I samband med det pågående arbetet med Nässjös web-sida ska anpassning göras med hänsyn till målgruppen.

Transkript

1 RAPPORT maj 2014 Analys av Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en femte öppna jämförelse gällande Stöd till personer med funktionsnedsättning med fokus på att ge en överblick av kommunernas arbete inom funktionsnedsättning. Resultat och analys av Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 visar att Nässjö kommun uppfyller många av de kvalitetsindikatorer som efterfrågas. Inom kompetens och kompetensutveckling har förvaltningen haft goda resultat i tidigare jämförelser och denna mätning visar ännu bättre resultat i jämförelse. Utbud och förutsättningar för stöd i vardagen och meningsfull sysselsättning för brukare med psykisk funktionsnedsättning är goda men när det gäller att närma sig arbetsmarknaden finns det kvalitetsområde inom den verksamheten som bör förbättras. Nässjö kommun redovisar mycket bra resultat på verkställighetsområdet daglig verksamhet och står sig också väl i konkurrensen för boendemiljö gällande för målgruppen inom LSS. Fortfarande har inte arbetet med rutiner, varken gällande intern och extern samverkan eller inom andra områden, kommit igång på allvar. Arbetet med att utveckla webben pågår. Prioriterade åtgärder under året: Utforma och besluta om rutiner och överenskommelser som efterfrågas. I samband med det pågående arbetet med Nässjös web-sida ska anpassning göras med hänsyn till målgruppen. Förvaltningen bör utreda och ta ställning till införande av Bostad först - metodiken. Åtgärda brister inom Arbetsliv och arbetsmarknadsområdet. Verksamheten bör ta med detta i det strategiska arbetet med arbetsmarknadsfrågorna. Delaktighet i genomförandeplan ska öka till 100 %. All personal ska ha en individuell kompetensutvecklingsplan.

2 Bakgrundsinformation SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en femte öppna jämförelse gällande Stöd till personer med funktionsnedsättning med fokus på att ge en överblick av kommunernas arbete inom funktionsnedsättning. Jämförelserna innehåller uppgifter som speglar både ett kommunalt myndighetsperspektiv samt ett utförarperspektiv. Rapporten kan förenklat sagt innehålla fyra delar med följande fokus: LSS ur ett myndighetsperspektiv, LSS ur ett utförarperspektiv gällande bostad med särskild service och daglig verksamhet samt stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Resultatet bygger på enkäter som skickades ut till kommunerna under november FoUrum samordnar länets kommuner för uppgiftsinlämning och analys av resultat. Resultat Kommentarer till det nationella resultatet Socialstyrelsen: Endast 12 procent av kommunerna följer upp samtliga beslut om bostad med särskild service inom ett år. Motsvarande siffra för daglig verksamhet är 14 procent. Resultaten har i princip varit konstanta under tre år. Andelen kommuner som bedriver uppsökande verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning har minskat, från 51 procent år 2011 till 40 procent i år. Fler kommuner har undersökt vad personer med psykisk funktionsnedsättning behöver för stöd, en ökning från 42 procent 2013 till 57 procent Metoden kallas behovsinventering och sker i samverkan med landstinget. Enskilda utförare har överlag bättre resultat än kommunala utförare, för 21 av 26 indikatorer inom insatserna bostad med särskild service och daglig verksamhet har enskilda utförare bättre resultat än kommunala. För några indikatorer är skillnaderna i resultat betydande. För samtliga indikatorer som visar samverkan mellan kommuner och landsting finns stora variationer. Exempelvis varierar andelen kommuner som har en överenskommelse med landstinget om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning från 29 till 100 procent mellan olika län. SKL har också kommenterat resultat med följande uttalande: Behovsinventering för personer med psykisk funktionsnedsättning Årets resultat visar att andelen kommuner som inventerat behoven hos personer med psykisk funktionsnedsättning tillsammans med landstinget har ökat från 42 % till 57 %. Behovsinventering kan användas som underlag för att planera och följa upp insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning samt för att upprätta och följa upp överenskommelser med landstinget. Behovsinventeringen ska ha skett under de senaste fyra åren. SKL har under 2013 drivit ett projekt för att stötta kommunerna i inventeringsarbetet inom ramen för överenskommelsen om psykisk ohälsa.

3 Ledsagarservice inom LSS redovisas för första gången i år. Ledsagarservice är en insats för att underlätta att personer med funktionsnedsättning ska kunna komma ut på fritids- och kulturaktiviteter samt delta i samhällslivet. Resultatet visar att i nästan samtliga kommuner kan den enskilde välja vem som ska vara ledsagare och majoriteten av kommunerna betalar ledsagarens omkostnad. Uppföljning av individuella beslut enligt LSS är ett fortsatt utvecklingsområde. SKL är medveten om utvecklingsbehovet och har i en överenskommelse med socialdepartementet valt att stödja kommunerna i detta utvecklingsarbete. Kommuner och den enskilde har mycket att vinna på att kvalitetssäkra att insatsen motsvarar aktuellt behov både gällande kvalitet och effektivitet. Årets resultat på enhetsnivå visar på vissa skillnader mellan kommunal regi och enskild regi. De största skillnaderna gäller aktuella genomförandeplaner och kompetensfrågor för personal där enskild regi har bättre resultat än kommunal regi. Resultatet belyser inte vilken kompetens som finns i verksamheten utan kartläggning av kompetensutveckling och handledning. Nässjö kommun LSS - Myndighetsperspektiv Helhetssyn och samordning Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade. Rutiner som beskriver ansvarsfördelning och ett bestämt tillvägagångssätt utgör ett stöd för handläggaren till nytta för den enskilde. Personer med insatser från socialtjänsten kan även ha behov av insatser från andra myndigheter och organisationer. Syftet med extern samverkan är att på ett bättre och mer effektivt sätt använda de gemensamma resurserna. I Socialstyrelsens vägledning för samverkan inom funktionshinderområdet finns fyra starka motiv för samverkan: Det etiska motivet samverkan kan hindra att den enskilde faller mellan stolarna. Verksamhetsmotivet en enskild aktör (myndighet eller organisation) kan inte ensamt svara mot den enskildes samlade behov. Effektivitetsmotivet med samverkan kan brukaren uppnå en högre livskvalitet till en lägre samhällskostnad. Kunskapsmotivet samverkan kan bredda och fördjupa kunskapen hos professionerna om varandras områden. Samverkan förstärker specialistkompetensen samtidigt som den integrerar den i en större helhet. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för intern samordning och på samma sätt i extern samverkan med skriftliga överenskommelser för hur samverkan ska genomföras är ett medel för att stärka stabilitet, kontinuitet och förutsägbarhet i samarbetet. Intern samordning i enskilda ärenden Rutiner finns inte på det sättet som efterfrågas

4 Extern samverkan i enskilda ärenden och individuell plan Aktuella överenskommelser med landstinget finns på efterfrågade områden men inte med arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Rutiner för erbjudande om individuell plan finns. Inom området - Helhetssyn och samordning är resultatet detsamma som vid förra mätningen. Åtgärdsförslag Utforma och besluta om rutiner och överenskommelser som efterfrågas. Prioriterad åtgärd. Arbetet med att utformat externa överenskommelser bör göras på länsnivå. En fördjupad analys ska ge vägledning om process och publicering av interna rutiner samt hur arbetet med framtagande av överenskommelser med staten ska fortsätta. Tillgänglighet För att alla människor oberoende av funktionsförmåga ska kunna ta till sig information krävs att denna är tillgänglighetsanpassad på olika sätt. För personer med funktionsnedsättning kan det vara avgörande att informationen om LSS och information om hur man ska göra för att ansöka om insatser finns i alternativa format. Är informationen otillgänglig kan det vara svårt att få kunskap om vilket stöd man har rätt till eller vem den enskilde ska vända sig till med sina frågor. Information om LSS i alternativa format. En förbättring sedan förra året är att formatet textfil nu finns tillgängligt. Inom området - Tillgänglighet finns fortarande brister men målsättningen är att under det pågående arbetet med Nässjös web-sida parallellt producera alternativa format. Åtgärdsförslag Inga prioriterade åtgärder. Pågående åtgärder bedöms ge effekter för tillgängligheten. Trygghet och säkerhet En kunskapsbaserad socialtjänst utvärderar och följer upp hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. Uppföljning av fattade beslut är avgörande för att säkerställa att den enskilde får sitt behov tillgodosett och att denne genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Även om LSS med några undantag saknar uttryckliga bestämmelser om uppföljning av nämndens beslut har lagstiftaren ändå förutsatt att beslut om insatser enligt LSS följs upp så länge insatsen pågår.

5 Uppföljning av beslut Alla beslut följs inte upp inom ett år U. Beslut om bostad med särskild service följs upp inom ett år, andel (%) Uppföljning av beslut U. Beslut om daglig verksamhet följs upp inom ett år, andel (%) U. Beslut om ledsagarservice som följs upp inom ett år, andel (%) Nässjö Jönköpings län (ovägt medel) Liknande kommuner LSS, Nässjö, 2012 Alla kommuner (ovägt medel) Inom området - Trygghet och säkerhet finns en strävan att följa upp beslut kontinuerligt. Åtgärdsförslag: Inga prioriterade åtgärder Självbestämmande och integritet Ledsagning är en betydelsefull, ofta avgörande insats för att öka delaktigheten i samhället för enskilda personer med funktionsnedsättning. Kommunerna bör erbjuda individuellt utformad ledsagning av god kvalitet. För att kunna göra detta bör kommunen också betala för ledsagarens omkostnader och för att säkerställa självbestämmande och integritet bör den enskilde kunna påverka vem som ska ledsaga honom eller henne. För att utveckla verksamheten är det viktigt att undersöka enskildas uppfattning om det stöd de får. Undersökningar av enskildas uppfattning om verksamheten ska ses som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Av förarbetena till LSS framgår det att den som deltar i daglig verksamhet bör få ersättning. Syftet med ersättning är att stimulera den enskilde att delta i verksamheten. Förutom den symboliska likheten med lön finns det ytterligare skäl som talar för att betala ut ersättning. Personer i daglig verksamhet har som regel kostnader för sitt deltagande, t.ex. för arbetsresor och lunch. Det har också framkommit i kartläggningar att habiliteringsersättningen upplevs som betydelsefull och viktig för självkänslan hos den enskilde. Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet. De flesta som beviljas insatsen daglig verksamhet har en funktionsnedsättning som gör att de inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Det finns dock personer med daglig verksamhet som i någon form både kan och vill delta på arbetsmarknaden. Den dagliga

6 verksamheten bör därför generellt sett ha som mål att utveckla den enskildes möjlighet till förvärvsarbete för de, som antingen på kort eller på lång sikt, kan delta i arbetslivet. Ledsagning, brukarundersökning, habiliteringsersättning och arbetsmarknad Inom tre av de fyra områdena uppfyller Nässjö kvalitetskriterierna. Inom området arbete finns inte efterfrågade rutiner. Inom området - Självbestämmande och integritet behövs rutiner för att strukturerat pröva möjligheten till arbete. Det kan gälla praktik, skyddat arbete eller förvärvsarbete. Åtgärdsförslag: Verksamheten bör ta med detta i det strategiska arbetet med arbetsmarknadsfrågorna. De riktlinjer som beslutas av nämnderna inom kort ska vara utgångspunkten för om och hur rutiner ska utformas. Kunskapsbaserad verksamhet Ledningen för socialtjänsten ska säkerställa att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna. Med rätt kompetens ökar förutsättningarna för att personalen ska bidra till insatser av god kvalitet. Av Socialstyrelsens allmänna råd om personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionsnedsättning framgår att personalen bör ha socionomexamen. Om personalgruppen består av personer som har längre erfarenhet av LSS-handläggning ökar förutsättningarna för att enskilda får sina behov tillgodosedda samtidigt som erfarenheterna kan spridas i personalgruppen. En annan viktig uppgift för arbetsgivare är att skapa förutsättningar för kompetensutveckling både ur individuellt och grupperspektiv samt erbjuda kontinuerlig handledning. Handläggares kompetens Nässjö uppfyller hundraprocentigt de efterfrågade kriterierna. Även vid förra mätningen var resultaten goda och det som har behövt förbättras är genomfört. Inom området - Kunskapsbaserad verksamhet - har Nässjö kommun mycket goda resultat i jämförelserna. Jämfört med länet och riket är resultatet bättre och mycket bättre på indikatorn samlad kompetensutvecklingsplan där endast var fjärde kommun i riket och 4 av 13 kommuner i länet erbjuder en sådan. Åtgärdsförslag: Inga åtgärdsförslag

7 LSS Utförarperspektiv Boende Liksom vid förra mätningen uppfyller boendena i Nässjö kommun kvalitetskriterierna på de flesta punkter. Samtliga boende har en genomförandeplan som de allra flesta varit delaktiga i att utforma. Boråd eller liknande hålls 1 gång/månad på alla boende utom Åker som har mer sällan och Skogsstugan som inte har sådana möten. Samtliga boenden har fått en förslagslåda sedan förra mätningen. De har också en stödperson bland personalen. Alla boenden har eget badrum och köksdel och i alla service-/gruppbostäder har de boende tillgång till gemensamt kök och vardagsrum dygnet runt. Sedan förra mätningen har alla gemensamhetsutrymmen i boendena inventerats ur ett tillgänglighetsperspektiv. På hälften av enheterna hade inte personalen vid mättillfället en individuell kompetensutvecklingsplan, det är sämre än förra året. På alla enheterna finns en samlad plan för kompetensutveckling och kontinuerlig handledning Åtgärdsförslag Delaktighet i genomförandeplan ska öka till 100 %. All personal ska ha en individuell kompetensutvecklingsplan. Prioriterade åtgärder. Daglig verksamhet Dagligverksamhet i Nässjö kommun uppfyller alla kvalitetsindikatorer på öppna jämförelser. Detta är ett mycket bättre resultat än förra året. Alla som har en genomförandeplan som de varit delaktiga i utformandet av. Möten för gemensamma frågor med brukare finns på alla enheter och hålls från sn gång/vecka till en gång/kvartal. För brukare på samtliga enheter finns tillgång till daglig verksamhet som har öppet även på sommaren. All personal har en individuell kompetensutvecklingsplan och det finns också en samlad plan för kompetensutveckling för dagligverksamhetspersonalen. Alla har också kontinuerlig handledning. Det finns en skriftlig rutin vid förekomst av våld mellan brukare. Lokalerna är inventerade ur ett tillgänglighetsperspektiv. Åtgärdsförslag Inga aktuella åtgärdsförslag

8 Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning De indikatorer som presenteras här är tänkt att spegla kommunernas arbete med stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Främst är fokus utifrån ett myndighetsperspektiv och tar fasta på kommunens centrala förutsättningar för att ge stöd och service av god kvalitet. Frågor kring personalens kompetens omfattar även ett utförarperspektiv. Helhetssyn och samordning Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade. Rutiner som beskriver ansvarsfördelning och ett bestämt tillvägagångssätt utgör ett stöd för handläggaren till nytta för den enskilde. Personer med insatser från socialtjänsten kan även ha behov av insatser från andra myndigheter och organisationer. Syftet med extern samverkan är att på ett bättre och mer effektivt sätt använda de gemensamma resurserna. I Socialstyrelsens vägledning för samverkan inom funktionshinderområdet finns fyra starka motiv för samverkan: Det etiska motivet samverkan kan hindra att den enskilde faller mellan stolarna. Verksamhetsmotivet en enskild aktör (myndighet eller organisation) kan inte ensamt svara mot den enskildes samlade behov. Effektivitetsmotivet med samverkan kan brukaren uppnå en högre livskvalitet till en lägre samhällskostnad. Kunskapsmotivet samverkan kan bredda och fördjupa kunskapen hos professionerna om varandras områden. Samverkan förstärker specialistkompetensen samtidigt som den integrerar den i en större helhet. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för intern samordning och på samma sätt i extern samverkan med skriftliga överenskommelser för hur samverkan ska genomföras är ett medel för att stärka stabilitet, kontinuitet och förutsägbarhet i samarbetet. Intern samordning i enskilda ärenden Rutiner finns inte på det sättet som efterfrågas. Extern samverkan och individuell plan Aktuella överenskommelser med landstinget finns men inte med arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Rutiner för upprättande av individuell plan finns. Inom området - Helhetssyn och samordning är resultatet detsamma som vid förra mätningen. Åtgärdsförslag Utforma och besluta om rutiner och överenskommelser som efterfrågas. Prioriterad åtgärd Arbetet med att utformat externa överenskommelser bör göras på länsnivå. En fördjupad analys ska ge vägledning om process och publicering av interna rutiner samt hur arbetet med framtagande av överenskommelser med staten exempelvis genom FINSAM ska fortsätta.

9 Tillgänglighet Många personer med psykisk funktionsnedsättning lever i social isolering. Uppsökande verksamhet möjliggör för dessa personer att få tillgång till kommunens stöd. Med uppsökande verksamhet avses en tydlig funktion som har till uppgift att bedriva ett utåtriktat och aktivt arbete för att identifiera för kommunen okända personer med psykisk funktionsnedsättning i behov av socialtjänstens insatser och erbjuda dem ett adekvat stöd. Informerande verksamhet möjliggör för personer med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga att få adekvat information om kommunens skyldigheter, individens rättigheter samt tillgängligt utbud av verksamheter eller insatser. Med informationsinsatser avses här information som är riktad till och anpassad för personer med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga. Uppsökande verksamhet Nässjö har ingen särskild funktion för uppsökande verksamhet för målgruppen. Informerande verksamhet Information via informationsguide har blivit tillgänglig sedan förra mätningen men fortfarande finns ytterligare åtgärder inom området. Inom området Tillgänglighet finns flera utvecklingsområden. Åtgärdsförslag: I samband med det pågående arbetet med Nässjös web-sida ska anpassning göras med hänsyn till målgruppen. Annonser i massmedia, ej priorterad åtgärd. Uppsökande verksamhet görs inom ramen för samsjuklighet för övrigt planeras inga åtgärder. Trygghet och säkerhet En kunskapsbaserad socialtjänst utvärderar och följer upp hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. En central förutsättning för uppföljning av åtgärder i praktisk verksamhet är att det finns ett etablerat system för en systematisk och regelbunden uppföljning av åtgärderna som ges till enskilda individer. För ökad kunskap och utveckling av verksamheten behöver individdata även sammanställas och analyseras. Det talar för att ansvariga handläggare i ökad utsträckning bör registrera resultat i ett IT-baserat verksamhetssystem för att underlätta uppföljning och utvärdering inom verksamheten. IT-system som stödjer verksamhetsuppföljning Denna indikator har gått från röd till grön

10 Inom området Trygghet och säkerhet har Nässjö efterfrågad kvalitet Åtgärdsförslag: Inga åtgärdsförslag Självbestämmande och integritet Att stärka brukares och anhörigas medverkan och inflytande över sina insatser är en viktig del på vägen till en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. De erfarenheter den enskilde har är en ovärderlig kunskapskälla för att utveckla verksamheten. Ett ökat inflytande kan också nås genom företrädarskap där brukarrörelsen är en viktig aktör. Möjligheten till sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning är en viktig faktor för en fungerande vardagsstruktur och kan bidra till sociala kontakter. En meningsfull sysselsättning kan också vara rehabiliterande och bidra till personlig utveckling och till att främja delaktigheten i samhället samt, på kortare eller längre sikt, utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Socialtjänsten bör erbjuda en person med psykisk funktionsnedsättning som inte klarar av ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden en insats i form av daglig sysselsättning utanför den egna bostaden. Att möjliggöra för personer med psykisk funktionsnedsättning att erhålla ett arbete är en central funktionshinderspolitisk fråga. Det finns en omfattande vetenskaplig litteratur som lyfter fram arbetets betydelse för individers sociala liv, psykiska hälsa samt ekonomiska situation. Att erbjuda boende utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering enligt bostad först avhjälper hemlöshet i större utsträckning än om erbjudandet om boende följs av sådana krav. Socialtjänsten bör erbjuda en varaktig boendelösning till hemlösa personer med psykisk funktionsnedsättning utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering. En bostad med särskild service är den enskildes privata och permanenta bostad vilket ställer särskilda krav på boendestandard. Social färdighetsträning enligt ESL-modellen (ett självständigt liv) i tillägg till sedvanlig behandling leder till att sociala färdigheter förbättras. Syftet är att ge den enskilde ett mer självständigt liv och öka förmågan och utbytet av att umgås med andra. Åtgärden ges individuellt eller i grupp och kan exempelvis bestå av träning i vardagliga samtal och konfliktlösning. Personer med allvarlig psykisk funktionsnedsättning riskerar i sitt föräldraskap en nedsatt omsorgsförmåga, vilket kan leda till att barnens utveckling och hälsa påverkas negativt. Insatser i form av föräldrastöd till föräldrar med allvarlig psykisk sjukdom kan bidra till att utveckla föräldraförmågan och samtidigt bidra till en säker och trygg omgivande miljö för barnet. Med stöd i föräldraskapet avses olika typer av insatser som fokuserar både på att utveckla föräldraförmåga och den omgivande miljön för barnet. Brukarinflytande Råd för funktionshinderfrågor och personliga ombud finns samt i årets undersökning även brukarundersökningar men inte några brukarrevisioner. Inte heller någon brukarinflytandesamordnare,bisam.

11 Meningsfull sysselsättning Vad gäller meningsfull sysselsättning både av typ strukturerad, kooperativ och öppen har Nässjö det i sitt utbud liksom förra året. Dessa sysselsättningsformer finns i 85%, 33% respektive 76% av Sveriges kommuner och dessa siffror är helt jämförbara med förra årets siffror. Arbetsmarknad En arbetslivsinriktad rehabilitering saknas i Nässjö. Det gör i sin tur att endast enstaka personer går från sysselsättning till skyddat arbete eller förvärvsarbete. Boende Kommunen erbjuder inte hemlösa personer med psykisk funktionsnedsättning bostad först. Kommunens särskilda boende uppfyller ställda kvalitetskrav. Stöd i vardagen Både färdighetsträning och stöd i föräldraskapet finns. Inom området - Självbestämmande och integritet finns många delar av de efterfrågade kvalitetsindikatorerna. Brister som behöver övervägas är tillgång till brukarinflytandesamordnare under Att systematiskt ha siktet mot arbetsmarknad i såväl myndighetsutövning och verkställighet är nödvändig därför bör bland annat en arbetslivsanpassad rehabilitering införas. Åtgärdsförslag Förvaltningen bör utreda och ta ställning till införande av Bostad först - metodiken. Arbetslivsfrågorna är prioriterade åtgärder. Kunskapsbaserad verksamhet Kommunen bör inventera olika målgruppers behov tillsammans med den specialiserade psykiatrin. Det skapar förutsättningar för att planera verksamheten i samverkan och använda de gemensamma resurserna på ett effektivt sätt. Personer med psykisk funktionsnedsättning har dessutom ofta behov av samtidiga och samordnade insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Att kommun och landsting skaffar sig en gemensam bild av målgruppen och dess behov är viktigt för att kunna planera verksamheterna och nå en ökad samsyn. Regelbundna inventeringar skapar möjligheter att bygga upp och följa en verksamhet som säkerställer målgruppens behov av stöd. En behovsanpassad verksamhet ökar vidare förutsättningarna för en bättre hälsa och en ökad möjlighet för personer med psykisk funktionsnedsättning att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. Med behovsinventering avses här en kartläggning av livssituation och behov av insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning Ärendehandläggningen inom stödet till personer med funktionsnedsättning är komplex och det ställs stora krav på en skyndsam och noggrann utredning. Handläggarna ställ inför svåra bedömningar. Att handläggarna har tillgång till stöd i form av ärendehandledning är en av flera förutsättningar för att säkerställa att verksamheten bedrivs rättssäkert och jämlikt. Behovsinventering En behovsinventering har gjorts sedan förra mätningen

12 Handläggares kompetens Plan för handläggarnas kompetensutveckling samt kontinuerlig ärendehandledning finns. Inom området - Kunskapsbaserad verksamhet - har Nässjö kommun det som efterfrågas vilket är ett bättre än förra året. Endast en kommun ytterligare i länet kan redovisa samma resultat. Åtgärdsförslag: Inga åtgärdsförslag Sammanfattande analys Resultat och analys av Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 visar att Nässjö kommun uppfyller många av de kvalitetsindikatorer som efterfrågas. Inom kompetens och kompetensutveckling har förvaltningen haft goda resultat i tidigare jämförelser och denna mätning visar ännu bättre resultat i jämförelse. Utbud och förutsättningar för stöd i vardagen och meningsfull sysselsättning för brukare med psykisk funktionsnedsättning är goda men när det gäller att närma sig arbetsmarknaden finns det kvalitetsområde inom den verksamheten som bör förbättras. Nässjö kommun redovisar mycket bra resultat på verkställighetsområdet daglig verksamhet och står sig också väl i konkurrensen för boendemiljö gällande för målgruppen inom LSS. Fortfarande har inte arbetet med rutiner, varken gällande intern och extern samverkan eller inom andra områden, kommit igång på allvar. Arbetet med att utveckla webben pågår. Prioriterade åtgärder under året: Utforma och besluta om rutiner och överenskommelser som efterfrågas. I samband med det pågående arbetet med Nässjös web-sida ska anpassning göras med hänsyn till målgruppen. Förvaltningen bör utreda och ta ställning till införande av Bostad först - metodiken. Åtgärda brister inom Arbetsliv och arbetsmarknadsområdet. Verksamheten bör ta med detta i det strategiska arbetet med arbetsmarknadsfrågorna. Delaktighet i genomförandeplan ska öka till 100 %. All personal ska ha en individuell kompetensutvecklingsplan.