RAPPORT. ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning

Transkript

1 RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Rapporten sammanställd av: Lisa Ask, utvecklingsledare Region Dalarna, enheten för Utveckling, hälsa och välfärd September 2016

2 Innehåll... 2 Sammanfattning av de viktigaste resultaten från år Reflektion i samband med regionalt analysseminarium... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Datakällor... 5 Sorteringsnycklar... 5 Resultat för området: stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Tillgänglighet Helhetssyn och samordning Kunskapsbaserad verksamhet Självbestämmande och integritet Trygghet och säkerhet Bakgrundsfaktorer Vad kan ni använda öppna jämförelser till ute i kommunerna? Så här kan resultaten tolkas och analyseras lokalt Guide i fyra steg

3 SAMMANFATTNING AV DE VIKTIGASTE RESULTATEN FRÅN ÅR 2016 Alla Dalarnas kommuner har socialjour, men bara 3 kommuner bedriver uppsökande verksamhet. Det finns brister beträffande rutiner för interna samordningen i enskilda ärenden. Några kommuner har rutiner för samordning på alla efterfrågade områden medan några kommuner helt saknar rutiner. Rutiner för samordning beträffande LSS och äldreomsorg har förbättrats från tidigare år, fler kommuner har rutiner. Det brister i systematisk uppföljning, bara en kommun använder resultat till verksamhetsutveckling! Rekommenderad insats Case Management integrerade team i Nationella riktlinjer har fått genomslag i Dalarna. 67% av Dalarnas kommuner uppger att insatsen erbjuds. Andra rekommenderade insatser som IPS/SE, Bostad först och ESL har implementerats i mycket begränsad omfattning. Jämfört med riket i sin helhet så är resultaten i Dalarna sämre på dessa områden. 15 kommuner kan erbjuda stöd av Personligt Ombud! Enligt inrapportering i ÖJ saknas en kommun men i praktiken framkommer att alla Dalakommunerna erbjuder insatsen. 3 kommuner har använt brukarstyrd brukarrevision för verksamhetsutveckling. 11 kommuner har rutin för information om samordnad individuell plan! Det saknas rutin för att inte röja skyddade personuppgifter i alla Dalarnas kommuner. Reflektion i samband med regionalt analysseminarium I samband med årets regionala analysseminarium framkom tydligt att det finns behov av att göra ett lokalt grundarbete när det gäller öppna jämförelser och inmatning av data för att säkerställa att rätt data förs in. Det uttrycktes behov av lokala seminarier, både vid inmatning och i samband med analys. 3

4 BAKGRUND Öppna jämförelser (ÖJ) är ett verktyg för att följa upp, analysera och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Syftet med öppna jämförelser är att stimulera till kunskapsutveckling och förbättringsarbete för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet på lika villkor. Det är viktigt att resultaten bedöms och analyseras utifrån lokal och regional kunskap för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. Målet är att de förbättringar i verksamheten som öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn. Öppna jämförelser av socialtjänstens stöd till personer med psykiska funktionsnedsättning publiceras i år för sjätte gången och intresset att jämföra sig med andra kommuner växer jämfört med tidigare år. I årets ÖJ har nya indikatorer tillkommit och upplägget för enkäten är annorlunda. Årets resultat kan därför inte fullt ut jämföras med tidigare år eftersom insamlingssättet, och flera indikatorer och frågor har ändrats. Under 2014 gav länsnätverket för förvaltningschefer enheten Utveckling Hälsa och Välfärd Region Dalarna i uppdrag att ge kommunerna stöd i sitt arbete med öppna jämförelser. För verksamhetsområdet psykisk funktionsnedsättning inleddes arbetet först våren 2016, för första året deltar området psykisk funktionsnedsättning i det gemensamma arbetet på Region Dalarna. I 2016 års överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 1, på området psykisk hälsa, är syftet att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete. Som central utgångspunkt anges behovet av att förstärka kommuners och landstingets kapacitet och möjligheter att göra analyser av behov och utmaningar, lokalt och regionalt. ÖJ utgör en viktig del i ett analysarbete. Syfte Syftet med denna rapport är att sammanställa länets resultat på ett överskådligt sätt. I årets ÖJ har nya indikatorer utarbetats. En indikator ska synliggöra och spegla kvalitet eller effektivitet för god vård och omsorg. Förhoppningen är att det ska underlätta för Dalarnas kommuner att använda resultaten för fortsatt lokal analys och för att identifiera eventuella utvecklings- och förbättringsområden. Materialet i rapporten utgår från den guide som Socialstyrelsen tagit fram för att tolka och förstå resultaten i öppna jämförelser. Här kan ni läsa mer om varje indikator: Rapporten och den analysdag som genomfördes den 12 september 2016, på Region Dalarna i Falun, gör det möjligt att identifiera gemensamma utvecklingsbehov för länet. Sammanställningen har kompletterats med! och? och + som bland annat refererar till utvecklingssatsningar på nationell nivå och som kan vara bra att ha koll på inför det fortsatta regionala och lokala utvecklingsarbetet. 1 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016; Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting. 4

5 Datakällor Öppna jämförelser av stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning baseras i huvudsak på den webbenkät som besvarats av kommunerna i Dalarna. Alla 15 kommuner har svarat på enkäten. Detta underlag kan kompletteras med följande uppgifter: Andra öppna jämförelser från Socialstyrelsen. Nyckeltal, kostnader och statistik från andra källor som t ex SCB. Kommunens egen statistik och uppföljningar som t ex lokala brukarundersökningar. Resultat av tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg. Sorteringsnycklar Som stöd för tolkningen av resultaten och för att underlätta jämförelser publiceras två sorteringsnycklar; kommungruppering utifrån antal invånare och SKL:s kommungruppsindelning När det gäller antal invånare tillhör Falun och Borlänge grupp tre, invånare, övriga kommuner grupp ett och två. För SKL:s kommungruppsindelning har länet en spridning på sju av de tio olika kommungrupper som SKL har definierat. Läs mer om grupperna på SKL:s hemsida: Kommun Kommungruppering Antal invånare SKL:s kommungruppsindelning Vansbro 1 8 Malung-Sälen 1 6 Gagnef 1 5 Leksand 2 9 Rättvik 1 6 Orsa 1 5 Älvdalen 1 6 Smedjebacken 1 5 Mora 2 10 Falun 3 3 Borlänge 3 9 Säter 1 5 Hedemora 2 9 Avesta 2 7 Ludvika 2 7 5

6 RESULTAT FÖR OMRÅDET: STÖD TILL PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONS- NEDSÄTTNING För att ta del av hela resultatet för området stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning gå in på länken nedan funktionsnedsattning-socialpsykiatri-resultat-samtliga-kommuner.xls 1 Tillgänglighet Socialstyrelsens förklarande text till området: innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga Tabell 1 Tillgänglighet Gul cell = Delv is Grå cell = Ej aktuellt (EA) Vit cell = Bortfall Information på kommunens webbplats Lättläst svenska Talad information Tillgänglighet utanför kontorstid Socialjour Uppsökande verksamhet Bedriver uppsökande verksamhet Sysselsättning Öppen verksamhet Av esta NEJ NEJ JA NEJ JA Borlänge NEJ JA JA JA NEJ Falun NEJ JA JA NEJ JA Gagnef NEJ NEJ JA NEJ JA Hedemora NEJ NEJ JA JA JA Leksand JA JA JA NEJ JA Ludv ika JA JA JA NEJ NEJ Malung-Sälen NEJ JA JA NEJ NEJ Mora NEJ NEJ JA NEJ NEJ Orsa NEJ NEJ JA NEJ JA Rättvik NEJ JA JA NEJ JA Smedjebacken NEJ JA JA NEJ NEJ Säter NEJ NEJ JA JA JA Vansbro NEJ NEJ JA NEJ NEJ Älv dalen NEJ NEJ JA NEJ JA Riket % Dalarnas län %

7 Kommentarer: Nya indikatorer i ÖJ/Tillgänglighet 2016 är lättläst svenska och talad information.! I Dalarna finns det behov av att anpassa informationen till målgruppen, få kommuner erbjuder information på lättläst svenska, 2 av Dalarnas 15 kommuner. Dvs. 13 % av Dalarnas kommuner jämfört med 23 % i riket i sin helhet. + Alla kommuner i Dalarna, 100 %, erbjuder socialjour jämfört med 78 % i riket i sin helhet.! 3/15 kommuner bedriver uppsökande verksamhet. Jämfört med 2015 så är det en försiktig ökning. 20 % av kommunerna i Dalarna jämfört med riket i sin helhet 30% av kommunerna. Definitionen av uppsökande verksamhet i ÖJ: Med uppsökande verksamhet avses en tydlig funktion som har till uppgift att bedriva ett utåtriktat och aktivt arbete för att identifiera för kommunen okända personer med psykisk funktionsnedsättning i behov av socialtjänstens insatser och erbjuda dem ett adekvat stöd. I funktionen ingår även att stödja individen till adekvat kontakt med vård- och stödsystemet? Vid hearing med brukarrörelsen i Dalarna 2 och vid analys genomförd med verksamhetsföreträdare från både kommunerna och landstinget våren 2016 framförs det ett behov att hitta former för att komma i kontakt med unga/unga vuxna som inte finns med i stödsystemet trots rapporterade behov från anhöriga. Finns det anledning att utveckla den uppsökande verksamheten med tanke på vad brukarföreträdare och verksamhetsansvariga anger?? 9/15 Dalakommuner bedriver någon form av öppen verksamhet, samma som % av Dalarnas kommuner jämfört med 78% i riket i sin helhet. Motsvarar dessa verksamheter behoven hos yngre personer med psykisk ohälsa? 2 Region Dalarna; Uppdrag psykisk hälsa Hearing med representanter från Dalarnas nätverk för psykisk hälsa och personliga ombud. 7

8 2 Helhetssyn och samordning Socialstyrelsens förklarande text till området: Helhetssyn och samordning innebär att socialtjänsten utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Tabell 2 Helhetssyn och samordning Gul cell = Delv is Grå cell = Ej aktuellt (EA) Vit cell = Bortfall Av esta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludv ika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älv dalen Riket % Dalarnas län % Aktuell rutin för samordning med ekonomiskt bistånd Intern samordning i enskilda ärenden Aktuell rutin för samordning med missbruk Aktuell rutin för samordning med v åld i nära relationer Aktuell rutin för samordning med hemlöshet Aktuell rutin för samordning med familjerätt NEJ JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA EA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ NEJ NEJ JA JA NEJ JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ EA NEJ JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA NEJ Kommentar: Intern samordning i enskilda ärenden Den interna samordningen varierar i Dalarna. Några kommuner har rutiner för samtliga efterfrågade områden medan andra kommuner helt saknar rutiner för samordning de flesta eller alla sakområden. Generellt så har antalet rutiner ökat något i Dalarna jämfört med ÖJ Det gäller rutiner för ekonomiskt bistånd, missbruk, våld i nära relationer, äldreomsorg och barn och unga. Jämfört med riket som helhet så ligger Dalarna något efter. 8

9 Indikatorerna aktuell rutin för samordning med hemlöshet och aktuell rutin för samordning med familjerätt är nya indikatorer för Jämfört med riket i sin helhet när det gäller familjerätt så har 24% av kommunerna rutiner medan av Dalarnas kommuner så har endast 7% rutin. Tabell 3 Helhetssyn och samordning Gul cell = Delv is Grå cell = Ej aktuellt (EA) Vit cell = Bortfall Av esta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludv ika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älv dalen Riket % Dalarnas län % Aktuell rutin för samordning med barn och unga Intern samordning i enskilda ärenden Aktuell rutin för samordning med LSS Aktuell rutin för samordning med äldreomsorg NEJ JA NEJ JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ NEJ JA JA JA NEJ JA JA NEJ JA JA NEJ JA JA JA JA JA Kommentar: + 67% av Dalarnas kommuner har rutin för samordning med LSS. Jämfört med rikets 56% av kommunerna.? Trots goda resultatet när det gäller rutiner för samordning med LSS så har det framhållits ett behov samverkan för målgruppen med psykisk ohälsa och begåvningshandikapp. Vid det analysarbete som gjorts i Region Dalarna under 2016 så uppger verksamhetsföreträdare från både kommuner och landsting att det finns ett behov av att utveckla samverkan, framför allt externt och stödet när det gäller personer med utvecklingsstörning. 9

10 Tabell 4 Helhetssyn och samordning Gul cell = Delv is Grå cell = Ej aktuellt (EA) Vit cell = Bortfall Extern samverkan i enskilda ärenden Aktuell öv erenskommelse om samv erkan med Arbetsförmedlingen Aktuell öv erenskommelse om samv erkan med Försäkringskassan Av esta NEJ NEJ Borlänge NEJ NEJ Falun NEJ NEJ Gagnef JA JA Hedemora NEJ NEJ Leksand NEJ NEJ Ludv ika NEJ NEJ Malung-Sälen JA JA Mora NEJ NEJ Orsa NEJ NEJ Rättvik JA JA Smedjebacken NEJ NEJ Säter NEJ NEJ Vansbro JA JA Älv dalen NEJ NEJ Riket % Dalarnas län % Kommentar: Extern samverkan i enskilda ärenden! 27% av Dalarnas kommuner har överenskommelse om samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Att jämföra med riket i sin helhet 25%. Jämfört med tidigare år är det en minskning från 6 Dalakommuner till 4 Dalakommuner. Vikten av extern samverkan på övergripande nivå mellan, i synnerhet, kommun och landsting är efterfrågad i tidigares statliga satsningar exempelvis PRIOsatsningen. Personer med allvarlig psykisk funktionsnedsättning var en av de prioriterade grupperna. Ett av grundkraven för att ta del av statliga medel var att det upprättades regionala samverkansöverenskommelser upprättades överenskommelsen i Dalarna. 3 Överenskommelsen ska nu revideras. Även i årets statliga satsning poängteras samordning och samverkan internt och externt. 3 Region Dalarna 2013; Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar från 18 år. 10

11 3 Kunskapsbaserad verksamhet Socialstyrelsens förklarande text till området: kunskapsbaserad verksamhet innebär att tjänsterna inom socialtjänsten utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas tillvara. Tabell 5 Kunskapsbaserad verksamhet Gul cell = Delv is Grå cell = Ej aktuellt (EA) Vit cell = Bortfall Personalens kompetensutveckling Aktuell samlad plan Personalens agerande vid indikation på våld Aktuell rutin v id indikation på att en v uxen utsatts för v åld inom socialpsykiatri Av esta NEJ NEJ Borlänge JA JA Falun NEJ NEJ Gagnef JA JA Hedemora NEJ NEJ Leksand NEJ JA Ludv ika JA NEJ Malung-Sälen NEJ NEJ Mora NEJ JA Orsa JA NEJ Rättvik JA JA Smedjebacken NEJ NEJ Säter NEJ NEJ Vansbro NEJ NEJ Älv dalen NEJ EA Riket % Dalarnas län % Kommentar:! I Dalarna anger 5 av 15 kommuner att det finns en aktuell samlad plan för personalens kompetensutveckling dvs. 33% av kommunerna jämfört med 28 % i riket. Jämfört med föregående år är det en minskning, då angavs att 9 kommuner hade en samlad plan. Ny indikator; Rutin för personalens agerande vid indikation på att en vuxen utsatts för våld inom socialpsykiatrin. 36% av Dalarnas kommuner har rutin för detta jämfört med 40% i riket. 11

12 Nationella riktlinjer 2011 publicerade Socialstyrelsen; Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. I Dalarna liksom i landet i övrigt har kunskapssatsningar genomförts. Trots detta anges i årets överenskommelse mellan staten och SKL (Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016; Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting) att Myndigheten för vårdanalys konstaterar att rekommendationerna i de nationella riktlinjerna inte når vårdpersonal och patienterna/brukare i tillräcklig utsträckning eftersom processen tenderar att avstanna i en kedja där många olika aktörer ansvara för olika delar av genomförandet. Tabell 6 Kunskapsbaserad verksamhet Gul cell = Delv is Grå cell = Ej aktuellt (EA) Vit cell = Bortfall Rekommenderas i Nationella riktlinjer - Multiprofessionella team Erbjuder Case Manegement - integrerade team Rekommenderas i Nationella riktlinjer- Sysselsättning Strukturerad individuell sysselsättning Rekommenderas i Nationella riktlinjer - Arbetslivsinriktad rehabilitering IPS - Supported employment Av esta JA JA JA Borlänge JA JA JA Falun JA JA JA Gagnef NEJ JA NEJ Hedemora NEJ JA NEJ Leksand NEJ JA NEJ Ludv ika NEJ JA NEJ Malung-Sälen JA JA NEJ Mora JA JA NEJ Orsa JA JA NEJ Rättvik JA JA NEJ Smedjebacken JA JA NEJ Säter JA JA NEJ Vansbro NEJ JA NEJ Älv dalen JA JA NEJ Riket % Dalarnas län %

13 Kommentar: + Ny indikator i ÖJ 2016: Case Management integrerade team (CM). I Dalarna anger 11 av 15 kommuner, dvs. 67 %, att de erbjuder CM. Jämfört med 35 % i riket.? I den länsövergripande överenskommelse som tecknats mellan kommun och landsting i Dalarna 2013 anges att SIP ska erbjudas till målgruppens alla individer och att samordningsinsatserna ska ges enligt modellen Vård och stödsamordning/case Management enligt Integrerad psykiatri för personer med komplext vård och stödbehov. Individer som vårdas på öppna psykiatriska vårdformer ska alltid erbjudas vård och stödsamordnare/case Manager. Egen kartläggning visade att långt ifrån alla som har behov av samordning får ta del av metoden. + Alla Dalakommunerna, 100%, erbjuder strukturerad individuell sysselsättning.? Ny indikator i ÖJ när det gäller arbetslivsorienterad rehabilitering är IPS/SE 5. I Dalarna har det genomförts en kunskapssatsning i samverkan mellan kommun, landsting, arbetsförmedlingen, den s.k. KUR 6 -projektet. Regeringen gav Försäkringskassan i uppdrag att stimulera gemensam kunskapsutveckling. Innehållet skulle i så hög grad som möjligt vara evidensbaserat eller bygga på bästa tillgängliga kunskap. IPS har ett starkt forskningsstöd. Trots utbildningsdagar i metoden IPS/SE så har insatsen svårare att få fäste i Dalarna än i riket. I Dalarna uppger 3 kommuner att metoden erbjuds, vilket innebär 20 % av kommunerna i Dalarna jämfört med 41 % i riket. I samarbete mellan Region Dalarna och den Regionala utvecklingsgruppen/vuxenpsykiatri och de Lokala Samverkans Grupperna (LSG) i Dalarna diskuteras hur området kan utvecklas. 4 Region Dalarna 2015; Rapport. Vård och stödsamordning i Dalarna. Får brukare med psykiska funktionsnedsättningar och komplexa vård och stödbehov samordning av sina insatser. 5 IPS/SE Individual Placement and Support/ Supported Emploment 6 KUR kompetenssatsning om rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning och psykisk sjukdom. 13

14 Tabell 7 Kunskapsbaserad verksamhet Gul cell = Delv is Grå cell = Ej aktuellt (EA) Vit cell = Bortfall Rekommenderas i Nationella riktlinjer- Boendeinsats Erbjuder Bostad först Erbjuder Vårdkedja Rekommenderas i Nationella Riktlinjer - Stöd i vardagen Social färdighetsträning - Ett själv ständigt liv (ELS) Stöd i föräldraskap Standardiserade bedömningsmetoder Anv änder AUDIT och DUDIT för att identifiera alkoholoch narkotikaprobl. Av esta NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Borlänge NEJ JA NEJ JA JA Falun NEJ JA NEJ NEJ NEJ Gagnef NEJ NEJ NEJ JA EA Hedemora NEJ JA NEJ JA NEJ Leksand NEJ NEJ NEJ JA NEJ Ludv ika NEJ NEJ NEJ JA EA Malung-Sälen NEJ JA NEJ NEJ EA Mora NEJ NEJ NEJ NEJ EA Orsa NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Rättvik NEJ NEJ NEJ JA DELVIS Smedjebacken NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Säter NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Vansbro NEJ JA JA JA NEJ Älv dalen JA JA NEJ JA DELVIS Riket% Dalarnas län % Kommentar:! När det gäller boendeinsats så erbjuder 7% av Dalarnas kommuner, dvs. 3 av 15 kommuner Bostad först. Det är en kommun mindre än föregående år och att jämföra med rikets 20 %. Insatsen Vårdkedja erbjuds av 6 Dalakommuner, dvs. 40 %, att jämföra med rikets 38%.! Stöd i vardagen; ESL (Ett självständigt liv) erbjuds av 1 kommun, dvs. 7%, att jämföra med 50 % av kommunerna i riket.!? Stöd i föräldraskap erbjuds av 8 kommuner, det vill säga 53% av Dalakommunerna, att jämföra med 65% i riket. Behovet av stöd i föräldraskap när det gäller unga/unga vuxna har påtalats vid hearing med brukarrörelsen och vid analys tillsammans med verksamhetsföreträdare under våren Det är oklart vilka åldersgrupper som ingår i kommunernas stöd, finns stöd till föräldrar som har hemmavarande barn över 18 år med?! I Dalarna anger endast en kommun användning av AUDIT/DUDIT för att identifiera alkohol-och narkotikaproblem hos målgruppen. Två kommuner anger att de delvis använder screeninginstrumenten. 9% av Dalarnas kommuner jämfört med 19 % i riket. Detta trots att det finns kunskap om en betydande samsjuklighet när det gäller psykisk ohälsa och missbruk och att det i den 14

15 samverkansöverenskommelse som tecknades 2007 finns överenskommet att både kommunens socialtjänst och landstinget ska använda instrumenten. 7 Även i den reviderade samverkansöverenskommelse när det gäller missbruk, riskbruk 8 anges AUDIT och DUDIT som instrument som ska användas! Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Indikationerna är nya för Tidigare fanns en indikator IT-system som stödjer verksamhetsutveckling. Tabell 8 Kunskapsbaserad verksamhet Gul cell = Delv is Grå cell = Ej aktuellt (EA) Vit cell = Bortfall Anv änt resultat till v erksamhetsutveckling Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Genomfört systematisk uppföljning med ett könsperspektiv Anv änt resultat med ett könsperspektiv till v erksamhetsutveckling Av esta NEJ NEJ NEJ Borlänge NEJ NEJ NEJ Falun NEJ NEJ NEJ Gagnef NEJ NEJ NEJ Hedemora NEJ NEJ NEJ Leksand JA JA JA Ludv ika NEJ NEJ NEJ Malung-Sälen NEJ NEJ NEJ Mora NEJ NEJ NEJ Orsa NEJ NEJ NEJ Rättvik NEJ NEJ NEJ Smedjebacken EA EA EA Säter NEJ NEJ NEJ Vansbro EA EA EA Älv dalen DELVIS EA EA Riket % Dalarnas län % Kommentar:! En Dalakommun anger ett arbete med systematisk uppföljning, en kommun arbetar delvis med systematisk uppföljning. Det vill säga 9% av Dalarnas kommuner att jämföra med 10% i riket. Vilket innebär att detta bör se som ett utvecklingsområde. 7 Landstinget Dalarna (2007) Gemensamma riktlinjer för missbruk och beroendevård i Dalarna. Dnr LD007/ Region Dalarna Samverkansök 15

16 4 Självbestämmande och integritet Socialstyrelsens förklarande text till området: självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val inom socialtjänsten. Brukarinflytande på verksamhetsnivå Tabell 9 Självbestämmande och integritet Gul cell = Delvis Grå cell = Ej aktuellt (EA) Vit cell = Bortfall Brukarinflytande på verksamhetsnivå Personligt ombud (PO) Brukarstyrd brukarrevision Brukarinflytande på övergripande nivå Anv änt brukarstyrd brukarrevision för verksamhetsutveckling Brukarinflytandesamordnare BISAM Avesta JA JA JA NEJ Borlänge JA JA NEJ NEJ Falun JA JA JA NEJ Gagnef JA NEJ NEJ NEJ Hedemora JA NEJ NEJ JA Leksand JA JA JA JA Ludv ika JA NEJ NEJ JA Malung-Sälen JA NEJ NEJ NEJ Mora JA NEJ NEJ NEJ Orsa JA NEJ NEJ NEJ Rättvik JA NEJ NEJ NEJ Smedjebacken JA NEJ NEJ NEJ Säter JA NEJ NEJ NEJ Vansbro JA NEJ NEJ NEJ Älvdalen NEJ NEJ NEJ NEJ Riket % Dalarnas län% Kommentar: + Enligt ÖJ kan 14 kommuner i Dalarna erbjuda stöd från Personligt ombud, dvs. 93% att jämföra med riket 80%. I praktiken erbjuder alla Dalarnas kommuner Personligt Ombud.! Brukarstyrd revision har genomförts i fyra Dalakommuner och tre har använt revisionen till verksamhetsutveckling. 16

17 5 Trygghet och säkerhet Socialstyrelsens förklarande text till området: innebär att tjänsterna inom socialtjänsten utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Information till den enskilde Tabell 10 Trygghet och säkerhet Gul cell = Delvis Grå cell = Ej aktuellt (EA) Vit cell = Bortfall Information till den enskilda Rutin för information om samordnad individuell plan Rutin för information om kopia på journal/akt Personalens hantering vid skyddade personuppgifter Aktuell rutin för att inte röja skyddade personuppgifter Avesta JA NEJ NEJ Borlänge JA JA NEJ Falun JA NEJ NEJ Gagnef JA JA NEJ Hedemora JA JA NEJ Leksand JA JA NEJ Ludv ika NEJ NEJ NEJ Malung-Sälen NEJ NEJ EA Mora JA NEJ NEJ Orsa NEJ NEJ NEJ Rättvik JA NEJ NEJ Smedjebacken JA JA NEJ Säter NEJ NEJ NEJ Vansbro JA NEJ NEJ Älvdalen JA NEJ NEJ Riket % Dalarnas län % Kommentar: + Rutin för information om samordnad individuell plan är en ny indikator i ÖJ av Dalakommunerna anger att det finns rutin för information om SIP, dvs. 73 % av våra kommuner. Att jämföra med rikets 68 %.! Vid hearing med brukarrörelsen våren 2016 påpekades att det finns brister i informationen om SIP och speciellt att informationen som ges ska vara 17

18 anpassad till individen så att SIP blir ett verktyg och stärker individens delaktighet. Ny indikator Rutin för information om kopior på journal/akt. 33 % av Dalarnas kommuner säger sig ha upprättat rutin, vilket är något bättre än riket i sin helhet; 25 %.! Ny indikator, Rutin för att inte röja skyddade personuppgifter saknas i alla Dalarnas kommuner! 18

19 6 Bakgrundsfaktorer Tabell 11 Bakgrundsfaktorer Gul cell = Delvis Grå cell = Ej aktuellt (EA) Vit cell = Bortfall Anknytning till arbetsmarknaden Minst en person har gått från sysselsättningsinsats till förvärvsarbete Minst en person har gått från sysselsättningsinsats till skyddat arbete Avesta NEJ NEJ Borlänge NEJ JA Falun NEJ NEJ Gagnef JA JA Hedemora JA NEJ Leksand NEJ NEJ Ludv ika NEJ NEJ Malung-Sälen NEJ NEJ Mora NEJ JA Orsa NEJ NEJ Rättvik JA JA Smedjebacken NEJ NEJ Säter NEJ NEJ Vansbro NEJ NEJ Älvdalen NEJ NEJ Riket % Dalarnas län% Kommentar:! Endast tre kommuner kan bekräfta att minst en person gått från sysselsättning till arbete! 20 % av Dalarnas kommuner jämfört med 44 % i riket. 19

20 VAD KAN NI ANVÄNDA ÖPPNA JÄMFÖRELSER TILL UTE I KOMMUNERNA? Utdrag ur Socialstyrelsens Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning. Så här kan resultaten tolkas och analyseras lokalt Socialstyrelsens indikatorbaserade öppna jämförelser kan användas som ett underlag i förbättringsarbetet. För att gå vidare i utvecklingsarbetet kan kommuner och verksamheter bearbeta och analysera resultaten utifrån sina lokala förutsättningar. Detta kan göras utifrån fyra steg. Dessa steg beskrivs kort nedan. Steg tre som handlar om att lära av utvecklingen över tid är dock inte helt tillämpbar för årets jämförelser eftersom insamlingssättet, flera indikatorer och frågor har ändrats. I de fall jämförelser görs måste eventuella likheter och skillnader i resultaten tolkas med en viss försiktighet Guide i fyra steg 1. Identifiera förbättringsområden Genomgång av kommunens resultat i öppna jämförelser. Hur skiljer sig kommunens resultat för de olika indikatorerna från resultat för andra kommuner, kommungrupper, länet och riket? Sortera kommunerna med den sorteringsfunktion som finns i vänstermarginalen för att jämföra resultaten med likvärdiga kommuner storleksmässigt. Resultaten kan sorteras enligt följande: - Län - Kommungruppering utifrån antalet invånare (5 grupper) - SKL:s kommungruppsindelning (10 grupper) Indikatorområden: Finns det ett eller flera områden som behöver utvecklas? T.ex. indikatorer inom indikatorområdet systematisk uppföljning. Resultat i Socialstyrelsens andra öppna jämförelser inom socialtjänsten: Finns det indikatorer inom flera av socialtjänstens verksamhetsområden som kan behöva utvecklas samtidigt? Välj område att arbeta vidare med. 2. Komplettera med annan information Ta fram annan relevant information för det område ni valt att arbeta vidare med för att få en mer nyanserad och heltäckande bild av förhållandena. Komplettera med uppgifter från exempelvis: Andra öppna jämförelser inom individ och familjeomsorgen (IFO). Nyckeltal och kostnader, t.ex. utredningstid för vuxna med missbruk eller beroende inom socialtjänsten ( Kommunens egen inventering av målgruppen Psykiskt funktionsnedsatta. Resultat från eventuell beställd brukarstyrd brukarrevision eller lokala brukarundersökningar 20

21 3. Vad kan man lära av utvecklingen över tid? Jämför årets resultat med tidigare års öppna jämförelser för indikatorer som är direkt jämförbara (den Excelfil som innehåller indikatorer med jämförelser över tid och som vanligtvis publiceras på Socialstyrelsens webbplats, utgår 2016) med utvecklingen över tid och med utvecklingen i andra kommuner, kommungrupper, länet och riket. Kartlägg vilka förändringar som kan ha påverkat utvecklingen Exempel på förändringar: Ändrade förutsättningar i kommunen, organisationsstruktur, personalförändringar, nya metoder, förändringar i samhället i stort (lagändringar, policy, m.m.). Vad har förändrats, när skedde förändringarna och hur? 4. Slutsatser, mål och genomförande Beskriv vad ni vill utveckla och förbättra i verksamheten Utgå från resultaten från öppna jämförelser och annan inhämtad information. Sätt upp mål. Vad kan/ska ni göra för att uppnå målet/målen? Vilka aktiviteter ska genomföras för att uppnå dessa mål? Vilka personer/aktörer ska göra vad och när? Finns det förväntade kostnadsförändringar? När ska målen vara uppnådda? Beskriv när och hur en uppföljning/avstämning av målen ska genomföras. 21