Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser 2014

Transkript

1 Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning Åsa Nilsson 1

2 2

3 Innehåll 1. Inledning... 5 Bakgrund och syftet med rapporten... 5 Urvalet indikatorer... 6 Datakällor och mätperiod... 6 Resultatredovisning LSS utifrån ett myndighetsperspektiv... 8 Helhetssyn och samordning... 8 Tillgänglighet...15 Trygghet och säkerhet Självbestämmande och integritet...19 Kunskapsbaserad verksamhet Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning...28 Helhetssyn och samordning...28 Tillgänglighet...34 Trygghet och säkerhet Självbestämmande och integritet...38 Kunskapsbaserad verksamhet Sammanfattande bild av resultaten Diskussion...53 Tillförlitliga uppgifter?...53 En giltig och relevant bild?...53 Arbeta med öppna jämförelser...54 Referenser och källor...55 FoU i Väst/GR November 2014 Foto omslag: Thinkstock Layout: Infogruppen GR FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg e-post: fou@grkom.se 3

4 4

5 1. Inledning Bakgrund och syftet med rapporten Den här rapporten är en regional sammanställning av resultaten för Göteborgsregionens kommuner i 2014 års Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning. Öppna jämförelser är ett uppföljningsverktyg för analys och utveckling av offentligt finansierade verksamheter som tas fram av Socialstyrelsen i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL). Arbetet sker i samråd med Vårdföretagarna och Famna. 1 Öppna jämförelser är ett regeringsuppdrag. Öppna jämförelser bygger på indikatorer som syftar till att visa på kvalitet och effektivitet i offentligt finansierade verksamheter, såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård, folkhälsa och skola. Jämförelserna syftar till att skapa öppenhet och insyn samt utgöra underlag för uppföljning, analys, förbättringsarbete och styrning. Jämförbarheten på lokal, regional och nationell nivå ska underlätta för enskilda förvaltningar och verksamheter att lära av varandra i utvecklingsarbetet. En viktig grund för det arbetet är också att kunna följa verksamheten över tid. För att underlätta användningen av Öppna jämförelser i GR-kommunernas analysarbete sammanställer FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) kommunernas resultat inom flera av socialtjänstens områden. Rapporten Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning presenteras härmed för andra året. 2 Med funktionsnedsättning avses nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Öppna jämförelser gäller de personer med funktionsnedsättning som får olika former av stöd från socialtjänsten. 3 Resultatbeskrivningen i den här regionala rapporten är avgränsad till två områden: LSS utifrån ett myndighetsperspektiv samt Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. 4 Resultaten i Öppna jämförelser kan relateras till gällande lagstiftning inom området socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) samt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och den övergripande målsättningen med berörda verksamheter: Målsättningen med all verksamhet enligt LSS är att underlätta det dagliga livet för personer med omfattande funktionsnedsättning och främja full delaktighet i samhällslivet. Enskilda ska ges största möjliga inflytande över hur insatserna ges. 5 Enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ska kommunen verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring, ska få samma möjligheter som andra att delta i samhällets gemenskap. Kommunen ska också medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. 6 Det verkliga analysarbetet av resultaten från Öppna jämförelser behöver ske på den lokala nivån, där kunskapen finns om den egna verksamheten. Den här rapporten erbjuder ett underlag för det kommunala analysarbetet som bör kompletteras med andra uppgifter och beskrivningar av verksamhetens kvaliteter och utvecklingsområden. 7 1 Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och branschorganisation för vårdgivare i privat regi. Famna är riksorganisationen för vård och social omsorg utan vinstsyfte. 2 Indikatorer har tagits fram årligen sedan 2010, men det är först från och med 2013 års Öppna jämförelser som uppgifterna täcker samtliga relevanta delområden (se Socialstyrelsen, 2014, s. 12). 3 Socialstyrelsen, 2014, s Socialstyrelsens Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning omfattar ytterligare två verksamhetsområden Bostad med särskild service enligt LSS samt Daglig verksamhet enligt LSS som visar på enskilda enheters arbete inom dessa områden. 5 Summering i Socialstyrelsen 2014, s Summering i Socialstyrelsen 2014, s Jämför Socialstyrelsen, 2014, s. 9, och se SKL:s analyshandbok för tips på hur resultaten från öppna jämförelser kan användas på lokal nivå. 5

6 Urvalet indikatorer Indikatorerna till grund för Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning har tagits fram av Socialstyrelsen i en flerårig process tillsammans med SKL och i dialog med kommunrepresentanter, brukarorganisationer och forskare. 8 Urvalet indikatorer har sin utgångspunkt i aktuell forskning, beprövad erfarenhet och lagstiftning. Indikatorerna avser att täcka sex kvalitetsområden utifrån kvalitetsbegreppen i socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS): helhetssyn och samordning kunskapsbaserad verksamhet självbestämmande och integritet tillgänglighet trygghet och säkerhet effektivitet. Tillsammans syftar indikatorerna till att belysa det stöd som kommuner och stadsdelar ger till personer med psykisk funktionsnedsättning och den myndighetsutövning som sker utifrån LSS. Indikatorerna är av olika karaktär. Gemensamt för alla indikatorer är att de ska påvisa (indikera) ett underliggande förhållande eller en utveckling som kan relateras till ett önskvärt resultat. Resultatet av indikatorerna ska kunna påverkas av huvudmannen/utföraren för att vara meningsfull för verksamheten att arbeta med och utvecklas utifrån. Man brukar skilja på tre typer av indikatorer: struktur-, process- samt resultatindikatorer. 9 Strukturindikatorer belyser organisatoriska förhållanden och förutsättningar för verksamheten. Processindikatorer visar på interna verksamhetsresultat utifrån genomförda åtgärder och aktiviteter. Både process- och strukturindikatorer kan peka på förutsättningar för god kvalitet i verksamheten och för goda målgruppsresultat medan resultatindikatorer riktar in sig på direkta resultat för den målgrupp/de individer som verksamheten ytterst arbetar för. Flertalet indikatorer i Öppna jämförelser inom stöd till personer med funktionsnedsättning utgörs av struktur- och processindikatorer. Resultaten av dessa indikatorer kan alltså aldrig direkt översättas till kvalitet för målgruppen utan kan enbart tolkas som förutsättningar för kvalitet. I Öppna jämförelser ingår dock även några resultatindikatorer som visar på resultat för den berörda målgruppen. Datakällor och mätperiod Uppgifterna till grund för Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning har samlats in från landets kommuner och stadsdelar genom två enkäter: LSS utifrån ett myndighetsperspektiv samt Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. 10 Enkäterna skickades ut i november Svarsfrekvensen för enkäterna var 98 respektive 96 procent. I GR har samtliga kommuner/stadsdelar (100 procent) besvarat samtliga frågor. Därtill ingår i Öppna jämförelser en enskild indikator hämtad ur Socialstyrelsens rapport (2014) Äldre och personer med funktionsnedsättning regiform år Den här rapportens resultat baseras på Socialstyrelsens datarapporter till Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning, publicerade 21 maj Det ska noteras att resultaten i flertalet fall avser hur det såg ut i kommunen/stadsdelen vid mätpunkten den 21 november Öppna jämförelser har varit och är under utveckling fram till och med 2014, vilket innebär att indikatorerna inte är fullt jämförbara bakåt i tid. I den här rapporten kan redovisningen i flera fall relateras till resultatet från Öppna jämförelser 2013, det vill säga speglande 2012 års förhållanden. 8 Se beskrivning i Socialstyrelsen, 2014, s Se t. ex. Socialstyrelsen, 2014, s Gäller de två verksamhetsområden som redovisas i den här rapporten. Därutöver har Socialstyrelsen genomfört ytterligare två enkäter riktade till enskilda utförare av bostäder med särskilt service för vuxna respektive dagliga verksamheter dvs. verksamhetsområden som inte omfattas av den här rapporten (se not 4). 11 Se s. 44 angående tema Boende inom stöd till personer med psykisk funktonsnedsättning. 12 Socialstyrelsen, 2014, s

7 Resultatredovisning Rapportens redovisning följer övergripande den nationella strukturen för redovisningen, avgränsat till de två verksamhetsområdena: LSS utifrån ett myndighetsperspektiv Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Beskrivningen av de enskilda indikatorerna i de två resultatkapitel som följer baseras på Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning Nationella resultat, metod och indikatorer. Flertalet indikatorer inom stöd till personer med funktionsnedsättning baseras på enkätfrågor utformade med ja eller nej som svarsalternativ. Resultaten för de enskilda kommunerna och stadsdelarna i Göteborgsregionen redovisas rakt av i tabellform. Redovisningarna kompletteras med sex genomsnittsresultat, i syfte att ge en mer övergripande bild av förhållandet i GR och samtidigt erbjuda den enskilda kommunen referenspunkter att relatera sina resultat till. Först och främst gäller det ett genomsnitt för GRs kommuner och stadsdelar sammantaget ( GR ). På en enkel ja/nej-indikator innebär det andelen av GRs 12 kommuner (oräknat Göteborg) och 10 stadsdelar i Göteborg det vill säga totalt 22 kommuner/stadsdelar som uppvisar ett positivt utfall på indikatorn. Genom att stadsdelarna alltså räknas var för sig kan GR-genomsnittet sägas utgå från ett verksamhetsperspektiv snarare än ett kommunperspektiv. GR-resultatet relateras därefter till resultaten för landets två övriga storstadsregioner (i rapporten benämnda Malmöregionen och Stockholms län ). 13 Utöver GRgenomsnittet redovisas ett lokalt genomsnitt för Göteborgs Stad ( Göteborg ), baserat på svaren från de tio stadsdelarna, samt ett genomsnitt för de övriga 12 GR-kommunerna ( Övriga GR-kommuner ). Därtill redovisas genomsnittet för Sverige som helhet ( Hela Sverige ). 14 Om svarsbortfallet i någon grupp av kommuner/stadsdelar överstiger 20 procent redovisas inget genomsnitt för gruppen, i överensstämmelse med principen för den nationella sammanställningen av Öppna jämförelser. 15 I de redovisningar som följer gäller det enbart några resultat från 2013 års Öppna jämförelser (det vill säga avseende 2012 års förhållanden), där resultatet inte redovisas då det skulle riskera att ge en missvisande helhetsbild. 13 Redovisningen av storstadsregionerna utgår från SCB:s definitioner av Stor-Malmö och Stor-Stockholm, där Stor-Malmö utgörs av 12 kommuner i Skåne län: Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö (i Öppna jämförelser redovisat uppdelat på fem stadsdelar), Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge och Stor-Stockholm utgörs av samtliga 26 kommuner i Stockholms län. 14 Genomsnittsresultaten för Göteborg, Stockholmsregionen(=Stockholms län) samt Sverige är hämtade direkt från den nationella resultatredovisningen, medan övriga genomsnitt är bearbetningar av FoU i Väst/GR. 15 Se Socialstyrelsen, 2014, s

8 2. LSS utifrån ett myndighetsperspektiv Helhetssyn och samordning Kvalitetsområdet helhetssyn och samordning utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner måste dessa vara samordnade, med en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna ska präglas av kontinuitet. Indikatorerna på helhetssyn och samordning rör intern samordning inom socialtjänsten, extern samverkan med andra myndigheter samt rutiner för att erbjuda målgruppen individuell plan. Intern samordning Indikatorn intern samordning gäller förekomsten av samordningsrutiner i kommunernas/stadsdelarnas LSS-verksamhet i förhållande till sju andra socialtjänstområden: barn och unga, ekonomiskt bistånd, hemlöshet, missbruks- och beroendevård, socialpsykiatri, våld i nära relationer samt äldreomsorg. En formaliserad och strukturerad samordning bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångssätt utgör ett stöd för handläggarna, till nytta för den enskilde. 16 Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå samt aktuell genom att den har upprättas eller följts upp under perioden 21 november november Rutinen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteter/handläggning ska genomföras. I de fall verksamheterna bedrivs av samma personal och chef är en samordningsrutin inte relevant; i redovisningen anges det med integrerat och räknas som ett ja-svar. RESULTAT 2013 års resultat visar att det, precis som 2012, är socialpsykiatrin som flest kommuners/stadsdelars LSS-verksamhet är formellt samordnade med inom socialtjänsten (73 procent). Detsamma gäller i hela Sverige (61 procent). Fler än hälften av LSS-verksamheterna i GR är samordnade med missbruks- och beroendevård samt barn och unga (64 respektive 59 procent). Minst vanligt förekommande är samordning i för hållande till verksamheterna ekonomiskt bistånd, äldreomsorg samt våld i nära relationer (drygt 40 procent). Bortsett från våld i nära relationer och äldreomsorg är en formell samordning mellan LSS och andra verksamhetsområden vanligare i GR än i övriga Sverige, även jämfört med landets övriga storstadsområden. I genomsnitt är LSS-verksamheten i GR-kommunerna/stadsdelarna formellt samordnad med 3,7 andra socialtjänstområden (av de 7 berörda), en liten ökning sedan 2012 då det gällde 3,4. Ökningen gäller dock först och främst en breddad samordning i Göteborgs stadsdelar, medan samordningsrutiner/integrerade verksamheter tvärtom har blivit mindre vanligt i övriga GR-kommuner (se diagrammet på s. 10). 16 Se Socialstyrelsen, 2014, s

9 Rutiner för samordning mellan LSS och kommunens övriga socialtjänstområden Barn & unga Ekonomiskt bistånd Hemlöshet Missbruks- och beroendevård Socialpsykiatri Våld i nära relationer Äldreomsorg Ale Nej Nej Nej Nej Integrerat Nej Nej Alingsås Härryda Nej Nej Kungsbacka Nej Nej Nej Nej Nej Kungälv Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Lerum Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Nej Lilla Edet Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Mölndal Nej Nej Partille Nej Nej Nej Stenungsund Nej Nej Nej Nej Nej Nej Tjörn Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Öckerö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Integrerat Askim-Frölunda-Högsbo Integrerat Centrum Nej Nej Nej Nej Nej Nej Lundby Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Majorna-Linné Nej Nej Nej Norra Hisingen Nej Nej Västra Göteborg Nej Nej Integrerat Integrerat Integrerat Nej Nej Västra Hisingen Integrerat Nej Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Nej Örgryte-Härlanda Integrerat Integrerat Integrerat Östra Göteborg Nej Göteborg 60% 40% 70% 80% 80% 60% 50% Övriga GR-kommuner 58% 42% 33% 50% 67% 33% 33% GR 59% 41% 50% 64% 73% 45% 41% GR % 38% 43% 52% 62% 52% 43% Stockholms län 37% 24% 16% 34% 63% 45% 58% Malmöregionen 38% 38% 38% 38% 63% 50% 56% Hela Sverige 47% 34% 35% 43% 61% 47% 45% Hela Sverige % 32% 34% 38% 62% 45% 51% Kommentar: Integrerat innebär att samma personal och chef ansvarar för fler områden än LSS, vilket i Öppna jämförelser likställs med ett -svar. 9

10 Bredden i LSS-verksamhetens samordning med övriga socialtjänstområden, Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby* Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Göteborg Övriga GR-kommuner GR Stockholms län Malmöregionen Hela Sverige Kommentar: Diagrammet visar hur många av de sju undersökta socialtjänstområdena som LSS-verksamheten i respektive kommun/stadsdel har samordningsrutiner med (eller är integrerad med på handläggarnivå). För Göteborg och de redovisade regionerna motsvarar resultatet genomsnittet för ingående stadsdelar/kommuner. Uppgifter för Malmöregionen och Stockholms län samt Sverige som helhet har inte tagits fram för * Uppgift saknas för Lundby

11 Extern samverkan Indikatorn extern samverkan rör i vilken utsträckning kommunen/stadsdelen har överenskommelser för samverkan i enskilda ärenden mellan LSS-verksamheten och andra myndigheter. De myndigheter som omfattas i kartläggningen är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt landstingets barnhabilitering, vuxenhabilitering, barnpsykiatri respektive vuxenpsykiatri. En formaliserad överenskommelse som beskriver ansvarsfördelning och tillvägagångssätt utgör ett stöd för handläggarna och syftar till att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet i verksamheten. Överens kommelser ökar förutsättningarna för en gemensam planering och ett samfällt agerande mellan myndigheterna där olika insatser harmonierar med varandra, utifrån den enskildes behov. 17 Överenskommelsen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå samt aktuell genom att den upprättats eller följts upp under perioden 21 november november Överenskommelsen ska beskriva tillvägagångssättet för hur samverkan mellan myndigheterna ska genomföras i enskilda ärenden samt ansvarsfördelningen mellan parterna (med eller utan ekonomiska åtaganden). RESULTAT 2013 års resultat visar att av de sex berörda myndigheterna/verksamheterna är det vanligast att kommunernas/stadsdelarnas LSS-verksamheter har överenskommelse för samverkan med landstingets vuxen- respektive barnpsykiatri. Det gäller drygt hälften av GR-kommunerna (64 respektive 59 procent). Därefter handlar det om samverkan med landstingets barnhabilitering (50 procent). Situation är så långt jämförbar med 2012 men det kan också noteras att överenskommelser med övriga aktörer är lite vanligare 2013 än 2012, särskilt i relation till Försäkringskassan (ökat från 14 till 36 procent). Bortsett från landstingets vuxenhabilitering är det lite vanligare med den här typen av samverkan i GR än i Sverige som helhet och även jämfört med övriga storstadsområden. I genomsnitt samverkar LSS-verksamheten i GR-kommunerna/stadsdelarna med 2,6 av dessa totalt 6 myndigheter, vilket är en liten breddning sedan 2012 då det gällde 2,2. Samverkansbredden är större i GR än i Sverige som helhet och även jämfört med övriga storstadsområden. 17 Se Socialstyrelsen, 2014, s

12 Överenskommelser för samverkan mellan LSS-verksamheten och andra myndigheter Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Landstingets barnhabilitering Landstingets vuxenhabilitering Landstingets barnpsykiatri Landstingets vuxenpsykiatri Ale Nej Nej Nej Nej Nej Nej Alingsås Härryda Nej Nej Nej Nej Nej Kungsbacka Nej Nej Nej Kungälv Nej Nej Nej Nej Nej Nej Lerum Lilla Edet Nej Nej Mölndal Nej Nej Nej Nej Nej Nej Partille Stenungsund Nej Nej Nej Nej Tjörn Nej Nej Nej Öckerö Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Nej Nej Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Nej Nej Nej Nej Nej Lundby Nej Nej Nej Nej Nej Nej Majorna-Linné Nej Nej Nej Nej Nej Norra Hisingen Nej Västra Göteborg Nej Nej Nej Västra Hisingen Nej Nej Nej Nej Nej Örgryte-Härlanda Nej Östra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg 20% 50% 50% 20% 50% 70% Övriga GR-kommuner 25% 25% 50% 33% 67% 58% GR 23% 36% 50% 27% 59% 64% GR % 14% 43% 24% 62% 62% Stockholms län 8% 11% 45% 29% 47% 55% Malmöregionen 19% 25% 13% 13% 25% 25% Hela Sverige 16% 17% 38% 30% 50% 56% Hela Sverige % 12% 27% 22% 40% 49% 12

13 Bredden i samverkan mellan LSS och andra myndigheter, Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby* Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Göteborg Övriga GR-kommuner GR Stockholms län Malmöregionen Hela Sverige Kommentar: Diagrammet visar hur många av de sex undersökta myndigheterna som LSS-verksamheten i respektive kommun/stadsdel har en överenskommelse med. För Göteborg och de redovisade regionerna motsvarar resultatet genomsnittet för ingående stadsdelar/kommuner. Uppgifter för Malmöregionen och Stockholms län samt Sverige som helhet har inte tagits fram för * Uppgift saknas för Lundby

14 Individuell plan Indikatorn individuell plan avser förekomsten av rutiner i kommunernas/stadsdelarnas LSS-verksamhet för att individer som har beviljats insats enligt LSS erbjuds en individuell plan. Planen ska beskriva beslutade och planerade insatser med kortsiktiga och långsiktiga mål, där det är tydligt vem som ansvarar för vad och hur målen ska nås. Insatserna ska upprättas på begäran av och i samråd med den enskilde, utifrån dennes behov, önskemål och förutsättningar. En rutin ökar förutsättningarna för att erbjudandet om individuell plan alltid ges. Den individuella planen bedöms ha en avgörande betydelse för den enskildes inflytande över det stöd som ges, särskilt med avseende på personer med flera typer av funktionsnedsättningar. 18 Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå samt aktuell genom att den har upprättas eller följts upp under perioden 21 november november Med rutin avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteten ska genomföras. Förekomsten av rutin för att erbjuda individuell plan enligt LSS RESULTAT Resultaten för 2013 visar att LSS-verksamheten i lite mer än var tredje kommun/stadsdel i GR har den här typen av rutin (36 procent). Rutinen är ungefär lika vanlig inom Göteborg som i övriga GR-kommuner. Resultatet för GR är lite bättre än för Stockholmsregionen (26 procent). Mest spridda är rutinerna emellertid i Malmöregionens kommuner/ stadsdelar (50 procent). Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborgs stadsdelar: Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg 40% Övriga GR-kommuner 33% GR 36% Stockholms län 26% Malmöregionen 50% Hela Sverige 37% 18 Se Socialstyrelsen, 2014, s

15 Tillgänglighet Kvalitetsområdet tillgänglighet rör möjligheterna att få kontakt med socialtjänsten. Information och kommunikation ska vara begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Öppna jämförelser beskriver i vilken mån information om LSS på kommunernas/stadsdelarnas webbplatser erbjuds i olika former/format: på lättläst svenska; på teckenspråk; som talad information samt som textfil. Att tillgängliggöra informationen om LSS på olika sätt ökar förutsättningen för den enskilde att få kunskap om vilket stöd hen har rätt till eller vem hen ska vända sig till med sina frågor. 19 Informationen ska finnas tillgänglig på webbplatsen den 21 november 2013 och beskriva vilka insatser som finns enligt LSS och hur man ska göra för att ansöka om en insats. RESULTAT Av de fyra kartlagda webbformaten är talad information det allra vanligaste formatet i tillgängliggörandet av LSS-information. Talad information finns i nästan tre av fyra kommuner/stadsdelar i GR och i samtliga Göteborgs stadsdelar. Hälften eller drygt hälften av kommunernas/stadsdelarnas webbplatser innehåller LSS-information som textfil och på lättläst svenska. Inspelning på teckenspråk finns på ungefär var tredje webbplats vilket i själva verket gäller för en majoritet av Göteborgs stadsdelar men inga av GR-kommunerna utanför Göteborg. Den här typen av alternativa informationsformat är vanligare på webbplatserna hos Göteborgs stadsdelar jämfört med hos kranskommunerna. Jämförs GR som helhet med de två övriga storstadsregionerna är alternativa informationsformat mindre vanligt i Stockholms län men i fråga om lättläst svenska och textfil mer vanligt i Malmöregionen. En jämförelse med 2012 års resultat visar på en genom gående positiv utveckling i GR där den gått snabbare än i landet som helhet. Förekomst av fyra typer av webbaserade informationsformat Lättläst svenska Inspelat på teckenspråk Talad information Som textfil Ale Nej Nej Alingsås Nej Nej Nej Härryda Nej Nej Kungsbacka Nej Nej Nej Kungälv Nej Nej Nej Lerum Nej Nej Lilla Edet Nej Nej Mölndal Nej Nej Nej Partille Nej Nej Stenungsund Nej Tjörn Nej Nej Nej Nej Öckerö Nej Nej Nej Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Askim-Frölunda-Högsbo Nej Centrum Lundby Nej Nej Majorna-Linné Norra Hisingen Nej Nej Västra Göteborg Nej Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Nej Östra Göteborg Nej Nej Nej Göteborg 70% 70% 100% 60% Övriga GR-kommuner 33% 0% 50% 58% GR 50% 32% 73% 59% GR % 0% 52% 43% Stockholms län 45% 21% 50% 53% Malmöregionen 63% 19% 38% 69% Hela Sverige 42% 9% 46% 59% Hela Sverige % 7% 40% 53% 19 Se Socialstyrelsen s

16 I genomsnitt erbjöd GR-kommunerna/stadsdelarna i slutet av ,1 av dessa 4 webbinformationsformat, en ökning från 1,4 ett år tidigare. Ökningen kan först och främst tillskrivas Göteborgs stadsdelar. Formatbredden av LSS-information på webben, Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby* Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Göteborg Övriga GR-kommuner GR Stockholms län Malmöregionen Hela Sverige Kommentar: Diagrammet visar hur många av de fyra undersökta webbformaten som LSS-verksamheten i respektive kommun/stadsdel informerar genom. För Göteborg och de redovisade regionerna motsvarar resultatet genomsnittet för ingående stadsdelar/kommuner. Uppgifter för Malmöregionen och Stockholms län samt Sverige som helhet har inte tagits fram för * Uppgift saknas för Lundby

17 Trygghet och säkerhet Kvalitetsområdet trygghet och säkerhet tar fasta på att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Transparenta tjänster innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. I Öppna jämförelser 2014 fokuseras uppföljning av beslut. Uppföljning av beslut är avgörande för att säkerställa att den enskilde får sitt behov tillgodosett och att denne genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Även om LSS med några undantag saknar uttryckliga bestämmelser om uppföljning av nämndens beslut har lagstiftaren ändå förutsatt att beslut om insatser enligt LSS följs upp så länge insatsen pågår. 20 Indikatorerna visar i vilken utsträckning verksamhetens beslut följs upp inom tre områden: bostad med särskild service, daglig verksamhet samt ledsagarservice. Uppföljning definieras som att en handläggare följt upp om innehållet i den enskildes beviljade insats är adekvat i förhållande till dennes behov, och noterat detta i journalen/personakten. Mätningen omfattar de personer som fått ett verkställt beslut om respektive insats före den 21 november 2012 och som fortfarande var verkställt den 21 november Indikatorn motsvaras av andelen av dessa personer som fått sina beslut uppföljda inom ett år. För kommuner/stadsdelar med färre än 20 beslut presenteras andelarna som alla, delvis eller inget. För GRs räkning gäller det enbart indikatorn rörande ledsagarservice, i 6 kommuner och 3 stadsdelar. RESULTAT Det ska observeras att det genomsnittliga resultatet per redovisad region samt Göteborg avser andelen kommuner/stadsdelar som följt upp samtliga beslut, i enlighet med Socialstyrelsens nationella redovisning. Vanligast är att följa upp beslut om ledsagarservice det gäller såväl inom GR som i övriga landet. I hälften av Göteborgs stadsdelar följs samtliga beslut om ledsagarservice upp och detsamma gäller i var tredje kranskommun. Beslut om bostad med särskild service och om daglig verksamhet följs upp i mindre grad. I lite mer än var femte kommun/stadsdel i GR följs samtliga av den här sortens beslut upp ett resultat i linje med övriga storstadsregioners, där det är vanligare än i landet som helhet. 20 Se Socialstyrelsen, 2014, s

18 Andel uppföljda beslut inom tre insatsområden Bostad med särskild service Daglig verksamhet Ledsagarservice Ale Delvis Alingsås Delvis Härryda Kungsbacka Kungälv Delvis Lerum Lilla Edet Alla Mölndal Partille Stenungsund Inget Tjörn Alla Öckerö Göteborgs stadsdelar: Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Delvis Västra Göteborg Delvis Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Delvis Östra Göteborg Andel som följt upp samtliga beslut: Göteborg Övriga GR-kommuner GR Stockholms län Malmöregionen Hela Sverige Kommentar: Indikatorns målvärde är att samtliga beslut ska ha följts upp. Tabellen redovisar andelen i procent. 18

19 Självbestämmande och integritet Kvalitetsområdet självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Öppna jämförelser beskriver förutsättningar till självbestämmande och integritet inom fyra insatsområden: ledsagning; brukarundersökning; habiliteringsersättning samt arbetsmarknad. Ledsagarservice Två indikatorer ingår beträffande ledsagarservice: huruvida kommunen betalar ledsagarens omkostnader och om den enskilde kan påverka vem som ska ledsaga. Ledsagning är en betydelsefull, ofta avgörande insats för att öka delaktigheten i samhället för enskilda personer med funktionsnedsättning, varför LSS-verksamheten bör erbjuda kostnadsfri och individuellt utformad ledsagning av god kvalitet. För att säkerställa självbestämmande och integritet bör den enskilde kunna påverka vem som ska ledsaga henne/honom. 21 Mätningen utgår från gällande situation den 21 november Omkostnaderna för ledsagning kan handla om bussresor, biobesök, inträden etc. (enligt enkätens exempel), och ersättningen kan antingen utgöras av ett schablonbelopp eller motsvara de faktiska omkostnaderna. RESULTAT Enligt resultaten för 2013 betalar samtliga GR-kommuner/stadsdelar utom en stadsdel för omkostnader i samband med ledsagning (95 procent). Detta är lite mindre vanligt i landet som helhet (82 procent), och vanligare i GR även jämfört med de två övriga storstadsområdena men främst i förhållande till Malmöregionen (81 procent). I samtliga kranskommuner utom en kan den enskilde påverka vem som ledsagar henne/ honom, medan det bara gäller i hälften av Göteborgs stadsdelar. I GR totalt uppger 73 procent av kommunerna/stadsdelarna att detta är fallet vilket är mindre vanligt än i både övriga storstadsregioner och landet som helhet. 21 Se Socialstyrelsen, 2014, s Förekomst av ersättning för ledsagares omkostnader samt den enskildes inflytande på valet av ledsagare Kommunen betalar för ledsagares omkostnader Den enskilde kan påverka vem som ska ledsaga Ale Alingsås Nej Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Askim-Frölunda-Högsbo Nej Centrum Nej Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Nej Nej Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Nej Östra Göteborg Göteborg 90% 50% Övriga GR-kommuner 100% 92% GR 95% 73% Stockholms län 92% 97% Malmöregionen 81% 100% Hela Sverige 82% 94% 19

20 Brukarundersökningar Användningen av resultat från brukarundersökningar för att utveckla verksamheten utgör en av indikatorerna på självbestämmande och integritet. Att kartlägga enskildas uppfattning om det stöd de får är viktigt för att kunna utveckla arbetet och ska ses som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet, där enskildas kunskaper och erfarenheter tas tillvara. 22 För ett positivt utfall på indikatorn i Öppna jämförelser gäller att minst en undersökning om den enskildas uppfattning om LSS-verksamhetens kvalitet i kommunen/stadsdelen ska vara genomförd under tvåårsperioden 21 november november 2013 och att resultaten använts för att utveckla den egna verksam heten. Med undersökning avses enkäter, strukturerade intervjuer eller brukarrevisioner i syfte att fånga de enskildas uppfattning om verksamhetens kvalitet; däremot avses inte klagomålshantering eller uppföljning av genomförandeplaner. RESULTAT Mer än hälften av GRs kommuner/ stadsdelar har under tvåårsperioden undersökt enskildas uppfattning om LSS-verksamheten och använt resultaten för verksamhetsutveckling. Det är något vanligare i GR än i landet som helhet (59 mot 51 procent). I Stockholmsregionen är det fler av kommunerna/stadsdelarna som gjort detsamma (76 procent) i Malmöregionen tvärtom färre (44 procent). Jämfört med 2012 är brukarundersökningar till grund för verksamhetsutveckling lite mindre vanligt 2013 i såväl GR som landet som helhet. I GR visar sig dock den utvecklingen enbart gälla utanför Göteborg. Inom Göteborg har ytterligare en stadsdel tillkommit sedan förra året, och även i Stockholmsregionen är brukarundersökningar lite mer utbrett 2013 än Användning av resultat från brukarundersökningar, Ale Nej Alingsås Nej Härryda Kungsbacka Kungälv Nej Lerum Nej Nej Lilla Edet Nej Nej Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Nej Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Nej Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby * Majorna-Linné Nej Norra Hisingen Västra Göteborg Nej Nej Västra Hisingen Nej Nej Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Göteborg 67% 70% Övriga GR-kommuner 75% 50% GR 67% 59% Stockholms län 69% 76% Malmöregionen 67% 44% Hela Sverige 56% 51% 22 Se Socialstyrelsen, 2014, s Kommentar: * Uppgift saknas. 20

21 Habiliteringsersättning En av indikatorerna på självbestämmande och integritet gäller en motiverande faktor för att delta i daglig verksamhet: huruvida habiliteringsersättning utgår till deltagarna. Mätningen avser förhållandet som rådde den 21 november Av förarbetarna till LSS framgår att den som deltar i daglig verksamhet bör få ersättning. Ersättningen har en symbolisk likhet med lön och syftar till att stimulera den enskilde att delta i verksamheten. Deltagarna har som regel kostnader för t.ex. arbetsresor och lunch, och det har framkommit i kartläggningar att ersättningen upplevs som betydelsefull och viktig för självkänslan. 23 RESULTAT Av resultaten för 2013 framkommer att samtliga kommuner/stadsdelar i GR, precis som 2012, betalar habiliteringsersättning till personer som deltar i daglig verksamhet. Detsamma gäller 2013 i Stockholmsregionen, men inte fullt ut i Malmöregionen (94 procent) och i landet som helhet krymper andelen som ger ersättning ytterligare (87 procent). Habiliteringsersättning utgår till deltagarna i daglig verksamhet, Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborgs stadsdelar: Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby * Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Göteborg 100% 100% Övriga GR-kommuner 100% 100% GR 100% 100% Stockholms län 97% 100% Malmöregionen 95% 94% Hela Sverige 89% 87% 23 Se Socialstyrelsen, 2014, s. 44. Kommentar: * Uppgift saknas. 21

22 Arbetsmarknad Tre indikatorer på självbestämmande och integritet gäller målgruppens relation till arbetsmarknaden: i vilken utsträckning personer har gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden alternativt till skyddat arbete samt förekomsten av rutin för att pröva personens möjlighet till arbete. Med skyddat arbete avses lönebidragsanställning, praktikplats, Samhall eller liknande. Övergången till skyddat arbete respektive lönearbete ska innebära att beslutet om daglig verksamhet helt eller delvis upphört. Övergången ska ha skett under perioden 21 november november Även om de flesta som beviljas daglig verksamhet har en funktionsnedsättning som gör att de inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande finns det personer i verksamheten som i någon form både kan och vill delta på arbetsmarkanden. Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. De dagliga verksamheterna bör därför generellt ha som mål att utveckla den enskildes möjlighet till förvärvsarbete för de, som på kort eller lång sikt, kan delta i arbetslivet. 24 RESULTAT Ungefär var tredje kommun/stadsdel i GR (32 procent) kan för 2013 visa på målgruppsresultat i det att minst någon person har gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete under mätperioden det gäller i högre grad utanför Göteborg (5 av de 12 kommunerna) än inom Göteborg (2 av 10 stadsdelar). Det är vanligare att kunna visa på personer som gått vidare till skyddat arbete exempel på detta finns i hälften av Göteborgs stadsdelar och det är nästan lika vanligt i kranskommunerna (gäller 5 av de 12). Sammantaget har i 13 av GRs kommuner/stadsdelar (59 procent) minst någon person gått från daglig verksamhet till antingen förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden eller till skyddat arbete. Detta resultat är jämförbart med det året före, då 60 procent av de kommuner/stadsdelar i GR som besvarade enkätfrågan svarade jakande på den sammanfattande fråga som användes då. Resultatet för GR är sammantaget lite bättre än för Stockholmsregionen, påtagligt bättre jämfört med landet som helhet och väsentligt bättre jämfört med Malmöregionen. Den tredje indikatorn rörande arbetsmarknad gällde förekomsten av rutin för att, minst årligen, pröva möjligheten till arbete eller till praktikplats för personer som deltar i daglig verksamhet. Med arbete avses förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden eller lönebidragsanställning, praktikplats, Samhall eller motsvarande. Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå och gälla den 21 november Med rutin avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteten ska genomföras. Enligt resultatet 2013 har lite fler än var tredje kommun/stadsdel i GR en rutin för att pröva möjligheterna till arbete för deltagarna i daglig verksamhet. Det är en större andel än i både övriga storstadsregioner och i landet som helhet. Jämfört med 2012 har GR-resultatet dock försämrats, vilket dock enbart gäller kranskommunerna medan det blivit något vanligare med den här typen av rutin inom Göteborg. 24 Se Socialstyrelsen, 2014, s

23 Förekomst av personer som gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete respektive skyddat arbete samt förekomst av rutin för att pröva den enskildes möjlighet till arbete Personer har gått från daglig verksamhet till Rutin för att pröva möjligheten till arbete...förvärvsarbete...skyddat arbete Ale Nej Alingsås Nej Härryda Kungsbacka Nej Kungälv Nej Nej Nej Nej Lerum Nej Nej Nej Nej Lilla Edet Nej Nej Nej Nej Mölndal Nej Nej Partille Nej Nej Nej Stenungsund Nej Nej Tjörn Nej Nej Öckerö Nej Nej Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Nej Askim-Frölunda-Högsbo Nej Centrum Nej Nej Nej Nej Lundby Nej * Nej Majorna-Linné Nej Nej Nej Nej Norra Hisingen Nej Nej Nej Västra Göteborg Nej Nej Nej Västra Hisingen Nej Nej Nej Nej Örgryte-Härlanda Nej Nej Östra Göteborg Nej Göteborg 20% 50% 22% 40% Övriga GR-kommuner 42% 42% 58% 33% GR 32% 45% 43% 36% Stockholms län 24% 39% 18% 13% Malmöregionen 0% 19% 10% 13% Hela Sverige 16% 32% 14% 13% Kommentar: * Uppgift saknas. 23

24 Kunskapsbaserad verksamhet Kvalitetsområdet kunskapsbaserad verksamhet handlar om att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet samt att den enskildes erfarenheter tas till vara. I det här sammanhanget undersöks dels förekomsten av kompetensåtgärder i förhållande till LSShandläggarna som grupp, dels andelen LSS-handläggningstimmar i kommunen/stadsdelen som utförs av LSS-handläggare med olika typer av kompetensmässiga förutsättningar. Två indikatorer tar sikte på kompetensåtgärder riktade till handläggarna som grupp: dels huruvida kommunens/stadsdelens alla nyanställda LSS-handläggare (anställda efter den 1 oktober 2012) har fått en strukturerad inskolningsperiod i samband med anställningens början, dels om kommunen/stadsdelen har en samlad och aktuell plan för LSS-handläggarnas kompetensutveckling. Därtill ingår fyra indikatorer som rör andelen av kommunens/stadsdelens LSS-handläggningstimmar som utförs av handläggare med olika typer av kompetensmässiga förutsättningar: har arbetat länge än ett år med LSS-handläggning; har en socionomexamen; har en individuell och aktuell kompetensutvecklingsplan samt har haft kontinuerlig ärendehandledning under det senaste året. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten ska ledningssystemet bland annat säkerställa att det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att personalen har den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna. En verksamhetsgemensam plan för LSS-handläggarnas fortbildning eller vidareutbildning, som bygger på verksamhetens mål/uppdrag och på nämndens kartläggning och analys av handläggarnas individuella kompetens, skapar förutsättningar för det. Kompetensutveckling ska bidra till att personalen utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning, utifrån verksamhetens uppdrag. I Öppna jämförelser avses en skriftlig plan som ska finnas den 1 oktober 2013 och följts upp under perioden 1 oktober november Det bör också finnas en motsvarande individuell plan för den enskilde handläggarens kompetensutveckling. Den individuella kompetensutvecklingsplanen ska vara en skriftlig och individuell överenskommelse med arbetstagaren om kompetensutvecklingsinsatser, upprättad eller uppföljd under perioden 1 oktober november Med rätt kompetens ökar förutsättningarna för att personalen ska bidra till insatser av god kvalitet, något som betonas och exemplifieras i Socialstyrelsens allmänna råd. Personalen som handlägger och följer upp ärenden som avser personer med funktionsnedsättning bör enligt Socialstyrelsen ha socionomexamen eller motsvarande 26. Om personalgruppen består av personer som har längre erfarenhet av LSS-handläggning ökar förutsättningarna för att enskilda får sina behov tillgodosedda samtidigt som erfarenheterna kan spridas i personalgruppen. Vid nyanställning är det viktigt att handläggaren får en strukturerad inskolningsperiod för att kunna utföra arbetsuppgifterna på ett riktigt sätt. Inskolningen ska ge vägledning in i arbetsuppgifterna (inte bara en allmän introduktion till arbetsplatsen) och innehålla alla moment som är nödvändiga utifrån den nyanställdes förutsättningar och erfarenheter. Ärendehandläggningen inom LSS är komplex och involverar svåra bedömningar, och det ställs samtidigt krav på en skyndsam och noggrann utredning. Att handläggarna har tillgång till stöd i form av kontinuerlig ärendehandledning är en av flera förutsättningar för att säkerställa att verksamheten bedrivs rättssäkert och jämlikt. Handläggarna bör få kontinuerligt stöd och tillgång till handledning, utbildning samt möjlighet att följa kunskapsutvecklingen inom sakområdet i syfte att upprätthålla och utveckla den kompetensnivå som behövs för att kunna utgöra arbetsuppgifterna. Handledningen ska ges av extern utbildad handledare och vara regelbundet återkommande. 25 Se Socialstyrelsen, 2014, s Högskoleutbildningarna social omsorgsexamen och sociala omsorgsprogrammet, enligt tidigare studieordning. 24

25 Resultat: Generella insatser för handläggarkompetens Resultaten för 2013 visar att en majoritet av kommunerna/stadsdelarna i Göteborgsregionen har en strukturerad inskolningsperiod för samtliga nyanställda handläggare: sju av Göteborgs tio stadsdelar och sju av de åtta övriga GR-kommuner som anställt nya handläggare under mätperioden. Mot bakgrund av att många kommuner inte har haft nyanställningar under mätperioden redovisas inget nationellt jämförelse mått. Men det kan noteras att resultatet för Göteborgs stadsdelar är något sämre än för Stockholms län (70 mot 86 procent 27 ). I hälften av Göteborgs stadsdelar finns en aktuell, verksamhetsgemensam plan för handläggarnas kompetensutveckling, och detsamma gäller i var tredje kranskommun. Resultatet för GR sammantaget är ungefär detsamma som för de övriga två storstadsregionerna som alla tre faller lite bättre ut än landet i övrigt. Förekomst av två former av generella kompetensinsatser Strukturerad inskolningsperiod för samtliga nyanställda handläggare Aktuell och samlad plan för personalens kompetensutveckling Ale Nej Alingsås Härryda Ej aktuellt Kungsbacka Nej Kungälv Nej Lerum Nej Lilla Edet Ej aktuellt Mölndal Nej Partille Nej Stenungsund Ej aktuellt Nej Tjörn Ej aktuellt Nej Öckerö Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Nej Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Nej Majorna-Linné Nej Nej Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Nej Örgryte-Härlanda Nej Nej Östra Göteborg Göteborg 70% 50% Övriga GR-kommuner Redovisas ej 33% GR Redovisas ej 41% Stockholms län 86% 42% Malmöregionen Redovisas ej 38% Hela Sverige Redovisas ej 26% 27 För enbart Stockholms stads stadsdelar gäller 92 procent. Kommentar: De kommuner som inte haft nyanställningar under mätperioden ( Ej aktuellt ) omfattas inte av indikatorresultatet beträffande strukturerad inskolningsperiod. 25

26 Resultat: Förutsättningar och insatser för kvalitet i genomförd handläggartid Beträffande förutsättningarna för verksamhetens samlade handläggning under en normalvecka saknas möjlighet att sammanfatta resultatet för GR som helhet. 28 Inom Göteborg utförs 77 procent av stadsdelarnas sammanlagda handläggartimmar av handläggare med minst ett års erfarenhet. Resultatet är jämförbart med det nationella genomsnittet och resultatet för Stockholms län (80 procent i båda fallen). I kranskommunerna varierar andelen mellan 29 och 100 procent. Nästan all LSS-handläggningstid inom GR precis som i landet i övrigt utförs av handläggare med socionomexamen (eller motsvarande), dock inte till 100 procent vilket är Öppna jämförelsers målvärde för indikatorn. I tre stadsdelar i Göteborg och i tre övriga GR-kommuner utförs handläggning av personal utan socionomexamen. Sett till Göteborg som helhet gäller att 97 procent av handläggningstiden utförs av handläggare med en aktuell kompetensutvecklingsplan. Avvikelsen mot målvärdet 100 procent är större när det rör i vilken grad handläggningen utförs av handläggare med en aktuell kompetensutvecklingsplan. Fyra stadsdelar i Göteborg och tre kranskommuner bedriver handläggning med personal som helt saknar detta. Sett till Göteborg som helhet gäller att 63 procent av handläggningstiden utförs av handläggare med en aktuell kompetensutvecklingsplan ett lite sämre resultat än för Stockholms län (76 procent) men något bättre än det nationella genomsnittet (69 procent). Inom Göteborg har LSS-handläggarna i samtliga stadsdelar haft stöd av kontinuerlig ärendehandledning. I övriga GR saknas detta helt eller delvis i tre kommuner. I landet som helhet utförs 81 procent av handläggningstiden av handläggare med stöd av kontinuerlig handledning. 28 Resultaten redovisas inte av Socialstyrelsen och är inte möjliga att ta fram utan tillgång till ursprungsdata. 26

27 Handläggningstid som utförs av handläggare med olika typer av kompetensmässiga förutsättningar Andel timmar i procent av LSS-handläggning utförda av handläggare...som arbetat längre än ett år...med socionomexamen...med aktuell kompetensutvecklingsplan...som har haft kontinuerlig ärendehandledning Ale Alingsås Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Göteborgs stadsdelar: Angered Askim-Frölunda-Högsbo Centrum Lundby Majorna-Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte-Härlanda Östra Göteborg Göteborg Övriga GR-kommuner * * * * GR * * * * Stockholms län Malmöregionen * * * * Hela Sverige Kommentar: *Uppgiften redovisas inte av Socialstyrelsen och är inte möjlig att ta fram utan tillgång till ursprungsdata. Beträffande socionomexamen och aktuell kompetensutvecklingsplan anges i Öppna jämförelser målvärdet 100 procent. Tabellen redovisar andelen i procent. 27

28 3. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Helhetssyn och samordning Kvalitetsområdet helhetssyn och samordning utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner måste dessa vara samordnade, med en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna ska präglas av kontinuitet. Indikatorerna på helhetssyn och samordning rör intern samordning inom socialtjänsten, extern samverkan med andra myndigheter samt rutiner för upprättandet av individuell vård- och omsorgsplan. Intern samordning Indikatorn intern samordning avser förekomsten av samordningsrutiner mellan kommunernas/stadsdelarnas socialpsykiatri och sex andra verksamhetsområden inom socialtjänsten: barn och unga, ekonomiskt bistånd, hemlöshet, LSS, missbruks- och beroendevård, våld i nära relationer samt äldreomsorg. En formaliserad och strukturerad samordning utgör ett stöd för handläggarna och bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet, till nytta för den enskilde. 29 Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå samt aktuell genom att den har upprättas eller följts upp under perioden 21 november november Rutinen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samordning mellan socialpsykiatri och andra socialtjänstområden ska ske i enskilda ärenden, och vara dokumenterad, känd och användas av ansvarig handläggare. I de fall verksamheterna bedrivs av samma personal och chef är en samordningsrutin inte relevant; i redovisningen anges det med integrerat och räknas som ett ja-svar. RESULTAT Resultaten för 2013 visar att socialpsykiatrin i GRs kommuner/stadsdelar först och främst har samordningsrutiner gemensamt med barn och unga (64 procent) särskilt gäller det i Göteborgs kranskommuner (75 procent). Därefter handlar det om missbruk samt LSS (55 respektive 50 procent). Minst vanligt är samordningsrutiner i förhållande till äldreomsorg. Mönstret skiljer sig något från 2012, då det var vanligast med samordningsrutiner tillsammans med LSS (78 procent). Sedan 2012 har det blivit vanligare med samordningsrutiner gemensamt med ekonomiskt bistånd liksom med barn och unga. Det finns inget entydigt mönster beträffande GR-resultatet i förhållande till Sverige som helhet. Viss typ av samordning är lite vanligare i GR (först och främst med barn och unga) medan annan är lite mindre vanlig (först och främst med våld i nära relationer) skillnaderna är dock relativt små. Det kan noteras att samordning mellan socialpsykiatri och andra områden i flera fall är mindre utbrett inom GR än i de övriga storstadsregionerna; det gäller framför allt i förhållande till LSS, våld i nära relationer och äldreomsorg. 29 Se Socialstyrelsen, 2014, s