Stöd till brottsoffer

Transkript

1 Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser 2014 Stöd till brottsoffer Åsa Nilsson 1

2 FoU i Väst/GR December 2014 Foto omslag: Thinkstock, Mostphotos Layout: Infogruppen GR, tony.dahl@grkom.se FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg e-post: fou@grkom.se 2

3 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund och syftet med rapporten... 4 Urvalet indikatorer... 5 Datakällor och mätperiod... 5 Resultatredovisning Resultat... 7 Kunskapsbaserad vård och omsorg... 7 Säker vård och omsorg Individanpassad vård och omsorg...23 Tillgänglig vård och omsorg Sammanfattande bild av resultaten...34 Kommunernas och stadsdelarnas stöd till brottsoffer...34 Göteborgsregionens stöd till brottsoffer Diskussion...40 Tillförlitliga uppgifter?...40 En giltig och relevant bild?...40 Arbeta med öppna jämförelser Referenser och källor

4 1. Inledning Bakgrund och syftet med rapporten Den här rapporten är en regional sammanställning av resultaten för Göteborgsregionens kommuner i 2014 års Öppna jämförelser av kommunernas stöd till brottsoffer. Öppna jämförelser är ett uppföljningsverktyg för analys och utveckling av offentligt finansierade verksamheter som tas fram av Socialstyrelsen i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Arbetet sker i samråd med Vårdföretagarna och Famna. 1 Öppna jämförelser är ett regeringsuppdrag. Öppna jämförelser bygger på indikatorer som syftar till att visa på kvalitet och effektivitet i offentligt finansierade verksamheter, såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård, folkhälsa och skola. Jämförelserna syftar till att skapa öppenhet och insyn samt utgöra underlag för uppföljning, analys, förbättringsarbete och styrning. Jämförbarheten på lokal, regional och nationell nivå ska underlätta för enskilda förvaltningar och verksamheter att lära av varandra i utvecklingsarbetet. En viktig grund för det arbetet är också att kunna följa verksamheten över tid. Stöd till brottsoffer våld i nära relationer Öppna jämförelser av stödet till brottsoffer fokuserar på stöd till våldsutsatta barn och vuxna och barn som bevittnat våld med avgränsning till våld/övergrepp som begås av närstående, motiverat av socialnämndens särskilda ansvar härvidlag: [...] socialnämnden enligt 5 kap. 11 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, har ett särskilt ansvar att beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Nämnden ansvarar också för att ett barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp som barnet behöver (5 kap. 11 andra och fjärde stycket SoL). Enligt 5 kap. 11 tredje stycket SoL framgår också att socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. 2 Till skillnad från 2012 och 2013 års Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer omfattar mätningen 2014 inte enbart stödet till kvinnor utan även det till våldsutsatta barn och män. Begreppet våld/övergrepp avser både fysiskt och psykiskt våld. 3 För att underlätta användningen av Öppna jämförelser i GR-kommunernas analysarbete sammanställer FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) kommunernas resultat inom flera av socialtjänstens områden. Den här rapporten är den andra sammanställningen rörande stöd till brottsoffer i Göteborgsregionen, där resultaten i en del fall kan jämföras med förra årets. 4 Det verkliga analysarbetet av resultaten från Öppna jämförelser behöver ske på den lokala nivån, där kunskapen finns om den egna verksamheten. Den här rapporten erbjuder ett underlag för det kommunala analysarbetet och bör kompletteras med andra uppgifter och beskrivningar av verksamhetens kvaliteter och utvecklingsområden. 5 1 Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och branschorganisation för vårdgivare i privat regi. Famna är riksorganisationen för vård och social omsorg utan vinstsyfte. 2 Socialstyrelsen, 2014, s Förklaringar av detta och ytterligare begrepp som används i Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer ges i Socialstyrelsen, 2014, s Sedan starten år 2012 har Socialstyrelsen utvecklat nya indikatorer och justerat befintliga; se vidare Socialstyrelsen, 2014, s Jämför Socialstyrelsen, 2014, s. 12, och se SKL:s analyshandbok för tips på hur resultaten från Öppna jämförelser kan användas på lokal nivå. 4

5 Urvalet indikatorer Indikatorerna till grund för Öppna jämförelser Stöd till brottsoffer har tagits fram av Socialstyrelsen i en flerårig process tillsammans med SKL och i dialog med kommuner, länsstyrelsernas utvecklingsledare mot våld i nära relationer, experter, forskare samt ideella organisationer. 6 Urvalet indikatorer har sin utgångspunkt i aktuell forskning, beprövad erfarenhet och lagstiftning, med den enskildes behov i fokus. Indikatorerna avser samtidigt att täcka kvalitetsområden som är relevanta för hela socialtjänsten och utgår från kvalitetsbegreppen i socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS): helhetssyn och samordning; självbestämmande och integritet; kunskapsbaserad verksamhet; tillgänglighet; trygghet och säkerhet samt effektivitet. Under 2013 har Socialstyrelsen utvecklat en gemensam kunskapsstyrningsmodell för god vård och omsorg som utgår från lagstiftningen i socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL). Denna modell tar fasta på sex kvalitetsdimensioner i vården och omsorgen att den ska vara: kunskapsbaserad säker individanpassad effektiv jämlik tillgänglig. I Öppna jämförelser 2014 av stöd till brottsoffer presenteras indikatorerna med utgångspunkt i dessa sex kvalitetsdimensioner. Indikatorerna är av olika karaktär. Gemensamt för alla indikatorer är att de ska påvisa (indikera) ett underliggande förhållande eller en utveckling som kan relateras till ett önskvärt resultat. Resultatet av indikatorerna ska kunna påverkas av huvudmannen/utföraren för att vara meningsfull för verksamheten att arbeta med och utvecklas utifrån. Man brukar skilja på tre typer av indikatorer: struktur-, process- samt resultatindikatorer. 7 Strukturindikatorer belyser organisatoriska förhållanden och förutsättningar för verksamheten. Processindikatorer visar på interna verksamhetsresultat utifrån genomförda åtgärder och aktiviteter. Både process- och strukturindikatorer kan peka på förutsättningar för god kvalitet i verksamheten och för goda målgruppsresultat medan resultatindikatorer riktar in sig på direkta resultat för den målgrupp/de individer som verksamheten ytterst arbetar för. Indikatorerna i Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer utgörs av struktur- och processindikatorer. Resultaten av dessa indikatorer kan alltså aldrig direkt översättas till kvalitet för målgruppen utan kan enbart tolkas i termer av förutsättningar för kvalitet. Datakällor och mätperiod Underlaget till grund för Öppna jämförelser Stöd till brottsoffer utgörs av två enkäter riktade till landets samtliga kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Först och främst handlar det om en enkät om stödet till brottsoffer, men fem av de totalt 57 indikatorerna baseras på en enkät om den sociala barn- och ungdomsvården. 8 Enkäten om stöd till brottsoffer genomfördes under januari februari Enkäten skickades, i elektronisk form, till registrator i respektive kommun/stadsdel. Svarsfrekvensen för enkäten var 89 procent. I GR var det två kommuner som inte besvarade enkäten, Kungälv och Partille, vilket gav en svarsfrekvens för GR:s kommuner och stadsdelar sammantaget på 91 procent. 9 6 Se Socialstyrelsen, 2014, s Se t. ex. Socialstyrelsen, 2014, s Se Socialstyrelsen, 2014, s. 14 samt bilaga 1. 9 Enkäten om den sociala barn- och ungdomsvården genomfördes i oktober november 2013, med svarsfrekvensen 95 procent. Här svarade samtliga kommuner och stadsdelar i GR. 5

6 Den här rapportens resultat baseras på Socialstyrelsens datarapporter till Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer publicerade i juni Resultaten avser oftast hur det såg ut i kommunen/stadsdelen i januari Mätpunkten/mätperioden varierar dock och anges därför löpande i resultatredovisningen. Det ska noteras att flera indikatorer beskriver ett förhållande som gäller året 2013, även om uppgifterna inhämtades efter årsskiftet. Öppna jämförelser har varit och är under utveckling fram till och med 2014, vilket innebär att indikatorerna inte är fullt jämförbara bakåt i tid. I den här rapporten kan redovisningen i några fall relateras till resultatet från Öppna jämförelser Resultatredovisning Rapportens resultatredovisning följer övergripande den nationella strukturen. Beskrivningen av de enskilda indikatorerna baseras på Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser 2014 Stöd till brottsoffer Resultat, metod och indikatorer. Flertalet enkätfrågor till grund för indikatorerna är utformade med ja eller nej som svarsalternativ. Resultaten för de enskilda kommunerna och stadsdelarna i Göteborgsregionen redovisas rakt av i tabellform. Redovisningarna i den här rapporten kompletteras med fem genomsnittsresultat, i syfte att ge en mer övergripande bild av förhållandet i Göteborgsregionen och samtidigt erbjuda den enskilda kommunen referenspunkter att relatera sina resultat till. Först och främst gäller det ett genomsnitt för GR:s kommuner och stadsdelar sammantaget ( GR ). På en enkel ja/nej-indikator innebär det andelen av GR:s 12 kommuner (oräknat Göteborg) och 10 stadsdelar i Göteborg det vill säga totalt 22 kommuner/stadsdelar som uppvisar ett positivt utfall på indikatorn. Genom att stadsdelarna alltså räknas var för sig kan GRgenomsnittet sägas utgå från ett verksamhetsperspektiv snarare än ett kommunperspektiv, och det innebär också att förhållandet i Göteborgs stadsdelar i hög grad påverkar GR-resultatet. Utöver GR-genomsnittet redovisas ett lokalt genomsnitt för Göteborgs Stad ( Göteborg ), baserat på svaren från de tio stadsdelarna, samt ett genomsnitt för de övriga 12 GR-kommunerna ( Övriga GRkommuner ). Därtill redovisas genomsnittet för Sverige som helhet samt för Stockholmregionen med avseende på de 10, kommunerna i Stockholms län där Stockholm är uppdelat på 14 stadsdelar. Tabellmaterialet i den här rapporten är framtaget med hjälp av Karl Almberg, praktikant vid FoU i Väst/GR. 10 Stockholmsregionens definition utgår från SCB:s definition av Stor-Stockholm. En motsvarande jämförelse med Stor-Malmö låter sig inte göras i den här redovisningen då fyra av de ingående kommunerna inte besvarat enkäten till grund för resultaten. Detta bortfall motsvarar 25 procent av Stor-Malmös totalt 16 kommuner/stadsområden. Socialstyrelsens redovisar inte resultat på gruppnivå när bortfallet överstiger 20 procent (se Socialstyrelsen, 2014, s. 37) en princip som FoU i Väst/GR följer. Det mindre bortfallet inom GR, dvs. 9 procent sammantaget och exakt 20 procent sett till delgruppen Övriga GR-kommuner, innebär att genomsnittsresultaten för dessa grupper däremot redovisas genomgående. 11 Genomsnittsresultaten för Göteborg, Stockholms län samt Sverige är hämtade direkt från den nationella resultatredovisningen, medan övriga två genomsnitt är bearbetningar av FoU i Väst/GR. 6

7 2. Resultat Kunskapsbaserad vård och omsorg Kvalitetsdimensionen kunskapsbaserad vård och omsorg handlar om att vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter ska tas tillvara i verksamheten. I Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer undersöks inom denna kvalitetsdimension förekomsten av systematisk bedömning och systematisk uppföljning, kartläggning, verksamhetsstatistik, brukarmedverkan, handläggarnas kompetens samt rutiner för att säkra skolgången för barn i skyddat boende. Systematisk bedömning En indikator på kunskapsbaserad vård och omsorg gäller användningen av standardiserade bedömningsmetoder för att utreda behovet av stöd och hjälp hos våldsutsatta vuxna. Mätpunkten är när enkäten besvarades januari februari En standardiserad bedömningsmetod består av ett instrument med fastställda frågor som bygger på forskning och beprövad erfarenhet och en manual som beskriver användningen. Forskning visar att människor ofta brister som beslutsfattare i komplexa situationer, och att den information som samlas in påverkas av arbetsbelastning, erfarenhet och värderingar. Att använda standardiserade bedömningsmetoder som en del av utredningen ökar förutsättningarna för en likvärdig bedömning av den enskildes behov. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd bör socialnämnden i verksamhet som rör våldsutsatta kvinnor se till att de metoder som används för att ge en kvinna stöd och hjälp är utformade utifrån den bästa tillgängliga kunskapen om våldsutsatta kvinnors behov och vad som ger bäst resultat. 12 RESULTAT Resultaten visar att standardiserade bedömningsmetoder i början av 2014 används av en majoritet av Göteborgsregionens kranskommuner (minst sex av de tolv; två kommuner har inte besvarat frågan) men bara av en av Göteborgs stadsdelar. Sammantaget innebär det ett resultat för GR på 35 procent av ingående kommuner/stadsdelar, vilket är sämre än det nationella genomsnittet (49 procent) men särskilt i relation till Stockholms län (71 procent). Användningen av standardiserade bedömningsmetoder har dock ökat i GR sen 2013, med tre nya kommuner. En ökad användning gäller även i övriga Sverige. 12 Se Socialstyrelsen, 2014, s

8 Användning av standardiserade bedömningsmetoder, Ale Nej Ja Alingsås Nej Nej Härryda Nej Ja Kungsbacka Nej Nej Kungälv * * Lerum Ja Ja Lilla Edet Nej Ja Mölndal Ja Ja Partille Nej * Stenungsund Nej Nej Tjörn Ja Ja Öckerö Nej Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Nej Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Centrum Ja Nej Lundby Nej Nej Majorna-Linné Nej Nej Norra Hisingen Nej Ja Västra Göteborg Nej Nej Västra Hisingen Nej Nej Örgryte-Härlanda Nej Nej Östra Göteborg Nej Nej Göteborg 10% 10% Övriga GR-kommuner 27% 60% GR 19% 35% Stockholms län 50% 71% Hela Sverige 37% 49% Kommentar: *Uppgift saknas. 8

9 Systematisk uppföljning Fyra av Öppna jämförelsers indikatorer på kunskapsbaserad vård och omsorg gäller förekomsten av systematisk uppföljning av insatser. Mätperiod är hela De genomförda insatserna ska ha följts upp av handläggare tillsammans med den enskilde, utifrån de mål som satts upp, och dokumenterats. Med systematisk uppföljning menas att kommunen sammanställer resultaten från de enskilda uppföljningarna på gruppnivå. På så sätt kan kommunen få kunskap om insatserna gett förväntade resultat för hela målgruppen eller undergrupper. Systematisk uppföljning ökar förutsättningarna att handlägga, dokumentera och säkra verksamheters kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. 13 RESULTAT Resultaten visar att flertalet GR-kommuner under 2013 åtminstone delvis följt upp insatser på individnivå, riktade både till våldsutsatta vuxna och till barn som själva utsatts eller som bevittnat våld mot närstående. Inom Göteborg har en majoritet av stadsdelarna följt upp insatserna i samtliga ärenden medan det gäller mer undantagsvis i kranskommunerna (det kan noteras att den här typen av ärenden inte varit aktuella i en kommun och att två kommuner ej besvarat frågan). För GR sammantaget innebär det att knappt hälften av kommunerna/stadsdelarna har levt upp till Socialstyrelsens målvärde att det ska gälla i samtliga fall. När det gäller insatser till barn som utsatts för eller bevittnat våld ligger GR-resultatet (47 procent) ungefär i linje med det nationella genomsnittet och Stockholmsregionens resultat (51 respektive 53 procent). Beträffande insatser riktade till vuxna är GR-resultatet (42 procent) något bättre jämfört med dessa två referenspunkter (31 respektive 30 procent). Vad gäller uppföljning av resultaten på gruppnivå är det ingen kommun/stadsdel i GR som har sammanställt detta under Inte heller sett till landet som helhet var det särskilt vanligt (6 procent beträffande såväl vuxna som barn), men det finns exempel på kommuner och stadsdelar, särskilt i Stockholmsregionen (11 procent beträffande båda målgrupper). 13 Se Socialstyrelsen, 2014, s

10 Systematisk uppföljning av enskilda insatser och insatser på gruppnivå Enskilda insatser: Våldsutsatta vuxna Barn som upplevt våld Våldsutsatta vuxna Gruppnivå: Barn som upplevt våld Ale Ja Ja Nej Nej Alingsås Delvis Delvis Nej Nej Härryda Delvis Delvis Nej Nej Kungsbacka Delvis Delvis Nej Nej Kungälv * * * * Lerum Ja Delvis Nej Nej Lilla Edet Delvis Nej Nej Nej Mölndal Delvis Delvis Nej Nej Partille * * * * Stenungsund Nej Delvis Nej Nej Tjörn Delvis Ja Nej Nej Öckerö EA EA EA EA Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Nej Nej Nej Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Nej Nej Centrum Ja Ja Nej Nej Lundby Nej Nej Nej Nej Majorna-Linné Delvis Delvis Nej Nej Norra Hisingen Ja Ja Nej Nej Västra Göteborg Ja Ja Nej Nej Västra Hisingen Delvis Ja Nej Nej Örgryte-Härlanda Ja Ja Nej Nej Östra Göteborg Ja Ja Nej Nej Göteborg 60% 70% 0% 0% Övriga GR-kommuner 22% 22% 0% 0% GR 42% 47% 0% 0% Stockholms län 30% 53% 11% 11% Hela Sverige 31% 51% 6% 6% Kommentar: EA innebär att den här typen av ärenden inte varit aktuella kommunen. Öppna jämförelsers målvärde på individnivå är att samtliga insatser har följts upp. Genomsnittet för Göteborg, regionerna och Sverige avser andelen som uppfyllt målvärdet. * Uppgift saknas. 10

11 Kartläggning och verksamhetsstatistik Ytterligare indikatorer på kunskapsbaserad vård och omsorg gäller genomförandet av kartläggning av antalet våldsutsatta vuxna i kommunen/stadsdelen samt om man har tillgång till uppgifter från det egna verksamhetssystemet om antalet som fått biståndsbeslutade insatser under Regelbunden kartläggning av omfattningen av våld bidrar till kunskap om i vilken grad kommunens insatser svarar mot målgruppens behov. Det kan exempelvis handla om att samla in uppgifter från kvinnojouren, polisen, skola och hälso- och sjukvården, eller att undersöka hur många våldsutsatta som socialtjänsten kommit i kontakt med under en viss tidsperiod. Mätningen i Öppna jämförelser avser en tvåårsperiod: 15 januari januari Statistik om antalet enskilda personer som fått olika typer av insatser ger kommunen möjlighet att följa, värdera, utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Enkätfrågan i Öppna jämförelser handlar om tillgången till uppgifter i det egna verksamhetssystemet om antalet enskilda som fått insatser under 2013, uppdelat på sex målgrupper: kvinnor respektive män utsatta för våld av närstående, barn som bevittnat respektive själva utsatts för våld av närstående samt kvinnor respektive män som utövat våld mot närstående. 15 Resultaten redovisats fördelat på tre övergripande målgrupper enligt tabellen på nästa sida. Mätningen gäller tillgången till 2013-statistik i samband med enkätens ifyllande, det vill säga januari februari Resultat Resultaten visar att en majoritet av GR:s kommuner/stadsdelar har genomfört en kartläggning under den senaste tvåårsperioden. Det är vanligare inom Göteborg där det gjorts i åtta av de tio stadsdelarna än i övriga regionen där det gjorts i åtminstone fem av de tolv kranskommunerna (två kommuner har inte besvarat frågan). Resultatet för GR som helhet (65 procent) är ungefär i nivå med Stockholmsregionens (61 procent) och bådas resultat är bättre än det nationella genomsnittet (49 procent). När det gäller tillgång till uppgifter om antalet våldsutsatta och våldsförövare som fått insatser är det till att börja med bara en stadsdel i Göteborg som har det rörande vuxna som utsatt närstående för våld. Det innebär att resultatet för både Göteborg och GR som helhet (5 procent) är sämre än för landet som helhet (23 procent), men särskilt i relation till Stockholmsregionen där tillgången till den här typen av uppgifter finns i var tredje kommun/stadsdel (34 procent). Det är betydligt vanligare att kommunerna/stadsdelarna i GR har tillgång till uppgifter om våldsutsatta vuxna, och här är GR-resultatet på 45 procent i princip detsamma som riksgenomsnittet. Det ska dock noteras att det bara gäller för tre av de kranskommuner i GR som besvarat frågan. Stockholmsregionen tycks ha en bättre situation även i detta avseende, med två av tre kommuner/stadsdelar som har tillgång till den här typen av uppgifter. Ytterligare lite vanligare i GR är att kommunerna/stadsdelarna har tillgång till uppgifter om barn som utsatts för eller bevittnat våld av närstående, vilket gäller 60 procent. GR-resultatet är här lite bättre än det nationella genomsnittet (47 procent). 14 Se Socialstyrelsen, 2014, s Se Socialstyrelsen, 2014, s

12 Kartläggning av omfattningen av våldsutsatta i kommunen/stadsdelen och tillgång till statistik Genomfört kartläggning av antalet våldsutsatta vuxna Tillgång till uppgifter om antalet som fått insatser: Våldsutsatta vuxna Barn som upplevt våld Vuxna som utövat våld Ale Ja Nej Nej Nej Alingsås Ja Ja Ja Nej Härryda Nej Nej Nej Nej Kungsbacka Nej Nej Nej Nej Kungälv * * * * Lerum Nej Ja Ja Nej Lilla Edet Ja Nej Nej Nej Mölndal Ja Nej Nej Nej Partille * * * * Stenungsund Ja Ja Ja Nej Tjörn Nej Nej Ja Nej Öckerö Nej Nej Nej Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Ja Nej Ja Nej Askim-Frölunda-Högsbo Ja Nej Ja Nej Centrum Ja Ja Ja Nej Lundby Ja Ja Ja Ja Majorna-Linné Ja Ja Ja Nej Norra Hisingen Nej Nej Nej Nej Västra Göteborg Nej Nej Nej Nej Västra Hisingen Ja Ja Ja Nej Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja Nej Östra Göteborg Ja Ja Ja Nej Göteborg 80% 60% 80% 10% Övriga GR-kommuner 50% 30% 40% 0% GR 65% 45% 60% 5% Stockholms län 61% 66% 47% 34% Hela Sverige 49% 46% 47% 23% Kommentar: *Uppgift saknas. 12

13 Kunskap om brukarnas uppfattning En indikator på kunskapsbaserad vård och omsorg är om kommunerna/stadsdelarna har genomfört minst en undersökning av brukarnas uppfattning för att utveckla verksamheten, med fokus på hur de våldsutsatta vuxna uppfattar socialtjänstens insatser. Att ta tillvara brukares erfarenheter är ett sätt att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten, och en viktig del av en evidensbaserad praktik. Genom att lyssna på brukares behov och erfarenheter kan kommunen få viktig kunskap om hur verksamheten uppfyller målgruppens behov. 16 I Öppna jämförelser undersöks om kommunen/stadsdelen under 2013 genomfört minst en undersökning av hur våldsutsatta vuxna uppfattar socialtjänstens insatser och därtill använt resultaten för verksamhetsutveckling. Mätningen avser olika former av enkäter och strukturerade intervjuer i syfte att fånga enskildas uppfattning om verksamhetens kvalitet, där resultaten redovisas på gruppnivå. Däremot avses inte klagomålshantering eller uppföljning av genomförandeplaner. RESULTAT Inom Göteborg har flertalet stadsdelar, sju av de tio, genomfört och använt sig av resultaten av en brukarundersökning under Det gäller däremot bara en av de kranskommuner som besvarat frågan. GR-resultatet som helhet (40 procent) är likväl bättre än både det nationella genomsnittet (13 procent) och jämfört med Stockholmsregionen (26 procent). Det är också fler stadsdelar/ kommuner i GR som genomfört och använt sig av brukarundersökningar för verksamhetsutveckling under 2013 än året före, då GR-snittet (24 procent) låg lite närmare riksgenomsnittet (17 procent). Genomfört och använt sig av resultaten av brukarundersökningar, Ale Nej Nej Alingsås Nej Nej Härryda Nej Nej Kungsbacka Ja Nej Kungälv * * Lerum Ja Nej Lilla Edet Nej Ja Mölndal Nej Nej Partille Ja * Stenungsund Nej Nej Tjörn Nej Nej Öckerö Nej Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Nej Askim-Frölunda-Högsbo Nej Ja Centrum Nej Ja Lundby Nej Ja Majorna-Linné Nej Ja Norra Hisingen Ja Nej Västra Göteborg Nej Nej Västra Hisingen Ja Ja Örgryte-Härlanda Nej Ja Östra Göteborg Nej Ja Göteborg 20% 70% Övriga GR-kommuner 27% 10% GR 24% 40% Stockholms län 13% 26% Hela Sverige 17% 13% 16 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 46. Kommentar: *Uppgift saknas. 13

14 Handläggarnas kompetens Tre av indikatorerna på kunskapsbaserad vård och omsorg tar sikte på kompetensinsatser för personalen: om kommunen/stadsdelen genomfört någon kompetensutveckling inom området våld i nära relationer för berörda; om handläggarna får kontinuerlig handledning; samt om kommunen/stadsdelen har en samlad och aktuell plan för personalens kompetensutveckling inom området. Socialnämnden har ansvar för att personalen har tillräcklig kompetens för det arbete som ska utföras samt att ge personalen den kompetensutveckling som motsvarar verksamhetens behov. Enligt socialtjänstlagen bör all personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden ha teoretiska kunskaper inom området våld och andra övergrepp av eller mot närstående samt förmåga att praktiskt tillämpa dessa kunskaper. För utredningarnas kvalitet är det viktigt att handläggare har kunskap om våld i nära relationer, exempelvis om olika former av våld och konsekvenser av våldsutsatthet samt riskbedömningar. Personalen som genomför insatser enligt socialtjänstlagen bör regelbundet få kompetensutveckling inom det här området. I socialnämndens ansvar ingår att kontinuerligt gå igenom personalens kompetens och planera behovet av kompetensutveckling, handledning etc. 17 I Öppna jämförelser undersöks om - det under 2013 genomförts någon kompetensutveckling inom området våld i nära relationer för handläggare som utreder behov hos våldsutsatta vuxna respektive barn som utsatts för eller bevittnat våld (utbildning arrangerad av kommunen/stadsdelen eller av annan aktör) - handläggare som utreder behov hos målgrupperna ovan, under 2013 getts kontinuerlig och regelbundet återkommande handledning i enskilda ärenden (av utbildad handledare, i grupp eller enskilt) - om det den 15 januari 2014 finns en samlad och aktuell plan för kompetensutveckling inom området våld i nära relationer för handläggare som utreder behov hos målgrupperna ovan, där planen ska bygga på verksamhetens mål och en analys av handläggarnas individuella kompetenser samt vara upprättad eller reviderad under tvåårsperioden 15 januari februari RESULTAT Resultatet visar att i merparten av GR:s kommuner/stadsdelar har personalen under 2013 fått kompetensutveckling inom området det gäller såväl inom Göteborgs Stad som i övriga GR. GRresultatet på 70 procent är nästan i nivå med riksgenomsnittet (76 procent) men det kan noteras att Stockholmsregionen har ett resultat nära 100 procent. Ännu vanligare är det att handläggarna i GR haft kontinuerlig handledning under 2013 det gäller alla kommuner/stadsdelar med undantag av två av Göteborgs stadsdelar och två kranskommuner (av de tio som besvarat frågan). Även här speglar GR-resultatet (80 procent) det nationella genomsnittet tämligen väl (76 procent), liksom resultatet för Stockholmsregionen (74 procent). Att det finns en samlad, aktuell plan för personalens kompetensutveckling är mindre vanligt. Detta finns i två av Göteborgs stadsdelar och i (minst) två av kranskommunerna, motsvarande 20 procent sett till GR som helhet. Resultatet är bara något bättre i Stocksholmsregionen och i landet som helhet (24 procent). 17 Se Socialstyrelsen, 2014, s

15 Förekomsten av tre typer av kompetensinsatser riktade till handläggare som utreder våldsärenden Kompetensutveckling om våld i nära relationer Ärendehandledning Plan för kompetensutveckling Ale Nej Ja Ja Alingsås Ja Ja Nej Härryda Ja Ja Nej Kungsbacka Ja Ja Nej Kungälv * * * Lerum Ja Nej Nej Lilla Edet Nej Ja Nej Mölndal Ja Ja Nej Partille * * * Stenungsund Ja Nej Nej Tjörn Ja Ja Ja Öckerö Nej Ja Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Ja Ja Nej Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Nej Centrum Nej Nej Nej Lundby Ja Ja Nej Majorna-Linné Ja Ja Nej Norra Hisingen Ja Ja Nej Västra Göteborg Nej Ja Nej Västra Hisingen Ja Ja Nej Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja Östra Göteborg Ja Ja Ja Göteborg 70% 80% 20% Övriga GR-kommuner 70% 80% 20% GR 70% 80% 20% Stockholms län 97% 74% 24% Hela Sverige 76% 76% 24% Kommentar: *Uppgift saknas. 15

16 Rutin för att säkra skolgången för barn i skyddat boende Den sista indikatorn på kunskapsbaserad vård och omsorg handlar om huruvida det finns rutiner för att säkra skolgången för barn i skyddat boende. Barn som följer med en förälder till skyddat boende har skolplikt och rätt till fortsatt skolgång. I den turbulens som kan uppstå vid en hastig flytt från hemmet fyller skolan med sin struktur, stimulans och kamrater en avgörande funktion för kontinuitet och normalitet i barnets vardag. Skolgång är en viktig skyddsfaktor för barns hälsa. Många barn i skyddat boende kan av säkerhetsskäl eller geografiskt avstånd inte gå kvar i sin gamla skola. Skriftliga rutiner för hur personalen ska agera för att tillgodose barns skolgång kan vara ett stöd för personalen, och är ett sätt att säkra verksamheters kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter. 18 I Öppna jämförelser undersöks förekomsten av rutiner i kommunerna/stadsdelarna för hur handläggare ska agera för att barn som vistas med sin förälder i skyddat boende ska få sin skolgång tillgodosedd. Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå samt aktuell genom att den har upprättas eller följts upp under den tvååriga perioden 15 januari januari RESULTAT Resultatet visar att den här typen av rutin är tämligen sällsynt. Det finns bara i en av kranskommunerna (av de som besvarat frågan) medan det är lite vanligare inom Göteborgs Stad, där det finns i fyra av de tio stadsdelarna. Resultatet för GR som helhet (25 procent) är därmed lite bättre än riksgenomsnittet (14 procent) och ungefär i nivå med det för Stockholmsregionen (24 procent). Aktuell rutin för att säkra skolgången för barn i skyddat boende Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Nej Nej Ja Nej Kungälv * Lerum Lilla Edet Mölndal Nej Nej Nej Partille * Stenungsund Tjörn Öckerö Nej Nej Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Göteborg 40% Övriga GR-kommuner 10% GR 25% Stockholms län 24% Hela Sverige 14% 18 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 44. Kommentar: *Uppgift saknas. 16

17 Säker vård och omsorg Kvalitetsdimensionen säker vård och omsorg fokuserar en riskförebyggande och rättsäker verksamhet. Tjänsterna ska utföras enligt gällande regelverk och vara transparenta för att skapa förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse och fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Enligt socialtjänstlagen har socialnämnden ansvar för att den som utsatts för brott och dennes närstående får det stöd som han eller hon behöver, likaså barn som bevittnat våld. Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning om vad som kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda åtgärd. I Öppna jämförelser 2014 fokuseras förekomsten av rutiner för personalen vid indikation på att vuxen utsatts för våld samt insatser i form av dels stödsamtal, dels skyddat boende. Rutiner för personalen vid indikation på att vuxen utsatts för våld Ett första steg för att kunna ge brottsutsatta och närstående stöd är att få vetskap om våldet. Det är viktigt att all personal inom socialtjänsten är uppmärksam på att en enskild kan vara våldsutsatt, även om hen inte på eget initiativ berättar om våldsutsatthet. Det är inte ovanligt att personal upplever hinder för att fråga om känsliga ämnen som våldsutsatthet. Skriftliga rutiner för hur personalen ska fråga och agera vid indikation på våld kan vara ett stöd för personalen och är samtidigt ett sätt att säkra verksamheters kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. 19 I Öppna jämförelser undersöks förekomsten av rutiner i kommunerna/stadsdelarna för hur handläggare ska agera vid indikation på att en vuxen person utsatts för våld av närstående och vilka delverksamheter inom socialtjänsten som dessa i så fall omfattar: ekonomiskt bistånd, sociala barn- och ungdomsvården, familjerätten, missbruks- och beroendeverksamheten, socialpsykiatrin, LSS samt äldreomsorgen. Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå samt aktuell genom att den har upprättas eller följts upp under den tvååriga perioden 15 januari januari Rutinen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur handläggaren vid indikation på våld ska fråga den enskilde om utsatthet för våld och hur handläggaren ska agera om det framkommer att den enskilde utsatts för våld. RESULTAT Resultaten visar att det i januari 2014 varierar stort hur utbrett det är med rutiner för hur handläggare ska agera vid indikation på att en vuxen person utsatts för våld av närstående beroende på vilken delverksamhet det handlar om. Inom GR gäller det grovt räknat i omkring hälften av kommunerna/ stadsdelarna sett till familjerätten, ekonomiskt bistånd, barn- och ungdomsvård samt missbruks- och beroendeverksamheten. Det är lite mindre vanligt att rutinerna omfattar socialpsykiatrin och LSSverksamheten men särskilt äldreomsorgen vilket bara gäller i en av Göteborgs stadsdelar och i två övriga GR-kommuner (av de kranskommuner som besvarat frågan). Generellt sett är den här typen av rutiner något vanligare bland kranskommunerna än inom Göteborg. Beträffande familjerätten är den här typen av rutin lite vanligare i GR än i landet som helhet (65 mot 55 procent), ifråga om LSS-verksamheten är resultatet i princip detsamma (cirka 30 procent) i övriga fall är GR-resultatet sämre än det nationella genomsnittet även om skillnaden är förhållandevis liten. Störst skillnad relativt sett gäller äldreomsorgen, som omfattas av rutinerna nästan dubbelt så ofta i landet som helhet än i GR (27 mot 15 procent). Skillnaden är ännu större jämfört med Stockholmsregionen, där den här typen av rutin omfattar äldreomsorgen i hälften av kommunerna/stadsdelarna. Även inom flertalet andra delverksamheter är resultatet för Stockholmsregionen märkbart bättre än för GR. 19 Se Socialstyrelsen, 2014, s

18 Aktuella rutiner för personalen vid indikation på våld som omfattar olika verksamhetsområden Ekonomiskt bistånd Barn- och ungdomsvård Missbruks- och beroende Familjerätten Socialpsykiatrin LSSverksamhet Äldreomsorgen Ale Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Alingsås Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Härryda Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kungsbacka Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Kungälv * * * * * * * Lerum Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Lilla Edet Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Mölndal Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Partille * * * * * * * Stenungsund Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Tjörn Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Öckerö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Centrum Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Lundby Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Majorna-Linné Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Norra Hisingen Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Västra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Västra Hisingen Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Göteborg 40% 40% 60% 40% 30% 30% 10% Övriga GR-kommuner 60% 60% 70% 50% 30% 30% 20% GR 50% 50% 65% 45% 30% 30% 15% Stockholms län 82% 79% 66% 76% 63% 50% 50% Hela Sverige 59% 59% 55% 58% 36% 29% 27% Kommentar: För LSS krävs att rutinen omfattar både LSS/vuxen och LSS/barn. *Uppgift saknas. 18

19 Stödsamtal Tre indikatorer på säker vård och omsorg i Öppna jämförelser rör i vilken mån kommunerna/stadsdelarna efter biståndsbeslut erbjuder stödsamtal till våldsutsatta vuxna, våldsutsatta barn samt personer som utövat våld. Socialtjänstlagen stadgar att nämnden särskilt ska beakta att våldsutsatta kvinnor kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation (5 kap. 11 SoL). Ett sådant behov kan handla om samtal som bland annat syftar till att stärka självkänslan och minska känslor av skuld och skam. Stödsamtal med barn för att ge barnet möjlighet att bearbeta våldsupplevelsen kan exempelvis handla om både enskilda krissamtal och pedagogisk verksamhet. Insatser som riktar sig till personer som utövat våld är en viktig del i arbetet för att bekämpa och förebygga mäns våld mot kvinnor. I detta sammanhang betonar riksdagspropositionen 2006/07:38 att socialtjänsten har ett ansvar för att ta ett helhetsgrepp om frågan och se till att hela familjen får den hjälp och det stöd som respektive person behöver. Det omfattar ansvaret för att personer som utövat våld erbjuds stöd och hjälp att förändra sitt beteende. 20 Med stödsamtal avses i Öppna jämförelser enskilda samtal eller samtal i grupp. När det handlar om samtal med våldsutsatta vuxna ska samtalet syfta till att stärka uppbrott, ifråga om barn till att bearbeta våldsupplevelsen. Stödsamtal till våldsutövare ska syfta till att våldsutövandet ska upphöra. Mätdatum är här den 15 januari RESULTAT Resultaten visar att flertalet kommuner och stadsdelar i januari 2014, efter biståndsbeslut, erbjuder stödsamtal till vuxna som utsatts för våld av närstående för att stärka uppbrott från våld och detsamma gäller riktat till barn för att bearbeta våldsupplevelsen. Undantagen är två respektive tre stadsdelar i Göteborg och en kranskommun (av de kommuner som besvarat frågan). GR-resultaten sammantaget 85 procent beträffande våldsutsatta vuxna, 80 procent beträffande barn som upplevt våld speglar det nationella genomsnittet tämligen väl. Men det kan noteras att Stockholmsregionen befinner sig närmare målvärdet ifråga om barn då de erbjuds stödsamtal i nästan samtliga kommuner/stadsdelar (95 procent). Det är inte lika vanligt att stödsamtal erbjuds till vuxna som utövat våld mot närstående, det vill säga i syfte att våldsutövandet ska upphöra. Men det erbjuds i en majoritet av kranskommunerna och i hälften av Göteborgs stadsdelar. Resultatet för GR som helhet 60 procent är lite sämre än det nationella genomsnittet och Stockholmsregionens resultat (67 respektive 71 procent). 20 Se Socialstyrelsen, 2014, s

20 Erbjuder stödsamtal till olika målgrupper Våldsutsatta vuxna Barn som upplevt våld Personer som utövat våld Ale Ja Ja Ja Alingsås Ja Nej Nej Härryda Ja Ja Ja Kungsbacka Ja Ja Ja Kungälv * * * Lerum Ja Ja Ja Lilla Edet Ja Ja Nej Mölndal Ja Ja Ja Partille * * * Stenungsund Nej Ja Nej Tjörn Ja Ja Ja Öckerö Ja Ja Ja Göteborgs stadsdelar: Angered Ja Ja Ja Askim-Frölunda-Högsbo Ja Nej Nej Centrum Ja Ja Ja Lundby Nej Nej Nej Majorna-Linné Ja Ja Ja Norra Hisingen Nej Ja Nej Västra Göteborg Ja Ja Nej Västra Hisingen Ja Ja Ja Örgryte-Härlanda Ja Nej Nej Östra Göteborg Ja Ja Ja Göteborg 80% 70% 50% Övriga GR-kommuner 90% 90% 70% GR 85% 80% 60% Stockholms län 84% 95% 71% Hela Sverige 82% 88% 67% Kommentar: Indikatorn Våldsutsatta vuxna är i enkätfrågan uppdelad på kvinnor och män. Ett ja-svar krävs beträffande båda grupper för att indikatorn ska redovisas som ja. Motsvaranade gäller för indikatorn Personer som utövat våld. Barn som upplevt våld avser både våldsutsatta barn och barn som bevittnat våld, där ett ja-svar krävs beträffande båda. *Uppgift saknas. 20

21 Skyddat boende En tredje typ av indikator i Öppna jämförelser på säker vård och omsorg är att kommunerna/stadsdelarna efter biståndsbeslut erbjuder skyddat boende till kvinnor och män som utsatts för våld av närstående. Skyddat boende är en viktig insats för den som behöver skydd från våld och övergrepp, och med socialtjänstens utredning som grund kan insatser erbjudas som motsvarar den enskildes skyddsbehov. Riksdagspropositionen 2006/07:38 betonar att alla kommuner måste kunna erbjuda ett skyddat boende till de kvinnor som har behov av detta. Våldsutsatta kvinnor med missbruks- och beroendeproblem är en särskilt utsatt grupp i sammanhanget. De befinner sig ofta i livssituationer som ökar risken att utsättas för våld samtidigt som de tycks ha svårare att få hjälp än andra våldsutsatta. Det är viktigt att denna grupp erbjuds ett skyddat boende som är anpassat för målgruppen, där exempelvis personalen har den kompetens som behövs. 21 Öppna jämförelsers mätning omfattar skyddat boende för såväl kvinnor som män vilka utsatts för våld av närstående. Skyddat boende definieras som ett boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver skydd mot hot, våld eller andra övergrepp tillsammans med andra relevanta insatser, exempelvis skyddsanordningar samt möjlighet för den enskilde att få samtal och stöd att förändra sin situation. På boendet ska finnas tillräcklig bemanning av personal med, för målgruppen, relevant utbildning och erfarenhet. Hotellrum eller jourlägenhet räknas inte som skyddat boende. Beträffande kvinnor ingår även en fråga om kommunen/stadsdelen erbjuder skyddat boende särskilt anpassat till dem i aktivt missbruk och beroende. Mättidpunkt är när enkäten besvaras, d.v.s. januari februari RESULTAT Resultaten visar att samtliga kommuner/stadsdelar i GR (av dem som besvarat enkäten) i början av 2014 erbjuder skyddat boende till våldsutsatta kvinnor. I Sverige som helhet gäller det för 95 procent av kommunerna/stadsdelarna. Alla Göteborgs stadsdelar erbjuder kvinnor i aktivt missbruk och beroende ett anpassat skyddat boende. I övriga GR svarar tre kommuner att de inte gör detta (två kommuner har inte besvarat frågan). GR-resultatet sammantaget (85 procent) är här lite bättre än det nationella genomsnittet (72 procent) och i nivå med det för Stockholms län (87 procent) När det gäller våldsutsatta män är det mindre vanligt att erbjuda skyddat boende; det görs i sex av Göteborgs tio stadsdelar och i sju av de tio kranskommuner som besvarat enkäten. GR-resultatet på 65 procent är något sämre än Stockholmsregionens resultat och det nationella genomsnittet (71 procent i båda fallen). 21 Se Socialstyrelsen, 2014, s

22 Erbjuder skyddat boende till olika målgrupper av våldsutsatta Män Ale Ja Ja * Ja Ja Alingsås Ja Ja Ja Ja Ja Härryda Ja Ja Ja Ja Ja Kungsbacka Ja Ja Nej Ja Ja Kungälv * * * 0 0 Lerum Ja Ja Ja Nej Nej Lilla Edet Ja Ja Ja Nej Nej Mölndal Ja Ja Ja Nej Nej Partille Ja * Ja * * Stenungsund Ja Ja Ja Ja Ja Tjörn Ja Ja Ja Ja Ja Öckerö Ja Ja Ja Ja Ja Göteborgs stadsdelar: Kvinnor Kvinnor med missbruksoch beroendeproblem Angered Ja Ja Ja Ja Ja Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Ja Nej Centrum Ja Ja Ja Ja Ja Lundby Ja Ja Ja Ja Ja Majorna-Linné Ja Ja Ja Ja Ja Norra Hisingen Ja Ja Ja Ja Ja Västra Göteborg Ja Ja Ja Ja Nej Västra Hisingen Ja Ja Ja Ja Nej Örgryte-Härlanda Ja Ja Nej Ja Nej Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja Ja Göteborg 100% 100% 90% 100% 60% Övriga GR-kommuner 100% 100% 90% 70% 70% GR 100% 100% 90% 85% 65% Stockholms län 97% 100% 76% 87% 71% Hela Sverige 94% 95% 53% 72% 71% Kommentar: *Uppgift saknas. 22

23 Individanpassad vård och omsorg Kvalitetsdimensionen individanpassad vård och omsorg tar fasta på respekten för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att var delaktig, ha inflytande och möjlighet till egna val. För att kunna utgå från den enskildes samlade livssituation behövs samordning mellan verksamheter och utförare, med en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna ska präglas av kontinuitet. Indikatorerna på individanpassad vård och omsorg i Öppna jämförelser 2014 tar sikte på intern samordning inom socialtjänsten samt extern samverkan med andra berörda samhällsaktörer. Intern samordning För att bättre kunna tillgodose den våldsutsattas behov av stöd och hjälp är det viktigt med en välfungerande intern samverkan. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ska den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS identifiera de processer där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. Rutiner som tydligt beskriver ansvarsfördelningen och hur arbetet ska bedrivas i den egna verksamheten bidrar till en fungerande samverkan och utgör samtidigt ett stöd för personalen. När det gäller upptäckt av barn som kan ha utsatts för våld eller bevittnat våld ska, enligt JO:s ämbetsberättelse 1993/94, socialnämndens personal överföra denna information till barn- och ungdomsvården. 22 I Öppna jämförelser undersöks förekomsten av rutiner för samordning i enskilda ärenden mellan verksamheten som utreder behov hos våldsutsatta vuxna och sju andra delverksamheter inom socialtjänsten: ekonomiskt bistånd, sociala barn- och ungdomsvården, familjerätten, missbruks- och beroendeverksamheten, LSS-verksamheten, äldreomsorgen samt socialpsykiatrin. Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå samt aktuell genom att den har upprättas eller följts upp under tvåårsperioden 15 januari januari Rutinen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteter ska genomföras samt ange ansvarsfördelningen. Rutinen ska vara känd och användas av ansvariga handläggare. I de fall det är samma personal och ansvarig chef i verksamheten som utreder behov hos våldsutsatta vuxna och annan delverksamhet är en samordningsrutin inte relevant; i Öppna jämförelsers redovisning räknas det som ett ja-svar. Därtill undersöks om det finns rutiner för hur personal som utövar myndighetsutövning och genomför insatser med eller utan beståndsbeslut ska föra vidare information till den del av verksamheten som utreder behov hos barn när det uppmärksammats att ett barn kan ha bevittnat våld av eller mot närstående. Här fokuseras fem delverksamheter: ekonomiskt bistånd, familjerätten, missbruks- och beroendeverksamheten, socialpsykiatrin och LSS-verksamheten. RESULTAT Resultaten visar att det, i januari 2014, finns samordningsrutiner i grovt räknat hälften av GR:s kommuner och stadsdelar mellan verksamheten som utreder behov hos våldsutsatta vuxna och barn- och ungdomsvården, ekonomiskt bistånd och beroendeverksamheten (eller att verksamheterna annars är integrerade på personal- och chefsnivå). Lite mindre vanligt är att samordningsrutiner omfattar övriga undersökta delverksamheter, särskilt äldreomsorgen, där en samordningsrutin bara finns i två stadsdelar i Göteborg och två kranskommuner (av de som besvarat enkäten). Det är inga större skillnader mellan Göteborgs stadsdelar och övriga GR; men det kan noteras att ifråga om familjerätten finns samordningsrutiner i (minst) fem kranskommuner men bara i två av Göteborgs stadsdelar. Den här typen av samordningsrutiner är genomgående vanligare i landet som helhet än i GR, och GR:s resultat är även sämre jämfört med Stockholmsregionen. I genomsnitt är verksamheten som utreder behov hos våldsutsatta vuxna på det här viset samordnad med 2,7 andra socialtjänstområden av de sju berörda. Motsvarande mått på bredden i samordning för landet som helhet är 3,8, och för Stockholmsregionen 3,9. 22 Se Socialstyrelsen, 2014, s

24 Aktuella rutiner för samordning mellan verksamheten som utreder behov hos våldsutsatta vuxna och sju andra delverksamheter inom socialtjänsten Ekonomiskt bistånd Barn- och ungdomsvården Familjerätten Beroendeverksamheten Socialpsykiatrin LSSverksamheten Äldreomsorgen Ale Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Alingsås Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Härryda Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kungsbacka Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Kungälv * * * * * * * Lerum Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Lilla Edet Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Mölndal Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Partille * * * * * * * Stenungsund Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Tjörn Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Öckerö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Centrum Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Lundby Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Majorna-Linné Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Norra Hisingen Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Västra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Västra Hisingen Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Göteborg 50% 50% 20% 40% 30% 30% 20% Övriga GR-kommuner 50% 60% 50% 50% 30% 30% 20% GR 50% 55% 35% 45% 30% 30% 20% Stockholms län 76% 63% 53% 66% 58% 37% 34% Hela Sverige 72% 69% 57% 71% 46% 32% 28% Kommentar: I de fall det är samma personal och ansvarig chef i verksamheten som utreder behov hos våldsutsatta vuxna och annan delverksamhet är en samordningsrutin inte relevant; i Öppna jämförelsers redovisning räknas det som ett ja-svar. För LSS krävs att rutinen omfattar både LSS/vuxen och LSS/barn. * Uppgift saknas. När det gäller rutiner för att föra vidare information till den del av verksamheten som utreder behov hos barn när det uppmärksammats att ett barn kan ha bevittnat våld, finns detta i hälften av GR:s kommuner/ stadsdelar inom ekonomiskt bistånd, familjerätten respektive missbruks- och beroendeverksamheten. I ungefär var tredje kommun/stadsdel omfattas socialpsykiatrin respektive LSS-verksamheten. Den här typen av rutin är genomgående lite vanligare i kranskommunerna än inom Göteborg. GR-resultatet som helhet speglar det nationella genomsnittet tämligen väl. Resultaten är genomgående lite bättre i Stockholmsregionen; störst skillnad gäller socialpsykiatrin, som omfattas av den här typen av rutin i 58 procent av Stockholmsregionens kommuner/stadsdelar mot 35 procent av GR:s. 24

25 Aktuella rutiner för att föra vidare information till den del av verksamheten som utreder behov hos barn när det uppmärksammats att ett barn kan ha bevittnat våld av eller mot närstående i fem delverksamheter inom socialtjänsten Ekonomiskt bistånd Familjerätten Missbruksoch beroendeverksamheten Socialpsykiatrin LSS Ale Ja Ja Ja Nej Nej Alingsås Ja Ja Ja Ja Ja Härryda Ja Ja Ja Ja Ja Kungsbacka Ja Ja Ja Nej Nej Kungälv * * * * * Lerum Nej Nej Nej Nej Nej Lilla Edet Nej Nej Nej Nej Nej Mölndal Nej Nej Nej Nej Nej Partille * * * * * Stenungsund Ja Ja Ja Ja Ja Tjörn Ja Ja Ja Ja Ja Öckerö Nej Nej Nej Nej Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Nej Nej Nej Nej Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Ja Ja Centrum Ja Nej Ja Nej Nej Lundby Nej Nej Nej Nej Nej Majorna-Linné Nej Ja Nej Nej Nej Norra Hisingen Ja Nej Ja Ja Ja Västra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Västra Hisingen Nej Ja Nej Nej Nej Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej Nej Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja Ja Göteborg 40% 40% 40% 30% 30% Övriga GR-kommuner 60% 60% 60% 40% 40% GR 50% 50% 50% 35% 35% Stockholms län 61% 55% 61% 58% 47% Hela Sverige 49% 46% 49% 33% 26% Kommentar: I de fall det är samma personal och ansvarig chef i verksamheten som utreder behov hos barn när det uppmärksammats att ett barn kan ha bevittnat våld av eller mot närstående och annan delverksamhet är en samordningsrutin inte relevant; i Öppna jämförelsers redovisning räknas det som ett ja-svar. För LSS krävs att rutinen omfattar både LSS/vuxen och LSS/barn. * Uppgift saknas. 25