Redovisning Öppna Jämförelser Barn och Ungdom 2015

Transkript

1 SOLNA STAD Socialförvaltningen SID 1 (7) Christina Enocson SN/2015:165 TJÄNSTESKRIVELSE, Redovisning Öppna Jämförelser Barn och Ungd 2015 Sammanfattning Öppna jämförelser är ett verktyg för analys, uppföljning och utveckling av socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Detta är sjätte året s öppna jämförelser görs för den sociala barn- och ungdsvården. På nationell nivå visar en jämförelse mellan åren att det skett förbättringar i ett antal avseenden men att det finns skillnader i resultaten mellan länen. Även Solnas arbete har utvecklats och visar på ett flertal förbättringar utifrån Öppna jämförelsers indikatorer, t.ex. söverenskmelser, BBIC- licens, samlad plan för kpetensutvecklig och användning av resultat från systematiska uppföljningar. Förslag till beslut Socialnämnden tar del av redovisningen. Öppna jämförelser Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. I öppna jämförelser kan verksamheter jämföras på kmunal nivå utifrån indikatorer, bakgrundsmått och bakgrundsuppgifter. Jämförelser kan även göras resultat på län- och riksnivå. Analyser av resultaten kan ge en uppfattning av vad s kan behöva utvecklas för att stärka kvaliteten i. Indikatorerna i öppna jämförelser baseras på aktuell forskning, beprövad erfarenhet lagstiftning och utgår från ett brukarperspektiv. Indikatorerna presenteras under de kvalitetsråden s tagits fram gemensamt av Socialstyrelsen och Sveriges Kmuner och Landsting (SKL) för öppna jämförelser in socialtjänstens råde. Områdena är Helhetssyn och Kunskapsbaserad verksamhet Självbestämmande och integritet Tillgängighet Trygghet och säkerhet Effektivitet De viktigaste resultaten av öppna jämförelser 2015 på nationell nivå visar 55 procent av de ungdar s varit placerade i familjehem eller HVB under hela åk 9 har behörighet att söka nationellt program i gymnasiet. För

2 2 (7) motsvarande ungdar s föddes utlands är andelen 39 procent. I jämförelse att 88 procent av de ungdar s senast slutade grundskolan hade behörighet att söka till nationellt program i gymnasiet. 28 procent av de ungdar s varit placerade i familjehem eller HVB hela åk 9 har avslutat gymnasiet rundläggande behörighet till högskola. 70 procent av personalen s utreder barns behov av skydd, stöd, vård och behandling i landets kmuner har socionutbildning och minst tre års erfarenhet av barnutredningar. Resultatet var detsamma vid förra årets jämförelser. Andelen är ca 10 procentenheter lägre i kmuner färre än invånare. I kmuner över invånare och i storstädernas kmundelar, där flest barn var berörda, varierar andelen mellan 17 till 100 procent. 49 procent av handläggarna i landets kmuner har socionutbildning och minst fem års erfarenhet av barnutredningar. Resultatet är även här detsamma s vid 2014 års jämförelse. Andelen är ca 10 procentenheter lägre i kmuner färre än invånare. I kmuner över invånare och i storstädernas kmundelar, där flest barn var berörda, kan andelen variera mellan 4 procent och 100 procent. Den gensnittliga tillgången till arbetsledning för en handläggare är 2,7 timmar per vecka. Hur mycket tid för arbetsledning enskilda handläggare får i olika kmuner varierar mellan 6 minuter till 20 timmar per vecka. 37 procent av kmunerna har en aktuell verksamhetsgemensamplan för handläggarnas kpetensutveckling s bygger på s mål och analys av handläggarnas individuella kpetens. Planen ska fatta såväl handledning, fortbildning s vidareutbildning på högskolenivå. Andelen kmuner s har en sådan plan har sedan 2013 ökat 18 procentenheter. 27 procent v kmunerna har använt resultaten från systematiska uppföljningar av insatser i öppenvården för verksamhetsutveckling. 20 procent av kmunerna har använt resultaten från systematiska uppföljningar av insatser i HVB och familjehem för verksamhetsutveckling. Redovisning av Solnas resultat Förvaltningen redovisar resultat och pågående arbete under de indikatorer där Solnas resultat visar rött. Självbestämmande och integritet Föräldrarnas uppfattning används för att utveckla familjehemmen. Förvaltningen har inte genfört någon undersökning av föräldrars uppfattning socialtjänstens insatser in familjehemsråde. Ett projekt har genförts gällande socialtjänstens stöd till placerade barns biologiska föräldrar. Järfälla, Solna och Sollentuna har samarbetat FoU-nordväst. En pilotstudie genfördes i Järfälla där sex föräldrar s deltagit i en särskild föräldragrupp intervjuades. Föräldrarna lyfte övervägande upp positiva erfarenheter från föräldragruppen men var kritiska till det stöd de fått frånsocialtjänsten i övrigt. Detta stämmer väl överens tidigare forskning. Med utgångspunkt från forskning

3 3 (7) och resultat av intervjuerna har man sökt utveckla kunskapen kring hur socialtjänsten på bästa sätt kan arbeta stöd till barns biologiska föräldrar. Föräldrarnas uppfattning används för att utveckla HVB. Förvaltningen har inte genfört någon sådan undersökning. I förvaltningens arbete uppföljning och utvärdering ingår att utveckla arbetet brukarundersökningar. Helhetssyn och Skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner på handläggarnivå i enskilda ärenden ekoniskt bistånd. Mellan barn- och ungdsenheterna och ekonienheten finns en god men några skriftliga rutiner har ännu inte utarbetats. Utvecklingen in detta råde finns i förvaltningens arbete översynen av interna rutiner i enlighet ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner i enskilda ärenden verksamheterna missbruk och socialpsykiatri. Mellan barn- och ungdsenheterna och vuxenenheten finns en god men några skriftliga rutiner har ännu inte utarbetats. Utvecklingen in detta råde finns i förvaltningens arbete översynen av interna rutiner i enlighet ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner i enskilda ärenden LSS, Barn och vuxna. En söverenskmelse antogs av socialnämnden och vårdnadsnämnden I enlighet söverenskmelsen har ett antal rutiner och riktlinjer tagits fram. Skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskmelser för hur i enskilda ärenden Tandvården. För närvarande är en överenskmelse tandvården inget utvecklingsråde då det finns andra råden s är viktigare att prioritera. I jämförelse övriga landet så har endast 34 procent av kmunerna en sådan överenskmelse och i länet endast 8 procent av kmunerna. Skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskmelser för hur i enskilda ärenden mödravård och barnhälsovård Solna har en söverenskmelse både mödra- och barnhälsovården, Familjens Hus. Enkäten är rätt ifylld men även Socialstyrelsen kan läsa fel. Skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskmelser för hur i enskilda ärenden Primärvården. Förvaltningen har under det senaste året tecknat tre överenskmelser, en Familjens Hus, en barn- och utbildningsförvaltningen samt en vårdnadsförvaltningen. Prioriterat arbete är nu implementering, utarbetande av riktlinjer och rutiner samt uppföljning av de redan antagna överenskmelserna.

4 4 (7) Skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskmelser för hur i enskilda ärenden kriminalvården. Förvaltningen har ingen överenskmelse kriminalvården gällande i enskilda ärenden. Samarbetet fungerar bra mellan ungdsenheten och kriminalvården. Kunskapsbaserad verksamhet Samtliga handläggare s varit anställda mint ett år har en individuell kpetensutvecklingsplan. Alla handläggare har en individuell utvecklingsplan. En utvecklingsplan kan innehålla allt från utbildningsbehov till andra utvecklingsfrågor. Förvaltningen använder standardiserade bedömningsmetoder vid utredning av föräldraförmåga och/eller familjeklimat. Förvaltningen använder inte någon standardiserad bedömningsmetod vid utredning av föräldraförmåga och/eller familjeklimat. Barnenheten använder sig av Earl (Early Assessment of Risk List) för barn normbrytande beteende. I detta ingår föräldrars förmåga att se sina barns speciella behov. Tillhandahålls manualbaserat föräldrastöd i grupp s biståndsbeslutad insats. Förvaltningen erbjuder Ket och Föräldrastegen s öppna insatser (serviceinsatser). Ket bedrivs tillsammans Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) och det är BUF s samordnar. Förvaltningen avser inte att börja biståndsbedöma dessa insatser. Tillhandahålls manualbaserat stödgruppsverksamhet s serviceinsats. S biståndsbedöms verksamhet erbjuder förvaltningen Trappan för barn i åldern 5 12 år s bevittnat våld eller själva varit utsatta för våld. S serviceinsatser erbjuds Punkten en stödgruppsverksamhet för barn i åldern 5-12 år s har föräldrar missbruksproblematik och Skilda världar till barn vars föräldrar är skilda/separerade. Handläggarnas utbildning, yrkeserfarenhet samt tillgång till arbetsledning I Solna har 74 procent av handläggarna socionutbildning och minst tre års erfarenhet av barnavårdsutredningar, gensnittet i länet är 69 procent och i riket 70 procent. I Solna har 59 procent av handläggarna socionutbildning och mer än fem års erfarenhet av barnavårdsutredningar, gensnittet i länet är 47 procent och i riket 49 procent. Varje handläggares gensnittliga tillgång till arbetsledning är 4,2 timmar/vecka i Solna an den i länet är 2,9 timmar och i riket 2,7 timmar. Förändring från föregående mätning o Det finns en söverenskmelse Barn- och utbildningsförvaltningen för både förskola och skola. Rutiner för i enskilda ärenden har tagits fram.

5 5 (7) o o o Det finns en söverenskmelse Omvårdnadsförvaltningen för både LSS/barn och LSS/vuxen. Rutiner för i enskilda ärenden har tagits fram. Ungdsenheten har tecknat en söverenskmelse polisen utifrån runt Sociala Insats Grupper (SIG). Gällande uppföljning av resultatet av insatser i öppenvård och heldygnsvård har förvaltningen genfört uppföljningar av verksamheterna Ket och Föräldrastegen, resultatet har använts i verksamhetsutvecklingen. Familjehemsgruppen använder Karlstadsmodellen för uppföljning/utvärdering av familjehemsplaceringar. Modellen handlar att lära av familjehemsplacerade barn/ungdar och bygger på att man två år eter avslutad lavering intervjuar ungden (s ska ha fyllt 28 år) efter en särskild intervjumall. Resultaten av intervjuerna används sedan för att utveckla. Jämförelse Nordvästkmunerna De kmuner s socialförvaltningen i andra undersökningar valt att jämföra sig är Nordvästkmunerna. Ingen av kmunerna har någon söverenskmelse tandvården, endast två kmuner har söverenskmelser primärvården. Solna samt två av nordvästkmunerna har en samlad plan för kpetensutveckling samt en samlad plan för familjehemmens kpetensutveckling. Gemensamma utvecklingsråden är interna rutiner, överenskmelse primärvården och bedömningsinstrument. Utveckling av arbetet Öppna jämförelser FoU-Nordväst har från 2015 i uppdrag att tillsammans kmunrepresentanter arbeta Öppna jämförelser in rådena Barn- och ungdsvård, missbruk samt ekoniskt bistånd. Kmunerna går tillsammans igen enkäten, diskutera tvetydigheter och enas definitioner och tolkningar. Detta gör de åtta kmunernas svar mer jämförbara. När resultatet av enkäten kmer träffas man igen för att se vilka eventuella förbättringsråden s kan vara intressanta och relevanta för samtliga kmuner. FoU undersöker vilken kunskap s finns in de bestämda rådena, den kan bestå av forskningsresultat, statistik, utvärderingar, m.m. Vid sista mötet gör man en fördjupad analys och kmer fram till ett gemensamt förslag till förbättringsråde/en. Jämförande kvalitetsnyckeltal 2013 Rådet för kmunala analyser (RKA) har statens och SKL:s uppdrag att stimulera till kvalitetsjämförelser in kmunsektorn. För femte året genfördes 2014 en nationell undersökning baserad på nyckeltal framtagna i nätverk ett stort antal deltagande kmuner. Syftet undersökningen är att ge landets kmuner möjlighet att jämföra sin verksamhet andras samt att följa utvecklingen över tid. Målsättningen är att fånga in brukarnära objektiva kvalitetsindikatorer s kan kplettera andra kvalitetsmätningar in individ- och familjesorgen s t.ex. Socialstyrelsen och SKL gör. Deltagande kmuner lämnar själva, och på frivillig basis in statistik s sedan publiceras i Kmun- och landstingsdatabasen Kolada. Sedan

6 6 (7) 2011 har socialförvaltningen i Solna stad lämnat in nyckeltal för jämförelser. För 2014 har förvaltningen deltagit i jämförelser avseende följande nyckletal: Återaktualisering vad avser barn och ungd samt vuxna försörjningsstöd och missbruksproblem. Utredningstid för barn, ungd, vuxna missbruksproblem samt för beslut försörjningsstöd. När det gäller barn och ungd kan följande jämförande resultat redovisas för 2014: Återaktualisering av barn och ungdar. I tabellerna redovisas värden avseende åren 2013 och 2014 från deltagande nordvästkmuner, Stockholm samt snittvärden för deltagande kmuner i Stockholms län samt för all deltagande kmuner. Värdena avser andelen barn och ungdar s ej återaktualiserats för utredning och s första halvåret föregående år avslutats efter utredning eller insats, dvs. s helt avslutats in socialtjänsten under perioden. Ej återaktualiserade 0-12 år, andel (%) Alla kmuner Järfälla Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Stockholms län Upplands Väsby 86 För Solnas del kan konstateras att andelen yngre barn s inte återaktualiserats har minskat mellan åren 2013 och 2014 dvs. den andel barn s 2014 åter blivit aktuella för utredning har ökat 12 procent jämfört Ej återaktualiserade 13-20, andel (%) Alla kmuner Järfälla Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Stockholms län Upplands Väsby Andelen ungdar s återaktualiseras är generellt sett in socialtjänsten högre än antalet yngre barn. För Solna del kan konstateras att andelen ungdar s återaktualiserats har minskat från 2013 till Utredningstid för barn och ungdar. Här avses antal dagar från att en formell utredning inletts till dess att utredning avslutats eller utan insats. Notera här lagstiftningens regler att utredningar barn och ungdar ska bedrivas skyndsamt och ska vara slutförda senast in fyra månader (122 dagar). Vid särskilda skäl kan beslut fattas att förlänga utredningstiden viss tid.

7 7 (7) Utredningstid dagar, 0-20 år, elvärde Alla kmuner Järfälla Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Stockholms län Upplands Väsby För Solnas del låg snittiden för utredningar på en stabil nivå under 2012 och 2013 men har ökat något under En ökning syns också för de övriga kmunerna samt för hela länet. En trolig orsak till ökning är ökningen av antalet ärenden samt personalsättning. Förvaltningen arbetar sedan flera år kontinuerligt att följt upp och arbeta att säkra och förkorta utredningstiderna i barn- och ungdsärenden, bl.a. i enlighet nämndens internkontrollplan. Detta är ett utvecklingsarbete s fortgår liks arbetet att närmare analysera aktuella nyckeltal och jämförelser andra kmuner. Ann-Charlotte Fager Förvaltningschef

8 Öppna jämförelser social barn- och ungdsvård 2015 Kmunkod x = sekretess (1-3 personer) y = kvot stor statistisk osäkerhet pga små tal (färre än 20) (t cell) = bortfall För att förstå och tolka resultaten rätt läs guiden "Öppna jämförelser 2015 social barn- och ungdsvård. Guide för att tolka resultaten." s du hittar på Socialstyrelsens webbplats. Län Befolkningsgrupp (1-5) SKL:s Kmuntyp (1-10) Självbestämmande och integritet Brukarnas uppfattning Använt Använt föräldrarnas uppfattning för att utveckla öppenvården föräldrarnas uppfattning för att utveckla familjehemmen Använt föräldrarnas uppfattning för att utveckla hem för vård eller boende Helhetssyn och Intern i enskilda ärenden rutin för ekoniskt bistånd rutin för missbruk rutin för socialpsykiatri 0184 Solna Ja Nej Nej Nej Nej Nej 0114 Upplands Väsby Ja Nej Nej Nej Nej Nej 0123 Järfälla Nej Nej Nej Ja Ja Ja 0125 Ekerö Nej Nej Nej Nej Nej Nej 0139 Upplands-Bro Nej Nej Nej Nej Nej Nej 0163 Sollentuna Nej Ja Nej Ja Ja Ja 0183 Sundbyberg Nej Nej Nej Ja Ja Ja 0191 Sigtuna Ja Nej Nej Nej Ja Nej

9 Extern i enskilda ärenden - hälsa Extern sam enskilda äre utbildning rutin för våld i nära relationer rutin för LSS/barn rutin för LSS/vuxna rutin för familjerätt överenskmelse tandvård överenskmelse mödravård överenskmelse barnhälsovård överenskmelse primärvård överenskmelse barnoch ungdspsykiatrin överenskmelse barnoch ungds icin överenskmelse barnoch ungdshabilitering överenskmelse förskola Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja

10 mverkan i renden - överenskmelse skola Extern i enskilda ärenden - kriminalitet överenskmelse polis överenskmelse Kriminalvården Extern i enskilda ärenden migration överenskmelse Migrationsverket Trygghet och säkerhet Handlägg ning Ordinarie licens Barns behov i centrum (BBIC) Trygghet och säkerhet för placerade barn Information till placerade barn barnets rättigheter och kontaktuppgifter till ansvariga Kunskapsbaserad verksamhet Handläggarnas kpetens Handläggarnas kpetensutveckling Handläggare socionutbildning och minst tre års erfarenhet av barnutredningar Handläggare socionutbildning och mer än fem års erfarenhet av barnutredningar Samlad plan för handläggarnas kpetens utveckling Individuella kpetens utvecklings planer för handläggarna Varje handläggares gensnittliga tillgång till arbetsledning (timmar/vecka) Familjehem kpetensu Samlad plan för familjehemmens kpetens utveckling Ja Ja Nej Ja Ja Ja 74% 59% Ja Nej 4,2 Ja Nej Nej Nej Nej Ja Nej 86% 56% Nej Ja 4,8 Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja 38% 31% Nej Ja 4,2 Nej Ja Nej Nej Nej Ja Nej 67% 56% Ja Ja 5,8 Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej 71% 42% Nej Nej 1,5 Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja 86% 76% Nej Ja 3,4 Ja Ja Ja Nej Ja Ja Nej 81% 78% Ja Ja 1,6 Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja 69% 27% Nej Ja 3,9 Nej

11 mmens utveckling Systematisk bedömning Manualbaserade insatser i öppenvård Systematisk uppföljning för utveckling av insatser Tillgänglighet Tillgänglighet utanför kontorstid Genfört grundläggande utbildning till familjehem Användning standardiserade bedömnings instrument: Utagerande beteende Användning standardiserade bedömnings instrument: Missbruk Användning standardiserade bedömnings instrument: Föräldraförmåga Tillhandahåller manualbaserat föräldrastöd i grupp s biståndsbeslutad insats Tillhandahåller manualbaserat föräldrastöd i grupp s service insats Tillhandahåller manualbaserad psykosocial behandling s biståndsbeslutad insats Tillhandahåller manualbaserad stödgrupps verksamhet s biståndsbeslutad insats Tillhandahåller manualbaserad stödgrupps verksamhet s service insats Använt resultat från systematiska uppföljningar för verksamhets utveckling av insatser öppenvård Använt resultat från systematiska uppföljningar för verksamhets utveckling av insatser i dygnsvård Social jourverksamhet Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja

12 Bakgrundsmått Andel 0-20 år i befolkningen (31 dec 2014) Antal barn i befolkningen (31 dec 2014) per handläggare (årsarbetare) Barn i familjer långvarigt ekoniskt bistånd (2013) Andel familjehemsvård (1 nov 2013) 19% % 26% % 27% ,7% 54% 30% 890 0,5% 47% 27% 501 1,9% 65% 29% 562 1,0% 63% 22% 432 2,5% 57% 27% 468 2,2% 35%