Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd

Transkript

1 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd

2 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling, redovisning och analys 4 Utveckling 5 Öka tillgången på data 5 Utveckling av den officiella statistiken 5 Utveckla indikatorer och mått 6 Insamling, redovisning och analys 6 Aktiviteter Samarbete, samverkan och samordning 9 Sveriges Kommuner och Landsting 9 Övriga delprojekt 9 Andra uppdrag 9 Övriga 9 Kommunikation 10 2

3 Bakgrund Syfte och mål Syftet med öppna jämförelser inom socialtjänstens arbete med ekonomiskt bistånd är att de ska - ge information som gör att ansvariga på lokal och nationell nivå kan fatta välgrundade beslut, - stödja kommunerna i arbetet med att förbättra verksamheten samt - ge brukare, medborgare, ideella organisationer och samhället i övrigt insyn i hur verksamheten fungerar. Målet är att det vid utgången av 2014 ska finnas öppna jämförelser som visar effektivitet, resultat och kvalitet i verksamheten med ekonomiskt bistånd. Uppgifterna ska vara aktuella, relevanta, lätta att hitta och förstå samt vara till nytta för målgrupperna. Avgränsningar Handlingsplanen omfattar inte uppgifter om introduktionsinsatser eller utbetald ekonomiskt ersättning till nyanlända eftersom verksamheten går över till Arbetsförmedlingen den 1 december Handlingsplanen omfattar endast verksamheter och insatser som är helt eller delvis kommunalt finansierade. Målgrupper Huvudmålgrupperna är biståndsmottagare (brukare), personal i verksamheten och beslutsfattare på lokal och nationell nivå. Övriga målgrupper är t.ex. allmänheten, övriga professionella och intresseorganisationer. 3

4 Nuläge Tillgång till data Socialstyrelsen publicerar idag flera statistikrapporter om ekonomiskt bistånd bl.a. en årsrapport. Årsrapporten innehåller uppgifter om antalet personer och hushåll som fått ekonomiskt bistånd, vilka biståndsbelopp som har betalats ut samt biståndsperiodernas varaktighet. Vidare redovisas andelen biståndsmottagare i befolkningen och hur biståndsmottagarna fördelar sig på kön, ålder samt utrikes respektive inrikes födda. Under 2009 blev ett system klart för att registrera uppgifter om orsaker till behov av ekonomiskt bistånd (försörjningshinder) och till vad biståndet betalas ut (ändamål). I detta ska kommunerna registrera försörjningshinder som t.ex. arbetslöshet eller sjukskrivning. Uppgifterna om försörjningshinder ska redovisas på individnivå och avse samtliga vuxna i ett hushåll som beviljas ekonomiskt bistånd. Uppgifterna registreras av kommunerna fr.o.m. den 1 januari Indikatorer och mått Det har ännu inte tagits fram några indikatorer och mått när det gäller ekonomiskt bistånd. Insamling, redovisning och analys Kommunerna har länge levererat uppgifter till den officiella statistiken och deras IT-system är anpassade för att de ska kunna göra det. Uppgifterna har hittills endast analyserats i den utsträckning som har behövts för publicering av den officiella statistiken eller särskilda regeringsuppdrag. Mängden uppgifter är emellertid omfattande och ger underlag för flera typer av analyser och redovisningar. 4

5 Utveckling Öka tillgången på data Statistiken om ekonomiskt bistånd är sedan tidigare personnummerbaserad vilket innebär att det inte finns något hinder för att utöka den med ytterligare uppgifter på personnummernivå så länge uppgifterna inte utgör en känslig personuppgift. Om sådana ska samlas in krävs förändringar i bilagan till förordningen (2001:100) om den officiella statistiken för att Socialstyrelsen ska ha möjlighet att behandla uppgifterna. Utveckling av den officiella statistiken Socialstyrelsen har undersökt möjligheten att samla in och behandla uppgifter om vilka andra insatser, utöver ekonomiskt bistånd, som biståndsmottagare får i syfte att bli självförsörjande. Arbetet bedrivs i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I januari 2010 lämnades en lägesrapport till regeringen med en beskrivning av vilka möjligheter och hinder som finns för en fortsatt utveckling av statistiken på detta område. Ett hinder rör juridiken. Förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter ger inget stöd för en uppgiftsinsamling för andra insatser än ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen har inte heller stöd för att behandla känsliga personuppgifter för statistiska ändamål annat än i de fall som anges i bilagan till förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. En annan svårighet är kommunernas olika IT-system. Ofta finns t.ex. uppgifter om insatser i två olika IT-system, ett inom individoch familjeomsorgen och ett inom kommunens arbetsmarknadsenhet eller motsvarande. Dessutom ges vissa insatser utan biståndsbeslut och dokumenteras därmed inte alltid. Det fortsatta arbetet med statistikutveckling kommer att ingå i Socialstyrelsens arbete med regeringsuppdraget om öppna jämförelser. Utvecklingen kommer att ske i nära samverkan med arbetet med den nationella ITstrategin. Det kortsiktiga målet är att i samverkan med ett antal referenskommuner och SKL påbörja ett arbete med att bygga en modell för insamling av uppgifter, göra en begränsad testinsamling och därefter utvärdera resultatet av en sådan insamling. Krav på kommunerna att leverera nya uppgifter till den officiella statistiken medför dock som tidigare nämnts en hel del svårigheter. Det är därför en avgörande fråga att samverkan i denna del kan ske med SKL samt kommunerna och deras leverantörer av IT-system. Eventuellt kommer den nationella IT-strategin att ge nya möjligheter. Det är mycket viktigt att kommunerna ser värdet av en ökad statistikinsamling. De uppgifter som samlas in måste därför vara till nytta också för kommunerna. Under överskådlig tid kommer det ändå bli nödvändigt att hämta uppgifter från kommunerna även på andra sätt, t.ex. genom enkäter. 5

6 Utveckla indikatorer och mått Utvecklingen av indikatorer och mått när det gäller ekonomiskt bistånd kommer till en början att utgå från data ur det befintliga registret om ekonomiskt bistånd. Dessa kommer till att börja med att ligga till grund för ett antal allmänna indikatorer. När det gäller effektivitet och resultat måste uppgifter om socialtjänstens insatser som syftar till självförsörjning finnas på plats innan kvalitetsindikatorer på detta område kan utvecklas. Detta arbete ligger således mot slutet av projektperioden. Utvecklingen bör ske etappvis, det vill säga arbetet bör starta med ett mindre antal indikatorer för att allt eftersom utökas med fler. Insamling, redovisning och analys För att kunna utveckla indikatorer som möjliggör bredare och mer fördjupade jämförelser av effektivitet, resultat och kvalitet vidgar Socialstyrelsen datainsamlingen för den officiella statistiken. Målsättningen är att i slutet av 2010 påbörja ett utvecklingsarbete med att ta fram en modell för insamling av uppgifter om kommunernas insatser som syftar till att självförsörjningen hos biståndsmottagare ökar. Modellen ska även innehålla uppgifter om kostnaderna för insatserna och resultatet av insatserna. Det kommer dessutom att bli nödvändigt att samla in uppgifter genom enkäter till kommunerna. De öppna jämförelserna ska presenteras så att de passar alla målgrupperna. Socialstyrelsen genomför under våren 2010 en målgruppsanalys. 6

7 Aktiviteter 2010 Under året tas ett mindre antal allmänna indikatorer fram ur befintlig statistik, till exempel andel långvariga biståndsmottagare, andel biståndsmottagare i olika åldersgrupper och indikatorer som visar på återkommande biståndsperioder. En projektgrupp och en referensgrupp formas Öppna jämförelser publiceras som bygger på allmänna indikatorer om ekonomiskt bistånd som tagits fram ur och bygger på befintlig statistik. Ytterligare allmänna indikatorer tas fram ur befintlig statistik. Uppgifter om orsaker till behov av ekonomiskt bistånd och till vad biståndet betalas ut finns för första gången och kan ligga till grund för indikatorer och analyser. Arbetet med att utarbeta kvalitetsindikatorer påbörjas. De ska vara anpassade efter målgruppernas behov och i ett första skede utarbetas indikatorer för information och tillgänglighet. Indikatorer för information ska visa t.ex. vilken information som gjorts tillgänglig för målgrupperna, var den finns och hur den presenteras. Indikatorer för tillgänglighet ska t.ex. visa genomsnittliga väntetider för besök, utredning och beslut Öppna jämförelser publiceras som bygger på indikatorer som tagits fram ur befintlig statistik inklusive uppgifter om orsaker till ekonomiskt bistånd och till vad biståndet betalas ut. Det arbete med kvalitetsindikatorer som påbörjats under 2011 fortsätter. Om möjligt startar under året arbete med att ta fram kvalitetsindikatorer som visar biståndsmottagarnas tillgång på insatser utöver det ekonomiska biståndet och som syftar till egen försörjning. Indikatorerna kan visa på kvalitetsaspekter som t.ex. typ av insats, möjlighet att välja insats och delaktighet i planering Öppna jämförelser publiceras som bygger både på allmänna indikatorer och kvalitetsindikatorer. Uppgifter hämtas dels från den officiella statistiken, dels från kommunerna via enkäter. Utvecklingen av kvalitetsindikatorer fortsätter. Arbete påbörjas med att ta fram indikatorer som visar på kostnaderna för socialtjänstens insatser som syftar till egen försörjning och resultatet av insatserna. Indikatorerna kan till exempel visa grad av självförsörjning och självförsörjningens varaktighet efter erhållen insats. 7

8 2014 Öppna jämförelser publiceras som bygger på olika typer av indikatorer och uppgifter. De ger tillsammans information till alla målgrupperna om olika aspekter på kvalitet, tillgång på insatser, kostnaderna för insatserna och deras effektivitet och resultat. 8

9 Samarbete, samverkan och samordning Sveriges Kommuner och Landsting Projektet kommer att ha ett nära samarbete med SKL under hela projektperioden. Under 2010 kommer en referensgrupp att formas i samarbete med SKL. Övriga delprojekt Det finns stora vinster med samordning med övriga delprojekt inom uppdraget om öppna jämförelser. Det gäller särskilt målgruppsanalys, utveckling av kvalitetsområden och indikatorer samt hur de öppna jämförelserna ska presenteras. Flera sakområden har redan kommit en bit på väg och det finns erfarenheter att ta del av. Detta gäller särskilt äldreomsorgen där erfarenheterna är betydande och samordning kan medföra att misstag undviks. Andra uppdrag Socialstyrelsen har sedan flera år haft i uppdrag att utveckla den officiella statistiken om socialtjänsten. Detta arbete hålls samman i ett gemensamt projekt, Paraplyprojektet. Då det finns en mycket nära koppling mellan statistik, indikatorer och öppna jämförelser kommer Paraplyprojekt att ingå i arbetet med regeringens uppdrag om öppna jämförelser. Samverkan bör också ske med den nationella arbetsgruppen för finansiell samordning (Finsam) i vilken Socialstyrelsen ingår. Inom arbetsgruppen pågår ett arbete med att förbättra och vidareutveckla ett uppföljningssystem för samordning av rehabiliteringsinsatser. Övriga Även samverkan med kommuner, brukare och ideella föreningar är viktigt. Det gäller särskilt i de delar som handlar om kvalitet och resultat. Utvecklingen av ny statistik, indikatorer, enkäter, etc. kräver ett noggrant terminologiarbete i de fall begrepp som används inte redan finns i Socialstyrelsens termbank. Arbetet måste därför ske i samarbete med Socialstyrelsens terminologer. 9

10 Kommunikation Jämsides med utvecklingen av indikatorer och bearbetningen av data till öppna jämförelser ska arbetet löpa med hur allt ska presenteras. Webbapplikationerna måste gå hand i hand med det som ska publiceras och vara flexibla nog att klara ändringar då indikatorer och öppna jämförelser byts ut eller blir fler. Även källorna och sätten att ta in uppgifter kan förändras över tid. Arbetet ska regelbundet kommuniceras till målgrupperna och Socialstyrelsen kommer att utarbeta en plan för detta. 10