Forskarseminarium: kön, klass och etnicitet - jämlikhetsfrågor i socialförsäkringen - Umeå, 18 januari, 2012

Transkript

1 Forskarseminarium: kön, klass och etnicitet - jämlikhetsfrågor i socialförsäkringen - Umeå, 8 januari, 202 Jämställdhet, Folkhälsa & Föräldraförsäkring: Vilka sociala och hälsorelaterade förhållanden föregår pappaledighet? Anna Månsdotter, Karolinska Institutet Finansiär: TCO (VR och FAS) Omarbetad version av artikel i JPHP, 200, 3(3): Medförfattare: P Fredlund, J Hallqvist, C Magnusson Anna Månsdotter 23 januari 202

2 Utgångspunkter & 2 ) Kvinnor bättre levnadsvanor & lever längre än män 2) Män bättre kvalitativ hälsa & mer makt/resurser än kvinnor Anna Månsdotter 23 januari 202 2

3 Utgångspunkt 3: genussystemet den sociala struktur som organiserar mänskliga relationer och aktiviteter med utgångspunkt i kön Män Män Kvinnor Kvinnor

4 Utgångspunkt 4: klassisk tankemodell David Hume (7-776): Faktapremiss + Värdepremiss * Konklusion *) t ex med ledning av: John Rawls A theory of justice 972 Michael Walzer Spheres of Justice 983 Susan Moller Okin Genderless society 989 Amartya Sen Equality of what? 992 Anna Månsdotter 23 januari 202 4

5 Centrala politiska mål: Jämställdhet: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv genom likhet i: Makt och inflytande Ekonomi - utbildning och arbete Obetalt hem- och omsorgsarbete Kroppslig integritet Folkhälsa: Samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen: Högre nivåer av hälsa/överlevnad & mindre skillnader Med hjälp av insatser inom målområden Anna Månsdotter 23 januari 202 5

6 Genussystemet & Föräldraskapet När ett barn föds är traditionen att: pappan försörjer familjen (breadwinner role) mamman vårdar barnet (caring role) En definition jämställdhet: mer eller mindre likhet mellan kvinnor och män i alla livets sfärer (Okin Moller 989) Jämställdhet kräver därmed förr eller senare att det könsuppdelade föräldraskapet upphör Anna Månsdotter 23 januari 202 6

7 Sverige & Pappaledighet 974: Sverige först med betald föräldraledighet för pappor Syfte: jämställdhet gm fler män i privat & kvinnor i offentlig sfär Mäns andel av föräldraledigheten: 0.5% % % % 2000 (jfr 30 dagars pappakvot 995) 23.% 200 (jfr 60 dagars pappakvot 2002) En orsak till att Sverige generellt rankas högt i jämställdhet? Anna Månsdotter 23 januari 202 7

8 Men Sverige är inte jämställt 50.0 = perfekt jämställt (data , Backhans & Månsdotter, 2009) Kommunstyrelse Kommunfullmäktige VAB Fp Deltid år Tillverkningsindustri Vård och omsorg Chefsarbete Betyg Obehörig Medelinkomst Fattig Anmälningar Förövare Offer Index

9 Pappaledighet & Folkhälsa ( av 2) Ökad pappaledighet kan också antas påverka folkhälsan: Papporna själva genom åtminstone två hypoteser: ) Män som vårdar barn kan utveckla en maskulinitet där försiktighet tolereras (jfr riskbenägenhet hotar barnets säkerhet, överdrivet drickande krockar med omvårdnad, etc.) 2) Rollexpansion gör att negativa omständigheter i en sfär (t ex arbetsliv) kan kompenseras med positiva omständigheter i andra sfärer (t ex äktenskap) Anna Månsdotter 23 januari 202 9

10 Pappaledighet & Folkhälsa (2 av 2) Mammorna genom minskad stress om långsiktig utjämning obetalt och betalt arbete & genom relativt ökad andel resurser Barnen - engagerade pappor (pappalediga?) gynnar intellektuell & social utveckling, och eventuellt psykisk & fysisk hälsa Ultimately, a society of similarity between women and men in all aspects of life (traits, behaviours, works, resources, powers, etc.) would imply a society of less/no sex gaps in health and longevity (Backhans & Månsdotter 2007) Anna Månsdotter 23 januari 202 0

11 Ex : Pappaledighet & Dödsrisk (Månsdotter, Lindholm & Winkvist, Health Policy 2007) Pappaledighet = 0 dagar Pappaledighet >0-0 dagar 0.93 ( ) Pappaledighet >0-20 dagar 0.95 ( ) Pappaledighet >20-30 dagar 0.78 ( ) Pappaledighet >30-60 dagar 0.75 ( ) Pappaledighet >60-90 dagar 0.7 ( ) * efter kontroll för: ålder, inkomst, utbildning, födelseland Män gynnas av jämställdhet mätt i pappaledighet

12 Pappareformens kostnadseffektivitet (Månsdotter m.fl., 2007) Vårt base case : pappaledighet 978, human kapital metoden, könsskilda inkomster, besparingar , 50% effektivitet, diskonterade siffror Kostnader (extra info, adm, prod förlust): Besparingar (sjukskrivning & slutenvård): Hälsovinster: 50 MSEK 20 MSEK 399 QALYs (475 levnadsår) Kostnadseffektivitet: 75,000 SEK per QALY (upp till 500,000 SEK / QALY brukar antas vara OK)

13 Ex 2: Föräldraskap & Alkohol död/vård (Månsdotter, Backhans & Hallqvist, BMC PH 2008) Män: Ej pappalediga (n=39 36) Pappalediga >0 dagar (n=9 984) 0.8* Kvinnor: Inget/deltidsarbete (n=33 08) Heltidsarbete (n=0 342).66 * Män gynnas & Kvinnor missgynnas av jämställdhet *) Statistiskt signifikant efter kontroll för: ålder, födelseland, område, inkomst, SEI, yrke, partners ålder & socioekonomi, barn , gift/sambo

14 Ex 3: Jämställdhet barn/vård & Dödlighet (Månsdotter, Lindholm, Lundberg, Öhman & Winkvist, JECH 2006) Kvinnor (FP) Män (VAB) Jämställda Traditionella.7.05 Mkt traditionella.6.59* Både män & kvinnor kan gynnas av jämställdhet i privat sfär *) Statistiskt signifikant (nivå 5%) efter kontroll för ålder, inkomst, absoluta nivåer

15 Ex 4: Föräldraledighet & Barns psyke (Norström & Månsdotter, 2a inskick, IJEqH, 202) Pojkar Vårdad Depression Flickor Läkemedel Ångest Traditionellt ojämställda 0,57* 0,72* Jämställda föräldrar Otraditionella ojämställda 0,64 0,56* Barn till jämställda föräldrar har högre risk psykiska problem *) Statistiskt signifikant efter kontroll för: föräldrars ålder, födelseland, andra barn, inkomst, utbildning, SEI, psykisk sjukdom Anna Månsdotter 23 januari 202 5

16 Kuriosa maskulinitet & pappaledighet (delresultat i Månsdotter & Lundin, SSM 2009) Lowest masculinity Low masculinity Medium masculinity High masculinity Highest masculinity Paternity leave >0 days 0.93 ( ) 0.99 ( ).0 ( ) 0.96 ( ) Enda fyndet: män lägst rankade i maskulinitet hade 7% lägre risk (chans) pappaledigt Anna Månsdotter 23 januari 202 6

17 Determinanter pappaledighet Strukturella hinder (WHO 2007): Genustraditionella synsätt på föräldraskap Större ekonomisk förlust vid pappaledighet än mammaledighet Valfrihetsprincipen i föräldraförsäkringen Individuella fördelar: Trygg arbetsmarknadsposition, höga inkomster och utbildning, född i Sverige (Bekkenger 2002, Plantin mfl 2003, Sundström & Duvander 2003) Arbete i kvinnodominerade och tjänsteproducerande organisationer (Hwang & Haas 2007) Anna Månsdotter 23 januari 202 7

18 Mål & Motiv Ökad jämställdhet & bättre folkhälsa centrala svenska mål Forskning tyder på att ) mer könsjämn föräldraledighet kan bidra till båda, 2) pappaledighet kan gynna föräldrar & barns hälsa, 3) socialt priviligierade män tar pappaledigt Men vad är selektion (vem var mannen före pappaledigheten?) respektive kausalitet (vilka effekter hade pappaledigheten?) MÅL: undersöka hur sociala och hälsorelaterade förhållanden före föräldraskapet hänger samman med uttag av pappaledighet bland män i Stockholm Anna Månsdotter 23 januari 202 8

19 Material Stockholms läns landstings Folkhälsoenkät 2002; svarsfrekvens 62% av slumpmässigt individer Studiepopulation: manliga respondenter som fick ett barn perioden januari december 2005, totalt 289 pappor Pappaledighet hela dagar juli december 2006 (LISA); 480 dagar (390 inkomstbaserade); 60 dagar öronmärkta pappaledighet: >60 dagar Info inkomst, utbildning, jämställdhet från LISA 2002, info alla andra förhållanden från SLLs Folkhälsenkät 2002 Anna Månsdotter 23 januari 202 9

20 Studerade sociala förhållanden Födelsekohort (tre kategorier) Socioekonomisk position (utbildning, rik/fattig, SEI) Arbetsvillkor (arbetsgivare, anställningsform) Familjesituation (tidigare barn, samboende partner/barn) Jämställdhet (hushållsarbete, inkomstfördelning föräldrarna, andel män/kvinnor pappans yrke) Mätningen jämställdhet: Traditionella pappor >60% föräldrainkomst & män i yrket Jämställda pappor 40-60% föräldrainkomst & män i yrket Otraditionella pappor <40% föräldrainkomsten & män i yrket Anna Månsdotter 23 januari

21 Studerade hälsorelaterade förhållanden Livsstil: frukost (daglig eller inte), stillasittande fritid (<2 timmar per vecka), fetma (BMI >30), rökning (daglig eller inte), hög alkohol konsumtion (24 gram för män och 5.5 gram för kvinnor 00% alkohol per dag) Hälsa: självskattad ohälsa (dålig/mycket dåligt), psykisk ohälsa (GHQ2, gräns 3), smärta i nacke, axlar eller rygg (minst gång per vecka under 6 månader ), långvarig sjukdom eller skada (mer än 3 månader) Social tillit: stöd vid livskris (alltid/för det mesta), röstdeltagande (senaste valet), förtroende hälso-/sjukvård (högt/mycket högt) Anna Månsdotter 23 januari 202 2

22 Statistisk analys Cox regression med resultat i Relativ Risk (här Relativ Chans ) att vara pappaledig >60 dagar bland män med ett förhållande jämfört med män utan detta förhållande ) Deskriptiv analys av samband mellan sociala och hälsorelaterade förhållandena samt pappaledighet 2) Multivariat analys av samband efter justering för födelseår, socioekonomisk position, arbetsvillkor, familjesituation och jämställdhet Analyser i SAS (v 9..3); Godkänd EPN (Dnr 2007/545-3) Anna Månsdotter 23 januari

23 Resultat : Sociala förhållanden och Relativ Chans vara pappaledig >60 dagar Födelsekohort: Socioekonomisk position: Född i Sverige Född utanför Sverige Grundskola Gymnasium Universitet Hög inkomst Mellan inkomst Låg inkomst Ej facklärda arbetare Facklärda arbetare Lägre tjänstemän Mellan tjänstemän Högre tjänstemän Företagare/Bönder Deskriptiv Chans Pappaledighet,02 (0,79-,3) 0,54 (0,37-0,79) 0,42 (0,3-0,58),3 (0,83-2,08) 2,60 (,65-4,0),06 (0,83-,36) 0,63 (0,44-0,90),0 (0,65-,6),58 (0,94-2,64),95 (,37-2,77),9 (,37-2,68) 0,54 (0,34-0,85) Justerad Chans Pappaledighet 0,76 (0,55-,05) 0,33 (0,20-0,56) 0,52 (0,34-0,80) 0,8 (0,46-,40),49 (0,83-2,67) 0,92 (0,67-,25) 0,99 (0,59-,67) 0,97 (0,56-,68),2 (0,6-2,06),37 (0,88-2,4),20 (0,76-,90) 0,5 (0,28-0,92) Anna Månsdotter 23 januari

24 Resultat 2: Sociala förhållanden och Relativ Chans vara pappaledig >60 dagar Arbetsvillkor: Privat arbetsgivare Offentlig arbetsgivare Annan anställning Tillsvidare anställning Familjesituation: Inga tidigare barn Tidigare barn Samboende Ensamboende Jämställdhet: Mer hushållsarbete Mindre hushållsarbete Traditionell i inkomst Jämställd i inkomst Otraditionell i inkomst Traditionell i yrke Jämställd i yrke Otraditionell i yrke Deskriptiv Chans Pappaledighet,55 (,6-2,07),85 (,38-2,49),07 (0,86-,33) 0,62 (0,39-0,97) 0,79 (0,54-,4) 0,7 (0,56-0,90) 0,40 (0,27-0,60) 0,66 (0,39-,0) 0,64 (0,33-,26) Justerad Chans Pappaledighet,33 (0,94-,89),2 (0,72-,72),52 (,-2,06) 0,67 (0,38-,9),00 (0,63-,60) 0,56 (0,42-0,75) 0,66 (0,37-,6) 0,72 (0,38-,34) 0,69 (0,3-,58) 23 januari 202 Anna Månsdotter 24

25 Deskriptiva positiva samband med pappaledighet: yngre, svenskfödda, mellan (vs låg) inkomst, mellan/högre tjänstemän (vs ej facklärda), offentlig anställning, tillsvidareanställning, boende med partner/barn, jämställdhet i inkomst Relativ Chans pappaledighet efter hänsyn sociala förhållanden: 67% lägre i äldsta jämfört med yngsta födelsekohorten 48% lägre bland utlandsfödda jämfört med svenskfödda 49% lägre bland egenföretagare jämfört med ej facklärda 52% högre om tidigare barn 44% lägre bland traditionella vs jämställda pappor inkomst Indikation (ej statistiskt säkerställt): universitetsutbildning, offentlig anställning, samboende ökade - otraditionell inkomst minskade chansen vara pappaledig Anna Månsdotter 23 januari

26 Resultat 3: Hälsorelaterade förhållanden och Relativ Chans vara pappaledig >60 dagar Deskriptiv Chans Pappaledighet Justerad Chans Pappaledighet Livsstil: Daglig frukost (referens: ej),57 (,24-2,00),42 (,06-,9) Stillasittande fritid (referens: ej) 0,73 (0,54-0,99),8 (0,80-,75) Fetma (referens: ej) 0,92 (0,57-,46) 0,92 (0,52-,60) Daglig rökning (referens: ej) 0,6 (0,43-0,87) 0,79 (0,50-,24) Hög alkohol konsumtion (referens: ej) 0,80 (0,56-,4) 0,76 (0,50-,7) Hälsa: Självskattad ohälsa (referens: hälsa) 0,45 (0,2-0,96) 0,37 (0,3-,0) Psykisk ohälsa (referens: hälsa) 0,77 (0,58-,03) 0,72 (0,5-,02) Smärta rygg/axlar/rygg (referens: ej) 0,7 (0,53-0,95) 0,84 (0,59-,9) Långvarig sjukdom/skada (referens: ej),04 (0,78-,37),03 (0,74-,44) Social tillit: Stöd i livskris (referens: ej) 2,4 (,46-3,96),77 (0,9-3,43) Röstade senaste valet (referens: ej) 2,46 (,68-3,6),88 (,2-3,4) Anna Månsdotter Förtroende hälso/sjukvård (ref: ej),57 (,22-2,0), (0,82-,50) 23 januari

27 Deskriptiva positiva samband med pappaledighet: daglig frukost, aktiv fritid, rökning, självskattad ohälsa, smärta, stöd i livskris, röstdeltagande, förtroende för hälso- och sjukvården Relativ Chans pappaledighet efter hänsyn sociala förhållanden: 42% högre bland män med dagliga frukostvanor 88% högre bland män som röstade i senaste valet Indikation (ej statistiskt säkerställt): daglig rökning, hög alkohol konsumtion, dålig självskattad hälsa, psykisk ohälsa minskade chansen vara pappaledig Anna Månsdotter 23 januari

28 Diskussion sociala förhållanden I stort sett bekräftar fynden det redan kända: moderna män med social förtur är pappalediga Obs, universitetsutbildning förklarades till stor del av ålder, födelseland, inkomst, SEI, arbetsvillkor, familjeliv, jämställdhet Obs 2, jämställd inkomst ökad chans vs traditionell & otraditionell U-sambandet stöds av arbetstidsfynd (Brandt & Kvande 2003) Men varför inte otraditionellt ojämställd både försörjning & vård? Vill inte riskera redan sårbar position i maskulinitet? Anna Månsdotter 23 januari

29 Diskussion hälsorelaterade förhållanden Daglig frukost innebar högre chans pappaledighet: Regelbundet tidningsläsande och samhällsbevakning (frukosten i sig lär inte gynna pappaledighet)? Röstat senaste val innebar högre chans pappaledighet: Tilltro till sig själv som påverkare (t ex i riktning mot mindre genustraditionellt föräldraskap) och till demokrati i allmänhet? Signalerna att cigaretter, alkohol, dålig SRH och psykisk ohälsa föregår beslut att inte ta pappaledigt framtida forskningsfrågor: Definieras korrekt liv av både hälsosamhet & jämställdhet? Minskar riskfyllda vanor & ohälsa möjligheten vårda sitt barn? Anna Månsdotter 23 januari

30 Slutsatser Socialt och hälsomässigt priviligierade stockholmare har större chans att vara pappalediga än andra stockholmare! Strategier för en mer könsjämn föräldraledighet bör fokusera äldre, förstagångspappor, utomlandsfödda, egenföretagare, samt möjligtvis ensamboende, lägre utbildade, privatanställda! Insatser för minskade könsskillnader inkomst & arbetsmarknad! Forskningen om hur jämställdhet påverkar hälsa och överlevnad måste beakta att sunda livsstilar och god hälsa är vanligast bland män som frångår genustraditionen och tar pappaledigt! Anna Månsdotter 23 januari