Jämställdhetsanalys med 4R. Erfarenheter och slutsatser inför kommande jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställdhetsanalys med 4R. Erfarenheter och slutsatser inför kommande jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad"

Transkript

1 Jämställdhetsanalys med 4R Erfarenheter och slutsatser inför kommande jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad 1

2 Jämställdhetsanalys med 4R. Erfarenheter och slutsatser inför kommande jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad EQO Equal opportunities AB (2014) Text: Hanna Glans Foto framsida: B. K Dewey, 2

3 Innehåll Bakgrund: Beslut om genuskartläggning 4 Våren 2014: Kulturförvaltningen arbetar med 4R-analyser 4 Rapport Fri tid på lika villkor? Sammanfattning: 5 Likvärdig medborgarservice med jämställdhetsintegrering 6 Jämställdhetskartläggning och analys med 4R-metoden 7 Erfarenheter från 4R-analyser inom Kulturförvaltningen 8 Nolltrefem jämställdhetsanalys av Idépengen 10 Fritidsavdelningen jämställdhetsanalys med 4R 13 Biblioteksavdelningens arbete med jämställdhet 16 Workshop om jämställdhetsanalys 17 Sammanfattning och reflektioner om fortsättningen 19 3

4 Bakgrund: Beslut om genuskartläggning I december 2013 presenterade kunskapsföretaget EQO Equal opportunities AB en analys av förutsättningarna för jämställdhetsinsatser inom Kulturförvaltningen i Halmstads kommun genom rapporten Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad. Utgångspunkten för undersökningen var beslutet att under 2013 Kartlägga kultur- och fritidsverksamheten för barn och unga i kulturförvaltningen utifrån ett genusperspektiv. Detta för att ta ett första steg i arbetet med jämställdhet och skapa underlag för diskussioner och strategier för kommande arbete. I verksamhetsplanen för förtydligades att flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar inom förvaltningens verksamheter. För att ta reda på om så var fallet och möjliggöra fortsatt arbete undersöktes därför frågor rörande: 1. Förekommer jämställdhet och kön i verksamhetsmål, årsberättelser och liknande? 2. Hur syns kön i verksamhetsstatistiken? Är målgrupper bekönade? 3. Vilken kunskap finns om grupperna flickor och pojkar? 4. Vilken bild av kön förmedlas via information/ text på webb/ i tryckmaterial etc.? 5. Vilken kunskap har chefer om jämställdhet och hur uppfattas relevansen av jämställdhet? 6. Hur ser förutsättningar för kommande jämställdhetsinsatser ut? Våren 2014: Kulturförvaltningen arbetar med 4R-analyser Kulturförvaltningens ambition var, utöver att få en nulägesbild av verksamheterna riktade till barn och unga, även att testa att tillämpa metoder för jämställdhetsanalyser och i förlängningen av detta ta fram en handlingsplan och strategi för jämställdhet. Avdelningar inom förvaltningen som var intresserade av att testa att genomföra analyser i sina respektive verksamheter erbjöds att delta i vårens två workshops om 4R-metoden. Fritidsavdelningen, Nolltrefem och Konstenheten/ Mjellby Konstmuseum nappade på förslaget att genomföra jämställdhetsanalyser. Biblioteksavdelningen bedömde att de hade svårt att hinna delta i aktiviteterna, men arbetade själva under våren fram en plan för och började tillämpa insatser för att jämställdhetsintegrera verksamheterna. Den här rapporten samlar avdelningarnas arbete och slutsatser. Den rymmer också deltagarnas reflektioner och förslag om fortsatta insatser för jämställdhet, inhämtade under den avslutande workshopen i april Rapporten om jämställdhetsanalyser är en fortsättning på ovan nämnda rapport Fri tid på lika villkor och ytterligare ett steg mot den kommande handlingsplanen och strategin för jämställdhet. Läs därför gärna de båda rapporterna ihop. 4

5 Rapport Fri tid på lika villkor? Sammanfattning: 1. Jämställdhet inget integrerat perspektiv får dock allt större utrymme Formuleringar rörande jämställdhet förekommer i högre utsträckning i års verksamhetsplan, men jämställdhet är inte integrerat. Få är helt trygga i vad jämställdhet betyder för det egna uppdraget. 2. Målgruppen är sällan bekönad flickor och pojkar syns inte Den könsuppdelade statistiken är begränsad. När målgruppen barn och unga omnämns inkluderas sällan kön. Samtidigt förekommer formuleringar om lika förutsättningar för flickor och pojkar, om lika villkor och demokrati; påverkar inte beskrivningen av gruppen barn och unga i helhet. 3. Flickors och pojkars villkor och del av resurserna går inte att utläsa Eftersom verksamhetsplaner och berättelser inte konsekvent inkluderar uppgifter om kön går det inte heller att dra slutsatser om huruvida verksamheterna ger lika villkor och fördelar resurserna lika mellan flickor och pojkar. Undersökningar om detta saknas. 4. Finns viss tyst kunskap om flickors och pojkars villkor Det finns viss kunskap om flickors och pojkars villkor inom verksamheterna, men det är inte givet att kunskapen kopplas till en förståelse av vad jämställdhet är. Flertalet upplever sig ha ingen eller mycket lite kännedom om hur flickor och pojkar tar del av och upplever verksamheten än de som har en ganska bra eller bra kännedom (samma siffror för båda grupperna). 5. Kvantitativ jämställdhet bland besökarna könsstereotypa aktiviteter Fritidsverksamheten har jämn fördelning av flickor och pojkar, men könskodade aktiviteter få som samlar både flickor och pojkar. Nolltrefem har ett relativt jämnt antal utövande eller arrangerande flickor och pojkar. Det saknas uppgifter om vilka aktiviteter som de båda grupperna ägnar sig åt. 6. Bilder av verksamheten visar inte alltid önskad målgrupp De vanligaste bilderna från Kulturförvaltningen skildrar genomförda aktiviteter. Nolltrefems verksamhetsinformation illustrerar aktiviteter vid vilka det framstår som att både flickor och pojkar deltar. Fritidsgårdarna illustreras med foton från aktiviteter, oftast med både flickor och pojkar. Biblioteksverksamhetens många aktiviteter illustreras dock mycket sällan med pojkar eller män. 7. Riktlinjer för jämställdhet finns oklart hur resultat efterfrågas från politik/ kommunledning Riktlinjerna är tydliga med att medborgarservicen ska jämställdhetsintegreras och insatser ske för jämställdhet ur ett arbetsgivarperspektiv. Informanterna är oklara över vem som vägleder i arbetet inom kommunen och resultat tycks inte efterfrågas från politiken. 8. Mer kunskap om jämställdhet önskas Det behövs kunskap om jämställdhet, jämställdhetsintegrering, jämställdhetspolitik och lagstiftning inom området inom såväl förvaltningens avdelningar som inom politiken. Betydelsen av jämställdhet för Kulturförvaltningen. 9. Stort intresse för arbete med jämställdhet Det finns en vilja att arbeta med jämställdhet framöver, att skapa en modell för arbetet och höja kunskapen inom hela förvaltningen. 92 % anser att det skulle ge ett mycket positivt eller positivt bidrag till verksamheten att arbeta med jämställdhet framöver. Insatser som efterfrågas är: utbildning för chefer, personal och politiker verktyg för arbete med och samtal om jämställdhet med personalen ett bollplank utifrån att lyfta frågorna med specifika satsningar med fokus på jämställdhet inom hela förvaltningen 5

6 Likvärdig medborgarservice med jämställdhetsintegrering När jämställdhetsarbete på arbetsplatser förs på tal tänker många främst på jämställdhetsplaner och lönekartläggningar. Det beror på att den tidigare jämställdhetslagen och nuvarande diskrimineringslagen ställer krav på arbetsgivare att lyfta frågor om jämställdhet ur ett personalperspektiv. När jämställdhetsarbetet istället handlar om verksamheten så kallas det för jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i allt beslutsfattande, i alla samhällsområden och verksamheter, på alla nivåer, i alla steg av samtliga processer och användas av de aktörer som deltar i beslutsfattandet. Förslag och beslut måste därför analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga vilka konsekvenser de får för kvinnor och män. I det arbetet ingår både kvalitativa och kvantitativa aspekter allt från att räkna hur många kvinnor och män som sitter på olika positioner i samhället, till att undersöka kvinnors och mäns reella villkor och möjligheter att leva sina liv och påverka samhället. Sedan mitten av 90-talet har en mängd metoder använts för att jämställdhetsintegrera verksamheter. Gemensamt har varit att de syftat till att påverka de strukturer och processer som leder till ojämställdhet. Grunden för jämställdhetsintegrering i offentliga förvaltningar är att det finns: Kunskap om genus, jämställdhet och strategin jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrerade mål och aktiviteter Könsuppdelad individbaserad statistik Jämställdhetsintegrerad budget, med möjlighet att följa resursfördelning utifrån kön Bekönade styrdokument Löpande jämställdhetsanalyser och uppföljningar Medborgarservicen ska vara likvärdig och jämställd för såväl kvinnor som män, flickor som pojkar. För att veta om förvaltningen lyckas med detta behöver underlag insamlas för kontinuerlig uppföljning och analys. Det går inte att säga hur villkoren och servicen ser ut om det inte undersöks. Att integrera ett jämställdhetsperspektiv är därför ett viktigt sätt att kvalitetssäkra verksamheten. Arbetet med jämställdhet påminner om hur arbetet med andra verksamhetsutvecklande eller kvalitetssäkrande åtgärder går till. Det behövs en tydlig struktur, mätbara mål och aktiviteter som på ett uppföljningsbart sätt syftar till att nå dit. Det behövs kunskap om hur det ser ut i verksamheten idag och om vad som ska förändras. Jämställdhet handlar om relationen mellan kvinnor och män, flickor och pojkar och att alla ska ha lika rättigheter, möjligheter och villkor i livet. Jämställdhet är en mänsklig rättighet. Jämställdhetsintegrering är en strategi som Sveriges regering och riksdag, liksom FN och EU, ställt sig bakom. Strategin innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska tas med i allt beslutsfattande, i alla samhällsområden och verksamheter, på alla nivåer, i alla steg av samtliga processer och av de aktörer som deltar i beslutsfattandet. Målet är att uppnå jämställdhet. 6

7 Jämställdhetskartläggning och analys med 4R-metoden Under åren har det utarbetats en mängd olika metoder för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheter. Vilka metoder som passar vilka verksamheter skiftar, men det är centralt att få en helhetsbild utifrån såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter av jämställdhet. Kvantitativ jämställdhet: innebär t.ex. en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom organisationen, på samtliga positioner, en jämn könsfördelning inom och mellan de grupper som använder verksamheterna. En jämn fördelning av resurser bland personal och i verksamheten riktad till medborgarna. Den kvantitativa dimensionen går att räkna. Kvalitativ jämställdhet: innebär bland annat att kvinnors och mäns erfarenheter, kunskaper, och värderingar tas tillvara och får ha inflytande på och påverka utvecklingen inom organisationen och i verksamheterna. Kvalitativ jämställdhet handlar om villkor och möjligheter och behöver därför analyseras för att tydliggöras (läs mer på: 4R är en metod för att integrera jämställdhet, utvecklad av den statliga utredningen Jämstöd. Med hjälp av 4R-metoden kan verksamheter kartläggas och analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. Syftet är att ta reda på hur verksamheten styrs och på vilket sätt den behöver förändras för att kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov ska tillgodoses. Frågan som besvaras, om samtliga steg arbetats igenom, är Vem får vad och på vilka villkor? Utifrån kunskapen om detta går det att ta steget vidare för att möjliggöra förbättring. Kom bara ihåg att om målgruppen är ojämn så kan även resultatet av 4R-analysen bli det. Resursfördelning och antal är beroende av hur målgruppen ser ut. 4R-metoden ger: Kunskap om antalet kvinnor och män, flickor och pojkar på olika nivåer och positioner Kunskap om hur resurser fördelas mellan kvinnor och män, flickor och pojkar Förståelse för vilka könsmönster som präglar organisationen och vad de får för effekter En åtgärdsplan Steg 1: Representation vem får vad? Steg 2: Resurser hur mycket? Steg 3: Realia på vilka villkor? Steg 4: Realisera formulera nya mål och åtgärder 7

8 Erfarenheter från 4R-analyser inom Kulturförvaltningen För att testa att tillämpa en metod för kartläggning och jämställdhetsanalys arbetade Nolltrefem, Fritidsavdelningen och Konstenheten under våren 2014 med 4R. I vissa fall stod en begränsad del av verksamheterna i fokus, i andra var angreppssättet bredare. Arbetet utgick från de uppgifter som var tillgängliga eller har kunnat letas fram idag, vilket gör att samtliga steg i inte alltid kunnat undersökas. Utifrån två workshops och eget arbete där emellan, jobbade deltagarna med sina respektive verksamheter. Även Biblioteksavdelningen initierade under våren 2014 ett arbete med jämställdhetsintegrering (se längre fram), men valde att arbeta själva. Deltagarna utgick från ett handledningshäfte vars frågor de, beroende på fokus och tillgängligt underlag, helt eller delvis besvarade. R1. Representation vem och var? Ger en bild av könsfördelningen på alla nivåer och i verksamhetens olika delar Vilka grupper (flickor och pojkar) finns i er verksamhet? Hur ser fördelningen mellan dessa ut? Vilka målgrupper har ni svårt att nå? Vilka grupper gör vad (vilka aktiviteter, uppgifter t.ex.)? När möts flickor och pojkar i gemensamma aktiviteter? Hur använder flickor och pojkar era lokaler? I vilka rum rör de sig? Vem är med och påverkar och fattar beslut? Hur? Hur syns flickor och pojkar i bild och text? Var? R2. Resurser hur mycket? Ger en bild av hur resurser fördelas mellan flickor och pojkar. Hur fördelas exempelvis pengar mellan olika aktiviter? Är dessa aktiviteter dominerade av ena könet eller könsblandade? Vilka aktiviteter ges mer eller mindre tid och utrymme? Är dessa aktiviteter dominerade av ena könet eller könsblandade? Får flickor och pojkar lika mycket eller olika mycket tid och utrymme? Hur tar ni reda på det? Vilka frågor/ önskemål prioriteras? Kommer de från flickor eller pojkar? Var sprids information, vem får del av den? R3. Realia: vem får vad och på vilka villkor? Realia handlar om vilka normer som styr verksamheten och vilka villkor som flickor och pojkar har. I det här steget analyseras underlaget som tagits från i R1 och R2. Vilka könsmönster ser vi? Utgår verksamheten från könstillhörighet hos målgruppen? 8

9 Vems behov tillgodoses? Får flickor och pojkar lika mycket eller olika mycket tid och utrymme? Hur tar ni reda på det? Vad tas för givet om kön? Vad görs annorlunda? Vem gynnas idag? R4. Realisera! Hur bör verksamheten se ut för att vara jämställd? Behöver verksamheten förändras för att ge flickor och pojkar lika villkor? Här kan en vision som utgår från både flickors och pojkars behov formuleras samt åtgärder för förändring. Utöver att formulera och genomföra förändringar inom er verksamhet kommer förvaltningen att göra en övergripande strategi och handlingsplan. Vad vill vi uppnå? Vilka aktiviteter behövs för att nå dit? Vilka resurser? Vem gör vad och när? Hur mäter vi och utvärderar resultatet av vårt arbete? På de kommande sidorna följer Nolltrefems och Fritidsavdelningens egna sammanställningar av sina resultat. Ni finner även en beskrivning av de åtgärder som Biblioteksavdelningen har eller planerar att genomföra. Konstenheten och Mjellby Konstmuseums slutsatser kommer längre fram, i de sammanfattande kommentarerna. 9

10 Nolltrefem jämställdhetsanalys av Idépengen Ungdomar i åldern år har möjlighet att via Nolltrefem få finansiering och coachning för att förverkliga sina idéer med hjälp av Idépengen. Fokus för Nolltrefems arbete med 4R-metoden var att titta närmre på Idépengen utifrån främst det andra R:et om Resurser. Här kommer deras sammanfattning och resultat: Hur fördelas pengar mellan tjejers och killars aktiviteter? Det handlar snarare om genrer såg det ut så här: Tjejer: kr fördelat på 6 stycken idépengar av totalt 9 tjejer, varav 3 stycken musik, 2 stycken mode/design, 1 stycken skapande. Killar: kr fördelat på 4 stycken idépengar av totalt 5 stycken killar, varav 4 stycken musik. Mixade: kr (+ 1 stycken, ej klart belopp än) fördelat på 2 stycken idépengar av totalt 4 stycken tjejer och 5 killar, varav 1 stycken teater/musik och 1 stycken musik. Vilka aktiviteter ges mer eller mindre tid och utrymme? Är dessa aktiviteter dominerade av ena könet eller könsblandade? Oftast är tjejernas projekt mer välplanerade i detalj, duktig flicka medan killarna inte tar del av den coachning som de hade behövt utan bara gör utan att ha förstått betydelsen av att driva ett eget projekt. Får flickor och pojkar lika mycket eller olika mycket tid och utrymme? Hur tar ni reda på det? Vi tar reda på det genom hur många coachningstillfällen de väljer att ha med oss. Tjejerna nyttjar ofta detta och ser till att allt är rätt uppfattat och under kontroll med kontinuerlig kontakt och avstämningar. Därför har tjejerna längre totaltid med de resurser vi erbjuder. Vilka frågor/önskemål prioriteras? Kommer de från flickor eller pojkar? Genrerna styr men det finns en medvetenhet från vår sida att projekten har ett tänk vad gäller kön. Exempel: Om en kille kommer och frågar om han får göra en konstutställning och en tjej kommer in och gör en metalkväll så prioriteras detta mer än om det hade varit tvärtom då detta är normen. Utdrag ur Idépengens bedömningsgrunder: Ansökningar bedöms vid handläggningen enligt ett antal kriterier, som sinsemellan inte är rangordnade. Alla behöver inte finnas med varje gång och de väger olika tungt. Delaktighet Tillgänglighet Kreativitet och originalitet Genusperspektiv Mångkultur Möten mellan genrer, åldrar och kulturer Var sprids information, vem får del av den? Skolor, mässor, arenor där ungdomar finns. Nätverk, media, studieförbund. Projektledarna tar eget ansvar för att marknadsföringen görs och når ut i många kanaler. Här kan vi 10

11 bli tydligare om vad vi kräver och hur vi når ut till alla, även till de som inte naturligt söker sig till oss och vår verksamhet. Hur tar ni reda på så mycket som möjligt om er målgrupp och hur resurserna fördelas? Idépengen: Genom den statistik vi gör tar vi reda på ålder, kön, genrer, beviljat stöd m.m. Nolltrefem: Om man utgår från hela verksamheten är det betydligt svårare att veta då vi inte har koll på vem som gör vad samt om det är en kille eller en tjej som gör detta. Den enda statistik vi gör är att vi räknar huvuden varje dag för att få reda på vad våra besökare gjort i huset. Dock har vi själva en uppfattning om vilka som gör vad och här kan vi se en tydlig uppdelning bland kön och aktivitet. Vad gäller resurserna punktmarkerar vi oftast olika inriktningar under olika perioder, ex. satsar vi stort på replokalerna i höst och skapandeverksamheten under våren. Men vilka som får ta del av satsningen har vi sämre koll på. Hur går ni vidare? Medveten marknadsföring till målgrupper som inte naturligt sökt sig till oss. Skapa mer dialog med fler nätverk där unga finns. Vistas bland unga där de är och där vi tror att målgruppen finns (även vuxna). Att de unga som gör en Idépeng själva sprider det i egna kanaler och att det på så sätt når fler och i rätt målgrupp. Statistik Idépeng Fördelning av pengar: genres vs. kön Tjejer: Idépeng Zimafestivalen Maja, Simona och Zelda från teater på Sturegymnasiet 3000 kr Musik Diverse Idépeng Balmode Emelie Persson och Nadja Höglund 1800 kr Mode/design Idépeng hjärtans fröjd Tove Bondesson 500 kr Musik Diverse Idépeng Systrami Maja Lindberg 2000 kr Skapande Idépeng Anja Lagerqvist Anja Lagerqvist 1000 kr Musik Singer/songwriter Idépeng Rädda barnen Mikaela Blomberg, Victor Chinberg ej klart Musik Diverse Idépeng Drottning Blanka Julia Wallentheim 3000 kr Mode/design Killar: Idépeng Ge Järnet 11

12 Henrik Franzén 2100 kr Musik Hårdrock Idépeng Halmstadspexet Fyra killar, tre tjejer(?) 20000kr Komik/humor Idépeng Ted Grönborg Ted Grönborg 39000kr Musik Rock/pop Idépeng LBS skolshow Theodor Möll 3000 kr Musik Idépeng Tillsammans Billy och Jonas 40000kr Musik Diverse Tjejer Killar Mixade Idépengar (antal) 6 st 4 st 2 st Genre Musik tj + 1 k 5 tjejer 5 killar 3000 kr 2100 kr x kr 500 kr kr 1000 kr 3000 kr kr 4500 kr kr x kr Mode/design tjejer 1800 kr kr kr 0 kr Skapande tjej 2000 kr kr 0 kr Teater 3 tj + 4 k kr kr Totalt: kr kr kr 12

13 Fritidsavdelningen jämställdhetsanalys med 4R R1. Representation vem och var? Vilka grupper (flickor och pojkar) finns i er verksamhet? Hur ser fördelningen mellan dessa ut? I sammanställning över alla aktiviteter så blir det 49.3 % tjejer 50.7 % killar. Vilka målgrupper har ni svårt att nå? Lite olika beroende på i vilket bostadområde man verkar. Då utbudet styrs av ungdomar så är det svårt att direkt urskilja vilka. Olika på områdena som vi jobbar på. Funktionshindrade är en grupp som är svåra att nå, dessa har dock en verksamhet som är riktade till dem från Socialförvaltningen. Vilka grupper gör vad (aktiviteter, uppgifter t.ex.)? Fotbollsturneringar, FFF, disco, workshops inom olika aktiviteter, LAN, dans, caféverksamhet, Hur använder flickor och pojkar era lokaler? Hur innehållet ser ut i respektive rum styr var killar och tjejer är någonstans. Vid den öppna cafédelen som finns i stort sett på varje mötesplats så används den av både killar och tjejer. Vem är med och påverkar och fattar beslut? Hur? Under 2013 bestämdes det mesta av utbudet av fritidsledarna och en del ungdomar. Inför 2014 togs det ett nytt beslut om en ny inriktning. Detta innebär att ungdomarna ska påverka sin fria tid och ta mer initiativ. Målet är att ungdomarna ska ta ansvar fullt ut. Hur syns flickor och pojkar i bild och text? Var? Finns på halmstad.se, facebook Halmstad fritidsgårdar, finns även på andra sociala medier och på trycksaker. Vår ambition är att vi ska vara tydliga vid hur vi framför text och bilder för killar och tjejer. R2. Resurser hur mycket? Hur fördelas exempelvis pengar mellan olika aktiviter? Är dessa aktiviteter dominerade av ena könet eller könsblandade? Fördelningen av resurserna mellan aktiviteterna styrs av personalbudget, aktivitetsbudget, inventariebudget. Mycket styrs efter vad ungdomarna vill göra så det är svårt att klart beskriva hur fördelningen ser ut. Alla ungdomar ska dock få möjligheten att utföra sin aktivitet. Vilka aktiviteter ges mer eller mindre tid och utrymme? Är dessa aktiviteter dominerade av ena könet eller könsblandade? Detta är beroende på vilket intresse och initiativ som finns bland ungdomarna. Kan i vissa delar bli ena könet och i andra blir det könsblandade. 13

14 Får flickor och pojkar lika mycket eller olika mycket tid och utrymme? Hur tar ni reda på det? Förutsättningarna för att få lika mycket tid och utrymme finns. Genom statistik kan vi se hur det ser ut i de olika aktiviteterna. Vilka frågor/ önskemål prioriteras? Kommer de från flickor eller pojkar? Alla frågor ska prioriteras när ungdomarna kommer med sina tankar och idéer. Kommer från båda beroende på vem som kommer med sina önskemål. Var sprids information, vem får del av den? Information sprids med fritidsledarens besök på olika mötesplatser och i samtalet med ungdomarna i målgruppen. Information sprids också på halmstad.se, facebook halmstadfritidsgårdar, via affischer. R3. Realia: vem får vad och på vilka villkor? Vilka könsmönster ser vi? Nu när vi har börjat titta på detta med andra ögon så är könsskillnaden inte så stor inom fritidsavdelningen. Att riktigt räkna ut på kronan vad allt kostar är lite svårt att ta fram. Utgår verksamheten från könstillhörighet hos målgruppen? Ja och nej utifrån vad ungdomarna vill göra för verksamheterna. Vems behov tillgodoses? Alla ungdomar som kommer med sina önskemål och behov ska tillgodoses. Här finns ingen prioriterad grupp som står över någon annan. Får flickor och pojkar lika mycket eller olika mycket tid och utrymme? Hur tar ni reda på det? Tiden som sätts på killar resp. tjejer beror på vilka verksamheter och aktiviteter som kommer fram från ungdomarna. Detta tas fram när vi gör våra utvärderingar. Vad tas för givet om kön? Vad görs annorlunda? Eftersom vår nya inriktning syftar på att ungdomar ska ta makt över sin fria tid samt ha mer inflytande kan vissa projekt/aktiviteter vara icke könsjämna t.ex. tjejmässa, killmässa etc. Vem gynnas idag? Oavsett kön, etnisk tillhörighet etc. så ska alla gynnas på samma sätt. Det beror på vad som kommer fram från ungdomarna. Alla ungdomar ska kunna ges rätt förutsättningar. 14

15 R4. Realisera! Hur bör verksamheten se ut för att vara jämställd? Vad vill vi uppnå? Vår vision är att alla ungdomar i målgruppen år ska veta vår nya inriktning som handlar om delaktighet och inflytande över sin fria tid. Att ge alla ungdomar möjligheten att genomföra sina drömmar och idéer. Vilka aktiviteter behövs för att nå dit? Vilka resurser? Fritidsledarna måste gå ut och möta ungdomarna i målgruppen. Genom att möta ungdomarna på deras mötesplatser så når vi fler än att vänta in för att få fler besök på fritidsgårdarna. Fritidsledarna är en stor och viktig resurs för att nå så många som möjligt i målgruppen. Vem gör vad och när? Varje anställd fritidsledare ska ha jämställdhet i sin tanke när verksamheten bedrivs alltid. Hur mäter vi och utvärderar resultatet av vårt arbete? Fritidsavdelningen utvärderar varje år sin arbetsplan. I denna utvärdering finns det bl.a. tillgång till sifferstatistik där man kan urskilja hur många som deltagit i de olika verksamheterna/aktiviteterna. 15

16 Biblioteksavdelningens arbete med jämställdhet Anette Hagberg, Bibliotekschef, beskriver att fokus för 2014 års arbete med jämställdhet inom Biblioteksavdelningen är att kartlägga och ta reda på mer om hur det ser ut. De insatser som hittills genomförts och som planeras framöver är: Högskolan i Halmstad (Kultur & kommunikationsprogramet) samt Högskolan i Borås (Biblioteksutbildning) är kontaktade för att studenter skulle kunna skriva olika typer av arbete om oss, bland annat om det rapporten visade om vilken bild vi visar av oss själva ur ett genusperspektiv i vårt informationsmaterial och på webben. Mailkontakt har skett med två studenter som ska skriva en fil.kanduppsats i Borås, vilka eventuellt tar sig an uppgiften. Könsuppdelad statistik på arrangemangen sedan den 1 januari Funderingar finns på att göra en undersökning om hur besöken ser ut också, men upplägget är inte klart - vilka är till exempel tidningsläsarna, vilka ställer frågor i diskarna, vilka använder datorerna? De har tagit del av Kalmar biblioteks jämställdhetskartläggning (4R-metoden) bland annat för att kunna arbeta med utlåningsstatistik (ev annan statistik också) på liknade sätt det kan bli ett bra jämförelsematerial. Analysen av utlåningsstatistiken beräknas vara klar i juni. Arbetet är påbörjat. I september kommer Biblioteksavdelningen att ha en medarbetarförmiddag kring jämställdhet, möjligvis i workshopform. Frågan är med andra ord intressant, skriver Anette. Vi ska komma i ett läge för att hala in resultatet och sedan utveckla strategier för hur vi ska kunna förändra det som är ojämställt. 16

17 Workshop om jä mstä lldhetsänälys: Jämställdhet är ingen uppgift vi får utan något vi alla måste ha med oss i allt vi gör. I början av april hölls den andra och avslutande workshopen om 4R-metoden. Sedan den första workshopen i mitten av februari hade deltagarna från Fritidsavdelningen, Nolltrefem och Konstenheten hunnit arbeta med 4R-analyser inom sina verksamheter. Fokus för träffen i april var resultatet av arbetet med 4R och en diskussion om lämpliga nästa steg i jämställdhetsarbetet inom respektive avdelning och i förvaltningen som helhet. Först följer en sammanfattning av diskussionerna som fördes i de i mindre grupperna, följt av den gemensamma avslutande diskussionen. Sammanfattning av gruppdiskussionerna om jämställdhet Vad betyder jämställdhet för Kulturförvaltningen? Kulturförvaltningen är en kvinnodominerad arbetsplats och följaktligen behöver vi anställa fler män för att få en jämnare könsfördelning. Kanske leder könsfördelningen till att det blir kvinnoorienterade intressen och aktiviteter som dominerar i verksamheten. Men alla avdelningar måste vara representerade så att vi gemensamt kan få formulera och diskutera betydelsen av jämställdhet för oss. Varför är jämställdhet viktigt? Det här är viktigt internt eftersom olikheter berikar, verksamheten utvecklas om vi har ett bredare tänk och jobbar med olikheter. Jämställdhet är viktigt externt eftersom vårt uppdrag är att berika ALLAS fritid. Vi ska göra våra verksamheter relevanta och intressanta för alla på lika villkor, ingen ska förfördelas. Det handlar om kvalitetssäkring. Vi behöver vara del av att bryta rådande normer och värderingar. Hur vill ni arbeta med jämställdhet framöver? Jämställdhet kan inte vara ett separat mål i våra verksamhetsplaner, det måste genomsyra all verksamhet. Vi behöver hitta beröringspunkter och gemensamma intresseområden inom hela förvaltningen. Det är viktigt med goda exempel och att synliggöra vad vi gör och hur vi gör det. Jämställdhet behöver finnas i våra avdelningsspecifika arbetsplaner. Vi behöver rutiner för att föra statistik och för genomförandet av detta. Vi behöver också arbeta med bemötande, med miljö och utformning av lokaler. Vi behöver fundera över saker som exempelvis vilken musik som spelas - vem tilltalar den? Vi behöver se över hur vi kommunicerar och vem som nås av våra budskap. Det är även viktigt att vi arbetar med attityder kring jämställdhet och bryter könsnormer om vem som kan göra vad. Kom ihåg Halmstads logga! Det är för alla vi finns till och vi-känslan är jätteviktig. Kulturer ska blandas, vi behöver uppmuntra neutrala verksamheter med olika värderingar. 17

18 Vi i förvaltningen måste arbeta mer med detta tillsammans för att få en gemensam syn. Vi skulle kunna ha personaldagar med fokus på jämställdhet. Avslutande samtal om nästa steg i jämställdhetsarbetet Deltagarna framhöll att det är väldigt viktigt med en gemensam målbild för jämställdhetsarbetet och att det finns ett helhetstänk i vilket hela förvaltningen, såväl som politiker inom kulturnämnden och kommunens övergripande arbete med jämställdhet ingår. Det uppfattades som om det hade varit positivt om samtliga avdelningar från förvaltningen hade varit representerade vid arbetet med jämställdhetsanalyserna. Framöver ses det som centralt att alla har samma grund att stå på och att betydelsen av jämställdhet för Kulturförvaltningen diskuteras av alla gemensamt. Olika prioriteringsnivåer för arbetet behöver sättas upp, menade deltagarna. Vad behöver ske nu, vad kan göras på längre sikt? Vad ska enskilda enheter göra? Vad görs gemensamt inom förvaltningen? Finns det utrymme för gemensamma satsningar, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte, inom kommunen? Med andra förvaltningar som också arbetat med eller står i färd att arbeta med jämställdhet? Det framhölls även som angeläget att få tid för att prata gemensamt om vad jämställdhetsfrågorna betyder, få syn på normer, situationer och frågor som kan ha betydelse ur ett jämställdhetsperspektiv. Deltagarna menade att ledningen behöver ge förutsättningar för att sådana samtal ska kunna ske inom hela förvaltningen. Det upplevdes också som angeläget att arbeta tillsammans över olika enhetsgränser för att se hur enheterna kan stärka varandra. Ett exempel som kom upp gällde hur Mjellby Konstmuseum upplever att de når ut till lika många flickor som pojkar, men att grupper med olika klassbakgrund och etnisk tillhörighet inte hittar till verksamheten idag. Fritidsavdelningen å andra sidan har genom sina mötesplatser runt om i kommunen flickor och pojkar från en bredd av bakgrunder och bostadsområden. Kanske, resonerade deltagarna, kan samarbete ske för att bredda de besökande grupperna på Mjellby? Förslag kom fram om att efter att ha inhämtat mer kunskap om normkritik också arbeta i par med att skugga varandra i arbetet detta för att kunna spegla hur personalen faktiskt gör i mötet med barn och unga, om bemötandet ser ut på ett visst sätt etc. Det kom även fram förslag om att det arbete som görs inom de olika enheterna kan sammanställas och samlas på intranätet i en erfarenhets-/ exempelbank för andra inom förvaltningen att ta del av. 18

19 Sammanfattning och reflektioner om fortsättningen Det arbete som under våren bedrivits inom Kulturförvaltningen har gett olika resultat beroende på vilken verksamhet och vilka specifika aktiviteter som varit i fokus. Nedan följer en sammanfattning av respektive avdelnings arbete och mina reflektioner kring resultatet. Jämte deltagarnas slutsatser och förslag från workshopen ger den samlade bilden en uppfattning om hur det fortsatta jämställdhetsarbetet inom Kulturförvaltningen kan läggas upp. Konstenheten och Mjellby Konstmuseum För Konstenheten och Mjellby Konstmuseum ledde diskussionerna om genus och könsfördelning främst till ett konstaterande att det är andra faktorer än kön som tycks spela roll för vilka grupper som inte besöker Mjellby idag. Ylva Brännhag, Konstpedagog, sammanfattar: För oss var genus inte det största problemet utan andra faktorer som klass och etnicitet. Det är dock bra att vi har börjat med statistik uppdelad på kön. Att vi var med i det här arbetet gjorde att jag tog in en manlig konstnär i 60-årsåldern som workshopledare, istället för en kvinnlig i 30-årsåldern (som jag vanligtvis gör). Det kan också vara viktigt utifrån representation och förebilder. Vår statistik som vi har börjat föra visar att det är ungefär lika många pojkar som flickor som kommer, men att det i högre utsträckning är kvinnor som tar med barnen. Jag tror att jag har ett genustänk med mig i allt mitt arbete. Jag är konstvetare och genusvetare, så jag har det med mig. Reflektioner Under den avslutande workshopen diskuterades svårigheten att locka besökare med olika bakgrund och etnisk tillhörighet till Mjellbys verksamheter. En möjlighet som synliggjordes var att arbeta mer över Kulturförvaltningens avdelningsgränser; Fritidsavdelningens målgrupper är breda och en samverkan i olika satsningar skulle kunna föra samman dessa med exempelvis Konstenhetens arrangemang på Mjellby. Ett sådant arbetssätt kan påverka besöksunderlaget framöver. Det är också utmärkt att det nu finns könsuppdelad besöksstatistik. Att mammor är i majoritet är en slutsats som kan vara värd att ha i åtanke när marknadsföringsmaterial och program planeras framöver. Kanske är män och fäder en grupp som behöver synliggöras? Spännande också att tankarna kring representation lett till ett annat val av workshopledare. Här finns det såklart andra aspekter än könsrepresentation att fundera över framöver, inte minst i relation till önskan att bredda besöksunderlaget gällande grupper med annan etnisk bakgrund än svensk. Nolltrefems Idépeng Nolltrefems genomgång visade att gruppen med killar får en betydligt större del av Idépengen än gruppen med tjejer och den könsmixade gruppen sammantagna (killar: kr, tjejer: kr och den könsmixade gruppen: kr, under 2014). Samtidigt har fler antal tjejer än killar fått Idépengar till fler antal idéer. Det var även tydligt att genren musik lockar många från båda grupperna. Nolltrefem noterar också att tjejer får fler coachningstillfällen i samband med att de ska genomföra ett projekt. Tjejerna tackar gärna ja till erbjudandet och uppfattas vara angelägna att utföra sina 19

20 projekt på rätt sätt. Killarna bara gör och tar inte del av coachningen på samma sätt som tjejerna. Det leder till att en större del av resurserna för coachning går till tjejer. Samtidigt som killars lägre kunskap om hur projekt bör förberedas och genomföras kan förmodas kräva resurser på andra sätt. Det finns dessutom en uppfattning om att Nolltrefems övriga verksamheter genomgående är könsuppdelade. Dock finns det inga uppgifter över vem som gör vad och tar del av olika satsningar. Framöver kommer Nolltrefem bland annat att jobba med medveten marknadsföring till grupper som inte söker sig till dem i nuläget, samt att uppmuntra projekt som är normbrytande det vill säga som inkluderar att tjejer och killar gör aktiviteter på ett för deras kön icke stereotypt sätt. Reflektioner Många Idépengssatsningar genomförs inom musikgenren. Nolltrefem uppfattade att analysen visade det tydligt. Samtidigt är det påtagligt att gruppen killar får en betydligt större del av Idépengen än gruppen med tjejer och den könsmixade gruppen sammantagna. Det gör det relevant att fundera över hur fördelningen av pengar mellan grupperna tjejer och killar och olika genrer skulle kunna påverkas. Men även hur fler satsningar i könsmixade och/ eller genremixade grupper kan uppmuntras. Nolltrefem noterar också att tjejer är mer måna om att driva projekten på rätt sätt, jämfört med killarna som bara gör. Här märks tydligt normer om kön. Det vore intressant att diskutera hur fler killar kan fås att använda coachningen, både för deras egen utvecklings skull och för genomförandet av Idépengen i helhet. Uppfattningen är att tjejer och killars övriga aktiviteter på Nolltrefem är uppdelad mellan könen. Men det finns ingen statistik över vem som tar del av olika satsningar. Kanske kan en undersökning genomföras för att ta reda på mer om vad tjejer och killar gör när de besöker Nolltrefem och hur de upplever sina villkor, graden av trygghet och vilka önskemål de har på verksamheten? Vid workshopen framförde deltagarna från Nolltrefem förslaget att, med mer kunskap om normkritik i bagaget, kolleger emellan skugga varandra i arbetet för att tillsammans reflektera om bemötande av tjejer och killar, om vilka normer personalen bär på och hur de kan uppmuntra ungdomarna att göra mindre könsbundna val. Jättespännande förslag! Fritidsavdelningen Fritidsavdelningen har sedan tidigare könsuppdelat sin besöksstatistik vilken visar att fördelningen av tjejer och killar i stort sett är jämn. Genom arbetet med 4R har Fritidsavdelningen haft utrymme att diskutera villkoren för tjejer och killar. Det finns en uppfattning om att tjejer och killar ägnar sig åt olika typer av aktiviteter och att de relativt sällan möts. Den nya inriktningen innebär att tjejer och killar ska ta makt över sin fria tid och forma innehållet i verksamheten något som uppfattas kan leda till könsuppdelade aktiviteter som tjej- eller killmässor. De konstaterar också att innehållet i de lokaler som verksamheten finns inom i stor utsträckning styr var tjejer och killar befinner sig. Det är främst den öppna cafédelen som används av både tjejer och killar. Fritidsavdelningen drar slutsatsen att dagens underlag inte visar så stora skillnader mellan grupperna gällande vem som får del av resurserna. Samtidigt hänvisas till kommande utvärderingar som får visa bland annat hur tiden fördelas mellan tjejers och killars aktiviteter. 20

21 Reflektioner Fritidsavdelningens årliga utvärderingar av sin arbetsplan kommer att vara viktig för att framöver kunna undersöka verksamheterna ur ett jämställdhetsperspektiv. Den könsuppdelade statistiken har funnits sedan tidigare, nu behöver den kopplas till uppgifter om hur resurser fördelas och vilka aktiviteter som genomförs detta för att också få en tydligare bild av vad tjejer och killar gör i verksamheterna. När det nya inriktningen för fritidsverksamheten nu ska sätta sig ordentligt är det centralt att arbetet sker med ett normkritiskt perspektiv. Det innebär att kunna synliggöra och bryta normer om kön som begränsar tjejers och killars val och handlingsutrymme. Det handlar om att med ett medvetet normkritiskt tänk kunna coacha ungdomarna vidare, till fler möjligheter. I detta är fritidsledarnas arbete helt avgörande och de behöver kunskap och redskap för att arbeta normkritiskt. För att veta hur det ser ut i verksamheten behövs underlag och analyser av arbetet ur ett jämställdhetsperspektiv. Det behövs också kunskap och gemensamma samtal personalen emellan för att upptäcka hur det faktiskt ser ut. Genom arbetet med 4R har Fritidsavdelningen påbörjat detta och formulerat grunden till en vision om vad jämställdhet betyder för personalens arbete. Det är utmärkt! Nästa steg är att ställa de här formuleringarna inför frågor om Hur; Hur ska fritidsledarna göra för att ha jämställdhet i åtanke? Vilken kunskap, vilka redskap behöver de för att kunna göra det? Hur skapas en gemensam målbild för jämställdhetsarbetet? Hur mäts framöver på vilka villkor tjejer och killar påverkar sin fria tid och tar ansvar? Hur säkras lika villkor? Ju konkretare svaren blir - desto enklare arbete och hållbarare resultat! Biblioteksavdelningen Biblioteksavdelningen har inlett en jämställdhetsintegrering av sin verksamhet genom könsuppdelad statistik på arrangemangen och en påbörjad en analys av utlåningsstatistiken. De planerar även en analys av informationsmaterialet ur ett genusperspektiv, en undersökning av vad besökande kvinnor och män gör, ber om hjälp med etc. när de besöker verksamheten, samt en medarbetarförmiddag om jämställdhet för personal till hösten. Reflektioner Biblioteksavdelningen har inlett jämställdhetsintegreringen av sin verksamhet genom att börja samla in könsuppdelat underlag. Detta jämte de övriga planerade analyserna kommer ge en bra grund inför fortsatt arbete med jämställdhet. Liksom för Kulturförvaltningens övriga avdelningar är det viktigt att underlaget inhämtas, analyseras och att slutsatserna används för att säkra en likvärdig medborgarservice. Därför är det utmärkt att det finns planer även på en kunskapshöjande insats för personalen. Biblioteksavdelningen har gjort en ambitiös och mycket intressant planering för jämställdhetsarbetet. 21

22 Övergripande slutsatser från 4R-analyserna 1. Könsuppdelad statistik behövs: uppgifter om kön har i flera fall gått att få fram, även om de inte sedan tidigare har efterfrågas. Såväl Mjellby Konstmuseum som Nolltrefem och Biblioteksavdelningen har dessutom i olika omfattning infört könsuppdelad statistik. Dock är det tydligt att framtida uppföljningar och analyser förutsätter att all statistik om besökare, deltagare i aktiviteter, resursfördelning etc. könsuppdelas och att nyckeltal för uppföljning utarbetas. 2. Kunskap för att upptäcka och analysera ojämställdhet behövs: även då det finns könsuppdelad statistik och annat underlag att utgå från är det inte helt enkelt att dra slutsatser och utläsa de faktiska villkoren för tjejer och killar i materialet. Fritidsavdelningen konstaterar exempelvis att könsfördelningen är jämn, att verksamhetens innehåll i stort styrs av de besökande ungdomarnas intressen och initiativ och att de mot bakgrund av det underlag som idag finns inte uppfattar att det finns några större könsskillnader. Dels behövs ett bredare statistiskt underlag för att kunna säga mer om resursfördelningen mellan tjejer och killar. Dels behöver villkoren för tjejer och killar, deras upplevelse av inflytande och trygghet mätas på annat sätt än bara med siffror. För att kunna upptäcka och analysera ojämställda villkor behövs kunskap jämställdhet, om hur normer samverkar och påverkar människors villkor och möjligheter beroende på kön, bakgrund etc. Det är en färdighet som tränas upp efterhand, genom kunskapspåfyllnad och ständiga samtal om och analyser av vad som sker i verksamheten. 3. Tid för samtal och reflektion: 4R-deltagarna menade att det är angeläget att få tid att prata tillsammans om vad jämställdhet betyder, få syn på normer, situationer och frågor som kan ha betydelse ur ett jämställdhetsperspektiv. Deltagarna menade att ledningen behöver ge förutsättningar för att sådana samtal ska kunna ske inom hela förvaltningen. 4. Modell för jämställdhetsarbetet behövs: könsuppdelad statistik och analyser för tjejers och killars villkor behöver efterfrågas och bli del av verksamheternas arbetsbeskrivning. Detta kan framöver ske genom att jämställdhetsintegrera Kulturförvaltningens styrdokument och utarbeta en modell för hur arbetet med jämställdhet ska bedrivas. Jämställdhetsarbetet behöver byggas med hjälp av både kvantitativa och kvalitativa metoder och det behöver ske strukturerat och inkludera samtliga Kulturförvaltningens verksamheter. 4R-deltagarna framhöll att det är väldigt viktigt med en gemensam målbild för jämställdhetsarbetet och att det finns ett helhetstänk i vilket hela förvaltningen, såväl som politiker inom Kulturnämnden och kommunens övergripande arbete med jämställdhet ingår. Framöver ses det som centralt att alla har samma grund att stå på och att betydelsen av jämställdhet för Kulturförvaltningen diskuteras av alla gemensamt. Olika prioriteringsnivåer för arbetet behöver sättas upp, menade deltagarna. Vad behöver ske nu, vad kan göras på längre sikt? Vad ska enskilda enheter göra? Vad görs gemensamt inom förvaltningen? Finns det utrymme för gemensamma satsningar, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte, inom kommunen? Med andra förvaltningar som också arbetat med eller står i färd att arbeta med jämställdhet? 22

23 Referenser Dragkraft! Om jämställdhetsintegrering och ESF Jämt, (text: Glans, Hanna & Bettina Rother)Länsstyrelsen i Örebro län (2011) Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad, Hanna Glans, EQO Equal opportunities AB (2013) Jämstöds praktik. Metodbok för jämställdhetsintegrering, SOU 2007:15 Strategiskt jämställdhetsarbete lärdomar från en utbildningssatsning, SKL (2013) i jämställdhet 23

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp

Läs mer

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016 Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen i Skåne län Sara Lhådö

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Kultur- och Fritidsförvaltningen

Jämställd medborgarservice i praktiken Kultur- och Fritidsförvaltningen Jämställd medborgarservice i praktiken Kultur- och Fritidsförvaltningen Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas

Läs mer

JämKAS Plus. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

JämKAS Plus. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd JämKAS Plus Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för hur man

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Livsmedelsverket. Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014

Livsmedelsverket. Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014 Resultatredovisning, Jämställdhetsintegrering i myndigheter 2014 Enligt Regleringsbrev för 2014, diarienummer 150/2014 1 1. Sammanfattning hade i uppdrag att bedriva utvecklingsarbete inom kärnverksamheten

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014 Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (4) Datum 2013-12-16 Vår referens Anna Emelie Caroline Friholm HR-konsult Tjänsteskrivelse Emelie.Friholm@malmo.se Jämställdhetsplan 2014 FRI-2013-3236 Sammanfattning

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 Handläggare Karita Jeansson/Helen Nilsson JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för personal och elever/studerande inom Kalmarsunds Gymnasieförbund Antagen av styrelsen 120327 Sida 2 av 14 1. Bakgrund Kalmarsunds

Läs mer

Praktikrapport. Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning - VT15

Praktikrapport. Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning - VT15 Praktikrapport Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning - VT15 Namn: Utbildning: Joanna Isaksson Kandidatexamen i Socialantropologi (socialantropologi, sociologi, genus) Praktikplats:

Läs mer

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Fritidsgårdsverksamhet. Dokumentets syfte Dokumentet anger hur fritidsgårdsverksamhet i Nacka ska utföras

Fritidsgårdsverksamhet. Dokumentets syfte Dokumentet anger hur fritidsgårdsverksamhet i Nacka ska utföras RIKTLINJE Fritidsgårdsverksamhet Dokumentets syfte Dokumentet anger hur i Nacka ska utföras Dokumentet gäller för Utförare av som utförs på uppdrag av Nacka kommun Förutsättningar för uppdraget Utföraren

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Regionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet

Regionförbundet i Kalmar län. Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Regionförbundet i Kalmar län Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Förord Arbetet med jämställdhetsintegrering är en mycket viktig pusselbit för att lösa vår regions demografiska utmaningar.

Läs mer

Verksamhetsrapport 2016

Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägen Datum 1 (24) 2016-06-07 Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägens förskola Innehållsförteckning 2 (24) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... 5 Arbetet med lässatsningen

Läs mer

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Del 1 Dokumentanalys Skrivhjälp för jämlik text Ett verktyg som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i texter och bilder. En produkt

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen Datum 1 (14) 2014-10-13 Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen 2 (14) Nämndens åtagande: Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka.

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

Arbetsplan 2015-2016

Arbetsplan 2015-2016 Arbetsplan 2015-2016 Gemensam arbetsplan för förskolorna Hallongården, Musikanten, och Skattkistan i Vivalla, Örebro Inledning och förutsättningar: Vivalla är ett av Örebro kommuns större bostadsområden.

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031

Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031 Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031 Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Anders Johnsson (M), Karl-Erik Olsson (S), Håkan Erlandsson (C), Christer

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Jämställdhetsplan med inriktning mot likabehandling Bildningsförvaltningen augusti 2014 juli 2017 Fastställd av förvaltningschefen 2014-08-13 Handläggare: Maria Evald processledaree i jämställdhet Bildningsförvaltningen

Läs mer

KVALITETSBOKSLUT 2014

KVALITETSBOKSLUT 2014 KVALITETSBOKSLUT [År] KVALITETSBOKSLUT 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Inledning I denna bokslutsrapport redogörs för de kvalitetsinsatser som genomförts inom socialförvaltningen i Ovanåkers

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 1 LÄRPROCESSER Åtagande Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA 1.1 VERKSAMHETSIDÉ Fyrisgården är en ideell förening som anordnar fritidsaktiviteter med mera för alla åldrar. Verksamheten

Läs mer

Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika 2011-2013

Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika 2011-2013 Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika 2011-2013 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Plan Plan för främjande av mångfald 2011-01-01 Beslutat av Ansvarig avdelning

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Har du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete

Har du rätt glasögon på dig? Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete 1 2 5 3 4 Ett stöd att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete ISBN

Läs mer

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE 343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.

Läs mer

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box 80 0506-36311 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-36304 0506-30229

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box 80 0506-36311 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-36304 0506-30229 Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box 80 0506-36311 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-36304 0506-30229 Inledning Kravet på kvalitetsredovisning regleras i Förordning

Läs mer

Trimsarvets förskola

Trimsarvets förskola Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Idrottens föreningslära GRUND

Idrottens föreningslära GRUND 1 Lärgruppsplan Idrottens föreningslära GRUND Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Idrottens

Läs mer

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Landstinget i Jönköpings län RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet och en nödvändighet för ett demokratiskt samhälle.

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN - KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Ett jämställt Skåne. Föreläsare: Torbjörn Messing jämställdhetskonsult 2015-04-08 Mail: torbjorn@jamntskagg.se hemsida: www.jamntskagg.

Ett jämställt Skåne. Föreläsare: Torbjörn Messing jämställdhetskonsult 2015-04-08 Mail: torbjorn@jamntskagg.se hemsida: www.jamntskagg. Ett jämställt Skåne Föreläsare: Torbjörn Messing jämställdhetskonsult 2015-04-08 Mail: torbjorn@jamntskagg.se hemsida: www.jamntskagg.se NORMKRITIK Utan att veta om det, så föds och dör majoriteten av

Läs mer

Likavillkorsplan 2009-2011

Likavillkorsplan 2009-2011 Likavillkorsplan 2009-2011 Lika villkor, vad menar vi med det? De mänskliga rättigheterna gäller oss alla och ska utgöra en grund för vår verksamhet. På vår länsstyrelse ska vi värna om allas lika möjligheter,

Läs mer

Studieplanering i organisationen

Studieplanering i organisationen Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal

Läs mer

Jämställdhetsplan 2007/2008

Jämställdhetsplan 2007/2008 Jämställdhetsplan 2007/2008 Beslutad i KF 080128 Uppdaterad pga faktafel i bilaga 2 080214 Jämställdhetsplan 2007/2008 2 (26) Innehåll SAMMANFATTNING...3 INLEDNING...4 UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE JÄMSTÄLLDHETSPLAN...4

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Håksbergs förskola Ansvarig förskolechef Lena Hellman Innehåll KVALITETSARBETE... 0 MÅL... 0 FÖRUTSÄTTNINGAR...

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Dnr KK12/364 RIKTLINJER. Riktlinjer för mångfald. ur ett medarbetarperspektiv 2013-2015. Antagen av KS 2013-04-22

Dnr KK12/364 RIKTLINJER. Riktlinjer för mångfald. ur ett medarbetarperspektiv 2013-2015. Antagen av KS 2013-04-22 Dnr KK12/364 RIKTLINJER Riktlinjer för mångfald ur ett medarbetarperspektiv 2013-2015 Antagen av KS 2013-04-22 Dnr KK12/364 2/9 1 Inledning Enligt diskrimineringslag arbetsgivare bedriva ett aktivt arbete

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

VÄLJ SMART! ETT IDÉ- OCH ARBETSHÄFTE FÖR DEN VIKTIGA VALBEREDNINGEN

VÄLJ SMART! ETT IDÉ- OCH ARBETSHÄFTE FÖR DEN VIKTIGA VALBEREDNINGEN VÄLJ SMART! ETT IDÉ- OCH ARBETSHÄFTE FÖR DEN VIKTIGA VALBEREDNINGEN INNEHÅLL 3 Vilka sitter i valberedningen? 4 Vad gör valberedarna? 7 Liten checklista för valberedningen 8 Världens bästa styrelse 10

Läs mer

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan Susanne Bogren och Nanna Klingen Det lustfyllda samarbetet I ett kreativt arbetslag får alla pedagoger som arbetar tillsammans i barngruppen samma

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Struktur Marknad Individuell

Struktur Marknad Individuell ATT TÄNKA PÅ INFÖR LÖNESAMTALET LÖN ÄR NÅGOT DU FÅR FÖR UTFÖRT ARBETE - MEN FUNDERA OCKSÅ PÅ: - Hur vill du att det ska gå till när din lön bestäms? - Vad kännetecknar ett bra lönesamtal? - Vilka faktorer

Läs mer

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män Det här handlar om en metod som kan användas i lönebildningsarbetet på myndigheten. Fokus för metoden BESTA-vägen

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge

Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåren 2010-2012

Verksamhetsplan Arbetsåren 2010-2012 Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåren 2010-2012 Enhetens namn Toltorps förskola 1 Barnomsorgs- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2011 Vision Mölndals stad ger optimala

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Sätragårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätragårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätragårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/16 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö

Läs mer

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet STs jobbsökarguide tips och råd på vägen mot drömjobbet 1 ST, 2015. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska, juni 2015. Upplaga 2 000 ex. Beställ fler exemplar på www.st.org. Artikelnr

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Fokus Framtid. Projektrapport

Fokus Framtid. Projektrapport Fokus Framtid Projektrapport Under projektet har vi lärt oss otroligt mycket och växt så det knakar. 2008 var året då ungradio blev stora. Men vi har busigheten kvar, och vår organisation drivs fullt ut

Läs mer

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling

Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling 1 Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal

Läs mer

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2 KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas

Läs mer

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 1 3 Det är ett sätt att efterleva vår värdegrund. Det ger dynamik i organisationen Oliktänkande breddar perspektiven och ökar effektiviteten. Det driver hela

Läs mer