljas för driften av korttidsboendet. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Sedan 2003 finns ett avtal mellan Luleå socialförvaltning och RIA där RIA åtar sig att driva korttidsboende med övernattning var natt året om. Driftsbidraget har sedan 2008 utbetalats från socialförvaltningen med kronor per år. Under 2013 framkom behov av att utöka bemanningen nattetid till dubbelbemanning av arbetsmiljö skäl. Kostnaderna för personal har stigit och RIA har inga möjligheter att driva verksamheten under återstående del av 2015 om de inte tilldelas ytterligare medel. Konsekvensen blir då att korttidsboendet stängs. Bedömningen är att RIAs ansökan om utökad driftsbudget för 2015 bör beviljas. Enligt RIAs beräkning uppgår av kostnaderna för att bedriva korttidsboendet under 2016 till kronor. Kostnaden är hög och i dagsläget finns inget alternativ till korttidsboendet. Konsekvensen av att inte bevilja driftsbidraget blir att korttidboendet läggs ned. Beskrivning av ärendet Socialförvaltningen har sedan våren 2003 ett avtal med RIA där RIA åtar sig att driva korttidsboende med 8 platser för övernattning varje natt året runt. Luleå. Utöver korttidsboendet bedriver RIA även en dagverksamhet som har ett föreningsbidrag till verksamheten med kronor och till lokalerna kronor. Avtalet mellan RIA och socialförvaltningen har förlängts varje år. Inledningsvis innebar avtalet ett driftbidrag på kronor per år. En viss uppräkning har skett under åren och sedan 2008 utbetalas kronor per år. I avtalet framgår att RIA har fullt arbetsgivaransvar för personal gjorde arbetsmiljöverket tillsyn och meddelade att det måste arbeta 2 personal varje natt. Detta har medfört att personalkostnaderna har ökat. Socialförvaltningens ekonom har tillsammans med utredaren träffat personal 211

212 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Individ- och familjeomsorg / Kate Oskarsson och revisor hos RIA och gått igenom den ekonomiska redovisningen. RIAs egen beräkning visar på behov av kronor för att klara av personalkostnaderna för resten av Ekonomen vid socialförvaltningen bedömer efter granskning av RIAs ekonomi att prognosen för 2015 är rimlig och att ett extra anslag med kronor bör göra att RIA klarar driften under resterande del av För 2016 har RIA redovisat en driftsbudget med Utöver lönebidrag för personal har RIA inga andra bidrag eller inkomster utöver de driftsbidrag som Socialförvaltningen ger. Socialförvaltningen bär hela kostnaden för driften av RIAs korttidsboende. I dagsläget saknas alternativ för bostadslösa. Innan 2015 års utgång ska ett nytt avtal som reglerar samarbetet mellan RIA och socialförvaltningen gällande korttidsboendet upprättas. Socialförvaltningen avser under 2016 utreda behovet av korttidsboendet och alternativ för hemlösa. Beslutsunderlag Tilläggsansökan från RIA Balansrapport Budget 2016 och prognos 2015 Avtal mellan Socialnämnden i Luleå och RIA-center, Luleå Kate Oskarsson Sektionschef vuxensektionen Beslutet skickas till Kate Oskarsson, sektionschef Vuxensektionen RIA 212

213 213

214 214

215 215

216 216

217 217

218 218

219 219

220 220

221 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Individ- och familjeomsorg / Kate Oskarsson Avslut av boendeverksamhet för personer med missbruksproblem vid Hammarbacken Ärendenr 2015/ Socialförvaltningens förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår att Hammarbakken lägger ned sin verksamhet i form av boende för personer med missbruksproblem så snart de boende erhållit andra lösningar på sin bostadssituation. Sammanfattning av ärendet Hammarbakken har sedan årsskiftet 2014/2015 fungerat som ett boende för personer med missbruksproblem. Boendet har inte varit fullbelagt och motsvarar inte helt de behov målgruppen har. De tre personer som idag bor på Hammarbakken kommer att erbjudas boendelösningar inom något av de övriga boenden som finns. Därför föreslås att boendet avvecklas så snart de boende erhållit andra lösningar på sin bostadssituation. Beskrivning av ärendet Hammarbakken har före fungerat som ett behandlingshem för personer med missbruksproblem. Under februari 2014 beslutade Socialnämnden som ett led i att förstärka öppenvården med fler personal att avveckla behandlingshemmet och istället använda Hammarbakken som ett boende för personer med missbruksproblem. Förändringen trädde i kraft årsskiftet 2014/2015. Hammarbakken har sedan dess fungerat som ett boende med 10 platser. Öppenteamet har gett stöd till enskilda boende och har haft tillsyn i boendet en del 3-4 kvällar i veckan. En personal har under del av dag på vardagar vistats där. Beläggningen har varierat mellan 3 till 6 boende. Det har aldrig varit fullbelagt. På Hammarbakken har de boende eget rum och hänvisas till att dela kök och övriga utrymmen med andra boende. Det har visat sig vara svårt få ett sådant boende att fungera väl utan ständigt närvarande personal. En boendeform med individuella lägenheter kombinerat med tillgång till personal dagtid bedömer vi bättre tillgodoser behovet hos personer med missbruksproblem. Den typen av boende finns idag på Krongyllen och Lövgården. I samband med att en missbruksplan tas fram 2016 kommer det göras en kartläggning över hur behoven ser ut och vilka insatser som behövs. 221

222 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Socialförvaltningen Ärendenr Individ- och familjeomsorg / Kate Oskarsson I dag bor 3 personer på Hammarbakken. Alla tre kommer att erbjudas nya boendelösningar. Det finns idag planer på att förtäta de boende som finns, Lövgården och Funkis. Beslutsunderlag Analys och förslag till förändringar av missbruksvården Kate Oskarsson Sektionschef vuxensektionen Beslutet skickas till Kate Oskarsson Daniel Nilsson 222

223 LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (4) Socialförvaltningen Analys och förslag till förändringar av missbruksvården Bakgrund Socialnämnden fattade den 22 november 2013 följande beslut: Med anledning av den kraftiga avvikelse, gällande institutionsplaceringar för vuxna, som socialchefen redovisar får socialchefen uppdraget att genomföra omedelbara åtgärder för att reducera antalet placeringar och vårddygn. Uppföljning av detta sker genom att utvecklingen av antalet vårddygn redovisas månadsvis till socialnämnden. Socialchefen får dessutom uppdraget att återkomma med en långsiktig strategi för att minimera vårddygn på institution för att istället tillgodose behovet med andra insatser. Denna strategi ska redovisas till socialnämnden under februari månad Socialchefens uppdragsbeskrivning är uttryckt i sex (6) punkter. Förslag till åtgärder redovisas under respektive punkt. 1. Föreslå åtgärder för att minimera placeringar och vårddygn på kort sikt. För att förstärka fokus på kortare vårdtider föreslås att delegationen förändras så att sektionschefen får delegation på alla placeringar där den planerade vårdtiden är maximalt tre månade. Vid förlängningar utöver tre månader eller vid placeringar som planeras vara längre än tre månader ligger delegationen på EU. Syftet med denna förändring är att öka fokus på kortare vårdtider för att försöka minska det totala antalet vårddygn. För att detta ska bli framgångsrikt krävs att eftervården utvecklas och förstärks. I det korta perspektivet får detta ske genom köp av öppenvårdstjänsten, men borde i en förlängning ske genom att den egna öppenvården byggs ut och förändras. Se vidare under punkt 2. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON PLUSGIRO E-POSTADRESS Luleå kommun mats.larsson@soc.lulea.se Socialförvaltningen Box 212 DIREKT TELEFAX BANKGIRO LULEÅ

224 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (4) Socialförvaltningen Föreslå långsiktig strategi för att minimera placeringar och vårddygn där behovet tillgodoses med andra insatser. En utbyggd öppenvårdsverksamhet är den grundläggande förutsättningen för att kunna minska antalet placeringar och att kunna korta vårdtiden vid placeringar. Genom att bygga ut öppenvården skulle vi kunna kraftsamla för att ge ett bättre stöd till personer med missbruk och riskbruk. Bredare utbud Slutenvård Intensivt stöd i öppenvård Bättre eftervård Öppenvården skulle då ha följande huvuduppdrag Behandling, enskilt eller i grupp, av utbildad behandlingspersonal Eftervårdsbehandling genom exempelvis programmet återfallsprevention Rådgivning via telefon till personer med missbruk/riskbruk och deras anhöriga Dessutom skulle öppenvården ha följande uppdrag för att stödja den enskilde till ett mer självständigt liv Stöd till den enskilde i vardagen Stöd till personer med övergångslägenheter Stöd och tillsyn till personer på våra boenden Stöd till personer mot en sysselsättning Målbild: 90 % av alla som är i kontakt med socialtjänsten för sitt missbruk/riskbruk ska bli hjälpta genom öppenvårdsinstaser! Hur genomför vi detta? Genom att öppna öppenvården för insatser utan biståndsbedömning frigörs resurser från myndighetsutövningen som kan disponeras till öppenvården. Flera av biståndshandläggarna har utbildningar som väl lämpar sig för att arbeta med behandling. Genom att omvandla Hammarbakken från HVB-hem till ett boende så frigörs också resurser till en utbyggd öppenvård. En utbyggd öppenvård innebär också att rollen som biståndsbedömare renodlas och öppenvårdens uppdrag bli tydligare vilket vi anser kommer att öka effektiviteteten inom bägge verksamheterna. 224

225 LULEÅ KOMMUN Dnr 3 (4) Socialförvaltningen Att göra öppenvåden tillgänglig även utan biståndsbeslut innebär också att vi sänker tröskel och minska motståndet för att söka stöd och hjälp, vilket innebär att vi kan nå kunderna tidigare och därmed förbättra chanserna att hjälpa dem till ett drogfritt liv. 3. Presentera analys och konsekvenser av nuvarande ekonomiska förutsättningar. Vad krävs för att klara verksamheten inom befintliga resurser? Det är svårt att veta vad som är en normal nivå på behovet av missbruksbehandling i Luleå kommun. Därför är det svårt att veta om budgeten motsvarar det behov av missbuksvård som finns i kommunen. Vilken effekt som en utbyggd öppenvård kommer att innebära är också svåra att beräkna, men tanken är att öppenvården i kombination med andra typer av insatser kommer att minska behovet av slutenvårdsbehandlingar. Med en utbyggd öppenvård och en långsiktig målsättning att 90 % av de som har behov av missbruksbehandling ska få detta igenom öppenvårdsinsatser, borde innebära sänkta kostnader för slutenvårdsbehandling. 4. Föreslå visuellt tydligt underlag för återrapportering till socialnämnd gällande relevant statistik såsom målgruppens sammansättning gällande kön, ålder och behov. Förutom detta är utredarna fria att komplettera underlaget med andra adekvata nyckeltal. Enlöpande redovisning till ledning och nämnde skulle kunna göras på följande sätt. <= 25 år >25 år Månad Ingående* Utgående** Januari Februari Mars * Vid månadens start ** Vid månadens slut 225

226 LULEÅ KOMMUN Dnr 4 (4) Socialförvaltningen Dessutom ska nuvarande rutiner för månadsredovisning ses över och utvecklas. Något färdigt förslag finn ännu inte. 5. Föreslå metod för att mäta och återrapportera verksamhetens resultat. Att följa upp resultatet av verksamheten måste delas upp mellan öppenvården och slutenvården. Gemensam målbild: 80 procent av klienterna tycker att de fått bättre förutsättningar att hantera sitt missbruk Uppföljning av öppenvården Vi har tittat på den verksamhet som bedrivs i Skellefteå kommun på enheten Oden. De har under flera års tid använt självskattningsklorna ORS och SRS för att få klientens bedömning av hur väl behandlingen har fungerat. Vi tror att detta kan vara en gångbar metod för att se om vårt stöd har inneburit en förbättring för kunderna. Uppföljning av slutenvården ASI används idag som en kartläggningsmetod i samband med utredningen inför eventuellt beslut om slutenvårdsbehandling. ASI innehåller också en modul för uppföljning. Denna används inte idag. Det finns en svårighet med uppföljningen av missbruksbehandling då många av klienterna inte har en efterföljande kontakt med Vuxensektionen. Förslaget är att testa uppföljningsmodulen i ASI för att utvärdera vilken information som ASI kan ge för utvärdering och uppföljning. 6. Presentera omvärldsanalys i syfte att lära av andra. Den bedömning som verksamheten gör är att det vore långsiktigt bäst att prioritera samverakan med närliggande kommuner som Skellefteå och Umeå, för att kunna få kontinuerlig påfyllning av kunskaper och att om möjligt tillsammans bedriva utvecklingsarbete. Med ett sådant samarbete finns också en grund för gemensam finansiering av kompetensutveckling. Detta utesluter inte att kunskap söks utanför denna krets i specifika frågor. 226

227 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Socialnämndens arkivbeskrivning och dokumenthanteringsplan - revidering Ärendenr 2015/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår att socialnämnden beslutar att anta föreslagna förändring i dokumenthanteringsplanen avseende bevarande och gallring av delegationsbeslut förteckning, enligt följande: 1. förteckning/listor på delegationsbeslut som kan återskapas via verksamhetssystem gallras från och med förteckning/listor på delegationsbeslut som inte ligger i verksamhetssystem bevaras och arkiveras i diariet. Sammanfattning av ärendet Arkivbeskrivningen och dokumenthanteringsplanen beskriver hur handlingar hanteras och förvaras i socialnämndens verksamheter. De ska tjäna som ett hjälpmedel för medborgaren och för den som arbetar i socialnämndens verksamheter att hantera allmänna handlingar så att de uppfyller kraven enligt offentlighetsprincipen, nämligen om medborgarens rätt till insyn i hur den offentliga verksamheten arbetar. Dokumenthanteringsplanen tjänar till att systematisera hanteringen av allmänna handlingar. Den visar och vägleder hur verksamheten kan göras överblickbar och rättssäker. Genom detta tillgodoses medborgarens rätt att ta del av allmänna handlingar, information kommer rättsskipning till del och forskningens behov tillgodoses. Delegationsbeslut ska redovisas till socialnämnden. Detta görs enligt följande förteckning och med bifogade listor som bland annat skrivs ut från verksamhetssystemen (Treserva och Personec Utdata Plus.) 1. IFO/Familjerätt 2. Äldreomsorg 3. Funktionshinder, SoL 4. Funktionshinder, LSS, PA-SFB Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 227

228 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott forts. 5. Extra arvode till familjehem 6. Färdtjänst 7. Fullmakt 8. Personalärenden 9. Upphandling 10. Övrigt Det föreligger behov att göra en ändring vad gäller gallring av delegationsbesluten. Mängden handlingar har ökat och tar mycket arkivutrymme i anspråk. Flertalet av listorna kan vid behov återskapas via verksamhetssystem. Delegationsbeslut förteckning Delegationsbeslut förteckning 1. IFO/Familjerätt 2. Äldreomsorg 3. Funktionshinder, SoL 4. Funktionshinder LSS, PA-SFB 5. Extra arvode till familjehem 6. Färdtjänst 7. Fullmakt 8. Personalärenden 9. Upphandling 10. Övrigt Papper Handlingens namn Medium Förvaringsplats SNprotokoll Efter Till Anmärkning 5 år Stadsarkivet Anmäls till socialnämnden. Delegationslistorna förvaras som bilaga till socialnämndens protokoll Papper Diarium 5 år Stadsarkivet Anmäls till socialnämnden. Lista avseende p 5, 7, 9 och 10 arkiveras i diariet. Övriga gallras efter nämnd då nya listor kan skrivas ut från verksamhetssystem vid behov. Gäller från Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att anta föreslagna förändring i dokumenthanterings-planen avseende bevarande och gallring av delegationsbeslut förteckning, enligt följande: 1. förteckning/listor på delegationsbeslut som kan återskapas via verksamhetssystem gallras från och med Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 228

229 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott forts. 2. förteckning/listor på delegationsbeslut som inte ligger i verksamhetssystem bevaras och arkiveras i diariet. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Socialnämndens arkivbeskrivning och dokumenthanteringsplan antagen av socialnämnden Beslutet skickas till Socialförvaltningens kansli Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 229

230 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott Statistik gällande antal anmälda ärenden till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, inom socialförvaltningen från år 2013 till augusti 2015 Ärendenr 2015/ Socialnämndens allmänna utskotts förslag till beslut Socialnämndens allmänna utskott föreslår att socialnämnden beslutar 1. lägga informationen gällande antalet anmälda ärenden till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, inom socialförvaltningen till handlingarna samt 2. kontinuerligt få rapport om antalet anmälda ärenden till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och utvecklingen inom området i delårsrapporten och i årsberättelsen som en del av kvalitetsledingsarbetet. Sammanfattning av ärendet Under år 2013 hade Socialförvaltningen 13 anmälningar från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Under år 2014 hade antalet ökat till 26 stycken och fram till sista augusti år 2015 har 14 stycken inkommit. Verksamheterna individ och familjeomsorgen och vård och omsorg berörs främst av anmälningarna. Stöd och omsorgsverksamheter har ett lägre antal anmälningar. Kritik som framförts berör främst områden som: Bemötande Stödet och omsorgen Vården Bemanning Handläggning och beslut Verksamheterna arbetar med anmälningarna på följande sätt: Möte och dialog hålls med den enskilde och/eller berörda aktörer Skriftligt svar skickas till IVO Återföring och lärande i berörda verksamheter En del av kvalitetsledningssystemet, ständiga förbättringar Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 230

231 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämndens allmänna utskott forts. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar att 1. lägga informationen gällande antalet anmälda ärenden till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, inom socialförvaltningen till handlingarna samt 2. att kontinuerligt få rapport om antalet anmälda ärenden till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och utvecklingen inom området i delårsrapporten och i årsberättelsen som en del av kvalitetsledningsarbetet. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att allmänna utskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag Bildspel med statistik Beslutet skickas till Socialförvaltningens: Verksamhetschefer Sektionschefer och områdeschefer Enhetschefer Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 231

232 IVO-ärenden vid Socialförvaltningen Statistik från år 2013 till augusti år

233 Annika Klefsjö Totalt för hela förvaltningen 233

234 Annika Klefsjö Ärenden per verksamhet och år 234