RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2017

Transkript

1 RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2017 Rapporten sammanställd av: Sten Eriksson, utvecklingsledare Region Dalarna, Enheten för hälsa och välfärd Oktober 2017

2 2 INNEHÅLL Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Datakällor... 4 Sorteringsnycklar... 4 Resultat... 5 Tillgänglighet... 5 Helhetssyn och samordning... 6 Kunskapsbaserad verksamhet... 8 Personalens kompetens... 8 Självbestämmande och integritet Brukarinflytande Trygghet och säkerhet Bakgrundsuppgifter Analys... 17

3 3 INLEDNING Bakgrund Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Syftet med öppna jämförelser är att stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst med god kvalitet. Det är viktigt att resultaten bedöms och analyseras utifrån lokal och regional kunskap för att få en mer heltäckanande bild av de faktiska förhållandena. Öppna jämförelser av den sociala missbruks- och beroendevården presenteras i år för åttonde gången. Årets insamling, precis som förra året har genomförts genom en samlad webbenkät för flera områden inom socialtjänsten och kommunal hälsooch sjukvård. För barn och unga området Under 2015 gav länsnätverket förvaltningschefer inom hälsa och välfärd Region Dalarna i uppdrag att ge kommunerna stöd i sitt arbete med öppna jämförelser. Sedan dess har stödet bestått av en gemensam träff för att kvalitetssäkra data inför inrapportering, en dag för analys av resultat och publicering av länsrapporter för områdena äldre, barn, missbruk och funktionsnedsättning (LSS och socialpsykiatri) deltog tolv kommuner vid träff för att kvalitetssäkra data inför inrapporteringen för barn och unga området. Vid analysdagen den 7 september deltog tio av femton kommuner. Syfte Syftet med denna rapport är att sammanställa länets resultat på ett överskådligt sätt. Förhoppningen är att det ska underlätta för Dalarnas kommuner att använda resultaten för fortsatt lokal analys och för att identifiera eventuella utvecklingsområden. Materialet i rapporten grundar sig i den guide för att tolka och förstå resultaten i öppna jämförelser som Socialstyrelsen har tagit fram, där kan ni läsa mer om varje indikator. Där kan ni även ta del av en guide i fyra steg för att bearbeta och analysera resultaten utifrån sina förutsättningar. De fyra stegen är: Identifiera förbättringsområden Komplettera med annan information Vad kan man lära av utvecklingen över tid? Slutsatser, mål och genomförande Det finns även mer att läsa om hur man kan arbeta lokalt med öppna jämförelser i den handbok som SKL tagit fram. altjanst.1154.html Rapporten och den analysdag som genomfördes i länet den 7 september har också gjort det möjligt att identifiera gemensamma utvecklingsbehov för länet. Dessa kommer att finnas med när 2018 års arbete inom den regionala stödstrukturen planeras.

4 4 Datakällor Öppna jämförelser missbruks- och beroendevården baseras på enkätundersökning som genomförts och de befintliga register som använts och på följande datakällor: Enkät till samtliga kommuner och till stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Sorteringsnycklar Som stöd för tolkningen av resultaten och för att underlätta jämförelser publiceras två sorteringsnycklar, kommungruppering utifrån antal invånare och SKL:s kommungruppsindelning När det gäller antal invånare så tillhör Falun och Borlänge grupp tre invånare, övriga kommuner grupp ett och två. För SKL:s kommungruppsindelning så har länet en spridning på sju av de tio olika kommungrupper som SKL har definierat. Läs mer om grupperna på SKL:s hemsida: Kommungruppering Antal invånare SKL:s kommungruppsindelning Avesta 2 C6 Borlänge 3 B3 Falun 3 C6 Gagnef 1 B4 Hedemora 2 C7 Leksand 2 C9 Ludvika 2 C8 Malung-Sälen 1 C9 Mora 2 C8 Orsa 1 C9 Rättvik 1 C9 Smedjebacken 1 C7 Säter 1 B4 Vansbro 1 C8 Älvdalen 1 C9

5 5 RESULTAT Tillgänglighet Information på kommunens webbplats/tillgänglighet utanför kontorstid Kvalitetsområdet tillgänglighet omfattas i år av två indikatorsområden, information på kommunens webbplats och tillgänglighet utanför kontorstid. Dalarnas femton kommuner har sedan 2009 en gemensam socialjour, så det kan bara konstateras att där är resultatet hundraprocentigt för länet! När det gäller kommunernas webbplatser är det ett utvecklingsområde. Information ska vara målgruppsanpassad, tillgänglig och begriplig, vilket den inte alltid är. Tillgänglighet utanför kontorstid Kommun Socialjour Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Dalarna 100 Riket 83

6 6 Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade, rutiner för samverkan vid handläggning ökar förutsättningen för likvärdighet. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för handläggningen i enskilda ärenden bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelningen kan minska risken för godtycke och utgöra ett stöd för handläggarna, till nytta för den enskilde. Resultaten visar att behov av att utveckla rutiner är störst med de områden som ligger utanför den traditionella IFO-organisationen, men även inom. Tips från den regionala analysdagen var att få ner vedertagna rutiner på pränt, det behöver inte vara så krångligt. Region Dalarna har gett stöd till flera kommuner som valt att utveckla intern samverkan mellan de enheter som arbetar med barn respektive vuxna/missbruk. Är ni intresserade att göra en gemensam satsning för er kommun? Hör av er om ni vill ha stöd! Kommun Aktuell rutin för samordning med ekonomiskt bistånd Aktuell rutin för samordning med socialpsykiatri Aktuell rutin för samordning med barn och unga Aktuell rutin för samordning med LSS (barn och vuxna) Aktuell rutin för samordning med äldreomsorg Avesta Nej Nej Nej Borlänge Nej Nej Falun Nej Nej Nej Nej Gagnef Nej Nej Hedemora Nej Nej Nej Nej Nej Leksand Ludvika Nej Nej Nej Nej Malung-Säter Nej Nej Nej Mora Orsa Nej EA Nej Rättvik Nej Nej Nej Nej Nej Smedjebacke n Nej Nej Nej Nej Nej Säter Nej Nej Nej Vansbro Älvdalen EA EA EA Dalarna % Riket %

7 7 Extern samverkan En formaliserad och strukturerad samverkan i form av gemensamma skriftliga överenskommelser för hur samarbetet ska genomföras är ett medel att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Att formalisera samverkan i form av överenskommelser är ett sätt att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Överenskommelser som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångssätt är ett stöd för handläggarna och ökar förutsättningarna för en gemensam planering och ett samfällt agerande mellan aktörerna. En rad regionala överenskommelser har tagits fram inom den regionala samverkansoch stödstrukturen. Vid inmatningsträffarna 2015 och 2016 har en gemensam tolkning tagits fram om vilka överenskommelser som stämmer in för denna indikator ändå stämmer inte resultaten. Behövs det ytterligare arbete för att kvalitetssäkra inmatningsarbetet lokalt och regionalt? Hur väl kända är de regionala överenskommelser som finns, var en fråga som ställdes även i 2015 års rapport. Implementering av antagna överenskommelser är ett ansvar och en utmaning för alla kommuner och samverkansparter. Finns arenor på lokal nivå för att omsätta överenskommelserna i praktisk handling? Kommun Aktuell överenskommelse med landsting Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Nej Leksand Ludvika Nej Malung-Sälen Nej Mora Nej Orsa Rättvik Smedjebacken Vansbro Nej Älvdalen Dalarna % 50 Riket % 56

8 8 Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetens Rätt kompetens ökar förutsättningarna för att personalen bidrar till insatser av god kvalitet. Att systematisk se över och planera för kompetensutveckling som bygger på individens och verksamhetens behov bidrar till strategiskt riktiga satsningar. Ärendehandläggningen inom missbruks- och beroendeverksamheten för vuxna är komplex och det ställs stora krav bland annat på en skyndsam och noggrann utredning. Handläggarna ställs inför svåra bedömningar. Att handläggarna har tillgång till stöd i form av ärendehandledning är en av flera förutsättningar för att säkerställa att verksamheten bedrivs rättssäkert och jämlikt. Ledningen för socialtjänsten ska säkerställa och fortlöpande kontrollera att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9). Samarbete med FoU-verksamhet, universitet eller högskola, t.ex. upplägg och genomförande av studie inom missbruks- och beroendevården kan bidra till en systematisk kunskaps- och verksamhetsutveckling. (Se t.ex. På väg mot en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Kartläggning, analys och förslag för att förbättra kunskapsstyrningen. SKL & Socialstyrelsen 2011). Kommun Personalens kompetensutveckling Aktuell samlad plan handläggarnas kompetensutveckling Handläggarnas agerande vid indikation på våld Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld - missbruk Avesta Nej Nej Borlänge Falun Nej Gagnef Hedemora Nej Nej Leksand Nej Nej Ludvika Nej Nej Malung-Sälen Nej Nej Mora Orsa Nej Nej Rättvik Nej Nej Smedjebacken Nej Säter Nej Vansbro Nej Älvdalen Nej Dalarna % Riket % 43 50

9 9 Manualbaserade insatser i öppenvård/ Standardiserade bedömningsmetoder Att erbjuda insatser på hemmaplan med god kvalitet kan vara ett alternativ till institutionsvård. Ökningen av strukturerade öppenvårdsprogram samt metodutvecklingen inom evidensbaserad praktik förstärker utvecklingen i den ritningen. I nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende för personer under 18 år lyfts exempelvis FFT (funktionell familjeterapi) och MST (multisystemisk terapi). Ett utvecklingsbehov för samtliga kommuner i länet. Att använda standardiserade bedömningsinstrument för att kartlägga och bedöma barnets/den unges situation före respektive efter en insats är en viktig del för att skaffa sig dokumenterad kunskap om effekter av socialtjänstens insatser. Finns ITstöd så underlättar det uppföljning och utvärdering inom verksamheten. Vad beror det på att man lyckats så bra att implementera systematiska bedömningsinstrument inom området missbruk? Nationella satsningar och riktlinjer? Kommun Rekommenderat i nationella riktlinjer- Multiprofessionella team Erbjuder Individuell Case Management - Integrerade team Rekommenderat i nationella riktlinjer - Insatser Erbjuder Individuell Case management - Strengths model Erbjuder minst en manualbaserad insats Avesta Borlänge Falun Nej Gagnef Nej Nej Hedemora Nej Nej Leksand Nej Ludvika Nej Nej Malung Mora Nej Orsa Rättvik Nej Nej Smedjebacken Nej Säter Nej Vansbro Nej Älvdalen Nej Dalarna Riket

10 10 Rekommenderat i nationella riktlinjer - Stöd för närstående Rekommenderat i nationella riktlinjer - Boendeinsats Kommun Erbjuder minst ett stödprogram till närstående Erbjuder Bostad först Erbjuder Vårdkedja Avesta Nej Borlänge Falun Nej Gagnef Nej Nej Hedemora Nej Nej Leksand Nej Ludvika Nej Nej Nej Malung-Sälen Nej Mora Nej Nej Orsa Nej Nej Rättvik Nej Nej Smedjebacken Nej Nej Nej Säter Nej Nej Vansbro Nej Nej Älvdalen Nej Dalarna % Riket %

11 11 Standardiserade bedömningsmetoder Att använda standardiserade bedömningsmetoder som en del av utredningen är ett sätt att säkerställa att den enskildes samtliga behov framkommer samt att alla får rätt till en likvärdig bedömning av de enskilda behoven. Kvalitetssäkrade och standardiserade instrument/metoder innebär också att bedömningen blir likartad oberoende av var man söker hjälp. Att använda systematiska bedömningsmetoder utgör en grund till att de enskilda får rätt insatser och är en utgångspunkt i det systematiska uppföljningsarbetet. (Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen 2015). Att säkerställa att de enskilda behov för vilka standardiserade bedömnings-metoder inte använts som underlag vid behovsbedömning dokumenteras och tillgodoses. När det gäller att erbjuda minst ett av tre stödprogram till närstående ligger är det 47% av kommunerna i länet som klarar detta. Dock under hälften av alla länets kommuner men klart över siffrorna för riket. Erbjuda bostad först visar att vi inte kommit igång med detta i länet och inte i riket heller. Länet ligger på 7% och riket på 20%, det är väldigt låga procenttal. Sammantaget för hela detta område är att det finns stor utvecklingspotential för i länet. En utmaning att få till bättre insatser inom alla delar. Ser man hur standardiserade bedömningsmetoder används för att identifiera riskkonsumtion för alkohol och narkotikarelaterade problem (AUDI och DUDIT) så är det endast sex procent av kommunerna i riket som uppger att de använder en sådan metod inom äldreområdet. Där är det verkligen ett utvecklingsområde för kommunerna mot bakgrund av att alkoholkonsumtionen ökar i den äldre populationen. Inom LSS-handläggning som rör vuxna är det noll procent. Här vet vi också att det finns många som också har problem med alkohol och droger.

12 12 Standardiserade bedömningsmetoder Uppföljning utifrån standardiserad bedömningsmetod Använder standardiserade bedömnings-metoden FREDAkortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna - missbruk Avesta Delvis Borlänge Falun Gagnef Delvis Hedemora Delvis Nej Leksand Ludvika Nej Nej Malung-Sälen Nej Mora Nej Orsa Delvis Rättvik Nej Smedjebacken Delvis Säter Delvis Vansbro Älvdalen Delvis Dalarna % Riket % 27 74

13 13 Använt resultat från systematisk uppföljning till verksamhetsutveckling - bor med barn Använt resultat från systematisk uppföljning till verksamhetsutveckling - unga vuxna Använt resultat från systematisk uppföljning till verksamhetsutveckling - 65 år eller äldre Avesta Nej Nej Nej Borlänge Falun Nej Delvis Nej Gagnef Nej Nej Nej Hedemora Nej Nej Nej Leksand Nej Nej Nej Ludvika Nej Nej Nej Malung-Sälen Nej Nej Nej Mora Nej Nej Nej Orsa EA få individer EA få individer EA få individer Rättvik Nej Nej Nej Smedjebacken Nej Nej Nej Säter EA få individer EA få individer EA få individer Vansbro Nej Nej Nej Älvdalen Nej Nej Nej Dalarna % Riket % Använt resultat från systematisk uppföljning till verksamhetsutveckling - de som har kontakt med beroendevård /psykiatri Genomfört systematisk uppföljning med ett könsperspektiv Använt resultat från systematisk uppföljning med ett könsperspektiv till verksamhetsutveckling Avesta Nej Nej Borlänge Falun Nej Delvis Gagnef Nej Nej Nej Hedemora Nej Nej Nej Leksand Nej Nej Nej Ludvika Nej Nej Nej Malung-Sälen Nej Nej Nej Mora Nej Nej Nej Orsa EA få individer Nej Nej Rättvik Nej Nej Nej Smedjebacken Nej Nej Nej Säter EA få individer EA få individer EA få individer Vansbro Nej Nej Nej Älvdalen Nej Nej Nej Dalarna % Riket %

14 14 Självbestämmande och integritet Självbestämmande, integritet och stöd till närstående och informera om den enskildes rättigheter Att säkerställa att närstående till personer med missbruks- och beroendeproblem erbjuds stöd och hjälp. Rutiner för att delge enskilda information är ett sätt att säkerställa att brukarna får kännedom om sina rättigheter. Detta har efterfrågats av brukarrepresentanter och ökar brukarnas inflytande och deras möjlighet att få vetskap om sina rättigheter. I socialtjänstlagen anges att verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet, 1 kap. 1 SoL. Brukarinflytande Brukarinflytandet är tillsammans med forskning och beprövad erfarenhet en förutsättning för att kunna arbeta enligt en evidensbaserad praktik. Brukarinflytande på individuell nivå Aktuell rutin - erbjuda enskilda att ta med stödperson på möten Brukarinflytande på verksamhetsnivå Genomfört en brukarstyrd brukarrevision Använt brukarstyrd brukarrevision för verksamhetsutveckling Brukarinflytande på övergripande nivå Brukarorganisation har påverkat överenskommelsen med landsting Avesta Nej Nej Nej Borlänge Nej Nej Nej Falun Nej Nej Nej Gagnef Nej Nej Nej Hedemora Nej Nej Nej Leksand Nej Nej Nej Ludvika Nej Nej Nej Malung-Sälen Nej Nej Nej Mora Nej Orsa Nej Nej Nej Rättvik Nej Nej Nej Smedjebacken Nej Nej Nej Säter Nej Nej Nej Vansbro Nej Nej Nej Nej Älvdalen Nej Nej Nej Nej Dalarna % Riket %

15 15 Trygghet och säkerhet Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Kvalitetsområde trygghet och säkerhet innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk och är transparanta. Verksamheten ska vara säker och riskförebyggande. Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Att få information om möjlighet till samordnad individuell plan och journalkopia är en viktig del för att öka de enskildas inflytande. Vid hearing med brukarrörelsen våren 2016 påpekades att det finns brister i informationen om SIP och speciellt att informationen som ges ska vara anpassad till individen så att SIP blir ett verktyg och stärker individens delaktighet. Det är viktigt att socialtjänsten har beredskap för hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras både vid handläggning och vid genomförande av insatser. Hantering vid skyddade personuppgifter lyftes upp vid den regionala analysen som ett gemensamt utvecklingsområde inte bara för missbruksområdet utan från flera verksamhetsområden. Representanter från Region Dalarna kommer att lyfta frågan om gemensamt utvecklingsområde vid länsgrupp mot våld i nära relationer Kommun Information till den enskilde Aktuell rutin för information om samordnad individuell plan (SIP) Personalens hantering vid skyddade personuppgifter Aktuell rutin för att inte röja skyddade personuppgifter Avesta Nej Borlänge Falun Nej Nej Gagnef Nej Hedemora Nej Nej Leksand Nej Ludvika Nej Nej Malung-Sälen Nej Nej Mora Nej Orsa Nej Rättvik Nej Nej Smedjebacken Nej Säter Nej Vansbro Nej Nej Älvdalen Nej Dalarna % Riket % 43 23

16 16 Bakgrundsuppgifter Väntetid för nybesök Kommun Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Tid till första besök 8-14 dagar 4-7 dagar 8-14 dagar 4-7 dagar 4-7 dagar 4-7 dagar Kan inte svara 4-7 dagar 4-7 dagar 4-7 dagar 8-14 dagar 4-7 dagar 8-14 dagar 4-7 dagar Kan inte svara

17 17 Analys I redovisningen finns avsnitt där det tydligt framgår inom vilka områden det är som prioriteringarna gällande förbättringar behöver göras. En första analys Några perspektiv att tänka på: Resultat som sticker ut Vad verkar vara ett problem? Upprepar sig resultaten? Jämför med tidigare år? Tänkbara orsaker? Korrekt? Koppling till lokala och/eller länsgemensamma mål? Fördjupad analys Identifiera vad som påverkar resultatet för indikatorn och ta reda på nuläget. Prioritera eventuella förbättringsområden Besluta om eventuella förbättringsområden Försök få en bild av olika faktorer som kan förklara resultatet Komplettera med lokal information; verksamhetsstatistik, granskningar, avvikelser, ekonomi, medarbetarundersökning, etc. Belys problem med fakta, kunskap Involvera brukare, anhöriga, medarbetare, chefer, stödfunktioner i analysen Konsekvenser om inget görs? För organisationen? Samarbetspartners? Hur många invånare berörs? Hur påverkas resurser? Att arbeta i enlighet med evidensbaserad praktik innebär att ta hänsyn till ovan källor. Länk tolkning av resultaten Öppna jämförelser och Guiden 2017 Missbruks- och beroendevården. missbruk-och-beroende-resultat.xls missbruk-och-beroende-anvandarguide.pdf LYCKA TILL!

18 18,