Lek och lärande i förskolan ur pedagogperspektiv

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Barndoms- och ungdomsvetenskap Examensarbete 10 poäng Lek och lärande i förskolan ur pedagogperspektiv Pre-School Teachers Perspectives on Play and Learning Helen Andersson Lärarexamen 140 poäng SÄL 60p Förskolan Barndoms- och ungdomsvetenskap Vårterminen 2007 Handledare: Mats Olsson Examinator: Ann-Christin Eklundh

2 2

3 Abstract Arbetets art: C-uppsats i barndoms- och ungdomsvetenskap Titel: Lek och lärande i förskolan ur pedagogperspektiv Title: Pre-School Teachers Perspectives on Play and Learning Författare: Helen Andersson Handledare: Mats Olsson Bakgrund: Detta arbete handlar om lek och lärande i förskolan utifrån pedagogernas perspektiv. Inom förskolan diskuteras ofta lekens betydelse, den kunskap personalen har med sig från lärarutbildningen kanske inte alltid kommer till användning i det dagliga arbetet. Hur ser pedagogerna egentligen på lekens betydelse i lärandet? Syfte: Syftet är att beskriva hur pedagogerna tänker om begreppen lek och lärande. Vad är det som pedagogerna tycker är så utvecklande i leken och hur tänker de kring sin egen roll i den. Vilka hinder och möjligheter anser pedagogerna finns i nuvarande förskola för lek och lärande? Metod: Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer och har intervjuat fem pedagoger i förskolan. Resultat: Resultatet visar att pedagogerna i denna studie anser att leken är viktig för barnen och att vi som pedagoger behövs för att utveckla leken. Några pedagoger anser att i första hand att lek är lärande medan de andra menar att lekens grundsyfte är att vara lustfylld och rolig. Nyckelord: Förskola, lek, lärande och pedagog, 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1 Introduktion 7 2 Utgångspunkter Barns rättigheter Begreppet lek Lekens plats i förskolan Fri lek Lärandets betydelse Begreppet lärande Lärandets betydelse i förskolan Förhållandet mellan lek och lärande Teorier Konstruktionismen Sociokulturellt perspektiv Psykodynamiskt perspektiv Myten om den fria leken Avslutande tankar 17 3 Problemprecisering Syfte och frågeställning 20 4 Metodbeskrivning Metodval Mitt vetenskapliga förhållningssätt Mitt urval av respondenter Analysbeskrivning Forskningsetiska överväganden 23 5 Genomförande 24 6 Resultat Hur tänker pedagogerna kring lek? Pedagogiskt synsätt på begreppet lek Fri och styrd lek Pedagogens roll i barns lek Vad tänker pedagogerna kring lärande? Pedagogiskt synsätt på begreppet lärande Pedagogernas roll i barns lärande Beskriver pedagogerna något samband mellan lek och lärande? Vilka hinder och möjligheter anser pedagogerna finns i nuvarande förskola för lek och lärande? Slutsats 41 5

6 7 Diskussion Egna/nya tankar Kritisk granskning 43 Referenslista 45 Bilaga A Bilaga B 6

7 1 Introduktion Jag skulle vilja inleda mitt examensarbete med följande citat: Barn erövrar omvärlden genom leken. När barn utforskar och försöker förstå sig själv och sin omvärld sker det oftast genom lek. Det går därför knappast att skilja lek från lärande. I leken utforskar barn sin omvärld, bearbetar intryck och erfarenheter och kommunicerar med andra. I leken upptäcker barn sina förmågor och intressen. Genom leken utvecklas barn socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt. Lek och lekfullhet bör därmed ses som en betydelsefull dimension i allt lärande (Pramling, Samuelsson & Sheridan, s 83, 1999). Under mina år inom förskolan och även under min tid i lärarutbildningen har jag många gånger undrat över begreppet lek. Alla jag har talat med säger att det är mycket viktigt att barn får leka. Själv tycker jag mig märka att lek ute i verksamheten används då pedagogerna är upptagna med att görs annat och därför inte har tid att aktivera barnen. Utifrån detta blev jag mycket intresserad av att göra en undersökning över hur pedagoger egentligen tänker kring lek och lärande. Hur avgränsar pedagoger lek från andra aktiviteter? Vad är pedagogens uppfattning om barns lärande? På vilket sätt upplever pedagoger något samband mellan lek och lärande? Vilka tankar har pedagogerna om barnens förmåga att lära sig i samspel med andra barn och i samspel med vuxna? Något som är viktigt för barn är att få leka. Lek, är en typisk aktivitet för barn. Lek är någon form på barns spontana sysselsättning av olika slag. Jag tycker att lek för barn i förskoleåldern är en dominerande aktivitet, framför allt för att den har så stor betydelse för barnets fysiska och psykiska utveckling. Lek är både på riktigt och på låtsas. Den är på riktigt innanför lekramen men på låtsas sedd utifrån. Huvudsyftet är att beskriva hur pedagogerna tänker om begreppen lek och lärande. Vad är det som pedagogerna tycker är så utvecklande i leken och vilken är pedagogernas del i den? Vilka hinder och möjligheter anser pedagogerna finns i nuvarande förskola? Förskolans läroplan lyfter fram varför leken är så viktig för barns utveckling och lärande. Enligt läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998), skall alla som arbetar på förskolan medvetet använda leken. Förskolan skall erbjuda en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet (a.a. s.9) Det står vidare 7

8 att förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande och förskolan skall främja lärande (a.a. s. 8-9). 8

9 2 Utgångspunkter 2.1 Barns rättigheter Som pedagog har man olika lagar och förordningar att följa i sitt arbete bl.a.; FN: s konvention Skollagen Lpfö98, förskolans läroplan Lokala skolplanen Barn har rätt till lek! Det slås fast i artikel 31 i FN: s konvention (Grönvall, 1993) om barnets rättigheter. Vuxenvärlden har ett ansvar att se till att denna rätt kommer alla barn till del. Med tanke på att Sverige hör till de länder som ratificerat FN: s konvention om barnets rättigheter, är detta allvarligt och något som måste leda till eftertanke hos alla vuxna. Pedagoger är i sin profession skyldiga att värna om barnens miljö och att se till att det finns tid och möjlighet till lek. Pedagoger behöver också vara aktiva i samhällsförändringen som påverkar barnen och engagera barn i processer som påverkar dem. Och framför allt vara stöd för barnen och föräldrarna (a.a., 1993). 2.2 Begreppet lek Lek är en allsidig aktivitet som är viktig för alla barn. Leken engagerar och gör barn motiverande på ett sätt som är styrt inifrån de själva, enligt Lillemyr (2002). Lek är en kulturell företeelse, ett slags livsform för barnen som är förankrad i kulturen. Leken är för barnen ett sätt att leva och en samvaroform. För barnen förmedlar leken värderingar som är en viktig del av kulturen, som kan vara i form av sånger, rim, historier eller liknande. Denna förmedling av kulturen sker genom överföring mellan generationer. Lek är även ett kulturfenomen när det gäller socialisation. Barn lär sig regler, normer och hur de ska hantera värderingar och bearbeta sin kunskap om vuxnas roller i samhället (Lillemyr, 1990). Lillemyrs (1990) förklaringar ovan av begreppet lek är ur pedagogisk synvinkel. Han sammanfattar begreppet lek enligt följande ur ett barnpsykologiskt perspektiv: 9

10 Engagerar barn Är ett typiskt sätt för barnen att vara och bete sig på Tillfredställer viktiga behov hos barnen (aktivitet, trygghet, spänning, nyfikenhet) Är ett redskap för utveckling av identitet och självrespekt Ger möjlighet till utveckling utifrån egna förutsättningar Är ett medel för att hitta lösningar på egna problem Är viktig för att föra barnkulturen vidare Leken är oväntad. Lek är både på riktigt och på låtsas. Den är på riktigt innanför lekramarna men på låtsas sedd utifrån. Lek innebär både närhet och distans. Det man lekt har man upplevt och ändå inte upplevt. Man har bråklek och vet hur det är att slåss, men har ändå inte varit med i ett slagsmål. Att leka mamma innebär att vara som mamma och bli klar över mamma rollen och samtidigt kanske på ett avståndstagande sätt förlöjliga sig över den. Inom lekens trygga ram kan upplevelser upprepas om och om igen, så att man får distans till dem. Man kan göra saker på riktigt under täckmantel av lek och saker på lek fast det ser ut som på riktigt. Lek varar en evighet och tiden försvinner i ett nafs. I leken behandlas det kända som okänt och det okända som känt. Lek är både glädje och djupt allvar. I leken sker ett möte mellan yttre världen och den inre. Upplevelser och erfarenheter av omvärlden bildar stoff för leken men återges sällan som de var utan stuvas om efter barnets intentioner i kreativ process. Föremål i den yttre världen, som barnen stöter på, väcker associationer och sätter i gång fantasin. Leksaker har förmåga att väcka associationer, att väcka fantasin till en skapande lek (Knutsdotter Olofsson, 2003). Trots att leken är svårfångad förefaller det som om de flesta forskare är överens om vilka kriterier det är som gestaltar leken. Man brukar framhålla att lek är lustfylld, frivillig, spontan, symboliskt- medel som dominerar över mål, ett aktivt engagemang och att den oftast är social (Pramling, Samuelsson & Sheridan, 1999). Knutsdotter Olofsson (2003) menar att det är roligt att leka vare sig barnen leker själva eller tillsammans med andra. Den är lustfylld vare sig den är stillsam eller bullrande. Det är skojigt att jaga varandra. Lekbeteendet hindras när andra känslor som rädsla sorg eller ilska ger sig till känna. Barn kan vara rädda ledsna och arga i leken men det är en 10

11 annan sak än på riktigt. För att leken ska framhållas som frivillig sker det utan tvång. Med tvång förvandlas leken till arbete eller sysselsättning. Arbete som barnen är tvingade att göra kan omvandlas enligt barnen till lek på barnens initiativ. Många forskare menar att det är processen i barns lek som är det viktiga och inte produkten. Piaget (1962) menar att i konstruktionsleken, t.ex. att bygga ett slott av klossar eller ett hus av lego är det själva byggandet som är det viktiga. Produkten är inte så intressant i sig. Barnen rasar det och plockar sönder det. Leken styrs inte av yttre motivation utan av inre lust. Leken är barnens egen belöning (Knutsdotter Olofsson, 2003) Lekens plats i förskolan Genom åren har leken ständigt haft en central betydelse inom förskolan. Den utgjorde ett viktigt inslag redan i Fröbels pedagogik ( ). Han såg leken som barndomens mest naturliga uttrycksform och som barns väg till frihet och självständighet. Leken har setts utifrån två olika synvinklar, dels som barns egen angelägenhet och dels som en särskild pedagogisk aktivitet styrd av vuxna (Pramling, Samuelsson & Sheridan, 1999). Lillemyr (2002) menar att det minst finns tre anledningar till att barns lek är viktig för den pedagogiska verksamheten i förskolan. 1. Pedagoger, föräldrar och andra vuxna som kan se barn leka lär sig mycket om barn. Leken har ett värde för barnen och utgör en viktig del av barnkulturen. 2. Barn gör erfarenheter i leken och utforskar, prövar och använder sin fantasi vilket leder till att de lär känna sig själva och utvecklar självtillit. De lär sig också hur de ska kommunicera och förhålla sig till andra. 3. Barn socialiseras genom leken Fri lek I förskolan finns ett centralt, men slitet begrepp, som kan sätta krokben för vår förståelse och värdering av lekens betydelse, fri lek. Fri lek är i grunden ett samlingsbegrepp för alla olika aktiviteter, ute och inne, i grupp eller för sig själva, som 11

12 barn kan välja mellan, när de själva får bestämma vad de vill göra. En vanlig jämförelse är att ställa fri lek i motsats till vuxenledd lek, som om vuxenledd lek skulle vara ofri eller med ett annat ord styrd. Det går inte att tvinga barn att leka. Birgitta Knutsdotter Olofsson säger att lek är en spontan handling fri från prestation (Öhman, 1996). 2.3 Lärandets betydelse Begreppet lärande Lärande som psykologiskt begrepp har traditionellt definierats som inre process där en beteendeförändring, åtminstone relativt permanent, uppstår på grund av erfarenheter, övning eller liknande. Definitionen var länge knuten till beteendepsykologin (behaviorismen). Lärande är en relativt permanent förändring i kapaciteten att utföra en handling som man tillägnat sig genom erfarenhet. Erfarenhet kommer av ett samspel med miljön (Lillemyr, 2002). Enligt styrdokumenten är lärande processer något som ger varaktiga förändringar i barns kapacitet. Lärande handlar inte bara om kunskaper, färdigheter och yttre beteende, utan också om att barnen får en annan grund för att känna, uppleva och uttrycka sig. När det gäller förskola är lärande ofta kopplat till övning. Lärande är individuellt, samtidigt som det är beroende av sociala sammanhang (a.a., 2002). Kreativitet är en kärna i lärande, överskridandet av gränser och nyskapandet av mening, liksom förståelse för omvärlden spelar en viktig roll i lärandet. Det lärande barnet framträder med denna syn som engagerat och socialt, med intentioner att skapa mening och att förstå sin omvärld. Lärande är införlivande av nya kunskaper, föreställningar och beteenden. Lärande innebär att barnen tar in det som finns utanför och upptäcker allt större sammanhang av omvärlden (a.a., 2002). Lärande är att förbereda barn för det okända genom att utgå från det kända. Allt lärande är baserat på erfarenheter. Då ett barn lär resulterar detta i sin tur i nya erfarenheter. Samtidigt är dessa erfarenheter en fråga om hur barnet erfar, uppfattar, förstår, ser något (Johansson & Pramling Samuelsson, 2003). 12

13 2.3.2 Lärandets betydelse i förskolan Pedagogernas uppgift är att inrikta sig utifrån barnet samtidigt som de ska väcka barnets intresse och medvetet rikta lärandet mot de mål den pedagogiska verksamheten har. Barnets lärande skall ske så att omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Samtidigt ska det vara roligt, tryggt och lärorikt (Utbildningsdepartementet 1998; Pramling, Samuelsson, Sheridan, 1999). Lärandet i förskolan handlar både om att lära sig världen, kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för dagen och att utveckla beredskap att lära för morgondagen (Pramling, Samuelsson, Sheridan 1999). För att lärandet ska uppfyllas i förskolan krävs det att barnen känner sig trygga. Känner sig inte barnet tryggt är det svårt att lära barnen nya saker. Lusten och viljan måste komma inifrån barnet för att lära sig men som pedagog kan man se till att det sker utifrån ett roligt perspektiv (Lillemyr, 2002). 2.4 Förhållandet mellan lek och lärande På samma sätt som barn lära sig att lära måste de lära sig att leka. Den ena dimensionen i tillvaron är inte mer naturlig och medfödd än den andra för barn. När begreppet lärande kom på arenan även för de yngsta barnen, kom man att tala om lek som en del av lärandet dvs. att barn lär sig också när de leker (Asplund, Carlsson & Pramling, Samuelsson, 2003). Den vuxnes uppgift och skyldighet är att skapa möjligheter för alla barn att leka och tillsammans med barnen skapa en miljö som stimulerar till lek med rika innehålls- och händelseförlopp för barns utveckling och lärande (Johansson & Pramling Samuelsson, 2003). Av tradition har leken i förskolan ansetts vara uttryck för barns eget lärande och meningsskapande. Pedagogens ansvar i barns lek har varit att stödja men inte störa. Leken framhålls som en viktig del av lärandet och vuxna ansvarar för lek och lärande. Samtidigt finns en stark strävan att skydda barns lekvärld, att vuxna inte tar över eller tar ifrån barn lusten för leken eller rent av hindrar barns skapande av en egen kultur i sin lek (Asplund, Carlsson & Pramling, Samuelsson, 2003). 13

14 Lillemyr (2002) menar att lek och lärande är två helt olika saker som strängt taget inte kan jämföras. Han beskriver kort begreppen på följande sätt: Barnet är i leken, deras sätt att vara och bete sig på. Lärande är något som försiggår i barnet. Barnet är i leken och går helt och fullt upp i den. Samtidigt försiggår lärande i barnen genom att de tillägnar sig kunskaper och färdigheter genom leken. Förmågan för barnen att klara av utmaningar blir större och de tillägnar sig social kompetens (a.a., 2002). 2.5 Teorier Jag avser att som teoretisk utgångspunkt, i mitt arbete, belysa några teoretiker som är användbara eftersom jag anser att de komplettera varandra och stämmer väl överens med mitt syfte Konstruktionismen Jean Piaget ( ) är den viktigaste företrädaren för konstruktionismen. Konstruktionismen uppfattar arv och miljö (mognad och inlärning) som lika nödvändiga faktorer i utvecklingen. Teorier som inryms i detta synsätt ger ofta barnen en större roll vid konstruktionen av sin egen utveckling (Evenshaug, Hallen, 2001). Piagets teori Piaget som har fått en oerhörd betydelse för den fortsatta forskningen om barns lek, har fokuserat på leken som ett uttryck för barnets tänkande (Knutsdotter Olofsson, 1987). Piagets teori lägger den huvudsakliga tonvikten på den intellektuella utvecklingen (Lillemyr, 2002). För Piaget är leken ren eller övervägande assimilation, en repetition av redan inlärda mönster. Assimilation innebär den anpassningsprocess när individen strävar efter att anpassa omgivningen efter sig själv. När barnen upplever något nytt och obekant försöker de förstå det nya med den kunskap de redan har. Barnen anpassar sina funderingar efter det som redan finns hos dem. Ibland räcker inte barnens redan 14

15 insamlade kunskap och då måste de anpassa sig själva efter omgivningen, ackommodera. På detta sätt sker en ny utveckling och en ny inlärning (Evenshaug, Hallen, 2001). Piaget menar att lekglädjen kommer av att barnet får kontroll över sig själv och sin omgivning (Knutsdotter Olofsson, 1987) Sociokulturellt perspektiv Det sociokulturella perspektivet beskriver vilken uppfattning man har om hur samhället utvecklas och förändras, ge och ta i mänskliga relationer, konflikter eller utbyte gentemot varandra. Det innebär för barnen att kunna göra en förmedling av kulturella värden och traditioner samtidigt med en utveckling av självständighet och kritiskt tänkande (Lillemyr, 2002). Vygotskys teori Utgångspunkten för Vygotskys syn är det sociokulturella perspektivet. Vygotsky menar att barnen kommer till världen med bara några grundläggande mentala funktioner som kulturen omformar till nya mer avancerade funktioner. Varje kultur utrustar barnen med redskap för att komma vidare i utvecklingen (Evenshaug, Hallen, 2001). Barn i västvärlden kommer till exempel att lära sig att skriva ner det de ska minnas medan barn i skriftlösa kulturer får använda sig av andra minnessätt för att komma ihåg saker (a.a., 2001). Lekens betydelse för barns utveckling är enorm, enligt Vygotsky. Han betonar att glädje och regler är viktiga kännetecken hos leken och att all lek innehåller regler. I leken lär sig barnet att vara medvetet om sina handlingar och blir medvetet om att varje objekt har en mening eller betydelse. Vygotsky ansåg att förhållandet mellan lek och lärande är indirekt. Han menar att fantasin är viktig som ett medel att förstå verkligheten och att upplevelser är grundläggande och fördjupar barns verklighet. Barnens känslor är viktiga (Lillemyr 2002). 15

16 2.5.3 Psykodynamiskt perspektiv Det psykodynamiska synsättet riktar in sig på människans dynamiska processer, främst med utveckling av egenskaper, personlighetsutveckling (Lillemyr, 2002). I psykoanalytiska teorier är människors upplevelser eller beteenden aldrig tillfälliga utan beroende av tidigare erfarenheter. Känslor, tankar och handlingar kommer därför att ha sitt ursprung i barnets tidiga livshistoria. Det medvetna och det omedvetna samverkar och styrs av jaget som värderar och kontrollerar å ena sidan gentemot samvetets värderingar och de andra gentemot de medfödda drifterna på en omedveten nivå. En pedagog med ett psykodynamiskt synsätt kommer att vara inriktad på psykisk rening i leken. Barnet får utlopp för omedvetna drivkrafter, psykiska konflikter och frustrationer i en situation där det tillfälligt är accepterat att sätta allmänna värderingar åt sidan (Lillemyr, 1990). Freuds teori I Freuds ( ) första teorier om leken menar han att barnet i lekar lika väl som i drömmar och fantasier kan tillfredställa sina önskningar. I lekarna kan barnet använda föremål och situationer från den verkliga världen och skapa sig en egen värld. Barnet vill till exempel bli vuxet och gör som vuxna gör (Hägglund, 1989). Motsatsen till lek är inte allvar utan verklighet menar Freud (1908). Barnet kan inte alltid få som de vill och leken ger då möjligheter att kringgå verklighetens hinder (Knutsdotter Olofsson, 1987). Enligt Freud får barnen via sin lek utlopp för instängda känslor och omedvetna saker, samtidigt som leken skapar möjligheter till att bearbeta traumatiska händelser. Genom leken kan barnen bearbeta ångest och på så sätt blir leken ett viktigt redskap att hantera utvecklingskriserna (Evenshaug, Hallen, 2001) Myten om den fria leken Charlotte Tullgrens avhandling om Den vägledande friheten, Att konstruera det lekande barnet (2003) kan jag knyta an till mitt arbete. Tullgrens avhandling tar upp hur vi pedagoger styr barns fria lek på förskolan. De gånger när leken är på väg att övergå till en konflikt eller stör friden är vi pedagoger många gånger snabba med att styra barnens lek eller avbryta den. Tullgrens avhandling visar att leken inte är så fri i förskolan som man tror. Förutom att leken är viktig för språket, kreativiteten anses den även viktig för 16

17 lärandet, då den ska bidra till att barnen fostras till ordentliga vuxna med de rätta normerna. Det hon påvisar med sin studie är att styrning finns i leken. Pedagogerna kan lätt övervaka barnens lek, då de själva deltar i leken. De kan styra upp den så den passar normen för vad som är rätt och fel. Hon beskriver hur pedagogerna med lekens hjälp försöker styra över kaotiska lekar till mer stillsamma och trevliga. Pojkars vilda lekar med inslag av sådant som skulle vara olagligt i verkligheten t.ex. mord blir ofta föremål för styrning. Utifrån lekens fostrande roll och den betydelse den anses ha för barnens utveckling, lärande och framtida liv, kan det som blir föremål för styrning, enligt Tullgren, delas in i tre teman: Att barn leker. Barnen betraktas som kreativa, aktiva och med förmåga att fylla sina lekar med meningsfullt innehåll. Vad barn leker. Lekarnas innehåll styrs bort från sådant som är obehagligt eller olagligt till förmån för det trevliga och nyttiga. Hur barn leker. Här handlar det om barnens sätt att vara mot varandra i leken och där kommunikation är ett sätt att förmedla värderingar till unga människor. Tullgren kom fram till i sitt arbete att leken på förskolan ses som en företeelse där idén om det fria och aktiva barnet ska förverkligas. Det handlar om en styrning som är riktad mot framtiden och som har barnens framtida kompetenser som mål. För att nå dithän måste barnen regleras bort från det oönskade Avslutande tankar Jag finner Piagets, Vygotsky och Freuds teorier värdefulla, deras begrepp bör förstås i ett större sammanhang. Jag kan samtidigt känna att det behövs nya studier och forskning, som kan komplettera och tillföra nya aspekter. Teorierna ligger till grund för den allmänna tolkningen av vad lek innebär. Deras begrepp ger en större förståelse för hur lek och samt lärande skapas och vad det innebär genom att sätta ord på och förklara handlandet. Det talas ofta om att olika situationer påverkar hur en människa handlar men aldrig om varför det är så. Piaget, Vygotsky och Freud sätter ord på det och ger genom sina teorier en överblickande förklaring på sitt sätt. 17

18 Begreppet lek handlar i första hand om sysselsättning som har till syfte att symbolisera eller vara en förövning till en aktivitet med visst ändamål eller vara en förströelse och ett tidsfördriv (Egidius, s 400, 2005). Lärandebegreppet innebär att förmedla kunskaper eller färdigheter till någon i något sammanhang, så att viss kompetens erhålls eller lärs in (Norstedts, s 669, 2003). Leken anses som viktig för barns utveckling och lärande och röster höjs för lekpedagogiska förhållningssätt som med hjälp av pedagogernas aktiva närvaro ska hjälpa barnen att utveckla sina lekar och därmed bidra till deras utveckling och lärande. Sådana lekpedagogiska metoder har och utvecklas i huvudsaken av Olofsson (1996) och Lindqvist (1996). Kritiska röster lyfts mot sättet att se på lek som vägen till utveckling och lärande. Steinsholt (1999) är en av dem. Han menar att genom att rationalisera barns lek tyglar vi den. Vi tillskriver den nyttiga egenskaper så som utvecklande och främjande för lärande. Här pekar Steinsholt på ett av problemen med lekpedagogik när han säger att vi antar att barn är fria i leken, men de är inte fria att vara irrationella. Det är med andra ord inta alla lekar som betraktas som nyttiga. Det finns lekar som i hög grad anses bidra till lärande och utveckling och det finns de som anses göra det i mindre grad, de kaotiska och irrationella lekarna. Steinsholt menar att genom att tala om lek på det hör sättet ser man inte vad leken betyder för barnen i ett här- och nu perspektiv, utan fokuserar det som ska komma sen. Leken ses som ett medel för att utvecklas till en god vuxen. Detta är något som vi pedagoger ska tänka på i verksamheten, var är leken, hur mycket styr vi pedagoger i leken? Påverkar vi barnen? Charlotte Tullgren (2003), menar att vi pedagoger styr mycket i leken utan att tänka på det. Är det någon som vi inte tycker barnen ska leka, eller ska vi låta barnen leka lekarna som de vill bara barnen inte skadar sig själva eller de andra? Vad behöver barnen bearbeta i sin lek? Vad har de upplevt i verkligheten. Det är mycket som man kan få fram att bara sitta bredvid och lyssna på barnen när de leker. Man hör många gånger sig själv i leken. I sin avhandling tar Tullgren inte ställning för eller emot styrning i leken. Det hon däremot gör att påvisa styrningen i leken finns. Personalen kan lätt övervaka barnens lek, då de själva deltar i leken. De kan styra den så att den passar normen för vad som är rätt eller fel. 18

19 En del barn behöver hjälp att lära sig hänsynstagande, en del behöver hjälp av en vuxen att lära sig tolka leksignalerna. Det är därför viktigt att vi som arbetar på förskolan har en gemensam värdegrund och kan ta diskussioner och prata om rätt och fel i många olika sammanhang och inte bara i enskilda leksituationer. Jag ser förskolan, som en nöjsam, obekymrad och berikande verksamhet som knyter band på sin läroplan (Lpfö 98). Där man även sammanfogar en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Hur de inre och yttre ramarna påverkar pedagogernas uppfattning och vilken roll de har i förskolan. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98), som ligger till grund för detta innehåll och utformning, har också till stor del påverkat pedagogerna att följa vissa normer principer för samarbete med barn och andra pedagoger och fokus på lek och lärande ur pedagogiskperspektiv i förskolan. Det outtalade är att pedagogerna vet att det kan finnas många möjligheter, samt hinder för nuvarande förskola som de förväntas kunna påverka i framtiden. 19

20 3 Problemprecisering Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98), skall alla som arbetar på förskolan medvetet använda leken. Förskolan skall erbjuda en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet (Utbildningsdepartementet, s.9) Det jag därför vill undersöka är pedagogernas perspektiv; deras syn på leken och lärandet. 3.1 Syfte och frågeställning Syftet med det här examensarbetet är att beskriva hur pedagogerna tänker om begreppen lek och lärande. Vilka hinder och möjligheter anser pedagogerna finns i nuvarande förskola? Vad är det som pedagogerna tycker är så utvecklande i leken och vad är pedagogernas del i den? Studien omfattar ett brett område som delger och tillfogar den dagliga verksamheten på förskolan om lek och lärande ur pedagogperspektiv. Ämnet är därför ytterst yrkesrelevant och förstärka insikter på området kan påverka förskolans framtida utformning och utveckling. Det vore därför intressant att med ovanstående perspektiv ta reda på: Hur tänker pedagogerna kring lek? Hur tänker pedagogerna kring lärande? Beskriver pedagogerna något samband mellan lek och lärande? Vilka hinder och möjligheter anser pedagogerna finns i nuvarande förskola för lek och lärande? 20

21 4 Metodbeskrivning 4.1 Metodval Jag har valt att basera min undersökning på en kvalitativ datainsamling, som huvudsakligen består av intervjuer med de anställda från olika förskolor. Då den kvalitativa metoden har en stor flexibilitet, kan jag genom användandet av denna metod få en helhetsbild genom min studie om pedagogernas perspektiv på lek och lärande. Repstad (1999), tar upp olika råd om hur man gå till väga för att göra kvalitativa intervjuer. Vid kvalitativa undersökningar är det viktigt med täta och nära förhållanden mellan forskare och den miljö och de personer som studeras. När man ska göra intervjuer måste man vara väl förberedd, intresserad och se till att man inte upplevs som ett hot. Fördelen med en intervju är att man kan ställa följdfrågor och därmed få klarlägganden direkt. I intervjuer ska man vara flexibel och låta intervjumallen förändras utifrån den intervjuades svar. Det är ändå viktigt att ha en intervjumall för att se till att alla frågor blir besvarade. Den kvalitativa intervjun ska vara helhetsinriktad men samtidigt målinriktad. För att få en ökad förståelse för min studie på pedagogernas perspektiv har jag genom en kvalitativ intervju möjlighet att interagera med respondenterna och ställa de följdfrågor som krävs. Genom de kvalitativa intervjuerna vill jag att respondenterna svarar på frågorna på det sätt som de uppfattar dem. Genom att jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer fick jag den information som gör det möjligt att förstå den vuxnes värderingar, förhållningssätt och målsättningar. Intervjun söker svar på frågor om inställning, attityd och upplevd mening (Johansson & Svedener, 2001). Då jag bara kommer att intervjua ett begränsat antal personer från olika förskolor är jag medveten om att resultatet kunnat bli annorlunda om jag gjort en mer omfattande undersökning Mitt vetenskapliga förhållningssätt Eftersom den empiriska delen i min studie består av en kvalitativ datainsamling som baserats på intervjuer med de anställda på olika förskolorna, ligger mitt vetenskapliga förhållningssätt närmast det hermeneutiska synsättet. Inom hermeneutiken diskuteras förförståelse (erfarenhet). Utifrån sin egen förförståelse närmar sig den hermeneutiske 21

22 forskaren forskningsobjektet subjektivt. Efter att jag genomfört intervjuerna har jag som hermeneutiker gjort tolkningar utifrån olika intryck och sedan dragit slutsatser utifrån min egen förståelse (Patel & Davidsson, 2003). (Jag är medveten om att respondenterna har olika erfarenhet inom området). Efter fem år i skolan och nu tre år i förskolan verksamhet förstår jag leken på följande sätt att den ska väcka barns intresse på ett lustfyllt och spännande sätt samt att jag som vuxen har som uppgift att försöka ge barnen inspiration och intresse för nytt lärande. Leken ska vara ett viktigt redskap i barns vardag. Min roll i arbetet är att jag vill få alla barn att använda sin fantasi och att lära sig samspel med andra. Jag anser att det finns många olika saker som påverkar barnen i deras utveckling inom leken. 4.2 Mitt urval av respondenter Forskningsstudien har förlagts på fem olika förskolor med huvudsyftet med intervjuer endast av pedagoger. Förskolorna ligger inom samma kommun, men i olika rektorsområden. Förskolorna drivs i kommunal regi. Val av intervju personer skedde slumpmässigt genom att jag ringde runt till de olika förskolorna och fråga om någon utbildad förskollärare kunde tänka sig ställa upp på en intervju. På grund av tid brist blev det tyvärr bara fem pedagoger som blev intervjuade. Jag har ställt samma utgångsfrågor till samtliga pedagoger (Bilaga B). Barnen på förskolorna är i åldrarna 1-6 år och är uppdelade i olika avdelningar beroende sin ålder. I min undersökning har jag intervjuat fem stycken kvinnliga pedagoger som är mellan år. Jag har valt att intervjua förskollärare och inte barnskötare, därför för min egen del genom pågående utbildning och framtida yrkesroll, relevant att särskilt fokusera på min egen yrkesgrupp. Pedagogerna har olika lång erfarenhet av arbete i förskolan, den varierar mellan 1,5 år till 29 år, så jag kan få en bredd på erfarenheter och tankar (pedagogernas namn är fingerade). Stina förskollärare. Arbetar nu på en avdelning med barn mellan 1-5 år, har endast arbetat med barn mellan 1-5 år på en avdelning. Stina har 3,5 års erfarenhet i yrket. 22

23 Rita- förskollärare. Arbetar nu på en avdelning med barn mellan 1-5 år. Har arbetat med barn 23 år på småbarn, 2 år på nattis och 3,5 år på syskon avdelning. Rita har 29 års erfarenhet i yrket. Maria- förskollärare. Arbetar nu på en avdelning med barn mellan 1-5 år. Har arbetat med både med yngre och äldre barn. Maria har 22 års erfarenhet med yrket. Inger- förskollärare. Jobbar med äldre barn och i en barnskoleklass. Har arbetat 18 år inom yrket. Pia- förskollärare. Hon har jobbat 1,5 år, mesta tiden med småbarn. 4.3 Analysbeskrivning Efter att ha avslutat alla mina intervjuer gjorde jag en grundläggande genomgång av mitt material. Min analys börjande redan vid utskrivningen av de kvalitativa intervjuerna kan man säga. Jag började noggrant lyssna på banden flera gånger och skrivit ner det som respondenterna har sagt. Jag valde att skriva ut intervjuerna direkt efterhand då jag hade de färska minnet och jag kom ihåg stora drag vad som hade sagts. Det tog inte långt tid innan jag började se återkommande mönster i svaren på mina frågor. När jag sedan analyserade det insamlade materialet, utgick jag ifrån mina frågeställningar och jämförde sen med den litteraturen i kunskapsbakgrunden. Detta för att jag lättare skulle förstå det material jag hade samlat in. 4.4 Forskningsetiska överväganden När jag gick ut till mina respondenter med förfrågan om de ville delta i en kvalitativ undersökning gick jag igenom vad jag ville med undersökningen, att den var anonym och hur resultatet skulle behandlas och användas. För de respondenter som deltar i undersökningen blir det ett beroende för den som intervjuar och gör studien. Enligt Repstad (1999) skall man alltid förklara syftet med intervjun för dem man vill intervjua och ge en kort orientering av vad personen kommer att bli utfrågad om. Man skall också berätta hur varje individs bidrag och hur resultatet skall behandlas. Samt att personernas svar och deltagande är helt anonymt. Även redogöra för hur resultatet skall användas och var det kommer publiceras någonstans. För att inte röja mina informanters identitet vid citerande i det färdiga resultatet, har jag fingerat varje persons namn. 23

24 5 Genomförande Innan studien påbörjande var jag i kontakt med en person som arbetat mycket på förskolor. Tid och plats för intervju bestämdes. Väl på plats gjordes jag en sådan kallad pilotintervju med denna person, pilotintervjun genomfördes då jag ville kontrollera att frågorna var utformade så att jag skulle kunna finna svar på min problemformulering och för att få reda på hur lång tid varje intervju skulle ta i anspråk. Jag har valt att inte redovisa provintervjun i mitt resultat. I samråd med denna person valdes övriga intervjupersoner ut, resterande respondenter jag intervjuade arbetade på olika förskolor med barn i åldrarna 1-6 år. Genom att göra en pilotintervju kände jag att frågorna var för breda och omfattande för att få de svar eller de tankar som skulle fyllas, de gav sämre respons på mina frågor. Jag ansåg därmed att jag inte kunde uppfylla förutsättningarna för syftet med en pilotintervju. Mina respondenter jag intervjuade arbetade på fem olika förskolor med barn i åldrarna 1-6 år. För att öka tillförlitligheten av intervjuerna skickades frågorna (Bilaga B) i förväg ut till respondenterna så att de kunde förbereda sig. För att respondenterna skulle få en bättre inblick i min studie skickades jag även information om vad examensarbetet ska handla om även syfte och problemformulering. I brevet (Bilaga A) försäkrade jag deras anonymitet och informerade om att intervjun kommer att ta ca 45 minuter och att jag kommer att använda mig utav bandspelare under intervjun. Jag genomförde intervjuerna på pedagogernas arbetsplats med hjälp av en diktafon, så att jag skulle kunna koncentrera mig och ha full uppmärksamhet på vad som sägs i samtalet. Det är även en fördel att ha en noggrann återvinning av intervjun när man är i analysfasen. Nackdelen med att använda sig av diktafon kan vara att vissa blir hämmade och att hela situationen blir konstlad (Repstad, 1999). Innan respondenten gav sitt medgivande till inspelningen försäkrade jag dem om att det bara är jag som kommer att lyssna på banden. Jag valde en neutral plats på deras förskola, där respondenten kände sig hemma och vi kunde sitta ostörda. Val av plats kan påverka om resultatet blir bra eller dåligt. Det var medvetet val från min sida att ge intervjufrågor till respondenterna innan jag intervjuar dem så att de kan få tid att tänka över sina svar. 24

25 6 Resultat I det här avsnittet kommer jag att presentera de resultat jag kommit fram till vid mina intervjuer. Jag kommer att presentera resultatet med utgångspunkt från mitt syfte och problemformulering. Jag använder citat av vad pedagogerna har sagt för att förtydliga framställningen, så att det ska vara lättare för läsaren att tolka och bedöma trovärdigheten. Resultatdelens två första rubrikerna innehåller insamlad empiriska material gällande hur pedagogerna tänker om begreppen lek och lärande. Och deras roll i barns lek och lärande, vilken del de har i den? Den tredje rubriken belyser om pedagogerna beskriver något samband mellan lek och lärande? Och samt om barns förmåga att lära sig samspel med andra barn och i samspel med vuxna. Och i den fjärde rubriken som är avlutande för denna undersökning är vilka hinder och möjligheter anser pedagogerna finns i nuvarande förskola för lek och lärande? 6.1 Hur tänker pedagogerna kring lek? När vi tolkar de svar som jag har fått i mina intervjuer kring pedagogernas definition kring begreppet lek, vill jag först och främst nämna att så gott som alla ansåg att lek är barnets lärande av det vardagliga livet. Likaså menar de att leken är ett viktigt komplement för barns utveckling och lärande. Leken fyller alltså en viktig funktion för förskolans verksamhet och alla vill ha den kvar, men den skall vara frivillig och rolig. Pedagogerna kan dock tänka sig och tycker att det behövs kompletteras med andra aktiviteter och forum. Vidare menar vissa att pedagogerna struktur på aktivitet och innehåll behövdes ändras och utvecklas på något vis. Utifrån pedagogernas svar kom det fram under intervjun att lekens begrepp kunde uttryckas och tyckas olika, som att lek för dem kunde vara: inlärning, rörelser och lärande i olika former barns sätt att hantera omvärlden barnens sätt att uttrycka sig att de skapar sig en egen värld i leken 25

26 ska inte finnas några krav i leken barnen leker för att förstå, helt spontant och utan begräsningar lek sker med hjälp av barnens fantasi barnets sätt att bearbeta sin verklighet komplement för barns utveckling och lärande En pedagog nämner i intervjun att det är viktigt att vara tydlig med vad man lägger bakom begreppet lek, eftersom det kan ha olika innebörd för olika pedagoger. De flesta ser dock leken som det viktigaste för barnen Pedagogiskt synsätt på begreppet lek Det finns olika kriterier på lek som pedagogerna vidrör under pedagogernas synsätt på begreppet lek; det är roligt kan inte uppstå under hot, spänning eller otrygghet leken är frivillig leken är här och nu leken är som om leken är grunden för barns utveckling och lärande leken kan jämföras med ett språk Lek är inlärning, rörelser och lärande i olika former är Ritas definition av lek. Med hjälp av att barnen använder sig av rörelser får de mer möjlighet att förverkliga sin fantasi. Hon menar även att lärande och inlärning går in i varandra, att lek är barns lärande för det dagliga livet. Leken är barnens sätt att lära sig omgivningen och prata med varandra och visa hänsyn till varandra Ingen sysselsättning ger barn social kompetens såsom leken. I leken måste barnen kompromissa. De måste lära sig ömsesidighet och turtagande. I leken lär de sig att lösa konflikter utan våld. I lek övas kreativitet och påhittighet. Upplevelser bearbetas. I leken kan barnen öva, pröva, uttrycka och lära sig bemästra sina känslor. Lek utvecklar kreativitet och fantasi, under förutsättningar som inte kräver att andra bedömer dem, att verkligheten åsidosätts nämner Rita. 26

27 Rita påstår också att genom leken gör det roligt att lära sig, har man inte leken blir det hinder, den måste finnas för att ett lättare inträde i vuxna livet. Genom att barnen lyssnar på musik och gör rörelser till, stimulerar det barnen så de kan använda sig av det i leken och på så sätt sker inlärningen genom yttre påverkan (Rita). Utgångspunkten för det sociokulturella kan ses som Vygotskys tankar. Han anser att barnen utvecklas efter sin kultur som passar in i levnadssättet som finns där barnet lever. Pia menar att barnen hanterar omvärlden i leken på det sättet att barnen finner styrka i det som de ser och hör, att barnen anpassar sig efter förhållandena. Maria åsyftar att utan lek stannar barnet i utvecklingen, att leken är en bakgrund för utvecklingen. Enligt Maria så blir det svårare för barn att lära sig det sociala samspelet människor emellan om de har fått för lite tid till lek. I leken omvandlar de den kunskap och impulser de har lärt sig och de nya intrycken vi ger barnen gör att de vidare utvecklas. Leken är det viktigaste redskapet för att barnen ska utvecklas. Det är i leken som de knyter an till det som de har lärt sig, de intrycken och de impulserna de har fått ifrån oss pedagoger och ifrån omgivningen (Maria). Barns sätt att uttrycka sig är Stinas förklaring på vad lek är. När barnen får utlopp för sin kreativitet, sin energi, fantasi och när de har roligt. Lek för Stina är när ett barn kan sysselsätta sig med ting, t.ex. fantisera att cykeln är en häst. Det kommer fram saker i leken som de har lärt sig själva. Det är ingen som har bestämt att så här är det och så här får man inte göra utan de upptäcker barnen själva i leken (Stina). I leken skapar sig barnen en egen värld. Som Stina har beskrivit att barnen fantiserar att cykeln är en häst har barnet använt sig av föremål från den verkliga världen och skapat sig en egen värld så som Freud utrycker sig i sin teori. Motsatsen till lek är inte allvar menar Freud utan verklighet (Knutsdotter Olofsson, 1987). Lek är så fort barn tycker det är roligt (Inger). Inger utrycker att ett barn alltid kan lära sig om det tycker det är roligt, att lek förknippas med glädje. Hon påstår att man inte kan tvinga barn till att leka utan de måste vara frivilligt. Stina tycker att det inte ska finnas några krav i leken utan att upplevelsen ska vara impulsiv. Barnen ska kunna leka fritt och utifrån deras egen fantasi vilket gör att de kan lära sig att hantera situationer på ett lättare sätt. Hon menar 27

28 att leker barnen under tvång så omvandlas leken till att bli ett arbete istället för deras egen upplevelse. Inger står för att språket har en jätte stor del i leken. Barn utvecklar alla språk i leken. De måste få uppleva orden med alla sinnen. Att barnen lär sig att samtala med varandra vilket också Pia menar. Att barnen lär sig att kommunicera och förstå varandra. Maria menar, att barnen måste visa hänsyn mot varandra, vilket också Rita tycker. Barnen måste lära sig att behärska de tre sociala reglerna, samförstånd, ömsesidighet och turtagande vilket pedagogerna också har med i sina tankar. Maria talar om den intellektuella utvecklingen stegras i leken. Hon anser att barnen använder sig av det de har lärt sig i leken. De intryck och de impulser de får tar de med sig in i leken. Hon menar att styr man som pedagog leken så gör man det för att barnen ska lära sig något. Då blir inte leken frivillig och spontan längre. Barnet måste få göra olika saker för att de ska lära sig nya upplevelser. Lek är hela tiden när de är motiverade, har kul. Lek är så fort barn tycker det är roligt, när det inte är jag som styr och ställer (Inger). Pia menar att barnen leker för att förstå, helt spontant och utan begränsningar. Är det någon som är arg eller ledsen så är de det i leken också. Barnen behöver inte skratta för att leken ska vara lustfylld utan så länge de använder sin fantasi så tycker barnen om att leka. Barnen blir i leken medvetna om sina känslor och hur de ska handskas med dem. De får också kunskap om andras känsloliv. Pedagogerna är överens om att lek sker med hjälp av barnens fantasi. Det finns inga gränser för var leken sker. Stina påstår att vi som pedagoger ska vara lyhörda och hjälpa till med redskapen. Barnen har fantasi och fantasin skapar lek anser Pia. Lek sker även i flyktingläger och i krigsområden så även det ensamma barnet kan leka i sin fantasi utan material menar Rita. Att leka kräver trygghet för att alla barn ska våga ge sig hän i leken uttrycker Maria. På samma sätt som förskolan oftast har regler om hur vi behandlar miljö och material måste man bygga upp regler för hur man behandlar varandra. Maria menar att det allra viktigaste för alla oss som fostrar barn är att hjälpa dem att utvecklas sin inneboende empati. Vi ska lyfta fram olikheterna och bejaka dem och se dem som en berikande tillgång. Tre av pedagogerna ger utryck för att det är pedagogernas uppgift att sätta gränser för var leken är tillåten, att barnen måste förstå att de inte kan göra vad som 28

29 helst hur som helst. Det är viktigt att lära barnen att visa hänsyn vid måltider, toalettbesök och under vilan. Barn ska med sin lek få komma till uttryck och det är vi vuxna, föräldrar och pedagoger som sätter gränser för var det tillåts, påstår Inger. Stina och Pia menar att barnen bearbetar saker i leken. Stina menar att om det sker något konstigt hemma så kan barnen leka igenom det och så kan det räcka för att bearbeta den saken. Hon menar att det är viktigt för barnen. Pia menar att det inte behöver vara hemska saker de bearbetar utan att de kan göra det för att förstå omvärlden bättre. Rita definierar att lek är barns sätt att hantera omgivningen. Leken är barnens förhållningssätt. Hon tycker att lek är barnens sätt att bearbeta det som de ser. Ett sätt för barn att bearbeta tankar, intryck samt omvärld. Det är också ett sätt att antingen lära sig vara social med andra eller leka själv. Dom leker för att förstå, helt spontant, barn har inga begränsningar, de leker det som de upplever (Rita). Om leken får stå i centrum för den pedagogiska verksamheten, kan således barn och vuxna tillsammans bli medvetna om världen genom att skapa fiktiva och hanterbara världar. Verkligheten kan ses i ett nytt ljus. Till detta borde en skapande lekpedagogik kunna bidra hävdar Inger. Hon påstår också att leken finns i grunden alltid med i en aktivitet, vilket gör det svårt att finna klara gränser. Pedagogen kan ha ett syfte och ett mål men genom leken fånga barnets intresse. Själva avgränsningen mellan lek och en annan aktivitet är svår att göra anser pedagogerna. Den stora delen av pedagogerna anser ändå att samling inte är någon lek men att samlingen kan innehålla lekar. En samling anser pedagogerna är en möjlighet för barnen att göra något tillsammans i en större grupp. Maria en av pedagogerna som inte håller med de andra, menar att en samling mycket väl kan vara en lek. Det beror på om pedagogerna tar tillvara på lekens lärande och utveckling. Utan lek, inga nya uppfiningar och inga stora konstverk (Maria) Fri och styrd lek Pedagogerna delar upp leken i styrd lek och respektive fri lek. Leken har olika betydelse för pedagogerna när det gäller att styra upp den eller låta den vara fri. Stina utrycker att den fria leken är när barnen använder sig av sin fantasi och egna tankar. Det är det som de själva har lärt sig som de tar med sig in i den fria leken och testar det. Inger, Maria 29

30 och Rita står för att den styrda leken har betydelse för barnen. En viktig sak som Maria tar upp är att om barnen inte är mottagliga så lär de sig inte det som jag som pedagog försöker lära dem i den styrda leken. För att leken ska fungera i en stor barngrupp måste man styra upp den, menar Rita. Hon hävdar att i den fria leken inte alltid bidrar till en positiv social och individuell utveckling för alla. Att det bildas hierarkier, att man retas, strävar efter att bli accepterad och vissa barn avvisas är vanliga företeelser långt ner i förskoleåldern. Vad vi förmedlar med fri lek utan vuxna är oftast inte alla barns lika värde utan den starkes rätt. Ofta leder ett sådant förhållningssätt till ökad aggressivitet i gruppen där svaga och blyga barn för trycks och där det blir angelägnare att bevaka positioner och makt istället för att leka tillsammans. Styrd lek är när vi pedagoger går in, jag är med i leken och styrd den. Jag som pedagog har ett mål i leken. Den fria leken är när barnen får leka själva och som pedagog observerar vad barnen gör (Pia). Fri lek är när barnen själva väljer vad de vill göra, när vi inte blandar oss i för mycket. Styrda leken är när jag väljer åt barnen vad de ska göra och att alla gör likadant. Men det är ändå lek (Inger) Pedagogens roll i barns lek Alla pedagogerna som jag intervjuat anser att de kan inverka på barnens lek. Genom att; skapa en förtrollad atmosfär och ge den trygghet som leken kräver och visa respekt för leken och värna om den. hjälpa barnen att förstå lekens signaler. kunna stimulera och berika leken med förslag och idéer. lära sig leka genom att själva delta i leken. genom leken ge förutsättningar för inlärning, begreppsträning och språklig stimulans. leka på olika sätt med musik och rytm, ringlekar, regellekar, bygglekar, skapande verksamhet, fantasilekar mm. ha roligt tillsammans med barnen. En central del i pedagogernas roll är att de anser att de lär barnen det sociala, att en gemensam lekvärld hjälper till att utveckla barns lek. Att det behövs ett kulturellt 30