Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för stöd till personer med funktionsnedsättning

Transkript

1 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för stöd till personer med funktionsnedsättning

2 2

3 Innehåll Bakgrund 4 Syfte och mål 4 Målgrupper 4 Avgränsningar 4 Nuläge 5 Tillgången till data 5 Indikatorer och mått 5 Samla in, redovisa och analysera 6 Utveckling 7 Öka tillgången på data 7 Utveckla indikatorer 7 Insamling av data, redovisning och analyser av öppna jämförelser 8 Aktiviteter 9 Öka tillgången till data 9 Utveckla indikatorer 10 Samla in, redovisa och analysera 11 Samordning, samverkan och kommunikation 13 Samordning 13 Samverkan 13 Kommunikation 13 Bilagor Uppgifter som samlas in över insatser enligt SoL Uppgifter som samlas in över hälso- och sjukvård som kommunerna ansvarar för enligt HSL Uppgifter som samlas in över insatser enligt LSS Framtagna indikatorer inom stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning 16 3

4 Bakgrund Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att, i samverkan med Sveriges kommuner och Landsting (SKL), intensifiera utvecklingen av öppna jämförelser inom socialtjänsten m.m. En handlingsplan för uppdragets genomförande ska redovisas senast den 31 maj I detta dokument redovisas planen för stödet till personer med funktionsnedsättning. Syfte och mål Öppna jämförelser avseende socialtjänstens stöd och kommunernas hemsjukvård till personer med funktionsnedsättning syftar till att - ge information som gör att ansvariga på lokal, regional och nationell nivå kan fatta välgrundade beslut, - stödja kommunerna i arbetet med att förbättra verksamheten samt - ge brukare, medborgare, ideella organisationer och samhället i övrigt insyn i hur verksamheten fungerar. Målet är att det vid utgången av 2014 ska finnas öppna jämförelser som visar kvalitet, resultat och effektivitet avseende stöd till personer med funktionsnedsättning. Uppgifterna ska vara aktuella, relevanta, lätta att hitta och förstå samt vara till nytta för målgrupperna. De öppna jämförelserna ska bidra till förbättrad kvalitet inom verksamheter som riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Målgrupper Huvudmålgrupper är brukare samt företrädare, personal, verksamhetsansvariga och beslutsfattare på lokal och nationell nivå. Övriga målgrupper är allmänhet, övriga professionella och intresseorganisationer. Avgränsningar Handlingsplanen omfattar stöd till personer med funktionsnedsättning som ges enligt SoL och LSS. Även kommunernas ansvar för hälso- och sjukvård enligt 5 och 18 i HSL omfattas av handlingsplanen. 4

5 Nuläge Tillgången till data Socialstyrelsen har under ett flertal år bedrivit ett utvecklingsarbete vad gäller statistiken över insatser till personer med funktionsnedsättning. Som underlag för den officiella statistiken dokumenteras idag beslutade insatser enligt SoL, LSS och HSL på individnivå. Dessutom samlas en del mängduppgifter in över insatser enligt SoL och LSS. Socialstyrelsen förvaltar tre register över stödet till personer med funktionsnedsättning utifrån aktuell lagstiftning 1. Register över insatser för äldre och personer med funktionsnedsättning enligt SoL. Register över insatser enligt LSS. Register över kommunal hälso- och sjukvård. Sedan årsskiftet 2010 är kommunernas socialnämnder skyldiga att anmäla till Socialstyrelsen om beviljade insatser inte har verkställts senast tre månader efter beslut. Uppgift ska också ges om skälet till att beslut inte verkställts. Socialstyrelsen samlar också in uppgifter kring hur långt arbetet kommit i länen med att implementera Socialstyrelsens föreskrifter om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering mellan lansting och kommuner (SOSFS 2008:20). Indikatorer och mått Socialstyrelsen har utvecklat kvalitetsindikatorer inom psykiatriområdet. Detta har skett inom ramen för arbetet med att ta fram riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd uppdrag (S2006/9394/HS delvis S2008/1051/HS). Indikatorerna avser att belysa kvalitet utifrån insatser som ges både enligt socialtjänstlagen och inom psykiatrin. SKL har arbetat fram en metod för att beräkna kostnader per insats och brukare inom kommunal vård och omsorg; Kostnad Per Brukare (KPB). KPB används för information om prestationer och kostnader inom socialtjänsten. Inom SKL:s Jämförelseprojekt har tre kvalitetsmått inom funktionshindersomsorgen utvecklats: andel överklagade beslut inom omsorgen av personer med funktionsnedsättning som ändrats i högre instans genomsnittlig väntetid från ansökan om bistånd till att insats påbörjas personalomsättning inom stödet till personer med funktionsnedsättning. 1 Se bilaga 1 för variabelförteckning. 5

6 Samla in, redovisa och analysera Socialstyrelsen har inte tidigare samlat in eller redovisat öppna jämförelser för att belysa kvalitetsaspekter inom aktuellt område. Andra typer av jämförelser har emellertid genomförts utifrån den officiella statistiken och annan uppgiftsinhämtning Data ska samlas in för de indikatorer som är framtagna på psykiatriområdet. Detta sker genom en enkätundersökning under fjärde kvartalet Resultatet från undersökningen ska belysa indikatorer inom delar av socialtjänsten som berör personer med psykisk funktionsnedsättning. Givet att insamlad data håller god kvalitet kommer publicering av öppna jämförelser ske under I övrigt är inriktningen att publicera öppna jämförelser under 2010 utifrån befintlig data. Eventuellt kommer en webbgranskning av kommuners information om stöd till personer med funktionsnedsättning också att genomföras. 6

7 Utveckling Öka tillgången på data Socialstyrelsen ska inom detta uppdrag arbeta för att beskrivningar och kvalitetsjämförelser ska bli möjliga dels vad gäller myndighetsutövning och dels vad gäller innehållet i specifika insatser. Det senare förutsätter uppgifter om insatsers innehåll och karaktär vilket saknas idag. Ambitionen är att individbaserade registeruppgifter ska utgöra den primära datakällan. Huruvida dessa uppgifter ska vara en del av den officiella statistiken eller lagras i specifika kvalitetsregister ska utredas. Socialstyrelsen ska också utreda om det är möjligt att utveckla en modell för att beskriva brukarens funktionstillstånd och behov av insatser. De rättsliga förutsättningarna för nationell insamling och registrering av fler och mer detaljerade personnummerbaserade uppgifter om behov, insatser och kvalitet enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen behöver analyseras och eventuella åtgärder initieras. Kostnader för att få till stånd ökad tillgång till data ska också ställas i förhållande till den utökade nytta som de ger. Utveckla indikatorer Målsättningen är att utveckla kvalitetsmått avpassade efter olika målgruppers informationsbehov och efterfrågan. Dessa mått, som ska möjliggöra publika och lättillgängliga jämförelser, kommer att utvecklas inom ramen för ett nationellt indikatorset bestående av ett begränsat antal indikatorer. Indikatorerna ska möjliggöra jämförelser mellan kommuner och mellan landsting, samt, så långt det går, mellan enheter inom kommuner. Indikatorerna och måtten ska belysa såväl struktur-, process och resultatorienterade kvalitetsaspekter. Strukturmått avser att spegla förutsättningarna för verksamheterna medan processmått speglar vad som faktiskt görs. Resultatmått ska kunna beskriva resultat och effekter. Arbetet med att ta fram indikatorer kommer att bedrivas med hög prioritet inom detta delprojekt med start under hösten Framtagandet av indikatorer kommer i stort att följa den modell i tio steg som Socialstyrelsen och SKL gemensamt fattat beslut om 2. Givet den ringa kunskap som finns kring effekter och resultat inom socialtjänst i allmänhet och vad gäller stödet till personer med funktionsnedsättning i synnerhet är det rimligt att betrakta arbetet med indikatorer som ett långsiktigt utvecklingsprojekt. Utvecklingen i omvärlden exempelvis i form av förändrad lagstiftning gör också att arbetet med indikatorer hela tiden måste vara öppet för revidering och omprövning. Framtagande av ett första indikatorset kan därmed betraktas som ett pilotprojekt. 2 Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten. 7

8 I och med beslut om föreliggande handlingsplan är de huvudsakliga områdena som indikatorerna ska belysa fastlagda (se under avgränsningar ovan). Nästa steg är att bedöma vilket stöd och vilka insatser inom dessa områden som har störst relevans och utvecklingspotential för det fortsatta arbetet. Dels kan det röra sig om generella indikatorer för god kvalitet inom de delar av socialtjänsten som avser stöd till personer med funktionsnedsättning och dels specifika indikatorer. Generella indikatorer kan vara kopplade till myndighetsutövning eller till kommunens allmänna kvalitetsarbete inom den del av socialtjänsten som riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Specifika indikatorer omfattar i sin tur dels indikatorer som speglar kvalitet inom specifika stödinsatser och dels indikatorer som speglar stödets kvalitet beroende på typ av funktionsnedsättning. Vad gäller indikatorer som belyser stöd utifrån typ av funktionsnedsättning krävs ett större mått av utvecklingsarbete kring datafångst. Idag går det inte att identifiera typ av funktionsnedsättning i socialtjänststatistiken utöver personkretstillhörighet inom LSS-statistiken. Ett utvecklingsarbete för att identifiera personer med psykisk funktionsnedsättning inom socialtjänsten pågår. Detta sker inom ramen för det regeringsuppdrag som syftar till en allmän utveckling av grunddata och kvalitetsindikatorer inom psykiatriområdet. Insamling av data, redovisning och analyser av öppna jämförelser Det är svårt att i nuläget i detalj beskriva insamlandet av data då arbetet med att ta fram indikatorer föregår arbetet med att trygga datatillgången. Indikatorerna ska emellertid tas fram med beaktande av vilken data som redan finns eller som är möjlig att samla in. En översyn ska därför göras inom detta delprojekt kring vilka befintliga data som kan användas för öppna jämförelser. Ambitionen är att individbaserade registeruppgifter i framtiden ska kunna försörja behovet av data inom öppna jämförelser för personer med funktionsnedsättning. Initialt kommer dock behovet av data till del att täckas av enkäter till kommunerna. Denna typ av insamling ska, så långt det är möjligt, vara samordnad med övriga delprojekt inom aktuellt regeringsuppdrag samt det angränsande uppdraget inom psykiatriområdet 3. Även redovisningen av öppna jämförelser ska i möjligaste mån samordnas och presenteras på ett likartat sätt inom socialtjänstens olika områden. Brukare kan ha insatser enligt utifrån ett flertal områden vilket understryker vikten av enhetlighet i detta sammanhang. Särskilda tillgänglighetskrav på presentationen av öppna jämförelser finns för att personer med funktionsnedsättning ska kunna tillgodogöra sig information. Detta gäller samtliga områden inom öppna jämförelser. En person med omfattande funktionsnedsättning kan ju vara i behov av insatser från flera av socialtjänstens områden. 3 Utveckling av kvalitetsindikatorer m.m. samt förbättring av verksamhetsuppföljningen inom psykiatriområdet (A2006/9394/HS(delvis), S2008/1051/HS). 8

9 Aktiviteter I det följande beskrivs aktiviteter som ska genomföras med fokus på den initiala fasen av planeringsperioden. De angivna aktiviteterna kommer att bedrivas integrerat. Ytterligare aktiviteter kan komma i fråga allteftersom arbetet fortskrider. Inom detta projekt finns två tidslinjer, den första omfattar det generella arbetet med den långsiktiga utvecklingen kring indikatorer, datafångst och öppna jämförelser. Den andra omfattar de öppna jämförelser som ska rapporteras under 2010 och Arbetet kommer att hållas samman och bedrivas utifrån den beslutade kvalitetsmodell som nämnts i det föregående. För de öppna jämförelser som ska presenteras under 2010 kommer emellertid inte förankringsarbetet bland intressenter och andra aktörer att kunna göras lika grundligt. Öka tillgången till data Aktivitet 1 Översyn över vilken befintlig data som finns vid Socialstyrelsen och andra aktörer som kan användas för att producera öppna jämförelser inom stödet till personer med funktionsnedsättning. Färdigt hösten Aktivitet 2 Utveckling av den personnummerbaserade statistiken inom stödet till personer med funktionsnedsättning. Detta har varit ett utvecklingsområde redan innan arbetet med öppna jämförelser startade. Den generella statistikutvecklingen bedrivs inom det så kallade Paraplyprojektet vars arbete kommer att samordnas med arbetet kring öppna jämförelser. Statistikutvecklingen kommer att bedrivas under hela den tidsperiod som uppdraget omfattar. Inom statistikutvecklingen kommer bland annat följande aspekter att utredas: Utvecklingen av en mer detaljerad beskrivning av beslutade och utförda insatser inom aktuell lagstiftning. Möjligheten att identifiera personer med psykisk funktionsnedsättning inom socialtjänsten. (Pågående projekt) En fortlöpande registrering av LSS-uppgifter. Innan förslaget genomförs bör dock en utvärdering ske av kvaliteten kring den fortlöpande insamlingen av statistik enligt SoL och HSL till äldre och personer med funktionsnedsättning. Utveckling av personalstatistik inom verksamheter som riktar sig till personer med funktionsnedsättning inom socialtjänsten. Detta för att möjlig- 9

10 göra för kvalitetsmått utifrån personalens sammansättning och kompetens inom verksamheter som riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Prioritet:1 Aktivitet 3. Utveckling av kommunenkäter för att belysa struktur- och processmått och om möjligt även resultatmått. Detta arbete är avhängigt vilka indikatorer som beslutas. Färdigt vid utgången av Prioritet: 2 Aktivitet 4. Genomföra en grundlig analys av möjligheterna, svagheterna och styrkorna med att använda brukarundersökningar som empiriskt underlag inom aktuellt område. Denna analys bör omfatta samtliga områden inom aktuellt regeringsuppdrag. Det finns många gemensamma metodfrågor vad gäller att försöka inhämta uppgifter från olika brukargrupper inom socialtjänsten. Färdigt vid utgången av Prioritet: 2 Utveckla indikatorer Aktivitet 1 Genomföra en forskningsöversikt över kunskap om kvalitet som finns avseende dagverksamhet/daglig verksamhet och bostad med särskild service enligt SoL och LSS. Färdigt Aktivitet 2 Genomföra målgruppsanalys och i samband med detta värdera om behov finns av ytterligare målgruppsanalys. Resultatet av målgruppsanalysen kan påverka inriktningen på arbetet med att ta fram indikatorer. Analysen ska svara på vilken information som efterfrågas av berörda intressenter. Färdigt Aktivitet 3 Samverka med delprojekt äldre för att pröva möjligheten att samordna utvecklingsarbetet med att mäta kvalitet inom hemsjukvårdens insatser till äldre och personer med funktionsnedsättning. Samordning påbörjad Aktivitet 4 10

11 Baserat på underlag utifrån ovan nämnda aktiviteter ska kvalitetsdimensioner för valda verksamheter arbetas fram. Detta arbete ska baseras på den kvalitetsmodell som tidigare beslutats av Socialstyrelsen och SKL. Enligt modellen som omfattar fem kvalitetsområden kan god kvalitet i socialtjänstens verksamhet generellt förstås mot bakgrund av de svarar mot de mål (lagar, förordningar och föreskrifter) som beslutats samt att de: Bygger på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet Utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglade av kontinuitet Är kunskapsbaserade och effektivt utförda Är tillgängliga Är trygga och säkra och präglas av rättsäkerhet i myndighetsutövningen. Aktivitet 5 Framtagning, förankring och testning av ett nationellt indikatorset inom aktuellt område. Det är troligt att dessa indikatorer kommer att vara uppdelade i sådana som är möjliga att lämna uppgifter om på kort sikt och sådana som är att betrakta som utvecklingsindikatorer, vilka kräver ett större mått av utveckling kring datainsamling. Indikatorer som exempelvis belyser kvalitet och resultat av insatser utifrån typ och omfattning av funktionsnedsättning tillhör den senare kategorin. Aktivitet 6 Genomföra ett remissförfarande med framtaget indikatorset. Aktivitet 7 Beslut om framtagna indikatorer Implementering av ett indikatorset ska göras under Samla in, redovisa och analysera På längre sikt kommer förutsättningar att ges för att hämta data direkt från lokala IT-system till nationella register. Intill dess att alla uppgiftslämnare kan lämna uppgifter på detta sätt krävs dock insamling via elektronisk enkät. Tid: En ny webbplats ska utvecklas samlat för alla delprojekt inom öppna jämförelser. Innan nämnda webbplats finns i funktion ska en enkel webbaserad presentation utvecklas. 11

12 Tid: 2010 Med stöd av den ovan nämnda målgruppsanalysen ska formerna för att presentera indikatorvärden övervägas. Där ingår även tidpunkt för socialtjänstens olika presentationer. Inriktningen ska vara att söka skapa en för respektive målgrupp ändamålsenlig presentation som är likartad mellan olika verksamhetsområden inom socialtjänsten. Tid: Insamling av nya data ger avsevärt bättre förutsättningar att genomföra analyser på kommunnivå. 1. En analysmodell ska tas fram som beskriver hur olika komponenter i öppna jämförelser förhåller sig till varandra. 2. Socialstyrelsen ska, med stöd av målgruppsanalysens resultat, utveckla en form för återkommande analysrapporter riktade till relevanta målgrupper. 3. Former för stöd till förbättringsarbete ska övervägas och lämpliga åtgärder vidtas. Tid:

13 Samordning, samverkan och kommunikation Samordning Arbetet med öppna jämförelser ska samordnas med både externa projekt/utredningar och interna projekt. De viktigaste är SKL`s arbete med öppna jämförelser, jämförelseprojektet med kostnads per brukare samt plattformen för evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Nationella IT-strategin Nationell strategi för e-hälsa E-datautredningen Utveckling av statistik inom socialtjänsten (internt projekt på Socialstyrelsen kallat Paraplyprojektet) Arbetet med termer och begrepp inom projektet för Nationellt fackspråk (internt projekt på Socialstyrelsen) Regeringsuppdraget Utveckling av grunddata och kvalitetsindikatorer m.m samt förbättring av verksamhetsuppföljning inom psykiatriområdet (A2006/9394/HS(delvis), S2008/1051/HS). Arbetet med denna plan ska också samordnas med övrig socialtjänst inom aktuellt regeringsuppdrag samt med det arbete som bedrivs kring öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. Samverkan Arbetet med öppna jämförelser inom stödet till personer med funktionsnedsättning genomförs i samverkan med SKL. Vidare ska samråd ske med handikapprörelsen, sakkunniga, forskare samt kommunrepresentanter. Hur detta kommer att organiseras i detalj kommer att anpassas och preciseras i en mer detaljerad projektplan. Av huvudprojektplanen framgår hur styrningen av uppdraget ska organiseras. Kommunikation Arbetet ska regelbundet kommuniceras till berörda grupper och samverkanspartner enligt en separat plan. 13

14 Bilagor 1. Uppgifter som samlas in över insatser enligt SoL Personnummerbaserade uppgifter Kommunkod Personnummer Brukarens boendeform Brukaren bor i enpersonershushåll Särskilt boende o Beslutet om särskilt boende inkluderar hemtjänst dygnet runt Annat biståndsbeslutat boende enligt SoL Hemtjänst o I beslutet om hemtjänst ingår service o I beslutet om hemtjänst ingår personlig omvårdnad o I beslutet om hemtjänst ingår ledsagning o I beslutet om hemtjänst ingår avlösning av anhörig i hemmet o I beslutet om hemtjänst ingår matdistribution o I beslutet om hemtjänst ingår trygghetslarm o I beslutet om hemtjänst ingår annan insats Antal beviljade/beräknade hemtjänsttimmar per månad Separat biståndsbeslut om Ledsagning Avlösning av anhörig i hemmet Matdistribution Trygghetslarm Boendestöd Antal beviljade/beräknade boendestödstimmar per månad Dagverksamhet Korttidsvård/korttidsboende Kontaktperson/kontaktfamilj Annat bistånd För var och en av de aktuella insatserna ska datum (i förekommande fall) finnas för: Datum då biståndsbeslutet fattas Datum då verkställigheten påbörjas Datum då verkställigheten avslutas insatserna Datum för avslut. Beslutet avslutas utan att verkställas Mängduppgifter De uppgifter som samlas in som mängduppgifter är följande: Antal beviljade hemtjänstbeslut den 1 oktober fördelade på regiform Antal beviljade hemtjänsttimmar i oktober månad fördelade på regiform 14

15 Antal personer som bodde permanent i särskilt boende den 1 oktober fördelade på regiform Antal personer som bodde permanent i särskilt boende den 1 oktober fördelade efter bostadstyp Antal personer som bodde permanent i särskilt boende den 1 oktober och som delade rum med annan än make/maka/samboende eller annan anhörig 2. Uppgifter som samlas in över hälso- och sjukvård som kommunerna ansvarar för enligt HSL Personnummerbaserade uppgifter Kommunkod Personnummer Personen har fått hälso- och sjukvård som kommunen ansvara för enligt HSL under: o Januari o Februari o. o. o December 3. Uppgifter som samlas in över insatser enligt LSS Personnummerbaserade uppgifter kommun som fattat beslutet om LSS personnummer personkretstillhörighet enligt LSS insats enligt LSS som beslutats och verkställts: personlig assistans enligt 9 2 LSS. Endast personer med insatsen personlig assistans enligt LSS redovisas i statistiken. De personer, som har ersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning - LASS från Försäkringskassan, ingår inte. Inte heller de personer där kommunen svarar ekonomiskt och/eller praktiskt för tillfälligt utökad assistans i samband med ordinarie assistents sjukdom eller annan frånvaro ingår i statistiken. ledsagarservice enligt 9 3 LSS kontaktperson enligt 9 4 LSS avlösarservice enligt 9 5 LSS korttidsvistelse enligt 9 6 LSS korttidstillsyn enligt 9 7 LSS boende för barn eller ungdomar i familjehem enligt 9 8 LSS bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt 9 8 LSS bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 9 LSS daglig verksamhet enligt 9 10 LSS i vilken kommun boendet enligt LSS finns 15

16 antal beslutade timmar per månad avseende personlig assistans enligt 9 2 LSS antal beslutade timmar per månad avseende ledsagarservice enligt 9 3 LSS antal beslutade timmar per månad avseende avlösarservice enligt 9 5 LSS antal beslutade dygn per månad avseende korttidsvistelse enligt 9 6 LSS Mängduppgifter Kommunkod Antal personer som hade beslut om rådgivning och annat personligt stöd (råd och stöd) enligt LSS den 1 oktober fördelat efter: o Personkrets o Kön o Åldersklass 4. Framtagna indikatorer inom stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning Psykosociala insatser i kommunens socialtjänst för personer med psykisk funktionsnedsättning 1. Tillgång till stöd i föräldraskapet 2. Tillgång till social färdighetsträning 3. Tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS-modellen 4. Tillgång till ett varierat utbud av sysselsättningsinsatser 5. Hjälp till bostad vid hemlöshet (Housing first) 6. Tillgång till samordnade vård- och stödinsatser enligt ACT-modellen Generella förutsättningar för god kvalitet i socialtjänsten samt generella aspekter på god kvalitet i den psykosociala stödprocessen 1. Gemensam inventering av behovet av insatser hos personer med psykisk funktionsnedsättning 2. Överenskommelse om samarbete mellan kommun och landstingspsykiatrin 3. Uppföljningssystem för insatser på individnivå 4. Etablerade former för brukares och anhörigas delaktighet i verksamhetsutvecklingen 5. Förekomst av individuell och samordnad plan för personer med psykisk funktionsnedsättning 6. Årlig uppföljning av insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning med stöd av etablerade instrument för bedömning/uppföljning 16