Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2015

Transkript

1 Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd Inledning Datainsamling Indikatorer som baseras på enkätdata Del 2 Indikatorer som baseras på registerdata Resultat Sammanställning över Region Jönköpings läns resultat Kommungruppsindelning och socioekonomisk sorteringsnyckel Del 1 God kvalitet i verksamheten Del 2 Omfattning och socioekonomiska förutsättningar Referenser Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 1

2 1 Inledning För femte gången genomför Socialstyrelsen öppna jämförelser gällande Ekonomiskt bistånd. Jämförelserna har tagits fram i samverkan med SKL 1. Denna regionrapport är den femte i sitt slag. Hur data är insamlad redovisas inom varje område samt, enligt Socialstyrelsen, möjliga felkällor. För ytterligare information kring varför vissa indikatorer valts samt analyser på nationell nivå så rekommenderas Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd Användarguide 2015 som kan hämtas på Socialstyrelsens hemsida, se länk i slutet av rapporten. Dock redovisas metodar för varje indikator i denna rapport. Notera också att öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd som hämtas från registret över ekonomiskt bistånd löpande grundar sig på det bistånd som utbetalats året innan. Publiceringen av dessa data i öppna jämförelser 2015 bygger alltså på statistik från 2014, publiceringen 2014 på statistik från 2013 osv. Resultatet för samtliga kommuner och kommentarer från Socialstyrelsens finns på nedanstående webbplats: Kortfattat kan följande citat från Socialstyrelsen angående resultatet redovisas: För indikatorerna som belyser omfattningen av ekonomiskt bistånd har i stort sett ingen förändring skett på nationell nivå från föregående år. Ökningen av det långvariga biståndsbehovet, som har observerats de föregående åren, verkar dock ha avstannat. Däremot är det fortfarande stor skillnad i omfattningen mellan kommunerna. Det område som står för den främsta ökningen från 2014 är kunskapsbaserad verksamhet. Det är 55 procent av kommunerna som uppger att de använder standardiserade bedömningsmetoder vid bedömning av den enskildes situation, funktion eller behov, vilket är en ökning med 13 procentenheter. 82 procent av kommunerna följer upp resultaten av de biståndsbeslutade insatserna på individnivå. Det är en förbättring från 2014 med 9 procentenheter. Men när det gäller att följa upp insatser på gruppnivå, vilket är en förutsättning för att kunna utveckla verksamheten, har det i stället minskat med fyra procentenheter från Fler kommuner har upprättade överenskommelser för extern samverkan med andra aktörer. Den största ökningen har skett med Försäkringskassan. 1 Sveriges kommuner och landsting Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 2

3 Det finns ett utvecklingsbehov i arbetet med genomförandeplaner. 51 procent av kommunerna uppger att de upprättar genomförandeplaner inom tre månader. 40 procent uppger att planen undertecknas av den enskilde och 36 procent att planen följs upp minst var tredje månad. 2 Vidare uttalade sig SKL enligt följande: Flera områden visar på positiva resultat. För andra året i rad ökar formaliserad samverkan med andra myndigheter och väntetider för nybesök är fortsatt korta. Drygt nio av tio kommuner erbjuder ett personligt besök senast inom två veckor efter att en första kontakt är tagen. Brukarundersökningar har genomförts i större utsträckning, men det är fortfarande bara knappt hälften av landets kommuner som har genomfört brukarundersökningar de senaste två åren. Medborgarnas åsikter är viktiga underlag för kommunernas utvecklingsarbete. I år arbetar även SKL och Rådet för kommunala analyser (RKA) med en nationell brukarundersökning inom individ- och familjeomsorgen där ett 80-tal kommuner har anmält intresse, säger Håkan Sörman, VD på Sveriges Kommuner och Landsting. Drygt hälften av kommunerna använder standardiserade bedömningsmetoder för att bedöma enskilda personers situation och behov av insats. Nu gör 8 av 10 kommuner individuella uppföljningar, vilket är en ökning med nio procent från föregående år. Det är fortfarande en lägre andel kommuner som följer upp bidragstagarna på gruppnivå, vilket är ett viktigt underlag för verksamhetsutveckling. Att socialtjänsten gör systematiska uppföljningar är en framgångsfaktor i arbetet för att förebygga och bryta ett beroende av ekonomiskt bistånd. Det är ett mycket viktigt område för kommuner att arbeta vidare med, säger Håkan Sörman html ( ) Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 3

4 2 Datainsamling Innan resultatet presenteras är det av vikt att datainsamlingen redovisas så att det blir tydligt varifrån data hämtas. 2.1 Indikatorer som baseras på enkätdata Resultaten i jämförelserna som belyser förutsättningar för kvalitet har hämtats från en enkätundersökning riktad till verksamheter med ansvar för ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen i landets kommuner och stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm. För indikatorn Bemanning - biståndshushåll (ärenden) per handläggare har uppgifter även hämtats från Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd för Datainsamlingen till enkäten Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2015 genomfördes via en webbenkät under april och maj En länk till enkäten skickades ut via e-post till registratorn i samtliga landets kommuner och stadsdelarna Stockholm, Göteborg och Malmö. I Stockholm har även enheten för hemlösa vid Socialförvaltningen deltagit. Registratorn skickade vidare brevet till socialchefen eller motsvarade. När svarsperioden nått sitt slut, fick de som ännu inte besvarat enkäten en påminnelse via e-post. Ytterligare en påminnelse via e-post sändes ut knappt två veckor senare och därefter gjordes ytterligare en påminnelse, denna gång per telefon. Enkäten bestod av 31 frågor, varav fjorton hade minst en följdfråga. Två, tre respektive fyra följdfrågor förekom i vardera ett fall. Med undantag för de båda avslutande frågorna krävdes ett svar för att komma vidare i enkäten. En granskning har gjorts av om svaren verkar rimliga, om de innehåller avvikande värden etc. som kan ha uppkommit genom skrivfel eller missförstånd. Vid oklarhet har respondenten kontaktats och fått möjlighet att korrigera eventuella fel. Svarsfrekvensen var 96 procent. Av totalt 317 kommuner och stadsdelar har 304 svarat på enkäten. Tolv kommuner och en stadsdel har inte svarat Del 2 Indikatorer som baseras på registerdata För de indikatorer som belyser omfattningen har en samkörning av register som administreras av Statistiska Centralbyrån (SCB) och av Socialstyrelsen genomförts. Indikatorerna baseras på uppgifter från följande register: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd 2014 Registret över totalbefolkningen (RTB), uppdateringsår Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd användarguide 2015, s12-13 Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 4

5 Utbildningsregistret (Ureg), uppdateringsår 2014 Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), uppdateringsår 2013 Sysselsättningsregistret (Sreg), uppdateringsår 2013 Jämförelser med officiell statistik I de fall det finns motsvarande uppgifter i öppna jämförelser som i den officiella statistiken kan dessa skilja sig något åt. Det beror på att fokus i öppna jämförelser enbart ligger på kommun- och stadsdelsnivån medan fokus i den officiella statistiken skiftar nivå beroende på vad som presenteras. Det medför att definitionen av måtten blir något annorlunda. Det centrala syftet med öppna jämförelser är att skapa indikatorer för jämförelser mellan kommuner och stadsdelar. En kommun ska kunna jämföra sig med en eller flera andra kommuner genom dessa indikatorer. De värden som skapas på storstads-, läns- och riksnivå har som viktigaste uppgift att användas som referensvärden vid dessa jämförelser. I öppna jämförelser behålls därför kommun- och stadsdelsperspektivet även i redovisningen av indikatorerna på storstads-, läns- och riksnivå. Detta medför dock smärre skillnader vid jämförelser med motsvarande siffror i den officiella statistiken. Andelen biståndsmottagare i befolkningen och andelen långvariga biståndsmottagare påverkas när perspektivet flyttas från kommunnivå till riksnivå. Olikheten uppstår främst när personer med ekonomiskt bistånd flyttar mellan två kommuner under det redovisade året. En följd blir då att personerna i öppna jämförelser blir synliga biståndsmottagare i båda kommunerna och därför även räknas som biståndsmottagare i respektive kommun. När sedan samtliga kommuners siffror summeras på exempelvis riksnivå räknas dessa personer i båda kommunerna. I den officiella statistiken som har perspektivet på riksnivå betraktas dessa personer som dubbelräknade eftersom det då inte handlar om kommunernas och stadsdelarnas samlade antal bidragstagare. Vid flytt under året påverkas även måttet långvariga biståndsmottagare. Om en person som fått ekonomiskt bistånd i minst 10 månader under året har flyttat till en annan kommun under bidragsperioden blir personen inte betraktad som långvarig biståndsmottagare i någon av de två kommunerna inom öppna jämförelser. Kriteriet för långvarigt bidragstagande hinner inte uppfyllas i respektive kommun. I och med att kriteriet på långvarigt biståndsmotagande inte uppkommit inom någon av de två kommunerna ingår personen inte heller i indikatorn som summerats upp till storstads-, läns- eller riksnivå. I den officiella statistiken som har ett riksperspektiv skulle personen däremot räknats som en långvarig biståndsmottagare. Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 5

6 Sammanfattningsvis är det alltså alltid kommunernas och stadsdelarnas samlade antal som används i beräkningarna inom öppna jämförelser eftersom kommun- och stadsdelsperspektivet har behållits på storstads-, läns- och riks-nivå. 5 5 Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd användarguide 2015, s14-15 Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 6

7 3 Resultat 3.1 Sammanställning över Region Jönköpings läns resultat Nedan följer sammanställning över kommuner i Region Jönköpings läns resultat samt regionen i stort Kommungruppsindelning och socioekonomisk sorteringsnyckel Kommun/län Län SKL:s kommungruppsindelning (1-10) Socioek. nyckel 1= låg risk och 10 = hög risk), (2014 års risk inom parantes) Aneby (5) Eksjö (3) Gislaved (3) Gnosjö (3) Habo (2) Jönköping (4) Mullsjö (2) Nässjö (5) Sävsjö (5) Tranås (6) Vaggeryd (2) Vetlanda (3) Värnamo (2) Ovanstående tabell redovisas främst ifall fördjupade jämförelser vill göras utifrån att jämföra sin egen kommun med andra kommuner utifrån SKL:s kommungruppsindelning eller den socioekonomiska sorteringsnyckeln. För att göra detta rekommenderas den Excel fil som finns tillgänglig på Socialstyrelsens hemsida, se tidigare länk. Noteras ovan bör att majoriteten av kommunerna i länet hamnar på den lägre delen av riskskalan. SKL kommungruppsindelning SKL delar in kommunerna i olika grupper utifrån ett antal olika förutsättningar. De kommungrupper som är aktuella i länet är 6 : 3 Större städer (31kommuner 7 ) Kommuner med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4 Förortskommuner till större städer (22 kommuner) I riket Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 7

8 Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp 3. 5 Pendlingskommuner (51 kommuner) Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun 7 Varuproducerande kommuner (54 kommuner) Kommun där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet (SNI2007) 9 Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) Kommun med mer än personer inom en radie på 112,5 kilometer. För mer information om de olika kommungrupperna, se länk nedan: Socioekonomisk sorteringsnyckel Den socioekonomiska sorteringsnyckeln förklaras av Socialstyrelsen enligt nedan (för mer information kring sorteringsnyckeln hänvisas till tidigare nämnd rapport från Socialstyrelsen): Den socioekonomiska nyckeln har tagits fram från SCB:s register. Nyckeln är primärt ett mått på kommuners och stadsdelars relativa socioekonomiska status och mäter avståndet till den kommun som har högst socioekonomisk status. Nyckeln baseras på invånarnas arbetsmarknadsanknytning och inkomst. De två ovan nämnda faktorerna samvarierar med ekonomiskt bistånd. Således kan nyckeln tolkas som en indikation på behov av ekonomiskt bistånd i en kommun eller stadsdel jämfört med övriga kommuner eller stadsdelar. De framräknade värdena har rangordnats och delats in i åtta grupper (1 8), där 1 = låg risk och 8 = hög risk jämfört med kommuner och stadsdelar i stort. 8 8 Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd användarguide 2015, s15 Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 8

9 3.1.2 Del 1 God kvalitet i verksamheten Om enkätdata finns för föregående år redovisas svar till höger om 2013 års svar Intern och extern samordning Intern samordning i enskilda ärenden Indikatornamn Målvärde Aktuella rutiner för intern samordning (a c), 3 indikatorer Kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd har den 1 april 2015 aktuella skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske med följande verksamhetsområden: a. Barn- och ungdomsvården b. Vuxenvården (missbruk, socialpsykiatri etc.) c. Kommunal arbetsmarknadsverksamhet. Personer med behov av insatser från olika områden inom socialtjänsten eller från hälso- och sjukvård som kommunen har ansvar för, ska få sina insatser samordnade av berörda aktörer. Indikatorn utgår från 3 kap 5 socialtjänstlagen (2001:453) och 4 kap. 5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Indikatorn avser att belysa intern samordning i enskilda ärenden mellan socialtjänstens delområden. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för hur samarbetet ska genomföras är ett medel att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelning och ett bestämt tillvägagångsätt kan minska risken för godtycke och utgöra ett stöd för handläggarna till nytta för den enskilde. För att säkra att rutinerna är aktuella och stödjer insatserna till den enskilde är det viktigt att de regelbundet följs upp. Kommunenens verksamhet med ekonomiskt bistånd har aktuella rutiner för intern samordning med <verksamhetsområdena a-c>. Undantag görs för kommuner där en sådan rutin inte är relevant eftersom verksamhetsområdena bedrivs integrerat alternativt att ett verksamhetsområde saknas. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Hade ni den 1 april 2015 skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske med <andra verksamhetsområden> inom socialtjänsten? 2. Har ni under perioden 1 april mars 2015 följt upp dessa rutiner för samordning? Definitioner: Rutinen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteter ska genomföras samt ange ansvarsfördelningen. Rutinen ska vara känd och användas av ansvariga handläggare. Med ledningsnivå avses den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Med samordning avses koordination av resurser och arbetsinsatser för att få högre kvalitet och större effektivitet. Med uppföljning avses att parterna tillsammans har gått igenom att rutinen används och fungerar på avsett sätt samt vid behov omarbetat denna. För JA krävs svar Ja på fråga 1 + svar Ja på fråga 2. Om verksamheterna bedrivs av samma personal och ansvarig chef redovisas alternativet Integrerad. Om en verksamhet saknas redovisas alternativet Verksamhet saknas. Om rutinen upprättats under de senaste 12 månaderna före mätdatum redovisas alternativet Ny rutin. Riket, län, kommun, stadsdelar. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. alternativen "Ja/ Integrerad/Verksamhet saknas/ny rutin". Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 9

10 Datakällor Indikatorområde Kvalitetsområde Mätperiod: på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna samt på databearbetningen. Intern samordning i enskilda ärenden Helhetssyn och samordning Individanpassad Extern samverkan i enskilda ärenden Indikatornamn Målvärde Aktuell överenskommelse för extern samverkan (a d), 4 indikatorer Kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd har den 1 april 2015 aktuella skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med följande aktörer: a. Arbetsförmedlingen b. Försäkringskassan c. Landstingsfinansierad primärvård d. Landstingsfinansierad öppenpsykiatri. Personer med behov av insatser från socialtjänsten kan ha behov av insatser från andra aktörer. Indikatorn utgår från 3 kap 5 socialtjänstlagen (2001:453) och 4 kap. 5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Indikatorn avser att belysa överenskommelser för samverkan. En formaliserad och strukturerad samverkan i form av en gemensam skriftlig överenskommelse för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske är ett medel att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelning och ett bestämt tillvägagångsätt kan minska risken för godtycke och utgöra ett stöd för handläggarna till nytta för den enskilde. För att säkra att överenskommelsen är aktuell och stödjer insatserna till den enskilde är det viktigt att den regelbundet följs upp. Kommunenens verksamhet med ekonomiskt bistånd har en aktuell överenskommelse för extern samverkan med <aktörerna a-d>. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Hade ni den 1 april 2015 skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med <andra aktörer>? 2. Har ni under perioden 1 april mars 2015 följt upp överenskommelsen för samverkan med <respektive aktör>? Definitioner: Överenskommelsen ska dels innehålla rutiner som beskriver ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras dels ange ansvarsfördelningen. Med ledningsnivå avses den nivå i organisationerna som har mandat att besluta om överenskommelser med andra aktörer. Med samverkan avses övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för visst syfte. Med uppföljning avses att parterna tillsammans har gått igenom att överenskommelsen används och fungerar på avsett sätt samt vid behov omarbetat denna. Om en motsvarande överenskommelse rörande biståndsmottagare har upprättats av annan enhet eller motsvarande i kommunen (t.ex. arbetsmarknadsenhet) räknas denna. För stadsdelar/kommundelar: Om stadsdelen/kommundelen omfattas av en motsvarande kommunövergripande överenskommelse/uppföljning räknas denna. Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 10

11 Datakällor Indikatorområde Kvalitetsområde För JA krävs svar Ja på fråga 1 + svar Ja på fråga 2. Om överenskommelsen upprättats under de senaste 12 månaderna före mätdatum redovisas alternativet Ny överenskommelse. Riket, län, kommun, stadsdelar. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. "Ja/ Ny överenskommelse". Mätperiod: på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna samt på databearbetningen. Extern samverkan i enskilda ärenden Helhetssyn och samordning Individanpassad Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 11

12 Intern samordning i enskilda ärenden Rutin med Helhetssyn och samordning Extern samverkan i enskilda ärenden Överenskommelse med Kommunstorlek (1-5) SKL kommuntyp Socioeko. Nyckel (1-8) barn- och ungdomsvården vuxenvården arbetsmarknadsverksamhet Arbetsförmedlingen Försäkringskassan primärvården öppenpsykiatrin Aneby Integrerat Integrerat Nej Nej Nej Nej Nej Eksjö Integrerat Integrerat Ja Ja Ja Ja Ja Gislaved Ny rutin Ny rutin Ny rutin Ja Ja Ja Ja Gnosjö Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Habo Integrerat Integrerat Verksamhet saknas Ja Ja Ja Nej Jönköping Ny rutin Ja Ja Ja Ja Ja Ja Mullsjö Nej Integrerat Integrerat Nej Nej Nej Nej Nässjö Ja Nej Ja Nej Nej Ja Ja Sävsjö Nej Integrerat Ja Ja Ja Ja Ja Tranås Nej Nej Nej Ja Ja Ja Ja Vaggeryd Nej Integrerat Ja Ja Ja Ja Ja Vetlanda Nej Nej Nej Nej Nej Ny överenskommelse Ny överenskommelse Värnamo Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Jönköpings län 53,8 69,2 61,5 69,2 61,5 76,9 69,2 Riket 54,3 67,1 66,1 42,8 31,3 33,9 36,2 Tabell över Intern och extern samordning Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 12

13 Personalens kompetens och kompetensutveckling Utredningsmall med barnperspektiv Indikatornamn Målvärde Datakällor Kvalitetsområde Utredningsmall med barnperspektiv Kommunens eller stadsdelens verksamhet med ekonomiskt bistånd har under perioden 1 januari april 2015 systematiskt använt en gemensam strukturerad utredningsmall för samtliga sökande av ekonomiskt bistånd där behovet inte är av engångskaraktär. Utredningsmallen har ett barnperspektiv. En grundlig utredning är en förutsättning för att en individ eller familj ska kunna få stöd som är anpassat efter individuella förutsättningar och behov. Det handlar om att skaffa sig en helhetsbild av såväl den enskildes försörjningshinder som resurser och om det finns barn i hushållet kan deras situation särskilt behöva uppmärksammas. Utredningen är den sammanställning av inhämtat material som utgör besluts-underlag i ärendet och en ofullständig utredning kan påverka rättssäkerhet och valet av insatser. Indikatorn utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumenta-tion i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5). Indikatorn avser att belysa förutsättningen för att erhålla en helhetsbild av den enskildes och eventuella barns situation i samband med utredningar om bistånd. Ett utredningsstöd i form av en strukturerad utredningsmall kan tjäna som stöd för handläggaren. Att uppmärksamma och dokumentera barns förhållanden i ekonomiskt utsatta familjer är särskilt viktigt. Frågor som rör barnens situation ingår därför i utredningsmallen. Kommunenens verksamhet med ekonomiskt bistånd använder systematiskt en strukturerad utredningsmall som har ett barnperspektiv. Struktur, Process Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Har ni under perioden 1 januari mars 2015 alltid använt någon form av strukturerad utredningsmall som stöd vid utredningen av den enskildes problem, resurser och behov av insatser? 2. Omfattar utredningsmallen följande områden? Barns situation och sysselsättning, arbetsliv och utbildning, bostadssituation, ekonomisk situation (utöver aktuell ansökan), familjesituation, hälsa, intressen och nätverk, klientens egna försök att lösa aktuell problematik, klientens mål och framtidsplaner samt social situation (t.ex. beroendeproblematik, kriminalitet). Definitioner: Utredningsmallen ska vara gemensam för alla handläggare och användas för samtliga sökande av försörjningsstöd där behovet inte endast är av engångskaraktär. Utredningsmallen ska ringa in olika livsområden som kan vara relevanta i den enskildes fall. Utredningen ska ingå som dokumentation i ärendet samt förvaras i personakten. För JA krävs svar Ja på fråga 1 + att mallen omfattar området Barns situation och sysselsättning samt ytterligare minst sex av nio områden i fråga 2. Riket, län, kommun, stadsdelar. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. JA. Mätperiod: på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna samt på databearbetningen. Helhetssyn och samordning Individanpassad Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 13

14 Personalens kompetens Indikatornamn Riktning Datakällor Indikatorområde Kvalitetsområde Socialsekreterarnas utbildning Andelen socialsekreterare som den 1 april 2015 är anställda för arbete med ekonomiskt bistånd och som har socionomexamen. För utförande av socialnämndens uppgifter ska det enligt 3 kap. 3 andra stycket SoL finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Indikatorn avser att belysa en aspekt av kunskap och kompetens i verksamheten. Förutom formell utbildning måste kompetensen vara relaterad till yrkesfunktionen och omfatta de specifika kunskaper som behövs inom denna. Det krävs både erfarenhet och särskild kunskap inom en rad områden för att kunna utföra arbetet på bästa sätt. Kommunen verkar för att andelen socialsekreterare med socionomexamen ökar. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Hur många personer hade ni anställda den 1 april 2015 som arbetade som socialsekreterare med ekonomiskt bistånd på hel- eller deltid? Definitioner: Med socialsekreterare avses personal som arbetar med att ge hjälp och stöd till personer och familjer som har problem av olika slag. Arbetet innefattar såväl samtalsstöd för att bryta mönster och hitta lösningar som myndighetsutövning och beslut om insatser. Med socialsekreterare avses inte personal som endast utför administrativ handläggning av biståndsansökningar enligt givna ramar, s.k. softhandläggare/ bidragshandläggare/ekonomihandläggare/utredningsassistenter etc. Personer som är anställda men har ersatts med vikarie, t.ex. föräldralediga eller långtidssjuka, ska inte räknas med, utan då räknas vikarien. 2. Hur många av personerna som redovisas i fråga 1 har socionomexamen? Andel: Antal fråga 2/Antal fråga 1 Riket, län, kommun, stadsdelar. För länen och riket redovisas den genomsnittliga andelen. Mätdatum: på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna samt på databearbetningen. Personalens kompetens Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad Personalens kompetens Indikatornamn Socialsekreterarnas yrkeserfarenhet Andelen socialsekreterare som den 1 april 2015 är anställda för arbete med ekonomiskt bistånd och som har arbetat minst två år i yrket. För utförande av socialnämndens uppgifter ska det enligt 3 kap. 3 andra stycket SoL finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Indikatorn avser att belysa en aspekt av kunskap och kompetens i verksamheten. Förutom formell utbildning måste kompetensen vara relaterad till yrkesfunktionen och omfatta de specifika kunskaper som behövs inom denna. Det krävs både erfarenhet och särskild kunskap inom en rad områden för att kunna utföra arbetet Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 14

15 Riktning Datakällor Indikatorområde Kvalitetsområde på bästa sätt. Kommunen verkar för att andelen socialsekreterare minst två års erfarenhet ökar. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Hur många personer hade ni anställda den 1 april 2015 som arbetade som socialsekreterare med ekonomiskt bistånd på hel- eller deltid? Definitioner: Med socialsekreterare avses personal som arbetar med att ge hjälp och stöd till personer och familjer som har problem av olika slag. Arbetet innefattar såväl samtalsstöd för att bryta mönster och hitta lösningar som myndighetsutövning och beslut om insatser. Med socialsekreterare avses inte personal som endast utför administrativ handläggning av biståndsansökningar enligt givna ramar, s.k. softhandläggare/ bidragshandläggare/ ekonomihandläggare/utredningsassistenter etc. Personer som är anställda men har ersatts med vikarie, t.ex. föräldralediga eller långtidssjuka, ska inte räknas med, utan då räknas vikarien. 2. Hur många av personerna som redovisas i fråga 1 har arbetat mer än två år i yrket? Andel: Antal fråga 2/Antal fråga 1 Riket, län, kommun, stadsdelar. För länen och riket redovisas den genomsnittliga andelen. Mätdatum: på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna samt på databearbetningen. Personalens kompetens Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad Kompetensutveckling Indikatornamn Målvärde Strukturerad inskolningsperiod I kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd har alla nyanställda under perioden 1 april mars 2015 erhållit en strukturerad inskolningsperiod. För utförande av socialnämndens uppgifter ska det enligt 3 kap. 3 andra stycket SoL finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Vid anställningens början är det viktigt att den nyanställde får en strukturerad inskolningsperiod för att kunna utföra uppgifterna korrekt. Inskolningsperioden ska ge vägledning in i de specifika arbetsuppgifterna. Indikatorn avser att belysa en aspekt av kompetensutveckling i verksamheten. Förutom formell utbildning måste kompetensen vara relaterad till yrkesfunktionen och omfatta de specifika kunskaper som behövs inom denna. Det krävs både erfarenhet och särskild kunskap inom en rad områden för att kunna utföra arbetet på bästa sätt. Kommunenens verksamhet med ekonomiskt bistånd har en strukturerad inskolnings-period för alla nyanställda. Struktur, process Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 15

16 Datakällor Indikatorområde Kvalitetsområde Indikatorn bygger på följande enkätfråga: 1. Har alla handläggare ni nyanställt efter den 1 april 2014 som arbetar med ekonomiskt bistånd fått en strukturerad inskolningsperiod i samband med anställningens början? Definitioner: Med handläggare avses all personal som på hel eller deltid har ansvar för ärendehandläggning inom myndighetsutövningen. Handläggare kan både vara social-sekreterare eller den yrkeskategori som inom ekonomiskt bistånd exempelvis benämns softhandläggare/bidragshandläggare/ekonomihandläggare/utredningsassistenter etc. Med inskolning avses vägledning in i arbetsuppgifterna, inte en allmän introduk-tion på arbetsplatsen. Med strukturerad avses att inskolningen innehåller moment som är nödvändiga för att den nyanställde utifrån sina förutsättningar och tidigare erfarenheter ska kunna utföra arbetsuppgifterna på ett riktigt sätt. För JA krävs svar Ja på fråga 1. Om ingen har nyanställts under de senaste 12 månaderna före mätdatum redovisas alternativet Ingen nyanställd. Riket, län, kommun, stadsdelar. För länen och riket redovisas Ja och ingen nyanställd som positiva värden. Mätdatum: på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna samt på databearbetningen. Kompetensutveckling Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad Kompetensutveckling Indikatornamn Målvärde Aktuell samlad plan för personalens kompetensutveckling Kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd har den 1 april 2015 en aktuell samlad plan för kompetensutveckling utifrån verksamhetsområdets uppdrag. För utförande av socialnämndens uppgifter ska det enligt 3 kap. 3 andra stycket SoL finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, (SOSFS 2011:9) ska ledningen för socialtjänsten säkerställa och fortlöpande kontrollera att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna. Med rätt kompetens ökar förutsättningarna för att personalen ska bidra till insatser av god kvalitet. Indikatorn avser att belysa en aspekt av kompetensutveckling i verksamheten. En viktig uppgift för arbetsgivare är att skapa förutsättningar för kompetensutveckling. En samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling bör innehålla en planering för fortbildning eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens mål och nämndens kartläggning och analys av handläggarnas individuella kompetens. Kommunenens verksamhet med ekonomiskt bistånd har en aktuell samlad plan för kompetensutveckling. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Hade ni den 1 april 2015 en samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling utifrån verksamhetens uppdrag? 2. Har ni under perioden 1 april mars 2015 upprättat eller reviderat den Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 16

17 Datakällor Indikatorområde Kvalitetsområde samlade kompetensutvecklingsplanen? Definitioner: Med samlad plan avses en verksamhetsgemensam plan för handläggarnas kompetensutveckling som bygger på verksamhetens mål och kartläggning och analys av handläggarnas individuella kompetens. Med handläggare avses här samtliga handläggare som arbetar med myndighetsutövning inom ekonomiskt bistånd. Med kompetensutveckling avses att handläggarna utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning utifrån verksamhetens uppdrag. För JA krävs svar Ja på fråga 1 + svar Ja på fråga 2 Riket, län, kommun, stadsdelar. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. JA. Mätperiod: på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna samt på databearbetningen. Kompetensutveckling Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad Kompetensutveckling Indikatornamn Målvärde Status Individuell kompetensutvecklingsplan I kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd har alla handläggare som varit anställda minst ett år före den 1 april 2015 en individuell kompetensutvecklingsplan. För utförande av socialnämndens uppgifter ska det enligt 3 kap. 3 andra stycket SoL finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, (SOSFS 2011:9) ska ledningen för socialtjänsten säkerställa och fortlöpande kontrollera att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna. Med rätt kompetens ökar förutsättningarna för att personalen ska bidra till insatser av god kvalitet. Indikatorn avser att belysa en aspekt av kompetensutveckling i verksamheten. En viktig uppgift för arbetsgivare är att skapa förutsättningar för kompetensutveckling. En individuell kompetensutvecklingsplan bör innehålla en planering för fortbildning eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens mål och behov av kompetens. I kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd har alla handläggare som varit anställda minst ett år en individuell kompetensutvecklingsplan. Struktur Indikator med befintlig data Indikatorn bygger på följande enkätfråga: 1. Har alla handläggare som arbetar med ekonomiskt bistånd och som varit anställda minst 1 år den 1 april 2015 en individuell kompetensutvecklingsplan? För JA krävs svar Ja på fråga 1. Riket, län, kommun, stadsdelar. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. JA. Mätdatum: Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 17

18 Datakällor Indikatorområde Kvalitetsområde på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna samt på databearbetningen. Kompetensutveckling Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad Kompetensutveckling Indikatornamn Riktning Stöd i arbetet Antal timmar per vecka som varje handläggare har tillgång till direkt handläggarstöd för verksamhet med ekonomiskt bistånd. För utförande av socialnämndens uppgifter ska det enligt 3 kap. 3 andra stycket SoL finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Indikatorn avser att belysa förutsättningen för kunskapsöverföring genom nära arbetsledning. Verksamheten med ekonomiskt bistånd är komplex och beslutstät och det ställs stora krav på en skyndsam handläggning. Personalen ställs inför svåra bedömningar och utsätts inte sällan för påtryckningar från enskilda. Att handläggarna har god tillgång till stödjande arbetsledning är en av flera förutsättningar för att säkerställa att verksam-heten bedrivs rättssäkert och jämlikt. Att skapa goda förutsättningar för personalen kan dessutom öka möjligheten att behålla och utveckla denna, vilket skapar kontinuitet som kan höja kvaliteten i verksamheten. Kommunen verkar för att antalet timmar per vecka som varje handläggare har tillgång till direkt handläggarstöd ökar. Process Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. I tabellen nedan fyller ni i hur många timmar samtliga personer med arbetsledande/ stödjande funktion inom myndighetsutövningen avsätter för direkt handläggarstöd rörande ekonomiskt bistånd under en genomsnittsvecka under perioden 1 januari 2015 till 31 mars Definitioner: Med myndighetsutövning avses handläggning av utredning och beslut om insatser i ärenden som rör ekonomiskt bistånd. Med arbetsledande/stödjande funktion avses personal som på hel- eller deltid har ansvar för handläggarstöd som exempelvis enhetschef, biträdande enhetschef, gruppledare, 1: e socialsekreterare, samordnare etc. Med direkt handläggarstöd avses ärendehandledning och uppföljning av handläggarnas arbete i enskilda ärenden inom ekonomiskt bistånd, enskilt eller i grupp. Tid som avsätts för exempelvis budget-, personal och verksamhetsut-veckling, för annan verksamhet eller för handläggning av egna ärenden ska inte ska inte räknas in. Fyll i antal timmar för så många personer med arbetsledande/stödjande funktion som ni har och lämna övriga rader tomma. 2. Hur många handläggare som arbetar med ekonomiskt bistånd, omräknat till heltid (40 tim. i veckan), hade ni anställda inom myndighetsutövningen den 1 april 2015? Definitioner: Med handläggare avses personal som på hel eller deltid har ansvar för ärendehandläggning inom myndighetsutövningen, dvs. som utreder och fattar beslut alt. förbereder förslag till beslut om ekonomiskt bistånd och andra insatser. Handläggare kan både vara socialsekreterare eller den yrkeskategori som inom ekonomiskt bistånd exempelvis benämns softhandläggare/ bidragshandläggare/ /ekonomi-handläggare/ utrednings-assistenter etc. Eventuell administrativ personal med servicefunktion ska inte räknas med. Personal som är anställd men har ersatts med vikarie, t.ex. föräldralediga eller långtidssjuka, ska inte räknas med, utan då räknas vikarien. Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 18

19 Datakällor Indikatorområde Kvalitetsområde Exempel 1: Kommun A har sju handläggare. Tre arbetar 100 %, tre arbetar 75 % och en arbetar 4 dagar i veckan med handläggning av ekonomiskt bistånd, dvs. 3 x 1,0 + 3 x 0, x 0,80 = 3+2,25+ 0,80 = 6,05 heltid. Exempel 2: Kommun B har totalt fyra handläggare inom IFO, och i genomsnitt arbetar två 75 % med barn- och ungdom och 25 % med ekonomiskt bistånd och två arbetar ca 50 % med vuxenvård och 50 % med ekonomiskt bistånd, dvs. 2 x 0, x 0,50 = 0,5 + 1,0 = 1,5 heltid. Antal timmar: Totalt antal timmar i fråga 1/Totalt antal handläggare omräknat till heltid i fråga 2. Riket, län, kommun, stadsdelar. För länen och riket redovisas det genomsnittliga antalet timmar. Mätperiod: på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna samt på databearbetningen. Kompetensutveckling Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 19

20 Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetens Kompetensutveckling Kommunstorlek (1-5) SKL kommuntyp Socioeko. Nyckel (1-8) Utredningsmall med barnperspektiv Utbildning: Socialsekreterare med socionomexamen - % Erfarenhet: Socialsekreterare som arbetat mer än två år - % Strukturerad inskolningsperiod Samlad plan för personalens kompetensutveckling Individuell kompetensutvecklingsplan Handläggarnas tillgång till stöd i arbetet - timmar per vecka Aneby Ja Ingen nyanställd Ja Ja 1,0 Eksjö Nej 60,0 100 Ingen nyanställd Nej Ja 1,0 Gislaved Ja 57,1 78,6 Ja Ja Ja 2,0 Gnosjö Ja ,0 Ja Ja Ja 3,3 Habo Ja 80,0 100 Ingen nyanställd Ja Ja 5,6 Jönköping Ja 84,3 78,4 Ja Ja Ja 2,5 Mullsjö Nej 50,0 50,0 Ingen nyanställd Ja Ja 1,5 Nässjö Ja 93,3 73,3 Ja Ja Ja 1,5 Sävsjö Ja 85,7 57,1 Ja Ja Ja 2,1 Tranås Nej 91,7 66,7 Ja Ja Ja 3,8 Vaggeryd Nej 60,0 100 Ingen nyanställd Ja Ja 1,5 Vetlanda Ja 50,0 91,7 Ja Ja Ja 2,3 Värnamo Ja 92,3 53,8 Ja Nej Nej 2,6 Jönköpings län 69,2 78,2 76, ,6 92,3 2,3 Riket 73,0 84,7 66,3 92,4 43,8 64,1 2,0 Tabell över Personalens kompetens och kompetensutveckling Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 20

21 Systematisk uppföljning och genomförandeplaner Standardiserade bedömningsmetoder Indikatornamn Standardiserade bedömningsmetoder Kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd har under perioden 1 januari 2015 till 31 mars 2015 använt en eller flera standardiserade bedömningsmetoder för att bedöma enskilda personers situation och behov av insatser. Standardiserade bedömningsmetoder används som ett stöd när enskilda personers situation, funktion eller behov ska bedömas av professionella inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Standardiserade bedömningsmetoder ger stöd för att systematiskt ställa frågor som kan vara avgörande för att få fram relevant information. Att använda en standardiserad bedömningsmetod innebär att bedöma en situation, funktion eller behov med hjälp av ett vetenskapligt prövat bedömningsinstrument (t.ex. en checklista eller ett index) och en manual som beskriver hur instrumentet ska användas. En ökad användning av standardiserade bedömningsmetoder talar för att enskilda i större utsträckning kan erbjudas rätt insatser och ökar förutsättningarna för en likvärdig bedömning. Och kan vara en utgångspunkt i det systematiska uppföljningsarbetet. Indikatorn avser att belysa en aspekt av evidensbaserad praktik i verksamheten. Målvärde Kommunenens verksamhet med ekonomiskt bistånd använder en eller flera standardiserade bedömningsmetoder. Process Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Har ni under perioden 1 januari mars 2015 använt standardiserade bedömningsmetoder för att bedöma enskilda personers situation och behov av insatser inom verksamheten med ekonomiskt bistånd? 2. Har ni använt följande standardiserade bedömningsmetoder: AUDIT (Alcohol Use Disorders Indentification Test)? DUDIT (Drug Use Disorders Indentification Test)? FREDA-kortfrågor (Stöd att våga fråga om våld i enskilda ärenden)? Annan standardiserad bedömningsmetod, vilken? Definitioner: Med standardiserade bedömningsmetoder avses här ett formulär med i förväg fastställda frågor och svarsalternativ och en manual som beskriver hur den ska användas. Bedömningsmetoden är vetenskapligt prövad och används för att bedöma en situation, funktion eller behov. För JA krävs svar Ja på fråga 1 + svar Ja på något vetenskapligt prövat alternativ i fråga 2. Riket, län, kommun, stadsdelar. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. JA. Mätperiod: Datakällor på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna samt på databearbetningen. Kvalitetsområde Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 21

22 Systematisk uppföljning Indikatornamn Uppföljning av resultatet på individnivå Kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd har under perioden 1 april 2014 till 31 mars 2015 följt upp resultatet av insatser till den enskilde utifrån uppsatta mål. Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Individuella mål bör formuleras, dokumenteras samt följas upp. På så sätt kan verksamheten följa upp om insatserna ger avsett resultat, om den enskildes problem minskar och om hans eller hennes välbefinnande ökar. En kunskapsbaserad socialtjänst följer upp och utvärderar hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. Indikatorn avser att belysa förutsättningar för en kunskapsbaserad verksamhet. Målvärde Kommunenens verksamhet med ekonomiskt bistånd följer upp resultatet av insatser till den enskilde utifrån uppsatta mål. Process Indikatorn bygger på följande enkätfråga: 1. Har ni under perioden 1 april mars 2015 följt upp resultatet av de insatser ni erbjuder enskilda biståndsmottagare? Definitioner: Med uppföljning avses att handläggare tillsammans med den enskilde följt upp om insatsen lett till uppsatta mål. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Med resultat avses resultatet för den enskilde. Har exempelvis insatsen lett till arbete eller inte, har insatsen motiverat till studier eller har insatsen lett till att behov av annan insats uppmärksammats? Med insatser avses exempelvis ekonomiskt bistånd till livsföringen i övrigt, arbetsmarknads insatser, stöd- och motivationssamtal, rådgivning etc. För JA krävs svar Ja på fråga 1 Riket, län, kommun, stadsdelar. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. JA. Mätperiod: Datakällor på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna samt på databearbetningen. Indikatorområde Systematisk uppföljning Kvalitetsområde Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad Systematisk uppföljning Indikatornamn Sammanställning av resultatet på gruppnivå Kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd har under perioden 1 april mars 2015 sammanställt och analyserat resultatet av genomförda uppföljningar på individnivå, i syfte att utveckla verksamheten på gruppnivå. En kunskapsbaserad socialtjänst utvärderar och följer upp hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. En central förutsättning för uppföljning av insatser i praktisk verksamhet är att det finns ett system för en systematisk och regelbunden uppföljning av insatserna som ges till enskilda individer utifrån deras behov. För att visa på resultat av de insatser som verksamheten erbjuder och avgöra om insatserna förbättrat livssituationen för de berörda behövs dokumenterad kunskap. Detta innebär att resultatet för enskilda personer behöver följas upp. dvs. om den arbetsmetod eller insats som getts har fått avsedd effekt. För ökad kunskap och utveckling av verksamheten behöver individdata sammanställas och analyseras på Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 22

23 Målvärde Datakällor Indikatorområde Kvalitetsområde gruppnivå. (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)). Indikatorn avser att belysa förutsättningar för en kunskaps-baserad verksamhet. Kommunenens verksamhet med ekonomiskt bistånd sammanställer och analyserar resultatet av genomförda uppföljningar på individnivå, i syfte att utveckla verksamheten på gruppnivå. Process Indikatorn bygger på följande enkätfråga: 1. Har ni sammanställt resultaten av dessa uppföljningar på gruppnivå i syfte att utveckla verksamheten? Definition: Med gruppnivå avses sammanlagda uppgifter från dokumentation i enskilda ärenden. För JA krävs svar Ja på fråga 1 Riket, län, kommun, stadsdelar. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. JA. Mätperiod: på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna samt på databearbetningen. Systematisk uppföljning Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad Systematisk uppföljning Indikatornamn Målvärde IT-system som stödjer verksamhetsuppföljning Kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd har ett IT-system som är anpassat för att kunna registrera relevanta uppgifter som kan tas ut som statistik och användas för verksamhetsuppföljning. En kunskapsbaserad socialtjänst utvärderar och följer upp hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. En central förutsättning för uppföljning av insatser i praktisk verksamhet är att det finns ett system för en systematisk och regelbunden uppföljning av insatserna som ges till enskilda individer utifrån deras behov. För att visa på resultat av de insatser som verksamheten erbjuder och avgöra om insatserna förbättrat livssituationen för de berörda behövs dokumenterad kunskap. Individdata behöver sammaställas på gruppnivå och analyseras. Det talar för att ansvariga handläggare i ökad utsträckning bör registrera resultat i ett IT-baserat verksamhetssystem för att underlätta uppföljning och utvärdering inom verksam-heten. Indikatorn avser att belysa förutsättningar för en kunskapsbaserad verksamhet. Kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd har ett IT-system som är anpassat för att kunna registrera relevanta uppgifter som kan tas ut som statistik och användas för verksamhetsuppföljning. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfråga: 1. Har ni ett IT-system som stödjer verksamhetuppföljning? Definition: Här avses att IT-systemet inte enbart kan hantera handläggningsprocessen inom myndighetsutövningen såsom beräkningar och beslut om utbetalningar av pengar, Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 23

24 Datakällor Indikatorområde Kvalitetsområde utan IT-systemet är även anpassat för att kunna registrera relevanta uppgifter som kan tas ut som statistik och användas i verksamhetsutvecklingen. För JA krävs svar Ja på fråga 1 Riket, län, kommun, stadsdelar. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. JA. Mätdatum: på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna har tolkat frågorna samt på databearbetningen. Systematisk uppföljning Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad Enskildas uppfattning om verksamheten Indikatornamn Målvärde Brukarundersökning Kommunen har som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet genomfört minst en undersökning av enskildas uppfattning om verksamheten med ekonomiskt bistånd under perioden 1 april mars 2015 samt använt resultatet för att utveckla verksamheten. En kunskapsbaserad socialtjänst utgår bland annat från enskilda biståndsmottagares kunskap och erfarenhet. En viktig del i detta är att fånga upp enskildas uppfattning om bemötande och de insatser som ges i syfte att utveckla verksamheten. Uppföljningar av de enskilda biståndsmottagarnas uppfattning om verksamheten är ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Uppföljningen kan vara i form av enkäter, strukturerade intervjuer eller brukarrevisioner i syfte att fånga upp de enskildas uppfattning om verksam-hetens kvalitet. Däremot avses inte klagomålshantering eller uppföljningar av genomförandeplaner. Indikatorn avser att belysa delaktighet i meningen att enskildas uppfattning om verksamheten tas tillvara och används för verksamhetsutveckling. Kommunen har som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet genomfört minst en undersökning av enskildas uppfattning om verksamheten med ekonomiskt bistånd under perioden 1 april mars 2015 och använt resultatet för att utveckla verksamheten. Process Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Har ni under perioden 1 april april 2015 genomfört minst en undersökning av den enskildes uppfattning om verksamheten med ekonomiskt bistånd? 2. Har ni sammanställt och analyserat resultatet för att utveckla verksamheten? Definition: Undersökningen kan vara i form av enkäter, strukturerade intervjuer eller brukarrevisioner. Däremot avses inte klagomålshantering, uppföljningar av genomförandeplan eller av individuell plan. För JA krävs svar Ja på fråga 1+ svar Ja på fråga 2. Riket, län, kommun, stadsdelar. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. JA. Mätperiod: Öppna Jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 Henrik Ahlgren 24