INVENTERING AV MÅLGRUPP PSYKISK OHÄLSA

Transkript

1 SALA000, v 2.0, H:\Samverkan\Inventering\Inventering psykisk ohälsa docx (0) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Kirsi Kirpislidis Dnr: 204/957 INVENTERING AV MÅLGRUPP PSYKISK OHÄLSA En gemensam inventering är gjord 202 och den har sedan årligen uppdaterats med tanke på målgrupp och behov för att möjliggöra adekvata åtgärder och verksamhetsutveckling. Syftet och fokus för inventeringen år 204 har varit att inventera verksamhetens arbete samt fånga in de utvecklingsbehov som medarbetarna identifierat med utgångspunkt från PRIO- planen. Materialet har sammanställts och skickats ut på remiss till personligt ombud samt intresseföreningarna (VSPH). Deras önskemål är att arbeta på systemnivå i ledningsgrupperna samt verka för att enskilda individer och deras närstående ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande över de beslut som tas i vård, stöd och behandling. Synpunkter har även inhämtats från samverkansparter För år 204 har uppdateringen omfattat en enkät som skickats till förvaltningens enhetschefer tom och en enkät till alla handläggare tom Svarsfrekvensen för enkäten riktad till enhetschefer är hög av 6 tillfrågade har 5 stycken svarat. Svarsfrekvensen för handläggare däremot är låg, av 6 tillfrågade har 6 stycken svarat på enkäten. Målgruppen och tillgången till insatser Vuxna: personer from 8 år med en psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Personer i behov av samordnat stöd från socialtjänst och hälso- och sjukvård. En person har en psykisk funktionsnedsättning om hen har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och om dessa begränsningar funnits eller kan antas bestå under en längre tid. Svårigheterna kan vara en konsekvens av psykisk störning/sjukdom. Definitionen av målgruppen är utförligt beskriven i delrapporten: Vad är psykiskt funktionshinder? Nationell psykiatrisamordning, SOU 2006:5. Enligt definitionen kan i princip alla tillstånd som diagnosticeras som psykisk sjukdom eller störning ge konsekvensen psykisk funktionsnedsättning. Personer som utöver psykisk funktionsnedsättning har beroende- och missbruksproblem, utvecklingsstörning, äldre, asylsökande eller nyanlända ingår. Barn och unga: Barn och unga 0-7 år med en psykisk funktionsnedsättning och/eller sammansatt social och psykiatrisk problematik. Sala kommun Box Sala Besöksadress: Fredsgatan 2 Växel: Fax: vard.och.omsorgsforvaltningen@sala.se Kirsi Kirpislidis Kvalitetshandläggare kirsi.kirpislidis@sala.se Direkt:

2 2 (0) Målgruppen totalt i Sala kommun Målgruppens ålder n= år 8-24 år år år 65 år och äldre I Sala kommun finns totalt 75 personer som tillhör målgruppen. Fördelningen är 8 barn och unga samt 57 vuxna. Av dem är 2 personer 65 år eller äldre med en fördelning på 0 män och kvinnor. Av de vuxna är placerade på HVB och övriga får insatser i nämndens verksamheter. Andel aktuella barn och unga som tillhör målgruppen 2 Målgruppen barn och unga n= Hem för vård och boende Särskilda ungdomshem Familjehem Hemmaboende Andelen barn och unga som tillhör målgruppen och fördelningen med avseende på hemmaboende och placerade barn och unga. Av placerade barn och unga bor ungefär hälften i ett familjehem och hälften på institution. Av de totalt placerade barnen är 2 placerade enligt LVU. Uppsökande verksamhet Det finns i huvuddelen av verksamheterna idag ingen uppsökande verksamhet som utgår från de befintliga verksamheterna utan den aktualiseras utifrån t.ex. vid inkommen anmälan. Den enda verksamheten som arbetar mer motiverande är arbetsanpassaren. I uppdraget ingår att arbeta motiverande, att ringa upp, besöka och genom samtal motivera personen att komma till arbetet. Andelen kända hemlösa personer som tillhör målgruppen uppgår till totalt personer. Sala kommuns egen verksamhet De enheter som idag tar emot personer med psykiska funktionsnedsättningar finns inom såväl individ och familjeomsorgen som omsorgen om funktionsnedsatta samt inom äldreomsorg. Data inhämtad via enkät från enhetschefer och handläggare Data inhämtad via enkät från handläggare

3 (0) Andel personer i kommunens egen verksamhet år 8-24 år år år 65 år och äldre kvinnor män Andelen personer som tas emot i våra verksamheter är totalt 60 personer. För vuxna finns inom den socialpsykiatriska verksamheten tillgång till boendestöd i egen lägenhet samt bostad med särskild service, Freden, med 7 platser. En gruppbostad, Styrars, med 7 platser har en särskild inriktning mot psykiska funktionsnedsättningar och beteendeproblematik. Målgruppen erbjuds även hemtjänst och vid behov plats på äldreboende men dessa verksamheter har ingen specifik inriktning. Inom integrationsenheten tas asylsökande vuxna emot samt att det finns ett hem för vård och boende (HVB) för asylsökande barn och ungdomar. Inom området arbete och försörjning erbjuds praktikanskaffning via jobbcenter, arbetsträning och Gnistan, en daglig verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det har även startats ett projekt med inriktning sociala företag för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen på samordningsteamet och på jobbcenter sker i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Delaktighet och inflytande Det ställs inte upp några krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering för att få boendet eller stödet. Däremot ställs i de mer arbetsinriktade verksamheterna krav på att personerna är nyktra och drogfria för att delta. I verksamheterna har 46,7% inrättat något slags brukarforum. Det vanligaste är brukarråd eller husmöten där förslag på förbättrande åtgärder diskuteras gemensamt. Det finns inga tydliga kontaktytor mot intresseföreningar, endast,% har sporadiskt sådana kontakter. Det finns ett arbete för ökad delaktighet och inflytande i verksamheterna. Det handlar främst då om delaktighet i planeringen av verksamheten och i den egna genomförandeplanen. Inom integrationsområdet har ett projekt startat med syftet att öka delaktighet och inflytande genom att arbeta med fokusgrupper. Klagomål tas emot och hanteras i skriftlig form i huvuddelen av verksamheterna. Data inhämtad via enkät till enhetschefer

4 4 (0) Systematiskt förbättringsarbete I verksamheterna rapporteras risker och missförhållanden i huvuddelen av verksamheterna 86,7%. Endast 2 verksamheter motsvarande, % uppger att någon rapportering inte förekommer. I de flesta verksamheter rapporteras avvikelserna/missförhållandena in och i några verksamheter finns ett mer aktivt arbete där rapporter även tas upp på teammöten och en tydligare återkoppling ges. Någon gemensam arbetsmetod för det förbättrande arbetet i kommunen finns inte. Uppföljning av utförandet görs i 86,7 % av verksamheterna, ofta sker det på tematräffar genom att genomförandeplaner gås igenom och uppdateras. I,% av verksamheterna saknas uppföljning av utförandet med fokus på individens insatser. Arbetsmetoder I verksamheterna används olika metoder, inom socialpsykiatrisk verksamhet alternativ kompletterande kommunikation (AKK) men även supported employment, tillämpad beteendeanalys (TBA), motiverande samtal (MI), social färdighetsträning (ESL) samt modellinlärning. Inom arbete och försörjning används lösningsfokuserat arbetet och individual placement and support (IPS). Inom äldreomsorgen används befintliga bedömningsinstrument för sjukvård som finns i kvalitetsregister såsom Senior Alert, BPSD och Palliativa registret. Samverkan och samordning Inom Vård och omsorgsförvaltningen förekommer samverkan enligt PRIOöverenskommelsen på systemnivå för såväl barn och unga som vuxna tillsammans med landstinget, Försäkringskassan, VSPH, personligt ombud samt andra kommunala enheter såsom skolförvaltning. Arbetet med samordnad individuell plan Barn och unga med SIP (n=8) 2 Hem för vård och boende Särskilda ungdomshem Familjehem 2 Hemmaboende Det ingår totalt 8 barn och unga där 6 barn har en SIP. Av dem är placerade utanför hemmet och 4 har en SIP. En av dem är placering enligt LVU 4. 4 Data inhämtad via enkät från handläggare

5 5 (0) Barn och unga utan SIP n=2 Hem för vård och boende 4 Särskilda ungdomshem Familjehem Hemmaboende Insats LSS Handläggare bedömer att det finns -4 barn och unga som skulle behöva en SIP av dem är placerad enligt LVU. Det finns även barn och unga med insatser enligt LSS där någon SIP inte finns samt ytterligare barn och unga i kommunens eget HVB för ensamkommande barn och ungdomar som bedöms behöva en SIP. Synen på samverkan och samordning är att det ibland glöms bort, det ingår inte riktigt. Det som påtalas är att det inte är implementerat och att ansvarsfördelningen är oklar 5. Vuxna personer med SIP n=2 9 Hem för vård och boende Boende enligt SoL Boende enligt LSS 2 Boendestöd Övriga insatser enligt SoL Övriga insatser enligt LSS Av totalt 57 vuxna personer med insatser från kommunens verksamhet eller privata utförare har 2 vuxna personeren SIP och av dem är 2 personer över 65 år 6. Vuxna personer med behov av SIP n=2 4 Hem för vård och boende Boende enligt SoL Boende enligt LSS Boendestöd Övriga insatser enligt SoL Övriga insatser enligt LSS Av de vuxna personer som handläggare har kontakt finns en person som skulle behöva en SIP. Däremot i den befintliga verksamheten bedömer enhetscheferna att 5 Data inhämtad via enkät från enhetschefer och handläggare Data inhämtad via enkät från enhetschefer och handläggare

6 6 (0) ytterligare 2 personer där det skulle behöva en SIP. Dessa finns inom verksamhet enligt LSS; 5 personer och äldreomsorg; 6 personer 7. Våra samverkansparter Handläggarenheterna arbetet för barn och unga Gemensamma tillämpningsrutiner för samarbetet mellan förvaltningens alla enheter finns inte. Det finns tillämpningsrutiner för Individ- och familjeomsorgens handläggare externt med BUP, inom kommunen med grundskolan och inom den egna förvaltningen med familjerätt, familjehem, ungdomsmottagning, skolteam, familjebehandlare, Kedjan samt drogförebyggande verksamhet. För biståndsenhetens handläggare finns inga gemensamma tillämpningsrutiner för samordning och samverkan. SIP för barn upprättad i samverkan n=6 Barnhabilitering Barnhälsovård BUP Förskola Grundskola Skolteamet Handläggarenheterna arbetet med vuxna Gemensamma tillämpningsrutiner för vuxenhandläggare inom Individ och familj finns för samarbetet med hemtjänsten och boendestödet. För Biståndsenhetens handläggare finns inga gemensamma tillämpningsrutiner för samordning och samverkan. SIP upprättad för vuxna i samverkan n=2 Beroendevården Vuxenpsykaitrin Enskild verksamhet 7 Data inhämtad via enkät från enhetschefer och handläggare

7 7 (0) Den befintlig verksamhet Den samverkan som finns internt inom förvaltningen mellan utförare är framför allt samordning och samverkan mellan utförare och myndighetsfunktionens handläggare men även med kommunens hemsjukvård och rehabilitering. Samverkan förekommer också mellan sysselsättnings- och boendestödenheter samt boenden. Internt inom kommunen förekommer samverkan med Salabostäder med avseende på lokaler och tillgång till lägenheter samt fritidsförvaltningen och överförmyndarenheten. Extern samverkan på individ- och verksamhetsnivå sker med landstingets olika enheter; öppenvårdspsykiatrin, rättspsykiatrin, primärvården, barn- och ungdomspsykiatrin, barnhabiliteringen och barnhälsovården. De arbetsinriktade enheterna samverkar med arbetsförmedlingen, försäkringskassan samt externa företag och frivilligorganisationer. Integrationsenheten samverkar med Migrationsverket och Länsstyrelsen Kunskap om överenskommelser om samverkan och handlingsplaner. Vad gäller kunskapen om Överenskommelsen om samverkan mellan landstinget Västmanland och Sala kommun känner endast 26,7% av enhetscheferna till överenskommelsen om samverkan. Av tillfrågade chefer uppgav 7,% att de inte känner till Överenskommelsen om samverkan mellan landstinget Västmanland och Sala kommun. Inom myndighetsutövningen känner endast 50 % av handläggarna till överenskommelsen. Fördelningen är att 66,7% av barnhandläggarna och,% av vuxenhandläggarna känner till överenskommelsen. Fördelningen bland dem som inte känner till den är,% för barnhandläggare och 66,7% för vuxenhandläggare. Det finns även en bristande kännedom om den lokala handlingsplanen. Av handläggarna känner endast, % till handlingsplanen. För vuxensidan har inga handläggare alls fått ta del av handlingsplanen. För myndighetssidan brister även handläggarnas kännedom om de gemensamma riktlinjerna för samordnad och individuell plan (SIP). Det är endast 50 % av handläggarna som har tagit del av riktlinjen för SIP. Fördelningen är här att barnhandläggarna, 66,7%, känner till och har tagit del av SIP medan siffrorna för vuxenhandläggare är,%. Av cheferna har mer än hälften 5, % inte tagit del av de gemensamma riktlinjerna för SIP. Det kan vara ett av skälen till att inte alla personer som behöver och finns i verksamheten har en SIP. Det finns idag -4 barn och unga samt en vuxen som av handläggare bedöms behöva en SIP. Inom utförarverksamheten finns hela 24 personer som saknar SIP men som av enhetscheferna bedöms behöva en SIP. De personer som behöver SIP finns huvudsakligen inom äldreomsorg, socialpsykiatrisk verksamhet och enheten för integration. Utvecklingsbehov nulägesanalys Handläggare anser att det finns behov av att tydliggöra ansvarsfördelningen samt arbeta mer aktivt med implementering av samordning och samverkan så det garanteras att alla gör det som behövs. Samordningen vad gäller vuxna personer fungerar inte som tänkt eftersom andelen vuxna personer som inte har någon SIP ligger på 60 %. Av dessa bedöms 8,5 % behöva en SIP men har trots detta inte fått någon sådan upprättad. Ifråga om barn

8 8 (0) och unga saknar 66,6 % av barn och unga en SIP. Av barn och unga bedöms 50 % behöva en SIP men har trots det inte fått någon upprättad. Data från handläggare är dock osäker och åtgärder behöver vidtas för att kvalitetssäkra data som inhämtas. Systemet för att få ut data behöver ses över men även uppgiftslämnandet som sådant, så att efterfrågad data tillhandahålls. Det framgår att både handläggarnas och enhetschefernas kännedom om överenskommelsen, de lokala handlingsplanerna och SIP behöver bli bättre. Att 7,% av enhetscheferna och 50 % av handläggarna inte känner till de gemensamma riktlinjerna för SIP är en klar brist. De har båda en viktig roll i arbetet med att säkerställa insatserna och samordna stödet som den enskilde individen behöver för ett tillräckligt och adekvat stöd. Huvuddelen av enhetscheferna, 66,7% anser att utbudet av sysselsättning behöver utökas då det inte är tillräckligt varierat. Det som skulle behövas är tillgång till ett större utbud riktat mot mer arbetsliknande förhållanden samt skyddade praktikplatser inom de kommunala förvaltningarna. Den sysselsättning som finns behöver i högre grad anpassas till män. För äldre personer saknas det sysselsättningsinsatser och det behövs även tillgång till mötesplatser även på kvällar och helger. Vidare är det viktigt att även utveckla kontakterna med de aktuella intresseföreningarna i Sala. Enhetscheferna upplever behov av att utveckla samverkan internt med syftet att ta del av varandras kompetens och kunna erbjuda insatser av god kvalitet. Det finns även anledning att se över samverkan såväl internt som externt inom kommunen och med andra huvudmän. Tillämpningsrutiner finns på vissa områden men det saknas också på flera enheter och områden helt. Kravet på samordning av insatser avser även barn och unga samt vuxna personer med insatser enligt LSS. För enheterna finns ett krav att identifiera viktiga samverkansparter och säkerställa att samordning sker där det behövs för en god kvalitet på insatsen. Brukarinflytandet och bemötandet behöver också utvecklas. Att regelbundet inhämta och använda individernas synpunkter i det systematiska förbättrande arbetet bör ingå som en obligatorisk del i alla verksamheter, oavsett innehåll. Av utredning och journaler ska kunna utläsas hur individen formulerat sin ansökan och på vilket sätt hen varit delaktig. I den befintliga verksamheten ska det finnas olika dokumenterade former av brukarråd där synpunker efterfrågas i olika frågor rörande verksamhetens utformning och innehåll. Individerna bör vidare involveras och göras delaktiga i den årliga analysen av det förbättrande arbetet. Det bör även undersökas vilka möjligheter som finns för de enskilda individerna att delta i revisioner och egenkontroll samt vilka metoder som då kan användas. Ett utvecklingsbehov som tas upp är kompetensutveckling av medarbetare. Det handlar om behov av ökad kunskap om psykisk funktionsnedsättning/diagnos, kost och hälsa samt mätbara mål och dokumentation samt användningen av SIP. Vidare behövs kunskap om psykisk ohälsa, förhållningssätt och arbetsmetoder, om forskning, system och systemkunskap samt uppföljning. Önskemålet är en långsiktig utbildningsplan för alla medarbetare. Vid nyanställning bör erbjudas en grundutbildning. Även tillgång till handledning samt ökat och förbättrat samarbete med landstinget efterfrågas.

9 9 (0) Nödvändiga delar för en bra utveckling de kommande åren bedöms vara: - Utveckling av brukarinflytandet genom att intresseföreningarna och enskilda ges ökat inflytande och görs delaktiga i utvecklingsarbetet - Utveckling av det uppsökande arbetet: Förebyggande arbete i samverkan riktat mot de yngre, mot 90-talisterna och gruppen asylsökande - Utveckling av medarbetarnas kompetens och en långsiktig kompetensförsörjning som utgår från uppdraget samt verksamhetens inventering och kompetenskartläggning - Förbättrade system för en säker och tillräcklig dokumentation och kvalitetssäkring av verksamhetens data - Förbättrad tillgång till lägenheter via Salabostäder eller/och trapphusboende - Ökad tillgång till mötesplatser kvällar och helger - En känd och använd gemensam plattform för samverkan och samarbete där gemensamma riktlinjer, verktyg och arbetet med SIP ingår - En förbättrad samverkan både internt inom egen förvaltning och kommun men även externt i förhållande till intresseföreningar och involverade huvudmän/myndigheter Målbild och planerade åtgärder 204- och framåt Vi arbetar med PRIO vars övergripande målsättning är En jämlik och kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg av god kvalitet Tillgång till arbete och sysselsättning Möjligheter till delaktighet och inflytande Fokus är fungerande samverkan och samordning. Vi arbetar för att säkerställa att målgruppens/personernas behov är tillgodosedda med avseende på hälsosituation, boende, arbete och sysselsättning. De åtgärder som planeras år är Utbildning i SIP tillsammans med landstinget och intresseföreningarna anordnas via VKL, hösten 204 Genomgång av överenskommelsen för samverkan samt lokala handlingsplanen för alla medarbetare på APT Följa upp hanteringen av SIP på myndigheten med särskilt fokus på barn och unga för att säkerställa att SIP upprättas för alla individer som bedöms behöva det Säkerställa att kvalitetssäkrad data om SIP kan lämnas genom att undersöka möjligheterna till en statistikmodul i dokumentationssystemet Utforma tillämpningsrutiner för samordning och samverkan på alla Vård och omsorgsförvaltningens verksamheter Säkerställa att brukarråd i någon form finns i alla befintliga verksamheter

10 0 (0) Utforma tillämpningsrutiner för det systematiska förbättringsarbetet där inhämtandet av synpunkter från individer i verksamheten ingår Tydliggöra var ansvaret för uppsökande arbete ska ligga inom Vård- och omsorgsförvaltningens organisation Inventera medarbetarnas kompetens regelbundet i respektive verksamhet för att användas vid utformning av en utbildningsplan Det finns även ett behov av att undersöka möjligheterna till ytterligare utveckling genom att lyfta och undersöka följande frågeställningar. Möjligheterna att utveckla revisioner av verksamheten tillsammans med enskilda individer eller intresseföreningarna Behovet och möjligheterna till kontinuerlig handledning i alla verksamheter där personer med psykiska funktionsnedsättningar finns, äldreomsorg och LSS inkluderad Möjligheterna att utveckla det förebyggande arbetet för grupperna asylsökande och unga vuxna genom sociala investeringsfonder