Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser

Transkript

1 Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Sara Davidsson 1

2 2

3 Innehåll Sammanfattning...4 Inledning...5 Syfte... 5 Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd... 5 Datakällor i Öppna jämförelser... 6 Resultat från Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd...8 Helhetssyn och samordning... 8 Kunskapsbaserad verksamhet Självbestämmande och integritet Tillgänglighet Trygghet och säkerhet Bakgrundsfaktorer Registerdata Kostnadsmått En översikt av resultaten för GR och Sverige Bakgrundsmått och indikatorer baserade på registerdata Indikatorer baserade på enkätdata Avslutande kommentarer Källor FoU i Väst/GR Mars 2014 Foto omslag: istockphoto FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg e-post: fou@grkom.se 3

4 Sammanfattning Denna rapport är en regional sammanställning över GR-kommunernas resultat i Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd. Sammanställningen syftar till att underlätta användandet av Öppna jämförelser i GR-kommunernas analysarbete. Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd visar på förutsättningar för god kvalitet i kommunernas stöd till personer med försörjningsproblem. Indikatorerna består av enkätdata, en webbgranskning samt registerdata. Det här är några av resultaten från sammanställningen: Av invånarna i GR-kommunerna har i genomsnitt 19 procent en låg inkomst, i hela landet har i genomsnitt 20 procent låg inkomst. En låg inkomst innebär att inkomsten är lägre än 60 procent av medianinkomsten. Variationen i andel med låg inkomst är stor i regionen, från 11 procent i Kungsbacka till 44 procent i Angered. Den vanligaste orsaken till behov av försörjningsstöd är arbetslöshet (i både GR och Sverige som helhet). En lägre andel i GR än i Sverige har försörjningsstöd på grund av arbetslöshet medan en högre andel i GR än i Sverige har försörjningsstöd på grund av sociala skäl och ohälsa. Cirka 40 procent av kommunerna/stadsdelarna i GR och 35 procent nationellt har rutiner för samverkan i enskilda ärenden med Arbetsförmedlingen. Drygt hälften av kommunerna/stadsdelarna i GR har följt upp resultaten av de insatser som erbjudits den enskilde. Runt 40 procent i GR har sammanställt och analyserat individdata i syfte att utveckla verksamheten. En liknande andel av invånarna i GR (4,8 procent) som i Sverige som helhet (4,3 procent) har någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd. l 4

5 Inledning Öppna jämförelser syftar till att skapa insyn och öppenhet i offentligt finansierade verksamheter samt utgöra underlag till uppföljning, utveckling och analys. Jämförelserna är ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen att i samverkan med SKL och i samråd med Vårdföretagarna och Famna 1 ta fram Öppna jämförelser. Öppna jämförelser görs inom flera områden såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård, folkhälsa och skola. För att underlätta användningen av Öppna jämförelser i Göteborgsregionens kommuner sammanställer Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) kommunernas resultat inom socialtjänstens område under Denna rapport är en sammanställning av de indikatorer som undersöker hur kommuner jobbar med ekonomiskt bistånd. Mycket av analysarbetet av Öppna jämförelser behöver ske på lokal nivå eftersom det kräver kunskap om den egna verksamheten. Det denna rapport vill bidra med är en lättöverskådlig och tillgänglig bild av GR-kommunernas resultat i Öppna jämförelser på regional nivå. Sammanställningen är den första i sitt slag inom området ekonomiskt bistånd och ska därmed ses som en utgångspunkt för hur resultaten från Öppna jämförelser kan användas inom GR-samarbetet. Sammanställningen kan vidare ses som ett tillskott till det kommunala analysarbetet och bör användas tillsammans med andra rapporter (se SKL:s analyshandbok för tips på hur resultaten från Öppna jämförelser kan användas på lokal nivå). Syfte Denna rapport syftar till att underlätta användandet av Öppna jämförelser i GR-kommunernas analysarbete. Genom att sammanställa GR-kommunernas resultat är avsikten att göra resultaten lättillgängliga. På så sätt underlättas också jämförelser med närliggande kommuner och rapporten kan därmed bidra till ett utbyte och lärande mellan kommunerna i regionen. Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2013 års Öppna jämförelser är den tredje jämförelsen av ekonomiskt bistånd som Socialstyrelsen publicerat. Jämförelsen består av 51 indikatorer och 10 bakgrundsmått som belyser kommunernas stöd till personer med försörjningsproblem. Bakgrundsmåtten baseras på registerdata och visar på olika socioekonomiska förutsättningar i kommu- 1. Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och branschorganisation för vårdgivare i privat regi. Famna är riksorganisationen för vård och social omsorg utan vinstsyfte. 5

6 nerna, exempelvis åldersfördelning, invånarnas arbetsmarknadsanknytning samt inkomst- och utbildningsnivå. Dessa uppgifter är insamlade under 2013 och avser därför år Indikatorerna i ekonomiskt bistånd består av enkätdata, en webbgranskning samt registerdata. Indikatorerna som baseras på registerdata visar på omfattningen av biståndet i varje kommun och stadsdel. Dessa uppgifter är också insamlade under år 2013 och avser därför år Omfattningen av biståndet ska ses mot bakgrund av kommunens förutsättningar. Det samlade behovet av ekonomiskt bistånd påverkas av flera faktorer såsom konjunkturläget, tillgången till arbete, utformningen av trygghetssystem samt inkomst- och kostnadsutveckling. 3 Övriga indikatorer utgörs av en enkätundersökning samt en webbgranskning. Indikatorerna inom ekonomiskt bistånd är struktur- och processindikatorer. En strukturindikator undersöker förutsättningarna för verksamheten medan en processindikator visar på genomförda handlingar. Inom andra områden innehåller Öppna jämförelser även resultatindikatorer, vilka visar på resultat och effekter ur brukarens perspektiv. Indikatorerna inom ekonomiskt bistånd visar därmed på förutsättningar för kvalitet och inte på kvalitet i sig. Indikatorerna ger heller inte någon heltäckande bild av förutsättningar för kvalitet utan visar på vissa delar av verksamheten. Därmed är inte ett positivt resultat i Öppna jämförelser en garanti för god kvalitet utan jämförelserna behöver kompletteras med ytterligare information. 4 Datakällor i Öppna jämförelser Nedan följer en kort beskrivning av de olika datakällorna som Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd baseras på, hämtat från metodbeskrivingen till Öppna jämförelser. Enkätundersökning En webbenkät med frågor om kommunernas/stadsdelarnas förutsättningar för god kvalitet i verksamheten ekonomiskt bistånd har skickats ut till samtliga kommuner och stadsdelar. Enkäten skickades ut under perioden april maj Svarsfrekvensen var 97 procent vilket innebär att 313 kommuner och stadsdelar svarade. Webbgranskning En webbgranskning av vilken information till allmänheten som kommunerna har på sin webbsida genomfördes under perioden januari mars Den efterfrågade informationen ska finnas på öppningssidan för ekonomiskt bistånd eller social omsorg eller kunna nås som en intern länk därifrån. För Göteborg redovisas resultatet av webbgranskningen på kommunnivå och inte stadsdelsnivå. 2. För en del av dessa mått finns det mer aktuella siffror än vad som presenteras i Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd. För att underlätta jämförbarhet mellan måtten är alla indikatorer och bakgrundsmått i denna sammanställning hämtade från de resultat som presenteras i Öppna jämförelser och nedbrutna på regional nivå. 3. Socialstyrelsen, 2013, s Socialstyrelsen, 2013, s. 9. 6

7 Registerdata Ett antal indikatorer och bakgrundsmått redovisas som baseras på registerdata. Följande register ingår i Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd, Registret över totalbefolkningen, Utbildningsregistret, Inkomst- och taxeringsregistret, Sysselsättningsregistret, Räkenskapssammandrag för kommuner, Motsvarande uppgifter från den officiella statistiken kan skilja sig åt från de uppgifter som redovisas i jämförelsen beroende på att definitonen av måtten är något olika. Resultaten i denna rapport baseras på Socialstyrelsens Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd Beskrivningen och referenserna till indikatorerna är hämtade från Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2013 resultat och metoder. l 7

8 Resultat från Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd det här kapitlet redovisas resultatet för de indikatorer som baseras på kommunenkäten samt webbgranskningen. De flesta av indikatorerna är utformade med ja eller nej som svarsalternativ. I den natio- I nella sammanställningen av Öppna jämförelser presenteras jämförelserna tillsammans med färgmarkeringar i grönt eller rött, där grönt visar att indikatorn är uppfylld och rött visar att den inte är det. Dessa färgmarkeringar återges i denna sammanställning. Till varje indikator redovisas i denna rapport hur stor andel av kommunerna och stadsdelarna i Sverige och i GR som har svarat ja på indikatorn. För vissa frågor finns, förutom svarsalternativen ja och nej, även andra svarsalternativ. Dessa svarsalternativ ingår i andelen ja-svar om de är markerade med grönt. Medelvärdet för GR baseras på både kommuner och stadsdelar i GR. Därmed väger en stadsdels andel lika tungt som andelen för en kommun. Att det finns 10 stadsdelar och 12 kommuner (Göteborg borträknat) gör att resultaten för Göteborg slår igenom mer än om Göteborg räknats som en av 13 kommuner istället för som nu, 10 stadsdelar av totalt 22 undersökningsenheter. Helhetssyn och samordning Det första området som presenteras är helhetssyn och samordning. Området utgörs av indikatorer som undersöker intern samordning och extern samverkan. Helhetssyn syftar till den enskildes samlade livssituation. Behov av tjänster från olika verksamheter ställer krav på att dessa verksamheter är samordnade, att det finns en tydlig ansvarsfördelning och kontinuitet. Intern samordning i enskilda ärenden Inom intern samordning i enskilda ärenden undersöks om kommunen har rutiner för samordning i enskilda ärenden mellan kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd och områdena barn- och ungdomsvård, vuxenvård (missbruk, socialpsykiatri med mera) och arbetsmarknadsverksamhet för biståndsmottagare. I de fall verksamheterna bedrivs med samma personal och samma chef anges svarsalternativet integrerad, vilket ingår i andelen som uppfyllt indikatorn. Rutinerna ska vara skriftliga, beslutande på ledningsnivå och gälla den 1 april

9 Aktuella rutiner för intern samordning med: Vuxenvården Barn- och ungdomsvården Arbetsmarknadsverksamhet för biståndsmottagare Ale Nej Ja Ja Alingsås Ja Ja Ja Härryda Ja Nej Ja Kungsbacka Nej Nej Nej Kungälv Nej Nej Ja Lerum Integrerad Integrerad Nej Lilla Edet Integrerad Integrerad Ja Mölndal Nej Nej Nej Partille Nej Ja Ja Stenungsund Nej Nej Nej Tjörn Integrerad Integrerad Integrerad Öckerö Nej Integrerad Ja Gbg: Angered Nej Nej Nej Gbg: Askim-Frölunda- Högsbo Nej Nej Nej Gbg: Centrum Nej Ja Ja Gbg: Lundby Nej Nej Nej Gbg: Majorna-Linné Ja Ja Ja Gbg: Norra Hisingen Nej Nej Nej Gbg: Västra Göteborg Nej Nej Verksamhet saknas Gbg: Västra Hisingen Nej Integrerad Nej Gbg: Örgryte-Härlanda Nej Nej Integrerad Gbg: Östra Göteborg Ja Ja Ja Av de efterfrågade områdena (barn- och ungdomsvård, vuxenvård och arbetsmarknadsverksamhet för biståndsmottagare) är det i GR flest kommuner/stadsdelar (13 stycken) som har rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske med arbetsmarknadsverksamheten för biståndsmottagare. Något färre, 11 kommuner/stadsdelar, har rutiner för samordning med vuxenvården och 7 stycken har rutiner för samverkan med barn- och ungdomsvården. Mönstret, vad gäller vilken verksamhet flest kommuner/stadsdelar har rutiner för samverkan med, är detsamma för Sverige år En lägre andel i GR än i landet som helhet har rutiner för samordning med samtliga av dessa verksamheter. Fler GR-kommuner/stadsdelar hade rutiner för intern samordning med barn- och ungdomsvården år 2012 än i årets Öppna jämförelser,

10 Aktuella rutiner för intern samordning , GR och Sverige Extern samverkan i enskilda ärenden Följande indikatorer undersöker om kommunens eller stadsdelens verksamhet med ekonomiskt bistånd har överenskommelse för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med ett antal externa aktörer. Majoriteten av personer med behov av ekonomiskt bistånd kan inte försörja sig på grund av arbetslöshet eller sjukdom varför Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt hälso- och sjukvården är viktiga samarbetspartners. Samverkan med Kronofogdemyndigheten är viktigt för att förebygga vräkningar. 10

11 Aktuell överenskommelse för extern samverkan Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Primärvården Öppenpsykiatrin Kronofogdemyndigheten med: Ale Ja Ja Nej Ja Nej Alingsås Nej Nej Ja Ja Nej Härryda Ja Nej Nej Nej Nej Kungsbacka Nej Nej Nej Nej Nej Kungälv Ja Ja Nej Nej Nej Lerum Nej Nej Ja Ja Nej Lilla Edet Ja Nej Ja Ja Nej Mölndal Nej Nej Nej Nej Nej Partille Nej Nej Nej Nej Nej Stenungsund Nej Nej Nej Nej Nej Tjörn Nej Nej Ja Ja Nej Öckerö Nej Nej Ja Ja Nej Gbg: Angered Nej Nej Nej Nej Nej Gbg: Askim-Frölunda- Högsbo Ja Nej Nej Nej Nej Gbg: Centrum Nej Nej Nej Nej Nej Gbg: Lundby Ja Nej Nej Nej Nej Gbg: Majorna-Linné Ja Ja Nej Ja Nej Gbg: Norra Hisingen Nej Nej Nej Nej Nej Gbg: Västra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Gbg: Västra Hisingen Ja Nej Nej Nej Nej Gbg: Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej Nej Gbg: Östra Göteborg Ja Nej Nej Nej Nej Den verksamhet som flest kommuner/stadsdelar har rutiner för samverkan med är Arbetsförmedlingen (41 procent i GR och 34 procent nationellt), något färre har överenskommelser med verksamheterna öppenvårdspsykiatrin och primärvården. I GR har endast tre kommuner/stadsdelar överenskommelser med Försäkringskassan och ingen har överenskommelser med Kronofogdemyndigheten. Ett liknande mönster finns för Sverige som helhet, där flest kommuner/stadsdelar har överenskommelser med Arbetsförmedlingen följt av öppenvårdspsykiatrin och primärvården. Endast två procent av landets kommuner/stadsdelar har rutiner för samverkan med Kronofogdemyndigheten. I både GR och Sverige har andelen kommuner/stadsdelar som har rutiner med primärvården och öppen vårdspsykiatrin ökat sedan förra året. 11

12 Överenskommelse för extern samverkan , GR och Sverige 12

13 Strukturerad utredningsmall med barnperspektiv Denna indikator undersöker om kommunens eller stadsdelens verksamhet med ekonomiskt bistånd har systematiskt använt en gemensam strukturerad utredningsmall. Mallen ska innefatta ett barnperspektiv och användas för samtliga sökande vars behov inte är av engångskaraktär. I årets undersökning har 18 av 22 kommuner/stadsdelar i GR svarat att de använder en strukturerad utredningsmall, i hela Sverige har 69 procent svarat detsamma. Liknande siffror återfanns i 2012 års Öppna jämförelser där 81 procent (GR) och 63 procent (Sverige) använde en strukturerad utredningsmall. Systematisk användning av en strukturerad utredningsmall Ale Ja Alingsås Ja Härryda Ja Kungsbacka Ja Kungälv Ja Lerum Nej Lilla Edet Ja Mölndal Ja Partille Ja Stenungsund Nej Tjörn Ja Öckerö Ja Gbg: Angered Ja Gbg: Askim-Frölunda- Högsbo Ja Gbg: Centrum Nej Gbg: Lundby Ja Gbg: Majorna-Linné Ja Gbg: Norra Hisingen Ja Gbg: Västra Göteborg Nej Gbg: Västra Hisingen Ja Gbg: Örgryte-Härlanda Ja Gbg: Östra Göteborg Ja GR 82% Sverige 69% 13

14 Kunskapsbaserad verksamhet Inom kunskapsbaserad verksamhet undersöks om tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och att den enskildes erfarenhet tas tillvara. Kunskapsbaserad verksamhet utgörs av personalens kompetens, kompetensutveckling och systematisk uppföljning. Personalens kompetens Personalens kompetens: Socialsekreterare med socionomexamen Socialsekreterare som arbetat mer än två år Ale 100% 83% Alingsås 82% 91% Härryda 100% 67% Kungsbacka 100% 71% Kungälv 100% 94% Lerum 100% 73% Lilla Edet 100% 83% Mölndal 100% 58% Partille 100% 100% Stenungsund 100% 17% Tjörn 100% 67% Öckerö 100% 67% Gbg: Angered 95% 75% Gbg: Askim-Frölunda- Högsbo 100% 61% Gbg: Centrum 100% 85% Gbg: Lundby 100% 81% Gbg: Majorna-Linné 77% 91% Gbg: Norra Hisingen 100% 79% Gbg: Västra Göteborg 100% 38% Gbg: Västra Hisingen 100% 83% Gbg: Örgryte-Härlanda 93% 79% Gbg: Östra Göteborg 100% 82% GR 98% 74% Sverige 85% 69% Personalens kompetens undersöks med hjälp av två indikatorer. Den första är hur stor andel socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd som har socionomexamen. Den andra är hur stor andel socialsekreterare som har arbetat i yrket i mer än två år. I GR har i genomsnitt 98 procent av socialsekreterarna som arbetar med ekonomiskt bistånd socionomexamen, variationen i regionen ligger mellan 82 och 100 procent. Nationellt har 85 procent i genomsnitt socionomexamen. 74 procent av socialsekreterarna i GR som arbetar med ekonomiskt bistånd har arbetat i mer än två år, men variationen är stor. Nationellt har 69 procent arbetat i mer än två år i yrket. 14

15 Kompetensutveckling Kompetensutveckling handlar om handläggares inskolning, kompetensutveckling och stöd i arbetet. Den sista indikatorn handlar om användning av standardiserade bedömningsmetoder. Strukturerad inskolningsperiod avser om alla handläggare som nyanställts under perioden 1 april 2012 till 1 april 2013 har fått en nödvändig vägledning in i arbetsuppgifterna i samband med anställningens början. I GR har 19 av 22 (86 procent) svarat att de har gett alla nyanställda en strukturerad inskolning, liknande ser det ut på nationell nivå där 88 procent av landets kommuner/stadsdelar har svarat detsamma. 41 procent av kommunerna/stadsdelarna i GR och 40 procent av landets kommuner/stadsdelar har en samlad plan för personalens kompetensutveckling. Planen ska utgå ifrån socialtjänstens uppdrag kring ekonomiskt bistånd samt vara upprättad eller reviderad mellan 1 april 2011 och 1 april Med individuell kompetensutvecklingsplan menas att alla handläggare som anställts före den 1 april 2012 ska ha en aktuell och individuell kompetensutvecklingsplan. I GR har 64 procent svarat att alla handläggare har en detta. Motsvarande siffra på riksnivå är 51 procent. Kompetensutveckling Strukturerad inskolningsperiod Samlad plan för personalens kompetensutveckling Individuell kompetensutvecklingsplan Handläggarnas tillgång till stöd i arbetet (timmar/vecka) Ale Ja Ja Ja 0,9 Nej Alingsås Ja Ja Ja 0,8 Nej Härryda Ja Nej Nej 2,8 Ja Kungsbacka Ja Ja Ja 1,3 Nej Kungälv Ja Ja Ja 4,6 Nej Lerum Ja Nej Nej 2,8 Ja Lilla Edet Ja Nej Ja 1,9 Ja Mölndal Ja Ja Nej 2,2 Nej Partille Ja Nej Ja 1,4 Nej Stenungsund Ja Ja Ja 2,2 Nej Tjörn Ja Nej Ja 5,3 Ja Öckerö Ja Nej Nej 1,8 Nej Gbg: Angered Ja Ja Ja 1,7 Nej Gbg: Askim-Frölunda- Högsbo Nej Nej Ja 1,7 Nej Gbg: Centrum Nej Nej Nej 2,1 Nej Gbg: Lundby Ja Nej Nej 2,1 Ja Gbg: Majorna-Linné Ja Ja Ja 0,5 Nej Gbg: Norra Hisingen Ja Nej Ja 2,1 Nej Gbg: Västra Göteborg Ja Nej Nej 1,1 Nej Gbg: Västra Hisingen Nej Nej Ja 1,1 Nej Gbg: Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja 2,9 Nej Gbg: Östra Göteborg Ja Nej Nej 1,7 Nej GR 86% 41% 64% 2 timmar 23% Sverige 88% 40% 51% 2 timmar 24% 15 Standardiserade bedömningsmetoder

16 I vilken omfattning handläggarna har tillgång till stöd i arbetet undersöker denna indikator. God tillgång till stöd i arbetet är en av flera förutsättningar för att säkerställa att verksamheten bedrivs rättsäkert och jämlikt. Tabellen visar genomsnittligt antal timmar per vecka som varje handläggare med ansvar för ärendehandläggning har tillgång till direkt handläggarstöd för verksamheten ekonomiskt bistånd. Antalet timmar per vecka som handläggarna har tillgång till stöd i arbetet varierar i GR från 0,5 till 5,3 timmar. I genomsnitt har handläggarna tillgång till stöd under 2 timmar per vecka i både GR och i landet som helhet. I 2012 års Öppna jämförelser var genomsnittstiden för tillgång till stöd i arbetet i GR 1,4 timmar och i Sverige 1,9 timmar. Standardiserade bedömningsmetoder avser om kommunens/stadsdelens verksamhet med ekonomiskt bistånd har använt en eller flera standardiserade bedömningsmetoder för att bedöma enskilda individers situation och behov av insatser. Bedömningsmetoden ska vara vetenskapligt prövad. Användning av standardiserade bedömningsmetoder bidrar till att enskilda erbjuds rätt insatser samt ökar förutsättningarna för en likvärdig bedömning. Indikatorn avser perioden 15 januari till 15 april I GR har 17 av 22 kommuner/stadsdelar svarat att de inte använder standardiserade bedömningsmetoder. Motsvarande ser det ut på nationell nivå där 24 procent har svarat att de använder standardiserade bedömningsmetoder. Systematisk uppföljning Den första indikatorn inom systematisk uppföljning undersöker om kommunen/stadsdelens verksamhet ekonomiskt bistånd har följt upp resultaten för den enskilde av de insatser som erbjudits. Indikatorn avser perioden 15 april 2012 till 15 april Drygt hälften av kommunerna/stadsdelarna i GR (55 procent) har gjort en systematisk uppföljning av insatser till enskilda, en något högre andel återfinns på riksnivå (63 procent). Den andra indikatorn inom systematisk uppföljning undersöker om kommunens/stadsdelens verksamhet ekonomiskt bistånd har sammanställt och analyserat individdata (resultaten för enskilda biståndsmottagare) i syfte att utveckla verksamheten. Även denna indikator avser perioden 15 april 2012 till 15 april Både i GR och i landet som helhet har runt 40 procent gjort en uppföljning av verksamheten. Det är fler kommuner/stadsdelar (både i GR och nationellt) som har följt upp resultaten för enskilda (den föregående indikatorn), än som har sammanställt och analyserat individdata för att utveckla verksamheten. Den sista indikatorn inom området avser huruvida kommunen/stadsdelens verksamhet ekonomiskt bistånd har ett IT-system som stödjer verksamhetsuppföljning. Systemet ska vara anpassat för att kunna registrera relevanta uppgifter som kan tas ut som statistik och användas för verksamhetsutveckling. I GR har 17 kommuner/stadsdelar (77 procent) svarat att de har ett IT-system som stödjer verksamhetsuppföljning, vilket 83 procent av landets kommuner/stadsdelar också har svarat. 16

17 Systematisk uppföljning Uppföljning av resultatet för den enskilde Uppföljning av verksamheten IT-system som stödjer verksamhetsuppföljning Ale Ja Ja Ja Alingsås Ja Ja Ja Härryda Ja Ja Ja Kungsbacka Nej Nej Ja Kungälv Nej Nej Ja Lerum Ja Nej Nej Lilla Edet Ja Nej Nej Mölndal Nej Nej Ja Partille Ja Ja Ja Stenungsund Ja Ja Ja Tjörn Ja Ja Ja Öckerö Ja Nej Ja Gbg: Angered Nej Nej Ja Gbg: Askim-Frölunda- Högsbo Nej Nej Nej Gbg: Centrum Nej Nej Nej Gbg: Lundby Nej Nej Ja Gbg: Majorna-Linné Ja Ja Ja Gbg: Norra Hisingen Ja Ja Ja Gbg: Västra Göteborg Nej Nej Ja Gbg: Västra Hisingen Ja Ja Ja Gbg: Örgryte-Härlanda Nej Nej Ja Gbg: Östra Göteborg Nej Nej Nej GR 55% 41% 77% Sverige 63% 42% 83% 17

18 Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Den första indikatorn inom området handlar om huruvida en klientundersökning är genomförd medan övriga indikatorer behandlar hur kommunen/stadsdelen jobbar med genomförandeplaner. Delaktighet Klientundersökning avser om kommunen/stadsdelen, som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet, har genomfört minst en undersökning av enskildas uppfattning om verksamheten. Undersökningen ska ha genomförts under perioden 1 april 2011 till 1 april 2013 där undersökningens resultat ska ha använts för att utveckla verksamheten. Betydligt fler kommuner/stadsdelar i GR än nationellt har svarat att de har undersökt enskildas uppfattning om verksamheten och använt resultaten för verksamhetsutveckling (73 procent i GR jämfört med 44 procent nationellt). I föregående års undersökning (2012) var det 57 procent i GR och 34 procent nationellt som hade genomfört en klientundersökning. Delaktighet undersökning månader enskilde Ale Ja Ja Ja Ja Alingsås Nej Ja Nej Ja Härryda Ja Ja Nej Nej Kungsbacka Ja Ja Nej Ja Kungälv Ja Ja Ja Ja Lerum Ja Ja Ja Nej Nej Nej Ja Nej Mölndal Nej Ja Nej Nej Partille Ja Ja Ja Ja Stenungsund Nej Nej Ja Nej Tjörn Ja Ja Ja Ja Öckerö Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Högsbo Ja Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej 73% 73% 45% 36% 44% 48% 40% 34% 18

19 Gällande genomförandeplan undersöks först om en genomförandeplan upprättats inom tre månader. För att svara ja på indikatorn ska kommunens/stadsdelens verksamhet med ekonomiskt bistånd alltid ha upprättat en genomförandeplan tillsammans med den enskilde inom tre månader från den första kontakten. Detta har 16 av GR-kommunerna/stadsdelarna gjort (73 procent) och runt hälften av landets kommuner (48 procent). Huruvida alla genomförandeplaner undertecknas av den enskilde undersöks här och avser kommunens/ stadsdelens verksamhet med ekonomiskt bistånd. Denna indikator, liksom övriga indikatorer som berör genomförandeplaner, avser perioden 15 oktober 2012 till 12 april I GR har 10 kommuner/stadsdelar (45 procent) svarat att alla genomförandeplaner under perioden har undertecknats av den enskilde, nationellt har 40 procent svarat detsamma. Den sista indikatorn som rör genomförandeplaner undersöker om genomförandeplanerna följs upp minst var tredje månad. Alla genomförandeplaner under perioden ska ha följts upp och dokumenterats tillsammans med den enskilde minst var tredje månad för att indikatorn ska vara uppfylld. Drygt 30 procent i både GR och Sverige anger att de har gjorde detta. Tillgänglighet Tillgänglighet utgörs av att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten, att den enskilde får de insatser som behövs i rimlig tid, att informationen är begriplig och anpassad efter olika behov samt att verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Tillgång till insatser Väntetid för nybesök undersöks som hur lång den genomsnittliga väntetiden för nybesök är. Nybesök innebär ett första personligt besök efter att en person har tagit kontakt med socialtjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd, när det inte är av akut karaktär. Tillgänglighet i betydelsen väntetid är en viktig kvalitetsaspekt då den enskilde ofta vill ha sin rätt till bistånd prövad så snart som möjligt. Indikatorn avser perioden 15 januari till 15 april I GR är det för de flesta kommunerna/stadsdelarna 8 4 dagars väntetid. För Sverige som helhet har väntetiden för nybesök ökat sedan

20 Tillgänglighet nybesök rådgivning Ale Ja Ja Ja Alingsås 15< Ja Ja Ja Härryda Ja Ja Nej Kungsbacka Ja Ja Ja Kungälv Ja Ja Ja Lerum Ja Ja Ja Ja Ja Ja Mölndal Ja Ja Nej Partille 15< Ja Ja Ja Stenungsund Ja Ja Nej Tjörn Ja Ja Ja Öckerö Ja Ja Nej 15< Nej Ja Ja Högsbo Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja GR 77% 91% 77% Sverige 66% 89% 82% Vad gäller insatser som kommunen/stadsdelen kan erbjuda unga vuxna (18 24 år och ansöker om försörjningsstöd på grund av arbetslöshet), kan 77 procent av kommunerna/stadsdelarna i GR och 66 procent i landet erbjuda en kommunalt finansierad arbetsfrämjande insats för unga vuxna inom en månad från nybesöket. Insatserna kan exempelvis vara konkret stöd i hur den enskilde ska söka arbete, skriva CV, studie- eller yrkesvägledning, en praktikplats på den öppna arbetsmarknaden eller en kurs. År 2012 kunde 86 procent i GR och 65 procent i Sverige erbjuda en insats inom en månad. Omkring 90 procent av kommunerna i GR och Sverige kan erbjuda en kommunalt finansierad arbetsfrämjande insats till personer över 24 år som ansöker om försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. I GR erbjuder 17 kommuner/stadsdelar (77 procent) en enklare hushållsekonomisk rådgivning när ett hushåll behöver det. Av Sveriges kommuner/stadsdelar erbjuder 82 procent hushållsekonomisk rådgivning. 20

21 Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet handlar om att det ska finnas insyn och förutsägbarhet i de tjänster som socialtjänsten tillhandahåller. Tjänsterna utförs enligt gällande regelverk där risk för kränkning, försummelse eller fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Säkerställer skydd till utsatta grupper Under området säkerställer skydd till utsatta grupper undersöks om kommunens/stadsdelens verksamhet med ekonomiskt bistånd har en rutin för hur arbetet ska ske inom olika områden. Rutinen ska vara skriftlig och finnas den 1 april Om inte rutinen är ny ska rutinen också ha följts upp och vid behov reviderats under det senaste året. Aktuell rutin för när barn misstänks fara illa innebär att rutinen ska tala om hur handläggare ska agera för att initiera en särskild utredning, så kallad barnavårdsutredning, om det finns misstanke om att enskilda barn far illa. Rutinen är ett medel för att säkerställa att barnet får den hjälp det behöver. I årets undersökning har en lägre andel i GR (23 procent) än nationellt (46 procent) svarat att de har rutiner för när ett barn misstänks fara illa. Liknande siffror återfanns år 2012 då 19 procent i GR och 43 procent nationellt hade de efterfrågade rutinerna. Aktuell rutin vid våld i nära relationer avser att rutinen ska tala om hur ärenden som rör våld i nära relationer ska hanteras inom verksamheten med ekonomiskt bistånd samt att rutinen ska ange ansvarsfördelning om flera enheter är berörda. En liknande andel i GR (45 procent) som i Sverige (44 procent) har angett att de har rutiner för hur ärenden som berör våld i nära relationer ska hanteras. I förra årets Öppna jämförelser svarade fler av landets kommuner/stadsdelar (63 procent) än i år att de hade rutinen. I GR var det relativt lika mellan åren där 48 procent år 2012 hade rutiner vid våld i nära relationer. Aktuell rutin vid skyddade personuppgifter innebär att rutinen anger hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras vid handläggning och genomförande av insatser. I GR har 9 av 22 kommuner/ stadsdelar (41 procent) dessa rutiner och nationellt har 24 procent rutinerna. Denna indikator fanns inte i förra årets undersökning varför en jämförelse över tid inte kan göras. 21

22 Säkerställer skydd till utsatta grupper Aktuell rutin när barn misstänks fara illa Aktuell rutin vid våld i nära relationer Aktuell rutin vid skyddade personuppgifter Aktuell rutin för att förebygga avhysningar av barnfamiljer Klagomålshantering Ale Ja Ja Ja Ja Ja Alingsås Nej Nej Nej Nej Nej Härryda Nej Ja Nej Nej Nej Kungsbacka Nej Nej Ja Ja Ja Kungälv Nej Nej Nej Nej Nej Lerum Integrerad Nej Ja Nej Nej Lilla Edet Nej Ja Nej Nej Nej Mölndal Nej Nej Nej Nej Nej Partille Nej Ja Ja Ja Nej Stenungsund Nej Nej Nej Nej Nej Tjörn Nej Nej Nej Nej Ja Öckerö Nej Nej Nej Nej Nej Gbg: Angered Nej Nej Nej Nej Nej Gbg: Askim-Frölunda- Högsbo Ja Ja Nej Nej Ja Gbg: Centrum Nej Ja Nej Ja Ja Gbg: Lundby Nej Ja Nej Ja Nej Gbg: Majorna-Linné Ja Ja Ja Ja Ja Gbg: Norra Hisingen Nej Nej Nej Nej Nej Gbg: Västra Göteborg Nej Ja Ja Ja Nej Gbg: Västra Hisingen Nej Ja Ja Ja Nej Gbg: Örgryte-Härlanda Nej Nej Ja Nej Ja Gbg: Östra Göteborg Ja Nej Ja Nej Ja GR 23% 45% 41% 36% 36% Sverige 46% 44% 24% 32% 42% Aktuell rutin för att förebygga avhysningar av barnfamiljer; rutinen ska ange att barnfamiljer aktivt ska sökas upp och följas upp i samband med hyresskuld, oavsett om föräldrarna söker stöd eller inte. I både GR och Sverige har drygt 30 procent av kommunerna/stadsdelarna denna rutin (8 av 22 kommuner/stadsdelar i GR). Av rutinerna som efterfrågats är det i GR flest kommuner/stadsdelar som har rutiner vid våld i nära relationer. Det område som lägst andel kommuner/stadsdelar i GR har rutiner för är vid misstanke om att barn far illa; den indikator inom detta område som flest kommuner/stadsdelar nationellt angivit att de har rutiner för. Den sista indikatorn inom området rör klagomålshantering. Indikatorn undersöker om kommunen/ stadsdelen under perioden 1 april 2012 till 1 april 2013 har använt sammanställningar av synpunkter och 22

23 klagomål från enskilda för att analysera och utveckla verksamheten. Även för denna indikator är resultaten för GR och Sverige relativt lika, 36 procent i GR och 42 procent i Sverige. Följsamhet till lagstiftningen Den första indikatorn undersöker om kommunens/stadsdelens verksamhet med ekonomiskt bistånd har tillgång till en rättsdatabas som följer juridiken inom socialtjänstens område såsom lagändringar, rättsfall, JO-beslut med mera. Alla kommuner/stadsdelar i GR och 99 procent i landet har tillgång till en rättsdatabas. Denna indikator undersöker om kommunens/stadsdelens verksamhet med ekonomiskt bistånd löpande ger information om nya rättsfall och JO-beslut till samtliga handläggare. Tre av stadsdelarna i Göteborg och 10 av de övriga kommunerna i GR gör löpnande en genomgång av nya rättsfall och JO-beslut. Nationellt har 64 procent svarat att de löpande gör dessa genomgångar. Juridisk kompetens i kommunen innebär att kommunens/stadsdelens verksamhet med ekonomiskt bistånd i den dagliga verksamheten har tillgång till juridisk kompetens som kan bistå i frågor om regeltillämpning kring ekonomiskt bistånd. I Göteborg har samtliga stadsdelar tillgång till juridisk kompetens medan 5 av 12 kommuner i GR har det (Göteborg borträknat). Nationellt har 44 procent juridisk kompetens i kommunen/stadsdelen. 23

24 Följsamhet till lagstiftningen Rättsdatabas Information om nya rättsfall Juridisk kompetens i kommunen Ändrade överklagade beslut Ale Ja Ja Ja 12,9% Alingsås Ja Ja Nej 12,9% Härryda Ja Ja Ja 7,7% Kungsbacka Ja Ja Nej 3,0% Kungälv Ja Ja Ja 2,9% Lerum Ja Ja Nej 2,9% Lilla Edet Ja Ja Nej 3,3% Mölndal Ja Ja Ja Vet ej Partille Ja Ja Nej 11,1% Stenungsund Ja Ja Ja 7,3% Tjörn Ja Nej Nej 0% Öckerö Ja Nej Nej X Gbg: Angered Ja Nej Ja 5,0% Gbg: Askim-Frölunda- Högsbo Ja Nej Ja 11,8% Gbg: Centrum Ja Ja Ja 3,3% Gbg: Lundby Ja Nej Ja Vet ej Gbg: Majorna-Linné Ja Ja Ja 1,4% Gbg: Norra Hisingen Ja Ja Ja 6,1% Gbg: Västra Göteborg Ja Nej Ja Vet ej Gbg: Västra Hisingen Ja Nej Ja 8,7% Gbg: Örgryte-Härlanda Ja Nej Ja Vet ej Gbg: Östra Göteborg Ja Nej Ja 8,3% GR 100% 59% 68% - Sverige 99% 64% 44% 8,9% Svarsalternativ för ändrade överklagade beslut: Vet ej har ett antal kommuner svarat på frågan. En kursiverad siffra innebär att antalet domar är färre än 20 stycken och därmed ett litet antal. Ett X innebär att det totala antalet domar är färre än 4 stycken och redovisas därmed inte på grund av sekretess. Den sista indikatorn inom följsamhet till lagstiftningen undersöker ändrade överklagade beslut. Indikatorn består av andel beslut om ekonomiskt bistånd som efter att ha överklagats av den enskilde har ändrats av förvaltningsrätten. Andelen beslut som efter överklagande har ändrats av förvaltningsrätten bör vara låg, 24

25 resultatet ska dock tolkas med försiktighet. Få ändrade domar kan vara ett uttryck för att alla sökande är nöjda men det kan också visa på att de sökande inte har känt till möjligheten att överklaga. I ändrade beslut ingår ärenden som återförvisats till socialtjänsten för förnyad handläggning. Genomsnittlig andel ändrade överklagade beslut är bland Sveriges kommuner och stadsdelar 9 procent. I GR har flera kommuner svarat vet ej och uppgifterna för en kommun är sekretesskyddade. Som högst i GR har två kommuner 13 procent ändrade beslut, som lägst 1 procent. Information på kommunens/stadsdelens webbplats Vilken information som kommunen/stadsdelen har tillgänglig på sin webbplats undersöks här. Indikatorn motiveras med att webben är en viktig plats för att nå ut med information. Att den enskilde får tydlig information om sina rättigheter och möjligheter i samband med ansökan är en central del i rättssäkerheten. Uppgifterna baseras på en webbgranskning gjord av Socialstyrelsen under januari till mars Tre av varandra oberoende personer genomförde granskningen efter en mall med frågor. Den efterfrågade informationen ska finnas tillgänglig på webbsidan för ekonomiskt bistånd eller social omsorg eller som en intern länk ifrån denna sida. Information på webbplats om: Hur överklaga ett beslut Hur framföra synpunkter /klagomål Rätt till skriftligt beslut vid avslag Att stöd påverkas av hela hushållets tillgångar Bistånd till livsföringen i övrigt Länk till Arbetsförmedlingen Länk till Länk till Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Ale Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Alingsås Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Härryda Ja Nej Nej Nej Ja Ja Ja Nej Kungsbacka Nej Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Kungälv Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Lerum Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Lilla Edet Nej Ja Nej Nej Ja Ja Nej Nej Mölndal Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Nej Partille Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Stenungsund Ja Nej Ja Ja Ja Nej Nej Nej Tjörn Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Öckerö Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborgs stad Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja GR 77% 85% 38% 54% 54% 31% 38% 15% Sverige 81% 76% 30% 40% 58% 25% 28% 15% Av den efterfrågade informationen är det vanligast att kommunen/stadsdelen har information om hur beslut överklagas och hur synpunkter och klagomål kan framföras, både i GR och i Sverige. Få kommuner/ stadsdelar har en länk till pensionsmyndigheten. l 25

26 Bakgrundsfaktorer Till stöd för kommunens egen analys har ett antal bakgrundsmått tagits fram utifrån registerdata. Bakgrundsmåtten belyser olika socioekonomiska förutsättningar i kommunerna och ska möjliggöra meningsfulla och rättvisande jämförelser mellan kommuner och stadsdelar års Öppna jämförelser baseras på statistik från år På samma sätt baseras 2012 års jämförelser på statistik från Årsangivelser i resultatredovisningen avser publiceringsår. För vissa av bakgrundsfaktorerna och indikatorerna baserade på registerdata finns mer aktuell statistik tillgänglig via Socialstyrelsens webbplats, för andra faktorer finns det inte. För att få en jämförbarhet och överskådlighet är alla uppgifter i denna sammanställning baserade på de uppgifter som redovisas i Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd. Som jämförelse till resultatet för GR-kommunerna visas förra årets resultat samt genomsnittet för Sverige och GR. Riksgenomsnittet utgörs av hela Sveriges befolkning. För att få ett jämförbart genomsnitt för GR-kommunerna, som speglar GR-kommunernas befolkning, är kommunernas resultat viktade efter befolkningsstorlek 5. De blåa staplarna och de procentsatser som visas utgör resultatet i 2013 års Öppna jämförelse. De gröna staplarna utgör föregående års (2012) Öppna jämförelse. Den raka linjen utgörs av andel med låg inkomst i Sverige 2013 och den streckande linjen utgörs av andel med låg inkomst i GR Varje kommuns och stadsdels resultat i jämförelsen är multiplicerad med hur stor andel kommunens/stadsdelens befolkning utgör av GR:s totala befolkning. Vikterna för kommunerna baseras på SCB:s befolkningsstatistik över kommunernas befolkning den 31 december Vikterna för stadsdelarna är baserade på statistik från Göteborgs Stads webbplats och avser den 31 december

27 Andel invånare med låg inkomst Den första bakgrundsfaktorn belyser andel i kommunen/stadsdelen som har låg inkomst. Variationen i andel med låg inkomst är stor i GR, från 11 procent i Kungsbacka till 44 procent i Angered. För Sverige som helhet har 20 procent en inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten. I GR har 19 procent låg inkomst. Låg inkomst utgörs av andel invånare i kommunen/stadsdelen (18 64 år) med en inkomst understigande 60 procent av medianinkomsten för riket (samma åldersgrupp). Datakälla: Registret över totalbefolkningen 2012 och inkomst- och taxeringsregistret

28 Andel arbetslösa Den andra bakgrundsfaktorn utgörs av andel arbetslösa i kommunen/stadsdelen. Diagrammet visar att alla kommuner och stadsdelar i GR har en högre arbetslöshet i föregående års Öppna jämförelser än i 2013 års jämförelse. Andelen arbetslösa i GR (10,3 procent) är lägre än andelen för landet som helhet (11,2 procent). Indikatorn andel arbetslösa visas främst som jämförelse till nästa indikator, andel arbetslösa utan ersättning. Arbetslösa utgörs av antal arbetslösa i kommunen/stadsdelen (18 64 år) dividerat med antal invånare i kommunen/stadsdelen (18 64 år). Datakälla: Registret över totalbefolkningen 2012 och sysselsättningsregistret

29 Andel arbetslösa utan ersättning Hur stor andel som är arbetslösa påverkar inte direkt behovet av ekonomiskt bistånd. Däremot påverkar andel arbetslösa utan ersättning behovet av ekonomiskt bistånd. I GR är mellan 3 och 9 procent arbetslösa utan ersättning. Andelen arbetslösa utan ersättning är i Sverige 4,2 procent och i GR 4,4 procent. För cirka hälften av kommunerna/stadsdelarna är det en högre andel år 2013 som är utan ersättning än det var Arbetslösa utan ersättning är andel i kommunen som är mellan 18 och 64 år och är arbetslös utan ersättning. Ersättning definieras som ersättningar som lämnas på grund av arbetslöshet, exempelvis arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd, lönegaranti och etableringsersättning. Datakälla: Registret över totalbefolkningen 2012 och sysselsättningsregistret

30 Andel med låg utbildningsnivå Indikatorn andel med låg utbildningsnivå motiveras av Socialstyrelsen med att en låg utbildningsnivå leder till ökade svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, främst för den yngre vuxna befolkningen. Detta medför en ökad risk för behov av ekonomiskt bistånd. Låg utbildningsnivå utgörs av andel i kommunen/stadsdelen som är år, svenskfödda, och har okänd utbildning eller högst förgymnasial utbildning. Datakälla: Registret över totalbefolkningen 2012 och utbildningsregistret I GR har i genomsnitt 7,8 procent en låg utbildningsnivå. I hela landet motsvarande siffra 8,5 procent. Lägst andel med okänd utbildning eller högst förgymnasial utbildning har stadsdelen Centrum i Göteborg, där 3 procent har låg utbildningsnivå, följt av Majorna-Linné och Örgryte-Härlanda (båda 4 procent). Högst andel med låg utbildningsnivå är har Angered (17 procent), följt av Lilla Edet (15 procent) och Ale (12 procent). Av de kommuner/stadsdelar i GR som har bland de högsta andelarna med låg utbildningsnivå är det bara Angered som också har hög andel arbetslösa. I Lilla Edet och Ale är arbetslöshetsnivån på cirka 10 procent, lägre än det nationella genomsnittet och detsamma som GR-genomsnittet. 30

31 Utrikes födda och unga vuxna Bland bakgrundsfaktorerna visas hur många i kommunen/stadsdelen (18 64 år) som är utrikes födda med en vistelsetid i Sverige på 0 5 år och 6 10 år efter att uppehållstillstånd beviljats. Det undersöks också hur stor andel av befolkningen (18 64 år) som är unga vuxna (18 24 år) eftersom dessa har svårare än andra åldersgrupper att etablera sig på arbetsmarknaden. Uppgifterna baseras på registret över totalbefolkningen år Bakgrundsfaktorer Utrikes födda vistelse 0-5 år Utrikes födda vistelse 6-10 år Unga vuxna år Ale 2% 2% 15% Alingsås 2% 2% 16% Härryda 2% 2% 15% Kungsbacka 2% 1% 15% Kungälv 2% 1% 16% Lerum 2% 2% 15% Lilla Edet 2% 2% 14% Mölndal 3% 2% 15% Partille 3% 2% 16% Stenungsund 2% 1% 15% Tjörn 2% 1% 15% Öckerö 1% 1% 15% Gbg, Angered 15% 11% 17% Gbg, Askim-Frölunda- Högsbo 5% 4% 15% Gbg, Centrum 7% 3% 19% Gbg, Lundby 5% 3% 16% Gbg, Majorna-Linné 4% 2% 13% Gbg, Norra Hisingen 5% 4% 16% Gbg, Västra Göteborg 4% 3% 16% Gbg, Västra Hisingen 9% 5% 15% Gbg, Örgryte-Härlanda 5% 2% 16% Gbg, Östra Göteborg 13% 10% 18% GR 5% 3% 16% Sverige 5% 3% 16% I både GR och i landet som helhet är det 5 procent av befolkningen i åldern 18 till 64 år som är utrikes födda och varit i Sverige mellan 0 och 5 år efter det att uppehållstillstånd beviljats. 3 procent (både i Sverige och GR) har varit i Sverige 6 till 10 år efter beviljat uppehållstillstånd. Unga vuxna utgör 16 procent av befolkningen i åldern 18 till 64 år i Sverige och GR. 31

32 Orsak till försörjningshinder De sista bakgrundsfaktorerna berör vilken orsak som ligger bakom behovet av försörjningsstöd. De tre faktorer som redovisas är ohälsa, sociala skäl och arbetslöshet. Av undersökta faktorer är arbetslöshet den vanligaste orsaken till behov av försörjningsstöd i både GR och Sverige. Av personer med försörjningsstöd i GR är det 40 procent som har det på grund av arbetslöshet, 19 procent som har det på grund av ohälsa och 14 procent som har det på grund av sociala skäl. I landet som helhet är det fler än i GR som har försörjningsstöd på grund av arbetslöshet och färre som har stöd på grund av sociala skäl och ohälsa. Diagrammet åskådliggör att det finns en skillnad mellan kommunerna/stadsdelarna vad gäller orsak till försörjningsstöd. I GR har mellan 29 och 53 procent försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Mellan 12 och 26 procent i GR har försörjningsstöd på grund av ohälsa och mellan 4 och 30 procent har sociala skäl som orsak till behovet av försörjningsstöd. I vissa kommuner/stadsdelar är det endast några procentenheters skillnad mellan hur många som har stöd på grund av arbetslöshet och stöd på grund av sociala skäl, exempelvis Kungälv och Lilla Edet. I andra kommuner/stadsdelar har få stöd på grund av sociala skäl och många fler har stöd på grund av arbetslöshet, exempelvis Kungsbacka, Stenungsund och Tjörn. För ytterligare beskrivningar av definitioner, datakällor och eventuella metodproblem se Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2013, resultat och metoder av Socialstyrelsen. 32

33 Arbetslöshet består av andel vuxna biståndsmottagare som under året har försörjningshinder på grund av arbetslöshet av det totala antalet med försörjningshinder i kommunen/stadsdelen. Sociala skäl utgörs av andel vuxna som har försörjningsstöd på grund av sociala skäl. Med försörjningshinder på grund av sociala skäl menas biståndsmottagare som för närvarande inte står till arbetsmarknadens förfogande. Socialtjänsten bedömer att personen saknar arbetsförmåga, att arbetsförmågan inte är klarlagd eller att arbete kan bli aktuellt efter förberedande insatser. Ohälsa består av andel vuxna biståndsmottagare som under året har försörjningshinder på grund av sjukdom eller ohälsa. Sjukdom och ohälsa definieras som att biståndsmottagaren är sjukskriven och har ett läkarintyg som styrker nedsatt arbetsförmåga. Alternativt har personen ingen eller otillräcklig inkomst av sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Datakälla: Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2012, Socialstyrelsen. 33

34 Registerdata För att belysa omfattningen av det ekonomiska biståndet redovisas sju indikatorer baserade på registerdata års Öppna jämförelser baseras på statistik från år 2012 och det bistånd som då betalades ut. På samma sätt baseras 2012 års jämförelser på statistik från Årsangivelser i resultatredovisningen avser publiceringsår. Precis som för bakgrundsindikatorerna visas årets och förra årets resultat för GR-kommunerna samt ett genomsnitt för Sverige och GR. Genomsnittet för GR är viktat efter kommunernas och stadsdelarnas befolkningsstorlek. Långvarigt ekonomiskt bistånd Den första av dessa indikatorer visar på hur stor andel av personerna med ekonomiskt bistånd i kommunen/stadsdelen som har ett långvarigt ekonomiskt bistånd. 34

35 Långvarigt ekonomiskt bistånd är bistånd som mottagits månader av året. Diagrammet visar hur stor andel av kommunens/ stadsdelens vuxna biståndstagare vars bistånd definieras som långvarigt. Datakälla: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd I GR är det i genomsnitt 40 procent av biståndsmottagarna som har ett långvarigt bistånd (den streckade linjen), i Sverige är det 37 procent (den raka linjen). Andelen med långvarigt ekonomiskt bistånd varierar mellan 31 och 55 procent i GR-kommunerna. För samtliga stadsdelar i Göteborg och i åtta av de övriga GR-kommunerna är det en högre andel som har långvarigt ekonomiskt bistånd år 2013 än år Procentandelarna som visas i digrammet är 2013 års siffror. Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd I genomsnitt har 26 procent av biståndsmottagarna i GR ett mycket långvarigt ekonomiskt bistånd. Variationen i GR ligger mellan 19 och 38 procent. För denna indikator, liksom den förra, är det en högre andel som har långvarigt ekonomiskt bistånd år 2013 än år Detta gäller för alla kommuner och stadsdelar i GR. Något genomsnitt för Sverige finns inte framtaget för denna indikator. 35

36 Mycket långvarigt ekonomiskt bistånd definieras som bistånd som mottagits i minst 27 månader under en period av tre år med uppehåll högst två månader i rad. Datakälla: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd Mottagare av ekonomiskt bistånd En något högre andel av invånarna i GR (4,8 procent) än i Sverige (4,3 procent) har någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd. Variationen inom GR är stor, mellan 2 och 18 procent. Till skillnad från föregående indikatorer (långvarigt ekonomiskt bistånd och mycket långvarigt ekonomiskt bistånd) har andelen med ekonomsikt bistånd inte ökat år 2013 i jämförelse med år 2012 för varken GR eller Sverige som helhet. Andel mottagare av ekonomiskt bistånd utgörs av antal vuxna och barn som någon gång under året har fått minst en utbetalning av ekonomiskt bistånd dividerat med kommunens/stadsdelens totala antal invånare. Datakälla: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd 2012 och registret över totalbefolkning

37 Barn i familjer med ekonomiskt bistånd Andel barn i familjer med ekonomiskt bistånd (de blåa staplarna) är mellan 2 och 26 procent i GR. I genomsnitt är det 7 procent av barnen i en kommun/stadsdel som någon gång under året har fått ekonomiskt bistånd, både i GR och i Sverige. För Sverige som helhet är detta samma andel som det var förra året. Andel barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd visas av de röda staplarna. I genomsnitt är det 3,5 procent av barnen i en kommun/stadsdel i GR som ingår i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd men variationen inom regionen är stor. Indikatorn barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd är ny för i år varför jämförelser med föregående år inte kan göras. Barn i familjer med ekonomiskt bistånd utgörs av andel barn i kommunen/stadsdelen som ingår i hushåll som någon gång under året har fått ekonomiskt bistånd. Som barn räknas den som är under 18 år. Barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd utgörs av andel barn som ingår i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd. Med långvarigt bistånd avses månader av året. Datakälla: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd 2012 och registret över totalbefolkning