Öppna jämförelser 2015 Ekonomiskt bistånd. Guide för att tolka resultaten

Transkript

1 Öppna jämförelser 2015 Ekonomiskt bistånd Guide för att tolka resultaten

2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Publicerad juni 2015

3 ] Innehåll Inledning... 4 Övergripande resultat... 5 Årets jämförelser... 7 Öppna jämförelser för att stimulera utveckling... 8 Indikatorer för att följa upp verksamheter... 8 Hur indikatorerna tagits fram... 9 Så här kan resultaten analyseras lokalt Analysguide i fyra steg...10 Referenser Bilaga 1. Metodbeskrivning Indikatorer som baseras på enkätdata...13 Indikatorer som baseras på registerdata...15 Beskrivning av sorteringsnycklar...18 Bilaga 2. Stöd för jämförelser och analyser Stöd för tolkning av Excel-filerna...20 Bilaga 3. Indikatorer Kvalitetsområden och dimensioner...24 Beskrivning av indikatorer...25

4 Inledning Detta är femte gången Socialstyrelsen presenterar indikatorbaserade jämförelser av kommunernas verksamhet med ekonomiskt bistånd. Indikatorerna utgår från målet med verksamheten, olika kvalitetsaspekter och barnperspektivet i socialtjänstlagen (2001:453). Genom öppna jämförelser får kommuner och stadsdelar en överblick över resultaten för den egna verksamheten och kan samtidigt jämföra sig med andra. För ekonomiskt bistånd publicerar Socialstyrelsen i år totalt 42 indikatorer. Tyngdpunkten i jämförelserna är förutsättningar för god kvalitet i verksamheten (35 indikatorer). Resterande indikatorer belyser omfattningen av ekonomiskt bistånd (7 indikatorer). Resultaten för dessa indikatorer bygger på uppgifter från Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd för 2014 och SCB:s befolkningsregister. För alla indikatorer är det möjligt att göra jämförelser över tid. Denna guide är främst avsedd som ett stöd för att underlätta tolkning och analys av resultaten som publiceras på Socialstyrelsens webbplats. Den innehåller en sammanfattning av övergripande resultat på nationell nivå, en beskrivning av öppna jämförelser och datainsamlingen, ett analysstöd till kommunerna samt en indikatorförteckning. 4 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

5 Övergripande resultat På nationell nivå har kommunerna förbättrat sina resultat över tid sedan den första publiceringen, så även i år. Det är dock fortfarande stora skillnader mellan kommunerna. Större kommuner har generellt fler indikatorer uppfyllda än mindre kommuner. Behovet av ekonomiskt bistånd är i allmänhet också större i de stora kommunerna. Det område som står för den främsta ökningen från 2014 är kunskapsbaserad verksamhet. Andelen kommuner som använder standardiserade bedömningsmetoder vid utredning av den enskildes behov av stöd och insatser har ökat med 13 procentenheter från Fler kommuner uppger att de följer upp resultatet av sina insatser på individnivå. Däremot följer få systematiskt upp insatserna på gruppnivå, vilket är en förutsättning för att få kunskap och kännedom om verksamheten och dess klienter samt vilka insatser som fungerar eller inte fungerar [1]. Det finns ett utvecklingsbehov när det gäller hur kommunerna arbetar med genomförandeplaner tillsammans med den enskilde. Här har det dessutom skett försämringar från I genomförandeplanen dokumenteras hur den enskilde ska uppnå självförsörjning. Tre indikatorer avser att belysa detta. De lägsta resultaten gäller att genomförandeplanen inte följs upp inom var tredje månad. Viktiga resultat för öppna jämförelser 2015 För indikatorerna som belyser omfattningen av ekonomiskt bistånd så har i stort sett ingen förändring skett på nationell nivå från föregående år. Ökningen av det långvariga biståndsbehovet som har observerats de föregående åren verkar dock ha avstannat. Däremot är det fortfarande stor skillnad i omfattningen mellan kommunerna. Det varierar mellan 2 procent och 57 procent. Som tidigare nämnts är antalet mottagare av långvarigt ekonomiskt bistånd fler i stora kommuner, och allra flest i särskilda stadsdelar i storstäderna. Under 2014 levde 7,3 procent av alla barn i Sverige i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd. Det är 55 procent av kommunerna som uppger att de använder standardiserade bedömningsmetoder vid bedömning av den enskildes situation, funktion eller behov (jämfört med 42 % 2014). Majoriteten använder metoder för att identifiera missbruk (Audit och Dudit) och våld (Fredakortfrågor) [2]. En tredjedel av de kommuner som använder bedömningsmetoder uppger att de använder andra metoder, t.ex. ASI, instrument X och SARA procent av kommunerna följer upp resultaten av de biståndsbeslutade insatserna på individnivå (jämfört med 73 % 2014). Det är en förbättring från 2014 med 9 procentenheter. Men när det gäller att följa upp insatser 1 Se mer information om metoderna t.ex. på Metodguiden på Socialstyrelsens webbplats för mer information. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 5

6 på gruppnivå har det i stället minskat med fyra procentenheter från 2014 (24 % jämfört med 28 % 2014). Fler kommuner har upprättade överenskommelser för extern samverkan med andra aktörer. Den största ökningen har skett med Försäkringskassan (31 % 2015 jämfört med 24 % 2014). Av dem har 16 kommuner upprättat en ny överenskommelse. Andelen är dock fortfarande låg. Det är 51 procent av kommunerna uppger att de upprättar genomförandeplaner inom tre månader. 40 procent uppger att planen undertecknas av den enskilde och 36 procent att planen följs upp minst var tredje månad (jämfört med 56 %, 42 % och 37 % 2014). Variationen mellan kommunerna är stor. 6 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

7 Årets jämförelser Tyngdpunkten i 2015 års öppna jämförelser är som tidigare socialtjänstens förutsättningar för god kvalitet inom verksamheten för ekonomiskt bistånd. 35 indikatorer avser att belysa detta. Resultaten baseras på svaren från en enkät som skickades ut till samtliga Sveriges kommuner och till stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö samt enheten för hemlösa i Stockholm. Enkäten riktade sig till verksamheter med ansvar för myndighetsutövning inom området ekonomiskt bistånd utifrån SoL (2001:453). Insamlingen genomfördes under april maj Svarsfrekvensen för enkätundersökningen var 96 procent. 304 av de 316 kommuner och stadsdelar som fick enkäten, samt enheten för hemlösa, lämnade in uppgifter till årets öppna jämförelser Indikatorerna som belyser omfattningen av biståndsmottagandet, vilka är sju stycken, bygger på registerdata. Data hämtas från Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd för 2014 och SCB:s register över totalbefolkningen för Biståndsmottagande har ett samband med förhållanden som exempelvis befolkningssammansättningen och situationen på arbetsmarknaden. Tillsammans med resultaten för de indikatorer som rör omfattningen av bistånd i kommunerna redovisas därför också tio bakgrundsmått för att möjliggöra mer rättvisande jämförelser (se utförligare beskrivningar kring vilka data måtten baseras på i metodavsnittet). Resultaten av årets jämförelser redovisas i två Excelfiler som kan laddas ner för egen bearbetning på Socialstyrelsens webbplats. En fil där resultatet för samtliga indikatorer 2015 publiceras och en fil där resultatet för de indikatorer som är jämförbara med tidigare år publiceras. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 7

8 Öppna jämförelser för att stimulera utveckling Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Den främsta målgruppen för öppna jämförelser är därför beslutsfattare och utförare på dessa nivåer. t med öppna jämförelser är att det ska stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet. Målet är att de verksamhetsförbättringar som öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn, att den enskilde får rätt insatser utifrån dennes behov. I öppna jämförelser kan verksamheter jämföras på lokal nivå utifrån indikatorer och bakgrundsfaktorer. Jämförelser kan även göras med resultat för läns- och riksnivån. Analysen av resultaten kan ge en uppfattning av vad som kan behöva utvecklas för att stärka kvaliteten i verksamheten. Uppgifterna som presenteras i öppna jämförelser är ett av flera sätt att belysa förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras såväl lokalt som regionalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet i det enskilda fallet och vice versa. Jämförelserna behöver kompletteras med andra underlag för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. I nästa avsnitt presenteras en analysguide i fyra steg över hur resultaten från öppna jämförelser kan analyseras lokalt. Indikatorer för att följa upp verksamheter En indikator är ett mått som påvisar (indikerar) ett underliggande förhållande eller en utveckling. Indikatorer belyser olika förhållanden och kan användas för att mäta och följa upp kvaliteten i verksamheter [3]. Det finns behov av indikatorer som mäter såväl strukturer som processer och resultat för att stimulera till ett systematiskt förbättringsarbete [4]. Struktur- och processindikatorer speglar förutsättningar för god kvalitet och att uppnå resultat. Strukturindikatorer belyser de resurser en verksamhet har, till exempel kompetens, rutiner och överenskommelser. Processindikatorer kan belysa både att och hur aktiviteter genomförs, till exempel olika insatser. Därmed kan även processresultat för en verksamhet mätas. Resultat-indikatorer speglar de resultat som uppnåtts för enskilda individer, det vill säga om insatser lett till avsedda mål. En indikator anger en riktning för ett önskvärt resultat. Indikatorerna ska kunna påverkas av huvudmannen eller utföraren, det ska med andra ord vara möjligt att förändra sina resultat över tid [3]. Det är också viktigt att indikatorerna upplevs som meningsfulla för berörda huvudmän och 8 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

9 utförare och bidrar till kunskap om samband mellan insatser och resultat [4]. Hur indikatorerna tagits fram Indikatorerna i öppna jämförelser baseras på aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagstiftning och utgår från ett brukarperspektiv. Kvalitetsindikatorer tas fram i enlighet med en modell som ställer krav på tillgång till ett evidensbaserat kunskapsunderlag [3, 5]. I de fall då evidensbaserad kunskap saknas bygger indikatorerna på en dialog med brukare, professionella yrkesgrupper från kommuner, privata och idéburna utförare samt med forskare. En viktig utgångspunkt i modellen är de sex kvalitetsområden som gemensamt har definierats av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för öppna jämförelser inom socialtjänstens områden. Kvalitetsbegreppet inom SoL och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions-hindrade, LSS, innefattar följande aspekter: helhetssyn och samordning kunskapsbaserad verksamhet självbestämmande och integritet tillgänglighet trygghet och säkerhet effektivitet. Dessa områden är inte ömsesidigt uteslutande, vilket innebär att en indikator kan referera till två eller fler kvalitetsområden samtidigt [6]. Områdena är framtagna för att underlätta vid tolkningen av resultatet för indikatorerna och förtydligar vilka aspekter på kvalitet som en indikator, i första hand, refererar till utifrån lagstiftningen. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 9

10 Så här kan resultaten analyseras lokalt Socialstyrelsens indikatorbaserade öppna jämförelser kan användas som ett underlag i förbättringsarbete. För att gå vidare i utvecklingsarbetet kan kommuner och verksamheter analysera resultaten utifrån sina lokala och regionala förutsättningar. Nedan beskrivs fyra steg som resultaten kan analyseras utifrån. Analysguide i fyra steg 1. Identifiera förbättringsområden Gå igenom kommunens resultat i öppna jämförelser. Hur skiljer sig kommunens resultat för de olika indikatorerna från resultat för andra kommuner, kommungrupper, länet och riket? Finns det någon indikator eller indikatorområden där kommunen ligger sämre/bättre till än andra liknande kommuner med liknande förutsättningar? Sortera kommunerna med de olika sorteringsnycklar som finns i vänstermarginalen i Excelfilen för att jämföra resultaten med likvärdiga kommuner. Tillgängliga sorteringsnycklar är: - Kommungruppering utifrån antalet invånare (5 grupper) - Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning (10 grupper) - Socioekonomisk sorteringsnyckel, som är särskilt framtagen för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd (8 grupper). Titta på bakgrundsmåtten som redovisas i Excelfilen. Vilka förhållanden finns i kommunen som kan påverka resultaten och som verksamheten behöver ta hänsyn till i utvecklingsarbetet. Finns det ett eller flera områden som behöver utvecklas? T.ex. indikatorer inom indikatorområdet systematisk uppföljning. Titta på resultat i Socialstyrelsens andra öppna jämförelser inom socialtjänsten. Finns det t.ex. indikatorer inom flera av socialtjänstens verksamhetsområden som kan behöva utvecklas samtidigt? Exempelvis systematisk uppföljning. Välj ett område att arbeta vidare med. 10 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

11 2. Komplettera med annan information Ta fram annan relevant information för det område ni valt att arbeta vidare med för att få en mer nyanserad och heltäckande bild av lokala förhållanden. Komplettera med uppgifter från exempelvis: Kommunens egen statistik och uppföljningar. Andra öppna jämförelser inom individ och familjeomsorgen (IFO). Nyckeltal, kostnader och statistik från andra källor som SCB, SKL, statistikdatabasen på Socialstyrelsens webbplats. Statistik från arbetsförmedlingen, försäkringskassan, skolan, hälso- och sjukvården. Resultat av tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). 3. Vad kan vi lära av utvecklingen över tid? Jämför årets resultat med tidigare års öppna jämförelser Jämför utvecklingen över tid med utvecklingen i andra kommuner, kommungrupper, länet och riket. Kartlägg vilka förändringar som kan ha påverkat utvecklingen T.ex. kan ändrade förutsättningar i kommunen, såsom organisationsstruktur, personalförändringar, nya metoder, eller förändringar i samhället i stort påverka resultatet (lagändringar, policy, m.m.). 4. Slutsatser, mål och genomförande Beskriv vad ni vill utveckla och förbättra i verksamheten Utgå från resultaten från öppna jämförelser och annan inhämtad information. Sätt upp mål. Vad kan/ska ni göra för att uppnå målet/målen? Vilka aktiviteter ska genomföras för att uppnå dessa mål? Vilka personer/aktörer ska göra vad och när? Finns det förväntade kostnadsförändringar? När ska målen vara uppnådda? Beskriv när och hur en uppföljning/avstämning av målen ska genomföras. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 11

12 Referenser 1. Socialstyrelsen. Systematisk uppföljning beskrivning och exempel. Stockholm; Socialstyrelsen. Manual för FREDA. Stockholm; Socialstyrelsen. Handbok för utveckling av indikatorer. För god vård och omsorg. Stockholm; Anell, A. Styrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet. Lund; Socialstyrelsen & Sveriges kommuner och landsting, S. Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten. Stockholm; ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

13 Bilaga 1. Metodbeskrivning Indikatorer och bakgrundsmått har tagits fram av Socialstyrelsens och SKL:s gemensamma projektgrupp för öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd i dialog med representanter för forskning och profession. en har diskuterats och testats utifrån relevans, validitet och reliabilitet. I detta avsnitt redovisas vilka datakällor som använts, hur insamlingen genomförts samt hur resultaten presenteras. Indikatorer som baseras på enkätdata Resultaten i jämförelserna som belyser förutsättningar för kvalitet har hämtats från en enkätundersökning riktad till verksamheter med ansvar för ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen i landets kommuner och stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm. För indikatorn Bemanning - biståndshushåll (ärenden) per handläggare har uppgifter även hämtats från Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd för Datainsamlingen till enkäten Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2015 genomfördes via en webbenkät under april och maj En länk till enkäten skickades ut via e-post till registratorn i samtliga landets kommuner och stadsdelarna Stockholm, Göteborg och Malmö. I Stockholm har även enheten för hemlösa vid Socialförvaltningen deltagit. Registratorn skickade vidare brevet till socialchefen eller motsvarade. När svarsperioden nått sitt slut, fick de som ännu inte besvarat enkäten en påminnelse via e-post. Ytterligare en påminnelse via e-post sändes ut knappt två veckor senare och därefter gjordes ytterligare en påminnelse, denna gång per telefon. Enkäten bestod av 31 frågor, varav fjorton hade minst en följdfråga. Två, tre respektive fyra följdfrågor förekom i vardera ett fall. Med undantag för de båda avslutande frågorna krävdes ett svar för att komma vidare i enkäten. En granskning har gjorts av om svaren verkar rimliga, om de innehåller avvikande värden etc. som kan ha uppkommit genom skrivfel eller missförstånd. Vid oklarhet har respondenten kontaktats och fått möjlighet att korrigera eventuella fel. Statistikens innehåll Population Undersökningen omfattar alla Sveriges kommuner och stadsdelarna i storstäderna Göteborg, Malmö och Stockholm samt enheten för hemlösa vid Socialförvaltningen i Stockholm. Den sistnämnda behandlas vid redovisningen som en stadsdel. Totalt utgörs populationen av 317 objekt. Statistiska mått och redovisningsgrupper För majoriteten av indikatorerna redovisas Ja eller Nej som svar på om kriterierna för indikatorn uppfylls i kommunen eller stadsdelen. För indikato- ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 13

14 rer som belyser intern samordning redovisas förutom Ja även alternativen Integrerad, Ny rutin och Verksamhet saknas. På läns- och risknivå har dessa värden räknats som positiva i fråga om intern samordning. När det gäller indikatorer för extern samverkan redovisas Ja och Ny överenskommelse som positiva värden. När det gäller frågan om strukturerad inskolningsperiod har en del kommuner inte nyanställt någon. För dessa redovisas alternativet Ingen nyanställd. Fem indikatorer redovisas i antal eller som andelsmått på kommunnivå. När det gäller indikatorn som mäter andelen domar som ändrats av förvaltningsrätt har ett antal kommuner svarat Vet ej, vilket redovisas. För kommuner där det totala antalet domar understiger 20 är det vanskligt att redovisa och jämföra andelstal eftersom enskilda domar får stor påverkan på andelsvärdet. Uppgifterna redovisas trots detta, men kursiveras som en uppmaning till stor försiktighet vid tolkningen. För kommuner där det totala antalet domar understiger 4 redovisas inga uppgifter av sekretesskäl, vilket markeras med X. Riks och länsvärden har beräknats på samtliga svarande kommuner. Tillförlitlighet Urval Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2015 är en totalundersökning. Inget urval har gjorts. Ramtäckning Ramtäckningen vad gäller kommuner och stadsdelar är komplett. Stockholm, Göteborg och Malmö har lämnat uppgifter på stadsdelsnivå. Övriga kommuner har lämnat uppgifter på kommunnivå. Bortfall Svarsfrekvensen var 96 procent. Av totalt 317 kommuner och stadsdelar har 304 svarat på enkäten. Tolv kommuner och en stadsdel har inte svarat. I tolv av totalt 21 län har samtliga kommuner svarat på enkäten, medan i övriga län har 1 3 kommuner inte svarat. Tio av de kommuner som inte har svarat har färre än invånare Om kommuner och stadsdelar har bortfall redovisas inte respektive indikator. Beräkning av andel på storstadskommun-, läns- och riksnivå utförs med antagandet att kommuner/stadsdelar med bortfall skulle ha fördelat sina svar på samma sätt som svarande kommuner/stadsdelar i den redovisningsgruppen. Om kommuner/stadsdelar med bortfall avviker från övriga i redovisningsgruppen ger denna metod ett fel. För att inte riskera att felet blir för stort redovisas inte andelen för redovisningsgrupper där bortfallet överstiger 30 procent. Mätning För att reducera mätfelen har frågeblankett och missiv konstruerats i samarbete mellan ämneskunnig, enkätfrågekonstruktör och statistiker. En referens- 14 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

15 grupp med personer från ett antal kommuner/stadsdelar har deltagit vid utvecklingen av enkätfrågorna. Till varje fråga i enkäten har det varit möjligt att skriva kommentarer. Dessa har varit ett viktigt underlag för bedömningen av mätfel. Indikatorer kan ha kvalitetsbrister som inte upptäckts i granskningen. Flera av frågorna är sådana att uppgiftslämnare ska bedöma om den egna kommunens/stadsdelens verksamhet uppfyller den nivå som beskrivs i frågan. Den svarandes tolkning av frågan kan ha betydelse för vilket svar som avges. Jämfört med föregående års undersökning har en indikator utgått då den visade sig ha mindre värde när undersökningen syftar till kommunvisa jämförelser: Under förra årets mätperiod hade i stort sett samtliga kommuners verksamheter med ekonomiskt bistånd beställt tolk via en tolkförmedling till alla planerade möten rörande myndighetsutövning med enskilda som inte bedömdes behärska svenska i tillräcklig grad. När frågorna gäller en mätperiod är denna justerad sedan tidigare år och avser nu exakt 3, 6, 12 eller 24 månader. Fel vid bearbetning Fel kan uppstå vid bearbetning av materialet. För att förhindra detta har resultaten kontrollerats med avseende på rimlighet. Jämförbarhet över flera år Alla indikatorer kan jämföras med resultatet för Skillnaden är att insamlingsperioden har förlängts med en vecka Under tidigare år har enkätfrågor, tidsperioder, definitioner och anvisningar ändrats vilket kan försvåra jämförbarheten mellan åren. För indikatorer där detta inte har bedömts möjligt, redovisas inte resultat för de åren i Excel-filen där jämförelser över tid kan göras. Under den period som öppna jämförelser har redovisats har det skett förändringar i Göteborgs och Malmös stadsdelsindelningar. År 2011 slog Göteborg samman sina 21 stadsdelar till 10, medan Malmö år 2013 ändrade sina 10 stadsdelar till 5 stadsområden. Resultat för indikatorer dessa år redovisas därför inte. Skillnader som framgår av tabellerna behöver inte alltid spegla faktiska förhållanden. Vilka kommuner samt antalet kommuner som besvarat enkäten har varierat under åren. En variation i resultatet över år för samma indikator i en kommun kan bero på enskilda omständigheter, exempelvis att frågorna och anvisningarna tolkats på olika sätt. Jämförelserna är i första hand ett underlag till hjälp för kommunerna i verksamhetsutvecklingen av arbetet med ekonomiskt bistånd. Resultaten av de öppna jämförelserna bör därför sättas i ett lokalt sammanhang och granskas och analyseras av de berörda verksamheterna. Indikatorer som baseras på registerdata För de indikatorer som belyser omfattningen har en samkörning av register som administreras av Statistiska Centralbyrån (SCB) och av ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 15

16 Socialstyrelsen genomförts. Indikatorerna baseras på uppgifter från följande register: Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd 2014 Registret över totalbefolkningen (RTB), uppdateringsår 2014 Utbildningsregistret (Ureg), uppdateringsår 2014 Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), uppdateringsår 2013 Sysselsättningsregistret (Sreg), uppdateringsår 2013 Tillförlitlighet Ramtäckning I datamaterialet ingår de personer som har ett personnummer och är folkbokförda i Sverige den 31 december För att definieras som mottagare av ekonomiskt bistånd ska minst en utbetalning ha skett under år Det normala är att en person bor och är folkbokförd i en och samma kommun. Det finns dock undantag som ger täckningsfel. En person som fått ekonomiskt bistånd kan bo permanent i en kommun utan att vara folkbokförd alls. En person som fått ekonomiskt bistånd kan vara folkbokförd men ha flyttat till ett annat land under året. En person som fått ekonomiskt bistånd kan vara folkbokförd i någon kommun och bo permanent i en annan kommun. De två första exemplen är att betrakta som täckningsfel medan det sista exemplet mer kan betraktas som ett mätfel eftersom personen ingår i materialet men inte i rätt kommun. Bortfall Sex kommuner 2 har inte levererat uppgifter till den officiella statistiken över ekonomiskt bistånd i enlighet med regelverket. De två redovisningsgrupperna Indikatorer och försörjningshinder är därför inte möjliga att redovisa för dessa kommuner. Jämförelser med officiell statistik I de fall det finns motsvarande uppgifter i öppna jämförelser som i den officiella statistiken kan dessa skilja sig något åt. Det beror på att fokus i öppna jämförelser enbart ligger på kommun- och stadsdelsnivån medan fokus i den officiella statistiken skiftar nivå beroende på vad som presenteras. Det medför att definitionen av måtten blir något annorlunda. Det centrala syftet med öppna jämförelser är att skapa indikatorer för jämförelser mellan kommuner och stadsdelar. En kommun ska kunna jämföra sig med en eller flera andra kommuner genom dessa indikatorer. De värden som skapas på storstads-, läns- och riksnivå har som viktigaste uppgift att användas som referensvärden vid dessa jämförelser. I öppna jämförelser behålls därför kommun- och stadsdelsperspektivet även i redovisningen av indikatorerna på storstads-, läns- och riksnivå. Detta medför dock smärre skillnader vid jämförelser med motsvarande siffror i den officiella statistiken. Andelen biståndsmottagare i befolkningen och 2 Botkyrka, Upplands-Väsby, Högsby, Dorotea, Lycksele och Vindeln 16 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

17 andelen långvariga biståndsmottagare påverkas när perspektivet flyttas från kommunnivå till riksnivå. Olikheten uppstår främst när personer med ekonomiskt bistånd flyttar mellan två kommuner under det redovisade året. En följd blir då att personerna i öppna jämförelser blir synliga biståndsmottagare i båda kommunerna och därför även räknas som biståndsmottagare i respektive kommun. När sedan samtliga kommuners siffror summeras på exempelvis riksnivå räknas dessa personer i båda kommunerna. I den officiella statistiken som har perspektivet på riksnivå betraktas dessa personer som dubbelräknade eftersom det då inte handlar om kommunernas och stadsdelarnas samlade antal bidragstagare. Vid flytt under året påverkas även måttet långvariga biståndsmottagare. Om en person som fått ekonomiskt bistånd i minst 10 månader under året har flyttat till en annan kommun under bidragsperioden blir personen inte betraktad som långvarig biståndsmottagare i någon av de två kommunerna inom öppna jämförelser. Kriteriet för långvarigt bidragstagande hinner inte uppfyllas i respektive kommun. I och med att kriteriet på långvarigt biståndsmotagande inte uppkommit inom någon av de två kommunerna ingår personen inte heller i indikatorn som summerats upp till, läns- eller riksnivå. I den officiella statistiken som har ett riksperspektiv skulle personen däremot räknats som en långvarig biståndsmottagare. För storstäder blir det annorlunda. Om en biståndsmottagare flyttar mellan storstädernas stadsdelar så blir personen betraktad som långvarig biståndsmottagare på storstadsnivå, om kriteriet uppfylls. Sammanfattningsvis är det alltid kommunernas och stadsdelarnas samlade antal som används i beräkningarna inom öppna jämförelser eftersom kommun- och stadsdelsperspektivet har behållits på storstads-, läns- och riks-nivå. Fel vid bearbetning Fel kan uppstå vid bearbetning av materialet. För att förhindra detta har bearbetningsprogram kontrollerats och resultaten har kontrollerats med avseende på rimlighet. Mätning Rent generellt gäller att mätfel är en avvikelse mellan det rapporterade värdet och det sanna värdet. Det finns en mängd olika källor till dessa fel, bland annat mätinstrumentet, informationssystemet, frågeställaren och insamlingssättet. Det insamlade materialet har granskats genom manuella och maskinella kontroller. I redovisningen gäller folkbokföringskommun, vilket medför att det kan ingå fall där ekonomiskt bistånd erhållits på annan ort än i den egna folkbokföringskommunen, men biståndet redovisas ändå i denna kommun. Uppgifterna om försörjningshinder samlas in av SCB på uppdrag av Socialstyrelsen på samma sätt som uppgifterna till registret över ekonomiskt bistånd. Insamlingen gjordes för första gången år 2011 men har fortfarande vissa brister som gör att statistiken inte uppfyller den kvalitet som krävs för att publiceras inom ramen för Sveriges officiella statistik. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 17

18 Socialstyrelsen har därför valt att publicera uppgifterna för försörjningshinder och ändamål som övrig statistik. Beräkning Datamaterialet som presenteras i rapporten baseras på en samkörning av register från SCB och Socialstyrelsen. Samkörningen har därefter kontrollerats och bearbetats av Socialstyrelsen och slutligen har resultattabeller tagits fram. SCB har utifrån Socialstyrelsens definitioner genomfört beräkningarna som uteslutande utgörs av kvoter. I beskrivningen av respektive jämförelsemått redogörs för beräkningen i detalj. Samtliga kvoter på storstads-, läns- och riksnivå baseras på kommunernas samlade uppgifter. Kvoterna beräknas alltså utifrån summan av kommunernas uppgifter som sedan används som täljare respektive nämnare i kvoterna på storstads-, läns- och riksnivå. De av SCB administrerade registren har olika långa uppdateringstider. Detta har fått konsekvensen att samtliga variabler inte avser år 2014, utan de som handlar om sysselsättning och inkomst avser år Vid beräkning av andelar används genomgående invånarantalet för Detta får dock konsekvensen att andelen låginkomsttagare och arbetslösa är baserade på värden där täljaren är för år 2013 och nämnaren för Bedömningen har gjorts att skillnaden mellan åren är så pass liten att måtten ändå är så tillförlitliga att de går att redovisa. Avvikande värden Socialstyrelsen har valt att redovisa samtliga värden som går att redovisa. Beskrivning av sorteringsnycklar Socioekonomisk sorteringsnyckel Den socioekonomiska nyckeln har tagits fram från SCB:s register. Nyckeln är primärt ett mått på kommuners och stadsdelars relativa socioekonomiska status och mäter avståndet till den kommun som har högst socioekonomisk status. Nyckeln baseras på invånarnas arbetsmarknadsanknytning och inkomst. De två ovan nämnda faktorerna samvarierar med ekonomiskt bistånd. Således kan nyckeln tolkas som en indikation på behov av ekonomiskt bistånd i en kommun eller stadsdel jämfört med övriga kommuner eller stadsdelar. De framräknade värdena har rangordnats och delats in i åtta grupper (1 8), där 1 = låg risk och 8 = hög risk jämfört med kommuner och stadsdelar i stort. Bearbetning Nyckeln är ett enkelt mått på socioekonomisk status i kommunerna eller stadsdelarna och följer en traditionell statistisk avståndsmätning. I den statistiska litteraturen finns en uppsättning olika avståndsmått som alla bygger på att beräkna ett absolut avstånd från en given punkt som sedan kan viktas på olika sätt. 18 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

19 Beräkningen här är gjord genom att först ta fram den kommun eller stadsdel med lägst värde för var och en av de två variablerna låg inkomst och låg utbildning. Därefter beräknas skillnaden mellan detta lägsta värde och de övriga värdena. Skillnaden divideras sedan med variabelns standardavvikelse. Därefter summeras detta till ett värde. Uttryckt i matematiska termer ser nyckel ut som följer: A = Andel invånare med låg inkomst B = Andel invånare utan arbete och utan ersättning i = respektive kommun/stadsdel min = minsta värdet STD = Standardavvikelsen för respektive variabel Nyckeli = ( (Ai Amin) /STDA ) + ( (Bi Bmin)/STDB ) De åtta presenterade grupperna är framtagna genom att först rangordna kommunerna och stadsdelarna efter nyckelns storlek och därefter gruppera dessa utifrån nyckelvärdet. De åtta lägsta procenten av kommunerna/stadsdelarna är i grupp 1 och de åtta högsta är i grupp 8. De övriga 84 procenten av kommunerna/stadsdelarna är grupperade i sex lika stora grupper. Svagheter En svaghet med att väga skillnaden med sin egen standardavvikelse är om det finns någon eller några avvikande värden som ökar standardavvikelsen onyanserat mycket. En sådan situation ger ett oönskat lågt värde för den variabeln jämfört med den andra variabeln. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 19

20 Bilaga 2. Stöd för jämförelser och analyser Stöd för tolkning av Excel-filerna I öppna jämförelser av kommunernas verksamhet med ekonomiskt biståndkan man få en överblick över resultaten för den egna verksamheten och jämföra sig med andra. Socialstyrelsen publicerar jämförelserna för landets kommuner och stadsdelar i två Excel-filer på myndighetens webbplats Resultat för samtliga kommuner 2015 Resultat för jämförbara indikatorer Excel-filerna kan laddas ner för egen bearbetning. Kvalitetsområden och indikatorområden I Excel-filerna redovisas resultatet för indikatorerna uppdelade i kvalitetsområden och indikatorområden. Dessa är framtagna för att underlätta vid tolkningen av resultatet för indikatorn. De kvalitetsområden och indikatorområden som är aktuella är: Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Indikatorområden: Intern samordning i enskilda ärenden Extern samverkan i enskilda ärenden Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Indikatorområden: Personalens kompetens Kompetensutveckling Systematisk uppföljning Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Indikatorområde: Genomförandeplaner 20 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

21 Tillgänglighet Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Indikatorområde: Tillgång till insatser Trygghet och säkerhet Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Indikatorområden: Trygg och säker ärendehantering Följsamhet till lagstiftningen Färgläggning indikerar utvecklingsområden I Excel-filerna redovisas resultatet för indikatorerna färglagda med grön, gul och röd bakgrund, där det är möjligt att ange ett önskvärt värde. Färgerna indikerar: grönt önskvärt resultat rött ett utvecklingsområde. Sorteringsnycklar Följande grupperingar finns i Excel-filerna att sortera utifrån: kommungrupper utifrån antal invånare, 5 grupper (se tabell 1 nedan) Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) kommungruppsindelning, 10 grupper (se listan nedan) Socioekonomisk sorteringsnyckel (se beskrivning i metodavsnitt sid 18) kommunkod länsnummer. Kommungruppering utifrån antal invånare Då förutsättningarna för verksamheten ekonomiskt bistånd kan variera med kommunens storlek, har Socialstyrelsen skapat en sorteringsnyckel. Kommunerna delas in i fem grupper utifrån antalet kommuninvånare (se tabell 1). t med sorteringsnyckeln är att den ska underlätta för kommunen att hitta jämförbara kommuner. Indelningen är gjord utifrån en bedömning av kommunernas organisatoriska skillnader med utgångspunkt från invånarantalet. ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 21

22 Tabell 1. Indelning utifrån antal invånare i kommuner, grupp 1-5. Kommungrupp: Grupp kommuner Grupp 2 forts. Grupp 2 72 kommuner Grupp 3 52 kommuner Grupp 4 25 kommuner Grupp 5 4 städer Antal invånare: Kommuner: Nykvarn, Vaxholm, Älvkarleby, Heby, Vingåker, Gnesta, Oxelösund, Trosa, Ödeshög, Ydre, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Valdemarsvik, Söderköping, Vadstena, Aneby, Gnosjö, Mullsjö, Habo, Vaggeryd, Sävsjö, Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd, Markaryd, Högsby, Torsås, Mörbylånga, Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda, Borgholm, Olofström, Svalöv, Östra Göinge, Örkelljunga, Bjuv, Skurup, Hörby, Tomelilla, Bromölla, Osby, Perstorp, Åstorp, Båstad, Hylte, Öckerö, Tjörn, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Dals-Ed, Färgelanda, Vårgårda, Bollebygd, Grästorp, Essunga, Karlsborg, Gullspång, Tranemo, Bengtsfors, Mellerud, Lilla Edet, Svenljunga, Herrljunga, Götene, Tibro, Töreboda, Lysekil, Strömstad, Åmål, Hjo, Tidaholm, Kil, Eda, Torsby, Storfors, Munkfors, Forshaga, Grums, Årjäng, Sunne, Filipstad, Hagfors, Lekeberg, Laxå, Degerfors, Hällefors, Ljusnarsberg, Askersund, Nora, Skinnskatteberg, Surahammar, Kungsör, Norberg, Fagersta, Arboga, Vansbro, Malung-Sälen, Gagnef, Rättvik, Orsa, Älvdalen, Smedjebacken, Säter, Ockelbo, Hofors, Ovanåker, Nordanstig, Ånge, Ragunda, Bräcke, Krokom, Strömsund, Åre, Berg, Härjedalen, Nordmaling, Bjurholm, Vindeln, Robertsfors, Norsjö, Malå, Storuman, Sorsele, Dorotea, Vännäs, Vilhelmina, Åsele, Lycksele, Arvidsjaur, Arjeplog, Jokkmokk, Överkalix, Övertorneå, Pajala, Älvsbyn, Haparanda Ekerö, Salem, Upplands-Bro, Nynäshamn, Håbo, Knivsta, Tierp, Östhammar, Flen, Finspång, Mjölby, Gislaved, Nässjö, Vetlanda, Eksjö, Tranås, Alvesta, Älmhult, Ljungby, Nybro, Oskarshamn, Vimmerby, Ronneby, Sölvesborg, Staffanstorp, Burlöv, Kävlinge, Lomma, Svedala, Sjöbo, Höör, Klippan, Höganäs, Ystad, Simrishamn, Laholm, Stenungsund, Orust, Ale, Vara, Ulricehamn, Mariestad, Skara, Hammarö, Kristinehamn, Arvika, Säffle, Hallsberg, Kumla, Karlskoga, Lindesberg, Hallstahammar, Sala, Köping, Leksand, Mora, Hedemora, Avesta, Ludvika, Ljusdal, Söderhamn, Bollnäs, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Kalix, Gällivare, Boden, Kiruna Upplands Väsby, Vallentuna, Österåker, Värmdö, Järfälla, Tyresö, Täby, Danderyd, Sollentuna, Sundbyberg, Lidingö, Norrtälje, Sigtuna, Enköping, Nyköping, Katrineholm, Strängnäs, Motala, Värnamo, Kalmar, Västervik, Gotland, Karlskrona, Karlshamn, Vellinge, Landskrona, Eslöv, Trelleborg, Ängelholm, Hässleholm, Falkenberg, Varberg, Härryda, Partille, Lerum, Mark, Mölndal, Kungälv, Uddevalla, Vänersborg, Trollhättan, Alingsås, Lidköping, Skövde, Falköping, Falun, Borlänge, Sandviken, Hudiksvall, Örnsköldsvik, Östersund, Piteå Huddinge, Botkyrka, Haninge, Södertälje, Nacka, Solna, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Växjö, Lund, Helsingborg, Kristianstad, Halmstad, Kungsbacka, Borås, Karlstad, Örebro, Västerås, Gävle, Sundsvall, Umeå, Skellefteå, Luleå Stockholm, Malmö, Göteborg, inklusive stadsdelar/stadsområden samt Uppsala. 22 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

23 SKL:s kommungruppsindelning Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning är reviderad. Den nya indelningen började gälla från den 1 januari Grupperingen är tänkt att användas vid analyser, jämförelser och redovisning. Här nedan redovisas de tio grupperna som ingår i indelningen 2011 med antal kommuner som ingår i respektive grupp och en kort beskrivning: 1. Storstäder (3 kommuner) Kommuner med en folkmängd som överstiger invånare. 2. Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. 3. Större städer (31kommuner) Kommuner med invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4. Förortskommuner till större städer (22 kommuner) Kommuner där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i en annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av de större städerna i grupp Pendlingskommuner (51 kommuner) Kommuner där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till en annan kommun. 6. Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) Kommuner där antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och campingar överstiger 21 per invånare eller där antalet fritidshus överstiger 0,20 per invånare. 7. Varuproducerande kommuner (54 kommuner) Kommun där 34 procent eller mer av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år är sysselsatta inom tillverkning och utvinning, energi och miljö samt byggverksamhet (SNI2007). 8. Glesbygdskommuner (20 kommuner) Kommun med en tätortsgrad understigande 70 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer. 9. Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) Kommun med mer än personer inom en radie på 112,5 kilometer. 10. Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner) Kommun med mindre än personer inom en radie på 112,5 km. För ytterligare information se Sveriges Kommuner och Landsting ndelning ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 23

24 Bilaga 3. Indikatorer Kvalitetsområden och dimensioner Nedan finns definitioner för de kvalitetsområden som öppna jämförelser av socialtjänsten utgått ifrån vid framtagandet av indikatorer (tabell 2). Socialstyrelsen tog under 2013 fram dimensioner för god vård och omsorg. Definitioner av dessa dimensioner och hur de överensstämmer med kvalitetsområdena finns också i tabellen. Tabell 2. Dimensioner för god vård och omsorg i jämförelser med kvalitetsområden. Individanpassad Säker Tillgänglig Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg. Dimension Definition Kvalitetsområde Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Tillgänglighet Definition Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsäg-barhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. 24 ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN

25 Dimension Definition Kvalitetsområde Definition Effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Effektivitet Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Jämlik Beskrivning av indikatorer Nedan beskrivs samtliga indikatorer som publiceras i öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd Indikatorer som baseras på enkätdata Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden Målvärde Aktuella rutiner för intern samordning (a c), 3 indikatorer Kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd har den 1 april 2015 aktuella skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske med följande verksamhetsområden: a. Barn- och ungdomsvården b. Vuxenvården (missbruk, socialpsykiatri etc.) c. Kommunal arbetsmarknadsverksamhet. Personer med behov av insatser från olika områden inom socialtjänsten eller från hälso- och sjukvård som kommunen har ansvar för, ska få sina insatser samordnade av berörda aktörer. Indikatorn utgår från 3 kap 5 socialtjänstlagen (2001:453) och 4 kap. 5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Indikatorn avser att belysa intern samordning i enskilda ärenden mellan socialtjänstens delområden. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för hur samarbetet ska genomföras är ett medel att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelning och ett bestämt tillvägagångsätt kan minska risken för godtycke och utgöra ett stöd för handläggarna till nytta för den enskilde. För att säkra att rutinerna är aktuella och stödjer insatserna till den enskilde är det viktigt att de regelbundet följs upp. Kommunenens verksamhet med ekonomiskt bistånd har aktuella rutiner för intern samordning med <verksamhetsområdena a-c>. Undantag görs för kommuner där en sådan rutin inte är relevant eftersom verksamhetsområdena bedrivs integrerat alternativt att ett verksamhetsområde saknas. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Hade ni den 1 april 2015 skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske med <andra verksamhetsområden> inom socialtjänsten? 2. Har ni under perioden 1 april mars 2015 följt upp dessa rutiner för samordning? Definitioner: Rutinen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteter ska genomföras samt ange ansvarsfördelningen. Rutinen ska vara känd och användas av ansvariga handläggare. Med ledningsnivå avses den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Med samordning avses koordination av resurser och arbetsinsatser för att få högre kvalitet och större effektivitet. Med uppföljning avses att parterna tillsammans har gått igenom att rutinen används och fungerar på avsett sätt samt vid behov omarbetat denna. Beräkning: ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN 25

26 Datakällor Indikatorområde Kvalitetsområde God omsorg För JA krävs svar Ja på fråga 1 + svar Ja på fråga 2. Om verksamheterna bedrivs av samma personal och ansvarig chef redovisas alternativet Integrerad. Om en verksamhet saknas redovisas alternativet Verksamhet saknas. Om rutinen upprättats under de senaste 12 månaderna före mätdatum redovisas alternativet Ny rutin. Redovisningsnivåer: Riket, län, kommun, stadsdelar. För länen och riket redovisas andelen svarande kommuner som uppnått målvärdet, dvs. alternativen "Ja/ Integrerad/Verksamhet saknas/ny rutin". Mätperiod: Intern samordning i enskilda ärenden Helhetssyn och samordning Individanpassad Extern samverkan i enskilda ärenden Målvärde Aktuell överenskommelse för extern samverkan (a d), 4 indikatorer Kommunens verksamhet med ekonomiskt bistånd har den 1 april 2015 aktuella skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med följande aktörer: a. Arbetsförmedlingen b. Försäkringskassan c. Landstingsfinansierad primärvård d. Landstingsfinansierad öppenpsykiatri. Personer med behov av insatser från socialtjänsten kan ha behov av insatser från andra aktörer. Indikatorn utgår från 3 kap 5 socialtjänstlagen (2001:453) och 4 kap. 5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Indikatorn avser att belysa överenskommelser för samverkan. En formaliserad och strukturerad samverkan i form av en gemensam skriftlig överenskommelse för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske är ett medel att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelning och ett bestämt tillvägagångsätt kan minska risken för godtycke och utgöra ett stöd för handläggarna till nytta för den enskilde. För att säkra att överenskommelsen är aktuell och stödjer insatserna till den enskilde är det viktigt att den regelbundet följs upp. Kommunenens verksamhet med ekonomiskt bistånd har en aktuell överenskommelse för extern samverkan med <aktörerna a-d>. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Hade ni den 1 april 2015 skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske med <andra aktörer>? 2. Har ni under perioden 1 april mars 2015 följt upp överenskommelsen för samverkan med <respektive aktör>? Definitioner: Överenskommelsen ska dels innehålla rutiner som beskriver ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras dels ange ansvarsfördelningen. Med ledningsnivå avses den nivå i organisationerna som har mandat att besluta om överenskommelser med andra aktörer. Med samverkan avses övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för visst syfte. Med uppföljning avses att parterna tillsammans har gått igenom att överenskommelsen används och fungerar på avsett sätt samt vid behov omarbetat denna. Om en motsvarande överenskommelse rörande biståndsmottagare har upprättats av annan enhet eller motsvarande i kommunen (t.ex. arbetsmarknadsenhet) räknas denna. För stadsdelar/kommundelar: Om stadsdelen/kommundelen omfattas av en motsvarande kommunövergripande överenskommelse/uppföljning räknas denna. Beräkning: För JA krävs svar Ja på fråga 1 + svar Ja på fråga ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2015 EKONOMISKT BISTÅND GUIDE FÖR ATT TOLKA RESULTATEN