Öppna Jämförelser Länsrapport Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Öppna Jämförelser Länsrapport Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014"

Transkript

1 Öppna Jämförelser Länsrapport Stöd till personer med funktionsnedsättning Inledning Datainsamling Datainsamling Tillförlitlighet Resultat Sammanställning över Jönköpings län kommuners resultat LSS ur ett myndighetsperspektiv Helhetssyn och samordning Tillgänglighet Trygghet och säkerhet Självbestämmande och integritet Kunskapsbaserad verksamhet LSS utifrån ett utförarperspektiv Bostad med särskild service enligt LSS Daglig verksamhet Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Helhetssyn och samordning Tillgänglighet Trygghet och säkerhet Självbestämmande och integritet Kunskapsbaserad verksamhet er Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 1

2 1 Inledning SKL 1 och Socialstyrelsen har i år genomfört en femte öppna jämförelse gällande Stöd till personer med funktionsnedsättning med fokus på att ge en överblick av kommunernas arbete inom funktionsnedsättning. Jämförelserna innehåller uppgifter som speglar både ett kommunalt myndighetsperspektiv samt ett utförarperspektiv. t med denna rapport är att göra en enkel och lättillgänglig sammanställning över länets kommuners olika resultat. Rapporten kan förenklat sagt innehålla fyra delar med följande fokus: LSS ur ett myndighetsperspektiv, LSS ur ett utförarperspektiv gällande bostad med särskild service och daglig verksamhet samt stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Resultatet bygger på de enkäter som skickades ut till kommunerna under november Genomgång av enkäterna för att få till en gemensam tolkning av frågorna genomfördes i november med länets kommuner under ledning av FoU-ledarna Lena Olsson och Åse Bäcklund Hur enkätfrågorna är ställda, motivering/typ av indikator redovisas inom varje område samt, enligt Socialstyrelsen, möjliga felkällor. För ytterligare information kring resultatet och indikatorerna rekommenderas starkt Öppna jämförelser 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning, Nationella resultat, metod och indikatorer som kan hämtas på Socialstyrelsens hemsida, se länk i slutet av rapporten. Resultatet för samtliga kommuner kan hämtas på Kommentarer från SKL och Socialstyrelsens finns på nedanstående webbplatser: Kortfattat kan nämnas att Socialstyrelsen har givit följande kommentarer kring det nationella resultatet. Endast 12 procent av kommunerna följer upp samtliga beslut om bostad med särskild service inom ett år. Motsvarande siffra för daglig verksamhet är 14 procent. Resultaten har i princip varit konstanta under tre år. Andelen kommuner som bedriver uppsökande verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning har minskat, från 51 procent år 2011 till 40 procent i år. Fler kommuner har undersökt vad personer med psykisk funktionsnedsättning behöver för stöd, en ökning från 42 procent 2013 till 57 procent Metoden kallas behovsinventering och sker i samverkan med landstinget. Enskilda utförare har överlag bättre resultat än kommunala utförare, för 21 av 26 indikatorer inom insatserna bostad med särskild service och daglig verksamhet har 1 Sveriges kommuner och landsting Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 2

3 enskilda utförare bättre resultat än kommunala. För några indikatorer är skillnaderna i resultat betydande. För samtliga indikatorer som visar samverkan mellan kommuner och landsting finns stora variationer. Exempelvis varierar andelen kommuner som har en överenskommelse med landstinget om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning från 29 till 100 procent mellan olika län. 2 SKL har också kommenterat resultat med följande uttalande: Behovsinventering för personer med psykisk funktionsnedsättning Årets resultat visar att andelen kommuner som inventerat behoven hos personer med psykisk funktionsnedsättning tillsammans med landstinget har ökat från 42 % till 57 %. Behovsinventering kan användas som underlag för att planera och följa upp insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning samt för att upprätta och följa upp överenskommelser med landstinget. Behovsinventeringen ska ha skett under de senaste fyra åren. SKL har under 2013 drivit ett projekt för att stötta kommunerna i inventeringsarbetet inom ramen för överenskommelsen om psykisk ohälsa. Ledsagarservice inom LSS Ledsagarservice inom LSS redovisas för första gången i år. Ledsagarservice är en insats för att underlätta att personer med funktionsnedsättning ska kunna komma ut på fritids- och kulturaktiviteter samt delta i samhällslivet. Resultatet visar att i nästan samtliga kommuner kan den enskilde välja vem som ska vara ledsagare och majoriteten av kommunerna betalar ledsagarens omkostnad. Uppföljning av beslut Uppföljning av individuella beslut enligt LSS är ett fortsatt utvecklingsområde. SKL är medveten om utvecklingsbehovet och har i en överenskommelse med socialdepartementet valt att stödja kommunerna i detta utvecklingsarbete. Kommuner och den enskilde har mycket att vinna på att kvalitetssäkra att insatsen motsvarar aktuellt behov både gällande kvalitet och effektivitet. Skillnader i resultat mellan kommunal och enskild regi Årets resultat på enhetsnivå visar på vissa skillnader mellan kommunal regi och enskild regi. De största skillnaderna gäller aktuella genomförandeplaner och kompetensfrågor för personal där enskild regi har bättre resultat än kommunal regi. Resultatet belyser inte vilken kompetens som finns i verksamheten utan kartläggning av kompetensutveckling och handledning Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 3

4 En fördjupad analys bör göras men en tänkbar förklaring kan vara att enskilt driven verksamhet är tillståndspliktig och har mer frekvent tillsyn av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, än den kommunalt drivna verksamheten Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 4

5 2 Datainsamling Innan resultatet presenteras är det av vikt att datainsamlingen redovisas så att det blir tydligt varifrån data hämtas. För ytterligare information kring datainsamling rekommenderas Öppna jämförelser 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning, Nationella resultat, metod och indikatorer som kan hämtas på Socialstyrelsens hemsida, se länk i slutet av rapporten. 2.1 Datainsamling Jämförelserna 2014 baseras på uppgifter från (parantes visar svarsfrekvens för 2014 och 2013): enkät till samtliga kommuner och samtliga stadsdelar med fokus på att belysa ett myndighetsperspektiv inom LSS-området (2014: 98 %, 2013: 93 %) enkät till bostäder med särskild service för vuxna enl. LSS (2014: 92 %, 2013: 87 %) enkät till enheter inom daglig verksamhet enligt, LSS (2014: 90 %, 2013:85 %) enkät till samtliga kommuner och stadsdelar med fokus på att belysa stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning (2014: 96 %, 2013: 87 %) Datan speglar förutsättningar under 2013, se metodbeskrivning för varje indikator. 2.2 Tillförlitlighet Enkätdata Socialstyrelsen har genomfört fyra enkätinsamlingar för öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning inför publicering Enkäterna skickades den 21 november Enkätutskicken samt insamlingen av svar administrerades av Statistiska Centralbyrån, SCB. Tillförlitlighet Det finns alltid risker med självrapporterade uppgifter, bland annat på grund av att frågorna inte uppfattas likadant av alla respondenter eller att uppgifterna inte finns tillgängliga. Att ta fram vissa uppgifter kan också kräva omfattande manuell hantering vilket är en risk i sig. Några orimliga värden upptäcktes efter den avslutade datainsamlingen, men efter kontakt med de berörda respondenterna har svaren korrigerats. I anslutning till i princip varje fråga har det funnits möjlighet för uppgiftslämnarna att lämna kommentarer. En genomgång av samtliga kommentarer har gjorts. Vissa kommentarer i kommunundersökningarna har också lett till förändringar av svaren i samråd med respondenterna. Samtliga kommentarer i alla fyra enkäter har i en andra omgång granskats och sammanställts som ett underlag till framtida utveckling av enkätfrågor. I enkäten till enheter inom insatsen bostad med särskild service framgår det av kommentarerna att vissa respondenter har lämnat uppgifter om mer än en enhet per enkät. Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 5

6 Uppgiften om hur många som bor på en enhet blir därför missvisande om underlaget baseras på personer från fler enheter. Detta har gjort att vi inte kan publicera indikatorn kring antal boende per gruppbostad. Övriga indikatorer är förhållandevis storleksoberoende, det vill säga utfallet varierar inte nämnvärt med antalet brukare per enhet. För dessa indikatorer spelar det således mindre roll om uppgifterna omfattar fler enheter. Bortfall LSS-enkäten besvarades av 309 av totalt 316 kommuner och stadsdelar, vilket ger en svarsfrekvens på 98 procent. Enkäten till verksamhet med ansvar för stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning besvarades av 303 av totalt 316 kommuner och stadsdelar vilket ger en svarsfrekvens på 96 procent. För bostad med särskild service uppgår svarsfrekvensen till 93 procent och för daglig verksamhet till 90 procent. Dessutom tillkommer bortfall på enstaka frågor i enhetsundersökningarna, se under rubriken mätning ovan. Andelar på kommun-, läns och riksnivå har beräknats som om kommunerna och stadsdelarna med bortfall skulle ha svarat som de kommuner och stadsdelar som har svarat i redovisningsgruppen. Om kommuner och stadsdelar med bortfall avviker från övriga i redovisningsgruppen ger denna metod ett fel. För att inte riskera att felet blir för stort redovisas inte andelen för redovisningsgrupper där bortfallet överstiger 20 procent. Jämförbarhet De skillnader mellan kommuner respektive enheter som framgår av tabellerna på Socialstyrelsens webbplats behöver inte alltid spegla faktiska förhållandena. De kan förekomma olikheter som beror på mätfel t.ex. att frågor och anvisningar tolkas på olika sätt. Detta är den femte öppna jämförelsen avseende stöd till personer med funktionsnedsättning från Socialstyrelsen. Många indikatorer har ändrats under åren vilket begränsar jämförbarheten. 4 I tidigare nämnd rapport från Socialstyrelsen förtydligas att det man endast bör jämföra resultat gällande indikatorer inom LSS utifrån ett myndighetsperspektiv samt Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Att inte fler indikatorer är möjliga att jämföra med tidigare år beror på att indikatorn har: ändrats till följd av förtydliganden av enkätfrågor, mätperioder och definitioner delats och blivit två indikatorer anpassats utifrån förändringar i lagstiftning och förordningar anpassats utifrån ny kunskap. 5 4 Öppna jämförelser 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning, Nationella resultat, metod och indikatorer, s Öppna jämförelser 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning, Nationella resultat, metod och indikatorer, s23 Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 6

7 3 Resultat 3.1 Sammanställning över Jönköpings län kommuners resultat Resultatet redovisas i fyra delar. Procentsatsen längst ned i tabellerna redovisar andel kommuner av samtliga som svarat ja (dels inom länet och dels inom riket). 6 Hur frågan är ställd förklaras före varje indikator, förklaringarna är hämtade från Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning, Nationella resultat, metod och indikatorer 7. t med detta är att kommunerna ska få en tydlighet i vad som efterfrågats. Man bör notera att risken för felkällor eller rättare sagt mätfel, som kan uppstå när det gäller indikatorerna. Främst kan det handla om tolkningsfel. Förhoppningen är att inom länet ska dessa minimeras genom den gemensamma träffen i samband med insamlingsperioderna som genomfördes i november Varje tabell visar varje kommuns kommungruppsindelning. Kommungruppsindelning en görs av SKL. Mer information om kommungruppsindelningen kan göras på: Vidare är kommunerna indelade i befolkningsgrupp 1-5 enligt följande fördelning: 1: , 2: , 3: , 4: , 5: Indikatorerna delas in i fem olika kvalitetsområden som definierats av Socialstyrelsen och SKL med utgångspunkt i lagarna SoL och LSS. Nedan följer presentation av de olika områdena. Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas också av kontinuitet. Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. 6 I enstaka fall finns fler alternativ än JA och NEJ, exempelvis Ej aktuellt. JA svaren ställs endast mot JA och NEJ svaren. Ej aktuellt påverkar varken negativt eller positivt på andel ja. 7 Layouten är något förändrad från förgående års länsrapport för att matcha andra länsrapporters layout gällande indikatorsinformation. Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 7

8 Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad verksamhet innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Tillgänglighet Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är dessutom fysiskt tillgängliga. 8 8 Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2013 resultat och metod, s Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 8

9 3.2 LSS ur ett myndighetsperspektiv Helhetssyn och samordning Intern samordning Nr 1-7 Intern samordning i enskilda ärenden Aktuell rutin för intern samordning i enskilda ärenden med 1) barn och unga 2) ekonomiskt bistånd 3) hemlöshet 4) missbruk 5) socialpsykiatri 6) våld i nära relationer 7) äldreomsorg Kommunen eller stadsdelen har aktuella, skriftliga och på ledningsnivå fastställda fungerande rutiner för intern samordning i enskilda ärenden mellan delområden inom socialtjänsten. Rutinen är aktuell genom att den upprättats eller följts upp det senaste året. Individanpassad Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för handläggningen i enskilda ärenden bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångsätt kan minska risken för godtycke och utgöra ett stöd för handläggarna, till nytta för den enskilde. Kommunen eller stadsdelen har skriftliga och på ledningsnivå fast-ställda fungerande rutiner för intern samordning i enskilda ärenden mellan delområden inom socialtjänsten. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Har ni den 21 november 2013 skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske med följande verksamhetsområden inom socialtjänsten: barn och unga, ekonomiskt bistånd, hemlöshet, missbruk, socialpsykiatri, våld i nära relationer, äldreomsorg Svarsalternativ: Ja/Nej/Ej aktuellt verksamheterna bedrivs av samma personal och ansvarig chef. 2. Har ni under perioden 21 november november 2013 följt upp dessa rutiner för samordning med barn och unga, ekonomiskt bistånd, hemlöshet, missbruk, socialpsykiatri, våld i nära relationer, äldreomsorg Svarsalternativ: Ja/Nej/ Ej aktuellt rutinen upprättades efter den 21 november Definitioner: Rutinen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteter (handläggningen) ska genomföras. Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att fastställa gemensamma rutiner. Med samordning avses koordination av resurser och arbetsinsatser. Med uppföljning avses att berörda aktörer tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att de rutiner som finns för intern samordning används och fungerar på avsett sätt. Uppföljningen ska vara dokumenterad och vid behov har rutinerna Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 9

10 Nr 1-7 Intern samordning i enskilda ärenden reviderats. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs Ja eller Ej aktuellt på enkätfråga 1 samt Ja eller Ej aktuellt på enkätfråga 2. För län och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. I en del kommuner ansvarar samma handläggare för flera eller samtliga verksamhetsområden som berör den enskilde. I dessa fall är det inte aktuellt att upprätta en rutin för intern samordning. De kommuner som berörs får ett positivt utfall i resultatpresentationen och de räknas med i läns- och riksmedelvärden i egenskap av att de har en integrerad verksamhet. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 21 november november 2013 Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 10

11 SKL:s kommun -typ (1-10) Befolknings grupp Barn & unga Ekonomiskt bistånd Hemlöshet Helhetssyn och samordning Intern samordning Aktuella rutiner för samordning med: Missbruks- och beroendevård Socialpsykiatri Våld i nära relationer Äldreomsorg Aneby 5 1 Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Eksjö 9 2 Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Integrerat Gislaved 7 2 Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja Gnosjö 7 1 Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Habo 4 1 Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Jönköping 3 4 Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Mullsjö 5 1 Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nässjö 9 2 Nej Nej Nej Integrerat Integrerat Nej Nej Sävsjö 7 1 Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Tranås 7 2 Nej Nej Nej Nej Integrerat Ja Nej Vaggeryd 7 1 Nej Nej Nej Nej Integrerat Nej Integrerat Vetlanda 7 2 Nej Nej Nej Nej Ja Nej Integrerat Värnamo 7 3 Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Jönköpings län 23% 23% 15% 31% 62% 23% 38% Riket 47% 34% 35% 43% 61% 47% 45% Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 11

12 Extern samverkan och individuell plan Nr 8-13 Extern samverkan i enskilda ärenden Aktuell överenskommelse om samverkan i enskilda ärenden med 8) Arbetsförmedlingen 9) Försäkringskassan 10) Landstingets barnhabilitering 11) Landstingets vuxenhabilitering 12) Landstingets barnpsykiatri 13) Landstingets vuxenpsykiatri Kommunen eller stadsdelen har skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstingets barnhabilitering, Landstingets vuxenhabilitering, Landstingets barnpsykiatri, Landstingets vuxenpsykiatri Överenskommelsen är aktuell genom att den upprättats eller följts upp det senaste året. Individanpassad Helhetssyn och samordning Extern samverkan i enskilda ärenden Personer med LSS-insatser kan även ha behov av insatser från andra myndigheter och organisationer. Det är myndigheternas ansvar, inte den enskildes, att hitta en arbetsmodell där olika insatser harmonierar med varandra. I Socialstyrelsens vägledning för samverkan inom funktionshinderområdet finns fyra starka motiv för samverkan: Det etiska motivet samverkan kan hindra att den enskilde faller mellan stolarna. Verksamhetsmotivet en enskild aktör (myndighet eller organisation) kan inte ensamt svara mot den enskildes samlade behov. Effektivitetsmotivet med samverkan kan brukaren uppnå en högre livskvalitet till en lägre samhällskostnad. Kunskapsmotivet samverkan kan bredda och fördjupa kunskapen hos professionerna om varandras områden. Samverkan förstärker specialistkompetensen samtidigt som den integrerar den i en större helhet. Att formalisera samverkan i form av överenskommelser är ett sätt att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Överenskommelser som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångssätt är ett stöd för handläggarna och ökar förutsättningarna för en gemensam planering och ett samfällt agerande mellan myndigheter. Kommunen eller stadsdelen har skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstingets barnhabilitering, Landstingets vuxenhabilitering, Landstingets barnpsykiatri, Landstingets vuxenpsykiatri Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Har ni den 21 november 2013 skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstingets barnhabilitering, Landstingets vuxenhabilitering, Landstingets barnpsykiatri, Landstingets vuxenpsykiatri Svarsalternativ: Ja/Nej 2. Har ni följt upp dessa överenskommelser för samverkan i enskilda ärenden med nedanstående aktörer under perioden 21 november november 2013? Svarsalternativ: Ja/Nej/ Ej aktuellt eftersom överenskommelsen upprättades efter den 21 november 2012 Definitioner: Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 12

13 Nr 8-13 Extern samverkan i enskilda ärenden Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att fastställa överenskommelser med andra aktörer. Överenskommelserna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras samt ange ansvarsfördelningen med eller utan ekonomiska åtaganden. Med samverkan avses övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för visst syfte. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs Ja på fråga 1 samt Ja eller Ej aktuellt på fråga 2. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 21 november november 2013 Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Felkälla Samverkan i re/habilitering. En vägledning. Socialstyrelsen; Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Nr 14 Individuell plan 14) Aktuell rutin för erbjudande om individuell plan Kommunen eller stadsdelen har en aktuell rutin för att erbjuda individuell plan enligt LSS. Individanpassad Helhetssyn och samordning Individuell plan De personer som beviljats någon eller några insatser enligt LSS ska erbjudas en individuell plan. En individuell plan är ett viktigt underlag för planeringen av det stöd som ges. Den individuella planen ska beskriva beslutade och planerade insatser med kortsiktiga och långsiktiga mål. En plan kan omfatta fler insatser och även redovisa åtgärder som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Planen ska omprövas fortlöpande och minst en gång om året. Socialstyrelsen anser att den individuella planeringen är av avgörande betydelse för den enskildes inflytande över det stöd som ges. Det gäller särskilt personer med flera olika typer av funktionsnedsättningar. Planen ska styras av brukarens behov, önskemål och förutsättningar och innehålla ett antal mål för insatserna. Det ska vara tydligt vem som ansvarar för vad och hur målen ska nås. Att ha en rutin för erbjudande om individuell plan ökar förutsättningarna för att ett sådant erbjudande alltid ges. Med individuell plan avses här en plan för beslutade insatser eller åtgärder som upprättats på begäran av och tagits fram i samråd med den enskilde som har beviljats insats enligt LSS. Kommunen eller stadsdelen har en aktuell rutin för att erbjuda en individuell plan enligt LSS. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Har ni en skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för att erbjuda individuell plan enligt LSS? Rutinen ska gälla 21 november Svarsalternativ: Ja/nej 2. Har ni följt upp denna rutin för att erbjuda individuell plan enligt LSS under perioden 21 november november 2013? Svarsalternativ: Ja/Nej/Ej aktuellt eftersom rutinen upprättades efter den 21 november Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 13

14 Definitioner: Med rutin avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. Med uppföljning avses att rutinen för att erbjuda individuell plan används och fungerar på avsett sätt. Uppföljningen ska vara dokumenterad och vid behov har rutinen reviderats. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs Ja på enkätfråga 1 samt Ja eller Ej aktuellt på enkätfråga 2. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivåer: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 21 november november 2013 Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 14

15 Helhetssyn och samordning Extern samverkan Individuell plan SKL:s kommuntyp (1-10) Befolkningsgrupp Aktuella överenskommelser för samverkan med: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Landstingets barnhabiliterin g Landstingets vuxenhabiliterin g Landstingets barnpsykiatr i Landstingets vuxenpsykiatr i Aktuell rutin för att erbjuda individuell plan Aneby 5 1 Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Eksjö 9 2 Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Gislaved 7 2 Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Gnosjö 7 1 Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Habo 4 1 Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Jönköping 3 4 Ja Ja Nej Nej Nej Ja Nej Mullsjö 5 1 Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Nässjö 9 2 Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Sävsjö 7 1 Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja Tranås 7 2 Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja Vaggeryd 7 1 Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja Vetlanda 7 2 Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Värnamo 7 3 Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Jönköpings län 15% 15% 77% 15% 77% 92% 46% Riket 16% 17% 38% 30% 50% 56% 37% Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 15

16 3.2.1 Tillgänglighet Information i alternativa format Nr Tillgänglig information på webbplatsen Information om LSS 15) På lättläst svenska, 16) På teckenspråk 17) Som talad information 18) Som textfil Kommunen eller stadsdelen har information om LSS i följande alternativa format på webbplatsen: På lättläst svenska, På teckenspråk, Som talad information, Som textfil Tillgänglig Tillgänglighet Tillgänglig information på webbplatsen För att alla människor oberoende av funktionsförmåga ska kunna ta till sig information krävs att denna är tillgänglighetsanpassad på olika sätt. För personer med funktionsnedsättning kan det vara avgörande att informationen om LSS och information om hur man ska göra för att ansöka om insatser finns i alternativa format. Är informationen otillgänglig kan det vara svårt att få kunskap om vilket stöd man har rätt till eller vem den enskilde ska vända sig till med sina frågor. Kommunen eller stadsdelen har information om LSS i följande alternativa format på webbplatsen: På lättläst svenska, På teckenspråk, Som talad information, Som textfil Process Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Finns information på kommunens/stadsdelens webbplats om vilka insatser som finns enligt LSS och hur man ska göra för att ansöka om en insats, i följande alternativa format? Informationen ska finnas den 21 november Lättläst, Teckenspråk, Lyssna (så kallad talad information), Som textfil (t.ex. Word eller tillgänglig PDF) Svarsalternativ: Ja/Nej. Definition: Med Daisy (Digitalt Audiobaserat Informationssystem) avses en digital teknik som strukturerar ljud, text och bild på ett sätt som gör det enklare att söka i och läsa text. En PDF- eller en Word-fil kan vara tillgänglig om de görs på rätt sätt med konsekvent användning av formatmallar. I en tillgänglig fil är det till exempel angivet vad som är rubriker, löpande text och bilder. Beräkning: För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätdatum: 21november Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Riv hindren. Riktlinjer för tillgänglighet enligt förordning 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för genomförande av handikappolitiken. Handisam, Stockholm, Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 16

17 SKL:s kommun-typ (1-10) Befolkningsgrupp Tillgänglighet Information om LSS i alternativa format På kommunen/stadsdelens webbplats Lättläst svenska Inspela på teckenspråk Talad information Som textfil Aneby 5 1 Nej Nej Nej Nej Eksjö 9 2 Ja Nej Ja Ja Gislaved 7 2 Nej Nej Ja Ja Gnosjö 7 1 Nej Nej Nej Nej Habo 4 1 Nej Nej Nej Nej Jönköping 3 4 Nej Nej Ja Ja Mullsjö 5 1 Nej Nej Nej Nej Nässjö 9 2 Nej Nej Nej Nej Sävsjö 7 1 Nej Nej Ja Ja Tranås 7 2 Nej Nej Nej Ja Vaggeryd 7 1 Nej Nej Nej Ja Vetlanda 7 2 Nej Nej Ja Ja Värnamo 7 3 Nej Nej Nej Nej Jönköpings län 8% 0% 38% 54% Riket 42% 9% 46% 59% Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 17

18 3.2.3 Trygghet och säkerhet Uppföljning av beslut Nr Indikatorområde Uppföljning av beslut Andel beslut som följs upp inom 19) Bostad med särskild service 20) Daglig verksamhet 21) Ledsagarservice Andelen beslut som kommunen eller stadsdelen följt upp på årsbasis: Bostad med särskild service, Daglig verksamhet, Ledsagarservice Säker Trygghet och säkerhet Uppföljning av beslut En kunskapsbaserad socialtjänst utvärderar och följer upp hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. Uppföljning av fattade beslut är avgörande för att säkerställa att den enskilde får sitt behov tillgodosett och att denne genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Även om LSS med några undantag saknar uttryckliga bestämmelser om uppföljning av nämndens beslut har lagstiftaren ändå förutsatt att beslut om insatser enligt LSS följs upp så länge insatsen pågår. Kommunen eller stadsdelen har följt upp samtliga beslut om: Bostad med särskild service Daglig verksamhet Ledsagarservice Process Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Ange antal personer med beslut om bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9/daglig verksamhet enligt 9 10/ ledsagarservice enligt 9 3, LSS som verkställdes före den 21 november 2012 och som fortfarande var verkställt den 21 november Av personerna i fråga innan ange antal som har fått sitt beslut uppföljt av en handläggare under perioden 21 november november Uppföljningen ska vara noterad i journalen/personakten. Definition: Med Uppföljning avses att en handläggare följt upp om innehållet i den enskildes beviljade insats är adekvat i förhållande till dennes behov. Beräkning: Tälj : A l b lu följ upp u p 21 v b november Nämnare: Antal b lu v äll fö 21 november 2012 och som fortfarande var verkställda den 21 november För att uppnå målvärdet krävs att antalet på enkätfråga 2 är lika stort som antalet på enkätfråga 1. För kommuner och stadsdelar som har färre än 20 beslut presenteras andelarna som alla, delvis och inget. För övriga kommuner redovisas andelar. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. att samtliga beslut om de olika insatserna följts upp. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 21 november november Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 18

19 Nr Uppföljning av beslut Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). SKL:s kommun-typ (1-10) Befolknings grupp Andel beslut om bostad med särskild service följs upp inom ett år Trygghet och säkerhet Uppföljning av beslut 9 Andel beslut om daglig verksamhet följs upp inom ett år Andel beslut om ledsagarservice som följs upp inom ett år För kommuner och stadsdelar som har färre än 20 beslut presenteras andelarna som alla, delvis och inget. För kommuner och stadsdelar som har 20 beslut eller fler presenteras andelar i procent. Aneby 5 1 Delvis 24% Delvis Eksjö % 100% Alla Gislaved % 63% Delvis Gnosjö % 9% Inget Habo 4 1 Alla Alla Delvis Jönköping % 67% 82% Mullsjö 5 1 Inget 5% Alla Nässjö % 35% 67% Sävsjö % 57% Delvis Tranås % 17% 0% Vaggeryd % 0% Delvis Vetlanda 7 2 3% 0% 90% Värnamo % 13% Delvis Jönköpings län 8% 15% 15% Riket 12% 14% 31% Tabell: Trygghet och säkerhet Uppföljning av beslut 9 Aktuella medelvärden för län och riket är andel kommuner som följer upp samtliga beslut,vilket är målvärdet. Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 19

20 3.2.4 Självbestämmande och integritet Ledsagning, brukarundersökning, habiliteringsersättning och arbetsmarknad Nr 22 Indikatorområde Ledsagarservice 1) Kommunen betalar för ledsagarens omkostnader Kommunen eller stadsdelen betalar för ledsagarens omkostnader Individanpassad Självbestämmande och integritet Ledsagarservice Ledsagning är en betydelsefull, ofta avgörande insats för att öka delaktigheten i samhället för enskilda personer med funktionsnedsättning. Kommunerna bör erbjuda individuellt utformad ledsagning av god kvalitet. För att kunna göra detta bör kommunen också betala för ledsagarens omkostnader. Kommunen eller stadsdelen betalar för ledsagarens omkostnader. Process Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Betalar kommunen för ledsagarens omkostnader (t.ex. för bussresor, biobesök, inträden etc.)? Svarsalternativ: Ja, enligt ett schablonbelopp/ja, enligt faktiska omkostnader/ Nej Beräkning: För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätdatum: 21 november Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Nr 23 Ledsagarservice 1) Den enskilde kan påverka vem som ska ledsaga I kommunen eller stadsdelen kan den enskilde påverka vem som ska utföra ledsagarservicen. Individanpassad Självbestämmande och integritet Ledsagarservice Ledsagning är en betydelsefull, ofta avgörande insats för att öka delaktigheten i samhället för enskilda personer med funktionsnedsättning. Kommunerna bör erbjuda individuellt utformad ledsagning av god kvalitet. För att säkerställa självbestämmande och integritet bör den enskilde kunna påverka vem som ska ledsaga honom eller henne. I kommunen eller stadsdelen kan den enskilde påverka vem som ska utföra ledsagarservicen. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Kan den enskilde påverka vilken ledsagare som ska utföra insatsen. Beräkning: För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 20

21 Nr 23 Ledsagarservice Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätdatum: 21 november Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Nr 24 Enskildas uppfattning används för att utveckla verksamheten 1) Enskildas uppfattning används för att utveckla LSS-verksamheten I kommunen eller stadsdelen används enskildas uppfattning för att utveckla LSSverksamheten Individanpassad Självbestämmande och integritet Enskildas uppfattning används för att utveckla verksamheten En kunskapsbaserad socialtjänst utgår bland annat från enskildas kunskap och erfarenhet och utvärderar hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. För att utveckla verksamheten är det viktigt att undersöka enskildas uppfattning om det stöd de får. Undersökningar av enskildas uppfattning om verksamheten ska ses som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Undersökningar kan t.ex. genomföras i form av enkäter, strukturerade intervjuer eller brukarrevisioner. Däremot avses inte klagomålshantering eller uppföljningar av genomförandeplaner. I kommunen eller stadsdelen används enskildas uppfattning för att utveckla LSSverksamheten. Process Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Har ni gjort minst en undersökning om den enskildas uppfattning om LSSverksamhetens kvalitet i kommunen/stadsdelen, under perioden 21 november november 2013? 2. Har ni använt resultaten från undersökningen/undersökningarna av enskildas uppfattning för att utveckla er verksamhet? Svarsalternativ: Ja/Nej. Definition: Med undersökningar avses enkäter, strukturerade intervjuer eller brukarrevisioner i syfte att fånga föräldrarnas uppfattning om verksamhetens kvalitet. Resultaten redovisas på gruppnivå. Däremot avses inte klagomålshantering, uppföljningar av genomförandeplan eller av individuell plan. Beräkning: För att uppnå målvärdet krävs ja på enkätfråga 1 och 2. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 21 november november Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 21

22 Nr 25 Habiliteringsersättning 1) Habiliteringsersättning utgår till deltagare i daglig verksamhet Kommunen eller stadsdelen betalar habiliteringsersättning till deltagare i daglig verksamhet Individanpassad Självbestämmande och integritet Habiliteringsersättning Av förarbetena till LSS framgår det att den som deltar i daglig verksamhet bör få ersättning. t med ersättning är att stimulera den enskilde att delta i verksamheten. Förutom den symboliska likheten med lön finns det ytterligare skäl som talar för att betala ut ersättning. Personer i daglig verksamhet har som regel kostnader för sitt deltagande, t.ex. för arbetsresor och lunch. Det har också framkommit i kartläggningar att habiliteringsersättningen upplevs som betydelsefull och viktig för självkänslan hos den enskilde. Kommunen eller stadsdelen betalar habiliteringsersättning till deltagare i daglig verksamhet Process Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Betalar ni habiliteringsersättning till personer som deltar i daglig verksamhet? Svarsalternativ: Ja/Nej. Beräkning: För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätdatum: 21 november Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Nr 26 Arbete 1) Övergång till förvärvsarbete I kommunen eller stadsdelen har en eller fler personer gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete Individanpassad Självbestämmande och integritet Arbete Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. De flesta som beviljas insatsen daglig verksamhet har en funktionsnedsättning som gör att de inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Det finns dock personer med daglig verksamhet som i någon form både kan och vill delta på arbetsmarknaden. Den dagliga verksamheten bör därför generellt sett ha som mål att utveckla den enskildes möjlighet till förvärvsarbete för de, som antingen på kort eller på lång sikt, kan delta i arbetslivet. Saknas Resultat Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Finns det personer i kommunen/stadsdelen som gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden, under perioden 21 november 2012 Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 22

23 Nr 26 Arbete - 21 november 2013? Övergången till arbete ska innebära att beslutet om daglig verksamhet upphört helt eller delvis. Svarsalternativ: Ja, ange antal personer/nej. Beräkning: För kommuner och stadsdelar anges om man har haft minst en person som gått över till förvärvsarbete, dvs. Ja För län och riket redovisas andelen svarande kommuner som har haft minst en person som gått över till förvärvsarbete, dvs. Ja Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 21 november november Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. På tröskeln. Daglig verksamhet med inriktning på arbete. Socialstyrelsen; Från sysselsättning till arbete. Kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med funktionsnedsättning. Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet; Nr 27 Arbete 1) Övergång till skyddat arbete eller praktikplats I kommunen eller stadsdelen har en eller fler personer gått från daglig verksamhet till skyddat arbete eller praktikplats Individanpassad Självbestämmande och integritet Arbete Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. De flesta som beviljas insatsen daglig verksamhet har en funktionsnedsättning som gör att de inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Det finns dock personer med daglig verksamhet som i någon form både kan och vill delta på arbetsmarknaden. Den dagliga verksamheten bör därför generellt sett ha som mål att utveckla den enskildes möjlighet till förvärvsarbete för de, som antingen på kort eller på lång sikt, kan delta i arbetslivet. Saknas Resultat Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Finns det personer i kommunen/stadsdelen som gått från daglig verksamhet till skyddat arbete, under perioden 21 november november 2013? Övergången till skyddat arbete ska innebära att beslutet om daglig verksamhet upphört helt eller delvis. Svarsalternativ Ja, ange antal personer/nej. Definition: Med skyddat arbete avses lönebidragsanställning, praktikplats, Samhall eller motsvarande. Skyddat arbete avser inte praktikplats inom den dagliga verksamheten i form av exempelvis individuell placering. Skyddat arbete avser inte övergång till sysselsättningsinsats enligt Socialtjänstlagen. Frågan avser inte heller övergång till studier. Beräkning: För kommuner och stadsdelar anges om man har haft minst en person som gått över till förvärvsarbete. För län och riket redovisas andelen svarande kommuner som har haft minst en person som gått över till förvärvsarbete. Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 23

24 Nr 27 Arbete Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 21 november november Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. På tröskeln. Daglig verksamhet med inriktning på arbete. Socialstyrelsen; Från sysselsättning till arbete. Kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med funktionsnedsättning. Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet; Nr 28 Arbete 1) Rutin för att pröva möjligheten till arbete eller praktikplats I kommunen eller stadsdelen finns en rutin för att pröva möjligheten till arbete eller praktikplats för personer som deltar i daglig verksamhet. Individanpassad Självbestämmande och integritet Arbete Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. De flesta som beviljas insatsen daglig verksamhet har en funktionsnedsättning som gör att de inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Det finns dock personer med daglig verksamhet som i någon form både kan och vill delta på arbetsmarknaden. Den dagliga verksamheten bör därför generellt sett ha som mål att utveckla den enskildes möjlighet till förvärvsarbete för de, som antingen på kort eller på lång sikt, kan delta i arbetslivet. Indikatorn syftar till att mäta förekomst av rutiner för att årligen pröva möjligheten till arbete eller praktikplats för deltagare i daglig verksamhet. I kommunen eller stadsdelen finn en rutin för att pröva möjligheten till arbete eller praktikplats för personer som deltar i daglig verksamhet. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Har ni en skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för att minst årligen pröva möjligheten till arbete eller praktikplats för personer som deltar i daglig verksamhet? Rutinen ska gälla den 21 november Svarsalternativ: Ja, ange antal personer/nej. Definition: Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Med rutin avses här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. Med arbete avses förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden eller lönebidragsanställning, praktikplats, Samhall eller motsvarande. Beräkning: För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätdatum: 21 november Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. På tröskeln. Daglig verksamhet med inriktning på arbete. Socialstyrelsen; Från sysselsättning till arbete. Kunskapssammanställning om stöd till arbete för personer med funktionsnedsättning. Institutionen för socialt arbete, Umeå Universitet; Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 24

25 SKL:s kommuntyp (1-10) Kommunen betalar för ledsagares omkostnader Ledsagning Den enskilde kan påverka vem som ska ledsaga Självbestämmande och integritet Befolkningsgrupp Brukarundersökningar används för att utveckla verksamheten Brukarundersökning Habiliteringsersättning Habiliteringsers ättning utgår till deltagare i daglig verksamhet Personer har gått från daglig verksamhet till förvärvsarbete Arbetsmarknad Personer har gått från daglig verksamhet till skyddat arbete Aneby 5 1 Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Eksjö 9 2 Ja Ja Nej Ja Nej Nej Ja Gislaved 7 2 Ja Ja Nej Ja Nej Ja Nej Gnosjö 7 1 Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Habo 4 1 Ja Ja Nej Ja Ja Nej Nej Jönköping 3 4 Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Mullsjö 5 1 Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nässjö 9 2 Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Sävsjö 7 1 Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Tranås 7 2 Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Vaggeryd 7 1 Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Vetlanda 7 2 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Rutin för att pröva möjligheten till arbete Värnamo 7 3 Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Jönköpings län 100% 100% 77% 85% 23% 23% 8% Riket 82% 94% 51% 87% 16% 32% 13% Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 25

26 3.2.5 Kunskapsbaserad verksamhet Handläggares kompetens Nr 31 LSS-handläggares kompetens 1) Socionomexamen Andelen LSS-handläggningstimmar i kommunen eller stadsdelen som utförs av LSShandläggare med socionomexamen. Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet LSS-handläggares kompetens Ledningen för socialtjänsten ska säkerställa att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna. Med rätt kompetens ökar förutsättningarna för att personalen ska bidra till insatser av god kvalitet. Av Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionsnedsättning framgår att personalen bör ha socionomexamen. 100 procent av kommunen eller stadsdelens LSS-handläggningstimmar ska utföras av personal som har socionomexamen. Process Indikatorn bygger på uppgifter om kommunens eller stadsdelens samtliga LSShandläggare samt hur många timmar de arbetar med LSS-handläggning per vecka. För varje LSS-handläggare lämnar kommunen uppgift om denne har socionomexamen eller motsvarande. Svarsalternativ: Ja/Nej Definition: LSS-handläggare En anställd person som handlägger insatser enligt 9 LSS. LSS-handläggning - Alla åtgärder som vidtas från att ett ärende inleds till att beslut följs upp utifrån insatser enligt 9 LSS. Arbetstid en normalvecka Med normalvecka menas en vecka då inget ovanligt inträffar. Socionomexamen eller motsvarande Med motsvarande avses högskoleutbildningarna social omsorgsexamen och sociala omsorgsprogrammet enligt tidigare studieordning. Täljare: Antal timmar LSS-handläggning under en vecka utförda av handläggare med socionomexamen. Nämnare: Antal timmar LSS-handläggning. Beräkning: För kommunen, länen och riket redovisas andelen LSShandläggningstimmar som utförs av LSS-handläggare med socionomexamen. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: En vecka i november Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder. SOSFS 2008:32. Nr 32 LSS-handläggares kompetens 1) Individuell och aktuell kompetensutvecklingsplan Andelen LSS-handläggningstimmar i kommunen eller stadsdelen som utförs av LSS- Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 26

27 Nr 32 LSS-handläggares kompetens handläggare som har en individuell och aktuell Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet LSS-handläggares kompetens kompetensutvecklingsplan. En viktig uppgift för arbetsgivare är att skapa förutsättningar för kompetensutveckling. En individuell plan för handläggarens kompetensutveckling bör innehålla en planering för dennes fortbildning eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens mål och nämndens kartläggning och analys av handläggarnas individuella kompetens. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten ska ledningssystemet bland annat säkerställa att det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att personalen har den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna. 100 procent av kommunen eller stadsdelens LSS-handläggningstimmar utförs av personal som har en individuell och aktuell kompetensutvecklingsplan. Process Indikatorn bygger på en redovisning av kommunens eller stadsdelens samtliga LSS-handläggare samt hur många timmar de arbetar med LSS-handläggning per vecka. För varje LSS-handläggare som varit anställd sedan 1 oktober 2012 lämnar kommunen uppgift om denne har en individuell och aktuell kompetensutvecklingsplan. Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: LSS-handläggare En anställd person som handlägger insatser enligt 9 LSS. LSS-handläggning - Alla åtgärder som vidtas från att ett ärende inleds till att beslut följs upp utifrån insatser enligt 9 LSS. Socionomexamen eller motsvarande Med motsvarande avses högskoleutbildningarna social omsorgsexamen och sociala omsorgsprogrammet enligt tidigare studieordning. Kompetensutvecklingsplan avser en skriftlig och individuell överenskommelse med arbetstagaren om kompetensutvecklingsinsatser. Med aktuell avses att kompetensutvecklingsplanen är upprättad eller uppföljd under perioden 1 oktober november Kompetensutveckling Med kompetensutveckling avses att personalen utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning, utifrån verksamhetens uppdrag. Har en kompetensutvecklingsplan, upprättad eller uppföljd under perioden 1 oktober november Täljare: Antal timmar LSS-handläggning under en vecka utförda av handläggare med en aktuell och individuell kompetensutvecklingsplan. Nämnare: Antal timmar LSS-handläggning. Beräkning: För kommunen, länen och riket redovisas andelen LSShandläggningstimmar som utförs av LSS-handläggare med individuell kompetensutvecklingsplan. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätdatum: En vecka i november Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 27

28 Nr 33 LSS-handläggares kompetens 1) Kontinuerlig ärendehandledning Andelen LSS-handläggningstimmar i kommunen eller stadsdelen som utförs av LSShandläggare som har haft kontinuerlig ärendehandledning under det senaste året. Indikatorn gäller LSS-handläggare som varit anställda sedan 1 oktober Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet LSS-handläggares kompetens Ärendehandläggningen inom LSS är komplex och det ställs stora krav på en skyndsam och noggrann utredning. Handläggarna ställs inför svåra bedömningar. Att handläggarna har tillgång till stöd i form av ärendehandledning är en av flera förutsättningar för att säkerställa att verksamheten bedrivs rättssäkert och jämlikt. Den personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder bör få kontinuerligt stöd och tillgång till handledning samt utbildning i syfte att upprätthålla och utveckla den kompetensnivå som behövs för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Personalen bör också ges möjlighet att följa kunskapsutvecklingen på sakområdet. Personalen bör genom vidareutbildning fördjupa eller bredda sina kunskaper på sakområdet. Saknas Process Indikatorn bygger på en redovisning av kommunens eller stadsdelens samtliga LSShandläggare samt hur många timmar de arbetar med LSS-handläggning per vecka. För varje LSS-handläggare som varit anställd sedan 1 oktober 2012 lämnar kommunen uppgift om denne har haft kontinuerlig ärendehandledning eller inte. Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: LSS-handläggare En anställd person som handlägger insatser enligt 9 LSS. LSS-handläggning - Alla åtgärder som vidtas från att ett ärende inleds till att beslut följs upp utifrån insatser enligt 9 LSS. Kontinuerlig ärendehandledning - ska ges av en extern och utbildad handledare samt vara regelbundet återkommande. Handledningen kan ske i grupp eller enskilt. Täljare: Antal timmar LSS-handläggning under en vecka utförda av handläggare som har haft kontinuerlig ärendehandledning det senaste året. Nämnare: Antal timmar LSS-handläggning under en vecka. Beräkning: För kommunen, länen och riket redovisas andelen LSShandläggningstimmar som utförs av LSS-handläggare som haft kontinuerlig ärendehandledning det senaste året. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: En vecka i november Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder. SOSFS 2008:32. Nr 34 LSS-handläggares kompetens 1) Samlad plan för kompetensutveckling Kommunen eller stadsdelen har en samlad och aktuell plan för LSS-handläggarnas kompetensutveckling Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 28

29 Nr 34 LSS-handläggares kompetens Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet LSS-handläggares kompetens En viktig uppgift för arbetsgivare är att skapa förutsättningar för kompetensutveckling. En samlad plan för handläggarens kompetensutveckling bör innehålla en planering för hela personalgruppens fortbildning eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens mål och nämndens kartläggning och analys av handläggarnas individuella kompetens. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten ska ledningssystemet bland annat säkerställa att det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att personalen har den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna. Kommunen eller stadsdelen har en samlad och aktuell plan för LSS-handläggarnas kompetensutveckling Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfråga: Har ni en samlad plan för LSShandläggarnas kompetensutveckling? Planen ska finnas den 1 oktober Har planen för LSS-handläggarnas kompetensutveckling följts upp under perioden 1 oktober november 2013? Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Med samlad plan för kompetensutveckling menas här en skriftlig och verksamhetsgemensam plan för LSS-handläggarnas fortbildning och som bygger på verksamhetens uppdrag/mål och nämndens kartläggning och analys av personalens individuella kompetens. Kompetensutveckling innebär här att personalen utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning, utifrån er verksamhets uppdrag. LSS-handläggare avser en anställd person som handlägger insatser enligt 9 LSS. Med uppföljning avses här att ansvarig/ansvariga har följt upp att planen följs och att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Beräkning: För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. Ja Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 1 oktober november Enkät till landets kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 29

30 Kunskapsbaserad verksamhet Handläggares kompetens SKL:s kommun -typ (1-10) Befolknings grupp Strukturerad inskolnings-period för samtliga nyanställda handläggare Andel timmar LSShandläggning utförda av handläggare som arbetat längre än ett år, i procent Andel LSS-timmar LSS-handläggning utförda av handläggare med socionomexamen, i procent Andel timmar LSShandläggning utförda av handläggare med aktuell kompetensutvecklingsp lan, i procent Andel timmar LSShandläggning utförda av handläggare som har haft kontinuerlig ärendehandläggning, i procent Aktuell och samlad plan för personalens kompetensutveckling Aneby 5 1 Ja 0% 0% Ej aktuellt Ej aktuellt Nej Eksjö 9 2 Ej aktuellt 100% 100% 0% 0% Nej Gislaved 7 2 Ej aktuellt 100% 100% 0% 0% Nej Gnosjö 7 1 Ej aktuellt 100% 67% 0% 100% Nej Habo 4 1 Nej 100% 100% 0% 100% Nej Jönköping 3 4 Ja 80% 100% 100% 0% Nej Mullsjö 5 1 Ej aktuellt 100% 100% 0% 100% Nej Nässjö 9 2 Ej aktuellt 100% 100% 100% 100% Ja Sävsjö 7 1 Ej aktuellt 100% 0% 0% 0% Ja Tranås 7 2 Ja 58% 100% 100% 100% Ja Vaggeryd 7 1 Ej aktuellt 100% 80% 100% 100% Nej Vetlanda 7 2 Ej aktuellt 100% 100% 100% 100% Nej Värnamo 7 3 Ej aktuellt 100% 100% 100% 100% Ja Jönköpings län Redovisas ej 87% 93% 77% 45% 31% Riket Redovisas ej 80% 95% 69% 81% 26% Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 30

31 3.3 LSS utifrån ett utförarperspektiv I årets öppna jämförelser finns resultat för varje enskild bostad med särskild service för vuxna samt daglig verksamhet i respektive kommun där kommunerna svarat på enkäten. Nedan presenteras metodbeskrivning för varje indikator. Därefter visas en sammanställning över länets resultat. Samtliga enheter (både gällande bostad med särskild service samt daglig verksamhet) finns i bilagan Sammanställning per kommun gällande grupp/servicebostad och daglig verksamhet Bostad med särskild service enligt LSS Följande indikatorer är tänkta att spegla utförarnas förutsättningar att ge stöd och service av god kvalitet till personer som bor i en bostad med särskild service. Positivt är att länets rapportering som 2012 bestod av 88 enheter, 2013 motsvarande 122 enheter ökat 2014 till 133 enheter. Sammanlagt har 2706 gruppbostäder i Sverige deltagit i årets öppna jämförelser, 87 stycken i länet. Motsvarande siffra för servicebostad är 923 i riket och 33 stycken i länet. Slutligen har 128 i riket definierats som service/gruppbostad motsvarande 7 stycken i länet. Nr 35 Genomförandeplan 1) Aktuella genomförandeplaner Samtliga personer som bor i bostaden har en aktuell genomförandeplan Individanpassad Helhetssyn och samordning Genomförandeplan En genomförandeplan är en överenskommelse med den enskilde och ett praktiskt redskap för personalen i sitt arbete. t är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och för uppföljningen av en beslutad insats (SOFS 2008:3). Även om en person tackar nej till att en plan upprättas, måste ändå en planering göras av hur insatsen ska genomföras. Sådana planer inkluderas i indikatorn. Samtliga personer som bor i bostaden har en aktuell genomförandeplan Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Ange antal personer som bodde på enheten med verkställt beslut enligt 9 9 LSS, den 21 november Det spelar ingen roll om personerna befann sig på boendet just detta datum. 2. Av antalet personer på enheten med LSS-beslut, ange antal som har en genomförandeplan som utformats eller följts upp mellan 21 november november Definitioner: En genomförandeplan är en dokumenterad planering som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras för den enskilde. Uppföljningen ska ha noterats i genomförandeplanen eller journalen. Beräkning: För att uppfylla målvärdet krävs att antalet på fråga 2 är lika stort som antalet på fråga 1. För län och riket redovisas andelen kommuner som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö, kommun, län och riket Mätperiod: 21 november november Enkät till bostäder med särskild service. Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 31

32 Nr 35 Nr 36 Genomförandeplan Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS Genomförandeplan 1) Delaktighet i genomförandeplaner Samtliga personer med en aktuell genomförandeplan har varit delaktiga i utformandet eller uppföljningen av planen Individanpassad Självbestämmande och integritet Genomförandeplan En genomförandeplan är en överenskommelse med den enskilde och ett praktiskt redskap för personalen i sitt arbete. t är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och för uppföljningen av en beslutad insats. Delaktighet i genomförandeplan betyder att den enskilde ska ha möjlighet att medverka och påverka hur stödet utformas. Den enskilde kan i detta fall företrädas av en legal företrädare (god man eller förvaltare) eller en närstående. Samtliga personer med en aktuell genomförandeplan har varit delaktiga i utformandet eller uppföljningen av planen Struktur Indikatorn bygger på enkätfrågorna: 1. Av antalet personer på enheten med LSS-beslut, ange antal som har en genomförandeplan som utformats eller följts upp mellan 21 november november Av antalet personer med en genomförandeplan, ange antal som har varit delaktiga i utformningen/uppföljningen av sin genomförandeplan. 3. Av antalet personer med en genomförandeplan, ange antal som tackat nej till att vara delaktiga i upprättandet av en sådan. Definitioner: En genomförandeplan är en dokumenterad planering som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras för den enskilde. Med delaktighet menas att personen själv och/eller dennes legala företrädare (god man eller förvaltare) medverkat i utformningen/ uppföljningen av genomförandeplanen. Beräkning: För att uppfylla målvärdet krävs att antalet på fråga 2 och 3 tillsammans är lika högt som antalet på fråga 1. För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. De personer som tackat nej till att medverka i utformningen eller uppföljningen av genomförandeplanen jämställs med att ha varit delaktiga. Redovisningsnivå: Enhet, län och riket Mätperiod: 21 november november Enkät till bostäder med särskild service. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOFS 2008:3) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS Nr 37 Aktiviteter för ökad delaktighet Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 32

33 Nr 37 Aktiviteter för ökad delaktighet 22) Gemensamma möten På enheten genomförs gemensamma möten minst en gång i månaden Individanpassad Självbestämmande och integritet Aktiviteter för ökad delaktighet Att främja delaktigheten för de som bor i en bostad med särskild service kan göras på flera sätt. Regelbundna möten för att diskutera gemensamma frågor är en typ av delaktighetsskapande aktivitet. Gemensamma frågor kan avse sådant som är kopplat till exempelvis gemensamhetsutrymmen, mat och sociala aktiviteter. På enheten genomförs gemensamma möten minst en gång i månaden Struktur Indikatorn bygger på enkätfrågan: Hu f h g ö ( b ) ä de personer som bor i bostaden är med och bestämmer i gemensamma frågor? Svarsalternativ: En gång i veckan/en gång varannan vecka/en gång i månaden/en gång i kvartalet/mer sällan/vi har inte sådana möten Beräkning: För att uppfylla målvärdet krävs att möten genomförs minst en gång i månaden. För enheter redovisas följande värden: En gång i veckan, En gång varannan vecka, En gång i månaden, En gång i kvartalet, Mer sällan, Vi har inte sådana möten För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enhet, län och riket Mätdatum: 21 november Enkät till bostäder med särskild service. Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Stöd för rättstillämpning och handläggning. Socialstyrelsen; Nr 38 Aktiviteter för ökad delaktighet 1) Förslagslåda På enheten finns en gemensam förslagslåda Individanpassad Självbestämmande och integritet Aktiviteter för ökad delaktighet Att främja delaktigheten för de som bor i en bostad med särskild service kan göras på flera sätt. Både delaktighet och självbestämmande kan främjas genom användningen av en förslagslåda, där de boende kan lämna synpunkter och önskemål. På enheten finns en gemensam förslagslåda Struktur Indikatorn bygger på enkätfrågan: Använder ni en förslagslåda där de boende kan lämna synpunkter och önskemål? Svarsalternativ: Ja/Nej Beräkning: För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enhet, län och riket Mätdatum: 21 november Enkät till bostäder med särskild service. Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 33

34 Nr 38 Aktiviteter för ökad delaktighet Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Stöd för rättstillämpning och handläggning. Socialstyrelsen; Nr 39 Stödperson 1) Stödperson Samtliga boende på enheten har en stödperson bland personalen Säker Trygghet och säkerhet Stödperson Att ha en person i personalgruppen som står för kontinuitet är viktigt för många personer som bor i bostad med särskild service. Här avses en anställd med särskilt ansvar för exempelvis planering, inköp och för att hjälpa till att upprätthålla den enskildes kontakter. Samtliga boende på enheten har en stödperson bland personalen Struktur Indikatorn bygger på enkätfrågan: 1. Ange antal personer som bodde på enheten med verkställt beslut enligt 9 9 LSS, den 21 november Det spelar ingen roll om personerna befann sig på boendet just detta datum. 2. Av antalet personer på enheten med LSS-beslut, ange antal som har en särskilt utsedd stödperson/kontaktperson bland personalen. Definitioner: Här avses en anställd med särskilt ansvar för exempelvis planering, inköp samt att upprätthålla den enskildes kontakter. Frågan avser inte LSS-insatsen kontaktperson. Beräkning: För att uppfylla målvärdet krävs att antalet på fråga 2 är lika högt som antalet på fråga 1. För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enheter, län och riket Mätdatum: 21 november Enkät till bostäder med särskild service. Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Stöd för rättstillämpning och handläggning. Socialstyrelsen; Nr 40 Boendemiljö 1) Privat badrum och kök Samtliga boende på enheten har privat badrum och kök Individanpassad Självbestämmande och integritet Boendemiljö En bostad med särskild service är den enskildes privata och permanenta bostad vilket ställer särskilda krav på boendestandard. Huvudregeln bör vara att de generella byggbestämmelser som gäller bostäder i allmänhet också ska gälla för en bostad med särskild service. Av Boverkets byggregler framgår vad som ska finnas i en fullvärdig Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 34

35 Nr 40 Boendemiljö bostad rum med inredning och utrustning för personlig hygien, rum eller avskiljbar del av rum för samvaro och sömn och vila, rum eller del av rum för matlagning. Samtliga boende på enheten har privat badrum och kök Struktur Indikatorn bygger på enkätfrågorna: 1. Ange antal personer som bodde på enheten med verkställt beslut enligt 9 9 LSS, den 21 november Det spelar ingen roll om personerna befann sig på boendet just detta datum. 2. Av antalet personer på enheten med LSS-beslut, ange antal som hade tillgång till privat badrum och privat kök den 21 november Beräkning: För att uppfylla målvärdet krävs att antalet på fråga 2 är lika högt som antalet på fråga 1. För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enhet, län och riket Mätdatum: 21 november Enkät till bostäder med särskild service. BFS 1993:57 med ändringar BFS 1995: 17, BFS 2000:22 och 2005:17. Nr Boendemiljö 1) Tillgång till gemensamt kök dygnet runt i gruppbostad 2) Tillgång till gemensamt vardagsrum dygnet runt i gruppbostad De boende i gruppbostaden har tillgång till det gemensamma köket respektive vardagsrummet dygnet runt. Individanpassad Självbestämmande och integritet Boendemiljö Gemensamhetsutrymmen i form av kök respektive vardagsrum ger tillfälle till samvaro för personer som bor i bostad med särskild service. Möjligheten att variera mellan avskildhet och gemenskap erbjuds på detta sätt. Tillgängligheten till gemensamhetsutrymmen måste utgå från de enskildas behov gemenskap. I detta sammanhang bör gemensamhetsutrymmena vara tillgängliga för de som bor där dygnet runt. De boende i gruppbostaden har tillgång till det gemensamma köket och vardagsrummet dygnet runt. Process Indikatorn bygger på enkätfrågan: 1. Finns gemensamhetsutrymmen i anslutning till bostaden? Svarsalternativ: Ja, det finns ett gemensamt kök/ja det finns ett gemensamt vardagsrum/nej det finns varken gemensamt kök eller vardagsrum. 2. Har de boende tillgång till gemensamt kök dygnet runt? Svarsalternativ Ja/Nej 3. Har de boende tillgång till gemensamt vardagsrum dygnet runt? Beräkning: För att uppfylla målvärdet krävs Ja på fråga 1, 2 respektive 3. För de gruppbostäder som inte har ett gemensamt kök respektive vardagsrum redovisas värdet Nej. För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enhet, län och riket Mätdatum: 21 november Enkät till bostäder med särskild service. Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 35

36 Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Stöd för rättstillämpning och handläggning. Socialstyrelsen; Nr Boendemiljö 43. Gemensamt kök i servicebostad 44. Gemensamt vardagsrum i servicebostad Det finns ett gemensamt kök respektive gemensamt vardagsrum i servicebostaden Individanpassad Självbestämmande och integritet Boendemiljö Gemensamhetsutrymmen i form av vardagsrum respektive kök ger tillfälle till samvaro för personer som bor i bostad med särskild service. Möjligheten att variera mellan avskildhet och gemenskap erbjuds på detta sätt. Det finns ett gemensamt kök respektive gemensamt vardagsrum i servicebostaden Process Indikatorn bygger på enkätfrågan: Finns gemensamhetsutrymmen i anslutning till bostaden? Svarsalternativ: Ja, det finns ett gemensamt kök/ja, det finns ett gemensamt vardagsrum/ Nej, det finns varken gemensamt kök eller vardagsrum. Beräkning: För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enhet, län och riket Mätdatum: 21 november Enkät till bostäder med särskild service. Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Stöd för rättstillämpning och handläggning. Socialstyrelsen; Nr 45 Tillgänglighet 43. Tillgänglighetsinventering En tillgänglighetsinventering av gemensamhetsutrymmen har genomförts Tillgänglig Tillgänglighet Tillgänglighet Att tillgängligheten i bostäder med särskild service är god är en förutsättning för delaktighet och för möjligheten att ta emot nya personer. t med indikatorn är att belysa om enheten som ett första steg tillgänglighetsinventerat sina lokaler. En sådan inventering kan t.ex. ha gjorts utifrån Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder eller utifrån Handisams riktlinjer för tillgänglighet. En tillgänglighetsinventering av gemensamhetsutrymmen har genomförts Struktur Indikatorn bygger på enkätfrågan: När inventerades senast boendets gemensamhetsutrymmen ur ett tillgänglighetsperspektiv? Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 36

37 Nr 45 Tillgänglighet Svarsalternativ: Under perioden 21 november november 2013/Under perioden 21 november november 2012/Inventering är gjord tidigare än 21 november 2010/Någon inventering har inte gjorts/vet inte Beräkning: För att uppfylla målvärdet krävs ett ja på något av de fyra första svarsalternativen. För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enhet, län och riket. Mätperiod: 21 november Enkät till bostäder med särskild service. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder). BFS 2003:19 Riv hindren. Riktlinjer för tillgänglighet enligt förordning 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för genomförande av handikap-politiken. Handisam, Stockholm; 2009 Nr 46 Personalens kompetens 43. Kartläggning av personalens utbildning och fortbildning En aktuell och dokumenterad kartläggning av personalens utbildning och fortbildning finns. Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetens Personalen bör vid behov få fortbildning och handledning i syfte att upprätthålla de kunskaper och förmågor som krävs för att ge god vård och omsorg. Personalen bör även få möjlighet att följa kunskapsutvecklingen på området. För att tillgodose detta behov bör en kartläggning av personalens utbildning och fortbildning genomföras. En aktuell och dokumenterad kartläggning av personalens utbildning och fortbildning finns. Struktur Indikatorn bygger på enkätfrågan: Har ni en dokumenterad kartläggning av samtlig personals utbildning och fortbildning? Kartläggningen ska vara upprättad eller uppföljd efter den 21 november Svarsalternativ: Ja/Nej Beräkning: För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enhet, län och riket Mätperiod: 21 november november Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med Funktionsnedsättning. SOSFS 2014:2. Nr 47 Personalens kompetens 43. Aktuell och individuell kompetensutvecklingsplan Samtliga i personalgruppen som varit anställda minst ett år har en aktuell och individuell kompetensutvecklingsplan. Planen är aktuell om den upprättats eller följts upp det senaste året. Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 37

38 Nr 47 Personalens kompetens Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetens Personalen bör vid behov få fortbildning och handledning i syfte att upprätthålla de kunskaper och förmågor som krävs för att ge god vård och omsorg Personalen bör även få möjlighet att följa kunskapsutvecklingen på området. För att tillgodose detta behov bör den anställde ha en individuell kompetensutvecklingsplan. Samtliga i personalgruppen som varit anställda minst ett år har en aktuell och individuell kompetensutvecklingsplan. Planen är aktuell om den upprättats eller följts upp det senaste året. Struktur Indikatorn bygger på enkätfrågorna: 1. Ange antal månadsavlönad personal som var anställda på enheten den 21 november Det spelar ingen roll om personalen faktiskt arbetade just detta datum. 2. Av antalet månadsavlönad personal (fråga 1), ange antal som anställdes före den 21 november Av antalet månadsavlönad personal (fråga 2), ange antal som har en skriftlig och individuell kompetensutvecklingsplan som upprättats eller följts upp mellan 21 november november Definition: Med kompetensutvecklingsplan avses en skriftlig överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställde om kompetensutvecklingsinsatser. Med kompetensutveckling menas att personalen utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning, utifrån verksamhetens uppdrag. Med uppföljning avses att planen följs och att den vid behov har uppdaterats. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Beräkning: För att uppfylla målvärdet krävs att antalet på fråga 3 är lika högt som antalet på fråga 2. För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enheter, län och riket Mätperiod: 21 november november Enkät till bostäder med särskild service. Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med Funktionsnedsättning. SOSFS 2014:2. Nr 48 Personalens kompetens 43. Samlad plan för kompetensutveckling En aktuell och samlad plan för personalens kompetens finns vid enheten. Planen är aktuell genom att den är upprättad eller uppföljd under det senaste året. Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetens Personalen bör vid behov få fortbildning och handledning i syfte att upprätthålla de kunskaper och förmågor som krävs för att ge god vård och omsorg. Personalen bör även få möjlighet att följa kunskapsutvecklingen på området. För att tillgodose detta behov bör det finnas en samlad plan för personalens kompetensutveckling. En aktuell och samlad plan för personalens kompetens finns vid enheten. Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 38

39 Nr 48 Personalens kompetens Struktur Indikatorn bygger på enkätfrågan: Har ni en samlad plan för personalens kompetensutveckling som omfattar all personal vid enheten? Planen ska vara skriftlig och upprättad eller uppföljd efter den 21 november Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Med samlad plan för personalens kompetensutveckling menas en enhetsgemensam eller verksamhetsgemensam plan för personalens fortbildning och/eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens uppdrag/mål. Omfattar personalens behov av kompetensutveckling. Med kompetensutveckling menas att personalen utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning, utifrån verksamhetens uppdrag. Med uppföljning avses att planen följs och att den vid behov har uppdaterats. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Beräkning: För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enhet, län och riket Mätperiod: 21 november november Enkät till bostäder med särskild service. Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med Funktionsnedsättning. SOSFS 2014:2. Nr 49 Personalens kompetens 43. Kontinuerlig handledning Personalen har erbjudits kontinuerlig handledning under det senaste året Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetens Personalen bör vid behov få fortbildning och handledning i syfte att upprätthålla de kunskaper och förmågor som krävs för att ge god vård och omsorg. Personalen bör även få möjlighet att följa kunskapsutvecklingen på området. För att tillgodose detta behov bör personalen erbjudas kontinuerlig handledning. Personalen har erbjudits kontinuerlig handledning under det senaste året Struktur Indikatorn bygger på enkätfrågan: Har ni erbjudit personalen kontinuerlig handledning under perioden 21 november november 2013? Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Med handledning avses specifikt avsatt tid där personal får prata om sina erfarenheter av det dagliga arbetet under ledning av en intern eller extern handledare. Handledningen kan ske i grupp eller enskilt. Beräkning: För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enhet, län och riket Mätperiod: 21 november november Enkät till bostäder med särskild service. Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 39

40 Nr 49 Personalens kompetens Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med Funktionsnedsättning. SOSFS 2014:2. Nr 50 Rutin vid händelse av våld 43. Skriftlig rutin vid händelse av våld Vid enheten finns en aktuell och skriftlig rutin vid händelse av våld mellan brukare. Rutinen är aktuell genom att vara upprättad eller uppföljd det senaste året. Säker Trygghet och säkerhet Rutin vid händelse av våld Det behövs rutiner för att personalen ska veta hur de ska agera vid förekomst av våld i verksamheten. Detta för att säkerställa att våldet upphör samt för att i förlängningen skapa en trygg miljö för både personal och brukare. Vid enheten finns en skriftlig rutin vid händelse av våld mellan brukare Struktur Indikatorn bygger på enkätfrågan: Har ni en skriftlig rutin för hur personal ska agera om det förekommer våld mellan personer som bor i boendet? Rutinen ska vara upprättad eller uppföljd efter den 21 november Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Med rutin menas här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur personalen ska agera. Beräkning: För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enhet, län och riket Mätperiod: 21 november november Enkät till bostäder med särskild service. Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 40

41 Diagram över länets resultat, sammanställt utifrån antal JA-svar på de olika frågorna. Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 41

42 Diagram över länets resultat, sammanställt utifrån antal JA-svar på de olika frågorna. Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 42

43 3.3.2 Daglig verksamhet Följande indikatorer är tänkta att spegla utförarnas förutsättningar att ge stöd och service av god kvalitet till personer som deltar i daglig verksamhet. Sammantaget har 2031 enheter medverkat i undersökningen Tyvärr harr länets rapportering som 2012 bestod av 44 enheter, 2013 motsvarande 78 enheter minskat 2014 då 63 enheter lämnade uppgifter till öppna jämförelser. Nr 51 Genomförandeplan 43. Aktuella genomförandeplaner Samtliga personer i den dagliga verksamheten har en aktuell genomförandeplan Individanpassad Helhetssyn och samordning Genomförandeplan En genomförandeplan är en överenskommelse med den enskilde och ett praktiskt redskap för personalen i sitt arbete. t är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och för uppföljningen av en beslutad insats. Även om en person tackar nej till att en plan upprättas, måste ändå en planering göras av hur insatsen ska genomföras. Sådana planer inkluderas i indikatorn. Samtliga personer i den dagliga verksamheten har en aktuell genomförandeplan Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Ange antal personer på enheten med verkställt beslut enligt 9 10 LSS, den 21 november Det spelar ingen roll om personerna deltog i enhetens verksamhet just detta datum. 2. Av antalet personer på enheten med LSS-beslut, ange antal som har en genomförandeplan som utformats eller följts upp mellan 21 november november Definitioner: En genomförandeplan är en dokumenterad planering som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras för den enskilde. Uppföljningen ska ha noterats i genomförandeplanen eller journalen. Beräkning: För län och riket redovisas andelen som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enhet, län och riket Mätperiod: 21 november november Enkät till dagliga verksamheter. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS Nr 52 Genomförandeplan 43. Delaktighet i genomförandeplaner Samtliga personer med en aktuell genomförandeplan har varit delaktiga i utformandet eller uppföljningen av planen Individanpassad Självbestämmande och integritet Genomförandeplan En genomförandeplan är en överenskommelse med den enskilde och ett praktiskt Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 43

44 Nr 52 Genomförandeplan redskap för personalen i sitt arbete. t är att skapa en tydlig struktur för det praktiska genomförandet och för uppföljningen av en beslutad insats. Delaktighet i genomförandeplan betyder att den enskilde ska ha möjlighet att medverka och påverka hur stödet utformas. Den enskilde kan i detta fall företrädas av en legal företrädare (god man eller förvaltare) eller en närstående. Samtliga personer med en aktuell genomförandeplan har varit delaktiga i utformandet eller uppföljningen av planen Struktur Indikatorn bygger på enkätfrågorna: 1. Ange antal personer på enheten med verkställt beslut enligt 9 10 LSS, den 21 november Det spelar ingen roll om personerna deltog i enhetens verksamhet just detta datum. 2. Av antalet personer med en genomförandeplan, ange antal som har varit delaktiga i utformningen/uppföljningen av sin genomförandeplan. 3. Av antalet personer med en genomförandeplan, ange antal som tackat nej till att vara delaktiga i upprättandet av en sådan. Definitioner: En genomförandeplan är en dokumenterad planering som beskriver hur en beslutad insats praktiskt ska genomföras för den enskilde. Med delaktighet menas att personen själv och/eller dennes legala företrädare (god man eller förvaltare) medverkat i utformningen/ uppföljningen av genomförandeplanen. Beräkning: För att uppfylla målvärdet krävs att antalet på fråga 2 och 3 tillsammans är lika högt som antalet på fråga 1. För riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. De personer som tackat nej till att medverka i utformningen eller uppföljningen av genomförandeplanen jämställs med att ha varit delaktiga. För län och riket redovisas andelen som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enheter, län och riket Mätperiod: 21 november november Enkät till dagliga verksamheter. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS Nr 53 Aktiviteter för ökad delaktighet 53 Gemensamma möten På enheten genomförs gemensamma möten minst en gång i månaden Individanpassad Självbestämmande och integritet Aktiviteter för ökad delaktighet Att främja delaktigheten för de som deltar i daglig verksamhet kan göras på flera sätt. Regelbundna möten för att diskutera gemensamma frågor är en typ av delaktighetsskapande aktivitet. Gemensamma frågor avser sådant som kopplar till sysselsättning samt den psykosociala miljön i verksamheten. På enheten genomförs gemensamma möten minst en gång i månaden Process Indikatorn bygger på enkätfrågan: Hu f h ö ( b pl äff ) ä p l h gl g verksamhet är med och bestämmer i gemensamma frågor? Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 44

45 Nr 53 Aktiviteter för ökad delaktighet Svarsalternativ: En gång i veckan/en gång varannan vecka/en gång i månaden/en gång i kvartalet/mer sällan/vi har inte sådana möten Beräkning: För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: För att uppfylla målvärdet krävs att möten genomförs minst en gång i månaden. Enheter, län och riket Mätdatum: 21 november Enkät till dagliga verksamheter. Nr 54 Öppethållande på sommaren 53 Öppethållande på sommaren Deltagarna i den dagliga verksamheten kunde delta i daglig verksamhet hela sommaren 2013 om de så önskade Individanpassad Självbestämmande och integritet Öppethållande på sommaren t med LSS är att personer med omfattande funktionsnedsättning ska kunna leva som andra och tillsammans med andra. Detta gäller även avseende sysselsättning. Daglig verksamhet på den enskildes villkor bör kunna erbjuda deltagarna att delta i aktiviteter hela sommaren. Deltagarna i den dagliga verksamheten kunde delta i daglig verksamhet hela sommaren 2013 om de så önskade Struktur Indikatorn bygger på enkätfrågan: 1. Var enhetens dagliga verksamhet öppen under sommaren 2013? Svarsalternativ: Ja, hela sommaren/nej, enheten har stängt 1-3 veckor/nej, enheten har stängt 4 veckor eller mer/ej aktuellt, enheten fanns inte sommaren Fanns det möjlighet för brukare från er enhet att delta i en annan enhets verksamhet, de veckor som ni hade stängt? Svarsalternativ: Ja/Nej Beräkning: För att uppfylla målvärdet krävs Ja på fråga 1 eller 2. För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enhet, län och riket Mätdatum: 21 november 2013 Enkät till dagliga verksamheter. Nr 55 Tillgänglighet 53 Tillgänglighetsinventering En tillgänglighetsinventering av den dagliga verksamhetens lokaler har genomförts Tillgänglig Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 45

46 Nr 55 Tillgänglighet Tillgänglighet Tillgänglighet Att tillgängligheten i den dagliga verksamhetens lokaler är god är en förutsättning för delaktighet och för möjligheten för verksamheten att ta emot nya deltagare. t med indikatorn är att belysa om enheten som ett första steg i arbetet med ökad tillgänglighet inventerat sina lokaler. En sådan inventering kan t.ex. ha gjorts utifrån Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder eller utifrån Handisams riktlinjer för tillgänglighet. En tillgänglighetsinventering av den dagliga verksamhetens lokaler har genomförts Struktur Indikatorn bygger på enkätfrågan: När inventerades senast enhetens lokaler ur ett tillgänglighetsperspektiv? Svarsalternativ: Under perioden 21 november november 2013/Under perioden 21 november november 2012/Inventering är gjord tidigare än 21 november 2010/Någon inventering har inte gjorts/vet inte Beräkning: För att uppfylla målvärdet krävs ett ja på något av de fyra första svarsalternativen. För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enhet, län och riket. Mätperiod: 21 november Enkät till dagliga verksamheter. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder). BFS 2003:19 Riv hindren. Riktlinjer för tillgänglighet enligt förordning 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för genomförande av handikap-politiken. Handisam, Stockholm; 2009 Nr 56 Personalens kompetens 53 Kartläggning av personalens utbildning och fortbildning En aktuell och dokumenterad kartläggning av personalens utbildning och fortbildning finns. Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetens Personalen bör vid behov få fortbildning och handledning i syfte att upprätthålla de kunskaper och förmågor som krävs för att ge god vård och omsorg. Personalen bör även få möjlighet att följa kunskapsutvecklingen på området. För att tillgodose detta behov bör en kartläggning av personalens utbildning och fortbildning genomföras. En aktuell och dokumenterad kartläggning av personalens utbildning och fortbildning finns. Struktur Indikatorn bygger på enkätfrågan: Har ni en dokumenterad kartläggning av samtlig personals utbildning och fortbildning? Kartläggningen ska vara upprättad eller uppföljd efter den 21 november Svarsalternativ: Ja/Nej Beräkning: För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enhet, län och riket Mätperiod: 21 november november Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 46

47 Enkät till dagliga verksamheter. Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med Funktionsnedsättning. SOSFS 2014:2. Nr 57 Personalens kompetens 53 Aktuell och individuell kompetensutvecklingsplan Samtliga i personalgruppen som varit anställda minst ett år har en aktuell och individuell kompetensutvecklingsplan. Planen är aktuell om den upprättats eller följts upp det senaste året. Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetens Personalen bör vid behov få fortbildning och handledning i syfte att upprätthålla de kunskaper och förmågor som krävs för att ge god vård och omsorg. Personalen bör även få möjlighet att följa kunskapsutvecklingen på området. För att tillgodose detta behov bör den anställde ha en individuell kompetensutvecklingsplan. Samtliga i personalgruppen som varit anställda minst ett år har en aktuell och individuell kompetensutvecklingsplan. Planen är aktuell om den upprättats eller följts upp det senaste året. Struktur Indikatorn bygger på enkätfrågorna: 1. Ange antal månadsavlönad personal som var anställda på enheten den 21 november Det spelar ingen roll om personalen faktiskt arbetade just detta datum. 2. Av antalet månadsavlönad personal, ange antal som anställdes före den 21 november Av antalet månadsavlönad personal, ange antal som har en skriftlig och individuell kompetensutvecklingsplan som upprättats eller följts upp mellan 21 november november Definition: Med kompetensutvecklingsplan avses en skriftlig överenskommelse mellan arbetsgivaren och den anställde om kompetensutvecklingsinsatser. Med kompetensutveckling menas att personalen utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning, utifrån verksamhetens uppdrag. Med uppföljning avses att planen följs och att den vid behov har uppdaterats. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Beräkning: För att uppfylla målvärdet krävs att antalet på fråga 3 är lika högt som antalet på fråga 2. För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enhet, län och riket Mätperiod: 21 november november Enkät till dagliga verksamheter. Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med Funktionsnedsättning. SOSFS 2014:2. Nr 58 Personalens kompetens 53 Samlad plan för kompetensutveckling Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 47

48 Nr 58 Personalens kompetens En aktuell och samlad plan för personalens kompetens finns vid enheten. Planen är aktuell genom att den är upprättad eller uppföljd under det senaste året. Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetens Personalen bör vid behov få fortbildning och handledning i syfte att upprätthålla de kunskaper och förmågor som krävs för att ge god vård och omsorg. Personalen bör även få möjlighet att följa kunskapsutvecklingen på området. För att tillgodose detta behov bör det finnas en samlad plan för personalens kompetensutveckling. En aktuell och samlad plan för personalens kompetens finns vid enheten. Struktur Indikatorn bygger på enkätfrågan: Har ni en samlad plan för personalens kompetensutveckling som omfattar all personal vid enheten? Planen ska vara skriftlig och upprättad eller uppföljd efter den 21 november Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Med samlad plan för personalens kompetensutveckling menas en enhetsgemensam eller verksamhetsgemensam plan för personalens fortbildning och/eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens uppdrag/mål. Omfattar personalens behov av kompetensutveckling. Med kompetensutveckling menas att personalen utvecklas i sin yrkesroll genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning, utifrån verksamhetens uppdrag. Med uppföljning avses att planen följs och att den vid behov har uppdaterats. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Beräkning: För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enhet, län och riket Mätperiod: 21 november november Enkät till dagliga verksamheter. Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med Funktionsnedsättning. SOSFS 2014:2. Nr 59 Personalens kompetens 53 Kontinuerlig handledning Personalen har erbjudits kontinuerlig handledning under det senaste året Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetens Personalen bör vid behov få fortbildning och handledning i syfte att upprätthålla de kunskaper och förmågor som krävs för att ge god vård och omsorg. Personalen bör även få möjlighet att följa kunskapsutvecklingen på området. För att tillgodose detta behov bör personalen erbjudas kontinuerlig handledning. Personalen har erbjudits kontinuerlig handledning under det senaste året Struktur Indikatorn bygger på enkätfrågan: Har ni erbjudit personalen kontinuerlig handledning under perioden 21 november november 2013? Svarsalternativ: Ja/Nej Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 48

49 Nr 59 Personalens kompetens Definitioner: Med handledning avses specifikt avsatt tid där personal får prata om sina erfarenheter av det dagliga arbetet under ledning av en intern eller extern handledare. Handledningen kan ske i grupp eller enskilt. Beräkning: För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enhet, län och riket Mätperiod: 21 november november Enkät till dagliga verksamheter. Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med Funktionsnedsättning. SOSFS 2014:2. Nr 60 Rutin vid händelse av våld 53 Skriftlig rutin vid händelse av våld Vid enheten finns en aktuell och skriftlig rutin vid händelse av våld mellan brukare. Rutinen är aktuell genom att vara upprättad eller uppföljd det senaste året. Säker Trygghet och säkerhet Rutin vid händelse av våld Det behövs rutiner för att personalen ska veta hur de ska agera vid förekomst av våld i verksamheten. Detta för att säkerställa att våldet upphör samt för att i förlängningen skapa en trygg miljö för både personal och brukare. Vid enheten finns en skriftlig rutin vid händelse av våld mellan brukare Struktur Indikatorn bygger på enkätfrågan: Har ni en skriftlig rutin för hur personal ska agera om det förekommer våld mellan personer som bor i boendet? Rutinen ska vara upprättad eller uppföljd efter den 21 november Svarsalternativ: Ja/Nej Definitioner: Med rutin menas här ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur personalen ska agera. Beräkning: För län och riket redovisas andelen enheter som uppfyller målvärdet, dvs. Ja. Redovisningsnivå: Enhet, län och riket Mätperiod: 21 november november Enkät till dagliga verksamheter. Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 49

50 Diagram över länets resultat, sammanställt utifrån antal JA-svar på de olika frågorna. Öppna Jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 Henrik Ahlgren 50

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 2012 2012-06-03... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3

Läs mer

Öppna Jämförelser Missbruks- och beroendevården 2013

Öppna Jämförelser Missbruks- och beroendevården 2013 Öppna Jämförelser Missbruks- och beroendevården 2013 2013-04-17 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling enkäter... 4 2.2 Tillförlitlighet... 5 3 Resultat... 7 3.1 Sammanställning över Jönköpings

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014 2014-09-01 Henrik Ahlgren...1 1 Inledning...2 2 Datainsamling...4 2.1 Datainsamling enkäter... 4 2.2 Tillförlitlighet...

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-01-23 Bakgrund Syftet med öppna

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser 2014

Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser 2014 Sammanställning av Göteborgsregionens resultat i Öppna jämförelser 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning Åsa Nilsson 1 2 Innehåll 1. Inledning... 5 Bakgrund och syftet med rapporten... 5 Urvalet

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Sociala barn och ungdomsvården 2014

Öppna Jämförelser Länsrapport Sociala barn och ungdomsvården 2014 Öppna Jämförelser Länsrapport Sociala barn och ungdomsvården 2014 2014-04-14 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 3 2.1 Datainsamling enkäter... 3 2.2 Tillförlitlighet och jämförbarhet... 3 3 Resultat...

Läs mer

Metodbilaga. 2012 Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning

Metodbilaga. 2012 Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning Metodbilaga 2012 Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning Innehåll Metod 5 Bakgrund 5 Arbetssätt och metod 5 Datakällor och svarsfrekvenser 5 Genomförande av enkätundersökningen 6

Läs mer

Öppna Jämförelser Sociala barn och ungdomsvården 2015 Regionrapport för Region Jönköpings län

Öppna Jämförelser Sociala barn och ungdomsvården 2015 Regionrapport för Region Jönköpings län Öppna Jämförelser Sociala barn och ungdomsvården 2015 Regionrapport för Region Jönköpings län 2015-04-21 Henrik Ahlgren, FoUrum, Kommunal utveckling 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Öppna jämförelser ett verktyg för verksamhetsutveckling

Öppna jämförelser ett verktyg för verksamhetsutveckling Öppna jämförelser ett verktyg för verksamhetsutveckling Funktionshinder i tiden Staffan Söderberg, Henrik Ahlgren, Marie Lissäng 2014-02-17 Syftet med öppna jämförelser är att: Resultaten ska stimulera

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Öppna jämförelser stöd till brottsoffer 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Öppna jämförelser stöd till brottsoffer 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013 Öppna jämelser stöd till brottsoffer resultat s kommun, inrapporterat Om öppna jämelser hemlöshet Öppna jämelser kring stöd till brottsoffer genomdes sta gången 2012. Jämelserna bygger på resultat från

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2014

Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2014 Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2014 Resultat för Hemtjänst 01, Nässjö KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2014 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Bilaga 3 Mall, enkät och intervjumanualer. Till rapporten Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Bilaga 3 Mall, enkät och intervjumanualer. Till rapporten Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Bilaga 3 Mall, enkät och intervjumanualer Till rapporten Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Om öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Öppna jämförelser kring ekonomiskt bistånd har gjorts sedan 2011, detta

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06 RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION funktionshinder LSS och SoL 2007-06 Följande principer ligger till grund för alla insatser för funktionshindrade som erbjuds inom LSS och SoL: delaktighet genom

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

MEDDELANDE NR 2007:03. Överförs insatser från SoL till LSS?

MEDDELANDE NR 2007:03. Överförs insatser från SoL till LSS? MEDDELANDE NR 2007:03 Överförs insatser från SoL till LSS? Överförs insatser från SoL till LSS? MEDDELANDE NR 2007:03 Meddelande nr 2007:03 Referens Iris Dovrén Råsbrant, Rättsavdelningen, Sociala funktionen,

Läs mer

Socialpolitik Fakta i korthet

Socialpolitik Fakta i korthet Jag har haft personlig assistent i nästan 17 år. Under de 17 åren har mina två barn kunnat växa upp hemma med sin mamma, inte hälsat på mig på ett boende, som säkert hade varit fallet utan LSS-insatser.

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten Kvalitetsledningssystem i Socialtjänsten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Inledning 1.1.1 Varför ett ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten 1.1.2 Vad ingår i ledningssystem

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Regionrapport för Jönköpings län

Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Regionrapport för Jönköpings län Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Regionrapport för Jönköpings län 2015-01-28 Henrik Ahlgren, FoUrum, Kommunal utveckling 1 Inledning... - 2-2 Datainsamling... - 4-2.1 Datakällor... - 4-2.2

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Social barn- och ungdomsvård 2015

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Social barn- och ungdomsvård 2015 RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Social barn- och ungdomsvård 2015 Rapporten sammanställd av: Britta Johnsson, utvecklingsledare Region Dalarna, enheten för Utveckling, hälsa och välfärd Juni 2015 2 INNEHÅLL

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Q. 6 VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015 Inledning Socialnämndens nämndplan för 2015 utgör tillsammans med den av kommunfullmäktige fastställda budgeten, det grundläggande

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Arbetsrapport 2014:11 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Tord Fredriksen Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Tord Fredriksen Arbetsrapport

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Öppna jämförelser stöd till brottsoffer 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2014

Öppna jämförelser stöd till brottsoffer 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2014 Öppna jämelser stöd till brottsoffer resultat s kommun, inrapporterat Om öppna jämelser hemlöshet Öppna jämelser kring stöd till brottsoffer genomdes sta gången 2012. Jämelserna bygger på resultat från

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Äldres behov av ekonomiskt bistånd

Äldres behov av ekonomiskt bistånd Äldres behov av ekonomiskt bistånd Äldres behov av ekonomiskt bistånd MEDDELANDE NR 2004: 6 2 ÄLDRES BEHOV AV EKONOMISKT BISTÅND Titel Författare Äldres behov av ekonomiskt bistånd Maj Karlsson Fotografier

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Funktionshindrade personer insatser enligt LSS 2006

Funktionshindrade personer insatser enligt LSS 2006 Funktionshindrade personer insatser enligt LSS 2006 SO0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialtjänst A.2 Statistikområde Stöd och service till funktionshindrade. A.3 Statistikprodukten ingår i

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010.

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer 201002 Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer Bakgrund Aktuell lagstiftning I Socialtjänstlagens 11kap. 5 framgår att handläggningen av ärenden som rör

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Kristina Söderborg. Utredare Avdelningen för analys och utveckling

Kristina Söderborg. Utredare Avdelningen för analys och utveckling Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling En regionaliserad verksamhet Insynsråd Generaldirektören Internrevision Avdelningen för verksamhetsstöd och styrning Generaldirektörens

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 2010 2014 2 Innehåll Bakgrund 5 Syfte och mål 5 Målgrupper 5 Avgränsningar 5 Nuläge 6 Tillgång till data 6 Indikatorer

Läs mer

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet.

3 I enlighet med 7 kap. 3 SoL och 23 a LSS gäller fjärde och sjätte kapitlen i dessa föreskrifter i tillämpliga delar även för enskild verksamhet. Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer