RAPPORT. ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård

Transkript

1 RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård Rapporten sammanställd av: Marit Raninen Lundin, utvecklingsledare Katarina Johansson, utvecklingsledare Region Dalarna, enheten för Utveckling, hälsa och välfärd Augusti 2016

2 Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

3 2(20) Innehåll INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Hur indikatorerna tagits fram... 4 Bakgrundsfaktorer... 5 Bakgrundsmått... 5 Trygghetslarm... 6 Sorteringsnycklar... 7 Förklaring till färgen i tabellernas celler... 7 RESULTAT... 8 Tillgänglighet... 8 Helhetssyn och samordning... 9 Kunskapsbaserad verksamhet Personalens kompetensutveckling Personalens agerande vid indikation på våld Agera vid indikation på missbruk Rekommenderat i Nationella riktlinjer Multiprofessionella team Strukturerat arbetssätt (2 indikatorer) Standardiserade bedömningsmetoder Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten (2 indikatorer) Systematisk uppföljning med könsperspektiv Systematisk uppföljning med könsperspektiv för att utveckla verksamheten (2 indikatorer) Trygghet och säkerhet Trygghetslarm (2 indikatorer) Information till enskilda (2 indikatorer) Personalens hantering vid skyddade personuppgifter Bilaga 1 Resultatredovisning per kommun

4 3(20) INLEDNING Bakgrund Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Den främsta målgruppen är därför beslutsfattare och utförare på dessa nivåer. Syftet med öppna jämförelser är att det ska stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet. Målet är att de verksamhetsförbättringar som öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn, att den enskilde får rätt insatser utifrån dennes behov. I öppna jämförelser kan verksamheter jämföras på kommunal nivå utifrån indikatorer, bakgrundsmått och bakgrundsuppgifter. Jämförelser kan även göras med resultat för läns- och riksnivå. Analyser av resultaten kan också ge en uppfattning av vad som kan behöva utvecklas för att stärka kvaliteten i verksamheten. Uppgifterna som presenteras i öppna jämförelser är ett av flera sätt att belysa förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras såväl lokalt som regionalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet i det enskilda fallet och vice versa. Jämförelserna behöver kompletteras med andra underlag för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. Årets insamling har genomförts genom en samlad webbenkät för våld i nära relationer, ekonomiskt bistånd, hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, missbruks och beroendevården, social barn- och ungdomsvård, socialtjänstens krisberedskap, stöd till personer med funktionsnedsättning (LSS och socialpsykiatri) och äldreområdet. Syftet har varit att göra insamlingen mer effektiv för kommunerna. Under 2014 gav länsnätverket för förvaltningschefer enheten Utveckling Hälsa och Välfärd Region Dalarna i uppdrag att ge kommunerna stöd i sitt arbete med öppna jämförelser. Syfte Syftet med denna rapport är att sammanställa länets resultat på ett överskådligt sätt. Förhoppningen är att det ska underlätta för Dalarnas kommuner att använda resultaten för fortsatt lokal analys och för att identifiera eventuella utvecklingsområden. Materialet i rapporten grundar sig i den guide för att tolka och förstå resultaten i öppna jämförelser som socialstyrelsen tagit fram, där ni kan läsa mer om varje indikator aldreomsorg-anvandarguide.pdf

5 4(20) Hur indikatorerna tagits fram Indikatorerna i öppna jämförelser baseras på aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagstiftning och utgår från ett brukarperspektiv. Kvalitetsindikatorer tas fram i enlighet med en modell som ställer krav på tillgång till ett evidensbaserat kunskapsunderlag. I de fall då evidensbaserad kunskap saknas bygger indikatorerna på en dialog med brukarorganisationer, professionella yrkesgrupper från kommuner, privata och idéburna utförare samt med forskare. En viktig utgångspunkt i modellen är de sex kvalitetsområden som tagits fram gemensamt av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för öppna jämförelser inom socialtjänstens områden. Kvalitetsbegreppet inom SoL och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions-hindrade, LSS, innefattar följande aspekter: tillgänglighet helhetssyn och samordning kunskapsbaserad verksamhet självbestämmande och integritet trygghet och säkerhet effektivitet. Dessa områden är inte ömsesidigt uteslutande, vilket innebär att en indikator kan referera till två eller fler kvalitetsområden samtidigt. Kvalitetsområdena är framtagna för att underlätta tolkningen av resultatet för indikatorn och förtydligar för huvudmännen och utförarna vilka aspekter på kvalitet som indikatorn refererar till utifrån lagstiftningen.

6 Andel personer i % 5(20) Bakgrundsfaktorer Öppna jämförelser presenteras tillsammans med fyra bakgrundsmått och trygghetslarm. Bakgrundsmått tas fram för att fungera som stöd för kommunerna i deras egen analys. Här presenteras dessa bakgrundsmått och mätning för trygghetslarm, för länets kommuner och med riket som jämförelse. Bakgrundsmått Antal äldre personer per årsarbetare Tabell 1 Måttet gör det möjligt att jämföra handläggarnas förutsättningar i jämförelse med andra kommuner. Antal handläggare som finns att tillgå är en faktor som har betydelse för hur den enskilde har möjlighet att få kontakt vid frågor som rör behov av nya beslut eller för uppföljning av gällande beslut. Rätten till bistånd bedöms av en handläggare som har delegation att fatta beslut om detta. Andel personer 80 år och äldre i kommunen, 31 december Tabell 2

7 Andel personer i % 6(20) Andel personer 65 år och äldre med hemtjänst i kommunen, 31 december Tabell 3 Antalet äldre i befolkningen är en aspekt som kommunerna kan ha nytta av när de ska jämföra sig med andra kommuner. Andelen personer 80 år och äldre i kommunen (tabell1), så ligger 12 av 15 kommuner i länet över riksgenomsnittet. Trygghetslarm Syftet är att den enskilde måste kunna lita på att trygghetslarmet fungerar när behov av stöd och hjälp uppstår som innebär att hon eller han får svar/kontakt med personal inom en viss tid. Den enskilde måste också kunna lita på att besök av personal sker inom en viss tid när behov av stöd och hjälp uppstår. I länet har 3 kommuner av 15 en garanterad maximal tid för kontakt med personal och 5 kommuner av 15 har en maximal inställelsetid efter larm. Trygghetslarm Garanterad maximal tid för kontakt med personal Avesta NEJ INOM 60 MINUTER Borlänge NEJ NEJ Falun NEJ NEJ Gagnef NEJ NEJ Hedemora NEJ INOM 30 MINUTER Leksand NEJ NEJ Ludvika NEJ NEJ Malung-Sälen NEJ NEJ Mora NEJ NEJ Orsa.... Rättvik NEJ NEJ Smedjebacken INOM 1 MINUT NEJ Säter INOM 3 MINUTER INOM 30 MINUTER Vansbro NEJ INOM 60 MINUTER Älvdalen INOM 3 MINUTER INOM 30 MINUTER Garanterad maximal inställelsetid efter larm

8 7(20) Sorteringsnycklar Som stöd för tolkningen av resultaten och för att underlätta jämförelser publiceras två sorteringsnycklar, kommungruppering utifrån antal invånare och SKL:s kommungrupps indelning När det gäller antal invånare så tillhör Falun och Borlänge grupp tre invånare, övriga kommuner grupp ett och två. För SKL:s kommungruppsindelning så har länet en spridning på sju av de tio olika kommungrupper som SKL har definierat. Läs mer om grupperna på SKL:s hemsida: Befolkningsgrupp (1-5) SKL:s Kommun-typ (1-10) Avesta 2 7 Borlänge 3 9 Falun 3 3 Gagnef 1 5 Hedemora 2 9 Leksand 2 9 Ludvika 2 7 Malung-Sälen 1 6 Mora 2 10 Orsa 1 5 Rättvik 1 6 Smedjebacken 1 5 Säter 1 5 Vansbro 1 8 Älvdalen 1 6 Förklaring till färgen i tabellernas celler Grön cell Röd cell Gul cell Grå cell Vit cell Ja Nej Delvis Ej aktuellt (EA) Bortfall

9 8(20) RESULTAT Tillgänglighet Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Information på kommunens hemsida Syfte: Information på webbplatsen möjliggör för enskilda att få adekvat information om kommunens skyldigheter, individens rättigheter samt tillgängligt utbud av verksamheter och insatser för enskilda. För att alla människor oberoende av funktionsförmåga, ålder och språkkunskaper ska kunna ta del av informationen krävs att denna är målgruppsanpassad, tillgänglig och begriplig. Till socialnämndens uppgifter hör att informera om socialtjänsten i kommunen eller stadsdelen (3 kap. 1 SoL). Målvärdet är att kommunen har information på kommunens webbplats tillgänglig som lättläst och talad information. Tillgänglighet utanför kontorstid Syfte: För personer i akut kris bör det finnas en socialjour tillgänglig dygnet runt med socionomutbildad personal, för ett professionellt bemötande vid olika former av krissituationer. Jourens personal bör kunna bemöta och hantera situationer för alla enskilda oavsett deras ålder och behov. Enligt 3 kap. 6 SoL bör alla kommuner ha en socialjour. Målvärdet är att kommunen har en socialjour med socionomutbildad personal all tid utanför kontorstid året runt. Kommun Information på kommunens webbplats Lättläst svenska Talad information Tillgänglighet utanför kontorstid Socialjour Avesta NEJ NEJ JA Borlänge NEJ JA JA Falun NEJ JA JA Gagnef NEJ NEJ JA Hedemora NEJ NEJ JA Leksand JA JA JA Ludvika JA JA JA Malung-Sälen NEJ JA JA Mora NEJ NEJ JA Orsa NEJ NEJ JA Rättvik NEJ JA JA Smedjebacken NEJ JA JA Säter NEJ NEJ JA Vansbro NEJ NEJ JA Älvdalen NEJ NEJ JA

10 9(20) Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Intern samordning i enskilda ärenden ( 5 indikatorer ) Syfte: Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för handläggningen i enskilda ärenden bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångsätt kan minska risken för godtycke och utgöra ett stöd för handläggarna, till nytta för den enskilde. Målvärdet är att kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för samordning i enskilda ärenden mellan olika delverksamheter inom socialtjänsten. Intern samordning i enskilda ärenden Kommuner Aktuell rutin för samordning med missbruk Aktuell rutin för samordning med socialpsykiatri Aktuell rutin för samordning med våld i nära relationer Aktuell rutin för samordning med LSS Aktuell rutin för samordning med hemlöshet Avesta NEJ NEJ EA NEJ NEJ Borlänge NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Falun NEJ NEJ NEJ NEJ EA Gagnef NEJ NEJ NEJ JA NEJ Hedemora NEJ NEJ NEJ EA EA Leksand NEJ JA JA JA NEJ Ludvika NEJ NEJ NEJ JA NEJ Malung-Sälen NEJ JA NEJ JA EA Mora NEJ NEJ JA NEJ NEJ Orsa NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Rättvik JA JA JA JA JA Smedjebacken NEJ JA NEJ JA JA Säter NEJ JA JA NEJ NEJ Vansbro NEJ JA NEJ JA NEJ Älvdalen JA JA JA JA JA

11 10(20) Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Personalens kompetensutveckling Indikator/mått: Kommunen har den 1 februari 2016 en aktuell, samlad plan för personalens kompetensutveckling som bygger på verksamhetens mål, kartläggning och analys av personalens individuella kompetens. Syfte: Med rätt kompetens ökar förutsättningarna för att personalen ska bidra till insatser av god kvalitet. En viktig uppgift för arbetsgivare är att skapa förutsättningar för kompetensutveckling. En samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling bör innehålla en planering för deras fortbildning eller vidareutbildning, som bygger på verksamhetens mål och nämndens kartläggning och analys av handläggarnas individuella kompetens. Handledning kan ha en stödjande funktion för personalen, bidra till den professionella utvecklingen och fungera som en kvalitetssäkring av verksamheten. Kontinuerlig fortbildning kan användas för att säkra tillgång till aktuell kunskap och utveckling på området, såväl professionellt som kunskap om lagar och förordningar. Vidareutbildning på högskolenivå ger handläggare möjlighet att fördjupa sina kunskaper. Flera grupper inom socialtjänstens områden har komplexa och sammansatta behov och skälen till behoven varierar och förändras över tid. Målvärdet för kommunen är att de har en aktuell, samlad plan för personalens kompetensutveckling som bygger på verksamhetens mål och kartläggning och analys av personalens individuella kompetens inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Personalens agerande vid indikation på våld Indikator/mått: Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin inom äldreområdet för hur handläggare ska gå tillväga vid indikation på att en vuxen person utsatts för våld. Syfte: Socialnämnden har ansvar för att vid behov ge stöd och hjälpa den som utsatts för brott och dennes närstående (5 kap. 11 SoL). Socialnämnden bör avgöra när och hur personal ska ställa frågor om våldsutsatthet i nämndens verksamheter för att kunna identifiera våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver stöd och hjälp allmänna råd i 3 kap. SOSFS 2014:4. Skriftliga rutiner för hur personalen ska fråga och agera kan vara ett stöd för personalen. För att säkra att rutinerna är aktuella och stödjer insatserna till den enskilde är det viktigt att de regelbundet följs upp. Målvärdet: för kommunen är att ha en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin inom äldreområdet för hur handläggare ska gå tillväga vid indikation på att en vuxen person utsatts för våld.

12 11(20) Agera vid indikation på missbruk Indikator/mått: Kommunen har den 1 februari 2016 en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur handläggare i äldreomsorgen ska agera vid indikation på att den äldre personen är: 1. beroende av eller missbrukar alkohol eller andra beroendeframkallande medel (ej förskrivna läkemedel). 2. beroende av eller missbrukar läkemedel. Syfte: Genom tidig upptäckt av ett behov hos den enskilde och därefter åtgärd är det möjligt att förebygga ohälsa. Skriftliga rutiner för hur personalen bör agera vid indikation på beroende eller missbruk kan vara ett stöd för personalens arbete. Det är socialtjänstens ansvar både att förebygga missbruk och se till att den enskilde får den hjälp och vård han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket (3 kap 7 och 5 kap 1 och 9 SoL). Målvärdet är att kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur handläggare i äldreomsorgen ska agera vid indikation på att den äldre personen är: beroende av eller missbrukar alkohol eller andra beroendeframkallande medel (ej förskrivna läkemedel) beroende av eller missbrukar läkemedel Personalens kompetensutveckling Agera vid indikation på våld Kommuner Aktuell samlad plan Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld inom äldreomsorg Agera vid indikation på missbruk Aktuell rutin vid missbruk av alkohol eller andra beroendeframkallande medel Aktuell rutin vid missbruk av läkemedel Avesta NEJ NEJ NEJ JA Borlänge JA JA NEJ NEJ Falun JA NEJ NEJ NEJ Gagnef NEJ JA NEJ NEJ Hedemora JA NEJ NEJ NEJ Leksand JA JA NEJ NEJ Ludvika JA NEJ NEJ NEJ Malung-Sälen NEJ NEJ NEJ NEJ Mora NEJ JA NEJ NEJ Orsa JA NEJ.... Rättvik JA JA JA JA Smedjebacken NEJ NEJ NEJ NEJ Säter NEJ NEJ NEJ NEJ Vansbro NEJ NEJ NEJ NEJ Älvdalen NEJ NEJ NEJ NEJ

13 12(20) Rekommenderat i Nationella riktlinjer Multiprofessionella team Indikator/mått: Kommunen erbjuder den 1 februari 2016: vård och omsorg av multiprofessionella demensteam till personer med demenssjukdom i ordinärt boende. strokeinriktad rehabilitering i ordinärt boende av multiprofessionella rehabiliteringsteam till personer som fått stroke och har milda eller måttliga symtom. Syfte: Som regel behövs det bedömningar från och åtgärder av flera yrkesgrupper vid utredningen av om en person har en demenssjukdom och vid bedömningen och utformningen av olika vård- och omsorgsinsatser för personer med demenssjukdom. Vilka som ska delta i det multiprofessionella arbetet kan variera över tid. Många gånger är läkare och sjuksköterska de första som personen får kontakt med. När personens behov av vård och omsorg ökar blir det aktuellt med åtgärder från andra professioner. Det kan vara biståndshandläggare, enhetschef inom äldreomsorgen, demenssjuksköterska, vårdbiträde, undersköterska, kurator, arbetsterapeut, fysioterapeut eller neuropsykolog. Multiprofessionellt arbete syftar till att skapa kontinuitet i vården och omsorgen underlätta bedömningar som kräver flera perspektiv eller kompetenser identifiera problem och hitta lösningar skapa förutsättningar för att personens behov av vård och omsorg tillgodoses ur ett helhetsperspektiv Enligt 3f HSL och 2 kap 7 SoL ska landstinget och kommunen tillsammans upprätta en individuell plan, när den enskilde har behov av insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. När det är möjligt ska planen upprättas tillsammans med den enskilde. Målvärdet är att kommunen erbjuder vård och omsorg av multiprofessionella demensteam i ordinärt boende till personer med demenssjukdom. Syfte: Hälso- och sjukvården kan skriva ut strokepatienter med milda till måttliga symtom från sjukhus tidigare än vanligt om patienten får rehabilitering i hemmet av ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam med kunskap om strokesjukvård. Studier visar att resultaten är minst lika goda för denna form av hemrehabilitering när det gäller ADLförmåga och dödlighet som för rehabilitering på sjukhus. Många verksamheter saknar idag specialutbildade multidisciplinära hemrehabiliteringsteam. Att bygga upp sådana hemrehabiliteringsteam med särskild strokekompetens kräver utbildningsinsatser och förändringar i organisation för att åstadkomma en samordnad vård och omsorg. Målvärdet är att kommunen erbjuder strokeinriktad hemrehabilitering av multiprofessionella rehabiliteringsteam till personer i ordinärt boende med milda eller måttliga symtom efter stroke.

14 13(20) Rekommenderat i Nationella riktlinjer-multiprofessionella team Kommuner Erbjuder demensteam i ordinärt boende Erbjuder rehabiliteringsteam i ordinärt boende Avesta NEJ NEJ Borlänge JA NEJ Falun JA NEJ Gagnef NEJ NEJ Hedemora NEJ NEJ Leksand JA JA Ludvika JA NEJ Malung-Sälen NEJ NEJ Mora JA NEJ Orsa NEJ NEJ Rättvik JA NEJ Smedjebacken NEJ JA Säter NEJ NEJ Vansbro NEJ NEJ Älvdalen JA NEJ Strukturerat arbetssätt (2 indikatorer) Indikator/mått: Användning av strukturerat arbetssätt enligt BAS eller ÄBIC i utredningar av äldres behov av insatser i sin dagliga livsföring i permanent särskilt boende/ordinärt boende under den 1 november januari Syfte: Ett strukturerat arbetssätt med stöd av ett instrument eller en modell vid beslut av bistånd är ett sätt att säkerställa att den enskildes behov framkommer vid utredningen. Det utgör en grund för att de enskilda får rätt insatser och är en utgångspunkt i det systematiska uppföljningsarbetet. Målvärdet är att kommunen använder ett strukturerat arbetssätt enligt BAS eller ÄBIC vid utredningar av den äldres behov av insatser i sin dagliga livsföring i permanent särskilt boende eller ordinärt boende. Indikator: Användning av strukturerat arbetssätt enligt BAS eller ÄBIC i uppföljningar av beslutade insatser till äldre personer i permanent särskilt boende/ordinärt boende den 1 november januari Syfte: En kunskapsbaserad socialtjänst utvärderar och följer upp hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. För att visa på resultat av de insatser som verksamheten erbjuder och avgöra om insatserna förbättrat livssituationen för de berörda, behövs dokumenterad kunskap. Ett strukturerat arbetssätt med stöd av ett instrument eller en modell vid uppföljningar av biståndsbeslut är ett sätt att säkerställa att beslutade insatser tillgodoser den enskildes behov och att angivna mål uppfylls. Målvärdet är att kommunen använder ett strukturerat arbetssätt enligt BAS eller ÄBIC vid uppföljningar av beslutade insatser till äldre personer i permanent särskilt boende eller ordinärt boende

15 14(20) Strukturerat arbetssätt Kommuner Används vid alla utredningar för personer i särskilt boende Används vid alla utredningar för personer i ordinärt boende Används vid alla uppföljningar för personer i särskilt boende Används vid alla uppföljningar för personer i ordinärt boende Avesta NEJ NEJ NEJ NEJ Borlänge NEJ JA NEJ JA Falun NEJ NEJ NEJ NEJ Gagnef NEJ NEJ NEJ NEJ Hedemora NEJ NEJ NEJ NEJ Leksand NEJ JA JA DELVIS Ludvika DELVIS DELVIS NEJ NEJ Malung-Sälen NEJ NEJ NEJ NEJ Mora NEJ NEJ NEJ NEJ Orsa Rättvik DELVIS DELVIS NEJ DELVIS Smedjebacken NEJ NEJ NEJ NEJ Säter JA JA DELVIS DELVIS Vansbro NEJ NEJ NEJ NEJ Älvdalen JA NEJ JA NEJ Standardiserade bedömningsmetoder Indikator/mått: Socialtjänsten använder de standardiserade bedömningsmetoderna AUDIT för att identifiera riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion och DUDIT för att identifiera konsumtionsmönster eller drogrelaterade problem hos vuxna inom följande verksamhetsområden: 1. Ekonomiskt bistånd 2. Socialpsykiatri 3. Våld i nära relationer 4. LSS 5. Äldreomsorg 6. Hemlöshet. Syfte: Att använda standardiserade bedömningsmetoder är ett sätt att säkerställa att den enskildes samtliga behov framkommer samt att alla får rätt till en likvärdig bedömning av de enskilda behoven. Kvalitetssäkrade och standardiserade metoder innebär också att bedömningen blir likartad oberoende av var den enskilde söker hjälp. Att använda systematiska bedömningsmetoder utgör en grund till att de enskilda får rätt insatser och är en utgångspunkt i det systematiska uppföljningsarbetet.

16 15(20) Socialtjänsten bör använda AUDIT och DUDIT för att identifiera riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion och DUDIT för att identifiera narkotikaproblem, enligt Socialstyrelsens riktlinjer. AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification test) och DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) kan användas som intervju- och skattningsformulär och för att återkoppla resultatet till den enskilde. Det svarar mot kravet att informera klienterna och kan i sig skapa motivation till förändring. AUDIT har fått högsta prioritet (prioritet 1) och DUDIT prioritet 3 av 10 (Vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen 2015). Målvärdet är att kommunen använder de standardiserade bedömningsmetoderna AUDIT och DUDIT för att identifiera alkohol- och narkotikaproblem. Standardiserade bedömnings-metoder Kommuner Använder AUDIT och DUDIT för att identifiera alkohol- och narkotikaproblem Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen NEJ NEJ NEJ EA NEJ NEJ EA EA EA NEJ DELVIS EA NEJ NEJ NEJ

17 16(20) Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten (2 indikatorer). Systematisk uppföljning med könsperspektiv Indikator 1: Kommunen har sammanställt resultaten av biståndsbeslutade insatser till enskilda på gruppnivå och använt resultaten från sammanställningen för att utveckla verksamheten i ordinärt boende/permanent särskilt boende under perioden 1 februari januari Indikator 2: Kommunen har genomfört systematisk uppföljning av biståndsbeslutade insatser utifrån uppsatta mål för den enskilde på gruppnivå utifrån kön i särskilt eller ordinärt eller permanent särskilt boende under perioden 1 februari januari Syfte: En kunskapsbaserad socialtjänst utvärderar och följer upp hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. En central förutsättning för uppföljning av insatser i praktisk verksamhet är att det finns ett system för en systematisk och regelbunden uppföljning av insatserna som ges till enskilda utifrån deras behov. För att visa på resultat av de insatser som verksamheten erbjuder och avgöra om insatserna förbättrat livssituationen för de berörda behövs dokumenterad kunskap. Detta innebär att resultatet för enskilda personer behöver följas upp, dvs. om användningen av den arbetsmetod eller insats har fått avsedd effekt. För ökad kunskap och utveckling av verksamheten behöver individdata sammanställas och analyseras på gruppnivå (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9). Ett jämställdhetsperspektiv behöver genomsyra hela socialtjänstens arbetsprocess, från bemötande till uppföljning av resultat. Det innebär att undersöka och uppmärksamma behov av insatser hos kvinnor och män samt följa upp insatserna och deras resultat (Mot en mer jämställd sjukvård och socialtjänst, Socialstyrelsen 2008). Genom systematiska uppföljningar utifrån kön är det möjligt att skapa sig en bild av hur insatserna fungerar för kvinnor respektive för män och successivt förbättra verksamheten. Läs mer om systematisk uppföljning på Målvärde 1: Kommunen har sammanställt resultaten av biståndsbeslutade insatser till enskilda på gruppnivå och använt resultaten från sammanställningen för att utveckla verksamheten. Målvärde 2: Kommunen har sammanställt resultaten av biståndsbeslutade insatser till enskilda på gruppnivå utifrån kön i ordinärt eller permanent särskilt boende.

18 17(20) Systematisk uppföljning med könsperspektiv för att utveckla verksamheten (2 indikatorer) Indikator: Kommunen har använt resultat från systematisk uppföljning av biståndsbeslutade insatser till enskilda med ett könsperspektiv under perioden 1 februari januari 2016 till personer i ordinärt boende eller permanent särskilt boende. Målvärde: Kommunen har sammanställt resultaten av biståndsbeslutade insatser till enskilda på gruppnivå utifrån kön och använt resultaten från sammanställningen för att utveckla verksamheten i ordinärt boende eller permanent särskilt boende. Använt resultat från uppföljningen i ordinärt boende Använt resultat från uppföljningen i särskilt boende Genomfört systematisk uppföljning med könsperspektiv Använt resultat från uppföljningen med ett könsperspektiv i ordinärt boende Använt resultat från uppföljningen med ett könsperspektiv i särskilt boende Avesta NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Borlänge NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Falun NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Gagnef NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Hedemora NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Leksand JA JA JA JA JA Ludvika NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Malung-Sälen NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Mora NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Orsa Rättvik NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Smedjebacken NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Säter NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Vansbro NEJ NEJ NEJ NEJ NEJ Älvdalen NEJ JA NEJ NEJ NEJ

19 18(20) Trygghet och säkerhet Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Indikator: Kommunen har den 1 februari 2016 en skriftlig och på ledningsnivå beslutad garanterad maximal tid inom vilken den äldre personen (65 år och äldre) i ordinärt boende kan få kontakt med personal/kan få besök av personal vid användning av trygghetslarm Syfte: Den enskilde måste kunna lita på att trygghetslarmet fungerar när behov av stöd och hjälp uppstår och att han eller hon får svar/kontakt med personal inom en viss tid Målvärde: Kommunen kan garantera en tid inom vilken den enskilde kan få kontakt vid användning av trygghetslarm och inom vilken den enskilde kan få besök efter användning av trygghetslarm Trygghetslarm (2 indikatorer) Kommunen garanterar inom viss tid kontakt Kommun vid larm besök efter larm Avesta NEJ JA Borlänge NEJ NEJ Falun NEJ NEJ Gagnef NEJ NEJ Hedemora NEJ JA Leksand NEJ NEJ Ludvika NEJ NEJ Malung-Sälen NEJ NEJ Mora NEJ NEJ Orsa.... Rättvik NEJ NEJ Smedjebacken JA NEJ Säter JA JA Vansbro NEJ JA Älvdalen JA JA

20 19(20) Information till enskilda (2 indikatorer) Syfte: Rutiner för att delge enskild information om att de vid behov kan få en samordnad individuell plan (SIP) och få kopia på sin journal/akt är ett sätt att säkerställa att brukarna får kännedom om dessa möjligheter (och socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens långtgående skyldigheter). Enligt 2 kap 7 SoL och 3f HSL ska landstinget och kommunen tillsammans upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser både från hälsooch sjukvården och från socialtjänsten. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Planen ska om möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Det ska framgå Vilka insatser som behövs Vilka insatser som respektive huvudman ska svara för Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret När det gäller journaler/akter bör den enskilde enligt 11 kap 6 SoL och 21b LSS hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom eller henne. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig ska detta antecknas. Bestämmelserna gäller också i tillämpliga delar även enskild verksamhet, vilket framgår av 7 kap 3 SoL respektive 23a LSS Målvärde: Kommunen har en skriftlig rutin för att informera den enskilde om dess möjligheter att få: 1. en samordnad individuell plan (SIP) 2. ta ut kopia på sin journal/akt inom socialtjänstens alla verksamhetsområden enligt beskrivningen av indikatorn. Personalens hantering vid skyddade personuppgifter Syfte: De flesta som har skyddade personuppgifter i form av sekretessmarkering eller kvarskrivning är kvinnor som lever under hot från en f.d. make eller sambo. Men även andra kan vara utsatta för hot och våld. Det är viktigt att socialtjänsten har beredskap för hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras både vid handläggning och vid genomförande av insatser. Indikatorn avser att belysa en av flera förutsättningar för en trygg och säker hantering av ärenden som rör utsatta grupper med behov av skydd och stöd. Tydliga och kända arbetsrutiner kan medverka till att säkerställa att skyddade uppgifter inte röjs av misstag. (5 kap. 11 SoL). För att säkra att rutinerna är aktuella och stödjer insatserna till den enskilde är det viktigt att de regelbundet följs upp. Målvärde: Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras både vid handläggning och vid genomförande av insatser, för att säker-ställa att skyddade uppgifter inte ska röjas av misstag.

21 20(20) Kommun Rutin för information om samordnad individuell plan Rutin för information om kopia på journal/akt Aktuell rutin för att inte röja skyddade personuppgifter Avesta JA NEJ NEJ Borlänge JA JA NEJ Falun NEJ JA NEJ Gagnef JA JA NEJ Hedemora NEJ NEJ NEJ Leksand JA JA NEJ Ludvika NEJ NEJ NEJ Malung-Sälen NEJ NEJ EA Mora JA NEJ NEJ Orsa NEJ NEJ NEJ Rättvik JA NEJ NEJ Smedjebacken JA JA NEJ Säter NEJ NEJ NEJ Vansbro NEJ NEJ NEJ Älvdalen JA NEJ NEJ

22 Bilaga 1. Resultatredovisning per kommun Kort förklaring till färgmarkeringarna i de följande diagrammen: Grön Gul Röd värdet på indikatorn hör till de 25 % bästa i förhållande till de andra kommunerna de 50 % av kommunerna som ligger däremellan de 25 % av kommunerna som har de lägsta värdena Alla staplar är % -angivelser.

23 Avesta Trygghet, ht Bemötande, ht Tillräckligt med tid, ht Hänsyn till åsikter och önskemål, ht Möjlighet påverka tider, ht Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, Personalkontinuitet inom ht Trygghet, SÄBO Bemötande, SÄBO Tillräckligt med tid, SÄBO Hänsyn till åsikter och önskemål, SÄBO Trivsamma gemensamma utrymmen, SÄBO Trivsamt utomhus, SÄBO Maten, SÄBO Måltidsmiljö, SÄBO Möjligheten att komma utomhus, SÄBO Sociala aktiviteter, SÄBO Möjlighet påverka tider, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende Andel avlidna som smärtskattades under sista Brytpunktssamtal, Eftersamtal, Behovsordination av opioid, Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus, Funktionsförmåga 12 månader efter stroke, Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 2013 Tio eller fler läkemedel, 2013 Olämpliga läkemedel, 2013 Användning av antipsykotiska läkemedel, 2013 Kommunens information på hemsidan 954 Avesta Bemötende, förtroende och trygghet, ht Kontakt med personal i ordinärt Inflytande och tillräckligt med tid, ht Riskförebyggande åtgärder, ht Personalkontinuitet, ht Förändring av självskattad hälsaför Bemötande, förtroende och trygghet, SÄBO Kontakt med personal, SÄBO Inflytande och tillräckligt med tid, SÄBO Mat och måltidsmiljö, SÄBO Boendemiljö, SÄBO Aktiviteter och känsla av ensamhet, SÄBO Riskförebyggande åtgärder, SÄBO Bruk av tryckavlastande underlag, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende (167) Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, (897) Tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter stroke Brytpunktssamtal, Smärtskattning sista levnadsveckan Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänst Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre isäbo Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänst Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i SÄBO 7,5

24 Borlänge Trygghet, ht Bemötande, ht Tillräckligt med tid, ht Hänsyn till åsikter och önskemål, ht Möjlighet påverka tider, ht Möjlighet att framföra synpunkter eller Personalkontinuitet inom ht Trygghet, SÄBO Bemötande, SÄBO Tillräckligt med tid, SÄBO Hänsyn till åsikter och önskemål, SÄBO Trivsamma gemensamma utrymmen, SÄBO Trivsamt utomhus, SÄBO Maten, SÄBO Måltidsmiljö, SÄBO Möjligheten att komma utomhus, SÄBO Sociala aktiviteter, SÄBO Möjlighet påverka tider, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende Andel avlidna som smärtskattades under sista Brytpunktssamtal, Eftersamtal, Behovsordination av opioid, Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus, Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 2013 Tio eller fler läkemedel, 2013 Olämpliga läkemedel, 2013 Användning av antipsykotiska läkemedel, 2013 Kommunens information på hemsidan Borlänge Bemötende, förtroende och trygghet, ht Kontakt med personal i ordinärt Inflytande och tillräckligt med tid, ht Riskförebyggande åtgärder, ht Personalkontinuitet, ht Förändring av självskattad hälsaför Bemötande, förtroende och trygghet, SÄBO Kontakt med personal, SÄBO Inflytande och tillräckligt med tid, SÄBO Mat och måltidsmiljö, SÄBO Boendemiljö, SÄBO Aktiviteter och känsla av ensamhet, SÄBO Riskförebyggande åtgärder, SÄBO Bruk av tryckavlastande underlag, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende (.) Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, (850) Tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter stroke Brytpunktssamtal, Smärtskattning sista levnadsveckan Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänst Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre isäbo Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänst Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i SÄBO 0 5

25 Falun Trygghet, ht Bemötande, ht Tillräckligt med tid, ht Hänsyn till åsikter och önskemål, ht Möjlighet påverka tider, ht Möjlighet att framföra synpunkter eller Personalkontinuitet inom ht Trygghet, SÄBO Bemötande, SÄBO Tillräckligt med tid, SÄBO Hänsyn till åsikter och önskemål, SÄBO Trivsamma gemensamma utrymmen, SÄBO Trivsamt utomhus, SÄBO Maten, SÄBO Måltidsmiljö, SÄBO Möjligheten att komma utomhus, SÄBO Sociala aktiviteter, SÄBO Möjlighet påverka tider, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende Andel avlidna som smärtskattades under sista Brytpunktssamtal, Eftersamtal, Behovsordination av opioid, Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus, Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 2013 Tio eller fler läkemedel, 2013 Olämpliga läkemedel, 2013 Användning av antipsykotiska läkemedel, 2013 Kommunens information på hemsidan 1052 Falun Bemötende, förtroende och trygghet, ht Kontakt med personal i ordinärt Inflytande och tillräckligt med tid, ht Riskförebyggande åtgärder, ht Personalkontinuitet, ht Förändring av självskattad hälsaför Bemötande, förtroende och trygghet, SÄBO Kontakt med personal, SÄBO Inflytande och tillräckligt med tid, SÄBO Mat och måltidsmiljö, SÄBO Boendemiljö, SÄBO Aktiviteter och känsla av ensamhet, SÄBO Riskförebyggande åtgärder, SÄBO Bruk av tryckavlastande underlag, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende (44) Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, (1007) Tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter stroke Funktionsförmåga 12 månader efter stroke, Brytpunktssamtal, Smärtskattning sista levnadsveckan Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänst Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre isäbo Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänst Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i SÄBO 5 44

26 Gagnef Trygghet, ht Bemötande, ht Tillräckligt med tid, ht Hänsyn till åsikter och önskemål, ht Möjlighet påverka tider, ht Möjlighet att framföra synpunkter eller Personalkontinuitet inom ht Trygghet, SÄBO Bemötande, SÄBO Tillräckligt med tid, SÄBO Hänsyn till åsikter och önskemål, SÄBO Trivsamma gemensamma utrymmen, SÄBO Trivsamt utomhus, SÄBO Maten, SÄBO Måltidsmiljö, SÄBO Möjligheten att komma utomhus, SÄBO Sociala aktiviteter, SÄBO Möjlighet påverka tider, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende Andel avlidna som smärtskattades under sista Brytpunktssamtal, Eftersamtal, Behovsordination av opioid, Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus, Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 2013 Tio eller fler läkemedel, 2013 Olämpliga läkemedel, 2013 Användning av antipsykotiska läkemedel, 2013 Kommunens information på hemsidan 879 Gagnef Bemötende, förtroende och trygghet, ht Kontakt med personal i ordinärt Inflytande och tillräckligt med tid, ht Riskförebyggande åtgärder, ht Personalkontinuitet, ht Förändring av självskattad hälsaför Bemötande, förtroende och trygghet, SÄBO Kontakt med personal, SÄBO Inflytande och tillräckligt med tid, SÄBO Mat och måltidsmiljö, SÄBO Boendemiljö, SÄBO Aktiviteter och känsla av ensamhet, SÄBO Riskförebyggande åtgärder, SÄBO Bruk av tryckavlastande underlag, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende (.) Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, (778) Tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter stroke Funktionsförmåga 12 månader efter stroke, Brytpunktssamtal, Smärtskattning sista levnadsveckan Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänst Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre isäbo Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänst Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i SÄBO 0 7

27 Hedemora Trygghet, ht Bemötande, ht Tillräckligt med tid, ht Hänsyn till åsikter och önskemål, ht Möjlighet påverka tider, ht Möjlighet att framföra synpunkter eller Personalkontinuitet inom ht Trygghet, SÄBO Bemötande, SÄBO Tillräckligt med tid, SÄBO Hänsyn till åsikter och önskemål, SÄBO Trivsamma gemensamma utrymmen, SÄBO Trivsamt utomhus, SÄBO Maten, SÄBO Måltidsmiljö, SÄBO Möjligheten att komma utomhus, SÄBO Sociala aktiviteter, SÄBO Möjlighet påverka tider, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende Andel avlidna som smärtskattades under sista Brytpunktssamtal, Eftersamtal, Behovsordination av opioid, Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus, Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 2013 Tio eller fler läkemedel, 2013 Olämpliga läkemedel, 2013 Användning av antipsykotiska läkemedel, 2013 Kommunens information på hemsidan 889 Hedemora Bemötende, förtroende och trygghet, ht Kontakt med personal i ordinärt Inflytande och tillräckligt med tid, ht Riskförebyggande åtgärder, ht Personalkontinuitet, ht Förändring av självskattad hälsaför Bemötande, förtroende och trygghet, SÄBO Kontakt med personal, SÄBO Inflytande och tillräckligt med tid, SÄBO Mat och måltidsmiljö, SÄBO Boendemiljö, SÄBO Aktiviteter och känsla av ensamhet, SÄBO Riskförebyggande åtgärder, SÄBO Bruk av tryckavlastande underlag, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende (59) Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, (886) Tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter stroke Funktionsförmåga 12 månader efter stroke, Brytpunktssamtal, Smärtskattning sista levnadsveckan Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänst Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre isäbo Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänst Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i SÄBO 9 59

28 Leksand Trygghet, ht Bemötande, ht Tillräckligt med tid, ht Hänsyn till åsikter och önskemål, ht Möjlighet påverka tider, ht Möjlighet att framföra synpunkter eller Personalkontinuitet inom ht Trygghet, SÄBO Bemötande, SÄBO Tillräckligt med tid, SÄBO Hänsyn till åsikter och önskemål, SÄBO Trivsamma gemensamma utrymmen, SÄBO Trivsamt utomhus, SÄBO Maten, SÄBO Måltidsmiljö, SÄBO Möjligheten att komma utomhus, SÄBO Sociala aktiviteter, SÄBO Möjlighet påverka tider, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende Andel avlidna som smärtskattades under sista Brytpunktssamtal, Eftersamtal, Behovsordination av opioid, Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus, Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 2013 Tio eller fler läkemedel, 2013 Olämpliga läkemedel, 2013 Användning av antipsykotiska läkemedel, 2013 Kommunens information på hemsidan 1085 Leksand Bemötende, förtroende och trygghet, ht Kontakt med personal i ordinärt Inflytande och tillräckligt med tid, ht Riskförebyggande åtgärder, ht Personalkontinuitet, ht Förändring av självskattad hälsaför Bemötande, förtroende och trygghet, SÄBO Kontakt med personal, SÄBO Inflytande och tillräckligt med tid, SÄBO Mat och måltidsmiljö, SÄBO Boendemiljö, SÄBO Aktiviteter och känsla av ensamhet, SÄBO Riskförebyggande åtgärder, SÄBO Bruk av tryckavlastande underlag, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende (167) Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, (1032) Tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter stroke Brytpunktssamtal, Smärtskattning sista levnadsveckan Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänst Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre isäbo Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänst Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i SÄBO

29 Ludvika Trygghet, ht Bemötande, ht Tillräckligt med tid, ht Hänsyn till åsikter och önskemål, ht Möjlighet påverka tider, ht Möjlighet att framföra synpunkter eller Personalkontinuitet inom ht Trygghet, SÄBO Bemötande, SÄBO Tillräckligt med tid, SÄBO Hänsyn till åsikter och önskemål, SÄBO Trivsamma gemensamma utrymmen, SÄBO Trivsamt utomhus, SÄBO Maten, SÄBO Måltidsmiljö, SÄBO Möjligheten att komma utomhus, SÄBO Sociala aktiviteter, SÄBO Möjlighet påverka tider, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende Andel avlidna som smärtskattades under sista Brytpunktssamtal, Eftersamtal, Behovsordination av opioid, Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus, Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 2013 Tio eller fler läkemedel, 2013 Olämpliga läkemedel, 2013 Användning av antipsykotiska läkemedel, Ludvika Bemötende, förtroende och trygghet, ht Kontakt med personal i ordinärt Inflytande och tillräckligt med tid, ht Riskförebyggande åtgärder, ht Personalkontinuitet, ht Förändring av självskattad hälsaför Bemötande, förtroende och trygghet, SÄBO Kontakt med personal, SÄBO Inflytande och tillräckligt med tid, SÄBO Mat och måltidsmiljö, SÄBO Boendemiljö, SÄBO Aktiviteter och känsla av ensamhet, SÄBO Riskförebyggande åtgärder, SÄBO Bruk av tryckavlastande underlag, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende (66) Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, (1040) Tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter stroke Brytpunktssamtal, Smärtskattning sista levnadsveckan Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänst Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre isäbo Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänst Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i SÄBO 5,

30 Malung-Sälen Trygghet, ht Bemötande, ht Tillräckligt med tid, ht Hänsyn till åsikter och önskemål, ht Möjlighet påverka tider, ht Möjlighet att framföra synpunkter eller Personalkontinuitet inom ht Trygghet, SÄBO Bemötande, SÄBO Tillräckligt med tid, SÄBO Hänsyn till åsikter och önskemål, SÄBO Trivsamma gemensamma utrymmen, SÄBO Trivsamt utomhus, SÄBO Maten, SÄBO Måltidsmiljö, SÄBO Möjligheten att komma utomhus, SÄBO Sociala aktiviteter, SÄBO Möjlighet påverka tider, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende Andel avlidna som smärtskattades under sista Brytpunktssamtal, Eftersamtal, Behovsordination av opioid, Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus, Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 2013 Tio eller fler läkemedel, 2013 Olämpliga läkemedel, 2013 Användning av antipsykotiska läkemedel, 2013 Kommunens information på hemsidan 819 Malung-Sälen Bemötende, förtroende och trygghet, ht Kontakt med personal i ordinärt Inflytande och tillräckligt med tid, ht Riskförebyggande åtgärder, ht Personalkontinuitet, ht Förändring av självskattad hälsaför Bemötande, förtroende och trygghet, SÄBO Kontakt med personal, SÄBO Inflytande och tillräckligt med tid, SÄBO Mat och måltidsmiljö, SÄBO Boendemiljö, SÄBO Aktiviteter och känsla av ensamhet, SÄBO Riskförebyggande åtgärder, SÄBO Bruk av tryckavlastande underlag, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende (106) Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, (756) Tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter Brytpunktssamtal, Smärtskattning sista levnadsveckan Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 75 Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 75 Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre i Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i SÄBO Användning av antipsykotiska läkemedel, Användning av antipsykotiska läkemedel, 6,

31 Mora Trygghet, ht Bemötande, ht Tillräckligt med tid, ht Hänsyn till åsikter och önskemål, ht Möjlighet påverka tider, ht Möjlighet att framföra synpunkter eller Personalkontinuitet inom ht Trygghet, SÄBO Bemötande, SÄBO Tillräckligt med tid, SÄBO Hänsyn till åsikter och önskemål, SÄBO Trivsamma gemensamma utrymmen, SÄBO Trivsamt utomhus, SÄBO Maten, SÄBO Måltidsmiljö, SÄBO Möjligheten att komma utomhus, SÄBO Sociala aktiviteter, SÄBO Möjlighet påverka tider, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende Andel avlidna som smärtskattades under sista Brytpunktssamtal, Eftersamtal, Behovsordination av opioid, Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus, Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 2013 Tio eller fler läkemedel, 2013 Olämpliga läkemedel, 2013 Användning av antipsykotiska läkemedel, 2013 Kommunens information på hemsidan 940 Mora Bemötende, förtroende och trygghet, ht Kontakt med personal i ordinärt Inflytande och tillräckligt med tid, ht Riskförebyggande åtgärder, ht Personalkontinuitet, ht Förändring av självskattad hälsaför Bemötande, förtroende och trygghet, SÄBO Kontakt med personal, SÄBO Inflytande och tillräckligt med tid, SÄBO Mat och måltidsmiljö, SÄBO Boendemiljö, SÄBO Aktiviteter och känsla av ensamhet, SÄBO Riskförebyggande åtgärder, SÄBO Bruk av tryckavlastande underlag, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende (62) Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, (932) Tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter stroke Brytpunktssamtal, Smärtskattning sista levnadsveckan Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänst Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre isäbo Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i hemtjänst Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i SÄBO 5,

32 Orsa Trygghet, ht Bemötande, ht Tillräckligt med tid, ht Hänsyn till åsikter och önskemål, ht Möjlighet påverka tider, ht Möjlighet att framföra synpunkter eller Personalkontinuitet inom ht Trygghet, SÄBO Bemötande, SÄBO Tillräckligt med tid, SÄBO Hänsyn till åsikter och önskemål, SÄBO Trivsamma gemensamma utrymmen, SÄBO Trivsamt utomhus, SÄBO Maten, SÄBO Måltidsmiljö, SÄBO Möjligheten att komma utomhus, SÄBO Sociala aktiviteter, SÄBO Möjlighet påverka tider, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende Andel avlidna som smärtskattades under sista Brytpunktssamtal, Eftersamtal, Behovsordination av opioid, Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, Rehabilitering efter utskrivning från sjukhus, Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 2013 Tio eller fler läkemedel, 2013 Olämpliga läkemedel, 2013 Användning av antipsykotiska läkemedel, 2013 Kommunens information på hemsidan 1063 Orsa Bemötende, förtroende och trygghet, ht Kontakt med personal i ordinärt Inflytande och tillräckligt med tid, ht Riskförebyggande åtgärder, ht Personalkontinuitet, ht Förändring av självskattad hälsaför Bemötande, förtroende och trygghet, SÄBO Kontakt med personal, SÄBO Inflytande och tillräckligt med tid, SÄBO Mat och måltidsmiljö, SÄBO Boendemiljö, SÄBO Aktiviteter och känsla av ensamhet, SÄBO Riskförebyggande åtgärder, SÄBO Bruk av tryckavlastande underlag, SÄBO i sin helhet Väntetid till särskilt boende (34) Fallskador, 80 år och äldre, Frakturer på lår och höft, (869) Tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter Brytpunktssamtal, Smärtskattning sista levnadsveckan Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 75 Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 75 Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre i Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre i SÄBO Användning av antipsykotiska läkemedel, Användning av antipsykotiska läkemedel, 10,