Fler vägar in 0 (9) Dnr: 15/3458

Transkript

1 RAPPORT Christin N. Granberg Avdelningen för arbetsgivarpolitik Dnr: 15/ (9) Fler vägar in Inledning I denna rapport redovisas Sveriges kommuner och landstings (SKLs) arbete med den av Europeiska socialfonden finansierade förstudien Fler vägar in. Bakgrund Europeiska socialfonden är EU:s verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. Socialfondsprogrammet för ska bidra till att uppnå Europa 2020-strategins målsättningar om en hållbar, inkluderande tillväxt och är därigenom ett stöd för att utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken. Det övergripande målet för det nationella socialfondsprogrammet är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad och en varaktigt ökad sysselsättning på lång sikt. Nationella satsningar ska bidra till skapandet av hållbara och gemensamma standarder och/eller strukturer samt samordnade och strukturerade metoder, tillämpningar och arbetssätt. Svenska ESF-rådet utlyste i augusti 2015 medel för en förstudie på temat Framtidens välfärd, kompetensförsörjning inom välfärdssektorn. SKL beviljades medel för att identifiera problem och utveckla strategier för ett regionalt och lokalt utvecklingsarbete i syfte att klara kompetensförsörjningen inom välfärden. Förstudien har pågått under perioden 1 december 2015 till och med 30 juni Syftet är att skapa ett beslutsunderlag inför utlysningen av ett genomförandeprojekt. Förstudien ska bidra med kunskap om vilka problem som är mest angelägna att bemöta och vilka strategier som bedöms vara mest effektiva för att ge svar på dessa problem. Förstudien Fler vägar in har tre delar vilka logiskt hänger ihop på så sätt att de alla berör kompetensförsörjningen inom välfärdens organisationer, men de tre delarna är samtidigt fristående från varandra på så sätt att de berör var sitt avgränsat problem. En del har handlat om socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd och gått under namnet Hållbart arbetsliv Socialsekreterarrollen i utveckling. En annan del handlar om samordningsförbundens roll i framtidens välfärd och har gått under namnet FINSAM. En tredje del har handlat om kompetensförsörjning till välfärden och har gått under namnet Breddad rekrytering. I denna korta rapport presenteras förstudiens resultat och förslag till genomförandeprojekt.

2 Förslag på genomförandeprojekt tre strategiska spår SKL väljer för ett genomförandeprojekt att utveckla tre olika strategier vilka ligger i linje med de tre delspår som projektet arbetat med. Nedan presenteras först det som är gemensamt för strategierna och därefter presenteras strategierna var för sig. SKL menar att Fler vägar in ska ses som en kedja av processer för att möjliggöra för grupper som idag står utanför arbetsmarknaden att bli en del i svensk välfärds verksamhets- och kvalitetsutveckling. Utmaningen att skapa en inkluderande och hållbar arbetsmarknad är så komplex att olika kompetenser behöver medverka och utmaningen måste lösas parallellt på flera olika plan. De tre spåren kräver samarbete med olika aktörer som har möjlighet och mandat att påverka strukturer, arbetssätt och metoder. Det handlar om att stödja och rusta såväl den enskilda individen som arbetsplatsen, samt att samordna olika aktörer för att skapa samsyn och samverkan för ett inkluderande arbetsliv och ett minskat utanförskap. Ett gemensamt kansli SKL bedömer det vara möjligt att samordna ESF-finansierade projekt inom flera områden i ett gemensamt programkontor/skl-kansli. Inom ett gemensamt kansli kan erfarenhetsutbyte och kompetensutbyte ske mellan olika inriktningar. SKL:s tanke är att utöka Plug In:s kanslifunktion till att även inrymma de tre spåren inom förstudien Fler vägar in. Plug In:s kanslifunktion kan då utökas utifrån faktiska behov så att effektivitets- och samordningsvinster kan göras. Istället för att som idag, med verksamheten främst kopplad till avdelningen för utbildning och arbetsmarknad, skulle den kunna utvidgas till att även omfatta projekt som drivs från andra avdelningar som exempelvis Breddad rekrytering som idag drivs av arbetspolitiska avdelningen. Inget formellt beslut finns för närvarande om en sådan förändring och den måste utgå från vad som är bäst för projektdelarna. Varför ska SKL ta på sig ett genomförandeprojekt? SKL är lämplig som ägare av detta genomförandeprojekt eftersom det är en intresse- och arbetsgivarorganisation för landets kommuner, landsting och regioner med totalt ca 1,2 miljoner medarbetare. På så vis har SKL upparbetade kontakter och samarbete med andra aktörer, etablerade arenor för samverkan för att åstadkomma strukturella förändringar som t ex fackliga organisationer, utbildningsanordnare och myndigheter. SKL har också nära samarbete bland annat gällande den finansiella samordningen (FINSAM) till Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Nationella Nätverket för Samordningsförbund. SKL är också en del av Nationella rådet. SKL har också politiskt förankrade uppdrag som ligger i linje med utlysningen Framtidens välfärd. Vidare kan SKL nyttja sina befintliga nätverk inom organisationen och dess medlemmar för spridning och förankring, och för att säkerställa att aktiviteter, information och material är utifrån aktörernas intresse och behov. Andra resurser som också finns inom SKL är engagerade och kunniga medarbetare som kan användas som experter. SKL har även etablerade kontakter till forskare inom området. Det finns inom SKL stor erfarenhet av att driva projekt och utveckla perspektiv. Möjligheterna att pilottesta och utvärdera eventuella arbetssätt, metoder och tillämpningar är också goda. SKL delar ESF- 1

3 rådets uppfattning att horisontella principer ska genomsyra allt utvecklingsarbete och har motsvarande styrdokument i sin egen organisation. Det finns stor erfarenhet av jämställdhetsintegrering, bl. a. till följd av satsningen Hållbart arbetsliv, HÅJ och den kunskap och de erfarenheter som finns samlade i jamstall.nu. Slutligen har SKL stor erfarenhet av att driva ett större ESF-finansierat projekt med flernivåstyrning genom Plug in. Därmed har SKL upparbetade rutiner för ekonomihantering, administration, utvärdering och uppföljning samt kommunikation. Möjlighet till utvärdering Svenska ESF-rådet använder sig systematiskt av uppföljning och utvärdering. De tre spåren kan både följas upp kontinuerligt och utvärderas. Projektet är utformat för att kunna dra nytta av uppföljning och utvärdering till flera olika mervärden och fördelar. Det kan exempelvis vara till nytta för lokal, regional och nationell måluppfyllelse, för att bidra till långsiktigt lärande och för att systematiskt undersöka vad som är verksamt under olika förutsättningar så framtida arbete kan utgå från vad som har visat sig fungera. Uppföljning och utvärdering behöver anpassas efter i vilken fas projektet befinner sig. Initialt kan en analys göras av vilka förutsättningar projektet har att bidra till värdefulla förändringar. En mer detaljerad plan för uppföljning och utvärdering kan också utformas. Uppföljningar kan göras för att kontinuerligt under projektets gång bidra till lärande och justeringar av projektet för ökade möjligheter till positiva effekter. En slututvärdering kan göras för att bidra till spridning och implementering. Projektet kan följas upp och utvärderas på flera olika vis. Uppföljning och utvärdering kan göras kvalitativt och kvantitativt. Uppföljning och utvärdering kan täcka såväl aktiviteter som kortsiktiga resultat och långsiktiga effekter. Uppföljning och utvärdering kan med fördel täcka utvärderingskriterierna måluppfyllelse, effektivitet, komplementaritet, nytta och relevans. Uppföljning och utvärdering kan gälla såväl förändringar vad gäller individer som metodutveckling eller strukturella förändringar av organisationer eller policy. 2

4 SKLs tre spår inom förstudien Fler vägar in a) Hållbart arbetsliv, socialsekreterarrollen i utveckling Identifierade problem och utmaningar En stor andel av de som betraktas som långvariga biståndsmottagare 1 har arbetslöshet som främsta försörjningshinder. Förstudien har identifierat att professionen socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd behöver ha bättre förutsättningar och mer kunskapsbaserade metoder och arbetssätt för att kunna utföra ett effektivt arbete i förhållande till denna målgrupp. På så vis skulle målgruppen snabbare kunna återgå till självförsörjning och bidra till personal- och kompetensförsörjningen inom välfärdens organisationer. Idé på strategi för att bemöta problemen och utmaningarna Genom att stärka socialsekreterarnas förutsättningar (förbättrade utredningsmetoder, administrativt stöd mm) att utföra sitt arbete blir deras förmåga att möta målgruppens behov bättre och i förlängningen görs socialsekreterarprofessionen inom ekonomiskt bistånd också mer attraktiv, en kunskap som senare kan överföras också till andra yrkesgrupper. När målgruppens behov av stöd bättre tillgodoses ökar sannolikheten att de långvariga biståndsmottagarna snabbare återgår till självförsörjning. Varför behov av en nationell satsning med ESF-medel? Att stora grupper av individer under lång tid lever av försörjningsstöd är en nationell angelägenhet. Långvarigt biståndsmottagande bidrar till sämre livskvalitet för individen och ger även stora kostnader för kommunerna. Att på en nationell nivå stärka metod- och kunskapsbasen och förutsättningarna inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd så att långvariga biståndsmottagare blir självförsörjande är därför en angelägenhet för alla Sveriges kommuner. Denna strategi ligger också i linje med ESFs målsättning att Stärka ställningen på arbetsmarknaden för / / personer som står långt från arbetsmarknaden och tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Genomförandeprojektets upplägg Genomförandeprojektet ska bestå av ett lokalt utvecklingsarbete som fokuserar på att förbättra verksamheterna inom flera av de områden som förstudiens analys identifierar. Arbetet ska bedrivas i ett antal av Sveriges kommuner vilka ges möjlighet att stärka upp sina verksamheter inom flera relevanta områden. Det är värt att notera att de områden som identifierats som utmanande i denna studie inte är okända sedan tidigare. Genomförandeprojektet innebär ett större fokus att möta och utveckla det forskning, praktiker och representanter för kommunerna i referensgruppen menar utgör utmaningar verksamheten. 1 Det vill säga de som under ett kalenderår haft försörjningsstöd tio månader eller mer. 3

5 Aktiviteter inom genomförandeprojektet För att uppnå syftet ska genomförandeprojektet ta sikte på nedanstående förbättringsområden. Kommunerna som deltar gör dock egna prioriteringar av aktiviteterna utifrån de lokala behoven. - Att testa, utvärdera och utveckla arbetssätt/metoder exempelvis utrednings- och bedömningsinstrument, digitalisering, extern och intern samverkan för att nå målgruppen långtidsmottagare av ekonomiskt bistånd. - Att stärka brukarens delaktighet genom att utgå från brukarens perspektiv under hela processen och göra fortlöpande uppföljningar tillsammans med brukaren, såväl under som efter avslutad biståndstid. - Att ge socialsekreterarna avlastning genom kvalificerat administrativt stöd. - Att förstärka yrkesintroduktionen och utveckla en kompetenstrappa för socialsekreterare, från inskolning till erfarna handläggare. Förväntade effekter Nedan listas de effekter som genomförandeprojektet förväntas åstadkomma på olika nivåer. För samhället Detta utvecklingsarbete skulle på samhällsnivå bidra till en breddad rekryteringsbas för offentlig och privat sektor och minskade kostnader för ekonomiskt bistånd. För mottagare av ekonomiskt bistånd Detta utvecklingsarbete skulle för brukaren innebära ökad delaktighet och en snabbare väg till rätt insats och egen försörjning samt ökad möjlighet att påverka utvecklingen av verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd. För verksamheterna Detta utvecklingsarbete skulle på verksamhetsnivå innebära en breddad och tryggad personal- och kompetensförsörjning. Med en stabil och attraktiv verksamhet kan man fokusera på utvecklingsarbete som gynnar kvaliteten och ökar rättssäkerheten. För socialsekreterarna Detta utvecklingsarbete skulle för socialsekreterarna bidra till ökad trygghet i sitt yrkesutövande och en upplevelse av minskad arbetsbörda. I och med att verksamheten utvärderas stärks också socialsekreterarna i sin profession då arbetssätt/metoder i större utsträckning är kunskapsbaserade. b) Finansiell samordning Identifierade problem och utmaningar Samordningsförbunden är en unik konstruktion i svensk förvaltningshistoria. Samverkansmodellen är i varierande grad förankrad hos huvudmännen, de ekonomiska förutsättningarna, organiseringen och arbetssätten hos samordningsförbunden ser idag olika ut. Förstudien har identifierat flera förbättringsområden som kan bidra till att utveckla förbunden som arenor för lokal samverkan och bli 4

6 inledningen till ett kvalitetshöjande arbete för att FINSAM på nationell nivå ska bli en mer kunskapsdriven verksamhet. Idé på strategi för att möta problem och utmaningar Genom att öka, utveckla och sprida kunskap om arbetssätt och metoder på individ-, organisations- och samhällsnivå kan i första hand små och medelstora samordningsförbund stärkas. Gemensamma arbetssätt som exempelvis behovsanalyser testas och kan bidra till att behovsgrupper synliggörs på ett systematiskt sätt. Av de i förstudien identifierade förbättringsområdena föreslås några utgöra grund för ett genomförandeprojekt. Varför behov av en nationell satsning med ESF-medel? Att grupper av individer under lång tid är arbetslösa och/eller sjukskrivna samt beroende av offentlig försörjning är en nationell angelägenhet. Långvarig arbetslöshet och sjukskrivning bidrar till sämre livskvalitet för individen och innebär kostnader för samhället. Att på en nationell nivå stärka FINSAM och samordningsförbundens strukturella roll i välfärden så att personer med sammansatta rehabiliterings-behov erbjuds stöd av god kvalitet är en nationell angelägenhet. Gemensamma utvärderingar och ökade möjligheter för samordningsförbunden att lära av varandra bidrar till en generellt ökad kvalitet i förbundens verksamhet. Denna strategi ligger också i linje med ESFs målsättning att Stärka ställningen på arbetsmarknaden för / / personer som står långt från arbetsmarknaden och tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Genomförandeprojektets upplägg Organisatoriska och strukturella insatser inom samverkande myndigheters och olika aktörers uppdrag föreslås kombineras med direkta insatser för kvinnor och män som ingår i Socialfondens primära målgrupper. Samtliga individinriktade insatser ska utföras lokalt/ regionalt som pilotprojekt av några samordningsförbund där ett helhetsperspektiv och individens delaktighet i och möjlighet att påverka insatsen är i centrum. Samordningsförbund som deltar kan göra egna prioriteringar av aktiviteterna utifrån de lokala behoven. Aktiviteter inom genomförandeprojektet - Utveckling och spridning av långsiktiga metoder och arbetssätt i syfte att ge ett stöd till små och medelstora samordningsförbund att utveckla lokalt framgångsrika samverkansmodeller. - Insatser för nyanlända och utrikes födda med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera myndigheter. - Insatser för personer med behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera myndigheter på grund av psykisk ohälsa. - Kompetensutveckling inom några utvalda områden som verksamhets- och administrativ utveckling för förbundschefer/motsvarande och specialistfunktioner. 5

7 Förväntade effekter Nedan listas de effekter som genomförandeprojektet förväntas åstadkomma på olika nivåer. För samhället Detta utvecklingsarbete skulle på samhällsnivå bidra till att samordningsförbundens legitimitet ökar på lokal, regional och nationell nivå samt att den finansiella samordningen är en resurseffektiv del i välfärdsarbetet. Därigenom kan samhällets kostnader för offentliga försörjningsformer minska. För medborgaren Detta utvecklingsarbete skulle på medborgarnivå bidra till att medborgare som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser får stöd och rehabilitering med god kvalitet som ger dem möjlighet att försörja sig själva eller att närma sig arbetsmarknaden. För samordningsförbundens medlemmar Detta utvecklingsarbete skulle för samordningsförbundens medlemmar kunna bidra till att samverkan mellan dels berörda myndigheter samt dels mellan myndigheter och övriga berörda aktörer utvecklas. Resurser kan användas mer effektivt. Arbetet skulle även kunna bidra till en breddad rekryteringsbas för offentlig och privat sektor. För samordningsförbunden Detta utvecklingsarbete skulle kunna bidra till att metoder och arbetssätt utvecklas och sprids. Därigenom blir det möjligt att på ett innovativt sätt integrera kända framgångsfaktorer på både individoch strukturell nivå så att positiva resultat och effekter av insatserna kan redovisas. c) Breddad rekrytering Identifierade problem och utmaningar Kompetenskraven inom välfärden är höga, samtidigt som allt fler står utanför arbetsmarknaden. Arbetsgivarna efterfrågar medarbetare inom legitimationsyrken och med komplett gymnasieutbildning som t ex undersköterska och barnskötare. I konkurrens med andra ska välfärdens arbetsgivare rekrytera morgondagens arbetskraft. Samtidigt utbildas inte tillräckligt många för att möta välfärdens behov. Dessutom går välfärden så att säga miste om halva rekryteringsbasen på grund av begränsande normer om kön. Idé på strategi för att bemöta problemen och utmaningarna För att klara dessa utmaningar behöver arbetsgivarna hitta innovativa lösningar. Arbetsgivaren behöver omorganisera arbetet för att skapa jobb som bättre matchar de arbetssökande. Genom anpassade krav skapas fler vägar in till välfärdsjobben. Det handlar samtidigt om att kunna kombinera anställning med utbildning för att optimera den potential dessa nya medarbetare besitter. Målet är väl fungerande verksamheter och ett minskat utanförskap. Strategierna i arbetet är: 6

8 Att använda kompetensen rätt så att medarbetarna får arbeta på toppen av sin kompetens. Arbetsuppgifter som ligger utanför medarbetarnas kompetens blir väldefinierade tjänster och anställning till andra som idag står utanför arbetsmarknaden. Att bredda rekryteringen genom att matcha kompetensen hos nyanlända och personer med funktionsnedsättning mot dessa nya tjänster. Män som får chans att prova på arbete inom välfärden får möjlighet att göra mer medvetna studie- och yrkesval. Varför behov av en nationell satsning med ESF-medel? I ett kompetensförsörjningsarbete som innebär att ändra arbetets organisering, skapa ett mer differentierat arbetsliv och skapa förutsättningar för andra grupper att ta sig in i välfärden är SKL en given aktör. SKL värnar om den svenska modellen och har mandat att för medlemmarnas räkning teckna centrala kollektivavtal. I arbetet för långsiktighet och hållbarhet måste därför befintliga kollektivavtal nyttjas och vid eventuellt uppkomna behov kan förhandling tas upp med berörda parter. De horisontella principerna är såväl mål som medel, då det handlar om att ta tillvara kompetensen hos nyanlända, personer med funktionsnedsättning och bryta normer för kön. Genomförandeprojektets upplägg/förutsättningar Att skapa ett hållbart och inkluderande arbetsliv. För ett hållbart och inkluderande arbetsliv måste medvetenhet och kunskap öka och förutsättningar skapas för att tillvarata kompetensen hos nyanlända, personer med funktionsnedsättning och underrepresenterat kön. Utgångspunkten är ett normkritiskt perspektiv och en inriktning på att undanröja hinder, värdesätta mångfald i verksamheterna samt ge likartade förutsättningar för alla. Utan inkluderande arbetsplatser hjälper det inte om vi rustar den enskilde arbetssökande. Det resulterar i att den enskilde bara går runt i systemet och det blir inte någon långsiktig lösning och egen försörjning. Därför måste fokus flytta från en arbetsmarknadspolitisk åtgärd till en fråga som handlar om kompetensförsörjning. Samarbete och samsyn med de fackliga organisationerna. SKL har lång erfarenhet av att i verksamhets- och arbetsmiljöutvecklingsfrågor samarbeta med de fackliga organisationerna. Arbetet behöver därför ske i samverkan med fackliga parter på nationell nivå såväl som lokalt hos medlemmarna; kommuner, landsting och regioner. Aktiviteter i en genomförandefas ska utgå från samverkan och baseras på bästa tillgängliga kunskap inom området, ska prövas och utvärderas för att vara relevant. Nationell samordning. Förutsättningar för ett hållbart och inkluderande arbetsliv är ett väl fungerande samarbete och en samsyn mellan de aktörer som har möjlighet att påverka strukturer lokalt, regional och nationellt. Identifierade aktörer är fackliga organisationer, utbildningsanordnare, Arbetsförmedlingen samt regionala kompetensplattformar. Målsättningen för alla parter måste vara reguljära jobb utan bidrag. Verka för ett anpassat utbildningssystem. Ett utvecklat samarbete mellan lokal, regional och nationell nivå kan öka incitamenten och kraven för utbildningsanordnare att anpassa utbud efter kompetensbehov inom välfärden. Samarbetet innebär en gemensam röst för att föra dialog med myndigheter som t ex Arbetsförmedlingen och utbildningsanordnare, för att 7

9 säkerställa att de bidrar med relevant stöd som brygga mellan dem som står långt ifrån arbetsmarknaden och välfärdens arbetsgivare. Flernivåstyrning. SKL ser ett mervärde att samarbeta med de regionala kompetensplattformarna eftersom redan etablerade relationer kan tillvaratas. Det gäller såväl politiska- som tjänstemannaarenor, andra arbetsgivare i regionen samt gentemot utbildningsanordnare. SKL kan som nationell aktör ge kompetensplattformarna legitimitet i utvecklingsarbetet som rör välfärden, att utveckla och anpassa verktyg, metoder och arbetssätt för att möta lokala förutsättningar och utmaningar. Dessutom kan kompetensplattformarna samordna arbetet med andra initiativ, projekt och insatser som görs i regionen. De regionala banden stärks ytterligare då SKL kan knyta samman de förtroendevalda som sitter i de regionala partnerskapen på SKL-mandat. Aktiviteter inom genomförandeprojektet För ett meningsfullt genomförandeprojekt behövs minst två och som mest ca tio medlemmar (kommuner, landsting och/eller regioner). De regionala kompetensplattformarna kontrakteras efter väldefinierade kriterier för att initiera, följa upp och sprida utvecklingsarbete. De kontrakterar i sin tur minst fem medlemmar som bedriver förändrings- och utvecklingsarbete som baseras på ovanstående strategier och förutsättningar. De lokala arbetsgivarna ska anställa personer med funktionsnedsättning, nyanlända och/eller fler män till vård och omsorgsyrken. Fokus är att skapa en fungerande samsyn och samverkan som behövs för att skapa långsiktiga och hållbara strukturer för kompetensförsörjning inom välfärden och ett minskat utanförskap. Förväntade effekter Nedan listas de effekter som genomförandeprojektet förväntas åstadkomma på olika nivåer. För de som står utanför arbetsmarknaden Fler får möjlighet till arbete och egen försörjning. För medarbetare i välfärden Ett hållbart och inkluderande arbetsliv. För medborgare En verksamhet som bättre svarar upp mot brukarens, patientens, elevens, invånarens behov när deras erfarenhet är inkluderad i verksamheternas utveckling. För kommun, landsting, region Kompetensförsörjning i välfärden. Ökad effektivitet och kvalitet i verksamheterna. 8