Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser

Transkript

1 Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser Social barn- och ungdomsvård 2013 Sara Davidsson 1

2 2

3 Innehåll Sammanfattning Inledning...5 Bakgrund... 5 Syfte... 6 Datakällor i Öppna jämförelser... 6 Genomförande och disposition Bakgrundsfaktorer...8 Andel individuellt behovsprövad öppenvård... 8 Andel familjehemsvård... 9 Barn- och ungdomsvård av kommunens kostnad Andel barn i befolkningen Andel ekonomiskt utsatta barn Resultat Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Diskussion Metoder Vad säger oss sammanställningen? Utveckling Källor FoU i Väst/GR September 2013 Foto omslag: Pia Schmidtbauer, och istockphoto Layout: Infogruppen GR Tryckeri: Sandstens, Göteborg FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg e-post: fou@grkom.se 3

4 Sammanfattning Denna rapport är en regional sammanställning som visar på GR-kommunernas resultat i Öppna jämförelser, social barn- och ungdomsvård Rapporten syftar till att göra GR-kommunernas resultat lättillgängliga samt underlätta jämförelser med andra kommuner i regionen och därmed bidra till ett utbyte och lärande. Det här är några av resultaten från sammanställningen: 17 av 21 kommuner/stadsdelar i GR som besvarat enkäten har rutiner för samordning med verksamheten våld i nära relationer (81 procent). Motsvarande siffra för hela landet är 85 procent. Färre kommuner/stadsdelar i GR har rutiner för samordning med verksamheten socialpsykiatri, 11 av 21. I nästan alla kommuner/stadsdelar som besvarat enkäten, 20 av 21, finns en överenskommelse mellan kommunens sociala barn- och ungdomsvård och förskola/skola om hur samverkan ska ske. I Göteborg har 3 av 10 stadsdelar ordinarie BBIC-licens, övriga kommuner i GR har alla ordinarie BBIC-licens och har haft det sedan Nationellt har 72 procent licensen. Få av de kommuner/stadsdelar som besvarat enkäten har en plan för handläggares kompetensutveckling, endast 2 av 21. Något fler har en plan för anlitade familjehems kompetensutveckling, 8 av 21. Rutiner som stödjer användning av standardiserade bedömningsmetoder inom den sociala barn- och ungdomsvården finns i 6 av 21 kommuner/stadsdelar. 18 av 21 kommuner/stadsdelar har en jourverksamhet med socionomutbildad personal dygnet runt alla dagar. Kommunerna i GR uppvisar stora skillnader gällande bakgrundsfaktorerna individuellt behovsprövad öppenvård och familjehemsvård. På samma sätt råder stora skillnader mellan andel ekonomiskt utsatta barn i olika kommuner/stadsdelar. l 4

5 1. Inledning Bakgrund Öppna jämförelser, social barn- och ungdomsvård presenteras i år för fjärde gången. Öppna jämförelser är ett uppföljningsverktyg för analys och utveckling av offentligt finansierade verksamheter. Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Jämförelserna syftar till att förbättra socialtjänstens kvalitet genom att utgöra underlag till utvärdering, uppföljning samt politiska beslut där kommuner och stadsdelar kan jämföra sin verksamhet med andra kommuner/stadsdelar med avseende på ett antal indikatorer samt jämföra sin egen verksamhet över tid. Området barn- och ungdomsvård fokuserar på förutsättningar för kvalitet i verksamheten. Då kvalitet i en verksamhet är ett omfattande och komplext begrepp bör Öppna jämförelser kompletteras med fler underlag. Inte heller är ett gott resultat i Öppna jämförelser en garanti för kvalitet eller god omsorg varför resultaten i Öppna jämförelser bör analyseras på lokal nivå. 1 Denna rapport är en regional sammanställning över kommunerna i Göteborgsregionens (GR) resultat i Öppna jämförelser, området social barn- och ungdomsvård Det är första gången en regional sammanställning görs i GR på det här området. Sammanställningen ska ses som en utgångspunkt för hur resultaten från Öppna jämförelser kan användas inom GR-samarbetet. Mycket analysarbete behöver ske på lokal nivå då det kräver en stor förståelse för verksamheten men vad denna rapport avser bidra med är en lättöverskådlig och tillgänglig bild av GR-kommunernas resultat i Öppna jämförelser. Kommunens eget resultat synliggörs samtidigt som en jämförelse med närliggande kommuner möjliggörs. Sammanställningarna bör användas tillsammans med andra rapporter som underlag för kommunala analyser och ska ses som ett tillskott till kommunalt analysarbete. För tips på hur lokala analyser kan genomföras, se SKL:s analyshandbok. 1. Socialstyrelsen, 2013, s. 3f. 5

6 Syfte Denna rapport syftar till att underlätta användandet av Öppna jämförelser, social barn- och ungdomsvård i GR-kommunerna genom att sammanställa GR-kommunernas resultat. Den egna kommunens resultat synliggörs samtidigt som jämförelser med närliggande kommuner underlättas vilket kan bidra till ett utbyte och lärande mellan kommunerna. Datakällor i Öppna jämförelser Öppna jämförelser, social barn- och ungdomsvård baseras på flera källor, främst en webbenkät skickad till kommunerna samt granskning av kommunernas webbplatser. Även andra källor har använts såsom Socialstyrelsens uppgifter från registret över licenser med Barns behov i centrum (BBIC) och registret över socialtjänstens insatser för barn och unga. Uppgifter över kommunernas räkenskapssammandrag, befolkningsstatistik och inkomst- och taxeringsregistret är hämtade från SCB. 2 Webbenkäten är skickad till samtliga kommuner och stadsdelar i oktober och november 2012 och avser hur förhållandena i kommunen var den 1 november Det är nationellt 44 kommuner/ stadsdelar som inte besvarat enkäten. Granskning av webbplatser genomfördes från november 2012 till januari 2013 och är en granskning av samtliga kommuner och stadsdelar. Genomförande och disposition I nationella Öppna jämförelser presenteras ett antal bakgrundsfaktorer (andel med familjehemsvård, andel barn och unga, barn- och ungdomsvård av kommunens kostnad med mera) vilka är menade att utgöra ett stöd i kommunala analyser. Dessa bakgrundsfaktorer återfinns i denna rapport i kapitel 2 som visar GRkommunernas resultat för dessa faktorer. Kapitel 3 utgörs av en sammanställning av de 45 indikatorer som årets Öppna jämförelser består av, återigen visas resultaten för GR-kommunerna. Indikatorerna utgår ifrån fem områden, självbestämmande och integritet, helhetssyn och samordning, trygghet och säkerhet, kunskapsbaserad verksamhet samt tillgänglig och presenteras i denna ordning. Denna rapport avslutas med en diskussion kring Öppna jämförelser och dess användbarhet. Ett antal indikatorer i årets rapport är desamma som i Öppna jämförelser Social barn och ungdomsvård 2012, 2011 och Dessa inkluderas i denna regionala sammanställning för att visa på en jämförelse över tid. Om inga tidsangivelser ges i tabellerna avses år Till varje indikator beskrivs vilken källa den härrör ifrån. Det redovisas också vilken typ av indikator det handlar om, struktur-, process- eller resultatindikator enligt metodbeskrivingens uppdelning av indikatorerna. En strukturindikator anger förutsättningar för verksamheten såsom att det finns en socionombemannad socialjour dygnet runt under hela året. En processindikator visar på vad som görs i verksamheten såsom när, hur och vad som görs, exempelvis om synpunkter och klagomål används till verksamhetsutveckling. Resultatindikatorer visar resultat och effekter ur brukares perspektiv. 3 Indikatorerna i Öppna jäm- 2. Socialstyrelsen, 2013, s. 3f. 3. SKL, 2013, s. 9. 6

7 förelser inom social barn- och ungdomsvård utgörs av struktur- och processindikatorer och visar därmed på förutsättningar för verksamheten och på vad som görs i verksamheten. För bakgrundsfaktorerna redovisas varje kommuns resultat tillsammans med en jämförelse med medelvärdet för Västra Götalands län och Sverige som helhet. Indikatorerna är utformade med svarsalternativen ja och nej. Den andel som visas utgörs av de kommuner/stadsdelar som svarat ja på indikatorn. Medelvärdet för GR baseras på både kommuner och stadsdelar i GR. Då det finns 10 stadsdelar och 12 kommuner (Göteborg borträknat) slår resultaten från Göteborg igenom mer än om Göteborg bara representerats av staden Göteborg, alltså som 1 av 13 kommuner istället för 10 stadsdelar av totalt 22 undersökningsenheter. Om svarsbortfallet överstiger 20 procent redovisas inget medelvärde i denna rapport, på samma sätt som i den nationella sammanställningen av Öppna jämförelser. I den nationella sammanställningen av Öppna jämförelser presenteras jämförelserna tillsammans med färgmarkeringar i grönt eller rött (i vissa fall gult). Dessa färgmarkeringar, som visar om en indikator är uppfylld eller inte, återges också i denna sammanställning. En tom ruta symboliserar bortfall, att svar inte lämnats från en kommun/stadsdel. Om inget annat anges är följande rapport baserad på Socialstyrelsens Öppna jämförelser Social barnoch ungdomsvård Beskrivningen av indikatorerna är hämtade från Socialstyrelsens Metodbeskrivning Öppna jämförelser Social barn- och ungdomsvård l 7

8 2. Bakgrundsfaktorer Andel individuellt behovsprövad öppenvård Det är viktigt att barn i första hand har tillgång till öppenvård och får möjlighet till stöd i familj och nätverk vilket indikatorn avser visa på. Individuellt behovsprövad öppenvård utgörs av antal barn och unga som har individuellt behovsprövade öppenvårdsinsatser dividerat med antal barn och unga med individuellt behovsprövade öppenvårdsinsatser och barn och unga placerade i heldygnsomsorg. Indikatorn avser åldern 0 20 år den 1 november Uppgifterna baseras på registret över insatser för barn och unga, Socialstyrelsens insamling av uppgifter om öppenvårdsinsatser för barn och unga. Med öppenvårdsinsatser avses att det finns ett behov av insats men vård utanför det egna hemmet är inte nödvändigt. 4 De flesta insatser ges i form av bistånd såsom utsedd kontaktperson, kontaktfamilj eller målinriktade program där den unge är inskriven en bestämd tid. För Sverige och Västra Götalands län ligger andelen individuellt behovsprövade öppenvårdsinsatser på 61 procent. Högsta andelarna i GR ligger på 73 procent medan det för Öckerö är redovisat en andel på 0 procent. 5 80% 60% Individuellt behovsprövad öppenvård 4. Socialstyrelsen, 2012, s Enligt samtal med Malin Gustavsson i Öckerö kommun rörde det sig snarare om 20 stycken barn och unga med behovsprövade öppenvårdsinsatser. I Barn och unga insatser år 2011 av Socialstyrelsen uppges att det i Öckerö i november 2011 var 7 barn och unga i heldygnsomsorg, en siffra kommunen uppger stämmer. En mer korrekt andel för Öckerö skulle därmed vara 74 procent (20/27=0,74). 40% 20% 0% 41% 73% 58% 54% 57% 65% 60% 69% 73% 53% 49% Västra Götalands län Sverige 48% 0% 8

9 Andel familjehemsvård Andel familjehemsvård utgörs av andel barn och unga med heldygnsomsorg som har familjevård. Faktorn är relevant eftersom familjehemsvård anses bättre för barn än institutionsvård och skall prövas före vård på institution för de barn och unga som behöver vård utanför det egna hemmet. Faktorn avser åldern 0 20 år den 1 november Uppgifterna baseras på registret över insatser för unga, Socialstyrelsen. 100% 80% Familjehemsvård 60% 40% 20% 66% 78% 75% 68% 72% 65% 70% 51% 90% 58% 35% 80% 0% Västra Götalands län Sverige Uppgifter från Lilla Edet är inte redovisade då uppgifterna betraktades som statistiskt osäkra på grund av få observationer. Medelvärdet för Sverige ligger på 67 procent och medelvärdet för Västra Götalands län ligger på 70 procent. Andelen med familjehemsvård varierar i GR från 35 till 90 procent. Både för denna indikator, familjehemsvård, och föregående indikator, individuellt behovsprövad öppenvård, finns det enligt inrapporterade uppgifter stora skillnader mellan kommunerna i GR. 9

10 Barn- och ungdomsvård av kommunens kostnad Barn- och ungdomsvård av kommunens kostnad består av kostnaden för barn- och ungdomsvården i relation till kommunens totala kostnader under En hög kostnadsandel kan dels bero på om kommunen har en hög andel barn och unga men det kan också bero på om kommunen har andra förutsättningar eller ambitionsnivå. Uppgifterna baseras på Kommunernas räkenskapssammandrag från SCB. Barn- och ungdomsvård av kommunens kostnad 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 5% 3% 4% 3% 2% 3% 2% 2% 3% 3% 3% 2% 2% Västra Götalands län Sverige Barn- och ungdomsvårdens kostnad utgör i genomsnitt i Sverige och i Västra Götalands län 3 procent av de totala kostnaderna i kommunerna. Andelen varierar i GR mellan 2 och 5 procent. 6. Beräknas som kostnad för insatser till barn och unga (bruttokostnad interna intäkter försäljning av verksamhet) dividerat med total kostnad för kommunen exklusive affärsverksamhet (bruttokostnad interna intäkter försäljning av verksamhet). 10

11 Andel barn i befolkningen Faktorn består av andel barn 0 20 år i befolkningen den 31 december Uppgifterna baseras på SCB:s befolkningsstatistik. Diagrammet visar att den genomsnittliga andelen barn i både Sverige och Västra Götalands län är 19 procent. Andelen barn i GR är högst i Härryda och Lerum och lägst i Göteborg och Tjörn. 25% 20% 15% 0-20 år i befolkningen 10% 21% 20% 18% 23% 22% 21% 23% 19% 21% 22% 21% 18% 21% 5% 0% Västra Götalands län Sverige 11

12 Andel ekonomiskt utsatta barn Ekonomiskt utsatta barn avser barn i åldern 0 19 år som lever i ett hushåll där den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet är lägre än 60 procent av medianvärdet för samtliga hushåll i landet. Att växa upp i en ekonomiskt utsatt familj innebär att barnet inte har samma ekonomiska förutsättningar som andra barn och innebär en ökad sannolikhet att som vuxen hamna i de lägre inkomstskikten. Andelen är beräknad som antal barn med låg disponibel inkomst 2010 dividerat med antal personer i åldern Uppgifterna baseras på SCB:s befolkningsstatistik. Med disponibel inkomst avses summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. För att kunna göra jämförelser mellan olika hushåll används ett viktsystem där olika typer av hushåll tilldelas olika vikter beroende på hushållets konsumtion, varje person i hushållet utgör en konsumtionsenhet. Den disponibla inkomsten divideras med hushållets konsumtionsvikt. 7 I diagrammet redovisas värden för kommunerna i GR plus stadsdelarna i Göteborg. Diagrammet visar på stora skillnader mellan de olika kommunerna och stadsdelarna. Högst andel finns i Angered med 50 procent, strax följt av Östra Göteborg med 47 procent. Lägst andel finns i Lerum med 7 procent. Det nationella medelvärdet på 19 procent är något högre än medelvärdet för länet på 18 procent. l 60% 50% 40% Ekonomiskt utsa a barn 30% 20% 50% 47% 10% 0% 12% 14% 9% 8% 10% 7% 18% 9% 11% 10% 10% 9% 24% 15% 20% 19% 18% 16% 14% 20% 15% Västra Götalands län Sverige 7. Se metodbeskrivningen till Öppna jämförelser Social barn- och ungdomsvård 2013 eller Socialstyrelsen, Social rapport 2010 för ytterligare förklaring av hur måttet är framräknat. 12

13 3. Resultat Självbestämmande och integritet Området självbestämmande och integritet utgörs av indikatorn barns och föräldrars uppfattning. Indikatorn avser mäta huruvida barns och föräldrars uppfattning undersöks och används för att utveckla verksamheten. Minst en undersökning av barns och föräldrars uppfattning om verksamheten ska ha genomförts och använts för att utveckla verksamheten under 1 november 2010 till 1 november Uppgifterna baseras på kommunenkäten. Indikatorn är en processindikator som visar på vad som görs i verksamheten. För Kungälv finns inga uppgifter inrapporterade varför den rutan är tom. Av kommunerna och stadsdelarna i GR har 9 av 21 som svarat undersökt och använt barns och föräldrars uppfattning om verksamheten i utvecklingsarbete, 43 procent. Även för Sverige i sin helhet har 43 procent av kommunerna och stadsdelarna undersökt och använt barns och föräldrars uppfattning för att utveckla verksamheten. Barns och föräldrars uppfa ning Ale Nej Alingsås Nej Härryda Ja Kungsbacka Ja Kungälv Lerum Nej Lilla Edet Nej Mölndal Nej Par lle Ja Stenungsund Ja Tjörn Nej Öckerö Nej Göteborg, Angered Nej Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Nej Göteborg, Centrum Ja Göteborg, Lundby Nej Göteborg, Majorna-Linné Nej Göteborg, Norra Hisingen Ja Göteborg, Västra Göteborg Ja Göteborg, Västra Hisingen Nej Göteborg, Örgryte-Härlanda Ja Göteborg, Östra Göteborg Ja GR 43% Sverige 43% 13

14 Helhetssyn och samordning Området helhetssyn och samordning består av underområdena intern samordning i enskilda ärenden, hälsa, utbildning samt kriminalitet vilka alla innehåller flera indikatorer. Alla indikatorer inom området är baserade på enkätundersökningen skickad till kommunerna och stadsdelarna. Intern samordning i enskilda ärenden Intern samordning i enskilda ärenden utgörs av om det finns rutiner för hur samordning ska ske och om rutinerna för samordning har följts upp mellan kommunens sociala barn- och ungdomsvård och verksamheterna ekonomiskt bistånd, missbruk, våld i nära relationer, funktionsnedsättning, familjerätt och socialpsykiatri. Indikatorerna är strukturindikatorer som visar på förutsättningar för verksamheten. Rutinerna för samordning undersöks genom frågan: Har ni (nov 2012) skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning ska ske med andra områden inom socialtjänsten? Ru n samordning med verksamheten: Ekonomiskt bistånd 14 Missbruk Våld i nära rela oner Funk onsnedsä ning Familjerä Socialpsykiatri Ale Nej Nej Nej Nej Nej Nej Alingsås Ja Ja Ja Ja Ja Ja Härryda Ja Ja Ja Nej Ja Ja Kungsbacka Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kungälv Lerum Ja Ja Ja Ja Ja Ja Lilla Edet Nej Nej Ja Nej Ja Nej Mölndal Ja Ja Ja Ja Ja Ja Par lle Ja Ja Ja Ja Ja Nej Stenungsund Ja Ja Ja Ja Ja Ja Tjörn Nej Nej Ja Nej Ja Nej Öckerö Ja Ja Ja Ja Ja Ja Göteborg, Angered Nej Ja Nej Nej Ja Nej Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Ja Ja Ja Ja Nej Nej Göteborg, Centrum Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg, Lundby Ja Ja Ja Nej Ja Nej Göteborg, Majorna-Linné Nej Ja Ja Ja Nej Ja Göteborg, Norra Hisingen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Göteborg, Västra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg, Västra Hisingen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Göteborg, Örgryte-Härlanda Nej Nej Ja Nej Nej Nej Göteborg, Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja Ja Ja GR 62% 71% 81% 57% 71% 52% Sverige 66% 71% 84% 50% 67% 49%

15 Vanligast både i GR och i Sverige är att det finns en rutin för samordning med verksamheten våld i nära relationer, 81 procent respektive 84 procent. Lägsta andelarna för både Sverige och GR återfinns när det gäller rutin för samordning med verksamheten socialpsykiatrin som 49 procent (Sverige) och 52 procent (GR) av kommunerna/stadsdelarna har rutiner för samordning med. Uppföljning av rutin för samordning Uppföljning av samordningsrutiner undersöks genom frågan: Har ni under perioden 1 nov nov 2012 följt upp rutiner för hur samordning ska ske med de andra verksamheterna? Med uppföljning menas att rutinerna på ett systematiskt sätt har kontrollerats av berörda aktörer och att rutinerna vid behov har reviderats. Indikatorerna är processindikatorer då de visar på vad som görs i verksamheten. En tom cell innebär att svar saknas medan EA står för ej aktuellt, om kommunen/stadsdelen inte hade någon rutin är det inte aktuellt att följa upp rutinen. För de indikatorerna med bortfall eller EA över 20 procent är ett medelvärd inte uträknat. På grund av att många kommuner/stadsdelar svarat ej aktuellt är inte något medelvärde för GR uträknat. 15

16 Uppföljning av ru n för samordning med verksamheten: Ekonomiskt bistånd Missbruk Våld i nära rela oner Funk onsnedsä ning Familjerä Socialpsykiatrin Ale EA EA EA EA EA EA Alingsås Ja Ja Ja Ja Ja Ja Härryda Ja Ja Ja EA Ja Ja Kungsbacka Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kungälv Lerum Ja Ja Ja Ja Ja Ja Lilla Edet EA EA Ja EA Ja EA Mölndal Nej Nej Nej Ja Nej Ja Par lle Ja Ja Ja Ja Ja EA Stenungsund Ja Ja Ja Ja Ja Ja Tjörn EA EA Ja EA Ja EA Öckerö Ja Ja Ja Ja Ja Ja Göteborg, Angered EA Ja EA EA Nej EA Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Nej Nej Nej Nej EA EA Göteborg, Centrum EA EA EA EA EA EA Göteborg, Lundby Nej Nej Nej EA Ja EA Göteborg, Majorna-Linné EA Ja Nej Nej EA Ja Göteborg, Norra Hisingen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Göteborg, Västra Göteborg EA EA EA EA EA EA Göteborg, Västra Hisingen Nej Nej Ja Nej Nej Nej Göteborg, Örgryte-Härlanda EA EA Nej EA EA EA Göteborg, Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja Ja Ja Sverige 82% 81% 81% 75% 90% 80% Familjerätt är den verksamhet som flest kommuner/stadsdelar i Sverige har följt upp sina rutiner för samordning med, 90 procent. 16

17 Hälsa Hälsa inom området helhetssyn och samordning utgörs av om det finns en överenskommelse för samverkan med barnhälsovård och barn- och ungdomspsykiatri samt om dessa överenskommelser har följts upp. Indikatorerna undersöks via frågorna: Har ni (nov 2012) skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med barnhälsovård/barn- och ungdomspsykiatri? Har ni under perioden 1 nov nov 2012 följt upp överenskommelser för hur samverkan ska ske med barnhälsovård/barn- och ungdomspsykiatri? Huruvida det finns en rutin för samverkan är en strukturindikator eftersom det visar på förutsättningar för verksamheten medan uppföljning av rutinen är en processindikator som visar på vad som görs i verksamheten. Hälsa Samverkan barnhälsovård Uppföljning överenskommelse samverkan barnhälsovård Samverkan barn- och ungdomspsykiatri Uppföljning överenskommelse samverkan barn- och ungdomspsykiatri Ale Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Alingsås Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Härryda Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Nej Kungsbacka Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kungälv Ja Nej Ja Nej Lerum Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Lilla Edet Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Mölndal Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Nej Par lle Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Stenungsund Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Tjörn Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Öckerö Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Göteborg, Angered Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Ja Ja Nej Ja Ja Ja Göteborg, Centrum Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja EA Göteborg, Lundby Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Nej Göteborg, Majorna-Linné Nej Ja Ja EA Ja Ja Ja Nej Göteborg, Norra Hisingen Nej Ja Nej Nej Ja Nej Göteborg, Västra Göteborg Nej Ja EA Nej Ja EA Göteborg, Västra Hisingen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Göteborg, Örgryte-Härlanda Ja Nej Nej Ja Ja Nej Göteborg, Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja GR 81% 76% 74% 42% 86% 100% 84% 68% Sverige 60% 47% 41% 62% 69% 57% 51% 66% 17

18 En något högre andel kommuner/stadsdelar uppger att de har samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin än med barnhälsovården år 2013 inom både Sverige och GR. Fler har också följt upp överenskommelsen med barn- och ungdomspsykiatrin än överenskommelsen om samverkan med barnhälsovården. År 2012 hade hela GR överenskommelser om samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin men inte år GR har i högre utsträckning än Sverige samverkansavtal med barnhälsovården och barn- och ungdomspsykiatrin. Utbildning Indikatorn utbildning inom helhetssyn och samordning utgörs av om det finns en överenskommelse för samverkan med förskola/skola och om den överenskommelsen har följts upp. Samverkan med förskola/ skola avser november 2012 där överenskommelsen ska vara skriftlig och beslutad på ledingsnivå, en strukturindikator. Uppföljning av överenskommelse om samverkan med förskola/skola avser perioden 1 november 2011 till 1 november 2012 och är en processindikator. Av de kommuner/stadsdelar i GR som har besvarat enkäten hade alla utom en kommun/ stadsdel en överenskommelse om samverkan med förskola/ skola åren 2013 och Överenskommelse om samverkan mellan socialtjänst och förskola/skola var vanligare inom GR än i resten av landet. Både i Sverige och GR är det vanligare att det 2013 finns en överenskommelse än att överenskommelsen under det senaste året har följts upp. Utbildning Samverkan med förskola/skola Uppföljning överenskommelse samverkan förskola/skola Ale Ja Ja Ja Ja Alingsås Ja Ja Ja Ja Härryda Ja Ja Nej Nej Kungsbacka Ja Ja Ja Ja Kungälv Ja Ja Lerum Ja Ja Ja Ja Lilla Edet Ja Ja Ja Nej Mölndal Ja Ja Ja Nej Par lle Ja Ja Ja Ja Stenungsund Ja Ja Ja Ja Tjörn Ja Ja Ja Ja Öckerö Ja Ja Ja Ja Göteborg, Angered Ja Ja Nej Nej Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Ja Ja Ja Göteborg, Centrum Ja Ja Ja Ja Göteborg, Lundby Ja Ja Nej Nej Göteborg, Majorna-Linné Ja Ja Nej Ja Göteborg, Norra Hisingen Ja Ja Ja Göteborg, Västra Göteborg Nej Ja EA Göteborg, Västra Hisingen Ja Ja Ja Ja Göteborg, Örgryte-Härlanda Ja Nej Nej Göteborg, Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja GR 95% 95% 79% 70% Sverige 77% 74% 60% 69% 18

19 Kriminalitet Indikatorn kriminalitet inom helhetssyn och samordning består av om det finns en överenskommelse om samverkan med polis och om överenskommelsen har följts upp. Samverkan med polis avser november 2012 där överenskommelsen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå och är en strukturindikator. Uppföljning av överenskommelse om samverkan med polis avser perioden 1 november 2011 till 1 november 2012 och är en processindikator. Under 2013 och 2012 har en högre andel kommuner/stadsdelar överenskommelser om samverkan med polis i både GR och Sverige jämfört med Av de 16 kommuner/stadsdelar i Kriminalitet Samverkan med polis Uppföljning överenskommelse samverkan polis GR som 2013 har en överenskommelse hade Ale Ja Ja Nej Ja 12 stycken, under 2012, Alingsås Ja Ja Nej Ja följt upp överenskommelsen. Härryda Ja Nej Nej Nej Kungsbacka Nej Ja Nej EA Kungälv Ja Nej Lerum Ja Ja Nej Ja Lilla Edet Nej Nej Nej EA Mölndal Ja Ja Ja Nej Par lle Ja Ja Ja Ja Stenungsund Ja Ja Nej Ja Tjörn Ja Ja Nej Ja Öckerö Ja Ja Ja Ja Göteborg, Angered Ja Ja Nej Ja Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Ja Ja Ja Göteborg, Centrum Nej Nej Nej EA Göteborg, Lundby Ja Ja Ja Nej Göteborg, Majorna-Linné Ja Ja Ja Ja Göteborg, Norra Hisingen Nej Ja Nej Göteborg, Västra Göteborg Nej Ja EA Göteborg, Västra Hisingen Ja Ja Ja Ja Göteborg, Örgryte-Härlanda Ja Ja Nej Göteborg, Östra Göteborg Ja Ja Ja Ja GR 76% 86% 42% EA Sverige 66% 61% 48% 64% 19

20 Trygghet och säkerhet Området trygghet och säkerhet består av indikatorerna ordinarie BBIC-licens och information om rättigheter och kontaktuppgifter. Ordinarie BBIC-licens baseras på Socialstyrelsens register över licenser för Barns behov i centrum, BBIC, ett dokumentations- och handläggningssystem för helhetssyn och kontinuitet i myndighetsutövning. Indikatorn avser om nämnden den 1 november 2012 har en ordinarie BBIClicens. Indikatorn information om rättigheter och kontaktuppgifter utgörs av om det i november 2012 lämnas skriftlig information till alla placerade barn om deras rättigheter, socialsekreterarens kontaktuppgifter och Socialstyrelsens funktion berätta om missförhållanden. Uppgifterna baseras på kommunenkäten. I metod beskrivningen anges indikatorerna vara både struktur- och processindikatorer. För 2013 har 3 av 10 stadsdelar i Göteborg ordinarie BBIC-licens, övriga kommuner i GR har alla ordinarie BBIC-licens år 2013 och har haft det sedan av 21 kommuner/stadsdelar i GR svarade att de lämnade skriftlig information om rättigheter och kontaktuppgifter till alla placerade barn. Handläggning Ordinarie BBIC-licens Informa on om rä gheter och kontaktuppgi er Ale Ja Ja Ja Ja Ja Alingsås Ja Ja Ja Ja Nej Härryda Ja Ja Ja Ja Ja Kungsbacka Ja Ja Ja Ja Ja Kungälv Ja Ja Ja Ja Lerum Ja Ja Ja Ja Nej Lilla Edet Ja Ja Ja Ja Ja Mölndal Ja Ja Ja Ja Ja Par lle Ja Ja Ja Ja Ja Stenungsund Ja Ja Ja Ja Nej Tjörn Ja Ja Ja Nej Ja Öckerö Ja Ja Ja Nej Nej Göteborg, Angered Nej Nej Nej Göteborg, Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Nej Nej Göteborg, Centrum Ja Nej Nej Ja Göteborg, Lundby Nej Nej Nej Nej Göteborg, Majorna-Linné Nej Nej Nej Ja Göteborg, Norra Hisingen Nej Nej Nej Nej Göteborg, Västra Göteborg Nej Nej Nej Nej Göteborg, Västra Hisingen Ja Nej Nej Ja Göteborg, Örgryte-Härlanda Ja Ja Nej Nej Göteborg, Östra Göteborg Nej Nej Nej Ja GR 68% 59% 57% EA 52% Sverige 72% 61% 49% 28% 64% 20

21 Kunskapsbaserad verksamhet Området kunskapsbaserad verksamhet består av underområdena kompetens, systematisk bedömning, biståndsbeslutade insatser i öppenvård samt systematisk uppföljning vilka alla består av flera indikatorer. Samtliga indikatorer inom området baseras på kommunenkäten. Kompetens Den första indikatorn inom kompetens utgörs av frågan: Har ni (1 nov 2012) en samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling som har upprättats eller reviderats under perioden 1 nov nov 2012? Planen ska innehålla kontinuerlig handledning, fortbildning och vidareutbildning på högskolenivå. Indikatorerna inom området kompetens är strukturindikatorer. Den andra indikatorn besvarar frågan: Har handläggare som varit anställda minst 1 år en individuell kompetensutvecklingsplan (nov 2012)? Sista indikatorn för området kompetens besvarar frågan: Har ni (1 nov 2012) en samlad plan för de anlitade familjehemmens kompetensutveckling? Planen ska innehålla handledning och utbildning, bygga på verksamhetens mål samt innehålla en analys av familjehemmets individuella kompetens. Kompetens Samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling 21 Individuella kompetensutvecklingsplaner för handläggarna Samlad plan för familjehemmens kompetensutveckling Ale Nej Ja Nej Alingsås Delvis Delvis Ja Härryda Nej Nej Nej Kungsbacka Nej Ja Nej Kungälv Lerum Delvis Nej Ja Lilla Edet Nej Nej Nej Mölndal Delvis Delvis Ja Par lle Ja Ja Ja Stenungsund Delvis Delvis Nej Tjörn Delvis Ja Nej Öckerö Nej Nej Nej Göteborg, Angered Nej Delvis Nej Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Nej Ja Nej Göteborg, Centrum Nej Nej Nej Göteborg, Lundby Delvis Ja Ja Göteborg, Majorna-Linné Nej Ja Ja Göteborg, Norra Hisingen Delvis Delvis Delvis Göteborg, Västra Göteborg Delvis Ja Nej Göteborg, Västra Hisingen Ja Ja Ja Göteborg, Örgryte-Härlanda Delvis Ja Delvis Göteborg, Östra Göteborg Nej Delvis Ja GR 10% 48% 38% Sverige 19% 47% 28%

22 Endast 2 av 21 kommuner/stadsdelar i GR som har besvarat enkäten har angett att de har en samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling. I Sverige är andelen kommuner/stadsdelar med en plan för handläggarnas kompetensutveckling 19 procent. Den andra indikatorn, en individuell kompetensutvecklingsplan för de handläggare som varit anställda minst ett år, har 10 kommuner/stadsdelar i GR och i Sverige 47 procent. Den tredje indikatorn, en plan för familjehemmets kompetensutveckling, har 8 kommuner/ stadsdelar i GR, nationellt har 28 procent av kommunerna/stadsdelarna svarat att de har en plan. Systematisk bedömning Den första indikatorn inom det här området undersöker om det finns rutiner som stödjer användning av standardiserade bedömningsmetoder inom den sociala barn- och ungdomsvården. Indikatorn avser den 1 november Standardiserat bedömningsinstrument avser formulär med frågor och svarsalternativ fastställda i förväg såsom intervjuformulär, skattningsformulär eller självskattningsformulär (en strukturindikator). Övriga indikatorer avser om standardiserade bedömningsmetoder används för utredning av utåtagerande beteende, missbruk och föräldraförmåga. Dessa är processindikatorer som besvarar frågorna: Använder ni någon av följande standardiserade bedömningsmetoder vid utredning av barn och unga med utagerande beteende och/eller annat normbrytande beteende: CBCL, Earl, ECBI, Ester, SAVRY, SDQ? Använder ni någon av följande standardiserade bedömningsmetoder vid utredning av barn och unga med missbruk och/eller andra sociala problem: ADAD, ADDIS, AUDIT/DUDIT? Använder ni någon av följande standardiserade bedömningsmetoder vid utredning av föräldraförmåga och/eller familjeklimat: FCS, Home? 22

23 Systema sk bedömning Ru ner standardiserade bedömningsmetoder Användning av standardiserade bedömningsmetoder för: Utagerande beteende Missbruk Föräldraförmåga Ale Nej Nej Ja Nej Alingsås Nej Ja Ja Nej Härryda Ja Ja Ja Nej Kungsbacka Nej Nej Ja Nej Kungälv Lerum Nej Ja Ja Ja Lilla Edet Nej Nej Nej Nej Mölndal Nej Nej Ja Nej Par lle Nej Ja Ja Nej Stenungsund Nej Nej Ja Nej Tjörn Ja Ja Ja Nej Öckerö Ja Nej Nej Nej Göteborg, Angered Ja Nej Nej Ja Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Nej Nej Nej Nej Göteborg, Centrum Nej Nej Nej Nej Göteborg, Lundby Nej Nej Nej Nej Göteborg, Majorna-Linné Nej Nej Ja Nej Göteborg, Norra Hisingen Nej Nej Ja Nej Göteborg, Västra Göteborg Nej Ja Nej Nej Göteborg, Västra Hisingen Ja Ja Nej Nej Göteborg, Örgryte-Härlanda Nej Nej Ja Ja Göteborg, Östra Göteborg Ja Nej Ja Nej GR 29% 33% 62% 14% Sverige 36% 30% 78% 7% I tabellen ser vi att 6 av 21 kommuner/stadsdelar i GR som besvarat enkäten uppger att de har rutiner som stödjer användning av standardiserade bedömningsrutiner. Gällande standardiserade bedömningsrutiner för utagerande beteende, missbruk eller föräldraförmåga är missbruk det område inom vilket högst andel kommuner/stadsdelar, både i Sverige och i GR, använder standardiserade bedömningsmetoder. 23

24 Biståndsbeslutade insatser i öppenvård Här undersöks om det i kommunerna tillhandahålls, som biståndsbeslutad insats, manualbaserat föräldrastöd i grupp, manualbaserad psykosocial behandling eller manualbaserad stödgruppsverksamhet. Med att tillhandahålla menas att den enskilde inom en månad från det att beslutet togs får besked om när insatsen börjar, mätningen avser november Indikatorerna är relevanta då forskning visar att det är risk för negativa konsekvenser med institutionsbehandling och att kvarboende hemma ger större möjlighet att inkludera den unges föräldrar och skola i arbetet. De manualbaserade insatserna som efterfrågas är: Manualbaserat föräldrastöd i grupp för barn med bråkigt/normbrytande beteende, avser stöd av typen Connect, COPE, De otroliga åren, Föräldrastegen, Komet eller Triple P. Manualbaserad psykosocial behandling för ungdomar med antisocialt/normbrytande beteende, avser behandlingsformerna FFT och MST. Manualbaserad stödgruppsverksamhet för barn och unga med psykosocial problematik, avser Children are people too, Ersta vändpunkten eller Rädda Barnens barngrupp. Inom GR tillhandahåller 15 av 21 kommuner/stadsdelar manualbaserat föräldrastöd i grupp som biståndsbeslutad insats. 10 av 21 kommuner/ stadsdelar tillhandahåller manualbaserad psykosocial behandling medan 7 av 21 tillhandahåller manualbaserad stödgruppsverksamhet. Både nationellt och i GR är föräldrastöd i grupp den typ av stöd/behandling som högst andel kommuner/stadsdelar erbjuder. Som biståndsbeslutad insats llhandahålls manualbaserat: 24 Föräldrastöd i grupp Psykosocial behandling Stödgruppsverksamhet Ale Ja Nej Nej Alingsås Nej Nej Nej Härryda Nej Nej Ja Kungsbacka Nej Nej Ja Kungälv Lerum Nej Ja Nej Lilla Edet Ja Nej Nej Mölndal Ja Ja Ja Par lle Ja Ja Nej Stenungsund Ja Ja Nej Tjörn Ja Nej Ja Öckerö Ja Nej Nej Göteborg, Angered Ja Ja Ja Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Ja Ja Nej Göteborg, Centrum Ja Nej Nej Göteborg, Lundby Ja Ja Ja Göteborg, Majorna-Linné Ja Nej Nej Göteborg, Norra Hisingen Ja Ja Ja Göteborg, Västra Göteborg Nej Nej Nej Göteborg, Västra Hisingen Ja Ja Nej Göteborg, Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Göteborg, Östra Göteborg Ja Ja Nej GR 71% 48% 33% Sverige 57% 32% 42%

25 Systematisk uppföljning Att analysera ett framtida behov av bedömningsmetoder och beslutade insatser samt att följa upp resultat av insatser är del i ett systematiskt kvalitetsarbete. Indikatorerna utgår ifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) och är processindikatorer. Indikatorerna avser perioden 1 november november 2012 och undersöker om följande finns: Ett skriftligt, och utifrån kartläggning av nuläget, analyserat framtida behov av standardiserade bedömningsmetoder inom den sociala barn- och ungdomsvården. Ett skriftligt, och utifrån kartläggning av nuläget, analyserat framtida behov av biståndsbeslutade insatser i öppenvården inom den sociala barn- och ungdomsvården. Uppföljning av resultat av insatser i öppenvård för barn och unga på gruppnivå. Uppföljning av resultat av insatser i dygnsvård för barn och unga på gruppnivå. Av 21 kommuner/ stadsdelar som besvarat enkäten har 1 uppgett att de har analyserat sitt framtida behov av standardiserade bedömningsmetoder. Vad gäller analyserat behov av biståndsbeslutade insatser i öppenvård har 4 kommuner/stadsdelar i GR angett att detta finns. Lite fler kommuner/stadsdelar i GR har under den senaste tiden följt upp resultat av insatser i öppenvård, 10 stycken, och resultat av insatser i dygnsvård, 9 stycken. Analyserat behov av: Följt upp resultat av insatser i: Biståndsbeslutade Öppenvård på Dygnsvård på Standardiserade Systema sk uppföljning bedömningsmetoder insatser i gruppnivå gruppnivå öppenvård Ale Nej Nej Nej Ja Alingsås Nej Nej Nej Nej Härryda Nej Nej Ja Ja Kungsbacka Nej Ja Ja Nej Kungälv Lerum Nej Nej Nej Nej Lilla Edet Nej Nej Nej Nej Mölndal Nej Nej Ja Nej Par lle Nej Nej Ja Nej Stenungsund Nej Nej Nej Ja Tjörn Nej Nej Ja Nej Öckerö Nej Nej Nej Nej Göteborg, Angered Nej Nej Nej Nej Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Nej Nej Nej Nej Göteborg, Centrum Ja Ja Ja Nej Göteborg, Lundby Nej Nej Ja Ja Göteborg, Majorna-Linné Nej Ja Nej Ja Göteborg, Norra Hisingen Nej Nej Nej Ja Göteborg, Västra Göteborg Nej Nej Nej Nej Göteborg, Västra Hisingen Nej Nej Ja Ja Göteborg, Örgryte-Härlanda Nej Nej Ja Ja Göteborg, Östra Göteborg Nej Ja Ja Ja GR 5% 19% 48% 43% Sverige 17% 24% 39% 23% 25

26 Tillgänglighet Området tillgänglighet utgörs av om det finns socionombemannad jourverksamhet all tid utanför kontorstid samt vilken information som går att hitta på kommunens webbplats. Utanför kontorstid Att det finns en jourverksamhet, bemannad med socionomutbildad personal, dygnet runt alla dagar är viktigt för barnets bästa så att barnet får ett professionellt bemötande vid akuta krissituationer. Jourverksamhet definieras som att socionomutbildad personal finns i beredskap för akuta händelser för barn och unga och att personalen direkt kan nås på telefon, göra en professionell bedömning och kunna vara hos en familj inom två timmar. Verksamheten kan drivas i egen regi eller genom avtal med en annan kommun/ stadsdel. För 2013 angav 18 av de 21 kommuner/stadsdelar som besvarat enkäten att de alltid har en socionombemannad jourverksamhet, samma siffra som för 2012, 2011 var det 10 kommuner/stadsdelar i GR. En högre andel kommuner/stadsdelar i GR än nationellt har socionombemannad jourverksamhet för alla år i tabellen. Utanför kontors d Socialjourverksamhet Ale Ja Ja Ja Alingsås Delvis Delvis Delvis Härryda Ja Ja Delvis Kungsbacka Ja Ja Ja Kungälv Ja Delvis Lerum Delvis Ja Delvis Lilla Edet Ja Ja Nej Mölndal Ja Ja Ja Par lle Ja Ja Ja Stenungsund Ja Delvis Nej Tjörn Ja Delvis Nej Öckerö Ja Ja Delvis Göteborg, Angered Ja Ja Ja Göteborg, Askim-Frölunda- Ja Högsbo Ja Göteborg, Centrum Ja Ja Ja Göteborg, Lundby Ja Ja Ja Göteborg, Majorna-Linné Ja Ja Ja Göteborg, Norra Hisingen Nej Ja Göteborg, Västra Göteborg Ja Ja Göteborg, Västra Hisingen Ja Ja Delvis Göteborg, Örgryte-Härlanda Ja Ja Göteborg, Östra Göteborg Ja Ja Ja GR 86% 86% 53% Sverige 66% 62% 45% 26

27 Information på webbplats De sista indikatorerna berör vilken information det finns på kommunernas/stadsdelarnas webbplatser. Internet är en viktig informationskanal för barn och unga och ett lätt sätt för kommunen att nå ut med information. I granskningen som genomfördes i november 2012 till januari 2013 söktes efter viss information på kommunens/stadsdelens webbplats, sökningen genomfördes av två oberoende granskare. Om dessa svar inte överensstämde gjordes en tredje granskning. Hittades den efterfrågade informationen på öppningssidan för området, eller som en länk därifrån, blev bedömningen ja, annars nej. Indikatorerna är samma som år 2011, vilka inkluderats i tabellen. Informa on på webbplats: Lämna Info om hur intresseanmälan Anmäla lämnar Om a vara Överklaga Synpunkter/ misstanke intresseanmälan Akut hjälp familjehem om vara beslut klagomål a barn far mm familjehem illa familjehem mm på mm webbplats Ale Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Alingsås Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Härryda Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Kungsbacka Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Kungälv Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Lerum Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Lilla Edet Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Nej Mölndal Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Par lle Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Stenungsund Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Tjörn Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Öckerö Nej Nej Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Göteborg, Angered Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Göteborg, Askim-Frölunda- Högsbo Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Göteborg, Centrum Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Göteborg, Lundby Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Göteborg, Majorna-Linné Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Göteborg, Norra Hisingen Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Göteborg, Västra Göteborg Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Göteborg, Västra Hisingen Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Göteborg, Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Göteborg, Östra Göteborg Nej Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja GR 9% 14% 50% 45% 95% 55% 95% 68% 100% 100% 91% 100% 0% 82% Sverige 38% 20% 73% 58% 71% 64% 86% 79% 76% 79% 74% 76% 17% 37% 27

28 Enligt granskningen 2013 har 2 av 22 kommuner/stadsdelar i GR information om hur ett beslut överklagas, nationellt har 38 procent denna information på sin öppningssida för området eller som en länk från sidan. Information på internet om hur synpunkter/klagomål framförs fanns för 11 av kommunerna i GR men inga av stadsdelarna Information om vart personer kan vända sig efter kontorstid vid akut behov av hjälp fanns 2013 på 21 av 22 kommuner/stadsdelas webbplatser inom GR. För samma fråga var antalet 2011 i GR 12 av 22 kommuner/stadsdelar, därmed har andelen ökat under det senaste året. Hur misstanke anmäls om att ett barn far illa finns det information om på webbplatsen för alla kommuner/stadsdelar i GR utom en i 2013 års granskning. Även för denna indikator har andelen ökat sedan 2011 års granskning. Information om vad det innebär att vara kontaktperson, familjehem eller kontaktfamilj eller liknande finns på alla kommuners/stadsdelars webbplatser i GR, både 3013 och Information om hur intresseanmälan till att vara kontaktperson, familjehem eller kontaktfamilj lämnas finns i 2013 års granskning på 20 av 22 kommuners/stadsdelars webbplatser visar granskningen det inte går att lämna en intresseanmälan till att vara kontaktperson, familjehem eller kontaktfamilj direkt på webbsidan för någon av kommunerna/stadsdelarna i GR. Även här har en stor förändring skett mot 2011 års granskning då det gick att lämna en intresseanmälan på 18 av 22 kommuners/stadsdelars webbplatser. Anledningen till att detta undersöks är att erfarenheter från kommuner visar att om personer enkelt kan lämna en intresseanmälan ökar det möjligheten till ett brett rekryteringsunderlag. l 28

29 4. Diskussion Denna sammanställning har hittills visat på GR-kommunernas resultat för indikatorerna och bakgrundsfaktorerna. Nedan följer en diskussion kring problem med metoder och användbarhet som aktualiseras i samband med sammanställningen. Metoder Till enkäterna som skickades ut fanns det möjlighet att till varje fråga lämna en kommentar. Kommentarerna har granskats av Socialstyrelsen för att se om frågorna har tolkats på olika sätt och hur frågorna kan förbättras. Denna granskning gjorde att två av frågorna inte publicerades. 8 Att några av frågorna fick tas bort eftersom de uppfattats så olika att svaren inte kunde publiceras kan tyda på problem med frågornas utformning även för de indikatorer som presenterats. Socialstyrelsen skriver också i metodbeskrivningen att svaren baseras på den svarandes egen tolkning av frågan och visar därmed på en, till viss del, subjektiv bedömning. Då en kommuns resultat är baserat på vad endast ett fåtal personer svarat påverkas en kommuns resultat stort av hur frågorna har tolkats. För att kunna besvara frågorna krävs dessutom en bred kunskap om den egna verksamheten. Den som svarar måste vara väl insatt i verksamheten, ta sig tid till enkäten samtidigt som frågorna ger ett visst tolkningsutrymme. Ett exempel på när svarsalternativen troligen har tolkats olika ser vi i indikatorn samverkan med barnhälsovård och uppföljning av rutiner för samverkan med barnhälsovård. Av de kommuner/stadsdelar som svarat att de inte har rutiner för samverkan med barnhälsovården har några, på frågan om rutinerna följs upp, svarat nej medan andra har svarat ej aktuellt. Liknande är gjort för andra områden där frågorna avser om det finns rutiner och om rutinerna har följts upp. Om enkäten har tolkats och besvarats på olika sätt leder det till att de resultat som presenteras blir missvisande. Vad säger oss sammanställningen? För flera av indikatorerna kan vad som avses med svaret variera stort. Exempelvis kan ett ja-svar för indikatorn om kommunen har undersökt och använt enskildas uppfattningar för att utveckla verksamheten rymma ett brett spann gällande vilken typ av undersökning, hur undersökningen har gjorts och vilka förändringar undersökningen har lett fram till. Men ändå får alla kommuner som gjort någon typ av undersökning och förändring ett ja. 8. Socialstyrelsen, 2013, s

30 De resultat som presenteras och de skillnader mellan kommuner som kan ses i tabellerna behöver inte visa på hur det faktiskt ser ut i kommunerna. Frågorna och anvisningarna kan ha tolkats olika av de som besvarat enkäten. 9 Ett exempel som potentiellt kan missuppfattas rör överenskommelse om samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin. I Västra Götaland finns Västbus, ett projekt om barn- och ungdomars psykiska hälsa som syftar till att förbättra samverkan mellan kommun och vårdgivare. Med Västbus så finns det överenskommelser om hur samverkan i enskilda ärenden ska ske i hela GR, ändå har tre kommuner/ stadsdelar svarat nej på frågan om dessa överenskommelser finns. Dock är det en högre andel kommuner/ stadsdelar i GR som har uppgett att de har överenskommelser om samverkan i enskilda ärenden än i Sverige i övrigt vilket skulle kunna visa på Västbus genomslag. En av bakgrundsfaktorerna, individuellt behovsprövade öppenvårdsinsatser, visade en andel på 0 procent för Öckerö. Vid samtal med personal på Öckerö framkom att den siffra som rapporterats in var felaktig och att en andel på 74 procent var mer korrekt. Detta fel upptäcktes genom att den första andelen, 0 procent, verkade orimlig varför kommunen kontaktades och en ny andel räknades fram. Detta kan innebära att det sker misstag vid inrapporteringen där endast de mest uppenbara felen upptäcks. Vad de nu diskuterade problemen visar är att det troligen finns problem med missuppfattningar kring hur frågorna ska tolkas och hur väl det som rapportertas in överensstämmer med hur det ser ut i kommunerna. Vad som visas i Öppna jämförelser bör därför ses i sitt lokala sammahang, tolkas av insatt personal med en förståelse för att det som undersöks bara utgör en liten del i en komplex verksamhet. Utveckling Som svar på ovan beskrivna problem skulle dels en säkerställd inrapportering och dels en exemplifiering av indikatorerna göra jämförelserna mer tillförlitliga och användbara. Att frågorna kan ha tolkats olika gör en jämförelse mellan kommuner problematisk. En säkerställd inrapportering, där det undersöks hur enkäten besvaras, mellan de kommuner som är intresserade av att jämföra sig med varandra skulle göra de jämförelser som görs mer korrekta. För att få en större förståelse för vad indikatorerna innebär, hur ett arbete med en indikator kan se ut skulle en exemplifiering av indikatorerna vara användbar. Att tillfråga kommuner med ett ja-svar på en indikator om hur de jobbar med exempelvis samverkan, hur föräldrars och barns uppfattning har undersökts och vilka åtgärder undersökningen ledde fram till samt hur deras analys av framtida bedömningsmetoder ser ut skulle ge mer förståelse för indikatorerna och kunna ge inspiration till kommuner som svarat nej på den indikatorn om hur de kan jobba. En sådan exemplifiering skulle också visa på om indikatorerna har tolkats på olika sätt. Socialstyrelsen anger att arbetet med Öppna jämförelser kommer att fortsätta och att jämförelser över tid ska kunna ske i högre utsträckning genom att samma indikatorer och mätmetoder väljs. 10 Öppna jäm förelser är under utveckling med mål att det 2014 ska finnas lättillgängliga, tillförlitliga och aktuella jämförelser som visar på kvalitet, resultat och effektivitet. 11 l 9. Socialstyrelsen, 2013, s Socialstyrelsen, 2013, s Socialstyrelsen, 2010, s

31 5. Källor SKL. (2012). Handbok för öppna jämförelser inom socialtjänsten. SKL. Socialstyrelsen. (2010). Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för socialtjänst och hemsjukvård Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2012). Barn och unga insatser Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2013). Metodbeskrivning öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård Socialstyrelsen. 31

32 Har din kommun en socialjoursverksamhet dygnet runt? Vilka verksamheter har kommunens barn- och ungdomsvård rutiner för samordning med? Vilka kommuner har BBIC-licens? Dessa och fler frågor undersöks i Öppna jämförelser, social barn- och ungdomsvård Öppna jämförelser är indikatorbaserade jämförelser som syftar till förbättrad kvalitet genom att utgöra underlag för uppföljning, analys och utvärdering. Jämförelserna ska ge insyn i offentligt finansierade verksamheter samt möjliggöra jämförelser med andra kommuner och/eller jämförelser över tid. Denna rapport är en regional sammanställning över GR-kommunernas resultat i Öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården Syftet med en regional sammanställning är att göra resultaten för kommunerna i GR lättillgängliga samt underlätta jämförelser med närliggande kommuner, något som kan bidra till ett utbyte och lärande mellan kommunerna. Sara Davidsson är master i offentlig förvaltning och verksam vid FoU i Väst/GR. FORSKNING OCH UTVECKLING INOM VÄLFÄRDSOMRÅDET Besök Gårdavägen 2 Post Box 5073, Göteborg Tel Fax e-post fou@grkom.se 32